BOKSLUT Kommunstyrelsen

Transkript

1 BOKSLUT 2010 Kommunstyrelsen Fullmäktige

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJ.ÖFAKTORER KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringen i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för milj.ö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Affärsverkets inverkan på kommunens ekonomi Kimitoöns vattenaffärsverk BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA: PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Kimitoöns kommun har nu två verksamhetsår bakom sig. Vi har all orsak att vara nöjda, såhär långt. Ekonomiskt sett lyckades året igen över förväntningarna. Under året gjordes en större organisationsförändring som gjorde att den dagliga verksamheten i den unga kommunen började fungera ännu bättre. Vi har kommit långt i arbetet med att bli en ny kommun, helt klara är vi dock inte ännu. År 2010 kommer att kommas ihåg som ett aktivt år, ett år då samgångsruset övergick i en gemensam vardag, men med stark fokus på framtiden. Kommunen fortsatte med sitt progressiva grepp inom många verksamhetsområden. Detta trots att vårt land under året var i en ekonomisk kris, som vi inte ännu sett slutet av, även om vi verkar gå mot bättre tider. Också på Kimitoön fanns många orosmoment under året, bl.a. inom industrisektorn fanns det flera hotbilder som nu dock verkar avvärjda. Kimitoöns styrka är mångsidigheten inom näringslivet och ett relativt stort antal små och medelstora företag. En hygglig början för den nya kommunen inger hopp inför kommande utmaningar. Kommunen har tagit tjuren vid hornen och dragit upp riktlinjer för den framtida verksamheten. Fullmäktige godkände kommunens nya modiga strategi under året. Strategin innehåller flera klara riktlinjer och målsättningar. Nu gäller det att få hela organisationen med i arbetet att verkställa vår strategi. De första åren efter en kommunsamgång innebär alltid kostnader som hänger ihop med samgångsarrangemangen. Vi har dock i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i överraskande snabb takt, vilket lite lättat på kostnadstrycket. Fullmäktige har redan visat förmåga att följa kommunens strategi, det har funnits beredskap att fatta stora och modiga beslut. Skolnätet i kommunen reformerades modigt. Jag tror att alla senast nu kan säga att beslutet var klokt och absolut nödvändigt. Ett särskilt tack till alla som var med och genomförde reformen hösten Även inom social- och hälsovården har samgången fört med sig möjlighet att erbjuda bättre service för kommuninvånarna, som exempel kan lyftas fram profileringen av bäddavdelningarna. Fortsättning följer förhoppningsvis. Kimitoöns kommun gör ett överskott på 2,30 milj.. euro år Det här betyder att det ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 6,37 milj.. euro. Orsakerna till det mycket goda resultatet är större skatteintäkter och statsandelar än beräknat. Kostnadskontrollen är i det stora hela bra, men utrymme för förbättringar finns även. Det är dock bra att komma ihåg att sammanslagningsunderstödet på ca 1,73 milj.. euro ingår i siffrorna. Utan sammanslagningsunderstödet hade överskottet varit ca 0,57 milj.. euro. Kommunens ekonomi är för tillfället i balans, men fortsatt utveckling behövs, för att möta de kommande årens ekonomiska utmaningar. Sammanslagningsunderstödet betalas sista gången år Vi skall inte uppgöra sparprogram, vi skall ändra verksamheten så att pengarna räcker. Verksamhetsintäkterna blev större än budgeterat, medan verksamhetskostnaderna blev ungefär enligt budget. Detta är en bra prestation av kommunens hela personal. Årsbidraget blev 4,68 milj.. euro, då den ändrade budgeten var uppskattad enligt 2,13 milj.. euro. Kommunalskatt inflöt 4,6 % mera än beräknat, samfundsskatt 9,3 % och fastighetsskatt 10,3 %. De totala skatteintäkterna blev ca 21,0 milj.. euro mot budgetens 19,9 milj.. euro. Jämfört med 2009 minskade de totala skatteintäkterna med ca 0,1 milj.. euro, trots att skatteprocenten och fastighetsskatten höjdes. Statsandelar inflöt 4,6 % mera än beräknat. Statsandelar inflöt totalt 17,78 milj.. euro, då budgeten var 17,0 milj.. euro. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2010 blev klart bättre än väntat. Som positiva faktorer kan nämnas: - Skatteintäkterna överraskade positivt. - Det ackumulerade överskottet ökade. - Investeringarna sköttes sakkunnigt och hölls inom givna ramar. 2

4 - Organisationsförändringen medförde inbesparingar. Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Försiktighet med investeringar, med målsättning att minska skuldbördan. Kimitoöns Vatten har haft stora investeringar i flera år. Efter att vatten och avlopp sammankopplats på Kimitoön, bör investeringarna minimeras. - Kommunen bör kontinuerligt söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. - Kommunen borde fundera på att fullmäktigemedlemmarna framöver skulle ha en större roll i kommunens övriga organ, såhär kunde den politiska styrningen få mera tyngd. Kommunens lånestock ändrade inte märkbart under året, den var i slutet av året euro/invånare (år ). Skuldbördan är inte liten, men går att hantera och ligger drygt 800 euro/invånare över landets medeltal. Antalet anställda i kommunen har minskat under året, från 600 till 580. När vi ser framåt kommer ca 20 anställda att årligen gå i pension. Det här betyder också att det framöver behövs satsningar på rekrytering. I skrivande stund är det ca 1 månad till riksdagsval. Det kommande valet kan ha stor betydelse även för enskilda kommuner. Vi lever i intressanta tider. Det enda vi kan vara säkra på är att allt kommer att se annorlunda ut om några år. Jag undrar ibland hur vi skall få så många som möjligt på Kimitoön att förstå det här. Det räcker inte mera med att försöka lappa på det vi har vi måste skapa det nya Kimitoön. Det har varit lärorikt och utmanade att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har lyckats bra i vår uppgift tillsammans med kommunens förtroendevalda. Gemensamt har vi lyckats sköta kommunens uppgifter bra och kommit ihåg att ha siktet inställt på framtiden när besluten fattats. Kimitoöns kommun har intressanta år framför sig. Kimitoön den 20 mars 2011 Tom Simola kommundirektör 3

5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Adminstrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Väståbolands, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km 2, varav markarealen utgör 687 km 2, havsarealen till 2 103,22 km 2 och insjövattenarealen till 11 km 2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 44 detaljplaner och 45 strandetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -107 personer under året. Av kommunens befolkning bor ca 60 % i kommunens tätorter (Kimito, Dalsbruk, Dragsfjärd och Björkboda). De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri (21,1%), social- och hälsovårdstjänster (17,3%) och handel och turism (14,1%). Työpaikat toimialoittain Kemiönsaaren kunnassa 2008 F Rakentaminen 6,3% B-E Teoll., kaisvost., 21,1% G,I Kauppa, maj.-, rav 14,1% A Maa-,metsä-,kalatal. 9,0% H Kuljetus,varastointi 6,3% X Toimiala tuntematon 1,5% R-U Muut palvelut 4,1% J,M,N Inform., Tieteel 6,6% 318 K,L Rah., vak., kiint. 2,0% Q Terv.- ja sos.palv. 17,3% P,O Koulutus, Julk.hal 11,6% TOL 2008 Lähde: Tilastokeskus/Työssäkäyntitilastot Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen under de senaste 31 åren uppgår till 20,1 % (1.831 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 6,2 % (472 personer). De omedelbara orsakerna till befolkningsminskningen kan härledas ur en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Däremot har kommunen uppvisat ett inflyttningsöverskott de senaste åren. 4

6 Väkiluvun kehitys Kemiönsaaren kunnassa Indeksi 1980 =100 Kemiönsaari Länsi-Turunmaa Turunmaan seutukunta Varsinais-Suomi Koko maa SeutuNet Vuoden 2010 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestötilasto Väestö ikäryhmittäin Kemiönsaaren kunnassa ja ennuste Toteutunut väestö Väestöennuste Alle 15-vuotiaat vuotiaat Yli 64-vuotiaat SeutuNet Vuoden 2010 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestötilasto 5

7 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Kimitoöns kommuns organisation ändrades under år Som följd av att några ledande tjänstemän sade upp sig och bytte arbetsplats gjordes en omorganisering i det som sedan kommunsamgången varit koncerntjänster. Samtidigt förstärktes näringslivsverksamheten. Utvecklingsavdelningen åtskildes till en egen avdelning och förvaltning, ekonomi, it och personaltjänster bildade förvaltningsavdelningen. Ekonomichefstjänsten och personalchefstjänsten drogs in. Genom omorganiseringen utnämndes nya personer inifrån organisationen till tjänsterna som näringslivschef, förvaltningschef, bildningschef, omsorgschef och socialchef. Kimitoöns organisation : 6

8 Kimitoöns organisation från : FULLMÄKTIGE Centralvalnämnden Revisionsnämnden Näringslivschef KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN Kommunens ledningsgrupp FÖRVALTNING UTVECKLING OMSORG BILDNING MILJÖ O TEKNIK Skärgårdsnämnd Omsorgsnämnd Bildningsnämnd -svensk sektion -finsk sektion Kultur och fritidsnämnd Teknisk nämnd -Direktionför Kimitoöns vattenaffärsverk Bygg-och miljötillsynsnämnd Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2008 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2008 % Valda SFP SDP CP VF SAML KD Övriga ,3 26,5 7,9 7,0 3,7 1,1 0, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I viceordförande Curt Dannström (sdp) Pensionerad kommundirektör II viceordförande Sixten Laine (sfp) Stuert, privatföretagare III viceordförande Rune Friman (sfp) Företagare 7

9 Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Kansallinen Kokoomus r.p. (1) Pohjavirta Kalevi, gruppordförande Företagare SAML Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (7) Dannström Curt Hellbom Eva-Stina, gruppordförande Leppänen Jorma Salonen Börje Ström Börje Vilander Bo Vähätalo Pentti ( ) Forne Ingmar ( ) Pensionerad kommundirektör Specialsjukskötare Telefonmontör Pensionär, metallarbetare Arbetsledare El.reparatör Lärare Kand.hum SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP SDP Svenska folkpartiet i Finland r.p. (15) Antskog Carola Engblom Yngve Friman Rune Jansson Johanna Johansson Johan Laine Sixten Laurén Anders Liljeqvist Wilhelm Lindholm Kerstin Nurmio Mårten Sjöblom Annalena, gruppordförande Sulonen Barbro Törnqvist Jörgen Wretdal Bjarne Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (2) Antikainen Esko Tuominen Kurt, gruppordförande Centern i Finand r.p. (2) Hoikkala Marjaana Kallonen Kalevi, gruppordförarande Fil.mag, pensionär Jordbrukare, entreprenör Företagare, yrittäjä Sjukskötare Företagare Stuert, företagare Pol.mag, företagare Företagare Tandskötare Skogsbruksingenjör Projektledare Hälsovårdare Företagare Jordbrukare, exportchef Psykolog Metallityöntekijä, metallarbetare Timmerman Opiskelija, Luoonnontieteiden kandi Maanviljelijä, yrittäjä SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP VF VF C C Fullmäktige sammanträdde 5 gånger och protokollförde sammanlagt 61 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning Namn Yrke Parti Ordförande Mårten Nurmio I viceordförande Börje Salonen II viceordförande Kalevi Kallonen Jan Drugge Ingalill Granlund Skogsbruksingenjör Pensionär, metallarbetare Maanviljelijä, yrittäjä Agrolog Ekon.mag, företagare SFP SDP C SFP SFP 8

10 Eva-Stina Hellbom Johanna Jansson Kerstin Lindholm Kurt Tuominen Specialsjukskötare Sjukskötare Tandskötare Timmerman SDP SFP SFP VF Kommunstyrelsen sammanträdde 11 gånger och protokollförde 190 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Anders Strandberg Viceordförande Anna-Liisa Wallenius Sekreterare förvaltningschef Tomy Wass ( ) förvaltningschef Erika Strandberg ( ) Bildningsnämnden Ordförande Barbro Sulonen Viceordförande Ingmar Forne Föredragande bildningschef Erika Strandberg ( ) bildningschef Mats Johansson ( ) Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Fredrik Laurén Viceordförande Yvonne Lönnström Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Yngve Engblom Viceordförande Bo Lundell Föredragande omsorgschef Torbjörn Stoor ( ) tf. omsorgschef Karin Simola ( ) omsorgschef Maria Wallin ( ) Tekniska nämnden Ordförande Jörgen Törnqvist Viceordförande Börje Ström Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och milj.ötillsynsnämnden Ordförande Annalena Sjöblom Viceordförande Bo Vilander Föredragande tillsynschef Greger Lindholm t.f. ledande milj.ösekreterare Ville Wahteristo Skärgårdsnämnden Ordförande Sixten Laine Viceordförande Roger Forss Föredragande utvecklingschef Gunilla Granberg ( ) näringslivschef Tomy Wass ( ) Landsbygdsnämnden Ordförande Mona Stenman Viceordförande Jari Lehtinen Föredragande landsbygdssekreterare Susanne Mäkelä 9

11 Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Bjarne Wretdal Viceordförande Gunilla Åkerberg Föredragande bildningschef Erika Strandberg ( ) bildningschef Mats Johansson ( ) Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Viceordförande Keijo Arfman Föredragande bildningschef Erika Strandberg ( ) bildningschef Mats Johansson ( ) Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Lars Nummelin Viceordförande Jörgen Törnqvist Föredragande infrachef Roger Hakalax Övriga redovisningsskyldiga Omsorgsavdelningen Bildningsavdelningen Koncern/Förvaltning Utveckling Milj.ö- och teknik Maria Wallin, Lilian Nordell (Gisela Sjöblom), Eva Manelius, Ilkka Pyrrö (Jukka Kemppi), Karin Simola. Mats Johansson, (Kerstin Gustafsson-Saarinen), Karolina Zilliacus, (Eija Sjöblom), Ari Rintanen, (Risto Luomala), (Anitra Olenius), Anna-Lena Hollsten (Gun Gustafsson), Yvonne Lönnström, (Mayvor Ekholm), Sanna Strömsund, Pia Lindfors, (Johanna Henriksson, Beatrice Lind), Nina Knuts-Paulsson (Nina Oksanen), Siw Westerback, (Jan-Peter Lind), Britt-Mari Norrbacka, (Brita Drugge), Ben Johansson, (Gabriella Lindblom), Mary-Ann Fröberg (Birgitta Hollsten-Haapa), Pentti Vähätalo, Erkki Hakola, (Eija Hakola), Ari Rintanen, (Risto Luomala), Solveig Friberg, Dinah Sorsa, Marléne Eriksson, Tomy Wass, Erika Strandberg Gunilla Granberg Thomas Ginlund (Frida Wuorio), Birgitta Parikka, (Dan Renfors) 10

12 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt de förhandsuppgifter som Statistikcentralen samlat in kommer fastlandskommunernas sammanräknade resultat för räkenskapsperioden att visa ett överskott på 1,5 milj.arder euro. Trots det oväntat goda resultatet kommer kommunernas inkomster inte heller framöver att räcka till för tjänster och investeringar. Kommunsektorns årsbidrag har sedan 1997 inte under ett enda år räckt till för att finansiera investeringar som avskrivs, såsom daghem, skolor, sjukhus och väg- och gatunät. Sedan 1997 har det uppstått ett s.k. inkomstfinansieringsunderskott på sammanlagt över 9 milj.arder euro. Inkomstfinansieringsunderskottet har täckts genom försäljning av egendom och framför allt genom lån. Sedan 1997 har lånestocken i kommunsektorn vuxit med cirka 8 milj.arder euro. Kommunerna måste också under de kommande åren vidta åtgärder av stora mått för att kunna balansera finansieringsunderskottet. Det behövs nu kontroll över verksamhetsutgifterna, mer inkomster, bredare skatteunderlag för kommunerna och mer statlig finansiering. Staten bör ta ansvar för finansieringen av basservicen på lång sikt. Kommunernas inkomster förbättrades i fjol, vilket till stor del beror på att över hälften av kommunerna höjde sin skattesats. Kommunerna fortsatte också att effektivisera sin verksamhet samtidigt som den allmänna ekonomiska återhämtningen under årets senare hälft förbättrade kommunernas inkomster mer än beräknat. Också de åtgärder som staten vidtog år 2009 för att stärka den kommunala ekonomin har haft stor betydelse. År 2010 var åtgärdernas inverkan omkring 800 milj.oner euro. De preliminära bokslutsuppgifterna visar att fastlandskommunerna i fjol hade lån på euro per invånare. Året innan var lånebeloppet per invånare euro. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte med omkring 10 procent. År 2009 blev räkenskapsperiodens resultat svagt framför allt i stora städer. I fjol förbättrades det sammanlagda resultatet för städer med över invånare, främst till följd av den bokföringsmässiga försäljningsvinsten på 950 milj.oner euro, som uppstod då samkommunen HRM bildades. De stora städernas skuldsättning fortsatte att accelerera. Förändringarna i åldersstrukturen medför ökad efterfrågan på omsorgstjänster. I kombination med finansieringsunderskottet innebär det att det behövs allt mer finansiering för att trygga servicen. Efter riksdagsvalet bör den nya regeringen fatta tydliga beslut om en fortsättning på den höjda samfundsskatteandelen, om kompensationen för höjda skatteavdrag i kommunalbeskattningen och om genomförande av statsandelarnas fyraårsjustering till fullt belopp. I annat fall kommer det på årsnivå att uppstå ett hål på över en milj.ard euro i kommunernas inkomstbas. (Kommunförbundet, pressmeddelande ) 11

13 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2009 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Budgeten för år 2010 gjordes precis som budgeten för år 2009 enligt uppskattningar. Kimitoön hade året tidigare inlett sin verksamhet och verksamhetsåret 2009 hade inte ännu avslutats varför riktiga ekonomiska jämförelsetal inte fanns att tillgå. År 2009 var ett år med recession och framtidsutsikterna för den kommunala ekonomin var inte bra varför även Kimitoön var tvungen att ytterligare strama åt sin ekonomi. Skatteintäkterna var p.g.a. det dåliga ekonomiska läget svåra att förutspå och alla prognoser visade minskade skatteintäkter för år Totalt budgeterades 19,9 milj.. euro medan verkligheten blev ca 1 milj.. euro mera skatteintäkter. Även statsandelarna var svåra att beräkna eftersom utbetalningssystemet förändrads av ingången av år Statsandelar inflöt knappa euro mera än budgeterat. Under verksamhetsåret har endast bildningsavdelningen anhållit om tilläggsanslag. Avdelningen anhöll om euro tillägg jämfört med den ursprungliga budgeten. Orsaken till anhållan om tillägget var bl.a. ökade skolskjutskostnader och personalkostnader. Resultaträkningen för år 2010 visar ett årsbidrag på 4,68 milj.. euro mot det ursprungligen budgeterade 2,36 milj.. euro och 2,13 milj.. euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det fördubblade resultatet är bl.a. 1 milj.. euro mera skatteintäkter, knappa euro mera statsandelar, euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med dryga euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med knappa euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,4 % av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på knappa euro. Verksamhetskostnaderna överskrider det budgeterade på alla andra poster förutom personalkostnader som underskrider budgeten med nästan euro. Orsaken till underskridningen är bl.a. personalarrangemangen som gjordes i samband med organisationsförändringen, talkoledigheter och byte av semesterpeng samt brist på personal till en del verksamhetsområden. Personalbristen har kompenserats med hyrd arbetskraft. Verksamhetsintäkternas alla poster överstiger budgeten och inbringade nästan euro mera intäkter. Försäljningsvinster inflöt euro jämfört med euro budgeterat. Den största överskridningen på avdelningsnivå finns inom avdelningen för milj.ö och teknik som överskred budgeten med knappa euro. Alla andra avdelningar hölls inom budgetramarna. Överskridningen inom milj.ö och teknik finns inom fastighetsenheten. Orsaken till fastighetsenhetens överskridning beror främst av bruttobudgeteringen inom mattjänster och driftskostnaderna för de stängda skolorna som kvarstår hos fastighetsenheten. Inom bildningen överskred biblioteksenheten, fritidsenheten och kulturenheten sina budgeter. Inom omsorgen har äldreomsorgen underskridit sin budget med dryga euro och detta gör att hela avdelningen hålls inom ramarna för budgeten. Utvecklingens förvaltning, marknadsföring, näringsliv och projektverksamhet inom utvecklingsavdelningen överskred sina budgeter. Den stora överskridningen på utvecklingens förvaltning beror av personalarrangemang som inte beaktats i samband med organisationsförändringen. 12

14 Den största enskilda händelsen under året i kommunens bokföring var upplösningen av Åbolands yrkesinstitut skn. Nettoeffekten av upplösningen var för kommunens del dryga euro positivt, d.v.s. intäkter. Kimitoöns kommun hade i samkommunen en andel på 27 % eller ,92 euro som minskade på kommunens samkommunandelar. I ersättningen för samkommunandelarna fick kommunen andel i samkommunens fastighet motsvarande ägarandelen 27 % eller euro. I samband med fastighetsöverlåtelsen fick kommunen även 270 aktier av totalt till värdet av euro och andel av samkommunens lån som för Kimitoöns del var euro. Kommunen amorterade lånet i juli 2010 varför lånet upptogs i kommunens bokföring som kortfristigt. Fastigheten som överlåtits till ägarkommunerna tecknades som apportegendom i det nygrundade Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland. Kimitoöns andel av apporten kom således att vara euro och kommunen erhöll 270 aktier i bolaget. Ägarkommunerna hade i samband med upplösningen förbundit sig till att sälja aktierna i det nygrundade fastighetsaktiebolaget. Kimitoön sålde 112 aktier för priset euro (lånets belopp). Kimitoöns kommun har idag en andel på 21,4 % eller 428 aktier av i Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland. Bolaget är ett av kommunens intressesamfund med ett bokföringsvärde på euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett underskott på dryga euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på ,18 euro till kommunen. Inkomstskatteprocenten för år 2010 var 19,75 % och fastighetsskatteprocenterna 1,1 % för allmän och 0,32 % för stadigvarande bostad. År 2010 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. 13

15 6 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har sedan 2009 en personalstrategi för åren I enlighet med personalstrategins verkställighetsplan görs insatser för att utveckla möjligheterna till lyckad rekrytering, utveckla ett gott ledaroch medarbetarskap, utveckla arbetshälsan, utveckla ett rättvist och sporrande avlönings- och belöningssystem samt för utveckling av yrkesskickligheten hos personalen. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2010 av Dalmed Ab för 480 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal I fem år efter kommunsammanslagningen har personalen anställningstrygghet, d.v.s. kommunen kan inte säga upp personal p.g.a. ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Personalens antal kan minskas i viss mån via pensioneringar och genom undvikande av nyanställningar, men för att effektiveringen ska vara märkbar behövs på sikt strukturella förändringar i verksamheten. Personalens antal var 580 (år 2009: 600). Av dessa var 427 tillsvidare anställda och 153 visstids anställda. Personalens antal Axelrubrik Förvaltn ing Utveckli ng Bildning Omsorg MoT Totalt

16 7 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Under år 2010 har kommunen gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy som kommer att konkurrensutsätta alla kommunens nuvarande försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Största risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Kommunens låneportfölj är till stor del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och ränterisken är större. Eftersom det kan förväntas att räntenivån kommer att stiga kommer en översyn av bindningsgraden att göras under år Milj.örisker Till milj.öriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitons kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Kommunen är ålagd att under år 2011 uppgöra en beredskapsplan. Arbetet har startat under år 2010 med bland annat en kursdag och avdelningsvisa arbeten med beredskapsplanens delar. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 8 MILJ.ÖFAKTORER Fullmäktige godkände hösten 2010 programmet för hållbar utveckling EKO-LOGISKT. Tillämpningen av programmet har inletts, bl.a. har i budgeten för 2011 intagits en del konkreta avdelningsvisa milj.ömål bland andra verksamhetsmässiga och ekonomiska mål. Kommunen anslöt sig under slutet av året till en samåkningstjänst (kimppakyyti) och utsläpp av drivhusgaser följs upp. Vardera nyheten finns att tillgå på kommunens webbsidor. Betydande satsningar görs inom kommunens område för att utvidga fjärr- och områdesvärmenätet och inhemska träbränslen finns i planerna i samtliga fall. Kärra reningsverk, som var uttjänt, stängdes i början av året. Avloppsvattnet leddes till Tyskaholmens reningsverk som har en mycket god reningsgrad. Det var en betydande förbättring av milj.öpåverkan. Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk ändrades under hösten till en förreningsanläggning och vattnet pumpas till Tyskaholmen. Också det är en förbättring av milj.öpåverkan på lokalnivå och också för helheten emedan reningsresultatet totalt förbättras. 15

17 9 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDEN OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Den fasta egendomen är försäkrad. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tas i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. Ett koncerndirektiv uppgörs under år

18 10 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 20,6 % 20,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 188,2 % 165,5 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

19 10.1 Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett årsbidrag på 4,663 milj. euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,477 milj. euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2010 är 2,286 milj. euro. Årsbidraget är den bästa mätare på ekonomins spelrum. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de senaste fyra åren. ÅRSBIDRAG / AVSKRIVNINGAR VUOSIKATE / POISTOT Årsbidrag Avskrivningar Årsbidrag / avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,713 milj. euro vilket är ca 13 % över budget. I intäkterna finns medräknat samgångsbidraget på 1,728 milj. euro. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Totala försäljningsintäkter överskred budgeten med euro eller1 %. Avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg överskred budgeten med euro eller 17,5 %. Övriga intäkter som även inkluderar försäljningsvinster av bestående aktiva överskred budgeten med euro eller 90,9 %. Understöd och bidrag inflöt knappa euro eller 1,1 % mera än budgeterat. 18

20 25 Verksamhetens kostnader milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) BS 2009 BG 2010 BS 2010 Verksamhetens kostnader per avdelning Kostnaderna uppgick till 42,29 milj. euro eller 0,8 % över budget. Totala personalkostnader var 21,95 milj. euro. Personalkostnaderna underskred budgeten med euro eller 2,4 %. Underskridningen beror främst av utnyttjandet av talkoledigheter, byte av semesterpenning mot ledighet och brist på personal inom vissa verksamhetsområden. Köp av kundtjänster överskreds med euro eller nästan 3 %. Överskridningen har varit på bildning och omsorg. Köp av övriga tjänster överskreds med euro eller 10,1 %. Totalt överskreds köp av tjänster med euro eller 5,2 %. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 33,58 milj. euro negativt eller 98,5 % av det budgeterade. Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 19 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 27 % Omsorg 48 % Externa kostnader per avdelning

21 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 20,9 milj. euro bestående av kommunalskatt 17,5 milj. euro, fastighetsskatt 2,3 milj. euro och samfundsskatt 1,2 milj. euro. Jämfört med budget inflöt dryga 1 milj. euro mera skatt, varav euro kommunalskatt, dryga euro fastighetsskatt och euro samfundsskatt. Jämfört med år 2009 fick kommunen ca euro mindre skatteintäkter Skatteinkomster Samfundsskatt Fastighetsskatt Kommunalskatt Bokslut 2007 Skatteinkomster Statsandelar Statsandelssystemet revideras från ingången av år De sektorspecifika statsandelarna koncentrerades alla till finansministeriet. Sammanslagningen av statsandelarna gällde kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblev i princip oförändrad trots reformen. Kommunens statsandel beräknas även nu så att man från statsandelen som beräknas skilt för varje kommun drar av kommunens självfinansieringsandel, som är lika stor för alla kommuner räknat per invånare. De statsandelar som ska slås ihop har en enhetlig fast statsandelsprocent som beskriver kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Kimitoöns kommun erhöll totalt 17,78 milj. euro statsandelar. Jämfört med budgeten på 17 milj.. euro erhölls knappa euro mera statsandelar. Statsandelsreformen gjorde att budgeteringen av statsandelar för år 2010 var svårare än tidigare. I statsandelarna ingår skärgårdstillägget på knappa euro som Kimitoön erhållit p.g.a. skärgårdsförhållanden. I samband med statsandelarna betalas även en sk. hemkommunersättning som inte bokförs som statsandel utan som driftsintäkt och/eller driftskostnad. I praktiken betyder hemkommunersättning det belopp kommunen får eller betalar för en elev som går i skola i annan kommun än sin hemkommun. Upprätthållaren av skolan är den som har rätt till ersättningen. Kimitoöns nettobelopp för år 2010 var euro mera intäkter, d.v.s. Kimitoön har mera elever från andra kommuner i sina skolor än vad det finns Kimitoöelever i andra kommuners skolor. 20

22 Statsandelar bokslut Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Statsandelar Kommunens ränteintäkter uppgick till euro. Intäkterna överskred det budgeterade med euro. Övriga finansiella intäkter vilka till största delen består av ränta på grundkapital i samkommuner uppgick till euro. I kommunens bokföring bokförs ersättning för grundkapital från vattenaffärsverket i denna post. Ersättningen var år ,18 euro. Intäkterna underskred budgeten med euro på grund av den låga räntenivån som även påverkar ränta på grundkapital. Räntekostnaderna för kommunen och vattenaffärsverket tillsammans uppgick till euro och underskred budgeten med euro. Underskridningen beror av den låga räntenivån på finansmarknaden. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro eller 21,4 % över budget. Kostnaderna beror av dröjsmålsräntor och påminnelseavgifter. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 21

23 10.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 18 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån 0 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 146,7 % 66,5 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 90,3 % 51,9 % Låneskötselbidrag 2,03 1,98 Likviditet, kassadagar Invånarantal

24 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2010 är årsbidraget 4,663 milj. euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel har bokförts försäljningsvinster till anläggningstillgångar. Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 3,209 milj. euro, fördelat på kommunen 2,223 milj. euro och vattenaffärsverket euro. I finansieringsandelar för investeringsutgifterna erhölls euro och som försäljningsinkomster av anläggningstillgångar euro (inklusive försäljningsvinster på anläggningstillgångar euro). Investeringarnas netto finansieringsbehov var 1,2 milj. euro. Totalt upptog kommunen under året långfristigt lån på 2 milj. euro. Kommunens andel av lånet var 1,22 milj. euro och vattenaffärsverkets andel euro. Finansieringsanalysen visar 0 euro för förändring av kortfristiga lån. Kimitoön övertog ett lån på euro som följd av upplösningen av Åbolands yrkesinstitutet skn. Lånet betalades bort genast varför lånet var kortfristigt. Amorteringarna under året uppgick till totalt 1,986 milj. euro. Lån per invånare var euro. Kassan ökade under året med 3,6 milj. euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 51 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skulle kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning Upplåning Lånestock BS 2007 BS 2008 BS 2009 BG 2010 BS 2010 Upplåningen och lånestock 23

25 Lån / invånare BS 2007 BS 2008 ÄND BG 2009 BS 2009 BG2010 BS 2010 Lån per invånare Amorteringar och räntor Amorteringar Räntor BS 2009 BG 2010 BS 2010 Amorteringar och räntor 24

26 10.3 Den finansiella ställningen och förändringen i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 1 Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täc Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

27 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital 4 FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Långfristigt Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 51,5 % 49,5 % Relativ skuldsättningsgrad, % 57,3 % 59,7 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,89 0,89 Invånarantal

28 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var ,739 milj. euro, en ökning på 2,196 milj. euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 47,701 milj. euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, materiella tillgångarna 39,974 milj. euro och placeringar 7,353 milj. euro. De förvaltade medlen uppgick till euro, varav euro är statliga uppdrag och euro övriga förvaltade medel (donationsfondernas medel). Fordringarna uppgick till 2,088 milj. euro och kassa och banktillgodohavandena till 6,629 milj. euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,766 milj. euro. Passiva På passiva sidan visar balansen att det egna kapitalet uppgick till 25,776 milj. euro och bestod av 19,408 milj. euro i grundkapital, 4,082 milj. euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott och 2,286 milj. euro i räkenskapsperiodens överskott. Det egna kapitalets andel av hela balansens slutsumma uppgår till 45 %. Det förvaltade kapitalet består av statliga uppdrag samt av donationsfondernas medel. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 18,51 milj. euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy:s lån på 1,05 milj. euro och anslutningsavgifter euro. Amorteringarna för år 2011 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital. Kommunen hade vi vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 20,3 milj. euro i lån, en liten minskning jämfört med år Lån per invånare var euro mot euro ett år tidigare. Kommunens självförsörjningsgrad steg något från 49,5 % till 51,5 %. Inom den kommunala ekonomin bör eftersträvas en soliditetsgrad på 70 %. Femtio procent eller under innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad har sjunkit från 59,7 % till 57,3 %. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick totalt till 6,962 milj. euro och har i jämförelse med året innan ökat euro. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,766 milj. euro 1,804 euro större än kortfristigt främmande kapital, vilket belyser kommunens likviditet. 27

29 11 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Räntekostnader 605 Ränteintäkter 22 Övriga finansiella kostnader 9 Övriga finansiella intäkter 71 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Överlåtelsevinster på nyttigheter Ökn(+), minskn (-) av avsättningar -Överlåtelseförluster för nyttigheter Investeringar som hör till bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 30 Investeringar Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån 149 Minskning av kortfristiga lån 149 Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

30 12 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 69 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 16a i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Fastighets Ab Berglund (100 %), Ab Kimito Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (62,69 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %) och Oy Dalsbostäder Ab (100 %). Intressesamfunden är Bab Kimito Centrum (22,1 %), Bab Furubacken (43,60 %), Dalmed Oy Ab (30 %) och Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland (27 %). Samkommunerna utgör inte dottersamfund till kommunkoncernen. Kommunkoncernens målsättningar definieras närmare under år En av målsättningarna bör vara avkastning till modersamfundet. I samband med definition av målsättningarna bör direktiv för kommunkoncernen göras. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 73,076 milj. euro vilket är 16,337 milj.. euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 2,39 milj. euro och årsbidraget uppgår till 5,86 milj. euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 3,23 milj. euro. De långfristiga lånen ökade med 3,18 milj. euro och kassan ökade med 3,84 milj. euro. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 Övriga bolag 3 Samkommuner 6 Intressesamfund 4 Sammanlagt

31 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 0,2 0,2 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 7-5 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -104 Extraordinära 5 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar -2-2 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 47,67 43,02 Årsbidrag / Avskrivningar, % 167,54 149,71 Årsbidrag, euro / Invånare Invånarantal

32 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -3 Minskning av utlåningen 18 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital -132 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 183,61 63,45 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 96,37 48,32 Låneskötselbidrag 1,78 1,04 Likviditet, kassadagar

33 KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter 169 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar 219 Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag -51 Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

34 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond 865 Övriga fonder Övrigt eget kapital -62 Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal

35 13 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 69 i kommunallagen skall kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag som gäller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på ,25 euro. I resultatet ingår även kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: Kimitoöns kommun - En minskning av avskrivningsdifferensen på ,02 euro görs - Räkenskapsperiodens överskott på ,33 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Kimitoöns vatten enligt förslag av direktionen - En minskning av avskrivningsdifferensen på ,92 euro görs - Räkenskapsperiodens underskott på ,08 euro överförs till underskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder behövs inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat. 34

36 14 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER 14.1 Förvaltningsavdelningen Avdelning: Förvaltning Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Förvaltningstjänster handhar de centrala förtroendeorganen; fullmäktige, kommunstyrelsen, revisionsnämnden och centralvalnämnden. Till förvaltningstjänster hör även personalförvaltningen, servicerådgivningen och informationen. Fullmäktige bär ansvaret för kommunens verksamhet och ekonomi. Den beslutar om de centrala målen för kommunens verksamhet samt om ekonomin och hur finansieringen och förvaltningen skall vara ordnad. Kommunstyrelsen ser till att den operativa verksamheten fungerar. Revisionsnämnden har till uppgift att bereda de ärenden om förvaltning och ekonomigranskning som fullmäktige skall besluta om. Centralvalnämnden ombesörjer ordnandet av allmänna val i kommunen. I kommunalvalet som förrättades 2008 uppgick röstningsprocenten till 69,3 % och i EU-valet ,3 % I kommunalvalet 2008 fördelades rösterna på följande sätt: Parti/grupp Röster 2008 % Valda SFP ,3 15 SDP ,5 7 C 328 7,9 2 VF 293 7,0 2 SAML 156 3,7 1 KD 44 1,1 0 Övriga 17 0,4 0 SAMMANLAGT ,0 27 MÅLSÄTTNINGAR Fortsatt utveckling av den elektroniska ärendehanteringen. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Kommun har i slutet av år 2009 påbörjat den elektroniska ärendehanteringen och har tagit i bruk diarieföring i postbok och diarier. Processen fortgår under budgetåret. Målsättningen är att skapa ett effektivt dokumenthanteringssystem för bl.a. omloppssystemet för de handlingar som ingår i beslutsprocessen, innefattande diarieföring i postbok och diarier, inskanning av handlingar till elektronisk form, de olika skedena av beredningen i ett elektroniskt arbetsbord, föredragningslistor och protokoll, verkställighetsdokumentering, arkivering av handlingar, sökfunktioner, grupparbeten, uppbevaring och uppföljning av avtalsdokument mm. Även utbyggandet av kommuninvånarnas möjligheter att erhålla elektronisk service förutsätter att den förvaltningsprocess som stöder själva serviceproduktionen också sker elektroniskt. Anslag reserveras som möjliggör återbetalning för betald fastighetsskatt. 35

37 Avdelning: Förvaltning Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Utvecklandet av den elektroniska ärendehanteringen har fortsatt under året, vilket analyseras nedan. Formerna för att informera och diskutera mellan dels de förtroendevalda och tjänstemännen, dels förtroendevalda sinsemellan har utvecklats under året. Som forum för information och diskussion har ordnats seminarier, aftonskolor och träffar för fullmäktigegruppernas ordföranden. Under året har för de förtroendevalda (fullmäktige, kommunstyrelse och nämndordförande) ordnats fyra aftonskolor och ett budgetseminarium. På aftonskolorna har behandlats aktuella frågor, så som vattentjänster, barnomsorgens framtid, intern hyra, trafikfrågor, strategi, ekonomi och investeringar. Kimitoöns kommuns strategi utarbetades genom ett omfattande arbete där förtroendevalda, förmän och flera aktörer träffades under våren i olika formationer. I augusti stod Kimitoön värd för det årliga Femstadsmötet där förtroendevalda och tjänstemän från kommunerna Hangö, Mariehamn, Raseborg, Väståboland och Kimitoön möttes. Fastighetsskatt har återbetalats till 14 föreningar för sammanlagt euro. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Den elektroniska ärende hanteringen, i form av ärendehanteringsprogrammet KommunOffice togs i bruk under hösten vintern I första skedet togs postboken, diariet samt systemet för föredragningslistor och protokoll i bruk. I ett andra skede, under vårvintern, togs systemet för tjänstemannabeslut i bruk. För båda delarna ordnades interna utbildningar med leverantörens utbildare. Senare under året har det hållits möten för olika användargrupper för att skapa likriktade registreringsrutiner och arbetssätt så att systemet ska ha en gemensam grundstruktur och vara sökbart även i efterhand. En stor del av ibruktagandet har också skett med personlig handledning där kommunens huvudanvändare introducerat programmet åt nya användare. Detta arbete med personlig handledning och uppföljningsmöten för användarna är kontinuerligt och kräver ett aktivt grepp då det ständigt sker ändringar i personalen och nya användare kommer till. PERSONAL Årsverken 8,8 6,6 7,1 6,9 Förändringar: Vakant befattning samt deltid del av året. PRESTATIONER Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelse Revisionsnämnd Centralvalnämnd Antal ärenden Fullmäktige Kommunstyrelse Revisionsnämnd Centralvalnämnd Antal aftonskolor, seminarier 5 36

38 Avdelning: Förvaltning Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef MÄTARE Produktivitet Beslut/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelse Revisionsnämnd Centralvalnämnd Användningen av ärendehanteringsprogrammet KommunOffice Antal förtroendeorgan som gör föredragningslistor i programmet 13/14 i procent 93% Antal tjänstemän som gör beslut i programmet 24/35 i procent 69% FÖRVALTNINGSENHETEN TOTALT Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

39 Avdelning: Förvaltningsavdelningen Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET MÅLSÄTTNINGAR En personalstrategi har utarbetats och målsättningen är att den godkänns och börjar följas i början av budgetåret. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Under året omstrukturerades personresurserna på personalförvaltningsenheten då personalchefstjänsten indrogs och personalchefens uppgifter överfördes till att ingå i den nya förvaltningschefstjänstens uppgifter. Till personalförvaltningen hör anslag för anställande av personer med lönesubvention (sysselsatta). År 2010 har kommunen haft 2,5 personer sysselsatta. Till personalförvaltning hör också kostnaderna för sommarjobbarna. Som följd av organisationsomändringen och de medel den frigjorde beslöt kommunstyrelsen att göra en extra satsning på sommarjobbare år Sommaren 2010 anställde kommunen 34 sommarjobbare för i medeltal 1,5 månad (år sommarjobbare) med medel från personalförvaltningen. Från personalförvaltning utgår också kostnader för personalens UUA-verksamhet. UUA-verksamheten beskrivs närmare i personalrapporten. Huvudförtroendemännens lönekostnader för den arbetstid de använder för sitt uppdrag betalas från personalförvaltningen (ca euro inkl. sociala kostnader). ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Personalstrategin godkändes i fullmäktige sommaren Personalstrategins delområden och förverkligande analyseras närmare i personalrapporten. PERSONAL Årsverken 1 1,4 2 0,6 Förändringar: Organisationsförändring från , personalchefstjänsten indrogs (-0,7) och byråsekreteraren flyttades till utvecklingsavdelningen (-0,7). I årsverkena ingår inte huvudförtroendemännen. PRESTATIONER Antal sysselsatta 2,5 Antal sommarjobbare Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

40 Avdelning: Förvaltningsavdelningen Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomitjänster handhar uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, löneräkningen, fakturahantering och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomitjänster Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. Till ekonomitjänster hör även IT-funktionen, vilken har det övergripande ansvaret för kommunens adb-nätverk samt koordinerar adbanskaffningar. MÅLSÄTTNINGAR Uppdaterad bokföring, så att en noggrann och up to date budgetuppföljning kan erhållas. Fakturahanteringen sker elektroniskt, varvid dröjsmål med fakturabetalningarna minimeras. Största delen av faktureringen centraliseras och kunderna erbjuds möjlighet till förutom traditionella pappersfakturor även direktdebiteringsmeddelanden och elektroniska fakturor. Samtliga kommunens anställda erbjuds möjlighet att erhålla lönebesked i elektronisk form. Utvidgningen av användningen fortsätter under budgetåret TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Under år 2009 har internt i kommunen införts elektronisk fakturahantering samt påbörjats möjligheten för kommunens anställda att erhålla lönebeskeden elektroniskt. Under budgetåret fortgår utvecklandet av processerna och fakturahanteringen försnabbas ytterligare genom införande av möjligheten att direkt från leverantörerna motta fakturor elektroniskt. Samtidigt kommer kunderna att ges möjlighet att erhålla elektroniska fakturor. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Hanteringen av inköpsfakturorna sker elektroniskt i hela organisationen. Fakturorna skannas på ekonomienheten och sätts sedan i cirkulation till mottagare och godkännare. Möjligheten att ta emot elektroniska fakturor direkt från leverantörerna togs i bruk under året. Ca 15 procent av inköpsfakturorna kommer vid årets utgång in på elektronisk väg till kommunen. För försäljningsfakturorna togs i bruk en utskrifts- och postningstjänst under året. Elektroniska försäljningsfakturor till kundernas nätbankerna har testats under 2010 och kommer att utvidgas under Förberedelser för övergången till Sepa-betalningar har gjorts. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Budgetens utfall rapporteras månatligen, kring den 15:e varje månad, internt i kommunen till avdelningarna. Utfallet behandlas på kommunens ledningsgrupp samt i avdelningarnas ledningsfunktioner. Förtroendeorganen har tagit del av budgetuppföljningen minst kvartalsvis.. 39

41 Avdelning: Förvaltningsavdelningen Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef Elektroniska försäljningsfakturor har varit i testanvändning och kommer att utvidgas under år Direktdebiteringsalternativet kommer att falla bort i och med övergången till Sepa. PERSONAL Årsverken 10,6 10,6 10,6 9,1 Förändringar: Organisationsförändring från , ekonomichefstjänsten (-1) indrogs. Ena bokföraren gick i pension under året (-0,5) PRESTATIONER Löneutbetalningar Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andel inköpsfakturor elektroniskt 20% 15 % MÄTARE Effektivitet euro/löneutbetalning 11,25 13,07 13,11 10,34 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

42 Avdelning: Förvaltningsavdelningen Enhet: IKT Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till ekonomitjänster hör även IT-funktionen, vilken har det övergripande ansvaret för kommunens adb-nätverk samt koordinerar adb-anskaffningar. MÅLSÄTTNINGAR TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 En utredning över hur IT-funktionen skall fungera i Kimitoöns kommun har gjorts under år Utvecklingen fortgår och målsättningen är en välfungerande IT-funktion som kan betjäna kommunens samtliga avdelningar och enheter med både användarstöd och sakkunskap och som upprätthåller nätverket och handhar utvecklingen inom IT. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 IKT enhetens arbetsfördelningar och roller har fortsatts att utvecklas under Arbetsfördelningen mellan interna och externa resurser har fastslagits så att maskinerna och användarstödet i det administrativa nätverket sköts med interna resurser, medan underhåll och användarstöd för HVC och skolorna sköts via inköpta tjänster. Underhållet och administration av servers sköts internt. Inköpsprocesserna för IKT utrustning har utvecklats genom att gå med i KL-Kuntahankinnats ramavtal för IT utrustning och mobiltelefoner. Tack vare detta har kommunen fått konkurrenskraftiga priser på sina IT investeringar utan behovet att konkurrensutsätta inköpen. I skolorna har datorerna förnyats med Linux thin client maskiner, vilket betyder att underhållet och licenskostnaderna per maskin kommer att minska betydligt. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 PERSONAL Årsverken ,8 Förändringar: Ett köptjänstavtal för it-stöd (+0,8) omvandlades under 2010 till anställning då det var mer fördelaktigt. PRESTATIONER Nätverksanslutningar MÄTARE Effektivitet euro/nätverksanslutning skolorna omsorgen 864 övriga kommunen

43 Avdelning: Förvaltningsavdelningen Enhet: IKT Ansvarsperson: Förvaltningschef Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

44 Avdelning: Förvaltningsavdelningen Ansvarsperson: Förvaltningschef Verksamhetsöversikt 2010 Förvaltningsavdelningens organisation ändrades under år Som följd av att några ledande tjänstemän sade upp sig och bytte arbetsplats gjordes en omorganisering i det som sedan kommunsamgången varit koncerntjänster. Utvecklingsavdelningen åtskildes till en egen avdelning och förvaltning, ekonomi, it och personaltjänster bildade förvaltningsavdelningen. Ekonomichefstjänsten och personalchefstjänsten drogs in. Som avdelningschef fungerar efter organisationsändringen förvaltningschefen. Den elektroniska ärendehanteringen, i form av ärendehanteringsprogrammet KommunOffice, har tagits i bruk fullt ut under året. Inom ekonomienheten har de elektroniska verktygen utökats och de manuella behandlingsskedena minskat. 43

45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2009 BG 2010 Budget- BG 2010 BS 2010 Avvikelse Ursprunglig ändringar % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,14 % Avgiftsintäkter ,57 % Understöd och bidrag ,31 % Hyresintäkter ,00 % Övriga verksamhetsintäkter ,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,52 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,87 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,38 % Övriga lönebikostnader ,73 % Lönebikostnader ,14 % Personalkostnader ,23 % Köp av tjänster ,13 % Material, förnödenheter och varor ,64 % Understöd ,77 % Hyreskostnader ,30 % Övriga verksamhetskostnader ,61 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,91 % VERKSAMHETSBIDRAG ,12 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGA ,16 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,12 % Sammanslagningsunderstödet ingår i posten understöd och bidrag 44

46 14.2 Utvecklingsavdelningen Avdelning: Utveckling Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: utvecklingschef VERKSAMHET Utvecklingsenheten handhar näringslivsfrågorna i samråd med kommundirektören, assisterar kommundirektören gällande kommunens strategiarbete, handhar marknadsföring, turism, skärgårdsfrågor, byautveckling, landsbygdsfrågor, koordinerar vänortsverksamheten, samt koordinerar kommunens projektverksamhet i samråd med de olika avdelningarna. Utvecklingsenheten ansvarar dessutom tillsammans med Väståbolands stad för Region Åboland r.f. Skärgårdsnämnden och landsbygdsnämnden handhas av utvecklingsenheten. MÅLSÄTTNINGAR Att på sikt jobba för att öka inflyttning och få nya företag att etablera sig på orten TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Utvecklingsenhetens mera detaljerade målsättningar för är fastställda av fullmäktige i juni Ur dessa här tyngdpunkterna för år Marknadsföringen, turismen och kommunens profileringsarbete sköts i samråd och ändamålsenligt. Utåtriktad verksamhet såsom deltagande i olika mässor fortgår enligt de resurser enheten har. Kommunens strategi färdigställs Inflyttningsprojekt planeras och förverkligas Näringslivsstrategin godkänns och tillämpas Skärgårdsprogrammet uppdateras och färdigställs Avbytarservicen inom lantbruket förbereder sig på att flyttas över till Salo 2011 Region Åbolands verksamhet minimeras Intressebevakningen gällande de åboländska frågorna gentemot olika myndigheter och Egentliga Finlands förbund sköts i samråd med Väståbolands stad Kimitoön deltar i KOKO - programmet. Förhåller sig dock försiktig till nya projekt. Går med i endast sådana projekt som verkligen gagnar kommunen. Kommunen deltar även som part i olika större projekthelheter inom regionen. Centrumprojektet del II genomförs TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Kommunens strategi blev färdig och är godkänd av fullmäktige, juli Företagarträffar med olika teman har hållits ca 1 gång per månad. Gemensamt seminarium tillsammans med Privatföretagare på Kimitoön r.f. hölls under hösten ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR nya företag har grundats under året. Antalet inflyttade är 186. Inflyttarna har fått välkomstbrev från kommunen. Utvecklingsavdelningens förvaltningsbudget är överskriden p.g.a. tilläggsresursen, en byråsekreterare fr.o.m. april 2010 och de kommunala projektandelarna som varit flera än beräknat tack vare de gamla kommunernas och Region Åbolands gamla beslut. Att kartlägga alla projekt Kimitoöns kommun är med i har pågått under året. 45

47 Avdelning: Utveckling Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef Vår linje är fortsättningsvis stram. Vi går fortsättningsvis endast går med i projekt som verkligen är behövliga och som gagnar kommunen och dess invånare. Antalen projekt kommunen medverkar i minskar an efter. Näringslivsprogrammet är färdigställt via Centrum II projektet. Programmet kommer ytterligare att finslipas och kompletteras via näringslivsprojektet KÖLI under år Inga prestationer eller mätare hade ännu framtagits för år 2010 i uppgörande av budgeten för år Region Åbolands verksamhet har minskat i takt med att projekten har avslutats. Skattebesväret föll till fördel för Region Åboland r.f. vilket gör att Kimitoöns kommun torde få tillbaka de summor man gått i utläggning för Region Åbolands del. Intressebevakningen har skötts tillsammans med Väståbolands stad i.o.m. att Kimitoöns kommun och Väståbolands stad utgör en subregion i Egentliga Finland. Fr.o.m. april 2010 har enheten verkat som en avdelning,vilket är ändamålsenligt emedan utvecklingsavdelningen jobbar gränsöverskridande för hela kommunen. Avdelningen underskred sammanlagt budgeten aniningens. Slutgiltiga användningsprocenten är 94,6%. PERSONAL Årsverken 1 1 1,5 Förändringar : PRESTATIONER MÄTARE Avdelningen har från och med april 2010 en byråsekreterare, som delas med näringslivschefen X X X X X X X X Utvecklingens förvaltning totalt Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

48 Avdelning: Utveckling Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschef Projektverksamhet totalt Intäkter totalt ,31 Personalkostnader ,14 Köpta tjänster ,48 Material och tillbehör ,57 Understöd Övrigt ,27 Kostnader totalt ,46 Verksamhetsbidrag ,15 47

49 Avdelning: Utvecklingsavdelning Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Handhar turism. MÅLSÄTTNINGAR På sikt arbetar utvecklingsenheten för att öka inflyttning och få nya företag att etablera sig på orten. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Marknadsföringen, turismen och kommunens profileringsarbete sköts i samråd och ändamålsenligt. Utåtriktad verksamhet såsom deltagande i olika mässor fortgår enligt de resurser enheten har. Inflyttningsprojekt planeras och förverkligas TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Genom att det nya marknadsförings- och turismteam grundades kan kommunens marknadsföring och turism samt profilering skötas i samråd både internt samt med öns företagare och olika andra intressentgrupper. Bl.a. följande åtgärder gjordes år 2010: - En ny turistbroschyrserie uppgjordes - Turistinformation utvidgades och förstärktes med kommunens servicerådgivningspunkter - Kimitoön marknadsfördes i olika turismtidningar och andra publikationer - Ordnades två företagarträffar; en gällande marknadsföring och en gällande turism - Även andra träffar med företagare ordnades - Mycket samarbete och träffar med olika intressentgrupper Projekt: - KOKO-turism och med dess finansiering förundersökning för ett turistiskt projekt - Camping-utredning ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Med tanke på alla organisations- och personaländringar har verksamheten gått väl. Enhetens budget är underskriden p.g.a. pensionering, och sjukledighet. Ingen vikarie anställdes under våren 2010 för turistutvecklaren. I.o.m att verksamheten inte hade någon anställd var verksamheten minimerad under våren. PERSONAL Årsverken ,5 Förändringar: Marknadsförings- och turismteam grundades i augusti Marknadsföringschef arbetar 50 % med marknadsföring och 50 % med turismen. Turistinformatör arbetar ca 50 % för turismen och ca 50 % för Luckan. 48

50 Avdelning: Utvecklingsavdelning Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

51 Avdelning: Utvecklingsavdelningen Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av näringslivschefen och utvecklingsavdelningen gemensamt. Näringslivsverksamheten stöds av ett näringslivsteam sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Näringslivsverksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom fysisk planering, företagstomter och verksamhetsutrymmen, samt på företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet samt skapandet av nya företag. MÅLSÄTTNINGAR Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen Nya företag grundas Nettoökning minst 21 Företagsutrymmen en erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymmen med kort varsel TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Årligen återkommande näringslivsforum startas Masva-projektet handhar fortsättningsvis företagsrådgivningen Företagarträffar och utbildningstillfällen arrangeras månatligen i samråd med projektledarna och Privatföretagare på Kimitoön rf. Näringslivsstrategi planeras och förverkligas Kommunen deltar i KOKO-programmet TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Näringslivforum planerades under året och det första seminariet hölls Masva-projektet handhar en del av företagsrådgivningen Företagarträffar och utbildningstillfällen har arrangerats minst ett/månad Näringslivsstrategin (programmet) är under arbete Kommunen har deltagit i KOKO-programmet tillsammas med Väståboland ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 PERSONAL Årsverken 0 0,2 0,2 Förändringar : +0,2 50

52 Avdelning: Utvecklingsavdelningen Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Näringslivschefen PRESTATIONER Antal företag i kommunen Nygrundade företag Nettoökning MÄTARE Nettokostnad (näringsliv/nytt företag) Nettokostnad/ökning av företag Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd 0 0 Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag AVVIKELSER: Näringsverksamheten erhöll en egen budget fr.o.m Avvikelserna i verksamhetsutgifter (2,4 %/ euro) beror på att periodiserade löner ej beaktats. 51

53 Avdelning: Utvecklingsavdelnigen Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgårdsområdena samt verka för en allsidig utveckling av skärgårds befolkningens livsbetingelser och skärgårdsmilj.ön. Nämnden svara även för skärgårdens intressebevakning. Kommunen har därtill en gemensam utskärsdelegation med Väståboland stad. MÅLSÄTTNINGAR Bevara skärgården levande, d.v.s. säkerställa tillräckliga förbindelser, utkomstmöjligheter och inflyttning i skärgården. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Skärgårdsprogrammet för Kimitoön färdigställs. Tätare och mera ändamålsenliga förbindelsebåtturer utvecklas Stöda byggande av hyresbostäder i Rosala Utveckla möjligheterna till fiberoptik i skärgården TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Skärgårdsprogrammet färdigställdes och godkändes i fullmäktige Nuvarande förbindelsefartyg byts ut 2011 Antalet förbindelsebåtturer har ökats Lövö bro tas i bruk maj/juni 2011 Högsåra väglagsfärja förstatligas under 2011 Grundandet av vattenandelslag i Rosala är under beredning Byggnadslov för byggande av två parhus på Sanden i Rosala inlämnades Byggande av fiberoptik i skärgårdsområdet har inte avancerat ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 PERSONAL Årsverken Förändringar : PRESTATIONER Antal sammanträden MÄTARE Nettokostnad euro/sammanträde Utplanterad fiskyngel, 1000 st

54 Avdelning: Utvecklingsavdelningen Enhet: Skärgårdsnämnden Ansvarsperson: Näringslivschefen Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag Avvikelser: Skärgårdsnämnden har underskridit utgifterna med euro/26,9%) vilket beror på att nämnden på grund av sekreterarbyte år 2010 sammankom 1 gång mindre än budgeterat. 53

55 Avdelning: Utveckling Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Landsbygdsenheten ansvarar för landsbygdsförvaltningen och avbytarservicen. Till landsbygdsnämndens uppgifter hör bl.a. att sköta kommunens egen åker och skogsbruksmark samt byautvecklingsfrågor. MÅLSÄTTNINGAR TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Avbytarservicen inom lantbruket förbereder sig på att flyttas över till Salo TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Under året hölls två möten för lantbruksföretagare som använder avbytarservice och för lantbruksavbytarna. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 PERSONAL Årsverken PRESTATIONER Antal gårdar Antal jordbruksstödansökningar MÄTARE Nettokostnad (landsbygdsnämnd)/gård Inkomster från skogsförsäljning var betydligt större än budgeterat. Det beror på att virkesmängden på de figurer som avverkades var större än beräknat. Avverkningarna var till största delen skötselåtgärder. Av den summa som reserverats för plantering och plantskogsskötsel blev ca euro kvar. Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

56 Avdelning: Utvecklingsavdelning Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Hand har marknadsföring, MÄLSÄTTNINGAR På sikt arbetar utvecklingsenheten för att öka inflyttning och få nya företag att etablera sig på orten. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Marknadsföringen, turismen och kommunens profileringsarbete sköts i samråd och ändamålsenligt. Utåtriktad verksamhet såsom deltagande i olika mässor fortgår enligt de resurser enheten har. Inflyttningsprojekt planeras och förverkligas TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Genom att det nya marknadsförings- och turismteam grundades kan kommunens marknadsföring och turism samt profilering skötas i samråd både internt samt med öns företagare och olika andra intressentgrupper. Bl.a. följande åtgärder gjordes år 2010: - Deltogs på följande mässor: Resemässan i Helsingfors och Oma mökki i Helsingfors - Uppgjordes en marknadsföringsprojektplan för Kimitoön istället för ett inflyttningsprojekt - Kimitoön marknadsfördes i olika turismtidningar och i andra publikationer - Havsdagsarrangemangen sköttes med marknadsföringsinsatser. - Kommunens PR- och gåvohelheten planerades och genomfördes - Kimitoö 2010-tidning utgavs i december - Ordnades två företagarträffar; en gällande marknadsföring och en gällande turism - Även andra träffar med företagare ordnades - Mycket samarbete och träffar med olika intressegrupper Projekt: - Egentliga Finlands gemensamma marknadsföringsprojekt ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Med tanke på alla organisations- och personaländringar har verksamheten fungerat bra från och med hösten Budgetöverskridning på grund av framtagande av kommunens olika pr- och gåvoprylar samt personalens sjukskrivningar. PERSONAL Årsverken ,5 Förändringar: Marknadsförings- och turismteam grundades i augusti Marknadsföringschefen arbetar 50 % med marknadsföring och 50 % med turismen. Marknadsföringssekreterare arbetar 100 % med marknadsföring. 55

57 Avdelning: Utvecklingsavdelning Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschef PRESTATIONER MÄTARE Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

58 Avdelning: Utveckling Ansvarsperson: Utvecklingschef Utvecklingsavdelningen 2010 Första delen av året präglades av olika mörka moln inom näringslivet. De två större företagen på Kimitoön kämpade under indragningshot. Kimitoöns kommun påbörjade därför ett projekt: Strukturförändringar i Kimitoöns näringsliv Köli med extern finansiering från Egentliga Finlands förbund. Som expert anlitades inom projektet FN-steels Anders Moliis- Mellberg sedan hösten De större företagen klarade sig utan nedläggning denna gång och projektet Köli har kunnat ta fram olika scenarier för utvecklande av Kimitoöns näringsliv. Projektet fortgår under våren Kring näringslivsfrågor har kommunen under hösten bildat ett näringslivsteam som över avdelningsgränserna jobbar för att gemensamt utveckla näringslivet på Kimitoön. Teamets arbete koordineras av utvecklingschefen. Teamet samarbetar med öns företagare bl.a genom gemensamma seminarier och träffar, besöksrunda till öns företag har inletts under hösten Kommunens strategiprocess fortgick under våren 2010 som en delaktighetsprocess där såväl kommunens förmän som politiker deltog i det digra, kundorienterade arbetet att ta fram kommunens första strategi. Strategin färdigställdes och godkändes av fullmäktige i juli Kommunens vision och målsättningar är fastställda i.o.m. strategin. Strategin kommer att uppdateras år Under våren 2010 var omsättningen på den ordinarie personalen stor i.o.m. moderskapsledighet, pensionering och långtida sjukledigheter. Kartläggning av de otaliga projekten kommunen medverkat i mycket tack vare gamla system bl.a. inom Region Åboland r.f. har skett under året. De huvudprojekt som har en person anställd inom kommunen är ändamålsenliga och har varit sex stycken till antalet. Projektcheferna är en tillgång och stöder utvecklingsarbetet på bred front inom kommunen. Avdelningen har även hjälpt kommunens övriga avdelningar med projektansökningar såsom t.ex. projektet för planerandet av lättrafikled på Kimitoön. Huvudprojekten är : Kimitoöns självförsörjande på energi där man tar fram olika energilösningar för Kimitoön. Bl.a vindkraftsutredning har gjorts inom projektet KÖLI strukturförändringar inom Kimitoöns näringsliv Masva som sysslar med konkret företagsrådgining och olika stödformer för företagen. Centrum II som fått Kimitoöns två tätorters företagare att samarbeta konstruktivt.konkreta nya skyltar är framtagna via detta projekt. Avlopp i kretslopp som tittat på olika avlöppslösningar för hela Åbolands del. Marina II som bl.a. tagit fram en hamnutredning för Västanfjärds del. 57

59 Avdelning: Utveckling Ansvarsperson: Utvecklingschef Samarbetet med Väståboland har tagit en hel del tid och energi i anspråk även om det skett i god anda. Man kan kort sammanfatta samarbetet med uttrycket Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem det gamla systemet har skapat. Avdelningen har även samarbetat med kultur- och fritidsenheten samt servicerådgivarna inom kommunen kring endel evenemang såsom Kimitoöns Havsdagar som hölls i Kila, fiskmarknad, säsongöppningar i Dalsbruk och Kimito m.m. På kommunens webbsida finns sedan hösten 2010 nu utvecklingsfrågorna under en ny huvudrubrik vid namn livet på ön. Utvecklingsenheten blev enligt samgångsavtalets anda en avdelning fr.o.m Utvecklandet av det optimala sättet att jobba med kommunens utveckling på bred front pågick hela året. Hösten 2010 gjordes on omorganisering och nyanställning skedde. Turismen och marknadsföringen sammanfördes och fick en gemensam tjänsteman, en marknadsföringschef. Fr.o.m. hösten har avdelningen fungerat på ett mera ändamålsenligt och klart koordinerat sätt. Utvecklingsavdelningens tyngdpunktsområden är näringslivsfrågor, marknadsföring och turism samt utvecklande av skärgårdsfrågorna på Kimitoön. Landsbygdsfrågorna kommer administrativt att överföras till Pemar år

60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2009 BG 2010 Budget- BG 2010 BS 2010 Avvikelse Ursprunglig ändringar Ändrad bg % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,51 % Avgiftsintäkter ,53 % Understöd och bidrag ,29 % Hyresintäkter ,45 % Övriga verksamhetsintäkter ,20 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,88 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,76 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,09 % Övriga lönebikostnader ,04 % Lönebikostnader ,79 % Personalkostnader ,25 % Köp av tjänster ,60 % Material, förnödenheter och varor ,91 % Understöd ,84 % Hyreskostnader ,22 % Övriga verksamhetskostnader ,48 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,48 % VERKSAMHETSBIDRAG ,50 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,59 % 59

61 14.3 Bildningsavdelningen Avdelning: Bildning Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Den kommunala barnomsorgen innebär att barnet vårdas utanför hemmet så att föräldrarna har möjlighet att förvärvsarbeta eller studera. Rätt till dagvård har barnet från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsens och barnomsorgens uppgifter är bl.a. att stöda familj.en i fostran av barnet och tillsammans med familj.en främja barnets utveckling. Vården av barn under skolåldern ges i daghem, gruppfamilj.edaghem och familj.edagvård i Dragsfjärd, Västanfjärd, Kimito och i Rosala/Hitis. De yngsta barnen vårdas i familj.e- och gruppfamilj.edaghem och 3 5- åringar i daghem. Pjånkis daghem har en småbarnsavdelning för barn mellan 1 3 år. 6-åringarna som går i förskola har dagvård före och efter förskolan. MÅLSÄTTNINGAR Barnomsorgschefen koordinerar hela barnomsorgen. Barnomsorgen skall fungera som en helhet och verksamhetspunkterna skall ha nära samarbete med varandra. Satsning 2010 är personalens fortbildning och välmående. Ett projekt kring motion och rörelse för samtliga barn i barnomsorgen startas i samarbete med fritidsenheten. Nätverksträffar med övriga enheter. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Gruppfamilj.edaghemmet Bikupan stängs p.g.a. för liten efterfrågan. Barn som har behov av dagvård blir erbjuden plats hos familj.edagvårdare eller i Furubo enheten. Behovet av skiftesvård finns och det ställer krav på ordnandet av kvälls och veckoslutsvård. Gruppfamilj.edaghemmen och daghemmen fungerar som reservplats för samtliga barn som är placerade i hemmen hos familj.edagvårdare. Då ena eller båda föräldrarna inte arbetar eller studerar heltid uppfylls den subjektiva rätten till dagvård för barn under skolåldern genom att rekommendera barnet halvdagsvård. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BUDGET 2010 Gruppfamilj.edaghemmet Bikupan stängdes p.g.a. för liten efterfrågan. De minsta barnen placerades hos en familj.edagvårdare i Björkboda och de äldre barnen placerades i Furubo dagvård och förskola. Behovet av skiftesvård ökade i Kimito-området, vilket har medfört krav på kvälls- och veckoslutsvård. Gruppfamilj.edaghemmen och daghemmen har fungerat som reservplats för alla barn som vårdas i hemmen hos familj.edagvårdarna. Då ena eller båda föräldrarna inte har arbetat eller studerat har kommunen rekommenderat halvdagsvård för barnet. Det här arrangemanget har gett möjlighet till flera halvdagsplaceringar och flera barn har kunnat erbjudas dagvård. 60

62 Avdelning: Bildning Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATION HAR UPPNÅTTS UNDER 2010 Barnomsorgschefen har koordinerat hela barnomsorgen. Barnomsorgen har fungerat som en helhet och verksamhetspunkterna har haft nära samarbete med varandra. Under år 2010 fokuserade man på personalens fortbildning och välmående. Ett projekt kring motion och rörelse för samtliga barn inom barnomsorgen genomfördes i samarbete med fritidsenheten. Nätverksträffar mellan olika verksamhetsområden har genomförts. Barn från 1år har tagits in till Furubo dagvård i Dragsfjärd. Verksamheten har följt planen för småbarnsfostran 0 5 år. Inom Kimitoöns barnomsorg vårdades 280 barn euro utbetalades i hemvårdsstöd. Barnomsorgsavgifter för barn placerade i andra kommuner var euro. PERSONAL Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Familj.edagvård Från HT. 19 Gruppfamilj.e VT,12-HT 12 dagvård Daghem Förändringar: En finsk daghemsavdelning öppnades i Pjånkis daghem för att kunna placera barnen i Kimitoområdet. Personalen i Furubo omorganiserades så att en person som tidigare arbetade kombinerat förskola / eftis placerades i dagvården. Arrangemanget resulterade i att Furubo kunde ta in barn från 1 års ålder. En familj.edagvårdare i Kimito-området gick i pension och ersattes inte av en ny. Barnen placerades i olika enheter i Kimito. KOSTNAD / DAGVÅRDSPLATS Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Familj.edagvård Gruppfamilj.edagvård Daghem Kostnaden för daghem blev mindre än beräknat eftersom barnantalet ökade i Pjånkis daghem. 61

63 Avdelning: Bildning Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef MÄTARE Kvalitet Personalenkät som har mätt personalens arbetstrivsel samt hälsa. Individuella personalsamtal med BO chefen, som sträcker sig till 1,5 år eftersom antalet samtal är BOchefen utför samtalen själv med hela personalen. Föräldrasamtal har genomförts 2 ggr/år på alla enheter och vid behov. Utbildningsdag ordnats i augusti 2010 för alla anställda inom barnomsorgen, förskola och eftis, där också Väståboland och Raseborg var inbjudna. Föreläsare var Bodil Jönsson från Sverige. En 2-årig familj.edagvårdsutbildning där några familj.edagvårdare deltar. Förstahjälpkurs Mulleutbildning för en del av personalen. Svensk LiikU-utbildare varav en person utbildar sig. Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

64 Avdelning: Bildning Enhet: Eftisverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2 och erbjuds för skolbarn vars föräldrar arbetar eller studerar mellan kl Eftis erbjuds i Kimito, Västanfjärd, Björkboda t.o.m , Dragsfjärd och Dalsbruk. Samtliga eftisar har en ansvarig anställd. Därtill finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns ca 78 barn år 2010 MÅLSÄTTNINGAR Ge barnen en bekant och trygg plats där de kan tillbringa tiden efter skolan och delta i mångsidig och stimulerande verksamhet under ledning av en vuxen. Satsning under år 2010 är personalens fortbildning och välmående Utveckla nätverk mellan de olika eftisarna i Kommunen. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Eftisgruppen i Kimito har tre skolgångsbiträden visstids anställda eftersom gruppen är så stor (40 barn). TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL BUDGET 2010 Eftiset i Björkboda stängdes i samband med att gruppfamilj.edaghemmet Bikupan lades ner. Eftisgruppen i Kimito klarade sig med en ordinarie eftisledare och två skolgångsbiträden. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATION HAR UPPNÅTTS UNDER 2010 Kommunen har erbjudit barnen i årskurs 1 2 en trygg plats att tillbringa tiden på efter skolan. Under 2010 fokuserade man på personalens fortbildning och välmående Nätverksträffar mellan enheterna har genomförts. År 2010 placerades 77 barn i eftis i Kimitoöns kommun. PERSONAL Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Eftisledare Skolgångsbiträde KOSTNAD / BARN Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut

65 Avdelning: Bildning Enhet: Eftisverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef MÄTARE Kvalitet Personalenkät som har mätt personalens arbetstrivsel samt hälsa. Individuella personalsamtal med BO-chefen under 2010 Utbildningsdag ordnats i augusti 2010 för alla anställda inom barnomsorgen och där eftis personalen deltagit. Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

66 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: bildningskansli/utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET BILDNINGSSEKTORN Bildningssektorn omfattar bildningsnämndens och dess två sektioners verksamhetsområden samt kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden. Bildningsnämnden ansvarar för barnomsorgen, skolelevernas förmiddags- och eftermiddagsvård, den fria bildningen och biblioteksverksamheten samt för språkgemensamma skolärenden av vilka de viktigaste är skolskjutsarna. Svenska skolsektionen och finska skolsektionen ansvarar för förskolan och den grundläggande utbildningen för sin språkgrupps del och svenska sektionen ytterligare för Kimitoöns gymnasium. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens fritids-, ungdoms- och kulturverksamhet. Bildningschefen fungerar som bildningsavdelningens avdelningschef. Bildningsavdelningens ansvarsområden är Verksamhet Ansvarigt organ Ansvarig tjänsteman Bildningsavdelningens förvaltning bildningsnämnden bildningschef Barnomsorgen bildningsnämnden barnomsorgschef Förskola skolsektionerna barnomsorgschef Grundläggande utbildning, de gemensamma bildningsnämnden bildningschef Grundläggande utbildning, verksamheten skolsektionerna rektorerna Skolelevernas för- och eftermiddagsvård bildningsnämnden barnomsorgschef Andra stadiets utbildning skolsektionerna bildningschef, rektor för KÖG Fritt bildningsarbete, gr.l. utb i bildkonst bildningsnämnden vuxeninstitutets rektor Biblioteksverksamhet bildningsnämnden bibliotekschef Kulturverksamhet kultur- och fritidsnämnden kultursekreterare Fritids- och ungdomsverksamhet kultur- och fritidsnämnden fritidschef BILDNINGSKANSLIET Bildningskansliet fungerar sedan sommaren 2009 i andra våningen i Kimito kommungårdens östra flygel. Till bildningskansliet hör bildningssektorns förvaltningspersonal förutom bildningschefen och byråsekreteraren även vuxeninstitutets, barnomsorgens, kultursekreteraren och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 13 personer. De administrativa kostnaderna är hänförda till varje enhets egen budget. Under kostnadsstället bildningskansliet budgeteras personal- och verksamhetskostnader för bildningschefen, bildningens förvaltningschef samt byråsekreterare. Bildningskansliets uppgift är att sköta avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor samt ekonomi- och personalärenden MÅLSÄTTNINGAR Den mest centrala utvecklingsuppgiften är att hitta övergripande verksamhetsformer och projekthelheter som har beröringar i mer än en enhets verksamhet. Utvecklingssamtal förs med personalen en gång per år. 65

67 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 I budgeten är beaktat att bildningens förvaltningschef under året genom deltidspensionering kommer att arbeta halvtid och byråsekreteraren arbetar förkortad arbetsvecka på grund av partiell vårdledighet. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Förvaltningschefen har genom sin deltidspensionering arbetat halvtid och byråsekreteraren arbetade förkortad arbetsvecka t.o.m då sekreteraren övergick till andra arbetsuppgifter. Fr.o.m har utbildningsenheten haft en sekreterare på heltid. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Under året har det skett stora förändringar i personalen. Både bildningschefen och byråsekreteraren är nya på sina poster. Den nya personalen har vid sidan av de dagliga rutinerna jobbat för att hitta övergripande verksamhetsformer och projekthelheter som anknyter till flera enheters verksamhet. Regelbundna personalmöten har hållits med avdelningarnas enhetschefer. PERSONAL Årsverken 3,8 2,8 2,3 2,5 Förändringar: Fr.o.m. första oktober har enheten en ny byråsekreterare då den tidigare övergått till andra arbetsuppgifter i kommunen PRESTATIONER Möten Bildningsnämnd Svenska skolsektionen Finska skolsektionen BILDNINGSKANSLIET TOTALT Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

68 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef Förskola: Barnomsorgschefen FÖRSKOLA Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola erbjuds i Kimito, Västanfjärd, Dragsfjärd och Dalsbruk och i Hitis-Rosala. Finsk förskola erbjuds i Kimito och Dalsbruk. Förskolebarnen som har 3 km eller längre skolväg har rätt till skolskjuts. Förskolan har en fastställd läroplan. MÅLSÄTTNINGAR Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Satsning under år 2010 är personalens fortbildning och välmående. Nätverksträffar med kommunens förskolepersonal. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Finska förskolan i Dalsbruk har väldigt få förskoleelever (hösten 2009 tre elever). Personalkostnaden för den verksamheten blir därför hög. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BUDGET 2010 Barnantalet i finska förskolan i Dalsbruk steg under höstterminen 2010 till 8 barn av följande orsaker: - en förflyttning av barn med särskilda behov från Kimito gjordes VT inflyttning från Estland - barnträdgårdsläraren i finska förskolan tog även in 4-5 åringar i sin grupp ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATION HAR UPPNÅTTS UNDER 2010 Barnen har tränats och förberetts för en lyckad skolstart. Kommunen har erbjudit alla sex-åringar förskoleundervisning på finska och svenska. Under 2010 fokuserade man på personalens fortbildning och välmående. Nätverksträffar mellan personalen i de olika förskolorna har kontinuerligt förekommit. Under år 2010 gick 83 barn i Kimitoöns förskolor. PERSONAL Bokslut 2009 BG 2010 Bokslut 2010 Förskollärare Barnskötare Skolgångsbiträde KOSTNAD / FÖRSKOLEBARN Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut

69 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: bildningskansli/utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef MÄTARE Kvalitet Personalenkät som har mätt personalens arbetstrivsel och hälsa. Individuella personalsamtal med BO chefen vart 1,5 år eftersom det finns anställda i barnomsorgen. Utbildningsdag ordnats i augusti för hela personalgruppen. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen sker på vårterminen i åtta skolenheter: Amosparkens skola åk 1-6, Björkboda skola åk 1-6, Hitis-Rosala skola åk fs-6, Tjuda skola åk 1-6, Västanfjärds skola åk 1-6, Ytterkulla skola åk 1-6, Dalsbruks skola åk 1-9 och Kimitonejdens skola åk 7-9. Fr.o.m sker den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i fem skolenheter: Amosparkens skola åk 1-6, Hitis-Rosala skola åk fs-6, Västanfjärds skola åk 1-6, Dalsbruks skola åk 1-9 och Kimitonejdens skola åk 7-9. Den finskspråkiga grundläggande utbildningen sker på vårterminen i tre skolenheter: Kemiönsaaren keskuskoulu åk 1-9, Mjösundin koulu åk 1-6 och Taalintehtaan koulu åk 1-6. Fr.om sker den finskspråkiga grundläggande utbildningen i två skolenheter: Kemiönsaaren keskuskoulu åk 1-9 och Taalintehtaan koulu åk 1-6. MÅLSÄTTNINGAR Den nya skolstrukturens genomförande planeras och ändringarna i skolnätet genomförs under året. Skolskjutssystemet revideras och en anbudsförfrågan genomförs för samtliga skolskjutsar. Specialundervisningens verksamhetsmodeller granskas och utvecklas i det nya skolnätet. Riktlinjer för projektet Kulturstigen (kultur i skolan) utvecklas i samarbete med kulturenheten TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Förändringarna i skolnätet innebär att elevernas vardag kommer att se annorlunda ut hösten Under budgetåret kommer hela skolsektorn att beröras av omläggningar. Undervisningen, specialundervisning, personalsituationen, elevvården, skolskjutsarna och morgon- och eftermiddagsverksamheten kommer att planeras utgående från det nya skolnätet. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Förändringarna i skolnätet genomfördes utan praktiska problem. Budgetmässigt har förändringarna varit svåra att förutspå, personalen har totalt sätt minskat mer än beräknat och det har påverkat bokslutet. I augusti såg de ut som utbildningsenheten skulle överskrida budgeten med ca euro, så blev inte utfallet utan bokslutet visar ett positivt resultat på euro. Det två faktorer som främst påverkat resultatet var inkomsterna (hemkommunsersättningar och övriga ersättningar från sammanslutningar) ca euro mer än budgeterat och de periodiserade lönerna och ersättningarna som vid årsskiftet visade sig vara euro mindre än beräknat. Utvecklingsplanerna för verksamheten inom verksamhetsområdet pågått hela året och kommer att fortsätta även under kommande år. 68

70 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: bildningskansli/utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Förändringarna i skolstrukturerna och skolnätet genomfördes planenligt. Det nya skolskjutsprogrammet togs i bruk och trafikanterna har ett tvåårigt avtal med option på ett tredje år. Specialundervisningens verksamhetsmodeller har granskats och kommer att förnyas i enlighet med förändringarna i läroplanen som skall träda i kraft Riktlinjerna för projektet kulturstigen (kultur i skolan) har delvis gjort upp, behov finns att ännu under år 2011 utveckla samarbete mellan kulturenheten och skolorna. ELEVANTAL I KIMITOÖNS SKOLOR Amosparkens skola Björkboda skola ingår från 2010 i DBS prognos Dalsbruks skola Hitis-Rosala skola Tjuda skola ingår från 2010 i APS prognos Västanfjärds skola Ytterkulla skola ingår från 2010 i DBS prognos Dragsfjärds centralskola ingår från 2009 i DBS prognos Kimitonejdens skola svenska tot Mjösundin koulu ingår från 2010 i KSKK:s prognos Taalintehtaan koulu Kemiönsaaren keskuskoulu suomenkieliset yht Grundläggande / Perusopetus PRESTATIONER ANTAL SKJUTSELEVER Svenskspråkig grundl. utb Finskspråkig grundl. utb Totalt

71 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: bildningskansli/utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef Avgångsbetyg från grundskolan DBS, KNS, KSKK Årskurs TIMRESURS lå lå Svenskspråkig undervisning 1391, Finskspråkig undervisning TOTALT 1783, MÄTARE TIMRESURS PER ELEV lå lå Svenskspråkig undervisning 2,46 2,29 Finskspråkig undervisning 2,80 2,61 TOTALT 2,65 2,36 KOSTNADER PER ELEV Svenskspråkig undervisning Amosparkens skola Björkboda skola ingår i DBS Dalsbruks skola Hitis-Rosala skola Kimitonejdens skola Tjuda skola ingår i APS Västanfjärds skola Ytterkulla skola 9670 ingår i DBS Specialundervisning Finskspråkig undervisning Kemiönsaaren keskuskoulu Mjösundin koulu 8426 Ingår i KSKK Taalintehtaan koulu Specialundervisning Totalt Statens elevenhetspris KOSTNAD PER SKJUTSELEV

72 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: bildningskansli/utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef ANDRA STADIETS UTBILDNING GYMNASIET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Sedan 2005 har Kimitoöns gymnasium haft rättighet att fungera också som vuxengymnasium. MÅLSÄTTNINGAR Den övergripande målsättningen för Kimitoöns gymnasium är att fortsättningsvis ge en högklassig och mångsidig gymnasieundervisning i en trivsam utbildningsmilj.ö. Detta innebär också att moderna, ändamålsenliga undervisningsformer kan utnyttjas och att det finns möjlighet att använda tekniska hjälpmedel och samarbetsformer. Satsningen på bärbara datorer för första årets studerande kommer att utvärderas med en enkät riktad till elever och personal. Kimitoöns gymnasium koordinerar ett samarbete mellan de åboländska och västnyländska gymnasierna, där syftet är att skolorna gemensamt erbjuder nätbaserade kurser för samtliga gymnasiestuderande i hela regionen. För att överlag bredda kursutbudet erbjuds skolans studerande möjlighet att delta i nätbaserade kurser. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Den virtuella lärmilj.ön forsätter finnas med som ett komplement till traditionell undervisning. För att kunna vidareutveckla den virtuella undervisningen görs årligen satsningar på fortbildning och utrustning. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Satsningen på virtuella hjälpmedel har gjorts. Linux arbetsstationernas antal har ökat. Till skolcentret har anskaffat två nya Smartboards. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Utvärderingen av elevdatorerna bland elever och personal resulterade i att satsningen på bärbaraelevdatorer fortsatte. Kimitoöns gymnasium har koordinerat samarbetet mellan gymnasierna i Åboland och Västra nyland. Eleverna har erbjudits möjlighet till nätbaserade kurser. ELEVSTATISTIK OCH ELEVPROGNOS PRESTATIONER Kimitoöns gymn Brusaby-elever i KÖG Kostnad per elev euro/elev

73 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: bildningskansli/utbildningsenheten Ansvarsperson: Bildningschef lå lå lå Kursresurs Resurs/elev 2,63 2,48 2,43 UTBILDNINGSENHETEN TOTALT Ändrad Bokslut 2009 Budget 2010 Budget 2010 Bokslut 2010 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

74 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut ger möjligheter för kommuninvånarna att genom kurser och föredrag i olika ämnen öka sina kunskaper och färdigheter (teoretiska och praktiska) samt att berika sin fritid. Grundundervisning i bildkonst har ordnats för 7-12-åringar sedan år Fortbildningskurser och projekt med utomstående finansiering ordnas. Institutet har gått med i Edu-vuxen Åboland projektet (svenskspråkiga vuxenutbildningsenheter) hösten 2009, ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden. Institutet har tillsammans med Väståbolands medborgarinstitut erhållit utvecklings- och kvalitetsbidrag under år (8000 euro). Ett eget projekt (kursverksamhet) inom hållbar utveckling erhöll institutet av Utbildningsstyrelsen, (2000 euro) och anslag för studiesedlar (3000euro). MÅLSÄTTNINGAR Kursverksamhet ordnades i första hand för vuxna kommuninvånare men även för barn och ungdomar. Samarbetet med den fria bildningen i Åboland utökades under året. Personalens uppgifter anpassades och anpassas fortfarande i det nya institutet. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010: För undervisningsändamål har budgeterats medel för det antal timmar, som kommunen erhåller statsandelar för. Dessutom planeras kursverksamhet, tex. fortbildning och projekt med utomstående finansiering. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010: Ordna kursverksamhet inom ramen för budgeten och de till statsandelsberättigade timmarna har uppnåtts. Kursutbudet har effektiverats kursdubbleringar fallit bort. Björkboda skola har använts som gemensam plats för ett stort antal kurser. Fortbildning, datakurser, för kommunens personal ordnades under hösten Under hösten 2010 kunde studiesedlar (beviljade av utbildningsstyrelsen) utdelas efter ansökan, åt seniorer, arbetslösa och utlänningar för deltagande i kurser inom vissa ämnesområden (hälsa, språk, data). Ett antal studiesedlar har överförts för användning vårterminen ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS ÅR 2010 Personal: Antal årsverken har minskat p.g.a. sjukdom. Antalet timlärare (-11 ) har minskat men antalet undervisningstimmar (+ 83 h) och kursdeltagare (+ 391) har ökat. Kursutbudet har blivit mer varierande och effektivare. Budgeten har hållits inom ramarna (använt 94.2 %). PERSONAL BS 2008 BS 2009 BG 2010 BS 2010 Årsverken Förändringar :

75 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor Timlärare (st): PRESTATIONER BS 2008 BS 2009 BG 2010 BS 2010 Kursdeltagare: Timmar: MÄTARE BS 2008 BS 2009 BG 2010 BS 2010 Timmar/deltagare 4407/ / / /2516 Euro/Timme Euro/deltagare Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

76 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (1078/1998). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. MÅLSÄTTNINGAR Målsättningen med Kimitoöns kommunbiblioteks verksamhet är att skapa en trivsam milj.ö där bibliotekens utbud möter kundernas behov. Bibliotekens service skall tillfredsställa alla ålders- och språkgrupper. En viktig målgrupp för biblioteken är barn- och ungdomar och deras behov och möjlighet att utveckla sin läsfärdighet. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Med stadsunderstöd av Undervisningsministeriet (8 000 euro DNR 92/623/2008) låta göra en medieplan för att få kunskap om och utveckla bibliotekets mediebestånd. Medieplanen görs även för att anpassa verksamhetspunkterna efter fullmäktiges beslut om skolnätet i kommunen ( ). TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Ekonomi Biblioteket erhöll projektbidrag från Undervisningsministeriet och Länsstyrelsen euro. Biblioteket deltog i Finska Kulturfondens och Svenska Litteratursällskapets projekt Boktalko åren Bibliotekets användning Antalet besök i alla betjäningspunkter var ( år 2009). Minskningen berodde på att Björkboda bokstuga stängdes i maj och att Kärra bokstugas öppethållningstider förkortades. Antalet skol-, dagvård och andra gruppbesök var 260 st. Anskaffningar År 2010 anskaffades sammanlagt band (3 755 band år 2009). Anskaffningar enligt materialtyp Materialtyp Böcker Noter och partitur 14 9 Musikinspelningar Övriga inspelningar Cd-rom 4 8 Dvd Skönlitteratur, vuxen Skönlitteratur, barn Facklitteratur, vuxen Facklitteratur, barn Finska böcker Svenska böcker Böcker på övriga språk

77 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef Utlåning Totalutlåningen år 2010 var band ( år 2009). Minskningen berodde på att Björkboda bokstuga stängdes i maj och att Kärra bokstugas öppethållningstider förkortades. Utlånen i Dalsbruk, Kimito och Västanfjärds bibliotek ökade med 4%. Inkomna fjärrlån år 2010 var 788 st. och avsända fjärrlån var 212 st. Utlån enligt materialtyp: Materialtyp Böcker Noter och partitur Musikinspelningar Övriga inspelningar Videofilmer Cd-rom Dvd Övriga medier Skönlitteratur, vuxen Skönlitteratur, barn Facklitteratur, vuxen Facklitteratur, barn Finska böcker Svenska böcker Böcker på övriga språk Evenemang 21.4 Tema: hund med Malin Ekblom, Dalsbruks bibliotek 6.5 Tema: Karelen med Liisa Ake-Helariutta, Kimito bibliotek 11.5 Tema: trädgård med Kimito trädgårdsförening, Kimito bibliotek 14.5 Bookrelease: Freja Rudels, Dalsbruks bibliotek 27.5 Ramsay priset tilldelades Kristina Boström, Pargas 9.7 Baltic Jazz-författarsamtal med Anna-Lena Laurén, Dalsbruks bibliotek 10.8 Författarbesök med Lillholmen-stipendiaten Erik Wahlström, Västanfjärds bibliotek Mariella Lindén, Västanfjärds bibliotek 6.10 Mariella Lindén, Dalsbruks bibliotek Bookrelease, Juha Ruusuvuori, Dalsbruks bibliotek 1.11 Författarträff med Lars Sund, Västanfjärds bibliotek 8.11 Nordiska biblioteksveckan firades med Kura skymning i Dalsbruks bibliotek med Ulrika Wolf-Knuts och sagokarneval i Kimito bibliotek Att skriva om det som är nära med Clara Puranen, Västanfjärds bibliotek Julsångkväll med Johan och Maj-Britt Reinikainen, Västanfjärds bibliotek Sommarläsningskampanj för barn i skolåldern under sommarlovet. Sagoläsning med Anu Mäkinen 23 gånger Till Årets låntagare valdes Lisbeth Eklund från Västanfjärd Sagocafé i Västanfjärds bibliotek 8 gånger. Projektet Berätta mera i samarbete med Kulturenheten. Under december Ge en läsupplevelse i julklapp och julkalender med textutdrag från böcker Biblioteket deltog i bröllopsmässan och resemässan i Villa Lande, Kimito 76

78 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef Nättjänster Kimitoöns bibliotek är med i FinElib, konsortiet för det nationella elektroniska biblioteket. Genom FinElib hade biblioteket under år 2010 tillgång till databasen PressDisplay (dagstidningar online) och artikeldatabasen Mediearkivet. Biblioteket har även tillgång till datavbasen Naxos Music Library. Bibliotekets materialdatabas är tillgängligt på nätet där kunderna även har möjlighet att reservera och förlänga sina lån. Biblioteket är med i Facebook och Twitter. Under våren förnyades Blankabibliotekens webbplats Personal Bibliotekets personal har hållit 3 gemensamma möten under året. Antalet skolningsdagar för personalen var 33. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 PERSONAL Årsverken 7,92 7,92 7,92 7,92 PRESTATIONER Antal bibliotek ,5 Öppettimmar Fysiska besök Total utlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar MÄTARE Fysiska besök/inv. 7,17 7,15 7,05 6,78 Total utlån/inv. 11,02 10,40 10,9 10,41 Låntagare/inv 40,8 % 40 % 39% 38% Mediebestånd /inv 12,69 12,76 12,3 11,98 Anskaffningar /inv 0,57 0,51 0,50 0,52 Omkostnad/inv. 72,29 73,42 74,58 79,69 Kostnad för medie- 10,28 10,57 10,79 11,22 anskaffning/inv. 77

79 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

80 Avdelning: Bildning Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en Koordinator för ungdomsarbete och en Ungdomsarbetare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsanläggningar. MÅLSÄTTNINGAR Idrott Invånarnas välmående främjas genom att skapa en idrottsservice (resurser, tjänster) som möjliggör en idrottsligt aktiv livsstil och samtidigt motsvarar invånarnas förväntningar och behov. Prioritera utvecklandet av bastjänster på det lokala planet. Samarbete mellan kommun, idrottsföreningar, övriga organisationer samt den privata sektorn bör både bibehållas samt utvecklas. Styra samt stöda den fria medborgarrörelsen som är en oersättlig grund och resurs för utvecklandet av idrottskulturen i Kimitoön. Ungdom Motarbeta att vissa grupper av ungdomar faller ur det normala samhällslivet. Ungdomarnas delaktighet bör utvecklas. Dessutom bör ungdomarna ges möjligheter att påverka i samhällsfrågor. För ungdomarna finns lokaliteter att träffas i. I dessa lokaliteter finns möjligheter att utöva den för dem viktiga ungdomskulturen (musik, film, serier, mode, spel). Förbättra ungdomarnas medvetenhet till omvärlden samt tolerans genom att kontinuerligt delta i internationella träffar och möten. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Tjänsten som ungdomsarbetare tillsätts som ordinarie. Under 2009 har ungdomsarbetaren haft arbetsavtal 6+5 månader. En omstrukturering gör i Brukshallen från köpta tjänster till en hallövervakartjänst på vardagar samt köpta tjänster på veckoslut. Fritidsenheten minskar stödet för motionskorten Action och Long-Living med ca 50%. Fritidsenheten har beviljats statsbidrag på 18000euro från Västra-Finlands län för att utveckla motionsverksamheten för barn och ungdomar euro av stödsumman används Säsongarbetare anställs från mitten av april till mitten av oktober för att sköta idrottsplatser, simstränder samt Eknäs ungdomslägergård. Fritidsenheten anställer en planskötare på heltid samt 1-2 parkarbetare på timlön. Dessutom anställs en sommarpraktikant juni-juli Isplaner, skidspår helgövervakning/städning i Brukshallen samt fredagsöppet i ungdomsgården Slaggis januarimars samt oktober-december sköts genom köpta tjänster. Projektet Club Eleven som beviljats bidrag av Västra-Finlands län som startat 2009 slutförs i mars Hälsomotionsstrategin för Kimitoöns kommun färdigställs under året. 79

81 Avdelning: Bildning Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Tjänsten som ungdomsarbetare tillsattes som ordinarie från och med april Omstruktureringen av städning och övervakning i Brukshallen från köpta tjänster till en hallövervakartjänst under vardagar förverkligades i mars Action och longliving kortet hade sammanlagt 900 användare även om förmånerna minskade. Projektet för utvecklande av idrottsverksamheten för barn under skolåldern slutfördes under vårsäsongen med rastredskap till skolorna och familj.emotionsevenemang i Amosparken och Ytterkulla skola. Säsongarbetare anställdes för att sköta Eknäs ungdomslägergård, simstränder samt idrottsplatser. Fritidsenheten anställde en sommarpraktikant från mitten av april till slutet av september för att sköta idrottsplatser. Isplaner, skidspår samt helgövervakning i Brukshallen sköttes genom köpta tjänster. Ungdomsgården Slaggis fredagsöppet sköttes i januari-mars med köpta tjänster medan höstens och vinterns öppethållning skötts inom ramen av ett gemensamt projekt med Väståbolands stad. Projektet Club eleven slutfördes enligt planerna. Arbetet med hälsomotionsstrategin har skjutits fram till ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Inom idrottssektorns verksamhetsområde har målsättningarna uppfyllts mycket bra. Sammanlagt 53 % av invånarna har medverkat i verksamheten. De regelbundna hälsofrämjande grupperna som arrangeras varje vecka har haft 240 deltagare. Inom ungdomssektorn var årets största satsning Attitydrännan som i samarbete med övriga enheter arrangerades för alla elever i åk 7- gymnasiet åk 1. Ett ungdomsparlament bestående av elever från de olika högstadieskolorna och gymnasiet bildades under hösten. Ungdomsparlamentet består av 16 medlemmar. I månadsskiftet juli-augusti deltog 6 ungdomar i en internationell ungdomsgruppträff i Ungern. Inom ramen av Yepp deltog 2 ungdomar i ett seminarium i Genoa, Italien. Av ungdomsgårdarna har både inkomsterna samt besöksantalet i Banan varit mindre än beräknat, vilket gjort att målsättningen inte uppnåtts. I de två övriga ungdomsgårdarna har målsättningen uppnåtts. På idrottsplatserna har målsättningen uppnåtts relativt hyfsat även om nettobokslutet i vissa fall är sämre än budgeterat. PERSONAL Årsverken Fritidschef Fritidssekreterare 2,8 Idrottsinstruktör 0, Fritidsledare 1 Ungdomsledare 0, Specialungdomsarbetare 1 1 Hallövervakare/städare 1 1 Koordinator för ungdomsarbete 1 Förändringar: 4,

82 Avdelning: Bildning Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef PRESTATIONER Idrottsverksamhet Antal deltagare % av invånare Kostnad per invånare Idrott- och friluftsliv Ungdomsverksamhet MÄTARE Banan Antal besökare netto Bokslut Nettokostnad/besök Slaggis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök Lammis Antal besökare Netto Bokslut Nettokostnad/besök Eknäs ungdomslägergård Övernattningsdygn Netto Bokslut Nettokostnad/ö.n.d Amosparken Antal användare: Netto Bokslut nettokostn/anv Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut nettokostnad/anv Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv

83 Avdelning: Bildning Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut Nettokostnad/anv Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

84 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kulturenhetens uppgift är att främja, stöda och organisera kulturverksamheten i kommunen. Till uppgiften hör att verka för ett mångsidigt och rikt kulturliv, för ett brett utbud av kulturaktiviteter samt att värna om ortens kulturarv. Ryggraden i konst- och kulturverksamheten på Kimitoön består i första hand av den verksamhet som idkas av föreningar, organisationer och privatpersoner, såväl amatörmässigt som på professionell basis. Kulturenheter verkar för att stödja denna verksamhet på olika sätt. Kulturenheten verkar i nära i samarbete med föreningar och organisationer samt med kommunens andra enheter för att främja kulturverksamheten i kommunen. Verksamheten är såväl innehållsmässigt som organisatoriskt nära kopplad till den fria bildningen inom Vuxeninstitutet, där kultursekreteraren har hand om institutets konst- och kulturverksamhet samt den grundläggande bildkonstundervisningen. MÅLSÄTTNINGAR Målsättningarna för år 2010 har varit att Utarbeta en kulturstrategi som grund för planering och förverkligande av kulturverksamheten Bevaka att kulturfrågor beaktas i annan kommunal verksamhet, ex. marknadsföring samt byggande och planering Utveckla riktlinjer för kulturstigen (kultur i skolan) i samarbete med skolor och andra kulturaktörer Ordna filmverksamhet kontinuerligt på olika håll i kommunen. Samarbeta med andra kulturaktörer på Kimitoön. I samarbete ordna kulturaktiviteter och möjligheter till kulturutövande Bevilja kulturbidrag åt föreningar, organisationer och enskilda. Utveckla indikatorer för beviljandet av bidrag och utvärdering av användningen Effektivera användningen av kommunens kulturlokaler. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Att utarbeta en kulturstrategi samt att beakta att kulturfrågor beaktas i kommunens övriga strategiarbete. I planering och byggande inom kommunen bevakas att frågor gällande konst, kultur och kulturmilj.ö beaktas. Nätverksamarbete mellan barnkulturaktörer fortsätter och utvecklas. I samarbete mellan barnkulturaktörer och skolor inleds arbetet för att utveckla kulturstigen-systemet på Kimitoön. Aktuell film visas kontinuerligt i Villa Lande och Bio Pony, samt även då och då i Rosala och Västanfjärd. I filmrepertoaren ligger tyngdpunkten på film för barn och unga samt vid att tillfredsställa båda språkgrupperna. Dagis och skolbio ordnas. I samarbete med biblioteket och andra kulturaktörer ordnas aktiviteter kring ett årligt tema som detta år är berättande. I samarbete med Vuxeninstitutet utvecklas nya kursprogram för undervisning i sång och musik, bildkonst och litteratur. Läroplanen för den grundläggande konstundervisningen förnyas. I anslutning till institutets vårutställning ordnar kulturenheten en vårkonsert där institutets sång och musikgrupper framträder. 83

85 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren Kulturbidrag beviljas föreningar och organisationer som ordnar kulturaktiviteter på Kimitoön och som gynnar Kimitoöns kommuninvånare. Indikatorer som underlättar bidragsbeviljandet samt utvecklas och testas. Effekterna av de beviljade bidragen utvärderas. Marknadsföringen och användningen av Villa Lande och Bio Pony effektiveras. Möjligheterna att ta i bruk fullmäktigesalen i Dalsbruk för konstutställningar utreds i samarbete med fastighetsenheten. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Under året har arbetet med kulturstrategin pågått under året. Kulturstrategin kommer till behandling i nämnd, kommunstyrelse och fullmäktige i början av år Kulturfrågor har beaktats i kommunens strategi och frågor gällande kulturmilj.ö kommunens milj.öprogram. Arbetet med att förverkliga kulturstigen för barn har inletts. Under året har ordnats tre barnkonserter och skolbio. I samarbete med Vuxeninstitutet ordnas grundläggande undervisning i bildkonst på svenska och finska samt på flere orter. Läroplanen har inte förnyats under året. Undervisning i bildkonst samt enskild och gruppundervisning i sång och musik ordnas för vuxna. En gemensam konsert har planerats, men dock inte ordnats under året. Under året har vistats 35 filmer i totalt 72 filmföreställningar i Kimito, Dalsbruk och Rosala. Dessa har sätts av 2218 personer. Av dessa var en föreställning skolbio som sågs av 430 personer. I Västanfjärd har inte visats film under året. Under året har det muntliga berättandet har varit ett gemensamt tema för bibliotekssektorn och kulturenheten, samt för samarbetet med Sydkustens Landskapsförbund, Sagalunds museistiftelse och Väståbolands stad. Flere berättartillfällen av olika karaktär har ordnats i samarbete med andra aktörer. År 2010 beviljades kulturbidrag på totalt euro fördelat på 33 bidragsmottagare samt euro fördelat på 3 bidragsmottagare. Bidrag beviljas därtill enligt avtal till Musikinstitutet Arkipelag och Sagalunds Museistiftelse. Under året har fullmäktigesalen i Dalsbruk tagits i bruk som utställningsutrymme tack vare Kimitoöns konstförenings aktiva agerande. Användningen av Bio Pony och Villa Lande har effektiverats och verksamheten pågår för att ytterligare använda lokalerna effektivare. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Verksamheten inom kulturenheten, som grundades i samband med kommunsammanslagningen 2009, börjar finna sina former. Kulturstrategin som är under beredning, ger redan riktlinjer för verksamheten. Barnkulturen görs till ett tyngdpunktsområde i kommunens kulturstrategi. Inom barnkulturområdet har arbetet med kulturstigen, d.v.s. systemet med kultur i skolan, inletts och kommer att vara ett tyngdpunktsområde även under de kommande åren. Samarbete är nyckelordet för kulturenhetens verksamhet. Evenemang och aktiviteter ordnas vanligen i samarbete mellan flere aktörer. Genom marknadsföring av kulturevenemang verkar kulturenheten för att synliggöra det rika kulturlivet i Kimitoön för en bred publik. Marknadsföring och samarbete har även bidragit till en ökad användning av Villa Lande för kulturevenemang. 84

86 Avdelning: Bildningsavdelningen Enhet: Kulturenheten Ansvarsperson: Kultursekreteraren PERSONAL Årsverken 0,5 0,5 0,5 PRESTATIONER Evenemang, egna & samarbete, antal Evenemang, egna & samarbete, besökare ca ca 1550 Filmvisningar, antal Filmvisningar, besökare MÄTARE Nettokostnad per invånare, kulturkansli 6,42 6,69 6,96 Allmänna kulturbidrag euro/invånare 7,33 6,81 6,96 Museiverksamhet, bidrag euro/invånare 13,91 13,74 13,80 Musikinstitutet arkipelag euro/invånare 8,40 8,59 8,41 Nettokostnad / filmvisning 42,03 58,25 60,49 Nettokostnad / biobesökare 1,29 1,86 1,96 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

87 Avdelning: Bildningsavdelningen Ansvarsperson: Bildningschef Bildningsavdelningen Verksamhetsöversikt 2010 Bildningsavdelningen har under 2010 fortsatt att förnya sig. På kansliet har både bildningschefen och byråsekreteraren bytt personer. Samarbetet mellan personalen på de olika enheterna har fortsatt att utvecklas. Det livslånga lärandets filosofi följer med som en ledstjärna i barnomsorgens verksamhet och ett kontinuerligt samarbete med de övriga sektorerna inom avdelningen pågår. Små strukturella förändringar gjordes under året: gruppfamilj.edaghemmet Bikupan stängdes och det beslutades om att anställa en tidsbunden familj.edagvårdare för Mjösundsområdet. Inom utbildningsenheten skedde det största förändringarna i grundskoleverksamheten, där det nya skolnätet startade sin verksamhet Under våren 2010 slutfördes de praktiska planerna för verksamheten för det nya skolnätet. De tillsvidare anställda lärarna gavs möjlighet att välja skola, skjutsprogrammet för eleverna förnyades och harmoniserades i samarbete med avdelningen Milj.ö och Teknik och även delar av läroplanen harmoniserades. Kimitoöns gymnasium utökade samarbetet med Axxell Brusaby. Vuxeninstitutet koncentrerade merparten av sin verksamhet till Björkboda skola. Vuxeninstitutet har utöver sin vanliga kursverksamhet även ordnat fortbildningar för kommunens personal. Ett samarbete inom fria bildningen startades med Väst-Åboland och Åbo. Biblioteksväsendet gjorde små strukturella förändringar: Björkboda biblioteksfilial stängdes i samband med skolstängningen och i Kärra bokstuga minskades öppethållningstiderna till följd av Ytterkulla skolas stängning. Utlåningen på de tre större enheterna ökade med 4 % under året. Kultur- och fritidsenheten har haft ett rikt verksamhetsutbud. Kulturenheten har ett gott samarbete med olika kulturaktörer, både privata och olika organisationer. En kulturstrategi för kommunen har beretts för framtiden och den har redan under år 2010 gett riktlinjerna i verksamheten. Inom idrottssektorn har man haft regelbunden hälsofrämjande verksamhet. Idrottsanläggningarnas besöksantal har varit stort. På ungdomssidan var attitydrännan den största enskilda satsningen för året. Attitydrännan var ett samarbetsprojekt med olika enheter inom bildningsavdelningen, socialsektorn och organisationer från tredje sektorn. 86

88 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2009 BG 2010 Budget- BG 2010 BS 2010 Avvikelse Ursprunglig ändringar Ändrad bg % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,95 % Avgiftsintäkter ,29 % Understöd och bidrag ,80 % Hyresintäkter ,58 % Övriga verksamhetsintäkter ,33 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,32 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,70 % Övriga lönebikostnader ,90 % Lönebikostnader ,75 % Personalkostnader ,56 % Köp av tjänster ,72 % Material, förnödenheter och varor ,52 % Understöd ,19 % Hyreskostnader ,28 % Övriga verksamhetskostnader ,71 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,53 % VERKSAMHETSBIDRAG ,64 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,96 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,74 % 87

89 14.4 Omsorgsavdelningen Avdelning: Omsorgsavdelning Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Till resultatområdet hör: Omsorgens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, förvaltning och centrallager. MÅLSÄTTNINGAR Omsorgsnämndens målsättning är att ge omsorgsavdelningen en strategisk linje och vision. Omsorgsnämnden ställer upp mål för avdelningens verksamhet och följer upp målens förverkligande. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och strategiska tyngdpunktsområden samt utarbetar tillsammans med personalen en vision för avdelningen. Målsättningen för omsorgens förvaltning är att sörja för avdelningens operativa ledning, personalfrågor och -politik, allmänna förvaltning, ekonomistyrning och initiera utvecklingsarbete. En av de viktigaste målsättningarna för omsorgens förvaltning är att stimulera enheterna till att kontinuerligt utveckla sin verksamhet. Målsättningen för omsorgsavdelningen har också varit att skapa en enhetlig organisation med hjälp av gemensamma lednings- och förvaltningsprocesser samt ekonomistyrningssystem och personalprocesser. Omsorgens förvaltning ska stöda avdelningens serviceproducerande enheter så att de kan uppnå sina målsättningar. Omsorgens förvaltning ska också främja samarbetet mellan myndigheter, grannkommuner och andra viktiga samarbetspartners. Äldrerådet som är tillsatt av omsorgsnämnden har som målsättning att fungera som ett samarbetsorgan mellan kommunens förvaltning och dess seniormedlemmar. Centrallagrets målsättning är att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till avdelningens alla enheter. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Dokumentering och utveckling av omsorgens arbetsprocesser generellt och speciellt omsorgsförvaltningens arbetsprocesser. Utveckling av arbetsmetoder för att säkra personalens deltagande och engagemang i utvecklingsarbetet genom stöd av Arbetarskyddsfonden och andra samarbetspartners och projekt. Evaluering och utveckling av omsorgens vårdkedjor och beröringspunkter med sjukvårddistriktet och samkommunerna inom specialomsorgen. Evaluering och utveckling av speciellt hälsovårdens och äldreomsorgens gränssnitt och samarbetsformer. Leda utvecklande av verksamheten sålunda, att man tar i beaktande de planerade stora nationella förändringarna inom social- och hälsovården. Utnyttja de möjligheter för hela omsorgen ett gemensamt centrallager ger. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Evaluering, säkring och utveckling av avdelningens förvaltning och verksamhet så att den är synkroniserad med kommunens motsvarande Fortsätta på arbetet med att utarbeta en vision och strategi för avdelningen tillsammans med hela avdelningens personal och sålunda att visionen och strategin är synkroniserad med kommunens strategiarbete Evaluering av de ibruktagna IKT-lösningarna och kvalitets- och produktionssäkring inför de nationella IKT-projekten kring ereceptet och earkivet Omsorgsavdelningens förvaltning fungerar som facilitator för utarbetandet det äldrepolitiska strategiprogrammet 88

90 Avdelning: Omsorgsavdelning Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen samt ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp som består av åtta medlemmar har sammankommit regelbundet ungefär varannan vecka. Omsorgsledningsgruppens möten har protokollförts. Omsorgsnämnden underskred de budgeterade nettokostnaderna med drygt euro. Omsorgens förvaltning överskred de budgeterade nettokostnaderna med ca euro. Överskridningen beror på ökade kostnader av köp av tjänster. Den största enskilda orsaken till överskridningen är ett utvecklingsprojekt vars kostnader man inte budgeterat för. Kommunen erhöll stöd från Arbetarskyddsfonden för projektet, vilket syns som en inkomst på ca euro. Centrallagret har överskridit de budgeterade nettokostnaderna med ca euro. Förklaringen är till största delen att den interna hyran har varit högre än budgeterat. Kostnadsstället som 2009 öppnades för utgifter och intäkter p.g.a pandemin har funnits kvar 2010 och intäkterna och utgifterna har varit i balans under året. Under året har avdelningen samarbetat med de olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, IT-leverantörerna, kompetenscentren Oy Vasso Ab och Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området samt med Väståboland gällande bl.a. familj.erådgivnigsverksamheten och missbrukarvårdsverksamheten. PERSONAL Årsverken Förvaltning 0 2,69 2,6 2,6 Centrallager Totalt 1 3,69 3,69 3,6 Förändringar: Det har inte blivit några ändringar under året. PRESTATIONER Omsorgsnämnden, sammantr Omsorgsnämnden, aftonskolor Äldrerådet, sammantr MÄTARE Effektivitet Kimitoöns omsorg totalt, euro/invånare 2.591, , , ,70 OMSORGSENHETENS FÖRVALTNING TOTALT Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

91 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchefen VERKSAMHET Socialenheten ordnar och ansvarar för den service i Kimitoöns kommun som ges på socialenheten. Servicen är indelad i följande områden: - Socialenhetens förvaltning - Barnskydd - Annan barn- och familj.evård - Handikappvård (anstaltsvård, sysselsättning, övrig handikappservice) - Missbrukarvård - Övrig socialvård MÅLSÄTTNINGAR Verksamhetens målsättning är att ordna service på klienternas modersmål i behövlig omfattning. Servicen ges huvudsakligen i Kimito, med sidomottagning i Dalsbruk och Lammala. Målsättningen är att kommuninvånarna skall få en god service med korta väntetider. En barnskyddsplan ska uppgöras. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Ett av tyngdpunktsområdena kommer under 2010 att vara att förenhetliga beslutsprocesserna inom verksamheten, så att kommuninvånarna i hela kommunen får en likvärdig service. Barnskyddsarbetet bör utvecklas, så att man fokuserar på ingripande i ett tidigt skede och satsar på öppen vård, för att i mån av möjlighet kunna uppskjuta eller helt förhindra omhändertagningar av barn. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Målsättningen att beslutsprocesserna under året skulle förenhetligas, har förverkligats. Att utveckla arbetet är ändå en ständigt pågående process. En familj.earbetare har under hela år 2010 arbetat heltid med barnfamilj.er i förebyggande syfte. Inga omhändertagningar av barn har gjorts 2010, men trycket på barnskyddet är stort, vilket man kan se i ökningen av barnskyddsanmälningar med 43% i jämförelse med året innan. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Målsättningen att service ordnas på svenska och finska i behövlig omfattning, har förverkligats. Alla anställda pratar båda språken. Den fasta arbetspunkten för socialenhetens anställda är i Kimito, men klienter kan boka tid också till sidomattagningarna i Dalsbruk och Lammala. Mottagningen i Lammala används sällan. Väntetiderna är överlag korta, tid kan bokas inom en vecka, i brådskande fall snabbare. Inom barnskyddet är tidsramen som lagen ger tidvis svår att hålla på grund av ökat antal barnskyddsanmälningar. Barnskyddsplanen ingår i välfärdsplanen för barn och unga och görs tillsammans med Väståboland. Planen blir färdig under

92 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchefen Antalet färdtjänstresor har ökat med 25% i jämförelse med året innan, vilket syns i kostnaderna. Man kan inte se någon nämnvärd inbesparing under det andra halvåret då ramavtalen med taxibilister för bl a färdtjänstresor varit i kraft. Lagstiftningen inom handikappservicen förnyades och innebar att rättigheten till personlig assistent blev subjektiv. Man kan inte se att lagen hittills har medfört ökade kostnader. Antalet hushåll som erhållit utkomststöd har minskat sedan 2009, kostnaderna för utkomststöd har likaså minskat. PERSONAL Årsverken 7, Förändringar: I bokslutet för 2009 konstateras att det finns behov att anställa ytterligare en förmånshandläggare/kanslist. Behovet har sedan dess förändrats, numera ligger behovet av ökade personalresurser inom barnskyddet. PRESTATIONER Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn Antal färdtjänstresor Hushåll som erhåller utkomststöd MÄTARE Handikappservice euro/färdtjänstresa 21,70 21,37 18,06 euro/invånare Utkomststöd euro/invånare 24,73 38,23 22,23 27,64 91

93 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchefen SOCIALENHETEN TOTALT Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS Ökade personalkostnader beror delvis på att en del kostnader flyttat över från bildningsavdelningen till socialenheten under året, delvis på omstruktureringarna i kommunen under år Kostnadsökningen av köpta tjänster är beroende av många faktorer, men speciellt på ökade kostnader inom barnskyddet och inom handikappvården, speciellt färdtjänsten. För missbrukarkoordinatorn har Väståboland fakturerat för både år 2009 och 2010 under år Understöd till hushåll har minskat sedan 2009, främst p g a minskade utkomststödsutgifter. Om man jämför skillnaden mellan intäkterna år 2009 och 2010, beror de större intäkterna år 2009 på att en del inkomster felaktigt bokfördes på socialenheten. 92

94 Avdelning: Omsorgen Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgen ansvarar för vården av den äldre befolkningen såväl i dennes eget hem som inom institutionsvården. Hemvård ges i klientens hem vid nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, handikapp eller motsvarande orsak. Hemvården riktar sig till både åldringar, yngre personer och barnfamilj.er, men tyngdpunkten ligger inom åldringsvården. Dag-centerverksamhet anordnas i egna utrymmen på Almahemmet och Hanna-hemmet tre dagar per vecka, på Silverbacken ordnas ledd dagverksamhet 14 h per vecka. Stöd för närståendevård innebär att arvode utbetalas till en person som vårdar en anhörig i dennes eget hem. Serviceboende placerar sig i vårdhierarkin mellan självständigt boende och institutionsvård. Effektiverat serviceboende (dygnet runt vård) tillhandahålls på Almahemmet och Silverbacken, medan lätt serviceboende på Fridhem finns invid Hanna-hemmet. Institutionsvård innebär anordnandet av vård och rehabiliterande verksamhet i en av äldreomsorgens verksamhetsenhet, som tillhandahåller fortgående vård. Institutionsvård blir aktuell då vård eller annan omsorg inte ändamålsenligt kan anordnas i personens eget hem eller påserviceboende eller med hjälp av andra socialserviceåtgärder. MÅLSÄTTNINGAR En mångsidig och effektiverad äldreomsorg som stöder möjligheterna att bo hemma i sin egen bostad. En fungerande vårdkedja där åldringarna får relevant vård i förhållande till sin funktionsförmåga. En kunnig, motiverad och välutbildad personal som är positivt inställd till utveckling. Klienterna och anhöriga är nöjda med den service de får. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Personalens yrkeskunnighet höjs genom uppgradering av kompetensen vid pensionering samt genom fortbildning. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 En nattdejour befattning (60 %) på Silverbacken har vid pensionering ändrats till närvårdarbefattning. En hemhjälparbefattning inom Hemvård Dragsfjärd har ändrats till närvårdarbefattning efter fullbordad läroavtalsutbildning. En vårdbiträdesbefattning på Hanna-hemmet har vid pensionering ändrats till närvårdarbefattning. Sammanlagt tre kompetensuppgraderingar har alltså gjorts under året. Fortbildning av personalen har till största del skett via intern utbildning och utbyte av kunskap och erfarenheter. Hemvårdspersonalen har fått utbildning i elektronisk dokumentering inför ibruktagningen av Mobil dokumentering och besöksplanering. En enkät angående vårdkvaliteten har i början av år 2011 skickats ut till klienter/anhöriga som vårdas på anstalt eller effektiverat boende. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Målsättningen en mångsidig och effektiverad äldreomsorg som stöder möjligheterna att bo hemma har varit äldreomsorgens rättesnöre under året. Tidvis har hemvårdspersonalen med sjukvårdutbildning arbetat kvällsskift, när vårdbehov krävt detta. Att ha sjukvårdsutbildad personal kontinuerligt i kvällsskift har inte varit möjligt att förverkliga. Detta beror dels på att den sjukvårdsutbildade personalen är för få till antalet, dels på att sjukvårdbehovet trots allt varit ganska litet. Prestationerna har i huvudsak motsvarat förväntningarna. Antalet klienter inom närståendevården har varit större än planerat, vilket också har resulterat i att kostnadsställe stöd för närståendevård har överskridits. Totalekonomiskt har det varit mera lönsamt att vårda dessa klienter hemma. 93

95 Avdelning: Omsorgen Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef PERSONAL Årsverken 97,69 93,21 93,21 93,21 Förändringar : I bokslut 2008 ingår: 7 personal för köksfunktion (Dfj, Vfj) HVC hemsjukvården 5,33 (4 årsverken har överförts till äldreomsorgen 2009) 2 årsverken för tvätterifunktionen (1,6274 har överförts till äldreomsorgen 2009). Minskningen uppvägs till en del 2009 genom överföring av 2 årsverken för städfunktion i Kimito från tekniska avdelningen till äldreomsorgen samt en ökning i årsverken 2009 med 1 äldreomsorgschef och 1,255 dag-center personal i Kimito. PRESTATIONER Hemvårdsbesök Dag-center besök Stöd för närst.vård Klienter/år Lätt service-boende Vårddygn Effektiverat boende Vårddygn Institutionsvård Vårddygn MÄTARE Lätt serviceboende Vårdpersonal/hyresgäst 0,11 0,11 0,11 0,11 Effektiverat boende Vårdpersonal/hyresgäst 0,46 0,41 0,44 0,44 Institutionsvård Vårdpersonal/patient 0,521 0,545 0,545 0,545 Hemvård euro/besök 25,13 29,79 30,35 18,76 94

96 Avdelning: Omsorgen Enhet: Äldreomsorgen Ansvarsperson: Äldreomsorgschef Dag-center euro/verksamhetsdag/besökare 31,49 27,44 28,76 9,73 Stöd för närståendevård euro/klient/år 3787, , , ,86 Lätt serviceboende euro/boendedag 6,49 11,30 13,40 11,14 Effektiverat boende Alma euro/boendedag 58,78 43,50 57,56 39,54 Silverbacken euro/boendedag 115,38 85,37 109,31 93,70* Institutionsvård Almahemmet euro/vårddygn 99,26 110,48 109,31 109,30 Hanna-hemmet euro/vårddygn 82,77 77,36 86,94 70,54 *inkluderar dag-center och sgs alla hemvårdsbesök i Västanfjärd. Hemvårdsbesöken har varit ca Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag Förändringar BG 2010-BS 2010: Äldreomsorgens verksamhetsbidrag har varit euro lägre än beräknat. Största orsaken till detta är förändringen i klientavgiftsförordningen, vilken möjliggör att vårdbidrag utbetalas även för personer i institutionsvård. Förändringen trädde i kraft och var inte känd vid budgeteringstillfället. De ökade inkomsterna utgör sammanlagt euro. En annan betydande inbesparing har varit den interna mattjänsten, som blivit nästan euro förmånligare än beräknat. De interna hyrorna däremot har stigit med nästan euro. 95

97 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Hälsovårdsenheten Ansvarsperson: ledande läkaren VERKSAMHET Till resultatområdet hör: Hälsovårdsenhetens förvaltning leder den medicinska vården och vårdarbetet samt handhar hälsovårdsenhetens administration. Primärhälsovården på Kimitoön består av verksamhet på kommunens egna hälsostationer i Kimito och Dalsbruk och på rådgivningarna i Kimito, Dalsbruk, Västanfjärd och Hitis och i liten utsträckning av köp av tjänster av privata serviceproducenter. Vidare erbjuds företagshälsovård och psykologtjänster. Läkarjouren kvällar, nätter och veckoslut finns i Salo. Med stödtjänster inom primärhälsovården avses sådana tjänster som utgör ett stöd för den egentliga medicinska verksamheten inom Kimitoöns kommun: laboratorieverksamhet, röntgen, rehabilitering och akutvård/sjuktransport. Tandvård erbjuds på Kimitoöns två hälsostationer, veckoslutsjouren sköts i samarbete med ÅUCS. Bäddavdelningarna i Kimito (KBA) och Dalsbruk (DBA) erbjuder 50 bäddplatser, varav 27 platser finns i Kimito och 23 platser i Dalsbruk. På KBA är verksamheten inriktad på akut vård, patienter kan tas in till avdelningen dygnet runt, dock alltid med läkarremiss. På DBA är verksamheten inriktad på aktiv rehabiliterande vård och intervallvård. Ett rehabiliterande förhållningssätt i vården stöder hemvården och äldre personers möjlighet att bo hemma längre. MÅLSÄTTNINGAR Hälsovårdsenhetens målsättning är att främja kommuninvånarnas hälsa, att förebygga sjukdomar och att ge god service så snabbt som möjligt åt de patienter som behöver hälso- eller sjukvård. För att säkerställa rätta diagnoser och fungerande vårdplaner behövs kvalitativa undersöknings- och rehabiliteringsmetoder. Också invånarnas munhälsa ska upprätthållas och förbättras genom att en god, jämlik och närbelägen grundtandvård och i begränsad omfattning specialtandvård erbjuds. Inom bäddavdelningsverksamheten intensifieras samarbetet med specialsjukvården för att snabbt flytta över patienter till primärvården och sträva till att varje patient vårdas på rätt vårdnivå. Sjukvården utvecklas och personalen fortbildas kontinuerligt. En trygg milj.ö skapas för patienter och personal. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Att inom primärhälsovården utveckla arbetsmetoderna samt arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper inom personalen. Inom hälsovårdens stödtjänster utnyttjas alla de fördelar som den professionella personalens kunnande och apparaturens funktioner möjliggör för att garantera en positiv utveckling inom vården. Från och med 10/2009 är en av fyra tandläkartjänster besatt med tillsvidareanställd personal och vikariaten sköts i huvudsak med hyrd arbetskraft på deltid. Målsättningen är att till tandvården anställa ordinarie tandläkare och/eller vikarier i anställningsförhållande. Att förnya och effektivera tandvårdens tidsbokning och telefonrådgivning. Bäddavdelningsverksamheten profileras så att den akut inriktade vården ges på KBA och en aktiv rehabiliterande vård utvecklas på DBA. Mera sjukskötarresurser koncentreras till KBA för att garantera en professionell sjukvård dygnet runt. 96

98 För att förstärka rehabiliteringen på bäddavdelningarna utökas fysioterapin: en 50% Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Hälsovårdsenheten Ansvarsperson: ledande läkaren sjukskötarbefattning på DBA + 30% fysioterapiresurs från öppna vården omvandlas till en 80 % fysioterapiresurs, gemensam för båda bäddavdelningarna. (Tidigare har av öppna vårdens fysioterapeutresurser använts drygt 30 % - av 200 % - till bäddavdelningarnas behov.) TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Hela öppenvårdens(primärvårdens) personal har haft ett gemensamt möte samt en utvecklingsdag gällande samarbete och utveckling av arbetsmetoder inom öppen vård. T.ex. utvecklingen av gemensam statistik som skall visa invånarnas hälsa/ohälsa har påbörjats. Inkommande telefonsamtal till läkarmottagningarna, gällande rådgivning till klienterna, förenas oftare till sjukskötare. Samarbetet mellan infektionsskötaren och kommunen, sjukvårdsdistriktets hygienavdelning, andra kommuner och sjukhus har ökats. Diabetesskötaren har fungerat som konsult och sakkunnig på olika enheter. Två hälsovårdarvikarier har utvecklat och hållit familj.eförberedningskurser enligt det nya schemat. Hälsovårdarna har haft ett möte med hälsovårdarna i Väståboland gällande familj.erådgivning och för att utveckla rådgivningsverksamhetens innehåll. Hälsovårdarna har deltagit i Kaste/Remontti/Ankar - projektet. Gällande stödtjänsterna kan konstateras att fysioterapeuten har konsulterats när det gäller frågor om rehabilitering och hjälpmedel. Laboratorieskötarna har haft provtagningsmottagning en gång/ vecka i Västanfjärd. Användning av laboratoriesnabbtester har ökat. Att ta snabb tester har gjort arbetet smidigare t.ex. i skärgården. Under året har på en (av tre och en halv budgeterade) tandläkartjänster funnits en ordinarie anställd tandläkare. Tjänsterna har lediganslagits två gånger under året, men de har inte lockat en enda sökande. Under året har sju olika tandläkarvikarier arbetat, av vilka två har varit i korta anställningsförhållanden direkt till kommunen. Till största delen har vikarierna kommit från hyresföretag. Tandläkare har inte funnits att tillgå centraliserat från ett och samma företag, utan under året har avtalats med fyra olika företag. Sammanlagt har antalet arbetade timmar för tandläkarnas del motsvarat mindre än tre tandläkares arbetsinsats. Tidvis har det också rått brist på tandskötare i och med att tre längre sjukledigheter inföll under året. Att ordna verksamheten utgående från befintlig personal har varit en tung process. Vissa delområden har getts mindre uppmärksamhet, men trots detta har man kunnat svara på vårdgarantins krav. Under året fanns inte möjligheter att övergå till en helt centraliserad tidsbokning och telefonrådgivning för tandvårdens del på grund av personalsituationen. Men användningen av telefonsvarare och flyttning av samtal har utvecklats, för att öka smidigheten, och dessa funktioner utvecklas ytterligare. Profileringen av bäddavdelningarna har förverkligats, Dba med inriktning på rehabiliterande vård och Kba på mera akut vård. Profileringen har lyckats bra, vid val av vårdplats har man utgått från patientens behov, en del patienter som kommit till Kba i ett akut tillstånd har kunnat flyttas till Dba för en aktiv rehabiliteringsperiod inför hemfärd. Förändringen har inneburit en arbetsam process för personalen på båda bäddavdelningarna och speciellt i början för att motivera patienter och anhöriga. Under året har man satsat på att utveckla den rehabiliterande vården på Dba. Under året har 13 personer vårdats sammanlagt 65 dygn polikliniskt (i dagvård) på Kba p.g.a. intravenös vård och antalet isoleringspatienter som har vårdats på avdelningen har också varit stort. En fysioterapeut kunde anställas till avdelningarna planenligt, med början fr.o.m. den Under fysioterapeutens semester köptes privat fysioterapitjänst för att garantera fortsatt rehabilitering. Fysioterapeuten har fyllt en viktig funktion, hon har tillfört ett ökat kunnande och som en person i teamet varit ett stöd för vårdpersonalen. 97

99 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Hälsovårdsenheten Ansvarsperson: ledande läkaren ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Öppna vården tog år 2010 som en av piloteringshälsocentralerna i bruk AvoHILMO -vårdanmälningssystemet för social- och hälsovården. Från och med år 2011 får THL i elektronisk form data om varje öppenvårdsbesök inom primärvården. Möjligheterna att analysera öppenvårdens innehåll förbättras avsevärt. Särskilt datan om orsakerna till besöket, utförda åtgärder och fortsatt vård ger möjlighet att nationellt jämföra patientstrukturen och verksamhetsinnehållet på ett alldeles nytt sätt. Också för den egna verksamheten kan viktig information erhållas. Primärhälsovårdens besöksuppgifter för år 2010 har sammanställts dels från rapportering enligt gammal modell, och dels (fr.o.m. juni) enligt ny modell, vilket kan innebära en något större felmarginal i besöksantalet än tidigare år. Antalet besök år 2010 blev högre än budgeterat närmast på grund av influensavaccinationer och besöken inom den utvidgade hemsjukvården. Antalet besök överskred budgeten också inom laboratorieverksamheten, röntgen och speciellt inom rehabiliteringen. Inom tandvården blev antalet patienter och antalet besök lägre än budgeterat och lägre än året innan. År 2009 var besöksantalet och år Antalet vårddygn på bäddavdelningarna blev lägre än budgeterat, närmare bestämt dygn mot i budgeten. Som helhet kan konstateras att priserna per besök underskred budgeterade priser, och att vårddygnspriset överskred det budgeterade, i första hand p.g.a. högre respektive lägre användning av tjänsterna än budgeterat. PERSONAL Årsverken Hälsovårdsförvaltn. 4,9 1,8 1,8 1,8 Primärhälsovård 24,9 25,8 25,8 25,8 Stödtjänster 5,0 5,0 4,8 4,8 Tandvård 10,6 9,8 10,6 10,6 Bäddavdelningsv. 40,3 39,6 39,9 39,9 Sammanlagt 85,7 82,0 82,8 82,8 Förändringar : I personalen har beaktats hyresläkare och tandläkare. PRESTATIONER Primärhälsov., bes Stödtjänster, bes Tandvård, besök Bäddavd., vårddygn MÄTARE Produktivitet Primärhälsovård - besök/vårdpers Primärhälsovård/Stödtjänster - besök/vårdpers Bäddavdelningarna - platsantal 51 (54) vårdare/patient 0,61 0,60 0,6 0,6 98

100 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Hälsovårdsenheten Ansvarsperson: ledande läkaren Effektivitet Öppenvård euro/besök 40,57 41,51 42,44 40,33 Tandvård euro/besök 67,12 65,32 81,25 74,67 Bäddavd.vård euro/dgn 174,29 171,81 164,69 169,55 Obs! Priserna BS 2008, inkluderar kostnader för avskrivningar, övriga år exkl. avskrivningar. Priserna BS2009, BG2010 och BS2010 inkluderar 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. Kvalitet Kvaliteten mäts 1 ggr/år via enkät till patienter/anhöriga och personalen. Bäddavdelningarna har gjort en enkät med början i december 2010 till januari Resultaten blir klara år Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS Primärhälsovården överskred budgeten med sammanlagt drygt euro. Överskridningarna gällande köp av varor och köp av övriga tjänster kompletterades med en liten underskridning av personalkostnader och en överskridning av budgeterade inkomster. Den främsta orsaken till överskridningen är högre kostnader än budgeterat för köp av tjänster, i första hand kostnader för hyresläkare, men också personalens resekostnader och köp av talterapi. Inom läkarmottagningarnas verksamhet kan noteras att det anslag som budgeterats för köp av läkemedel underskreds radikalt. Bl.a. byter läkemedelslagret i Salo ut dyra mediciner före utgångsdatum och basläkemedelslistan har uppdaterats så att samarbetet fungerar kostnadseffektivt också mellan de två läkarmottagningarna. Läkarmottagningarna underskred också anslaget för personalutbildningar, men däremot överskreds budgeten gällande tvätteritjänster, underhåll av maskiner och utdelade vårdförnödenheter. Behovet av specialvårdförnödenheter har fortsättningsvis ökat. Hälsocentralens hemsjukvård har i samarbete med kommunens hemvård ordnat utvidgad hemsjukvård som har förorsakat extra kostnader, vilket ledde till en budgetöverskridning inom rådgivningsverksamheten. Stödtjänsterna överskred budgeterade nettokostnader med ca euro. Inkomsterna blev ca euro högre än budgeterat tack vare ökad försäljning av röntgentjänster. Inbesparingar gjordes i personalkostnader (personalbrist inom rehabiliteringen) och i köp av tjänster inom röntgenverksamheten (datortomografier, magnetröntgen). Överskridningar skedde främst inom köp av varor, speciellt kan nämnas att medicinska hjälpmedel anskaffades till ett värde av euro mot budgeterade euro. 99

101 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Hälsovårdsenheten Ansvarsperson: ledande läkaren Tandvårdens avgiftsintäkter uppgick till euro, vilket är euro mer än budgeterat. Till den ordinarie personalens löner, särskilda ersättningar och lönebikostnader användes euro, då euro hade budgeterats för ändamålet. Skillnaden uppgick till euro. Hyresarbetskraft (tandläkare) köptes för euro. Till köp av specialisttandläkartjänster hade reserverats euro, och åtgick euro. Som helhet underskrev tandvården budgeten med euro. Bäddavdelningarna har hållit sig inom budgetramen. Inkomsterna blev större än budgeterat, på Dba och på Kba euro. Intäkterna från vårddygnsavgifterna för patienter i långvarig anstaltsvård har stigit, då dessa patienter fr.o.m. år 2010 fick rätt till vårdbidrag, som beaktats i de inkomster som ligger som grund för avgiften. Detta har inverkat på den ökade inkomsten, för Dba euro och för Kba euro. Kba har fått full kostnadsersättning för några patienter från annan kommun/annat land, vilket även bidragit till ökad inkomst. Ett bidrag om euro erhölls (Söderlångvik gård) för inköp av en syreberikare till Kba. Kostnaden för patienttransporter har överskridit budgeten, för bäddavdelningarna sammanlagt ca euro. En orsak är att ambulansavtalet blev dyrare efter halva året, vilket resulterade i en ca 50 % kostnadsförhöjning av bäddavdelningarnas ambulanstransporter. De interna matkostnaderna har underskridits, på Dba med euro och på Kba med euro beroende på att beläggningen på bäddavdelningarna varit lägre än uppskattningen i budgeten. 100

102 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: omsorgschefen VERKSAMHET Till resultatområdet hör: Specialsjukvård som huvudsakligen köps från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, i liten skala också från Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, liksom av privata serviceproducenter. MÅLSÄTTNINGAR Kostnaderna för specialsjukvården ska hållas på en rimlig nivå genom att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Specialsjukvårdens kostnader ska uppföljas och kontrolleras noggrant, med tillgängliga metoder. Samarbetet med specialsjukvården hålls minst på nuvarande nivå, och utvecklas vid behov. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Inom år 2010 tas erecepten i bruk, och förberedelser görs inför en ibruktagning av earkivet senare. Utvärdering av erfarenheterna av de privata köptjänstarrangemangen inom specialsjukvårdens område. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Ibruktagningen av erecepten har senarelagts för hela landets del. Enligt senast publicerade tidtabell ska hälsocentralerna inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts område ta i bruk erecepten senast i början av år Förberedelserna för en ibruktagning påbörjas på Kimitoön år Erfarenheterna av de privata köptjänstarrangemangen inom specialsjukvårdens område har utvärderats internt i slutet av år 2010 och ett nytt avtal har ingåtts med Oy Skutan Ab för år ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Gällande användningen av det egna sjukvårdsdistriktets tjänster kan konstateras att en större användning av ÅUCS:s tjänster än vad som budgeterats delvis kompenserades av en mindre användning av tjänsterna inom Salo kretssjukhus, inom den psykiatriska vården och inom Åbolands sjukhus. PRESTATIONER Specialsjukvård öv-besök Specialsjukvård dagkirurgi Specialsjukvård bädd. vårdper Prestationerna gäller tjänster köpta från enheter inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. MÄTARE EFFEKTIVITET 937, , , ,32 Specialsjukvård euro/invånare (per inv.) 101

103 Avdelning: Omsorgsavdelningen Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: omsorgschefen Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS Inom specialsjukvårdens område överskreds budgeten med ca euro eller 2,1 %. Kostnaderna överskred de budgeterade inom samtliga tre delområden: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ca euro (inkl. avgiften för dyr vård ca euro), Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ca euro och den privata specialsjukvården ca euro. 102

104 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2009 BG 2010 Budget- BG 2010 BS 2010 Avvikelse Ursprunglig ändringar Ändrad bg % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,01 % Avgiftsintäkter ,32 % Understöd och bidrag ,86 % Hyresintäkter ,90 % Övriga verksamhetsintäkter ,17 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,94 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,99 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,65 % Övriga lönebikostnader ,75 % Lönebikostnader ,65 % Personalkostnader ,90 % Köp av tjänster ,01 % Material, förnödenheter och varor ,24 % Understöd ,01 % Hyreskostnader ,47 % Övriga verksamhetskostnader ,50 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,26 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,48 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,93 % 103

105 14.5 Avdelningen för milj.ö och teknik Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: MoT förvaltning Ansvarsperson: (tekniska chefen) VERKSAMHET Direkt underställda avdelningen för milj.ö och teknik är följande verksamheter; - Milj.ö- och tekniks förvaltning - Tomt- och fastighetsförsäljning - Brand- och räddningsväsendet (köptjänst med Åbo stad som värdkommun) - Milj.öhälsovård (köptjänst med Lundo kommun som värdkommun) - Avfallsservice (myndighetsåtgärder) MÅLSÄTTNINGAR - Under verksamhetsåret fortsätter arbetet med att utarbeta en strategi om hållbar utveckling för kommunen som föreläggs fullmäktige för godkännande. Milj.ö och teknikavdelningen är beredande organ i processen som skall ske genom en bred förankring bland kommuninvånare och intresseföreningar. - Utveckla en ny tomtförsäljningspolicy för kommunen. I arbetet utreds möjligheten att erbjuda arrendetomter, prisnivån på tomter undersöks och marknadsföringen ses över. - Bereda ärenden till tekniska nämnden så att ärendena sköts snabbt och smidigt i enlighet med lagar, direktiv och kommunens förvaltningsstadga. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och statliga åtgärder för glesbygds- och skärgårdstrafiken. - Åstadkomma nya lösningar för glesbygdstrafiken. - Intensivt samarbete med Rouskis Oy för att åstadkomma fortsatta smidiga och milj.öriktiga åtgärder inom avfallsservicen. - Genom information och utbildning hålla tekniska nämndens ledamöter ajour med förändringar i lagstiftning samt skapa möjligheter för nämnden att bekanta sig med avdelningens verksamhet. - Koordinera arbetet med kommunens beredskapsplan så att den under året kan föreläggas kommunstyrelsen. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Nya lösningar inom glesbygdstrafiken, servicetrafiken, prövas på sedan Kommunens hela behov av persontransporter upphandlades under våren I det sammanhanget förverkligades en s. k. heldagstaxi i kommundelen Kimito som sköter servicetrafiken och elevtransporter. Servicetrafikrutterna sågs över och ett flertal upprätthålls i samband med elevtransporter. Serviceutbudet har ökat avsevärt liksom även kostnaderna. För uppdraget erhålls statsbidrag om 50 % i två år. Samarbetet med Rouskis Oy har fortsatt och avfallsservicen har förbättras under året genom mindre justeringar i serviceutbudet. Det har gällt indragning av avfallspunkter som används av avfallsproducenter som inte har rätt till dem. Problemavfallsuppsamling i skärgården har organiserats inför Justeringar gällande gränsområdena mellan fastighetsvis insamling och områdesinsamling har vidtagits. 104

106 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: MoT förvaltning Ansvarsperson: (tekniska chefen) Under hela året har avdelningen skött intressebevakningen för olika trafiklösningar. Under 2010 inleddes ett arbete med ett mark- och bostadspolitiskt program, vars mål är att skapa grund för en rationell planläggning och markanvändning samt att skapa förutsättningar och riktlinjer för bostadsproduktionen. Beredskapsplanen har arbetats med under året, men är ännu inte färdig. Avdelningens beredskapsplan är i utkast skedet. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR Fullmäktige har godkänt den strategi för hållbar utveckling kallad EKO-LOGISKT som har jobbats fram i kommunen i en process som innehöll en diger växelverkan med kommuninvånare och intresseföreningar. Tillämpningen av programmet inleddes under året. Målet har nåtts. - Regelverket för Reserverings och överlåtelsevillkor för tomter godkändes av kommunstyrelsen under vintern. Principerna, som också innehåller möjlighet till tomtarrende, har tillämpats med framgång under året. Det utvisas av att tomtförsäljningen har gått bra under året. Till det bidrog också det faktum att tomtprissättningen justerades i samband med att regelverket för tomtöverlåtelse behandlades. Målet har nåtts. - Intäkterna i budgeten gällande tomt- och fastighetsförsäljningen (innefattande också försäljning av bostadslägenheter) har överskridits med ca euro. - Intressebevakning för trafiklösningar har varit föremål för intensiv lobbning. Högsåra väglags väg och av väglaget upprätthållen färjförbindelse kommer under våren 2011 att omhändertas av NTMcentralen. Lövö bro färdigställs under första halvåret Under 2010 har både Högsåra färjans övergång till staten och Lövö bros färdigställande hårdbevakats. För förbindelsen Kasnäs Hitis (Långnäs) har utarbetats tilläggsförslag för tidtabellen. Gällande förbindelsefartygstrafiken har jobbats på en modell om ett skilt ruttområde för Hitis västra och östra skärgård. Likaså har diskussioner förts med NTM- centralen om upphandling av förbindelsefartygstrafik och färjtrafik, samt om förkörsrätts principer. Intressebevakningen har skötts i planerad omfattning och målen har delvis nåtts. - Servicetrafiken för glesbygden har utvecklats och en betydande del av servicen sker i samarbete med bildningsavdelningens elevtransporter. Servicetrafiken har blivit ca euro dyrare än budgeterat, men huvuddelen av överskridningen kan gottskrivas tack vare ett 50 % statsstöd. Målet har nåtts. - En överskridning av budgeten, om knappt euro, gällande köptjänster för milj.öhälsovård och veterinärtjänster, köpta av Lundo kommun har skett under Orsaken är att samarbetsområdet har övergått till att använda både kommuninvånarunderlag och tjänsteanvändning i sin fördelning av kostnaderna. Kostnadsfördelningsnyckeln var ännu bristfällig och under arbete Gällande kommunens beredskapsplan har målet inte nåtts. - Tekniska nämnden har deltagit aktivt i utbildningstillfällen och informationer. Nämnden har vanligtvis en skild punkt varje möte som heter Aktuell information. I den informerar utomstående experter eller kommunens tjänstemän om ärenden som är aktuella, ändrad lagstiftning, ny praxis eller om större reformarbete som är på gång i kommunen eller på avdelningen. Nämndledamöterna har hållits ajour under året och ärendena har beretts snabbt och smidigt. Målet har nåtts. - Avdelningen har inte i 2010 eller 2009 års bokslut, sammanställt en jämförelse med år 2008, eftersom den svårligen kan göras och i alla händelser är den inte jämförbar med dagens situation, eftersom milj.ö- och teknik förvaltning inte fanns i de gamla kommunerna. 105

107 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: MoT förvaltning Ansvarsperson: (tekniska chefen) PERSONAL Årsverken 2,25 1,75 1,75 1,75 Förändringar: Inga förändringar. En tillfällig byråsekreterare skötte under år 2010 nämndens löpande ärenden. Byråsekreteraren sköter också uppdrag för samhällsteknik och tillsyn. PRESTATIONER Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer Tekniska chefens beslut Utlåtande av tekniska chefen Intressebevakningsuppdrag MÄTARE Produktivitet Sålda tomter Sålda bostäder och fastigheter Effektivitet Förvaltning euro/inv 32,16 36,55 4,85 Brand- o räddning euro/inv 62,74 65,02 66,31 Milj.öhälsovård euro/inv 15,29 15,95 19,22 Avfallshantering euro/inv 1,38 1,59 1,37 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

108 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: (tillsynschef) VERKSAMHET Bygg- och milj.ötillsynsnämnden sköter byggnads- och milj.ötillsynen i kommunen. Nämnden behandlade 132 och sammanträdde 10 gånger under det gångna året, närvaroprocenten var 90 %. Byggnadstillsyn - har handhaft myndighetsuppgiften som kommunens byggnadstillsynsmyndighet MBL 21. Milj.övård - har handhaft tillstånds- och tillsynsärenden vilka regleras i milj.ö- och marktäkts lagstiftningen. MÅLSÄTTNINGAR Byggnadstillsyn Målsättningarna för byggnadstillsynen har varit att övervaka och styra byggandet så att trygga och hälsosamma bostäder samt arbetsplatser i de byggnader som byggts har kunnat garanteras. Vid byggande har byggnadstillsynen övervakat och styrt byggandet så att trivseln och landskapsbilden bevarats samtidigt som man vid nybyggnation har tagit hänsyn till den bebyggda milj.ön. Gett beslut inom 4 veckor på bygglov som varit anhängiga. Milj.övård Milj.övården har tryggat en hälsosam, trivsam och stimulerande livsmilj.ö för kommunens invånare genom skydd, vård, övervakning och utveckling av milj.ön. Övervakningen av milj.ötillstånd, avfallshantering, utsläpp i vatten och luft, buller, kemikalier, naturskyddet och täktverksamhet skötts av milj.övården. Anhängiga ärenden såsom milj.ötillstånd och tillstånd för täktverksamhet har behandlats utan dröjsmål. Avgett utlåtanden åt byggnadstillsynen om avledande av avloppsvatten inom 2 veckor från det att ett bygglov blivit anhängiga. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Byggnadstillsyn Skött byggnadstillsynen enligt vad stadgat i MBL. Följt med utvecklingen inom byggnadsbranschen. Milj.övård Har skött milj.övården enligt vad stadgats i milj.övårdslagstiftningen. Skött täktverksamhetsärenden enligt vad stadgats i marktäktslagstiftningen. 107

109 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: (tillsynschef) TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Genom motiverad personal och bra arbetsklimat sköta de ärenden som tillsynsenheten ålagts på ett professionellt och jämlikt sätt inom hela kommunens område. Under året har utvecklingssamtal förts med personalen. För att rationalisera verksamheten har man utvecklat de interna arbetsmetoderna inom enheten. Under det gångna året påbörjades uppgörandet av kommunens milj.öskyddsföreskrifter. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Till byggnadstillsynen och milj.övården har det inkommit mindre ansökningar under det gångna året vilket medfört att intäkterna blivit mindre än budgeterat. Bygglovsavgifterna har inbringat mera medan intäkterna från avgifterna inom milj.övården mindre än budgeterat. Trots detta är verksamhetsbidraget bättre närmast beroende på att utgifterna för köpta tjänster varit lägre än budgeterat. Som helhet har tillsynsenheten uppnått de satta målsättningarna. PERSONAL Årsverken 5, Förändringar: Ingen förändring i personalstyrkan. Byggnadstillsyn PRESTATIONER Beviljade bygglov Beviljade åtgärdstillstånd/ anmälningar Utförda slutsyner Utförda syner totalt MÄTARE Intäkter euro/beviljat lov, tillstånd eller anmälning Beviljade lov, tillstånd eller anmälningar/ byggnadsinspektör

110 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: (tillsynschef) Utförda syner/ byggnadsinspektör Milj.övård PRESTATIONER Utlåtanden i anslutning till bygglov Övervakning av vattenbyggnadsarbeten Utförda syner/ granskningar Tjänstemannabeslut och övriga utlåtanden Beslut över anslutningsskyldighet MÄTARE Givna utlåtanden i anslutning till bygglov/ milj.ösekreterare Övervakning av vattenbyggnadsarbeten/ milj.ösekreterare

111 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: (tillsynschef) Utförda syner/ granskningar/ milj.ösekreterare Tjänstemannabeslut och övriga utlåtanden/ milj.ösekreterare Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

112 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen VERKSAMHET Verksamheten inom fastighetsenheten är indelad i två verksamhetsområden/funktioner. 1. Fastigheter 2. Kost- och städfunktionen Fastighetsenheten förvaltar, underhåller och hyr ut kommunens byggnadsfastigheter. I huvudsak är det fråga om byggnader där det bedrivs kommunal service- eller förvaltningsverksamhet. Dessutom hör övriga byggnader såsom ekonomibyggnader, affärsfastigheter och kommunala bostadshus till fastighetsenhetens förvaltningsansvar. Också enskilda kommunala aktiebostadslägenheter i olika bostadsaktiebolag finns under enheten. Fastighetsenheten sköter också nyinvesteringar och grundreparationer i de kommunala fastigheterna allt från planering, upphandling till utförandeprocessen. Fastighetsenheten sköter även kosthålls- och städproduktionen inom kommunen. För verksamheten med kosthålls- och städtjänster svarar kost- och städfunktionen. I huvudsak sköter funktionen städningen i de fastigheter som producerar kommunal service och i förvaltningsfastigheter. Undantaget är omsorgsavdelningens vårdproducerande fastigheter, där avdelningen själv sköter städningen. Kosthållet sköter matservicen i skolor, daghem, inom äldreomsorg och hälsovård. Till en del av de serviceproducerande enheterna/funktionerna sköts matservicen genom att maten produceras i ett större närbeläget kök. MÅLSÄTTNINGAR - Sköta underhållet av kommunens byggnader enligt god byggnadssed och enheternas behov. Städningen sköts så att ren och trivsam inomhusmilj.ö uppnås - Hyra ut kommunens samtliga byggnader. Till kommunala serviceproducerande enheter i form av internhyra och till utomstående enligt gängse marknadshyra. - Sälja de fastigheter som finns på försäljningslistan i samråd med avdelningen för milj.ö och teknik. Budgetmomentet för försäljningsvinster finns under avdelningen för milj.ö och teknik. - Servera en kost som är smaklig och hälsosam och som följer statens näringsrekommendationer samt att få en jämnare kvalitet på kosten köken emellan. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET Utbildningen av personalen forsätter och kommunikationen med personalen får fortsatt hög prioritet. - Ett heltäckande byggnads- och fastighetsregister upprättas och åtgärdsprogrammet för underhåll- och grundreparationer utarbetas. I registret/åtgärdsprogrammet dokumenteras byggnadernas namn, tomtnamn och RN:r, byggnadstyp, -material, -tid, -volym, -yta, grundreparationer, användning, kondition, åtgärdsbehov samt tidtabell. - Ett internt hyresavtal mellan fastighetsenheten och de olika enheterna tas i bruk. - Den interna hyrans uppbyggnad utvecklas under året. - Utföra en kundundersökning gällande matens kvalitet. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT Utbildningen av personalen har fortsatt. Bl.a. har kost- och städfunktionens personal deltagit i en två dagars utbildning om välmående i arbetet, kostfunktionen har ordnat en skoning i vegetarisk matlagning och ytterligare har kostfunktionens personal deltagit i DalMeds projekt Metal-Age. Träffar 111

113 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen - har hållits med såväl kost- och städpersonalen som med fastighetsskötarna och utvecklingssamtal har hållits med hela personalen. - Den planerade anskaffningen av programvaran för att åstadkomma ett register över kommunens fastigheter samt ett underhållsprogram för dessa, har framskridit. Bl.a. har ett besök gjorts till St:Karins stad för att bekanta sig med en programleverantörs systemen i användning och tanken är att gå in för samma system även på Kimitoön under den första halvan av år Ett internt hyresavtal mellan fastighetsenheten och de olika enheterna har utarbetats under året och tas i bruk i sin helhet i början av Den interna hyrans uppbyggnad har under 2010 utvecklats och innehåller fr.o.m även en kapitaldel. - Den planerade kundundersökningen gällande matens kvalitet har utförts i skolorna. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Underhållet av kommunens byggnader har skötts enligt god byggnadssed och i den utsträckning som varit möjlig med den personal som funnits tillgänglig. Byggnadernas skick är i många fall inte så bra och arbetet med kartläggningen och dokumenteringen av byggnadernas skick har påbörjats. Byggnaderna har hyrts ut internt till de olika avdelningarna enligt nettoprincipen. Den interna hyrans uppbyggnad har utvecklats under året. Den interna hyran innehåller för år 2011 även kapitalkostnaderna, förutom ränta. En del av byggnaderna samt alla lägenheter har hyrts ut på den fria marknaden till företag och privatpersoner. Försäljningen av fastigheter och bostäder som inte behövs för kommunal verksamhet har fortsatt under För fastigheternas del är underskottet i budgeten beroende av i huvudsak några få saker. Dels har de snörika och kalla vintrarna i kombination med de stigande energipriserna orsakat förhöjda värme- och snöröjningskostnader. Oljepriset har under året stigit med ca 30 % och detta betyder för fastighetsenhetens del en överskridning med ca euro i uppvärmningskostnader. Dels har de stängda skolorna orsakat kostnader för fastighetsenheten i form av uteblivna hyror. Under 2010 har tre tillredningskök och ett utdelningskök stängts till följd av de nedlagda skolorna. På grund av detta har personalresurser flyttats inom kost- och städfunktionen. Inom kostfunktionen har personalen gjort arbetsbyten. Detta betyder att all kökspersonal under en dag har bytt arbetsplats med en annan anställd med liknande uppgifter. Under 2010 har arbete gjorts för att minska på användningen av tillsatsämnet glutamat. Arbetet har resulterat i att kosten som serveras idag är nästan helt glutamatfri. För köksfunktionens del är underskottet till största delen beroende av att de olika enheterna inte har köpt den mängd portioner som de vid uppgörande av budgeten har uppgett att de kommer att göra under året. Intäkterna för kostfunktionen når således inte upp till det budgeterade utan visar ett inkomstbortfall på euro. De totala personalkostnaderna för kost- och städfunktionen visar ett litet överskott, ca euro. Detta trots att vikarier använts i högre grad och att färre anställda tog ut sin semesterpeng i ledighet än under En städdimensionering har påbörjats under slutet av år 2010 för vilket inte fanns budgeterade medel. Detta är en delorsak till att de köpta tjänsterna visar ett underskott inom städfunktionen. Dimensioneringen är dock viktig att få gjord eftersom det är av största intresse att få kartlagt på vad städfunktionens kostnader grundar sig. 112

114 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen I takt med att fastighetskartläggningen och städdimensioneringen görs fås uppdaterade, mera tillförlitliga uppgifter gällande fastigheterna. Detta betyder att nyckeltalen nedan även i fortsättningen kan komma att korrigeras bakåt i tiden. PERSONAL Årsverken 58 57,7 56,6 54,6 PRESTATIONER Fastigheternas våningsyta Antalet byggnader Bostadslägenheter Antal matportioner Städade ytor MÄTARE Produktivitet Fastighetsunderhåll m 2 /serviceman Städprestation m 2 /h/städare Måltider/köksanställd Effektivitet Fastighetsservice euro/m 2 33,42 34,17 34,75 37,57 Matkostnad euro/portion 4,16 3,71 3,25 3,99 Städkostnad euro/m 2 33,00 26,42 24,53 24,15 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

115 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef Enheten består av fyra huvudverksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet Dessa verksamhetsområden är sedan uppdelade i flera kostnadsställen för att åstadkomma en konkret och transparent budget. 1. Samhällsteknisk förvaltning VERKSAMHET - Förvaltning - Förrättningar - Infra servicepool - ARA-verksamhet - Utveckling av vattenförsörjningen MÅLSÄTTNINGAR Smidig och kostnadseffektiv förvaltning. Effektiv användning av servicepersonalen inom samhällsteknik och Kimitoöns Vatten utgående från Infra servicepoolen. Utarbetandet av en skyddsplan för alla strategiskt viktiga grundvattenområden på Kimitoön. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Skapa spelregler hur kommunen skall stöda grundandet av vattenandelslag samt hur kommunen skall trygga att andelslags kunder får kvalitativa vattentjänster. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, ANALYS, BOKSLUT 2010 Kommunen har betalat ekonomiskt stöd åt Sundviks vatten- och avloppsandelslag som påbörjat utbyggandet av kommunalteknik på Sundvik - området. Infra servicepoolen har fungerat såsom planerat och personalen har varit rörlig mellan enheten för samhällsteknik och Kimitoöns Vatten. Skyddsplaner för de strategiskt viktiga grundvattenområden har inte uppgjorts, men tillsynsenheten har börjat uppgöra milj.öföreskrifter som även har som målsättning att skydda grundvattenområdena. Enheten för samhällsteknik har aktivt följt med det arbetet. 114

116 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef Med anledning av rådande lågkonjunktur i samhället har staten lanserat konjunkturrelaterat ARA bidrag utöver alla andra former av ARA-bidrag. Detta har bundit personalresurser vid rådgivning och beredning. Mera ARA bidrag har sökts och förmedlats än tidigare år, vilket är positivt för kommunen. Under året har mycket färre lantmäteriförrättningar hållits än planerat, tid för arbetet att utveckla detaljplaneområdena har inte funnits. Detta har i sin tur gett en kortsiktig inbesparing då kostnaderna har skjutits på framtiden. Arbetet med att utveckla samhällstekniken i kommunen har delvis framskridigt långsamt p.g.a. långtids sjukfrånvaro inom enheten. Detta har naturligtvis medfört en tillfällig kostnadsinbesparing genom uppskjutna kostnader. PERSONAL Årsverken 12 12,25 12,25 11,85 Förändringar : -0,40 *) *) En serviceman gick i deltidspension PRESTATIONER Infrapolens timmar (h) Infrapolens enhetspris (euro/h) 26, ,6 MÄTARE Verksamhetsbidrag per kommuninvånare 25,0 31,1 22,2 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

117 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef 2. Trafikleder VERKSAMHET - Detaljplanevägar - Väglag - Statliga vägar - Övriga vägar MÅLSÄTTNINGAR Ett väl fungerande vägnät som underhålls så att infrastrukturen bibehåller sitt värde. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Under budgetåret delas samtliga väglag på Kimitoön som berättigas till kommunalt bidrag in i viktighetsklasser och på basen av detta betalar sedan kommunen ut vägunderhållsbidrag åt dem i framtiden. Den totala vägbidragssumman i Kimitoön är euro år Grundunderhållet av detaljplanevägarna effektiveras och större vikt fästs vid torrläggningen av vägarna. Detta ger längre livslängd åt ytbeläggningen, vilket sparar kostnader. En aktiv dialog förs och kontakt hålls till statliga vägmyndigheter för att bevaka kommuninvånarnas intressen. I takt med att behov föreligger grundförbättras detaljplanevägar på Dahlby - Gammelby detaljplaneområde varefter gatuhållningsbeslut fattas. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, ANALYS, BOKSLUT 2010 Väglagen har uppmanats att uppdatera sina enhetsberäkningar och lämna in dem åt kommunen Vägenhetsberäkningarna kommer sedan att vara som grund för kommande väglagsklassificering och som villkor för framtida bidrag. Vägnämnden har hållit 4 vägförrättningar. Kommunen har hållit aktivt kontakt med väglagen Underhållsbidrag och grundförbättringsbidrag beviljades enligt budget. Några detaljplanevägar har dikats, byggts om enligt detaljplan och ytan förnyats. Arbetet med vägbelysningsutredning som beställdes under hösten 2009 har fortsatt under året. Utredningen behövs för att kartlägga kommunens belysningslinjer och antalet ljuspunkter samt för att prioritera förnyandet av gamla vägbelysningslinjer. Anslaget för snöröjningskostnaderna överskred budgeten med euro euro som fakturerades så sent. Orsaken till överskridningen på sammanlagt 70 % orsakades av den extremt snörika vintern. Under hösten 2010 upphandlades vinterunderhållet av gator och allmänna områden på sådana kriterier att kostnaderna framöver är lättare att förutsäga. Under kommande avtalsperiod betalas fast pris per vinter för plogandet, endast bortkörning av snö ingår inte i årsavgifterna. En aktiv och mångsidig dialog har förts med statliga vägmyndigheter. 116

118 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag Parker och allmänna områden VERKSAMHET - Allmänna områden - Torgverksamhet - Mattvätt MÅLSÄTTNINGAR Målsättningen är en snygg gatubild och ett gott allmänt intryck av alla allmänna områden och platser. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Omgivningen runt Amosparkens badanläggning snyggas upp och skötseln av grönområdena i Dalsbruk och Kärra effektiveras. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, ANALYS, BOKSLUT 2010 På våren ordnades ett lyckat städtalko i centrum områdena där delar av Kimito och Dalsbruk städades. I talkot deltog skolelever, kommunens förvaltningspersonal och allmänheten. Städtalkot gick ut på städning av skräp, ogräs och slybekämpning samt en del mindre trädfällning. Under sommaren hade kommunen flera sommarpraktikanter än tidigare år, vilket underlättade underhållet då ordinarie personalresurserna är underdimensionerade. En allt större del av personalresurserna som tidigare varit reserverade för skötsel av de allmänna grönområdena går nu åt till att underhålla bryggor och vägskyltar. 117

119 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef MÄTARE Verksamhetsbidrag per kommuninvånare 18,0 18,9 18,8 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag Hamnverksamhet VERKSAMHET - Småbåtshamn - Gästhamnar - Förbindelsebåts bryggor o övriga bryggor MÅLSÄTTNINGAR Fungerande landstigningsplatser på vissa öar. Attraktiva och för användarna säkra bryggor. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Under budgetåret underhålls samtliga bryggor så att de bibehåller sitt värde och sin funktion. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, ANALYS, BOKSLUT 2010 Under året har bryggorna underhållits och en del bryggor försetts med mellanbommar. Tekniska nämnden beslöt kompensera bryggavgifterna för år 2009 vilket i sin tur minskade på inkomsterna för Av denna anledning var de sammanlagda bryggavgifterna för småbåtsbryggor 9 % mindre än budgeterat. Det kan dock konstateras att en stor del av bryggorna fortfarande är i dåligt skick och att mera måste satsas de kommande 5 åren på underhåll, för att inte bryggorna skall bli farliga för användarna. Året karaktäriserades även av fortsatt politisk och offentlig debatt om kommunala bryggor. Flera avtal gällande hela hamnområden förnyades på basen av omförhandlade avtal. 118

120 Avdelning: Milj.ö och teknik Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef PRESTATIONER Antal småbåtsbryggplatser Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag SAMHÄLLSTEKNIK SAMMANLAGT MÄTARE Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidrag per kommuninvånare 102,5 114,5 108,5 Året var så mångfacetterat att enheten för samhällsteknik inte hade tid och möjlighet att utveckla och underhålla kommunens infrastruktur så bra som det i budgeten hade givits ekonomiskt utrymme för. En målmedveten kostnads- och inkomstmedvetenhet i den dagliga verksamheten och vid upphandlingar har dessutom bidragit till ett ekonomiskt gott resultat för året trots att plogningskostnaderna överskred de budgeterade kostnaderna med 70 %. År 2010 resulterade i ett verksamhetsbidrag som är euro bättre än budgeterat för enheten för samhällsteknik.detta bör anses vara ett gott resultat 119

121 Avdelning: Milj.ö- och teknik Enhet: Planläggning Ansvarsperson: (tekniska chefen) VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. De viktigaste instrumenten i planläggningsverksamheten är delgeneralplaner och detaljplaner. Handläggning av undantag är också en viktig del av enhetens serviceproduktion. MÅLSÄTTNINGAR Framsynt och långsiktig planläggningsverksamhet skapar förutsättningar för att kommunen upplevs som en attraktiv och trivsam boendeort som också erbjuder goda verksamhetsförutsättningar för företag. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN, BUDGET 2010 Uppdatering av Kimito centrums generalplan Fortsätta uppdateringen av Dragsfjärds östra stranddelgeneralplan Slutföra delgeneralplanen för Degerdal Uppdatera detaljplanen för Eknäs området och detaljplaneändringen för Dragsfjärd kyrkby I strategiarbetet bör kommunen skapa grunderna för långsiktig planläggningsverksamhet som får generalplaneringen att fungera som det styrinstrument det skall vara och som styr detaljplaneringen Behandla de privata stranddetaljplanerna enligt markanvändnings- och bygglagen TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTFALL, BOKSLUT 2010 Utvecklingen inom planläggningsenheten har inte varit den förväntade. Dels beror det på att personalresursen igen varit mindre än planerat p.g.a. att personal tidvis och delvis har utfört andra, mera brådskande uppgifter inom samhällstekniska enheten. Dels är det också fråga om att samarbetet med NTM- centralen inte har varit det eftersträvade. Orsaken till detta finns med säkerhet hos vardera parten. Detta har försenat enskilda planläggningsprojekt. Trots att kommunen har infört servicepriser för stranddetaljplaner har betydande tidsresurser använts för att administrera och bereda beslut om enskilda markägares stranddetaljplaner. Prissättningen har inte varit en tillräcklig åtgärd för att styra utvecklingen mot större enhetliga planer. Detta är inte bara en resursfråga utan också en fråga om hur det i framtiden skall vara möjligt att koordinera och hantera alla små planer som finns i kommunen. Betydande tidsresurser krävs årligen också för att hantera undantagslovs beredning. Orsaken till det stora antalet undantagslov är bl.a. det faktum att de stora skärgårdsområdenas stranddelgeneralplaner inte är uppdaterade. Dragsfjärds östra stranddelgeneralplan uppdateras som bäst och det är ett mycket arbetsdrygt och tidskrävande arbete. ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR OCH PRESTATIONER HAR UPPNÅTTS UNDER ÅR 2010 Planläggningsverksamheten har fortsatt framsynt och långsiktigt, men med knappa resurser. Kimito centrums delgeneralplan är ännu i beredningsskedet. Det har varit svårt att nå enighet om planens omfattning och utformning med NTM- centralen. 120

122 Avdelning: Milj.ö- och teknik Enhet: Planläggning Ansvarsperson: (tekniska chefen) Bydelgeneralplanen för Degerdal har godkänts av fullmäktige. NTM- centralen har besvärat sig över fullmäktiges beslut och planen har således inte vunnit laga kraft. Detaljplan och detaljplaneändringen för Dragsfjärd kyrkby har godkänts av fullmäktige. NTM- centralen och två övriga intressenter har besvärat sig över planen. Eknäs planen har varit till påseende som förslag och planen kommer att beredas för beslut under våren Målsättningarna har nåtts endast delvis. PERSONAL Årsverken 1,8 1,25 1,8 1,55 Förändringar: Planläggningsarkitekten har varit fortlöpande anställd enligt 80 % i arbetsavtalsförhållande. Planläggaren har under september årets slut till 70 % skött uppgifter inom samhällsteknik under en långtidssjukledighet. PRESTATIONER Slutförda generalplaner eller uppdateringar Slutförda detaljplaner eller uppdateringar Slutförda stranddetaljplaner Undantagslov MÄTARE Effektivitet euro/invånare 18,49 13,37 26,45 20,09 Intäkter totalt Personalkostnader Köpta tjänster Material och tillbehör Understöd Övrigt Kostnader totalt Verksamhetsbidrag

123 Avdelning: Milj.ö- och teknik Ansvarsperson: tekniska chefen Verksamhetsöversikt 2010 Räkenskapsåret 2010 kan betecknas som konsolideringens år. Efter kommunsamgångsvåndorna har nu många saker utvecklats programenligt. Under 2010 utvecklades både arbetsmetoder och processer i rätt riktning om än inte med önskad hastighet. En av orsakerna till att utvecklingen inte nådde den planerade nivån är den att Kimitoön som kommun inom den tekniska sektorn, fortfarande saknar en del verktyg och har knappt om personresurser. Verktygen som avses är främst olika register och databanker som de små kommunerna varken hade eller behövde men som en litet större kommun måste ha. Utvecklandet både av verktygen och skötseln av servicen samtidigt krävde en del tidsresurser. Några exempel, för att åskådligöra ordet verktyg är att man först under årets slut åstadkom ett register över kommunens markinnehav, liksom även kommunens första adresskarta. Andra väsentliga bitar som ännu utvecklas är vägregister, vägbelysningsregister, fastighetsregister, tillräckligt täckande register för adresser, adress- och byggnadsnummer o.s.v. Det mesta har ändå gått rätt under året och personalen har verkligt jobbat bra. Det syns bl.a. i siffrorna för hela avdelningen och det minskande personalantalet. Alldeles superbt är det sätt på vilket personalen har ställt upp för varandra under tider då någon av orsak eller annan varit frånvarande. 122

124 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk BS 2009 BG 2010 Budget- BG 2010 BS 2010 Avvikelse Ursprunglig ändringar Ändrad bg % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,32 % Avgiftsintäkter ,68 % Understöd och bidrag ,54 % Hyresintäkter ,46 % Övriga verksamhetsintäkter ,24 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,61 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,39 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,56 % Övriga lönebikostnader ,88 % Lönebikostnader ,27 % Personalkostnader ,29 % Köp av tjänster ,43 % Material, förnödenheter och varor ,55 % Understöd ,10 % Hyreskostnader ,49 % Övriga verksamhetskostnader ,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,25 % VERKSAMHETSBIDRAG ,44 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,08 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,44 % 123

125 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk BS 2009 BG 2010 Budget- BG 2010 BS 2010 Avvikelse Ursprunglig ändringar Ändrad bg % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,10 % Avgiftsintäkter ,68 % Understöd och bidrag ,54 % Hyresintäkter ,46 % Övriga verksamhetsintäkter ,08 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,99 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,39 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader ,56 % Övriga lönebikostnader ,88 % Lönebikostnader ,27 % Personalkostnader ,29 % Köp av tjänster ,27 % Material, förnödenheter och varor ,22 % Understöd ,10 % Hyreskostnader ,49 % Övriga verksamhetskostnader ,43 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,35 % VERKSAMHETSBIDRAG ,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,83 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,81 % 124

126 15 BUDGETUTFALL 15.1 Driftsekonomidelens utfall Budgetändring 2010 Avvikelse Budget Ändrad budget Bokslut % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,52% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,91% VERKSAMHETSBIDRAG ,12% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,38% FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,16% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,65% VERKSAMHETSBIDRAG ,32% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,69% PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,13% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,93% VERKSAMHETSBIDRAG ,88% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,88% EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,14% VERKSAMHETSBIDRAG ,62% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,18% IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,36% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,28% VERKSAMHETSBIDRAG ,76% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,55% UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,87% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,48% VERKSAMHETSBIDRAG ,50% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,50% UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,07% VERKSAMHETSBIDRAG ,97% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,02% 125

127 SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,08% VERKSAMHETSBIDRAG ,08% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,08% TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,09% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,43% VERKSAMHETSBIDRAG ,46% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,46% LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER ,57% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,71% VERKSAMHETSBIDRAG ,05% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,05% MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,30% VERKSAMHETSBIDRAG ,41% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,41% NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,20% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,45% VERKSAMHETSBIDRAG ,68% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,21% PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,63% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,05% VERKSAMHETSBIDRAG ,54% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,54% BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,53% VERKSAMHETSBIDRAG ,64% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,70% 126

128 BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,91% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,89% VERKSAMHETSBIDRAG ,82% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,82% UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,56% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,80% VERKSAMHETSBIDRAG ,05% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,46% VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,44% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,49% VERKSAMHETSBIDRAG ,28% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,41% BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,83% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,45% VERKSAMHETSBIDRAG ,56% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,81% FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,26% VERKSAMHETSBIDRAG ,71% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,81% KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,47% VERKSAMHETSBIDRAG ,53% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,64% OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,94% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,26% VERKSAMHETSBIDRAG ,98% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,62% 127

129 OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,59% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,12% VERKSAMHETSBIDRAG ,01% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,98% SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,03% VERKSAMHETSBIDRAG ,25% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,62% ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,73% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,94% VERKSAMHETSBIDRAG ,32% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,45% HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,03% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,79% VERKSAMHETSBIDRAG ,86% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,36% SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,10% VERKSAMHETSBIDRAG ,10% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,10% AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,99% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,51% VERKSAMHETSBIDRAG ,64% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,68% 128

130 MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,48% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,57% VERKSAMHETSBIDRAG ,54% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,76% TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,25% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,42% VERKSAMHETSBIDRAG ,61% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,29% FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,90% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,51% VERKSAMHETSBIDRAG ,89% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,21% SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,18% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,06% VERKSAMHETSBIDRAG ,65% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,14% PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,32% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,49% VERKSAMHETSBIDRAG ,24% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,24% KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,15% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,37% VERKSAMHETSBIDRAG ,11% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,48% RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,79% KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,66% VERKSAMHETENS KOSTNADER ,75% VERKSAMHETSBIDRAG ,43% AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,70% 129

131 15.2 Resultaträkningsdelens utfall 2010 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2010 Budget Extern / intern Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,75 96,3 % Avgiftsintäkter ,26 117,5 % Understöd och bidrag ,19 101,1 % Hyresintäkter ,77 109,1 % Övriga verksamhetsintäkter ,83 231,4 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,30 106,7 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,86 97,6 % Köp av tjänster , ,78 102,3 % Material, förnödenheter och varor , ,73 108,5 % Understöd , ,50 102,7 % Hyreskostnader , ,31 106,0 % Övriga verksamhetskostnader , ,99 150,2 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,45 100,7 % VERKSAMHETSBIDRAG , ,85 98,4 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt , ,12 104,6 % Samfundsskatt , ,48 109,3 % Fastighetsskatt , ,70 110,3 % SKATTEINKOMSTER , ,30 105,4 % STATSANDELAR , ,00 104,6 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter , ,23 186,5 % Övriga finansiella intäkter , ,37 95,8 % Räntekostnader , ,51 80,7 % Övriga finansiella kostnader , ,53 121,4 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER , ,84 78,6 % ÅRSBIDRAG , ,99 219,7 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR , ,32 95,3 % EXTRAORDINÄRA POSTER RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,31-469,2 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIFF , ,06 42,0 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV RESERVER 0,00-100,0 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV FONDER RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT , , ,07 % utan samgångsbidrag ,25 I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgifter till vattenoch avloppsnätet för Genböle omlastningsstation och servicehallen i Vreta. I resultaträkningen på sida 140 är räkenskapsperiodens överskott ,60 euro mindre, eftersom de interna posterna har eliminerats i den officiella resultaträkningen. 130

132 Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Slutlig budget Bokslut Avvikelse Kommunal inkomstskatt Andel av intäkten av samfundsskatt Fastighetsskatt Skatteinkomster totalt Allmän Stadigvarande bostad % 1 % 0,22 % ,75 % 1,1 % 0,32 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Statsandel för kommunal basservice Ursprunlig budget Inkomstskattesats Fastighetsskattesats Budgetändring Slutlig budget Bokslut Avvikelse (en enda penningström), inkl. utjämningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt

133 15.3 Investeringsdelens utfall 2010 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning för Kimitoöns kommun, totalt euro Koncerntjänster, totalt euro för bl.a. hårdvara euro, mjukvara (bl.a. KommunOffice) euro, Adb-utrustning för kommunens nätverk euro. Bildningsavdelningen, totalt euro för bl.a. hårdvara euro, mjukvara (bl.a. Wilma) euro. Omsorgsavdelningen, totalt euro för bl.a. hårdvara euro, mjukvara (bl.a. E-kontakt 2 och E-recept) euro. Milj.ö och teknik, totalt euro för bl.a. hårdvara euro, mjukvara (bl.a. Städprogram och Mapinfo) euro. Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,89 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,89 Analys: ADB maskininvesteringarna för 2010 har handlat främst om förnyandet av föråldrade datorer togs linjedragningen att endast förnya gamla datorer som det verkligen finns behov att förnya, och samma linje hölls 2010, vilket har möjliggjort att investeringarna hållits så låga som möjligt. Nätverksutrustning som switchar och routers har förnyats enligt behov, för att garantera dataförbindelserna. Inom bildningssektorn har datautrustningen i skolorna förnyats enligt plan. Ibruktagandet av Linux-baserat datasystem har fortsatt, under 2010 stod Västanfjärds skola, Taalintehtaan koulu och Hitis-Rosala skola i turen. Även årets gymnasieettor har fått bärbara datorer såsom tidigare. Programinvesteringar har främst gjorts på omsorgssidan, där bl.a. nya program för hälsojournal, öppenvårdsstatistik, besöksplanering och rapportering har tagits i bruk. Inom hemvården har mobila lösningar besöksplanering och rapportering tagits i bruk. Även deltagandet i de nationella hälsovårdsprojekten som e-kontakt och erecept har fortsatt. Tidtabellen för erecept projektet har förskjutits nationellt, vilket har lett till att en del planerade kostnader för detta projekt har förskjutits till Upplösning av Åbolands Yrkesinstitut samkommun Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster , ,92 Nettoutgift , ,08 Analys: Åbolands yrkesinstitut samkommun upplöstes i juni Vid upplösningen övergick fastigheten ( euro) och aktierna ( euro) som Åbolands yrkesinstitut ägde till kommunen. Fastigheten har insatts som apport i Fab Axxell ( euro). Kommunen sålde aktier till Axxell Utbildning Ab för euro. 132

134 Bildningsavdelningen Iståndsättning av simstränder Ölmos, Kila och Eknäs Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Investeringen är överflyttad till år Omsorgsavdelningen Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten 1. Äldreomsorgsenheten Vårdinventarier, bl.a. rullstolar, patientsängar och apparatur Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,48-313,52 Inkomster Nettoutgift ,48-313,52 Analys: Till äldreomsorgsenheten har anskaffats vårdinventarier planenligt: en rullstol, en säng, en duschbits och en lyftanordning till ett värde av totalt knappt euro. 2. Hälsovårdsenheten Vårdinventarier, bl.a. rullstolar, patientsängar och apparatur. Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,25 Inkomster Nettoutgift , ,25 Analys: Till hälsovårdsenheten har vårdinventarier skaffats till ett värde av knappt euro, som är ca euro mindre än planerat. Avvikelsen beror i första hand på att ingen ny tandläkarstol skaffades till tandvården, även om anslag hade reserverats för ändamålet. Ny apparatur anskaffades planenligt till laboratoriet (cellräknare), läkarmottagningarna (behandlingsstol) och till bäddavdelningarna (sängar, gångbord). Avdelningen för milj.ö och teknik Inköp och försäljning av markområden Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,82 Inkomster , ,66 Nettoutgift , ,84 133

135 Analys: Inköp av markområde i Eknäs euro. Återköp av tomt ca euro. Försäljning av markområden ,66 euro ( + försäljningsvinster i resultaträkningen ,34 euro, total försäljning euro) Försäljning av anläggningstillgångar (byggnader och aktielägenheter) Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter 0 0,00 Inkomster , ,66 Nettoutgift , ,66 Analys: Försäljning av byggnader, Solbacka, ,55 euro (+ försäljningsvinst i resultaträkningen ,45 euro, total försäljning euro). Försäljning av aktielägenheter ,11 euro (+ försäljningsvinster i resultaträkningen ,48 euro, total försäljning ,59 euro). Fastigheter 1. Skolcentret i Kimito, brandalarm/ljudåtergivningssystem I skolcentrum i Kimito bör installeras ett brandalarmsystem och ett högtalarsystem som följer dagens krav. Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,66 Inkomster Nettoutgift , ,66 Analys: Arbetet påbörjades under slutet av år Projektet färdigställs i början av år 2011 och faktureras då arbetet är klart. 2. Dalsbruks kommunkansli, hinderslöshetsanpassning och gårdsplan Kommunkansliet i Dalsbruk har vid senaste renovering försetts med bl.a. hiss för att rörelsehindrade skall kunna ta sig upp till andra våningen. Problemet i dag är att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att ta sig in i byggnaden som rörelsehindrad. Detsamma gäller även ingångarna till apoteket och Alko som ligger i samma byggnad och hela innergården bör därför göras hindersfria. Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Samtliga ingångar på innergården till kommunkansliet i Dalsbruk har försetts med ramper. Arbetet inleddes under slutet av året och färdigställs i början av år 2011 och faktureras i sin helhet när arbetet är klart. Investeringen förverkligas inom budgeten. 3. Planering av dusch- och omklädningsutrymmen Amosparken Planering av en dusch- och omklädningsutrymmen till Amosparken för att i huvudsak tjäna fotbollsplanerna och i framtiden även friluftsbadet. Budget 2010: euro 134

136 Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: En planering av duschutrymmena gjordes, men investeringen avbröts under året. Planeringen är ofakturerad. 4. Servicehall i Vreta Ny servicehall för kommunens servicemän omfattande metall- och träverkstäder, varmt och kallt lagerutrymme samt sociala utrymmen. Arbetet inleds hösten 2009 och slutförs Total investering euro av vilket euro används under Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,01 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,01 Analys: Servicehallens byggarbeten inleddes under år 2009 och fortsatte under Projektet färdigställdes i slutet av juni enligt tidtabell och inom budgeten. 5. Kimito skolcentrums ventilationsplanering Planering av ventilationen i Kimito skolcenter. Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: En planering av ventilationssystemet har gjorts under året. Planeringsarbetet är ofakturerat. 6. Planering av sprinklers till vårdbyggnader Räddningsverket har som krav att samtliga vårdinrättningar bör sprinklas. Under 2010 görs en noggrann kartläggning av befintliga system och en planering görs för Almahemmet, Hannahemmet samt de två bäddavdelningarna. Arbetet med utförande av sprinklandet inleds under Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,20 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,20 Analys: Arbetet är utfört enligt tidtabell och inom budgeten. 7. P-plats förstoring Kimito kommunkansli Eftersom personalmängden i kommunkansliet har ökat, råder en brist på parkeringsplatser för personalen. Parkeringen upp mot Pjånkis bör därför förstoras med bilplatser. Budget 2010: euro 135

137 Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,43-449,57 Inkomster 0,00 Nettoutgift ,43-449,57 Analys: Investeringen förverkligades enligt tidtabell och inom budgeten. 8. Renovering av Almahemmets duschutrymme Renovering av ett duschutrymme i Almahemmet. Duschutrymmets plastmatta på golvet är söndersliten och även de kaklade väggarna är spruckna och sönder. Utrymmet bör renoveras och förses med vattenisoleringar enligt dagens normer. Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,07 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,07 Analys: Renoveringen påbörjades under slutet av året och färdigställs i början av år En del faktureras då arbetet är klart. Kostnaderna blir totalt sett under det budgeterade i.o.m. att de befarade fuktskadade områdena var betydlig mindre än beräknat. Sanering av källarutrymme, Kimito kommunkansli östra flygeln Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Investeringen avbröts efter upphandling av entreprenaden i brist på budgetmedel. Investeringen finns med i 2011 års budget. Kommunens andel av vatten- och värmesystemet i Bab Sparbacka Budget 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Vatten- och värmesystemet är förnyat och investeringen utförd enligt tidtabell och inom budgeten. Under 2011 kommer ytterligare anslag att behövas eftersom fastigheten är tänkt att anslutas till det planerade fjärrvärmenätet. Övriga fastigheter Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,54 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,54 Analys: Vatten- och avloppsanslutning till Genböle omlastningsstation euro (intern kostnad). Betald låneandel för fönster i Bostads Ab Dalberga ca euro. 136

138 Samhällsteknik 1. Förlängning av lättrafikled, Släts-Kulla > Planeringsanslag gällande förplanering av vägsträckningen Släts Kulla-Vreta Lättrafikled längs med Dalsbrukvägen (landsväg 183) mellan Slätsvägen och Tranbärsbågen i Dalsbruk Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Investeringen har inte kunnat förverkligas p.g.a.. oklarheter gällande vägplanen och finansieringen. Anslaget är oanvänt. 2. Vägarrangemang Einarsvägen, Dalsbruk För att trygga säkerheten på skolgården förverkligas Einarsvägen i Dalsbruk enligt detaljplanen för Dalsbruks skolcentrum Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,99 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,99 Analys: Vägen har förverkligats kostnadseffektivt enligt detaljplan. Anslaget underskreds 3. Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,33 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,33 Analys: Asfalteringar har förverkligats planenligt. Anslaget överskreds p.g.a. av att det uppstod större lappningsbehov under året än planerat. 4. Planteringar på detaljplaneområden Planteringar på detaljplaneområden på olika håll i kommunen Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Planteringar har förverkligats kostnadseffektivt på de detaljplanerade områdena. Anslaget underskreds. 137

139 5. Förnyande av vägbelysningsarmaturer Kommunen är tvungen att frångå användningen av kvicksilverlamppor efter några år och vid övergång till användning av t.ex. högnatriumlamppor kan elförbrukningen för vägbelysningen närapå halveras Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lamppor kommer att ta flera år tid i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen Investering 2010: euro Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter ,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Belysningsutredningen blev inte färdig under året och därför påbörjades inte heller arbetet. Anslaget är oanvänt. Vägbelysning till bostadsområdet Solstrand i Dahlby Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,00 Inkomster 0 0,00 Nettoutgift , ,00 Analys: Vägbelysningen har förverkligats kostnadseffektivt enligt detaljplan. Anslaget underskreds. KOMMUNENS DELUTFALL Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,53 Inkomster , ,24 Nettoutgift , ,71 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,69 Inkomster , ,00 Nettoutgift , ,69 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Ursp. budget 2010 Budgetändringar Budget efter förändr. Utfall Avvikelse Utgifter , ,22 Inkomster , ,24 Nettoutgift , ,02 138

140 15.4 Finansieringsdelens utfall Budget Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag ,99 * ,99 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,35 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,22 Finansieringsandelar för investeringar , ,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,59 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , ,01 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen ,00 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 0,00 Minskning av långfristiga lån , ,24 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten , ,50 Finansieringens kassaflöde , , ,26 Förändring av likvida medel , , ,27 * I årsbidraget ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgifter till vatten- och avloppsnätet för Genböle omlastningsstation och servicehallen i Vreta. I finansieringsanalysen på sida 141 är årsbidraget ,60 mindre, eftersom de interna posterna har eliminerats i den officiella finansieringsanalysen. 139

141 16 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,59 Avgiftsintäkter , ,94 Understöd och bidrag , ,88 Övriga verksamhetsintäkter , ,97 Verksamhetsintäkter , ,38 Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,16 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,87 Övriga lönebikostnader , ,50 Lönebikostnader , ,37 Personalkostnader , ,53 Köp av tjänster , ,60 Material, förnödenheter och varor , ,33 Understöd , ,09 Övriga verksamhetskostnader , ,86 Verksamhetskostnader , ,41 Verksamhetsbidrag , ,03 Skatteinkomster , ,21 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,15 Övriga finansiella intäkter , ,00 Räntekostnader , ,48 Övriga finansiella kostnader , ,92 Finansiella intäkter och kostnader , ,25 Årsbidrag , ,93 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan , ,64 Nedskrivningar ,91 Avskrivningar och nedskrivningar , ,55 Räkenskapsperiodens resultat , ,38 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens , ,65 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver ,54 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,27 140

142 FINANSIERINGSANALYS Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,93 Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel , ,88 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,93 Finansieringsandelar för investeringar , ,52 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,36 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen ,73 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån , ,00 Minskning av långfristiga lån , ,17 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 8 406, ,54 Förändring av omsättningstillgångar , ,04 Förändring av fordringar , ,36 Förändring av räntefria skulder , ,64 Finansieringens kassaflöde , ,70 Förändring av likvida medel , ,34 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,90 Likvida medel , , , ,34 141

143 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 1 492, ,48 Datorprogram , ,51 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,58 Immateriella tillgångar , ,57 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,91 Byggnader , ,46 Fasta konstruktioner och anordningar , ,78 Maskiner och inventarier , ,59 Övriga materiella tillgångar , ,15 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar , ,89 Materiella tillgångar , ,78 Placeringar Aktier och andelar , ,24 Masskuldebrevslånefordringar Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar Placeringar , ,64 BESTÅENDE AKTIVA , ,99 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag , ,96 Donationsfondernas särskilda täc , ,99 Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL , ,95 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,98 Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar , ,73 Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Långfristiga fordringar , ,73 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,29 Lånefordringar , ,64 Övriga fordringar , ,52 Resultatregleringar, fordringar , ,29 Kortfristiga fordringar , ,74 Fordringar , ,47 Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningsmarknadsinstrument Masskuldebrevslånefordringar Övriga värdepapper Finansiella värdepapper Kassa och bank , ,90 RÖRLIGA AKTIVA , ,35 AKTIVA SAMMANLAGT , ,29 142

144 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,24 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,91 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,27 EGET KAPITAL , ,42 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,42 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,42 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,47 Donationsfondernas kapital , ,99 Övrigt förvaltat kapital 4 016,10 FÖRVALTAT KAPITAL , ,46 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,66 Lån från offentliga samfund , ,79 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,71 Resultatregleringar, skulder Långfristigt , ,16 Kortfristigt Kortfristigt masskuldebrevslån Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,22 Lån från offentliga samfund , ,40 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,97 Skulder till leverantörer , ,60 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,50 Resultatregleringar, skulder , ,14 Kortfristigt , ,83 FRÄMMANDE KAPITAL , ,99 PASSIVA SAMMANLAGT , ,29 143

145 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 0,2 0,2 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 7-5 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -104 Extraordinära 5 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar -2-2 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 47,67 43,02 Årsbidrag / Avskrivningar, % 167,54 149,71 Årsbidrag, euro / Invånare Invånarantal

146 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH DESS NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -3 Minskning av utlåningen 18 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital -132 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 183,61 63,45 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 96,37 48,32 Låneskötselbidrag 1,78 1,04 Likviditet, kassadagar

147 KONCERNBALANSRÄKNING OCH DESS NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter 169 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar 219 Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag -51 Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

148 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond 865 Övriga fonder Övrigt eget kapital -62 Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv Koncernens lån, /inv

149 NYCKELTAL Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar Finansieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * Årsbidrag / (Egen anskaffning för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar på lån) Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Kassamedel = 365 dagar * Likvida medel / Kassabetalningar under räkenskapsperioden Balansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % = 100 * (Egna kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Ackumulerat överskott (underskott) = Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Ackumulerat överskott (underskott), euro per invånare = ((Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder + Räkenskapsperiodens överskott (underskott)) / Invånarantalet Lånestock = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skulder) Lån euro / invånare = Lånestock / Invånarantal Lånefordringar = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar 148

150 17 NOTER TILL BOKSLUTET 17.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Vid upprättandet av bokslutet för år 2010 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under euro (adb-utrustning och program euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Inga rättelser har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN , ,63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN , ,29 BILDNINGSAVDELNINGEN , ,49 OMSORGSAVDELNINGEN , ,03 MILJÖ OCH TEKNIK , ,94 SAMMANLAGT , ,38 Specifikation av skatteintäkter Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Skatteinkomster totalt

151 Specifikation av statsandelar Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimito och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 150

152 151

153 Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren : Planavskrivningar i medeltal Egen finansieringsandel för investeringar underställda avskrivningar i medeltal Differens Differens % -17 % Utredning om orsakerna till avvikelsen: Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror i huvudsak på investeringsbehovet i samband med kommunsamgången. Av investeringarna 2009 var ca 3,7 milj.. euro sådana som var påbörjade redan Investeringarna i sig var nödvändiga och hade kommit till via ett uppdämt och framskjutet behov av investeringar för att bevara eller förbättra servicenivån. De största investeringarna var renoveringen av Dalsbruks skola, renoveringen och tillbyggnaden av Västanfjärds heldagsskola samt Kimito skolcenters gårdsplan. Övriga stora investeringar var färdigställande av Nordanå vattenverk och saneringen av Lammala reningsverk samt slutförande av investeringarna på Mästarvägen. Under perioden där den nya kommunen har kunnat ta ett helhetsgrepp om investeringarna har ju utvecklingen varit en annan. Under åren understiger investeringarna avskrivningsnivån betydligt. För år 2013 planeras en höjning som till stora delar beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen och inom Kimitoöns vatten. Kommunen fortsätter att bevaka investeringsnivån även i form av begreppet reparationsskuld. Med det avses att hålla anläggningstillgångarna i ett skick som motsvarar en nivå om ca % av nyvärdet. Metoden är lättast att tillämpa på fastigheter och det investeringsomfång som hittills tillämpats visar att fastighetsmassan håller en nivå om ca 75 %. Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster av mark- och vattenområden , ,97 Försäljningsvinster av byggnader , ,91 Övriga försäljningsvinster , ,00 Försäljningsvinster totalt , ,88 152

154 17.3 Noter till balansräkningen PLACERINGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA AKTIER OCH ANDELAR Aktier dottersamfun d Samkommunandelar Aktier intresse- och övriga ägarintressesamfund och andelar Övriga aktier Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , ,23 Ökning under räkenskapsperioden , ,41 Minskning under räkenskapsperioden , , , ,90 Anskaffningsutgift , , , , ,74 0,00 Nedskrivningar och deras återföringar 0,00 Uppskrivningar 0,00 Bokföringsvärde , , , , ,74 Minskning av samkommunandelar pga upplösning av Åbolands yrkesinstitut skn Ökning av intresse- och övriga ägarintressesamfund: -betalning av låneandelar till intressesamfunden - upplösning av ÅYI; Kimitoön fått apportegendom Minskning av intresse- och ägarintressesamfund - upplösning av ÅYI; Kimitoön sålt aktier i fastighetsbolaget

155 Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,08 Ökning under räkenskapsperioden 57187, , , , , , , ,95 Minskning under räkenskapsperioden , , ,21 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 11816, , , , ,24 0,00 Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,48 Planenliga avskrivningar , , , , , , , ,92 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper , , , , , , ,61 Anskaffningsutgiftsrest , , , , , , ,94 0, ,53 Influtna finansieringsandelar , , , , , ,23 Finansieringsandelar under räkenskapsper , ,00 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 Influtna finansieringsandelar , ,67 0, , , , ,72 0,00 0, ,57 Småanskaffningar som under räkenskapsper ,85 upptagits som kostnader Bokföringsvärde , , , , , , , , , , ,72 Under räkenskapsperioden har fastigheten Folkskoletomt med tillhörande byggnader överlåtits till Sagalunds museistiftelse genom gåvobrev. Byggnadernas balansvärde har minskat genom en tilläggsavskrivning på ,

156 Noter angående innehav i andra samfund VÄRDEPAPPER INGÅENDE I PLACERINGAR Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel (1.000 ) ägarandel % ägarandel av eget kapital av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Kimitoön ,79 100% 11425, , ,42 Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Kimitoön ,65 100% , , ,00 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,69 81,80% 97695, ,74 11,29 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 62, ,05 62,69% , , ,71 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön ,31 100% , ,97 0,72 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön ,96 100% , ,84 13,03 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100% , , , ,17 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52% 11771, ,33 130,30 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99% , , ,60 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94% , , ,59 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23% Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30% , , , , , , ,51 Ägarintresse- och intressesamfund Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy Kimitoön 22, ,20 22,10% 79391, ,54-363,95 Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,9 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,6 % ,09 756,02 433,41 Bostads Ab Boda Tull Kimitoön 19, ,14 19,75% Dalmed Oy Ab Kimitoön ,00 30,0 % 2067, ,21 181,10 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland Väst-Åboland 21, ,00 21,4 % , ,27 0,00 Bostads Ab Ängsblomman Kimitoön , , ,76 250,56 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Sparbacka ,04 Medbit Oy 2000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I 15565,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy 21846,94 Bostads Ab Dalberga 29366,87 Kimito Telefonaktiebolag Ab 19884,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11,5 5718,11 Kuntien Asuntoluotto Ab 3363,76 Metsäliitto Osuuskunta 10122,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6,2 4204,70 Kommunfinans Abp 5045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9, , ,11 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totals resultat inte anses vara väsentlig. 155

157 Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar 2 010, Dotterbolag Kundfordringar 20784, ,76 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 20784, ,76 Samkommuner Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar , ,93 Sammanlagt , ,93 Intressebolag Kundfordringar 9950, ,46 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 9950, ,46 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för arbetshälsovård , ,00 EU-bidrag och övriga understöd , ,61 Övriga resultatregleringar , ,68 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,29 156

158 Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital , ,39 Ändringar under räkenskapsperioden ,15 Grundkapital , ,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,91 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,91 Räkenskapsperiodens överskott / underskott , ,27 Eget kapital totalt , ,42 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år Saldo Saldo Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter , ,27 Lån från offentliga samfund , ,89 Övriga skulder , ,11 Långfristiga skulder sammanlagt , ,27 157

159 Skulder hos dotterföretag, intressebolag och samkommuner Långfristiga skulder Dotterbolag , ,71 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantör 34067, ,78 Övriga skulder 86206, ,90 Resultatregleringar , ,71 Sammanlagt , ,39 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantör , ,67 Övriga skulder Resultatregleringar 87445,19 Sammanlagt , ,67 Intressebolag Erhållna förskott Skulder till leverantör 9 223,20 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 9 223,20 Specifikation av övriga skulder Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter , ,00 Övriga , ,71 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga , ,50 Övriga skulder totalt , ,21 158

160 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar , ,78 Semesterlöneperiodisering , ,83 Övriga obetalda utgifter , ,53 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,14 Vårdtagarnas förvaltade medel Vårdtagarnas medel och kapital , ,63 Vårdtagarnas medel vid påbörjandet av förvalt. 20,47 229,16 (skett efter 1.1.) Inkomster under året , ,27 Utgifter under året , ,94 Vårdtagarnas medel vid avslutandet av förvalt ,28 under året Vårdtagarnas medel och kapital , ,66 Ersättning för regressfordringar för underhållsstöd Belopp som bokförs bland resultatregleringsfordringar i balansräkningen ,

161 17.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser per Ursprungligt Kapital 2010 Kapital 2009 kapital Kimito Värme Ab ,00 (beviljad 2003, ) Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) ,32 (beviljad 2006, ) ,74 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) ,61 Bab Kimito Lönnbacken (beviljad 2002, ) ,32 Bab Kimito Ängsblomman ,43 (beviljad 2004, ) Solkullastiftelsen rf ,00 (beviljad 2008, ) Dragsfjärds Industri Ab , Dalsbostäder Oy Ab , ,50 Stiftelsen Silverringen ,60 (beviljad 2005, ) Bab Dragsfjärds Solberga , ,00 Rouskis Oy ,89 (beviljad 2005, ) Södersundvik vatten- och avloppsandelslag (beviljad 2010, ) Sammanlagt , ,28 160

162 Garantiansvar i kommunernas garanticentral Kommunens andel av garanticentralens ansvar , ,03 Kommuenens andel av garanticentralens garantiansvar som saknar täckning 0,00 Kommunernas eventuella ansvarstäckande andel av garanticentralens fond 17290, , Noter angående personalen Antalet anställda Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik Sammanlagt Kommunens personalkostnader 2010 LÖNER OCH ARVODEN ,67 PERSONALERSÄTTNINGAR ,82 LAGBESTÄMDA PERSONALBIKOSTNADER ,29 SAMMANLAGT ENLIGT RESULTATRÄKNINGEN ,14 NATURAFÖRMÅNER ,31 PERSONALUTBILDNING ,06 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 161

163 17.6 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Kiinteistö Oy Berglund Egentliga Finlands förbund Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy 100% 1,52% 22,1 % Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Fastighets Ab Kimito Arkadia 100% 2,00% 9,9 % 33,3 % rösträtt i styrelsen Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kårkulla 81,80% 2,94% Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60% Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 62,69% 2,30% Bostads Ab Boda Tull Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri 19,75% Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23% 100% Dalmed Oy Ab Oy Dalsbostäder Ab 30,00% 100% Bostads Ab Ängsblomman Fastighets Ab Axxell i Åboland 21,40% Bostads Ab Lönnbacken sålt Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel (1.000 ) ägarandel % ägarandel av eget kapital av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust Dottersamfund Kiinteistö Oy Berglund Kimitoön ,79 100% 11425, , ,42 Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy Kimitoön ,65 100% , , ,00 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,69 81,80% 97695, ,74 11,29 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 62, ,05 62,69% , , ,71 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön ,31 100% , ,97 0,72 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön ,96 100% , ,84 13,03 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100% , , , ,17 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52% 11771, ,33 130,30 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99% , , ,60 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94% , , ,59 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23% Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30% , , , , , , ,51 Ägarintresse- och intressesamfund Bostads Ab Kimito-Centrum Asunto Oy Kimitoön 22, ,20 22,10% 79391, ,54-363,95 Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,9 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,6 % ,09 756,02 433,41 Bostads Ab Boda Tull Kimitoön 19, ,14 19,75% Dalmed Oy Ab Kimitoön ,00 30,0 % 2067, ,21 181,10 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland Väst-Åboland 21, ,00 21,4 % , ,27 0,00 Bostads Ab Ängsblomman Kimitoön , , ,76 250,56 162

164 Uträkningsgrunder för koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys samt bilagor och noter till dessa. En koncernbalansräkning har sammanställts för år 2008 enligt bokföringsnämndens kommunsektions utlåtande. Koncernbalansräkningen för år 2008 baserar sig på de tidigare organisationernas innehav och elimineringar varför vissa jämförelsetal inte är jämförbara eller jämförelsetal saknas helt och hållet. Eliminering av intern innehav Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden. Interna skulder och fordringar Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till kommunens ägoandel. Minoritetsandelar Avräkningen av mnoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen. Rättelser av avskrivningar Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunerna Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel. Dotterbolag Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet. Intressesamfund Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt. 163

165 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga fordringar Samkommuner Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar ,07 Resultatregleringar Sammanlagt ,07 Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,17 Lånefordringar , ,58 Övriga fordringar Resultatregleringar 6064,05 Sammanlagt , ,80 Samkommuner Kundfordringar ,90 Lånefordringar Övriga fordringar 1468, ,79 Resultatregleringar , ,00 Sammanlagt , ,69 164

166 EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen 2010 Grundkapital ,24 Ändringar under räkenskapsperioden ,41 Grundkapital ,83 Uppskrivningsfond Övriga egna fonder ,90 Ändringar under räkenskapsperioden ,09 Övriga egna fonder ,99 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder ,95 Ändringar under räkenskapsperioden Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder ,95 Räkenskapsperioden över- / underskott ,09 Eget kapital sammanlagt ,86 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott ,71 Skulder till leverantörer 34067, ,12 Övriga skulder 82234,01 Resultatregleringar ,54 Sammanlagt , ,38 Samkommuner Erhållna förskott 36552,60 Skulder till leverantörer , ,74 Övriga skulder ,05 Resultatregleringar 87445, ,60 Sammanlagt , ,99 165

167 BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2010 Kapital 2009 kapital Kimito Värme Ab ,00 (beviljad 2003, ) Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) ,32 (beviljad 2006, ) ,74 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) ,61 Dragsfjärds Industri Ab , Dalsbostäder Oy Ab , ,50 Totalt borgensansvar per ,09 166

168 18 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 18.1 Affärsverkets inverkan på kommunens ekonomi Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultatbildning under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkning i (interna) (ext/int) kommunens bokslut Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa , ,61 Försäljningsinkomster, interna , , ,40 1) ,00 3) ,30 Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter ,87 0,00 2) ,87 Verksamhetsintäkter , , , , ,78 Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader Köp av tjänster, externa , ,07 Köp av tjänster, interna , , ,92 3) ,40 1) ,17 Material, förnödenheter och varor , , ,48 3) ,43 Understöd Övriga verksamhetskostnader, externa , ,82 Övriga verksamhetskostnader, inte , ,00 2) 0,00 2) 0,00 Verksamhetskostnader , , , , ,49 Verksamhetsbidrag , , , , ,29 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 832,40 832,40 Övriga finansiella intäkter, externa 8 769, ,55 Övriga finansiella intäkter, interna , ,18 4) 0,00 Räntekostnader , ,31 Övriga finansiella kostnader -111,45-111,45 Ersättning för grundkapital , ,18 4) 0,00 Årsbidrag , , , , ,48 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,90 Nedskrivningar Avskrivningar och nedskrivnignar , ,90 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,58 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens , ,92 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0,00 Räkenskapsperiodens överskott (und , , , , ,50 Elimineras: 1) Intern försäljning och köp av personaltjänster 2) Övrig intern försäljning och köp 3) Köp/försäljning av internt vatten och avlopp 4) Ersättning till kommunen för grundkapital Differensen mellan kommunens interna överskott och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning beror på interna anslutningsavgifter som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt

169 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av kommunens verksamhet Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (interna) (ext/int) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,18 1) ,58 1) ,48 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , , ,69 Finansieringsandelar för investeringar , ,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflö , , , , ,21 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån , ,00 Minskning av långfristiga lån , ,37 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten , , ,79 2) ,79 2) ,37 Finansieringens kassaflöde , , , , ,00 Inverkan på likviditeten ,21 0, , , ,21 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp av personaltjänster 2) Ökning av kommunens interna fordringar på vattenaffärsverket ,79 168

170 18.2 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2010 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 169

171 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2010 Ansvarsperson: VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSIDE 3 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3 ORGANISATION OCH PERSONAL 4 KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 5 UTGIFTER 7 VATTENANSKAFFNING 8 RENING AV AVLOPPSVATTEN 9 VATTEN- OCH AVLOPPSVATTEN NÄT 13 KIMITOÖNS VATTENS BUDGET ANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 14 FÖRVALTNING 14 VATTEN 15 AVLOPPSVATTEN 16 INVESTERINGAR FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET 21 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS 22 RESULTAT RÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGS ANALYS SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 27 NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 30 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGS RAM 35 BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE

172 1. VERKSAMHETSIDE Kimitoöns vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär bl.a. leverans av vatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt leda avfallsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med tillståndsvillkoren. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bla följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam för att kunna bära alla drifts- och kapitalkostnader. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns vattenaffärsverk inledde sin verksamhet den i samband med kommunsamgången på Kimitoön. Kimitoöns Vatten betjänar idag ungefär 4250 människor fördelade på 1548 kundförhållanden, varav 165 fritidsfastigheter. Det andra verksamhetsåret har varit utmanande på många sätt, organisationens krisberedskap och handlingsförmåga har varit hårt testad vid flera tillfällen. Över 15 vattenläckor har lokaliserats och åtgärdats under året, den kalla vintern resulterade i frusna rör och vattenmätare på flera håll inom verksamhetsområdet som har åtgärdats. Smältvattnet förorsakade större vårflöde än normalt vilket ställde till större utmaningar för avloppsvattenreningsverken än normalt. Beredskaps- och krisinformationsplan som uppgjorts tidigare har under året flera gånger tillämpats i praktiken under året. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7 beredskap gällande driften har fungerat bra trots stora utmaningar. Dejoureringsringen består av 4 servicemän och en arbetsledare. De nämnda personerna är turvis en vecka i dejour. Dejoureringsringen förtjänar ett stort tack. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster påbörjades planenligt under året. Östanå områdets kommunalteknik färdigställdes, byggandet av Genböle områdets kommunalteknik påbörjades, förhandlingarna om och undersökningarna av Skinnarvik områdets grundvattentillgångar framskred, avtal uppgjordes med Sundviks vatten och avloppsvattenandelslag om överlåtelse av verksamhet 2015 och de påbörjade utbyggandet av kommunalteknik, Björkboda Lås Ab anslöts till avloppsnätet och planering för att trygga kundernas tillgång till rent vatten i alla situationer och planeringen för att koncentrera avloppsvattenhanteringen till ett reningsverk på Kimitoön påbörjades. Dessa investeringar och ett antal mindre investeringar förverkligades till en nettokostnad på 0,96 milj.oner euro. Verkställande av och i bruk tagningen av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Verkställandet krävde även omdisponeringsbeslut i investeringsbudgeten av direktionen. 171

173 Bokslutet för 2010 visar en förlust på euro vilket betyder att det sammanlagda underskottet uppgår nu till euro. Resultatet bör anses vara gott mot bakgrunden att det var Kimitoöns Vattens andra verksamhetsår. Den gjordes en taxa justering för att förlustspiralen skulle brytas men den visade sig dock vara lite för moderat. De största enskilda orsakerna till årets förlust var det stora antalet vattenläckor som kostade organisationen ca euro och gamla obudgeterade el-fakturor från åren på ungefär euro för Tyskaholmens avloppsreningsvek som föll till betalning. Avskrivningskostnaderna steg planenligt under året med ungefär euro och de budgeterade räntekostnaderna underskreds med ungefär Sammanfattningsvis kan konstatera att året varit aktivt och mångsidigt och att Kimitoöns Vattens verksamhet och organisation har utvecklats gynnsamt. Kimitoön den 1 mars 2011 Roger Hakalax Verkställande direktör 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader, en serviceman som sköter underhåll av pumpstationer och en som ansvarar för vattenmätare och en för linje byggnad. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare på 50 %. Inom förvaltningen jobbar en planeringsingenjör på 50 % med bla övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en VD på 50%. I början av augusti gick en av servicemännen i deltidspension (40 %) och i ställe anställdes en serviceman på 100 % som samtidigt turade annan frånvaro under hösten. Den totala arbetsstyrkan är således drygt sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen, den totala arbetsstyrkan kan snabbt vid behov fördubblas. 172

174 SYKLI:s lärdoms prov förbereds under uppsikt av handledare och lärare. Personalen har deltagit aktivt i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp. Kimitoöns Vattens VD Roger Hakalax har deltagit som föreläsare i vattenförsörjningsfrågor på riksplanet för bla vatten- och avloppsvattenföreningen i Finland (VVY) där han bla sitter som styrelsemedlem för femte året. Kimitoöns Vattens direktion består av följande fem personer: Kia Lundqvist, Jari Lehtivaara, Jörgen Törnqvist, ordförande Lars Nummelin och Merja Juvonen 173

175 4. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes ungefär m 3 vatten och m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Vattenmängderna är lite mindre än budgeterat och vattenförbrukningen var drygt 145 l/person/dygn. Orsaken till minskad försäljning trots att nya anslutningar sålts är sannolikt att kunderna börjat använda vatten mera sparsamt med anledning av taxa justeringar. Under året såldes 44 vattenanslutningar, 57 avloppsanslutningar och 7 dagvattenanslutningar. Detta är flera än budgeterat. Kimitoöns Vatten har 1548 kundavtal den Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit från 22 till 21 % men står fortfarande för en ytters betydande andel av hela omsättningen. Detta gör ekonomin sårbar, om verket inte utvidgar sitt nät i nuvarande takt så fås inte nya anslutningar och då faller en betydande inkomstkälla bort. Anslutningsavgifterna täcker idag % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid anslutningsögonblicket samtidigt som investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period. Variationen är mest beroende av anslutningsgraden på området. Inkomstfördelning / Tulojakauma Anslutningsavgifter 21 % Övriga inkomster 2% Slamm avgifer 4% Grundavgifter 21% Bruksavgifter 52% Omsättningen för Kimitoöns Vattens andra verksamhetsår steg till euro vilket är dryg euro mera än budgeterat. Överskridningen beror på taxa justeringen samt på den gynnsamma försäljningen av nya anslutningar. 174

176 Inkomster / Tulot BS 2009 BG 2010 BS UTGIFTER Uppgörandet av budget för år 2010 var krävande med anledning av att det första verksamhetsårets årets bokslut inte ännu var uppgjort. Detta gjorde driftsbudgeteringen och avskrivningsbudgeteringen svår. Enligt budgetutfallet var driftskostnaderna klart högre än budgeterat d.v.s euro. Ränteläget på marknaden utvecklades gynnsamt under året och därav underskreds anslaget för räntor med euro. Verksamhetsårets stora kostnadsposter var vattenläckor som kostade organisationen ca euro, gamla obudgeterade el-faktur från åren på ungefär euro för Tyskaholmens avloppsreningsvek som föll tillbetalning 2010 och avskrivningskostnaderna som steg planenligt under året med ungefär euro. Den andra aviga sidan med vattenläckorna var att när personalen sköter kris- och reparationsarbete så blev det mindre tid för att ansluta nya fastigheter. 175

177 Kostnader / Kulut BS 2009 BG 2010 BS 2010 En av framtidens stora utmaningar är helt klart lånebördan som är drygt 4 gånger större än omsättningen! Om räntorna börjar stiga så stiger Kimitoöns Vattens räntekostnader radikalt, redan en 1 %-enhets räntestegring ger en tilläggskostnad på drygt euro/år vilket kräver en medelhöjning på ungefär 4 % på alla avgifter. En del av lånen är dock bundna några år till fast ränta vilket kommer att dämpa en möjlig räntestegring. På långsikt är det dock viktigt fästa uppmärksamhet vid lånebördan. Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 50 % och driftsutgifterna utgör 50 % av den totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är köptjänster 13 %, löner 17 % och material 19 % de övriga posterna är relativt små. Kostnadsfördelning / Kustannusjakauma Ränttekostnader 9% Övriga finnansiella kostnader 0% Ersättning för grundkapital 2% Material och förnödenheter 19% Avskrivningar 39% Internt arbete 17% Övriga kostnader 1% Tjänster 13% 176

178 6. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra under året. Nordanå vattentag var mycket hårt utsatt under sommaren 2010 då det samtidigt fanns flera stora vattenläckor på olika platser i Dalsbruk. Under några veckors tid pumpades maximala 1200 m3 vatten per dygn ut täkten. Brunnens pump klarade inte av att pumpa upp mera än så. Ytvattenverket i Dalsbruk startades inte upp som reserv vattenverk p.g.a. att det skulle ha tagit ungefär 2 veckor tid att tryggt ta anläggningen i användning som annars enbart står oanvänd. Enligt Nordanå vattenverks milj.ötillstånd har Kimitoöns Vatten rätt att pumpa upp 500 m 3 vatten per dygn i medeltal. En av Nordanå vattenverks största brister är avsaknad av reservkraft vid strömavbrott. Kårkulla vattentag har belastats klart mindre än vad milj.ötillståndet skulle tillåta. Milj.ötillståndet tillåter att Kimitoöns Vatten pumpar upp 250 m 3 vatten per dygn i medeltal från täkten. Vatten läcka vid Arkadiavägen I Västanfjärds delen av nätet distribueras vatten som köps av Björkboda vattenandelslag. Vattenleveransen har fungerat relativt bra under året. Under året har andelslaget installerat ett kalkstensfilter som förbättrar vattenkvaliteten på vattnet som distribueras. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk och deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris där spillvattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m3: 177