BOKSLUT 2016 Fullmäktige

Transkript

1 BOKSLUT 2016 Fullmäktige

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA MILJÖFAKTORER KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättandet av bokslutet Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Noter till balansräkningens passiva Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen Noter angående personalen och revisors arvode Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Kimitoöns vattenaffärsverk FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKAT BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA; PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet för år 2016 visar ett överskott på euro. Det betyder att Kimitoöns kommun gör överskott för åttonde året i rad. De ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 15,44 miljoner euro. Budgeten för år 2016 utgick från ett underskott på minus 1,45 miljoner euro. Det är flera olika faktorer som bidragit till det goda resultatet. Personalkostnaderna blev lägre än budgeterat, vi fick euro mera i skatter, och mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån. Personalkostnaderna har underskridit budgeten främst på grund av konkurrenskratsavtalet. Driftsbudgeten i skick Verksamhetsbidraget uppgår till 96,16 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 1,65 miljoner euro. Verksamhetens kostnader understiger budgeten med 1,23 miljoner euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med euro. Kostnadskontrollen har alltså fungerat väl. Årsbidraget blev 4,07 miljoner, och täcker därmed avskrivningarna på 3,58 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. Investeringar och lån Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 4,1 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,51 miljoner euro och vattenaffärsverket euro. Skuldbördan minskade från 22,72 miljoner euro till 21,24 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Under året färdigställdes bl.a. renoveringen av Amosparkens skola. Renoveringen av Kimito hälsostation inleddes på senhösten. Personal Kimitoöns kommun hade (581 år 2014) anställda, varav 443 (448 år 2015) tillsvidare anställda och 141 (133 år 2015) tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt extra anställda. I denna siffra ingår samtliga anställda vid med undantag av vuxeninstitutets timlärare. De tillsvidare anställdas antal har alltså minskat med fem jämfört med situationen året innan medan de tidsbundet anställdas antal har ökat med 8. Totalt har personalens antal ökat med 3. Framtiden Kimitoöns kommuns resultat har uppvisat överskott flera år i rad. Resultatet för 2016 visar ett överskott på euro. Vi har lyckats bra med att planera och verkställa ekonomin och verksamheten. Kommunens stabila ekonomi möjliggör en utveckling av verksamheten också i fortsättningen. Den hjälper oss också att anpassa oss till den planerade landskaps- och vårdreformen. Enligt uppgifter som publicerades i början av 2017 har den europeiska ekonomin och marknaden utvecklats i en positiv riktning. För Finlands del är situationen inte fullt lika ljus, men även här har ekonomin upplevt ett tydligt uppsving. Den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar kommunens verksamhet och ekonomi med fördröjning. Verkningarna kan visa sig som en positiv utveckling i skatteintäkter och som en stabilisering av verksamhetskostnader. Det ökade behovet av tjänster med anledning av befolkningens åldersstruktur kommer dock sannolikt att öka kommunens verksamhetskostnader även i fortsättningen. Ett förbättrat ekonomiskt läge kan ha positiva verkningar för kommunens sysselsättnings- och arbetslöshetssiffror framöver. Kimitoöns kommunfullmäktige godkände kommunens nya strategi i mars Under våren färdigställs en gemensam verksamhetsplan för alla avdelningar. I den presenteras samtliga åtgärder och verksamhetssätt som ska uppfylla målsättningarna och stöda prioriteringarna i strategin. Kommundirektören svarar för uppföljningen av verksamhetsplanen och kommunens ledningsgrupp för genomförandet av den. Avdelningarna och verksamhetsenheterna utarbetar sina egna arbets- och verksamhetsplaner så att de är i linje med målen och åtgärderna i strategin och i avdelningarnas gemensamma verksamhetsplan. 3

4 Under 2017 bereds den första välfärdsberättelsen för Kimitoöns kommun. Välfärdsberättelsen är ett informationspaket som utformats tillsammans av kommunens olika sektorer och den handlar om kommunbornas välbefinnande och hälsa samt faktorer som påverkar dessa. Välfärdsberättelsen görs upp en gång per fullmäktigeperiod och uppdateras årligen. Den fungerar som ett redskap för kommunens strategiarbete samt för den årliga planeringen och uppföljningen. I fortsättningen är det landskapets uppgift att sammanställa den regionala välfärdsberättelsen i samarbete med de berörda kommunerna. Representanter för Kimitoöns kommun deltar aktivt via olika arbetsgrupper i beredningen av landskaps- och vårdreformen under I landskapen tillsätts från den 1 juli 2017 ett tillfälligt beredningsorgan bestående av tjänstemän med ansvar för att bereda påbörjandet av landskapets verksamhet och förvaltning. Beredningsorganet utövar sin beslutanderätt tills landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet i mars I fråga om beredningen av reformen måste vi fortfarande fästa särskild vikt vid att trygga och utveckla de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i Åboland. Övriga centrala frågor i utvecklingen av verksamheten är att sörja för personalens välbefinnande, främja företagsverksamhet och sysselsättning, utveckla innovativa och invånarorienterade verksamhetssätt och tjänster samt samarbeta aktivt med andra kommuner och intressentgrupper. Utvecklingen av kommunens livskraft är en del av all verksamhet i kommunen och arbetet kräver alla befintliga resurser såväl kommuninvånare, företagare som aktörer som ordnar frivilligverksamhet i kommunen. Kimitoön Anneli Pahta Kommundirektör 4

5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 49 detaljplaner och 67 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och befolkningsutveckling Kommunens befolkning uppgick till personer (6 908 året innan), en minskning med -41 (-35 året innan) personer under året. Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Osäkerheten på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan , då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdreformen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Social och hälsovårdsreform enligt läget februari-mars 2017 I social- och hälsovårds- och landskapsreformen reformeras social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering samt regionförvaltningens uppgifter. Avsikten är att reformen ska träda i kraft I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. 5

6 Dessa är Staten Landskap Kommuner De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap), av vilka 15 själva ordnar social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Tre andra landskap ordnar sina tjänster med stöd av ett annat landskap. Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap. Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre. Klientens valfrihet utvidgas i social- och hälsoservice. Syftet är att valfriheten ska öka klientens möjligheter att påverka, göra att man snabbare får vård och förbättra tjänsternas kvalitet och kostnadseffektivitet. Regeringen publicerade den 21 december 2016 ett lagutkast om hur klienten kan välja tjänster bland de socialoch hälsotjänster som omfattas av valfriheten. Klienten ska kunna välja vid vilken social- och hälsocentral han eller hon registrerar sig och också välja enhet för munvård. Dessutom ska klienten bland de tjänster som produceras av landskapen kunna välja verksamhetsställe som producerar tjänster, såsom sjukhus. Klientsedel och personlig budget ska kunna användas på basis av landskapets bedömning av servicebehovet, och utgående från dem ska klienten kunna välja tjänsteproducent. Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas. Till landskapen överförs uppgifter från NTM-centralerna, TE-byråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och kommunerna. NTM-centralerna, TE-byråerna och landskapsförbunden upplöses från och med Kimitoöns organisation från : 6

7 Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF ,2 14,0 22,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning 2013 maj 2017 Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Kristian Lindroos (sfp) Lantmäteriingengör III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör Fullmäktiges sammansättning 2013 maj 2017 Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar Leppänen Jorma Sundqvist Johan, gruppordförande Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola ( )/ Henna Jäntti 2016 Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM / Elevassistent Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Drugge Brita Engblom Henry Engblom Yngve Fabritius Helena Guseff Niklas Laurén Anders Laurén Fredrik Lärare Ingenjör Jordbrukare, entreprenör Agrolog Sjöbevakare Företagare, pol.mag. Ekon.mag. SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP 7

8 Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael, gruppordförande Sjöberg Johanna Wilson Daniel Wretdal Inger Vice VD Lantmäteriingenjör Generalsekreterare Sjukskötare YH Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 74 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning 2015 Namn Yrke Parti SFP SFP SFP SFP SFP SFP Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Veijo Lücke II viceordförande Brita Drugge Hanna Backman Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Fredrik Laurén Ann Nyström Kim Viljanen Vice VD Företagare Lärare Verksamhetskoordinator Ingenjör Jordbrukare, företagare Ekon.mag. Ekon.mag. Montör SFP FS SFP SFP SDP C SFP FS FS Kommunstyrelsen sammanträdde 12 gånger och protokollförde 175 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande (Carola Antskog ) Ulla Johansson 2016 Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande (Carola Antskog ) Sven-Erik Kinos 2016 Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande teknisk chef Greger Lindholm Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom 8

9 Vice ordförande Gunilla Awellán Föredragande tf. tillsynschef Dan Renfors, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Pirjo Hoffström Föredragande turismchef Benjamin Donner Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Veijo Lücke Föredragande tf vd Raimo Parikka 9

10 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Bokslutsprognoserna 2016: Den kommunala ekonomin väl rustad inför svagare inkomstunderlag Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2016 visar att den kommunala ekonomin utvecklas i rätt riktning. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten. Förändringarna i inkomstunderlaget under de närmaste åren kräver ändå ekonomisk disciplin redan under Utgifterna inom kommunsektorn ökade i fjol måttligt i hela landet, i genomsnitt med 1,3 procentenheter. Räkenskapsperiodens resultat förbättrades enligt förhandsuppskattningen med nästan en halv miljard euro, men 111 kommuner hade ändå ett negativt resultat, sammanlagt 0,2 miljarder euro. Fastlandskommunernas antal är för tillfället 295. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver den finansiella balansen i den kommunala ekonomin, förbättrades med en halv miljard euro. Lånestocken växte till 18 miljarder euro och skuldökningen minskade till 3,6 procent. Kommunerna har tagit mycket lite lån för löpande utgifter. År har bara omkring fem procent av förändringen i kommunernas lånestock berott på negativt årsbidrag. Kommunernas och samkommunernas åtgärder för att balansera ekonomin har gett resultat. Den kommunala ekonomin närmar sig nu de balanseringsmål som satts upp för den nuvarande regeringsperioden, säger Kommunförbundets vd Jari Koskinen. För ett par år sedan uppskattade regeringen att skuldsättningen i kommunsektorn skulle bli tre miljarder större än vad som nu är fallet. Dessutom uppskattades verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hamna rejält på minus. Prognosen uppfylldes inte, men kommunerna står ändå inför ett skärpt ekonomiskt läge då statsandelarna och skatteinkomsterna minskar redan i år, säger Koskinen. Ekonomisk balans tack vare återhållsam kostnadsutveckling och bättre inkomster En orsak till uppsvinget i den kommunala ekonomin är den återhållsamma kostnadsutvecklingen, som bland annat beror på att kommunerna och samkommunerna har anpassat sina personalkostnader och att kostnadsnivån inom de kommunala tjänsterna inte har stigit mycket. Kommunernas och samkommunernas inkomster har ökat framför allt till följd av större statsandelar. I statsandelarna för 2016 fick kommunerna en kompensation på 260 miljoner euro för de skatteinkomster de förlorat på grund av ändringarna i skattegrunderna. Dessutom fick kommunerna 270 miljoner euro mer statsandelar till följd av justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Kommunernas skatteinkomster ökade måttligt på riksnivå. Ökningen blev sammanlagt 1,4 procent, dvs. 300 miljoner euro. En orsak till den blygsamma utvecklingen är att den tidigare temporära höjningen av kommunernas samfundsskatteandel inte längre gällde. Trycket på investeringar varierar mycket mellan kommunerna. I landskapens centralorter och andra stora städer är trycket på investeringar stort på grund av det ökade servicebehovet. I andra kommuner gäller trycket på investeringar ofta eftersatt underhåll. (Kommunförbundets pressmeddelande ) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Bakgrund I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2016 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. 10

11 Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Allmänt I januari 2016 tog kommunstyrelsen ställning till ett förslag om att läkararbetskraften i sin helhet skulle upphandlas, då kommunen haft svårt att rekrytera egna läkare. Fullmäktige beslutade enhälligt att läkararbetskraften inte skulle köpas via upphandling, eftersom det blir för dyrt. Utvidgningen av Kimito hälsostation har diskuterats under hela året. I samband med budgetbehandlingen för år 2016 beslutades att Kimito hälsostation ska saneras och utvidgas. I februari 2016 godkände kommunstyrelsen skissritningarna. Under sommaren gick planerna kring vård- och landskapsreformen vidare och diskussionen om investeringen sköt ny fart. I augusti ordnades en aftonskola och i september fattade fullmäktige ett nytt beslut om investeringen mot bakgrund av de fakta som fanns till hands gällande vård- och landskapsreformen. Fullmäktige beslutade med rösterna 18-9 att Kimito hälsostation saneras och utvidgas. Kommunstyrelsen fattade i mars beslut om att göra upp en ny kommunstrategi. Arbetet inleddes i maj och gjordes i samarbete med Kommunförbundets dotterbolag FCG. I processen deltog invånare, företagare, intressegrupper samt kommunens personal och politiker. Strategin godkändes i fullmäktige i december. Kommunstyrelsen fattade i mars 2016 också beslut om att göra upp en lagstadgad välfärdsberättelse efter att strategin blivit godkänd. I september beslutade fullmäktige ta emot ca 20 arabiskspråkiga syriska kvotflyktingar, 4-5 familjer, under slutet av 2016 eller första halvåret I oktober gav kommunstyrelsen nämnderna i uppgift att bereda frågan om att ta i bruk servicesedlar. Servicesedlarna har utretts och beretts under hösten och kommunstyrelsen har i februari 2017 föreslagit för fullmäktige att servicesedlar tas i bruk inom tillfällig vård i hemmet, regelbunden och fortgående vård i hemmet, effektiverat serviceboende för äldre och i gruppfamiljedagvård. I december 2016 kom Åbo förvaltningsdomstols beslut för Nordanå-Lövböle vindparksdelgeneralplan. Förvaltningsdomstolen upphävde fullmäktiges beslut från Ekonomi Budgetberedningen för år 2016 utgick ifrån en måttlig skattetillväxt och statsandelsökning. För personalkostnaderna beräknades en nollökning och för köp av tjänster en ökning på två procent. I samband med budgetutfallet för juni konstaterade omsorgsnämnden att anslagen inte kommer att räcka till. Omsorgsnämnden anhöll om tilläggsbudget på euro, varav euro för specialsjukvården och för köp av tjänster inom äldreomsorgen. I investeringsbudgeten har gjorts två omdisponeringar samt en anhållan om tilläggsanslag. Både fastighets- och samhällstekniska enheten gjorde omdisponeringar i sina budgetar. Fastighetsenheten omdisponerade euro från projektet Kimito hälsostation till renoveringen av Amosparkens skola. Samhällstekniska enheten disponerade om från icke förverkligade projekt till sådana projekt som förverkligats och blivit dyrare än beräknat. I september tog fullmäktige beslut om renovering och tillbyggnad av Kimito hälsostation. I investeringsbudgeterna för år 2016 och 2017 finns upptaget 2,1 miljoner euro respektive 2,0 miljoner euro för projektet. Anbudens totalsumma, inklusive arkivutrymmen, uppgick till 4,4 miljoner euro. Fullmäktige beslöt att för åren 2016 och 2017 öka anslaget till 4,45 miljoner euro. Den ursprungliga investeringsbudgeten för år 2016 uppgick till totalt 6,18 miljoner euro och den ändrade till 6,28 miljoner euro. Den största enskilda investeringen under år 2016 var renoveringen av Amosparkens skola. Amosparkens skola färdigställdes till skolstarten hösten Projektet kring Kimito hälsostation inleddes under hösten 2016 och projektet skall stå klart under hösten Den ändrade investeringsbudgeten underskreds med 2,18 miljoner euro. Utgifterna underskreds med 2,37 miljoner euro och inkomsterna underskreds med euro. Förvaltningsavdelningen underskred investeringsbudgeten med euro, omsorgsavdelningen med euro, samhällstekniska enheten med 11

12 euro och fastighetsenheten med 2,06 miljoner euro. Bildningsavdelningen överskred investeringsbudgeten med euro. Vattenaffärsverket överskred sin investeringsbudget med euro. Några av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Resultaträkningen för år 2016 visar ett årsbidrag på 4,07 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 2,46 miljoner euro och 1,97 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är lägre personalkostnader och ökade intäkter. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,98 miljoner euro. En betydande faktor till lägre personalkostnader är semesterlöneperiodiseringen som tack vare konkurrenskraftavtalet blev euro lägre än tidigare år. Det goda resultatet påverkas även av knappa euro mera skatter, drygt euro mera intäkter och euro lägre räntekostnader. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med 1,23 miljoner euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 96,16 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 1,65 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med drygt euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av nästan euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med nästan euro. Understöd och bidrag överskreds med knappa euro och övriga kostnader överskreds med euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med nästan euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,9 miljoner euro eller 97,5 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med euro, understöd och bidrag med euro, övriga intäkter med euro och hyresintäkterna med euro. Förvaltningsavdelningen underskred sin budget med euro, utvecklingsavdelningen sin budget med euro, bildningsavdelningen sin budget med euro och avdelningen för miljö och teknik med nästan euro. Omsorgsavdelningen underskred den ändrade budgeten med euro och den ursprungliga budgeten med euro. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2016 fanns budgeterat nya lån på 5 miljoner euro. Projektet kring Kimito hälsostation kom i gång ganska sent under hösten varför kostnaderna kunde finansieras med kassamedel. Vatten har lyft ett kortfristigt lån på euro. Kommunens totala skuldbörda minskade från 22,72 miljoner euro till 21,24 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett underskott år Bokslutet för 2016 visar ett underskott på nästan euro vilket betyder att det sammanlagda underskottet från tidigare år nu är euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen år Kimitoöns Vatten har under år 2016 lånat euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,7 miljoner euro. Inkomstskatteprocenten för år 2016 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,37 procent för stadigvarande bostad. År 2016 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 12

13 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN Det förnyade statsandelssystemet från 2015 innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro fram till år Från år 2019 ska de nya landskapen börja verka och finansieringsmodellen för stat-landskap-kommun är ännu oklar. Det kommer i alla fall att innebära att statsandelssystemet igen revideras. Det diskuteras också en modell med att ett nytt skatteslag som finansierar landskapen införs, utan att den totala skattegraden ökar. Kimitoöns kommun har i ekonomiplanen för beaktat social- och hälsovårds och landskapsreformen och vad reformen innebär för kommunens ekonomi. Ett ökat tryck på verksamhetskostnaderna och investeringarna finns att beakta. Då intäkterna från statsandelarna och skatterna minskar sjunker även årsbidraget vilket betyder att möjlighet till stora investeringar eller amorteringar inte längre finns. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. För tiden finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 12,2 miljoner euro. Lånebördan skulle stiga till 28,9 miljoner euro, vilket innebär knappa euro per invånare. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca euro. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren finns investeringar på 13,4 miljoner euro i ekonomiplanen. En utredning över äldreomsorgens fastigheters investeringsbehov kommer att göras under början av år Enligt den information som nu finns att tillgå skulle landskapen hyra fastigheterna av kommunerna under åren med ett optionsår Efter detta är det oklart vad som händer med fastigheterna som fortfarande finns i kommunens ägo och som belastar kommunens finansiering genom lån och avskrivningar. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren Under hösten våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2016 av Dalmed Ab för 598 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Från och med år 2017 förnyar Dalmed sin prissättning så att företagen betalar enligt användning. Personalens antal Personalens antal var (581 år 2015) anställda, varav 443 (448 år 2015) tillsvidare anställda och 141 (133 år 2015) tidsbundet anställda. 13

14 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen använder försäkringsmäklartjänster för upphandling av försäkringar. Försäkringsmäklartjänsterna upphandlades inom ramen för Kuntahankinnats ramavtal med en miniupphandling under hösten Ny försäkringsmäklare blev Rewenda Oy. Mäklarbolaget sköter i sin tur upphandlingen av försäkringar åt kommunen. Försäkringsupphandlingen gjordes under vintern Inför upphandlingen gicks kommunens hela försäkringsskydd igenom och kompletterades. Alla kommunens försäkringar finns efter upphandlingen i OP Pohjola. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Tjänstemän med beredskapsansvar deltar regelbundet i utbildningar kring beredskap och krishantering. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten. Under hösten 2016 har olika alternativ för ränteskydd utretts. Avsikten är att fatta slutligt beslut om ränteskydd under våren Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER Av kommunens hela fastighetsyta på ca m² uppvärms ca m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. 14

15 Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön fortsatte under Det är ett arbete som pågått i flera etapper fram till medlet av Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Reningsverket i Kimito stängdes under 2015 och Lammala reningsverk stängdes under Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med situationen som rådde då man hade tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska. Medeltalet av miljöpåverkan Miljöpåverkan 2016 Utsläpp kg/a kg/a Ändring % CODCr % BOD7atu % Kok.P % Kok.N % Ammoniumkväve % Fast substans % Mängd avloppsvatten, m3/a ,50 % Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 och har fortsatt. Under 2016 renades totalt m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för m³. Slaminsamlingsverksamheten har stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har avfallsmängderna minskat, vilket är positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2016 insamlades drygt 1592 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2015 drygt 1900 ton, 2014 drygt 1920 ton, 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2016, styrdes allt avfall till förbränning. I kommunen finns en återvinningscentral. Den har förverkligats med stödfinansiering och verkar som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen projektet kördes i gång under 2015, förväntningarna är stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. 15

16 10 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Ett nytt direktiv för intern kontroll utarbetas under våren Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets Kuntahankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i december. Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. 16

17 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk 120 Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 16,4 % 15,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 113,8 % 139,2 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 41,17 miljoner euro och ett årsbidrag på 4,07 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 3,58 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2016 är euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de sju senaste åren. 17

18 Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,09 miljoner euro jämfört med 7,66 miljoner euro året innan. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens försäljningsintäkter uppgick till 1,53 miljoner euro och överskred budgeten med euro. Vattenaffärsverkets försäljningsintäkter uppgick till 1,73 miljoner euro och budgeten underskreds med euro. De totala försäljningsintäkterna uppgick till 3,26 miljoner euro och budgeten överskreds med euro eller 9 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,86 miljoner euro vilket utgör ca euro mera avgiftsintäkter än året innan. Understöd och bidrag överskred budgeten med euro och inbringade totalt euro. I hyresintäkter inflöt euro och övriga intäkter uppgick till euro. Verksamhetens totala intäkter var euro större jämfört med år

19 År 2016 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 49,26 miljoner euro, en liten ökning från året innan. De totala personalkostnaderna minskade med 1,73 miljoner euro och uppgick till 24,12 miljoner euro år Köp av tjänster uppgick till 18,96 miljoner euro, en ökning på euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor har ökat med cirka euro sedan år 2015 och uppgick till 3,55 miljoner euro år Understöden uppgick till 1,99 miljoner euro, en ökning på euro jämfört med år 2015 och övriga kostnader uppgick till knappa euro. Inom omsorgsavdelningen har det gjorts totala budgetändringar på euro, där tilläggsanslag om euro har beviljats äldreomsorgsenheten samt ett tilläggsanslag om beviljades för specialsjukvården. I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med euro jämfört med den ursprungliga budgeten och underskreds med 1,23 miljoner euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,98 miljoner euro eller 7,59 procent. En orsak till underskridningen är att kollektivavtalens lönejusteringar har varit mindre än beräknat och konkurrenskraftavtalets nedskärning av semesterpenningen med 30 procent. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, kostnaderna uppgår till euro och finns upptagna under köp av tjänster. I budgeten har detta beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred budgeten med euro, medan understöden överskreds med euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 41,17 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2015 har verksamhetsbidraget blivit euro bättre. 19

20 20

21 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 22,4 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,51 miljoner euro, fastighetsskatt 3,15 miljoner euro och samfundsskatt euro. Med beaktande av det svaga ekonomiska läget som råder i landet har försiktighetsprincipen tillämpats vid budgeteringen av skatteintäkterna. Budgeten för år 2016 uppgick till 22 miljoner euro. Jämfört med år 2015 minskade skatteintäkterna med euro. 21

22 Statsandelar Kimitoöns kommun erhöll totalt 23,04 miljoner euro i statsandelar. Budgeten för år 2016 uppgick till 23,12 miljoner euro. Statsandelsreformen trädde i kraft Samtidigt sparar staten via kommunerna genom att skära ner statsandelarna. Effekten av statsandelsreformen och nedskärningarna har varit mindre än vad som beräknades i budgetbehandlingen. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel är negativ för Kimitoöns kommun, avdraget för denna statsandel blev mindre än beräknat. Jämfört med år 2015 erhöll kommunen år euro mera i statsandelar. 22

23 Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till euro år Övriga finansiella intäkter uppgick till euro. De låga marknadsräntorna påverkar ränteintäkterna på grundkapital som kommunen erhåller från samkommunerna. Ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till knappa euro år 2016, året innan uppgick summan till drygt euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2016 uppgick ersättningen till euro. I dröjsmålsintäkter inflöt drygt euro. Räntekostnaderna för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick till euro. Budgeten underskreds med drygt euro. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån som har rått på finansmarknaden redan en längre tid samtidigt som försiktighetsprincipen har tillämpats i budgetberedningen. Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt 1 931,18 euro. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro och består av dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

24 11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån 859 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 97,2 % 37,0 % Låneskötselbidrag 1,68 1,90 Likviditet, kassadagar Invånarantal

25 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2016 uppgår årsbidraget till 4,07 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och förluster för anläggningstillgångar och de uppgår till euro år Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 4,24 miljoner euro, fördelat på kommunen 3,62 miljoner euro och vattenaffärsverket euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls euro, varav euro för kommunens del och euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls euro (inklusive försäljningsvinster euro). I budgeten för år 2016 planerades upptagning av långfristiga lån på 5 miljoner euro. Under året har fullmäktige godkänt en ändring av investeringsbudgeten för Vattenaffärsverket och låneupptagningsfullmakten ökades med euro i motsvarande grad. Eftersom projektet kring Kimito hälsostation kom i gång så sent så minskade låneupptagningsbehovet. Kimitoöns vatten lyfte enligt budget ett kortfristigt lån på euro. Amorteringarna uppgick till 2,34 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 21,24 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den var euro. Kassan minskade under året med 2,7 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 21 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. 25

26 26

27 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas medel Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

28 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperiod Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Långfristigt Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 56,6 % 54,2 % Relativ skuldsättningsgrad, % 51,9 % 57,1 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,67 27,67 Invånarantal

29 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 65,85 miljoner euro den , en minskning med nästan 2 miljoner euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 59,35 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, de materiella tillgångarna 51,41 miljoner euro och placeringarna 7,7 miljoner euro. Posten för pågående nyanläggningar har minskat med 1,27 miljoner euro jämfört med år 2015 beroende på att flera pågående investeringsprojekt har färdigställts under året. De förvaltade medlen uppgick till euro, och består av donationsfondernas medel och övriga förvaltade medel. Fordringarna uppgick till 2,47 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 3,3 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 5,82 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 35,06 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 14,79 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt euro i räkenskapsperiodens överskott. Den uppgår det ackumulerade överskottet till 15,65 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 53,2 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 18,2 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på euro samt anslutningsavgifter på euro. Amorteringarna för år 2016 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 3,04 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 21,24 miljoner euro lån, en minskning på 1,5 miljoner euro jämfört med år Den uppgick lån per invånare till euro mot ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad steg från 54,2 procent till 56,6 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har minskat från 57,1 procent till 51,9 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,23 miljoner euro och har i jämförelse med året innan minskat med euro. En liten minskning finns bland leverantörsskulder, medan en ökning på euro finns bland den kortfristiga andelen av kommunens lån. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 5,82 miljoner euro är 2,41 miljoner euro mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29

30 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Räntekostnader 219 Ränteintäkter 10 Övriga finansiella kostnader 12 Övriga finansiella intäkter 24 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 46 Investeringar inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 341 Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån 859 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

31 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen reviderades under år 2015 och i den nya kommunallagen har betydelsen av kommunkoncerner och kommunala affärsverk stärkts. Till 14 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 115 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 6 i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Det koncerndirektiv som nu är i kraft har fullmäktige godkänt i december år Under våren 2017 kommer fullmäktige att godkänna ett nytt koncerndirektiv samt ett skilt direktiv med ägarpolitiska riktlinjer. Koncernens ekonomi Kommunerna skall enligt 114 i kommunallagen göra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 85,53 miljoner euro vilket är dryga 19,68 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på euro och årsbidraget uppgår till 6,14 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 4,76 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade endast med knappt euro och kassan minskade med 2,5 miljoner euro. Kommunen budgeterade lånelyft på totalt 5 miljoner euro för år 2016 men tack vare mindre investeringsutgifter blev lånelyftet endast euro. Det vill säga vattens lån. Inför sote- och landskapsreformen bör sjukvårdsdistrikten täcka sina tidigare underskott. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt gör år 2016 ett överskott på 13,5 miljoner vilket påverkar koncernens resultat. Målsättningar för budgetåret Dalsbostäders roll och strategi granskas i samband med verkställande direktörens pensionering. En fusion med FAB Kimitobacken utreds. Eftersom Dalsbostäder administrativt hänger ihop med Dragsfjärds Industri, har en tillfällig lösning gällande Dalsbostäders VD gjorts under år Då läget på Valsverksholmen kommer till en lösning kan också Dalsbostäders roll förändras. - Dragsfjärds Industris framtidslösningar är beroende av hur ägoförhållandena för Valsverksholmen i Dalsbruk förändras. Bolaget kan vi behov omstruktureras. 31

32 Under år 2016 har inget resultat uppnåtts gällande förhandlingarna kring ägoförhållandena på Valsverksholmen. - Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar utreds. I utredningen beaktas kraven på att kommunens egen företagshälsovård ska bolagiseras under år 2016 och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot bakgrund av vårdreformen. Tillsvidare fortsätter bolaget med den verksamhet och i den omfattning som hittills. Under år 2016 har inte funnits tillräcklig information om hur vårdreformen framskrider för att tillförlitligt kunna bedöma bolagets läge efter vårdreformen. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Bolaget har under år 2016 inte haft verksamhet. Bolaget utreder för tillfället hur en ev avveckling kunde ske. Under år 2016 har arbetssätten förnyats, så att mer resurser kommer att sättas på att följa upp kommunkoncernen och hålla kontakt till bolagen. Controllern kommer att fungera som kontaktlänk mellan koncernbolagen och moderkommunen. Till controllerns hjälp tillsätts en tillsynsgrupp för koncernen. Utdrag ur Ägarpolitiska riktlinjer för Kimitoöns kommun. Kommundirektören utser koncernens tillsynsgrupp. Tillsynsgruppen består av kommundirektören, förvaltningschefen och controllern. Koncernens tillsynsgrupp följer aktivt med koncernsamfundens verksamhet. Controllern koncentrerar sig på att bolagens ekonomiska mål nås. Controllern analyserar de ekonomiska målen och verksamhetsrapporterna två gånger per år skilt för varje bolag och sammanställer en rapport som presenteras för kommunstyrelsen. Dottersamfundets styrelse och verkställande direktör svarar för rapporteringen av det egna bolagets verksamhet och ekonomiska nyckeltal till koncerntillsynen. Dottersamfundet måste redan i beredningsskedet inhämta ägarens förhandsuppfattning då beslut fattas som med tanke på bolagets verksamhet är väsentliga. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 Övriga bolag 4 Samkommuner 5 Intressesamfund 3 Sammanlagt

33 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 1 3 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -1-1 Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Latenta skatter Minoritetsandelar Inkomstskatter Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,44 40,59 Årsbidrag / Avskrivningar, % 117,45 125,27 Årsbidrag, euro / Invånare 894,73 796,47 Invånarantal

34 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat ka 6 15 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 130,47 43,50 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 73,20 35,92 Låneskötselbidrag 1,36 1,56 Likviditet, kassadagar

35 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 8 7 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar 217 Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper 26 1 Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

36 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 2,67 2,54 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 36

37 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 115 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på ,46 euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på ,14 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på ,46 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 15,44 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret En ny kommunstrategi Vad: En ny kommunstrategi utarbetas. Senast vid ingången av nästa fullmäktigeperiod måste kommunerna i enlighet med kommunallagen ah en kommunstrategi. Den nya kommunstrategin ska samordna alla understrategier och program till en helhet. Tidtabell: Under år 2016 Ansvarig: Kommundirektör tillsammans med avdelningschefer Uppskattad kostnad: Ingen direkt kostnadseffekt Processen att ta fram Kimitoöns kommuns nya strategi startade i april och avslutades i december 2016 när fullmäktige behandlade den nya strategin. 380 olika personer har på ett eller annat sätt varit med om att ta fram den nya strategin.15 olika möten kring strategin har hållits, varav 4 varit öppna för alla intresserade invånare. Strategiprocessen har varit ett gemensamt framtidsbygge under namnet #FramtidaKimitoön. Processen finns också beskriven i finansministeriets kommande 100 års jubileumspamflett som exempel på gott samarbete i Finland.. Vi har också tagit fram PR -material i anknytning till strategin. T-skjortor, anteckningshäften, och en datormusmatta med visionen, värderingarna och huvudmålsättningarna på. Kimitoöns strategiprocess har funnits beskriven på kommunens webbplats och på personalens intra, så att alla har haft möjlighet att följa upp och medverka i processen. Två olika elektroniska frågeformulär har invånarna och personalen fått svara på. Meningen är att strategin ska leva i vår vardag och ska utgöra hela kommunens gemensamma karta och kompass för ett framtida livkraftigt Kimitoön. #FramtidaKimitoön ska ge riktlinjer för såväl beslutsfattarna som personalen för framtida arbete och satsningar. Strategin uppdateras minst en gång per fullmäktigeperiod. Ledningsgruppen uppgör en konkret handlingsplan, som ser till att de strategiska målsättningarna i praktiken uppnås. Strategin är uppgjord för åren

38 2. Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan Vad: Omsorgens plan verkställs. Verksamhetsutrymmen uppfyller inte dagens krav, de är slitna och på vissa ställen för små. Tidtabell: Resurser: Omsorgsavdelningen Ansvarig: Omsorgschefen Uppskattad kostnad: Investeringskostnaderna framgår ur planen. Betydande inbesparingar i driften. 3. Näringslivet Omsorgsavdelningens Behovsutredning och fastighetsplan som har godkänts av fullmäktige har fullföljts för hälsovårdsenhetens del. Man har planerat en omfattande renovering och tillbyggnad av hälsostationen i Kimito. Byggnadsarbetena har påbörjats i november Man beräknar att renoveringen och tillbyggnaden är slutförd i slutet av år En betydande kostnadsinbesparing kommer att göras så fort som byggnadsarbetena är klara bl.a. p.g.a. att dygnetruntvården koncentreras till Kimito. För äldreomsorgsenhetens del har planeringen av Almahemmets sprinkling och renovering inte fullföljts under I Behovsutredningen och fastighetsplanen har man räknat med att kommunen år 2017 kommer att köpa ca fem serviceboendeplatser under året. Detta har förverkligats redan Vad: Utveckling av näringslivets förutsättningar för att underlätta såväl verksamhetsförutsättningarna för existerande företag som nyetableringar. Med målsättningen att vara en av regionens mest näringslivsvänliga kommuner behöver kommunen avdelningsövergripande arbeta för bland annat tillgängliga och långsiktiga fastighetslösningar, smidig service för företag, utbildning, samarbetsnätverk och förutseende strukturomvandling. Tidtabell: Resurser: Ansvarig: Fortgående. Utvecklingsavdelningen, tekniska avdelningen (utvecklingschef, teknisk chef, turismchef, infrachef, företagsrådgivare, näringslivsutvecklare, projektledare). Kommundirektören Under året har kommunen arrangerat 15 olika informativa tillfällen för företagarna bland annat i samarbete med företagarföreningen. Företagsteamet som består av företagare och kommunens tjänstemän har återupptagit sin verksamhet. Det elektroniska nyhetsbrevet Näringslivsnytt har sänts i medeltal 1 gång / månad till företagarna. 53 nya företag har uppstått under året. FNsteels före detta hallar har trots olika förhandlingar inte ännu sålts vidare och handhas fortsättningsvis av konkursboet. Kommundirektören har tillsammans med bl.a. utvecklingschefen besökt många företag under året. Företagsfostran ges i kommunens skolor. Företagsrådgivaren är också i aktiv kontakt med företagarna, en dag i veckan jobbar företagsrådgivaren utgående från Dalsbruk. Konceptet September open, vars syfte bland annat också är att synliggöra företagen och den utmärkt service som finns tillgänglig på Kimitoön ordnades för fjärde gången. Över 5000 personer besökte evenemanget. Arbetslösheten har under årets som högst varit 10,8 %. 38

39 4. Besöksnäringen Vad: Besöksnäringen är den bransch som beräknas ha störst tillväxtpotential i vårt område. Branschen är speciell i och med nivån på vilken den stöder övrigt näringsliv genom alla de kringtjänster som service producerad för besökare kräver. Kommunen förbättrar verksamhetsförutsättningarna för besöksnäringen genom arbete enligt en handlingsplan. Tidtabell: Resurser: Utvecklingsavdelningen (utvecklingschef, turismchef, näringslivsutvecklare, projektledare) Ansvarig: Utvecklingschefen Genom att Kimitoöns kommun valdes till Finlands främsta besöksmål 2016, genom de nya produkter vårt område har att erbjuda och genom den större synlighet som olika satsningar under verksamhetsåret gett området har områdets attraktionskraft ökat markant. Arbetet med produktifiering och internationalisering för en längre säsong och därmed mer arbetstillfällen pågår och behöver kontinuerligt satsas på. Samarbete över kommun- och länsgränserna har burit frukt, och det effektiva samarbete med VisitFinland och närkommunerna österut som inletts förväntas kunna ge fruktbara resultat så länge resurser finns för fortsatt utveckling. 5. Flyktingmottagning Vad: Kommunen tar emot 20 kvotflyktingar under vårvintern Tidtabell: Vinter 2016 Ansvarsperson: Integrationsstödjande åtgärder i flera verksamheter. Flyktingkoordinatorn hör till socialenheten. Uppskattad kostnad: Kostnadsneutralt Flyktingkoordinatorn anställdes i december 2015 och en grupp på 20 kvotflyktingar från Syrien anlände De har bosatt sig i Dalsbruk. Integrationsutbildning för de vuxna har påbörjats våren 2016 och fortsätter till våren Barnen i gruppen har påbörjat dagvård och skola i Dalsbruk under våren. Hälsogranskningar har gjorts planenligt. Mottagningen av flyktingar har på det hela taget förlöpt såsom planerat och har varit kostnadsneutral. 39

40 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenheten Personalförvaltningsenheten Ekonomienheten IKT-enheten 40

41 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2015 Ursprunglig BG 2016 Budgetändringar BG 2016 BS 2016 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,39 % Avgiftsintäkter ,00 % Understöd och bidrag ,63 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,75 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,83 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,65 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,40 % Övriga lönebikostnader ,88 % Lönebikostnader ,49 % Personalkostnader ,99 % Köp av tjänster ,28 % Material, förnödenheter och varor ,27 % Understöd ,76 % Hyreskostnader ,29 % Övriga verksamhetskostnader ,43 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,49 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,61 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,62 % 41

42 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN En ny kommunallag har trätt i kraft Största delen av den nya kommunallagen träder dock i kraft först från , då det nya fullmäktiges mandatperiod börjar. Den nya kommunallagen ställer krav på att förvaltningsstadgan revideras och att en kommunstrategi ska finnas. Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet. De nationella föreskrifterna är ännu inte entydiga, vilket försvårar arbetet. Kommunalval ordnas i april 2017, presidentval i januari 2018, riksdagsval i april 2019 och EU-val i juni EKONOMIPLAN Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Arbetet med en totalförnyelse av webbsidorna har startats under år Förnyelsearbetet börjar med intranätet för att under senare delen av år 2016 övergå till webbsidorna. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. 42

43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förvaltningsstadgan är uppdaterad och ändamålsenlig Förvaltningsstadgan uppdateras under budgetåret så att den svarar mot nya kommunallalgen. Kommunförbundets modellstadga används som grund för uppdateringen. En ny förvaltningsstadga godkänns hösten Kommunförbundets modellstadga var utlovad till vintern 2016 men blev färdig först i juni Beredningsarbetet startade därför först i augusti Beredningsarbetet har pågått under hösten. Fullmäktige kommer att behandla den reviderade förvaltningsstadgan på en aftonskola i mars 2017 och förvaltningsstadgan kommer till fullmäktigebehandling i april-maj Ett fungerande fysiskt arkiv för äldre material Planeringen av ett nytt arkivutrymme görs under året. Planeringsanslag finns i investeringsbudgeten - Ett nytt arkivutrymme byggs i hälsostationens utvidgade del. Arkivutrymmet blir klart att tas i bruk hösten Ett fungerande elektroniskt arkiv för framtidens materialpersonresurserna fördelas under året så att det är möjligt att arbeta aktivt med utvecklandet av den elektroniska arkivbildningen. - en ny byråsekreterare rekryterades till förvaltningen i början av hösten, som följd av en pensionering. Till den nya byråsekreterarens huvudsakliga uppgifter hör arkivhantering och utveckling av det elektroniska arkivet tillsammans med förvaltningschefen. - förvaltningschefen och byråsekreteraren har deltagit i flera kurser och seminarier om elektronisk arkivering. - elektronisk avtalshanteringen, som är ett förstadium till elektronisk arkivering har tagits ibruk i alla avdelningar under hösten. Nya avtal registreras och sparas elektronisk från Former för invånar- och brukarinflytande prövas Olika modeller för att öka invånarnas och brukarnas möjlighet att säga sin åsikt utreds och tas i pilotbruk Invånarträffar ordnas 2 gånger per år. - 4 invånarkvällar har ordnats, med över 100 deltagare totalt. - den nya strategin har utarbetats i samarbete med kommuninvnarna och andra intressentgrupper. Över 380 personer har medverkat i strategiprocessen. - Kimitoöns kommun finns med i portalen demokrati.fi, där invånare kan göra invånarinitiativ eller påverka i nationella frågor, och unga kan framföra en förändringsidé till kommunen. - facebookgrupper har använts för att involvera olika intressegrupper i kommunens verksamhet 43

44 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden Aftonskolor / seminarier Mätare BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Kommundirektör 1 0, Förvaltningschef 0,95 0,9 1 0,95 Ledningens sekreterare Byråsekreterare Översättare 0,8 0,9 1 1 Totalt 4,75 4,47 5 4,95 44

45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Minskade personalkostnader, pga konkurrenskraftsavtalets inverkningar Ökade kostnader för experttjänster ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Det interna utvecklingsarbetet har koncentrerats kring några större helheter. Ny kommunallag och uppdatering av förvaltningsstadgan Arbetet körde igång under senhösten efter budgetarbetet. Den reviderade förvaltningsstadgan bygger på Kommunförbundets modellstadga. Samtidigt som förvaltningsstadgan förnyas revideras också koncerndirektiven och styrdokumenten för intern kontroll och riskhantering. Samtliga dessa styrdokument kommer till beslutsorganen under våren 2017 för att träda ikraft från Ärendehanteringens processer Under året har en ny modul för hantering av avtal tagits i bruk inom ärendehanteringen. Personal har också deltagit i utbildningar kring arkivering, registrering och elektroniska verksamhetsformer. Under år 2017 utreds en övergång till en nyare version av ärendehanteringsprogrammet. Under hösten 2016 startade renoveringen och utvidgningen av Kimito hälsostation. I projektet ingår nya arkivutrymmen för kommunens slutarkiv. Även om kommunen inom några år kommer att kunna övergå till elektronisk arkivering, så finns det äldre material i pappersform som inte ryms i nuvarande utrymmen. Huset där Västanfjärds arkiv finns är till salu och det finns planer på att ersätta Dalsbruks kommunkansli med en annan byggnad. Detaljplaneringen kring flytten av arkiven startar i början av hösten

46 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Vårdreformen kommer att påverka alla kommunens stödfunktioner. I alla aktuella personalförvaltningsfrågor under år 2015 och 2016 måste man bedöma hur personalorganisationen kommer att se ut efter vårdreformen. Då budgeten uppgörs är allt kring vårdreformens omfattning, tidtabell och genomförande väldigt oklart. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Nya programdelar som gör det möjligt att samla in och bearbeta information elektroniskt kommer att tas i bruk. En arbetarskyddschef ska väljas. Nuvarande arrangemang är tillfälligt och går ut För arbetarskyddschef har reserverats en halv personresurs. Under år kommer 25 av kommunens förmän att delta i utbildningshelheten specialyrkesexamen i ledarskap. Utbildningen ordnas som skräddarsydd för Kimitoön och finansieras som läroavtalsutbildning, dvs medför inga direkta kostnader förutom normala lönekostnader för deltagarna. 46

47 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Elektroniska verktyg tas i bruk i personalförvaltningen för att förenkla processerna Ett elektroniskt verktyg tas i bruk under år 2016, t.ex. reseräkningssystem Utreds ytterligare elektroniska verktyg för t.ex reseräkningar, sjukfrånvaro, och semester. - Elektronisk hantering av reseräkningar är ibruktagen år Från använder hela kommunen det elektroniska reseräkningsprogrammet. - Hösten 2016 meddelade programleverantören att personalprogrammet inte underhålls mer från år Under år 2017 utreds därför alternativ till det gamla personalprogrammet, med beaktande av de förändringar som sote medför. Planen är fortfarande att ta med flera elektroniska delar, så som frånvarohantering, beroende på hur kompatibla delarna är med ett nytt huvudprogram. - Motions- och kultursedlarna blir elektroniska från februari Lunchsedlarna har varit elektroniska sedan år Sysselsättande verksamhet utvecklas Projektet Arbetskompaniet arbetar för att skapa lokala strukturer för att kunna befrämja möjligheterna till sysselsättning på orten. Projektet pågår under åren och har som mål att dels skapa nya modeller för sysselsättning, dels verka för en förbättrad sysselsättningsgrad på Kimitoön. Sysselsättningsgraden enligt FPA.s statistik ska under projekttiden vara över 40%. - Inom projektet har skapats etablerade former för sysselsättningsverksamhet i kommunens egna verksamhetsenheter. Samarbetet med företag i sysselsättande syfte har också utvecklats och delvis blivit etablerat. - Inom projektet har sysselsättningsverkstaden Ekocenter startats upp och blivit en del av kommunens sysselsättningsverksamhet. - Arbetslöshetsgraden var i december ,8% (319 personer) mot 11,3% i december 2015 (337 personer). - Sysselsättningsgraden var år , 7% och år ,4 %. Målet har alltså inte helt nåtts, vilket till stor del beror på att statens anslag för lönesubvention tagit slut redan på våren båda åren. 47

48 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Interna rekryteringar Externa rekryteringar Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta,personer 0 16, PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Löneräknare 3 3 2,5 2,5 Arbetarskyddschef 0,95 0,6 0,5 0,25 Projektledare, Arbetskompaniet-projektet 1 1 Arbetsledare, Arbetskompaniet-projektet 0,9 1 Totalt 3,95 5,5 3 4,75 Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige anvä skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Fosu r.f 0,25 0,25 0,30 0,30 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0, Totalt 0,78 0,78 0,75 0,75 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,16 0,2 0,2 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,26 0,3 0,3 48

49 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Ökade kostnader för sysselsättningsåtgärder, lönesubventioner ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Information till personalen om den pågående landskaps- och vårdreformen har getts via intra, via huvudförtroendemännen, via förmansträffar och därifrån vidare till enheternas egna personalmöten. I januari 2017 ordnade Egentliga Finlands landskapsförbund ett större informationstillfälle i Pargas för personalen i Kimitoöns kommun och Pargas stad. Under vårvintern 2017 planeras öppna informationstillfällen för Kimitoöns kommuns personal. Som arbetarskyddschef fortsatte Mary-Anne Fröberg på 20%. Förordnandet gäller till sommaren Hösten 2016 förstärktes arbetarskyddsorganisationen med en sekreterare till arbetarskyddskommittén. Sekreteraren sköter uppdraget med en resurs på 10%. Under året har nya elektroniska delar tagits i bruk till personalförvaltningsprogrammet. Reseräkningarna görs numera helt elektroniskt av kommunens hela personal. Det finns möjlighet att på motsvarande sätt göra frånvarohanteringen elektronisk (sjukfrånvaro, semester mm). Planerna på elektronisk frånvarohantering ligger för tillfället nere eftersom programleverantören under hösten 2016 har meddelat att underhållet av kommunens personalprogram slutar vid årsskiftet 2017/2018. Det innebär att vi behöver utreda alternativ för ett nytt huvudprogram först. Lunchsedlarna är sedan två år tillbaka elektroniska och fungerar via mobiltelefon. Från vintern 2017 blir också motions- och kultursedlarna elektroniska på motsvarande sätt. 49

50 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. EKONOMIPLAN Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering - Enheterna har fått månadsvis uppföljning - Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning - Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. - Kommunstyrelsen har under året fattat beslut om att ränteskydd ska utredas. Förhandlingar med finansinstituten har förts under hösten och anbud (riktgivande) har begärts in vid årsskiftet 2016/2017. Avsikten är att kommunstyrelsen behandlar frågan om lånesskyddsavtal undervårvintern Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev och genom nätbankens automatiska meddelanden. 50

51 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andelav inköpsfakturor elektroniskt 50 % 50 % 55 % 65 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Controller 0,6 0 0,5 0,3 Ekonomisekreterare Bokförare 1 1 0,5 0,4 Reskontraskötare 2,2 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,8 4,2 4,2 3,9 EKONOMIENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -130 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Minskade personalkostnader pga föräldraledighet och vikariat ordnat internt, samt konkurrenskraftsavtalets inverkningar Mindre än budgeterade kostnader för beskattning (Skatteverkets kostnad till kommunerna) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar. Controllern var föräldraledig under våren och hade ingen extern vikarie. Arbetsuppgifterna har omfördelats på flera personer. Arbetet med att justera och optimera arbetsfördelningen är en fortlöpande process i en föränderlig omvärld. 51

52 Samtidigt som förvaltningsstadgan förnyas revideras också koncerndirektiven och styrdokumenten för intern kontroll och riskhantering. Samtliga dessa styrdokument kommer till beslutsorganen under våren 2017 för att träda ikraft från FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT driftschef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, serverdatorer, IKT utrustning, programvara och datasäkerhet. Till IKT enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla serverdatorer och datanätverket koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna stöda och skola användarna utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser, hälsovårdens- och skolornas underhåll och stöd med både egna resurser och som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna klienter, pekdatorer och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN Under ekonomiperioden kommer IKT-enheten att satsa på bl.a. att börja beakta övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens earkiv system, förnyande av personalstyrningssytemet samt att förbättra krisberedskapen inom IKT-enheten. 52

53 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT driftschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utveckla datasäkerheten Förnya datasäkerhetspolitken Arbetet med att förnya och förbättra informationssäkerheten pågår. Datasäkerhetspolitiken bli klar under våren IKT-forbilda personalen Höija IKT kunskapen/färdigheten för hela personalen Under året har det ordnats flera IKT-utbildningar för personalen Ta ibruk ny MS Office version Alla användare skall ha tagit ibruk ny version av MS Office, som kan vara baserad på öppen eller sluten källkod. Ny version av MS Office har installerats under året, för en del användare sker uppdateringen först i samband at maskinparken förnyas. Utveckla IKT-krisberedskapen Gör upp IKT krisberedskapsplaner IKT-krisberedskapen har förbättrats under året. Kommunens IKT-reservsystem har testats och direktiv för ibruktagande har uppgjorts. NYCKELTAL BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antalet datorer Antalet användare Egen personal 2,4 2,9 2,9 2,9 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 IT-driftchef IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 0, Totalt 2,4 2,9 2,9 2,9 53

54 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT driftschef IKT-ENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Minskade personalkostnader pga föräldraledigheter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året har vi tagit i bruk och förnyat flera datasystem, både interna och externa. Målet har alltid varit att utveckla och förbättra de interna digitala processerna, erbjuda bättre digitala e-tjänster för våra invånare samt att stärka informationssäkerheten för hela organisationen. Föräldraledigheter har i någon mån påverkat verksamheten under verksamhetsåret, inga externa vikarier har dock anlitas. 54

55 16.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet 55

56 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2015 Ursprunglig BG 2016 Budgetändringar BG 2016 BS 2016 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,31 % Avgiftsintäkter ,93 % Understöd och bidrag ,23 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,63 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,89 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,65 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,93 % Övriga lönebikostnader ,95 % Lönebikostnader ,10 % Personalkostnader ,96 % Köp av tjänster ,21 % Material, förnödenheter och varor ,11 % Understöd ,40 % Hyreskostnader ,48 % Övriga verksamhetskostnader ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,95 % VERKSAMHETSBIDRAG ,47 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,84 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,44 % 56

57 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningens större beslutsärenden sorterar under kommunstyrelsen. Förvaltningsenheten inom avdelningen handhar koordinering av verksamheten, personalansvaret, projekthanteringen, budgeten och bokslutsfrågorna. Till utvecklingsavdelningens primära arbetsområden hör förutsättningarna för befintligt näringsliv och nyetableringar utveckling av besöksnäringen minskad arbetslöshet satsningar för ökad inflyttning och minskad utflyttning ökat deltidsboende skärgårdsfrågor landsbygdsutveckling regional och inter-regional intressebevakning kommunens projekthantering. Avdelningens marknadsföringsenhet är en viktig stödfunktion för dessa ansvarsområden, och samarbetar tätt med de övriga enheterna för att stöda dem med marknadsföring, profilering samt koordinering och arrangemang av olika evenemang. Avdelningen ansvarar även för kommunens strategi samt vänortskontakter. Avdelningen medverkar i det regionala lagstadgade organet MYR - maakunnan yhteistyöryhmä och i många andra nationella och regionala intressebevakningsorgan. Intressebevakning och nätverkande utgör en viktig del av arbetet för bl.a. den externa finansieringen av för kommunen och kommunens näringslivs viktiga satsningar. Arbete för en förutseende strukturomvandling utgör en viktig del av näringslivsarbetet inom avdelningen. Sammanfattat jobbar avdelningen på bred front med att på olika sätt verka för en livskraftig Kimitoöns kommun. Avdelningen fokuserar år 2016 på arbetet med att försöka skapa nya jobb på Kimitoön, genom ett aktivt grepp om näringslivet och genom riktad marknadsföring. Satsningen med sommarjobbsedeln för att stöda ungdomar att få ett sommarjobb fortsätter år 2016 och utvecklas vidare. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse präglar avdelningens sätt att arbeta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN En ny strukturperiod påbörjades år 2014 och pågår fram till år Kimitoöns kommun, fortsätter med att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunens näringsliv, inflyttning, deltidsboende, invånarnas välbefinnande och kommunens avdelningars målsättningar enligt de riktlinjer som kommunens strategi och besöksnäringens handlingsplan anger. Många olika strukturella förändringar och lagändringar pågår i landet. Dessa kommer kraftigt att påverka det kommunala fältet. Bland annat den statliga kundservicen kommer att påföras kommunerna, skärgårdsanslagen och sättet att hantera frågor som påverkar skärgårdsförhållanden förändras. Avdelningen följer upp reformerna och försöker medverka till att finna nya flexibla lösningar och sätt att verka för att Kimitoöns servicenivå fortsättningsvis bibehålls på en god nivå. Läget i landskapet Egentliga Finland och i hela landet gällande näringslivet och arbetslösheten är bekymmersam. En strukturomvandling präglar i stort sätt hela landet och förutseende strukturomvandlingsarbete samt förutseende arbete med utvecklande av näringslivets förutsättningarna är av största vikt. 57

58 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen EKONOMIPLAN Att kommunen hanterar företagsfrågor snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och den vägen skapa nya arbetsplatser på ön. En uppsökande verksamhet hos företag för att identifiera tröskelfrågor och trender gällande utvecklingsmöjligheter inleds. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivbefrämjande kommuner, genom aktivt samarbete med ortens företagare och genom en hög aktivitetsnivå. Att få företag också utanför Kimitoön att etablera sig på Kimitoön hör till arbetet. Som stödfunktion för besöksnäringarna, näringslivet, ökad inflyttning, ökat deltidsboende och minskad utflyttning används en positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas av en positiv image. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med en gåva och det positiva som händer i området informeras aktivt om i samarbete med media. Att kunna förutse och reagera rätt på de strukturomvandlingar som sker i ett samhälle i snabb förändring är viktigt. Ett bärkraftigt och växande näringsliv är alert på förändringar, och behöver verksamhetsförutsättningar och kunskap som hjälper det åt rätt håll. Förutseende av i vilka branscher arbetslöshet uppkommer och åtgärder för att lindra och minska verkningarna behövs. Med hjälp av det arbete som görs i regionens organ koordinerar utvecklingsavdelningens förvaltning de insatser avdelningen gör för att förbättra verksamhetsförutsättningar för ett aktivt näringsliv. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar och sonderar läget och framtidsutsikter hos existerande företag genom ett tätt samarbete. Till utvecklingsavdelningens arbete hör konsekvensbedömning och en förutseende arbetsmetod för att stimulera förutsättningar för kommunens utveckling. År 2015 var Kimitoöns kommuns sista år med plötslig strukturomvandlingsstatus efter FN Steels konkurs Kimitoön har erhållit många olika stödåtgärder och extern finansiering under de två första åren som så kallad ärm-kommun. Det arbete som avdelningen gjort under statusperioden får en fortsättning genom bland annat utökat samarbete och kommunikation med samt besök hos näringslivet. Förutom den fokus som ligger på besöksnäringen, tar avdelningen sig an andra viktiga branscher branschvis för att sondera, planera och förverkliga kommunala åtgärder. Deltidsboende är en viktig faktor för Kimitoöns kommun, som hör till de kommuner som har mest deltidsboende per capita. Att marknadsföra kommunen som ett unikt mål för deltidsboende, och att skapa kontakter mellan näringslivet och befintliga deltidsboende hör till avdelningens uppgifter. Avdelningen upprätthåller och vidareutvecklar kontakterna till existerande och potentiella deltidsboende. Avdelningen samarbetar också med skolorna och Kimitoöns ungdomsparlament. Avdelningen är med och stöder islaparlamentet vars uppgift är att lära ungdomarna hur beslutsfattande fungerar, att prioritera och att argumentera. Konceptet med sommarjobbsedeln vidareutvecklas 58

59 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2016 Mål Näringslivsarbetet utvecklas Eftersträvad nivå / uppföljning Uppsökande verksamhet till företag branschvis påbörjas av avdelningen, med sondering av tröskelfrågor, branschförutsättningar och behov där kommunens verksamhet spelar in undersöks. Informationen används för att forma kommunens näringslivsarbete samt öka kommunens förmåga att förutse och reagera görs omkring 20 besök. 21 företagsbesök har gjorts under året. Utvecklingssamtal med personalen Ett per år / person 1 uvecklingssamtal per person har hållits Växelverkande förhandling mellan byar och kommunen Mellan kommunen och dess byar bör ordnas fungerande förhandlings - och avtals- mekanism som bygger på växelverkan. Därigenom kan kommunen i samråd med byalag, byar eller föreningar bistå och ge råd i genomförande av olika projekt och hjälp att söka olika finansieringsalternativ. Projektet föreningsakuten och projektkoordinatorn bistår föreningarna i olika frågor. Koordinering genom möten Avdelningsmöten hålls månatligen med personalen. Avdelningsmöten har hållits, sammanlagt 12, ett per månad. Miljömål Antalet papperskopior minskas. Samtliga möteskallelser och bilagor görs elektroniskt. Utveckling av Kimitoöns turismnäring I enlighet med den inlämnade fullmäktigemotion angående besöksnäringarna. på Kimitoön, som undertecknads av 24 / 27 fullmäktigeledamöter, bör kommunstyrelsen via utvecklingsavdelningen styra mera medel att användas till projekt för utvecklandet av besöksnäringens sevärdeheter, aktiviteter och attraktioner. Under år 2016 är Dalsbruks kolugnar och ättegrytorna i Westlax två sådana aktuella projekt. Utvecklingen av turismen har fortgått via en politiskt tillsatt arbetsgrupp, projektplaner gjorda och inlämnade i slutet av året. 59

60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Behandlade paragrefer, KST Antal tjänstemannabeslut Intressebevakningsuppdrag Antal inflyttade / år Antal ungdomar som fått sommarjobb / sommarjobbsedel Arbetslösheten hålls under 12% hela året. 10.8% som högst PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Utvecklingschef Projektkoordinator Byråskekreterare Totalt UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Större summa på köpta tjänster på grund av bl.a. strategiprocessen. Mindre understöd till sammanslutningar under året

61 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kimitoöns kommun utsågs till årets inhemska besöksmål av den inhemska ledande branschtidningen Mondo i januari och Dalsbruk utsågs till årets by i Egentliga Finland i augusti vilket gjorde att Kimitoön fått stor positiv synlighet hela året igenom. Besökarantalet har varit stort under året, men också glädjande stora inflyttarsiffor är årets saldo, 315 inflyttade. Kommunen har genomfört en omfattande strategiprocess som påbörjades i april och avslutades i december. 380 personer har på ett eller annat sätt deltagit i framtagande av den nya strategin. Som extern experthjälp i arbetet hade vi Kimmo Haapasalo från FCG. Processen omfattade flera öppna tillfällen som involverade både invånare och fritidsboende. Vi hade frågeenkäter och fick stor synlighet i media. Processen finns beskriven i finansministeriets pamflett som exempel på gott samarbete som utkommer år Vi har gjort ca 20 företagsbesök under året. Många av besöken har gjorts tillsammans med den nytillträdda kommundirektören. Arbetslösheten har som högst varit 10,8 %. I slutet av året var det flera av de större företagen på Kimitoön som anställde mera personal. De positiva företagstrenderna i hela Egentliga Finland inverkar också på läget på Kimitoön, också om det fortsättningsvis finns stora utmaningar inom vissa företag på Kimitoön. De före detta FNsteel-hallarna är fortfarande i konkursboets ägo, även om förhandlingar om försäljning varit aktuella. Vi har många olika små och större aktiviteter gällande näringslivsfrågorna på gång. Vi har gett ut elektroniska nyhetsbrevet näringslivsnytt, ordnat månatliga företagarmorgonkaffen i samarbete med Kimitoöns företagarförening. Samarbetat inom referensgruppen; företagsteamet, som består av 8 företagare och fem personer från kommunen har återupptagits. 56 nya företag har grundats under året. September open konceptet, med medeltida och skördemarknad, företagarmässa slog publikrekord i år. Uppskattnings 6000 personer besökte Kimitoön under evenemanget. Islaparlamentet, Axel Afton, kommunens nya traditioner har vi fortsatt med. Till årets företagare valdes Bjärkas golf och ambassadör blev Rohan Tallit, som korades på Axel Afton. Under hösten gjordes omfördelningar i personalens arbetsuppgifter. Näringslivsutvecklarens arbete ändrades till att arbeta som hela kommunens kommunikatör, marknadsföringens och turismens satsningar samkörs i ännu högre grad än förut. Turismens webbsida visitkimitoon.fi har utvecklats och förnyats under året. Ekonomiskt har avdelningen underskridit budgeten, mest på grund av att de externa EU - projekten inte varit så många till antalet som beräknat under året. Kommunens framtida uppgifter ser ut att ändra i väldigt hög grad i och med den stora landskapsreformen. Framöver kommer kommunens uppgift troligtvis att handla om alltmer välmående och livskraft. Framöver är det fortsättningsvis Kimitoöns positiva synlighet och näringslivssatsningarna som är ledstjärnan för avdelningens arbete. Detta för att för att få flera företagsetableringar, invånare, fritidsboende och turister att hitta hit och använda sig av öns mångsidiga serviceutbud. Vi kommer framöver också att fortsätta jobba i samarbete med företagarna och många andra aktörer på och utanför Kimitoön för att få Kimitoön att bibehållas som en riktigt livskraftig skärgårdskommun. Under slutet av året klarnade glädjande nog att Kimitoöns fortsatta skärgårdsstatus fortsätter också framöver. 61

62 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svara även för skärgårdens intressebevakning. Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska utskärsdelegationen administreras för Kimitoöns del av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i i delegationen av två representanter och en tjänsteinnehavare. Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år 2011 och följdes upp år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningens och turistströmmarnas servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården. Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar ett konstant tryck på upprätthållandet av servicen i skärgården. Ibruktagandet av Örö fd fort som ett turistcentrum skedde sommaren 2015, och utvecklingen av Örö kommer att fortsätta, vilket förväntas få stora positiva effekter på skärgårdens framtida utveckling. EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under perioden. De viktigaste satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. Markplaneringen, bostadsbyggandet och satsningar på natur och miljö hör till de angelägnaste åtgärderna. 62

63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förverkligande av mål upptagna i skärgårdsprogrammet Nämnden följer upp programmet årligen Nämnden har följt skärgårdsprogrammet Garanterande av tillräckliga förbindelser Varje by minst en daglig förbindelse, mindre bebodda öar tillräckligt täta förbindelser. Bebodda öar utan förbindelser bör erhålla ordnad menförestrafik vintern Nämnden har aktivt följt upp och bevakat förbindelserna Avloppsfrågan bör lösas Arbetet med grundande av andelslag fortsätter Bevakning har skötts Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjukvård Servicen bör bibehållas på minst nuvarande nivå Bevakning har skötts Skärgårdens befolkningsundelag tryggas Bostadsproduktionen bör intensiefieras Bevakning har skötts NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal sammanträden Nettokostnad/sammanträde Antal sammanträde, utskärsdelegationen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS Totalt

64 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen SKÄRGÅRD BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Övriga samarbetsandelar har inte betalats ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Skärgårdsnämndens verksamhet som intresseorgan och kontaktyta till skärgården fortsätter som förut under kommande verksamhetsperiod. 64

65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar i enlighet med en av kommunstyrelsen godkänd handlingsplan. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och besökarinriktad webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland har ökat flera år i rad. Det ryska resandet minskade ändå kraftigt under 2015 av det politiska och speciellt det ekonomiska läget i Ryssland, men verkningsgraden för vår region är mycket svår att förutspå. Andelen asiater som reser till Finland och asiater med kapital att resa ökar kraftigt trots tillfälliga störningar i Kinesisk ekonomi. De tyskspråkiga ländernas intresse för naturaktiviteter i vår skärgård är bibehållet, och köpkraften har något ökat. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning. EKONOMIPLAN Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till de i handlingsplanen definierade målgrupper som har stort potential. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Tyskland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till i tillägg till Sverige och inrikesresandet. Inom marknadsföringen av vårt område läggs stor fokus läggs på sociala media och webb. Övriga i handlingsplanen angivna delområden som resurser speciellt läggs på: upprätthållandet av under 2014 färdigställd webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta. Under år 2015 utfördes översättning av besöksportalen till standardkinesiska som femte språk, och de fem språken underhålls har under år 2016 underhållits utan tillägg profilering av Kimitoön åt de tre målgrupperna natur-/aktivitetsturism; wellnessturism och kultur- /landsbygdsturism. Detta görs konkret genom att tillsammans med företag bygga upp och synliggöra behövliga tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna. inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet upprätthållandet av servicerådgivning och turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om turismenheten arbetar som en aktiv part för tillgängliga allmänna förbindelser deltagandet i mässor och anordnandet av besöksnäringsträffar och skolning. I linje med den av kommunstyrelsen godkända handlingsplanen för besöksnäringen satsas ekonomiskt mer på marknadsföringen av områdets besöksmål 65

66 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Besökswebbportal Responsivitet och säkerhet på portalen uppdateras Fem språk upprätthålls Händelsekalender för områdets händelser utvecklas Portalen uppdatrad till nyaste responsiva teknik Fem språk upprätthålls, vissa sektioner har brister Händelsekalender ibruktagen med mycket god respons Synlighet: Media och mässor Marknadsföring via sociala media och tidningar Deltagande på Rese 2016-mässa Deltagande på en tyskspråkig mässa Deltagande på inrikesräsemässan i Tammerfors Aktiv del i takorganisationers strategiarbete Alla målsättningar förverkligade utom tyskspråkiga mässan (ITB) på grund av resursbrist Nätverkande Samarbete mellan företagsare och nya paketerade upplevelser och aktiviteter för besökare Föverkligat med goda resultat NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal deltagare på turismträfar Företag på turismportalen Turismmässor PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Turismchef Servicerådgivare 2,5 2,5 1,3 1,3 Totalt 3,5 3,5 2,3 2,3 66

67 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschefen TURISM BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Ökade kostnader för synlighet på grund av pris som Årets besöksmål i Finland Ökade personalkostnader på grund av intagen personal för satsningar kring Årets besöksmål pris och övriga nödvändiga satsningar ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innehöll stora förändringar gentemot det planerade på grund av den utmärkelse som Finlands främsta besöksmål som Kimitoöns kommun fick i januari. Större satsningar för att få ut detta budskap gjordes för att utnyttja de möjligheter utmärkelsen gav oss. Den framtida utvecklingen inom Finland som turismdestination ser än mer positiv ut än vad som tidigare prognostiserats, och ett stort fokus har satts på säsongsförlängning genom utrikes målgrupper. 67

68 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) har förpliktat kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Pargas stad om att bilda ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inledde sin verksamhet och landsbygdssekreteraren har övergått till Pemar stads tjänst. Enligt samarbetsavtalet fördelades kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 har kostnaderna fördelats enligt kommunernas gårdsantal. Avtalskommunerna svarar var och en för egen del för servicepunkternas alla kostnader i kommunen (t.ex. hyra). LANDSBYGDSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader 0 0 VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16-BS16: Köptjänst enligt avtal

69 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidor. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 69

70 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen 70

71 BINDANDE MÅL 2016 Mål Enhetlig visuell synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Vi fortsätter internt att arbeta med en enhetlig marknadsföring. Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock fräschar vi upp, moderniserar och utvecklar materialet ständigt. Aktiv synlighet, stöda näringslivet Arrangera Axel Afton på våren och September Open på hösten. Utveckling av webbportal, sociala medier. Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA 2016 och Super Mässan i Tammerfors. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Kimitoöns webbplats fungerar i första hand som en informationskanal till invånare och deltidsboende. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Vi arbetar aktivt med utvcekling av webb och intra. September Open arrangerades detta år Evenemanget gjorde ytterligare publikrekord med över 5000 beökare. Gällande företagarmässan fortsatte samarbetet med privat företagarföreningen. Föreningen skötte mässan i sin helhet dock med stöd från kommunen kring praktiska detaljer. SO är ett ypperligt sätt att förlänga säsongen i skärgården och samtidigt visa upp vad Kimitoön har att erbjuda. Inflyttning & näringslivet Stöda näringslivet på Kimitooön som främjar inflyttning, i form av olika evenemang och tillställningar. Med detta arbetet vill vi ge Kimitoön en positiv image. Kommunens alla avdelningar samt ett företag deltod i Vårmässan Oma Mökki. Där lyfte vi fram några nyckelbudskap om varför just Kimitoön kan vara en plats att leva och verka på. Avdelningen hade livligt besökande och Kimitoön är de facto ett boendealternativ för för många. September Open - stöder näringslivet på alla sätt Aktivt och delaktigt arbete kring besöksnäringen Utmärkelsen av tidningen Mondo - Årets inhemska besöksmål. UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen 71

72 NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal besökare på kommunens webbsida (Utan egen trafik) Mätare Marknadsföring euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Marknadsförare MARKNADSFÖRING BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: September Open Mondo utmärkelsen Årets inhemska besöksmål

73 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten, förutom att Kimitoön valdes till årets inhemska besöksmål av tidningen Mondo. Detta har betytt en del kostnadsökningar pga. stort intresse för besök av olika researrangörer mm. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Ekonomiskt gick året bra, några plock från året som gått: Resemässan, RESA2016, i H:Fors och Supermässan i T:fors tillsammans med öns turistföretag lyckad satsning. Axel Afton en fin helhet som sammansvetsar. Vårmässan Oma Mökki - Inflyttningskampanj satsning tillsammans med alla kommunala avdelningar samt företag. Där lyfte vi fram några nyckel budskap om varför just Kimitoön kan vara en plats att leva och verka på. Avdelningen hade livligt besökande och via förfrågningar kunde vi sammanfatta att Kimitoön de facto är ett boendealternativ för många. September Open växte ytterligare och blev en succé. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Kommunens intra förnyandes också under våren. Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida utmaningar så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls synlig på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 73

74 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av utvecklingsavdelningen i samarbete med miljö och teknik. Näringslivsverksamheten stöds av företagsteamet sammansatt av företagsrepresentanter från olika sektorer. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, d.v.s. fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Under 2016 svängde de ekonomiska förutsättningarna i landet mot det bättre. Detta märktes särskilt bra i Egentliga Finland, dock med en koncentration till Åbo och Nystad. Via underleveranser kan företag på Kimitoön i bästa fall ha nytta av detta uppsving. En stor utmaningen för Kimitoön är fortsättningsvis den minskande befolkningen. Om kundunderlaget sjunker under en kritisk punkt leder det till att serviceutbudet minskar. Hittills har vi kunna upprätthålla ett gott utbud tack vare det stora antalet sommarboende och deras konsumtion. EKONOMIPLAN Den viktigaste frågan för Kimitoöns näringsliv är att få en lösning för valsverksholmen i Dalsbruk. Detta skulle ge möjligheter till etablering av småindustri och samtidigt lösa den brist på tillgängliga hallutrymmen som nu finns på ön. Användningen av hamnen är central i sammanhanget. Att stöda och befrämja uppkomsten av nya företag och arbetsplatser är fortsättningsvis en prioritet i verksamheten. UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv 74

75 Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Väsentlig information till företagen Uppdaterade näringslivshemsidorna alltid tillgänglig Hemsidorna aktuella. Näringslivsnytt utkommit regelbundet. Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen 15 tillfällen ordnade. Nya arbetsplatser skapas Nettoökning 20 platser Vid årets slut fanns 18 fler arbetsplatser än året innan. Nya företag grundas Nettoökning nygrundade företag, 22 upphörda och 39 avlägsnade ur registret som inaktiva. Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel Kontorsutrymmen finns tillgängliga men hallutrymmen för uthyrning saknas. Näringslivsforum arrangeras En gång per år Forumet inhiberades p.g.a. för få anmälningar. Företagsamhetsfostran Alla stadier behandlar företagande på sin nivå. Lågstadierna har besökt företagsbyn, högstadiernahar haft företagsprojekt, gymnasiet har haft en valbar kurs som berör företgande. FN-steel industriområde En permanent lösning eftersträvas Förhandlingar har förts, men situationen är ännu olöst. 75

76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 14 BG 15 BG 16 BS 16 Antal företag Nygrundade företag Företag som upphör Nettoökning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Näringslivschef 0,2 0,2 0 0 Företagsrådgivning Näringslivsutveckling NÄRINGSLIV BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Ett överskott p.g.a. mindre lönekostnader än beräknat samt ett behov att omfördela kostnaderna inom avdelningen, viket föranledde ett inköpsstopp för årets sista kvartal: ,68 euro 76

77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Arbetsfördelningen inom utvecklingsavdelningen preciserades under året så att näringslivsutvecklarens befattning omvandlades till informatör, där en del av arbetsbilden utgörs av information i näringslivsfrågor. Utöver detta sköts näringslivsfrågorna av avdelningschefen och en företagsrådgivare. Ekonomiskt har enhetens personalkostnader minskat mellan åren med euro, eller till 37 % av vad den varit år Däremot har budgeten för köp av tjänster ökat med euro för samma period. Budgeten har alltså förskjutits från personalinsatser till köptjänster. Verksamhetsbidraget har hållits oförändrat. Enhetens viktigaste uppgift är att bidra till en positiv utveckling gällande arbetsplatserna. Utvecklingen i antalet företag har under många år visat en liten men jämn ökning. Eftersom det mest är fråga om en persons företag har detta inte kunnat uppväga det bortfall som personalminskningen i de största företagen har medfört. Därför är det viktigt att också stöda företagen gällande anställning av ny personal. Basnäringarna har en stor tyngd i näringslivet i kommunen. Där har trenden varit en jämn minskning i antalet arbetsplatser. Här skulle det vara viktigt att kunna bryta den trenden och möjligheterna där är mera specialodlingar och/eller en höjning av förädlingsgraden. 77

78 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Projektverksamheten har börjat tillta under 2016 efter en lugnare period i samband med programperiodsskiftet Under 2015 startades Arbetskompaniet som är ett ESF-finansierat projekt, och under 2016 har ytterligare några projekt kommit igång (Kustens mat, Föreningsakuten, Resurseffektivitet för företag på Kimitoön, Green and Family-friendly Archipelago Ports). Märkbart är att tre av dessa är Leader-projekt vilket innebär att de är lokalt begränsade projekt, medan det fjärde är ett Central Baltic-projekt i vilket Åboland samarbetar med Gotland. Leader-projektens finansiering kommer från NTM-centralen, kommunernas inbetalda finansieringsandelar samt privata medel. Central Baltic-projektets finansiering kommer till största del från EU via Landskapsförbundet. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt även kommunens deltagaravgift i Leader (5e/capita), samt kommunandelarna för fiskeriprogrammet och eventuella projekt i vilka Kimitoöns deltar som part. Via Leader har kommunen möjlighet att förverkliga mer lokala investerings- och utvecklingsprojekt. Kimitoöns huvudprojekt beräknas 2016 vara: - Arbetskompaniet inklusive Ekocenter (ESF), kommunandelen bärs av omsorgsavdelningen. - Mathantverksprojekten (Kustens mat samt Mera närmat i Egentliga Finland) i samarbete med Pargas stad (ingen kostnadsbelastning, netto) - Föreningsakuten / Pro Gräsroten (bildningsavdelningen ingen kostnadsbelastning) - Resurseffektivitet för Kimitoöns företag (ingen kostnadsbelastning) - FamilyPorts (Central Baltic), kommunandelen bärs av avdelningen för miljö och teknik. Som helhet har endast två projekt (Leader) sorterat under utvecklingsavdelningen, övriga planenligt under övriga sektorer. Projektförvaltningen har dock koordinerats av projektkoordinatorn. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De nya ekonomiska realiteterna innebär att projektverksamhet som arbetsformat sannolikt förstärks. Projektverksamheten bör formas utgående från näringslivets och sysselsättningens behov. Den allmänna utvecklingen speciellt med tanke på flyktingläget i Finland och på Kimitoön, kan mycket väl återspegla sig i projektverksamheten, specifikt inriktat på integrationsåtgärder och andra flyktingrelaterade projekt. EKONOMIPLAN Projektverksamheten fortsätter tillta under de kommande åren, vilket innebär ökat resursbehov för projektplanering och administration. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ansöka om nödvändig projektfinansiering. Eventuella framgångsrika projektansökningar för större utvecklingsprojekt (t.ex. Central Baltic eller ERUF) kan komma att inverka kraftigt på resursbehovet under åren

79 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2016 Mål Ökat antal sektorprojekt Eftersträvad nivå / uppföljning Avdelningen stöder projektverksamheten i kommunens övriga avdelningar Avdelningen administrerar 3 projekt i övriga avdelningar. Avdelningen har adminstrerat rapporter av flyktingkostnader. Ökat projektsamarbete med företag och tredje-sektor-aktörer Avdelningen söker externa, lokala partners till projekten Leader-projekt har förverkligats med företagarföreningen. Föreningsakuten samarbetar tätt med föreningar. Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regioen Aktiv planering för finansieringsansökningar inför nya programperioden Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i mångsektoriella arbets-och styrgrupper Antalet projektplaner har fördubblats under Projektkoordinatorn valdes till ordförande för Leader-föreningen i december 2016 Arbets- och styrgruppsdeltagande på tidigare nivå. NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal behandlade projektplaner Antal godkända projektansökningar Antal egna huvudprojekt Antal projekt avdelningen medverkar i PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Projektanställda Totalt

80 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen PROJEKTVERKSAMHET BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Mindre kommunandelar och färre projekt än budgeterat, projekt i andra avdelningar

81 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Målsättningen om att enheten ska stöda övriga avdelningar i projektverksamhet har förverkligats väl. Detta syns även år 2016 som låg projektomfattning på avdelningen. Trenden inför 2017 är dock tydligt accelererande. Projektplaneringen har kommit igång på allvar både internt och externt. Under senare delen av 2016 har avdelningen blivit oftare kontaktad i projektärenden än någonsin tidigare. Projektplaneringen kommer att omsättas i ökning av ansökningar och deltagande i egna och externa projekt från och med De största kostnaderna för verksamheten har under året utgjorts av de årsbestämda andelarna till föreningen I Samma Båt (Leader och Skärgårdshavets fiskeriprogram, totalt ca euro). Följande projekt har varit aktiva under projektverksamheten 2016: Arbetskompaniet ( ) sorterar under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget ursprungligen euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell, arbetsledare Robin Savonius. Den beviljade Leader-styrelsen finansiering för projektet Pro Gräsroten föreningsakuten på Kimitoön för tiden Projektet sorterar under bildningsavdelningen, startadess under våren 2016 och budgeten är euro. Stödnivå 100% (Leader+privat). Kustens mat är ett led i Åbolands satsning på att vara finländsk föregångare för det svenska konceptet Mathantverk. Projekttiden är , budgeten euro och stödnivån 100% (Leader+privat). Resurseffektivitet för Kimitoöns företag var ett kort utredningsprojekt via Leader, i samarbete med företagarföreningen. Utreddes förutsättningarna för cirkulär ekonomi och samarbete mellan företagen på Kimitoön. Projekttiden var med en budget på euro Kimitoöns kommun (MoT) deltar som delgenomförare i Central Baltic-projektet som heter Green and Familyfriendly Archipelago Ports (FamilyPorts). Målsättningen är att förbättra servicen i fyra gästhamnar i Åboland (Nagu och Dalsbruk) och på Gotland (Ronehamn och Lickershamn). Projekttiden är och delprojektets budget euro. Investeringsprojektet Åppohoppa har som målsättning att skapa attraktivare frilufts- och rekreationsmöjligheter i Dalsbruk. Projektet har under vintern 2016 förordats finansiering via Leader, och startar under våren Budgeten är euro. September Open-helheten ordnades 2016 för andra gången helt och hållet utan projektfinansieringsbitar, vilket är ett planenligt resultat från att ha inletts med mångsidig projektfinansiering. 81

82 16.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenheten Utbildningsenheten Vuxenutbildningsenheten Biblioteksenheten Fritidsenheten Kulturenheten 82

83 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2015 Ursprunglig BG 2016 Budgetändringar BG 2016 BS 2016 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,52 % Avgiftsintäkter ,13 % Understöd och bidrag ,78 % Hyresintäkter ,07 % Övriga verksamhetsintäkter ,87 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,98 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,15 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,85 % Övriga lönebikostnader ,80 % Lönebikostnader ,39 % Personalkostnader ,33 % Köp av tjänster ,52 % Material, förnödenheter och varor ,12 % Understöd ,52 % Hyreskostnader ,68 % Övriga verksamhetskostnader ,79 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,66 % VERKSAMHETSBIDRAG ,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,87 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,29 % 83

84 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, Itpedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 15 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - Ny statsandelsreform som ger mindre pengar till kommunen. - Nya läroplaner tas i bruk från förskola till gymnasiet från Det dåliga ekonomiska läget i vårt land ger större arbetslöshet i alla åldersgrupper. Inom vårt verksamhetsområde bör vi stöda och aktivera invånarna till meningsfull sysselsättning. - Oroligheterna i världen påverkar även Finland och Kimitoön, människor är på flykt och behöver tas hand om. EKONOMIPLAN Bildningsavdelningens enheter planerar hur man bemöter och handskas med den ökande ungdomsarbetslösheten och här har ungdomsverkstadsverksamheten central roll. På utbildningssidan är det viktigt att följa med att ibruktagandet av de nya läroplanerna förlöper bra. Vuxeninstitutets nya struktur bör inarbetas och utvecklas. Bildningsavdelningen uppgör en plan för hur vi integrerar de kommande flyktingarna utgående från vårt verksamhetsområde. 84

85 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Bildningsavdelningens kansli förankras som en väl fungerande helhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Varje enhet går igenom och analyserar sin verksamhet. Genomgång med metoden "mission, vision och strategi". Målen uppnåddes inte, nya tag tas Planering av framtidens kommun. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Tyky-dagar har hållits. Flera i personalen har varit på konditionshöjande kurs i Sjundeå Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomarna (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Våra elektroniska tjänster utvecklas hela tiden. Under 2016 togs Wilma i bruk i daghemmen. NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Antal möten bildningsnämnden finska skolsektionen svenska skolsektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS16 bildniningschef förvaltningschef/utbildningsass. 0,2 0,2 0,4 0,4 byråsekreterare Totalt: 2,2 2,2 2,4 2,4 85

86 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bildningens förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) Minskning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) Ökning av kostnader, övriga kostnader Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret gick i det stora hela enligt planerna. Bildningsavdelningen har ett gott arbetsklimat mellan enheterna. Under år 2016 gick kultursekreteraren i pension och en ny anställdes i stället. Under de kommande åren går ytterligare personal i pension. Vi bör förbereda oss för framtiden effektivera och utveckla våra arbetssätt och metoder. Den framtida välfärdskommunen står inför dörren och ger nya möjligheter och utmaningar. Ekonomiskt gick året bra. Största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre periodiserade pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar ligger fortfarande i osäkra statsandelar och stagnerande skatteintäkter. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden. 86

87 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvården ordnas utgående från barnets behov av dagvård av dagvård. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård erbjuds i daghemmen Hulta, Sofia, Furubo och Silva. I familjedagvård hos 15 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. Silva daghem erbjuder kvällsvård, nattvård och veckoslutsvård Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 6 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2016 ca 273 barn i dagvård, varav ca 59 av barnen går i förskola. Hemvårdsstöd utbetalas för familjer som sköter privat om sina barns dagvård FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagändring av lagen om barndagvård ändras till Lagen om småbarnspedagogik. Det innebär att kommunen ska vid anordnandet samarbeta med de instanser som ansvarar för undervisningen, idrott och kultur, socialvård, barnskydd, rådgivningsverksamhet och övrig hälsovård samt med andra behövliga aktörer. Lagen i kraft från Grupperna inom småbarnspedagogiken ska bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås. I en daghemsgrupp får samtidigt vara närvarande högst det antal barn som motsvarar mot tre personer i vård- och fostringsuppgifter. Förslag som träder i kraft om det godkänns är: Barn över tre år får en personal ha 8 barn, i dagsläget är det 7 barn. Om en av föräldrarna är hemma har barnet rätt till dagvård 20h per vecka, i dagsläget ingen gräns. EKONOMIPLAN Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationell nivå inom småbarnsfostran. Kimitoöns plan för småbarnsfostran skall uppdateras under Hitta system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran - Planera vad barnomsorgen skall erbjuda för service på Kimitoön och hur den skall utformas. Se över helheten - barn, personal och innehållet i verksamheten. - Verksamheten i Silva daghem inleds Alla tre gruppfamiljedaghem stängs i Kimito 87

88 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Utbildningsdag med temat "arbetsmiljö och arbetsgemenskap". Föreläsare Siv Björkqvist. Utveckla verksamheten och bemötande av barn i ICDP anda. All personal inom barnomsorgen genomgår en 24h utbildning i ICDP. All personal har genomgått 24h utbildning i ICDP. Utbildningen hölls av specialbarnträdgårdslärare Ingela Mollgren-Gustavsson. Se över helheten av dagvården i hela kommunen Tänka framåt och utveckla verksamheten kostnadsmässigt. Uppdatera småbarnsfostran i Kimitoöns kommun Kommunikationssystemet Wilma har införts för alla barn som går i daghemmen. Uppdateringen av småbarnsfostran startades höstterminen Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning Alla enheter har medvetet arbetat med barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet. Ett nära samarbete med föräldrarna har funnits angående barnens motoriska utveckling. 88

89 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer Barn totalt BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Daghem Silva daghem Hulta daghem 54 40, ,5 Sofia daghem 18 22, Furubo daghem ,5 Gruppfamiljedaghem Kottebo Stängd Stängd Stängd Stängd Bullerbyn Stängd Stängd LillSaga 12 13,5 Stängd Stängd Karusellen 8 10,5 Stängd Stängd Familjedagvården Personal Daghem 23 22, ,25 Gruppfamiljedaghem Familjedagvården ,75 Antal personer 49 45, Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl 1, Barnträdgårdslärare 4,75 4,25 6,75 7 Specialbarnträdgårdslärare 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 19 19, Familjedagvårdare daghem Familjedagvårdare hemmet ,5 Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,25 Totalt 51,75 50,75 51,5 52,00 89

90 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorg, förskola Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta (t.o.m ) och Silva. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. Grunderna för ny läroplan för förskolan under bearbetning. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2016 ca 59 barn. Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Invandringen gör att fler behöver stöd och hjälp med det svenska/finska språket. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 90

91 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Barnomsorg, förskola Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Utbildningsdag med temat" Arbetsmiljö, arbetsgemenskap" Föreläsare Siv Björkqvist. Utveckla verksamheten och bemötande av barn i ICDP anda. All personal inom förskolan genomgår en 24h utbildning i ICDP. All personal har genomgått 24h utbildning i ICDP. Utbildningen höll specialbarnträdgårdslärare Ingela Mollgren-Gustavsson. Se över helheten av förskolan i hela Se över helheten av förskolan i hela Tänka framåt och utveckla verksamheten kostnadsmässigt. Uppdatera förskoleplanen Kommunikationssystemet Wilma har införts för alla barn som går i förskolan. Förskolansläroplan togs i bruk höstterminen Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning Alla förskolor har medvetet arbetat med barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet. Ett nära samarbete med föräldrarna har funnits angående barnens motoriska utveckling NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Barn/skola Hulta svenska Hulta finska 2 4 3,5 4 Pjånkis svenska 25 26, Pjånkis finska 9 9, Furubo 4 4 5,5 5 Hitis-Rosala 1 1,5 2 2 Sofia 6 5 5,5 5,5 Barn totalt 56 61,5 58,5 58,5 Nettokostnad /barn

92 92

93 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg, morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsverksamhet ordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl och Morgon och eftermiddagsverksamheten i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis. Samtliga är anknytna till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Detta görs i samarbete med skola och dagvård Morgon- och eftermiddagsverksamheten har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. Kimitoöns morgon- och eftermiddagsverksamhet har ca 88 barn år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN Antalet barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten under åren kommer att vara Kimito morgon- och eftermiddagsverksamhet flyttar till nya daghemmet Silva under december månad Det nya daghemmet inkluderar både daghem, förskola och skolverksamhet. Morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas i samarbete med dagvården och skolan. 93

94 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg, morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Utbildningsdag med temat" Arbetsmiljö och arbetsgemenskap". Föreläsare Siv Björkqvist. Utveckla verksamheten och bemötande av barn i ICDP anda. All personal i Eftis verksamheten har genomgått en 24h utbildning i ICDP. All personal har genomgått 24h utbildning i ICDP. Utbildningen hölls av specialbarnträdgårdslärare Ingela Mollgren-Gustavsson. Planering av morgon och efermiddags- verksamheten. Personalen med i planeringsarbetet då det gäller morgon och eftermiddagsverksamheten. Samarbete med dagvård och skola. Personalen har en medveten planering då det gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten. Nära samarbete med skolan då det gäller gemensam personal. Daghemmet öppnar och stänger morgon- och eftermiddagsverksamheten. Nya utrymmen för Kimito eftis Kimito eftis flyttar till Silva under december månad 2015 Flyttningen gjordes under jullovet NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Barn totalt Mätare Nettokostnad/barn

95 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorg Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG16 BS16: Löneökning för pedagogiska ledaren i Silva Hyresökning Silva daghem ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Barnomsorgens största förändring under 2016 var att alla gruppfamiljedaghem har upphört. Ordinarie personal och barnen flyttades till Silva daghem som stod klart i december Under hösten 2016 togs dagvården starkt med i utvecklingen av IKT. En utmaning för Hulta daghem var att 8 flyktingbarn placerades i dagvården. Nytt språk och ny kultur för personalen. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna steg med euro. Största orsaken var att en närvårdare anställdes under några månader för flyktingbarnen som kom i april. En person gick på moderskapsledighet. Silva daghem startade i sina nya utrymmen vid årsskiftet och därmed kom en inventariekostnad som överskred det budgeterade med euro. De interna hyrorna var euro högre än budgeterat och de interna mat- och städtjänsterna var euro mindre än budgeterat. Hela barnomsorgens verksamhetsbidrag år 2016 är euro lägre än budgeterat. 95

96 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet ska tas i bruk från Den kommer att kräva nya arbetssätt. Syftet med den nya läroplanen är att man har ett större ämnesövergripande samarbete för att få en större helhetsbild av lärande och inlärning. Eleven ska beredas möjlighet att fördjupa sig i olika ämnes-områden utifrån sina egna förutsättningar. Digitaliseringen av studentexamen kommer att slutföras under planeperioden. Strukturerna för andra stadiets utbildning kommer att förändras. Utbildningsutbudet per utbildningsenhet kommer att minska. EKONOMIPLAN Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet förnyas från Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen. En utvecklingsplan för dessa ämnen utarbetas under planperioden. - De nya läroplanerna kommer att sätta krav på en förändrad verksamhetskultur i skolorna. Större samarbete mellan lärare och lärare samt lärare och elev är en förutsättning för att den nya läroplanen ska fungera i praktiken. - Resursanvändningen måste optimeras. Trots att inkomsterna inte ökar måste vi utveckla skolväsendet. 96

97 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Skolorna tar eleverna i beaktande Enheterna tar eleverna aktivt med i läroplansprocessen i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Elevkårernas åsikter har tagits i beaktande i skolans vardag. Delaktigheten och påverkningsmöjligeterna på undervisningen har ökat med den nya läroplanen. Läroplanen för grundläggande utbildningen Läroplanen tas i bruk för förskola till åk 6 från tas i bruk Läroplanen togs ibruk Formativ bedömning är ett utvecklingsområde som man börjat arbeta med under hösten Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning Kvalitetskortenas innehåll finns i Wilma/Primus Varje skola använder sig av tre kort för utvärdering av läsåret THL:s hälsa i skolan och utbildningsstyrelsens Skolans Trivselprofilenkäter har använts av alla. Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Tyky-dagar har hållits. Många i personalen har varit på konditionshöjande kurs i Sjundeå. Även enhetsspecifika insatser har gjorts när behov uppstå (diskussioner om att orka i arbete och massage på jobbet är två exempel). Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt sätt i undervisningen. Utvärdering av elektroniska tyska undervisningen. Google classrom, Didactor, Pednet är elektroniska pedagogiska miljöer som används allt mer. Kodning och programering kommer med redan i årskurs 1. Satsning på undervisningen i de inhemska språken och matematik,naturvetenskapliga ämnen. En utvecklingsplan görs upp för undervisningen i finska, svenska och matematik i enlighet med nya läroplanen. Genom den nya läroplanen undervisas alla i det andra inhemska språket från årskurs 1. Svenska och matematik bör få klarare satsnig under Alla skolor arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Alla skolor har inarbetade temasatsningar kring hållbar utveckling. Satsningen på hållbar utveckling börjar bli en självklarhet för våra skolor. Också den nya läroplanen kräver det. 97

98 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Elever totalt medeltal/kalenderår ,5 605,0 614,0 Elevstatisik BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola ,5 151,5 152,0 Dalsbruk skola 193,5 182,5 170,0 171,5 Hitis-Rosala skola 10,5 10,0 9,5 9,0 Västanfjärd skola 47,5 44,0 40,0 40,0 Kimitonejdens skola 88,5 86,5 87,5 85,5 Svenska elever totalt 482,0 468,5 458,5 458,0 Elevstatisik BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Kemiönsaaren keskuskoulu ,5 116,0 119,0 Taalintehtaan koulu 33 30,5 30,5 37,0 Finska elever totalt ,5 156 Specialundervisning, stöd för lärande. BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Individualiserad smågrup Integrerad i allmänundervisning * Bs 2014 elever med plan för lärande (intensifierat stöd) Special.undv. ändrad

99 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning Ansvarsperson: Bildningschef Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 14 BS 15 BG 16 BS Antal skjutselever BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Svenskspråkiga finskspråkiga Timresurs lå lå lå BS16 Svenskspråkig undervisning Finskspråkig undervisning KOSTNADER PER ELEV BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Svenskspråkigundervisning med skolskjuts medräknat Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning STATENS ELEVENHETSPRIS, Kimitoön STATENS ELEVENHETSPRIS, allmän KOSTNAD PER SKJUTSELEV

100 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning, andra stadiet Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Staten kommer att skära ner på anslagen för andra stadiets utbildning. Hur utslaget blir för gymnasieutbildningen är ännu inte helt klart men elevenhetspriset kommer med säkerhet att minska. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. Digitaliseringen kommer att öka på kommunernas investeringskostnader och underhållskostnader. Gymnasiets läroplan ska förnyas senast och kommunerna väntar på grunderna för den nya läroplanen. EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på digitala hjälpmedel för undervisningen kommer att fortsätta under åren En stor utmaning för vår kommun blir att hitta en lösning på hur vi klarar av att bevara vårt gymnasium med ett tillräckligt stort kursutbud till en rimlig kostnad för kommunen. Samarbetet med andra gymnasier bör utvecklas, främst med de åboländska och västnyländska gymnasierna. Utbudet och kvaliteten på nätbaserade kurser bör förbättras. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan fortsätter att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planperioden fortsätta utvecklandet av kursbrickan inom det marina området (båtförare, marinteknik) tillsammans med vuxeninstitutet. Även övriga samarbetsformer med vuxeninstitutet utvecklas under planperioden. 100

101 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning, andra stadiet Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen vid utarbetande av ny läroplan. Studerandekåren har hörts i olika delar av processen. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Motionsmiljonens program har erbjudits personalen. Tyky-dag har hållits tillsammans med KNS lärare. Gymnasiet ska bli ett gymnasium som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt sätt i undervisningen. Samtliga lärare styr undervisningen i riktning mot en digitaliserad studentskrivning. Provplattformen Abitti har använts i många läroämnen. Digtala prov genömfördes regelbundet under hösten Utveckla utbudet av alternativa kurser. Vidareutveckla den nya kusbrickan för marinlinjen (båtförarexamen, marinteknik), större samarbete med vuxeninstitutet. De teoretiska studierna för båtförarbrevet startade på nytt hösten Samarbetet med vuxeninstitutet fungerar bra. Alternativa kurser borde utredas för framtiden med riktning mot ett mera specialiserat gymnasium. Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling Skolan höll tre exkursioner i anslutning till hållbar utveckling. NYCKELTAL Elevstatisik BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Kimitoöns gymnasium 80,00 77,00 73,00 74,00 Brusaby elever i KÖG 20,00 22,00 20,00 20,00 Timresurs 200,00 190,00 192,00 192,00 resurs/ elev 2,50 2,46 2,63 2,59 KOTSNADER PER ELEV 11202, , , ,00 STATENS ELEVENHETSPRIS 8772, , , ,00 101

102 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning Ansvarsperson: Bildningschef PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS2014 BS 2015 BG 2016 BS16 Rektor 8,00 8,00 8,00 8,00 Svenskspråkiga lärare 47,00 46,50 47,00 47,00 Finskspråkiga lärare 15,50 15,50 15,50 15,50 Skolgångsbiträde 15,00 15,50 14,00 14,00 Skolsekreterare 1,50 1,50 1,50 1,50 Kurator, ped.hand 2,80 2,80 2,80 2,60 Förskollärare 4,50 6,00 5,25 5,25 Eftisledare 4,50 3,00 3,50 3,50 Skolgångsbiträde, förskola 1,50 0,75 1,75 2,00 Summa 100,30 99,55 99,30 99,35 UTBILDNINGSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. inkomna avgifter, minskning av undervisningsgrupper, hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter Minskning av kostnader, personalkostnader Minskning av kostnader, köp av tjänster (Interna städtjänster störst enskilda minskningen) ökning av kostnader, inköp (inventarier) ökning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror) Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut

103 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildning Ansvarsperson: Bildningschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utbildningsenhetens största förändring under 2016 var de nya läroplanerna som trädde i kraft (förskolans, den grundläggande utbildningens och gymnasiets läroplaner). Under våren 2016 slutfördes arbetet med läroplanen. Kimitoöns lärarkår samlades även på bred front för att diskutera hur man skulle anamma den röda tråden i nya läroplanen med mera elevcentrerad undervisning, inlärning som sker i större helheter med ämnesövergripande samarbete och regelbunden formativ bedömning. Satsningen på digitala verktyg i undervisningen har fortsatt, förbättringar har gjorts på elevnätverket och det trådlösa nätverken på skolorna. Under 2016 togs även förskolan starkt med i utvecklingen av IKT i undervisningen. Förskolans lärare och skolornas lärare har kontinuerligt fått fortbildning inom IKT för att kunna använda digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt. Största förändringen för förskolan har varit den nya läroplanen. Förskolans läroplan har samma kompetensområden att utgå från som den grundläggande utbildningen (åk 1-9). Den finska förskolan i Silva startade på hösten ett försök med att sköta alla undervisning utomhus fyra dagar i veckan. Finska förskolan i Dalsbruk har flyttat till Taalintehtaan koulu. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i daghemmet Silva. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Gymnasiets rektor fungerar för andra läsåret även som vuxeninstitutets rektor vilket ger möjlighet till utökat samarbete. Vårt elevunderlag kommer framöver att minska och kommunen egna studerande kommer inte att räcka till för att upprätthålla gymnasiet. För att trygga gymnasieutbildningen i framtiden borde kommunen göra upp plan på hur man kunde utveckla verksamheten för att även framöver ha ett tillräckligt stort elevunderlag. De digitala studentskrivningarna har testats i allt flera läroämnen under 2016, inga större tekniska problem har uppstått. Gymnasiet har ett aktivt i samarbete med Arthursällskapet, som stöder gymnasiet i sin marknadsföring. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var lägre än budgeterat, största orsaken till det är återhållsamma löneförhöjningar vi haft. På kostnadssidan är det främst inköp som rejält överskrider budgeten. Totalt överskreds inköp av skolmaterial och inventarier med ca euro. Största orsaken till överskridningen är att finska förskolan flyttade från Hulta daghem till Taalintehtaan koulu och samtidigt började 6 flyktingbarn i skolan. Möbler och extra skolmaterial inköptes. Även andra skolor köpte extra material och inventarier, som den nya läroplanen förutsätter. Totalt underskreds de budgeterade kostnaderna budgeten med ca euro. Kostnadsunderskridningen beror främst på en minskning av personalskostnaderna: euro, De interna hyrorna ökade med ca euro och de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna minskade med ca euro. På inkomstsidan fick utbildningsenheten totalt euro vilket var euro mera än budgeterat. Den största enskilda summan på euro kommer från övriga understöd och bidrag, det är understöd som vi fått för olika projekt, projekt ansökningarna har sökts under budgetåret. Eftersom inkomsterna är klart högre än budgeterat och utgifterna är lägre än budgeterat ger det ett positivt verksamhetsbidrag på euro. 103

104 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut anordnar kurser i hela kommunen, såväl längre kurser som kortare kurser, där främst vuxna har möjlighet att delta. Institutet ordnar grundundervisning t.ex. i bildkonst, matlagning och dans för barn (7-12 åringar) och ungdomar, fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. Vidare anordnar vuxeninstitutet enskilda föreläsningar med aktuella teman. Ett kursprogram görs inför varje höst upp på kansliet. Det trycks och distribueras till hemmen på Kimitoön. Kursprogrammet uppdateras vid årsskiftet. Även den uppdaterade versionen trycks och distribueras till hemmen på Kimitoön. Kimitoöns vuxeninstitut samarbetar med Kimitoöns gymnasium och strävar till att hitta lösningar som gynnar vardera enheten. Under läsåret planerar Vuxeninstitutet att tillsammans med gymnasiet ordna teoretiska båtförarstudier som en köptjänst, med Vuxeninstitutet som huvudman. Studierna ger möjlighet att avlägga s.k. förarbrev. Eftersom de administrativa tjänsteuppgifterna har förändrats under år 2015, så utvecklas tjänsterollerna så att de fungerar på bästa sätt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimitoöns kommun tar emot flyktingar våren Kimitoöns vuxeninstitut bör ha beredskap bör för att svara mot det utbildningsbehov som flyktingmottagandet förutsätter. En osäkerhet finns gällande eventuella statliga sparåtgärder under perioden. Vuxeninstitutet följer aktivt med förändringar och kan snabbt verkställa sådana kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN Kursverksamhet ordnas för ca undervisningstimmar per år. 104

105 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Att upprätthålla ett mångsidigt kursutbud Regelbunden elektronisk utvärdering för vuxenstudier i hela kommunen Varje kursdeltagare har möjlighet att utvärdera sin kurs på en webblankett. Att svara utbildningsbehov vid ett flyktingmottagande Att med kort varsel kunna skapa nödvändig utbildning, som också bidrar till integrering. Vuxeninstitutet ordnade integrationsutbildning i samband med flyktingmottagandet. Att finna goda lösningar för samarbete med gymnasiet Att studier vid vardera enheten kan nyttjas i högre grad Vuxeninstitutet anordnar detta läsår som köptjänst båtförarstudier. Studierna kan räknas som tillämpade gymnasiekurser. Vissa av Vuxeninstitutets kurser har kunnat räknas till godo som tillämpade gymnasiekurser. Att skapa ändamålsenliga administrativa rutiner då Rutinerna utvärderas kontinuerligt flera i personalen är nyanställda Ändamålsenligheten i rutinerna diskuteras kontinuerligt och ändringar görs. Att personalen mår bra och kan fortbildas Möjligheter till fortbildning erbjuds. Personalen har getts möjlighet till fortbildning. Att samarbeta med Fria bildningen i Åboland Regelbundna kontakter för att hitta samarbetsformer Kontakten till Fria bildningen i Åboland är regelbunden. 105

106 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Kursdeltagare Timmar Nettoutgifter per timme PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS16 Rektor 0,5 0,5/0,2 0,2 0,2 Kursplanerare 0/0,8 0,8 0,8 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare 0,4 0,4/0 0 0 Totalt 1,9 1,9/2,0 2 2 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Löner och arvoden: 4009 Timlärare har i högre grad än tidigare fakturerat för sin undervisning via bolag ( ), motsvarande minskning i lönebikostnader Köp av tjänster: 4423 Personalens resekostnader (timlärarnas) betydligt mindre än kalkylerat ( ) 4440, 4470 Utgifterna är större p.g.a. ovannämnd orsak ( ) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kimitoöns vuxeninstitut erhöll år 2016 kvalitets- och utvecklingsunderstöd från Utbildningsstyrelsen. Målet är att ta i bruk s.k. Open Badges. Efter slutförd kurs får deltagaren en Open Badge, vilken visar att den studerande har en godkänd kunskapsnivå t.ex. i språk, vilket kan komplettera de formella kvalifikationerna för olika slag av behörighet. 106

107 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor Vuxeninstitutet följer aktivt med utvecklingen på riksnivå och strävar till att utbildningen i så hög grad som möjligt skall kunna motsvara kommuninvånarnas behov. 107

108 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och -förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. Efterfrågan och utbud på nättjänster ökar. Bibliotekets uppgift är att välja ut och erbjuda kunderna högklassigt material. EKONOMIPLAN Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Kimitoöns bibliotek erbjuder kunderna högklassiga, aktuella och intressanta material och evenemang samt ett öppet vardagsrum för kommuninvånarna. BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Delta i utvecklingen av de nationella Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla innehållet nättjänsterna för biblioteken i den gemensamma databasen och samordna den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteksnätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter Utveckla samarbetet mellan bibliotek och skolor för att främja medieläskunnighet Att göra upp en plan för samarbetet mellan biblioteken och skolorna inom grundutbildningen och inom andra stadiets utbildning Planen är färdig och samarbetet mellan biblioteket och skolorna fortsätter i enlighet med den. Främja läslusten på Kimitoön Att med stöd av projektfinansiering arrangera läslustinspirerande och målgruppsinriktade aktiviteter, på båda språken över hela Kimitoön Bibliotekets betjäningspunkter ordnade sammanlagt 190 olika aktiviteter och skolningar, på svenska och/eller finska, med sammanlagt ca deltagare. 108

109 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal bibliotek Öppettimmar Fysiska besök Totalutlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Fysiska besök Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Total utlån Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Låntagare Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Mätare Fysiska besök/inv. 8,4 7,9 7,2 7,8 Total utlån/inv. 10,8 10,7 10,4 10,5 Låntagare/inv 36,8 % 37,0 % 40 % 37,3 % Mediebestånd /inv 10, ,3 10,0 Anskaffningar /inv 0,42 0,5 0,5 0,58 Omkostnad/inv. 90,5 89,8 92,8 93,8 Kostnad för medie- 11,6 10,5 11,4 11,5 anskaffning/inv. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Bibliotekschef Bibliotekarie 2 1,8 2 2 Biblioteksfunktionär 5,72 6,44 5,72 5,24 8,72 9,24 8,72 8,24 109

110 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Ökade kostnader för interna hyror Ökade intäkter p.g.a. projektfinansiering Räkenskapsperiodens överskott ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Bibliotekets budget täcker nöjaktigt basverksamheten. Med stöd av projektfinansiering från UKM har olika aktiviteter arrangerats; sagostunder, författarbesök, mediaworkshoppar etc. Projektmedel har också erhållits för marknadsföring av biblioteket. De nya nationella bibliotekssystemen utgör en utmaning för biblioteket, liksom anpassningen av vårt eget bibliotekssystem till dem. Modifieringarna har planerats gemensamt av systemleverantören, Nationalbiblioteket och Blankabiblioteken. Tyvärr togs det nya kundgränssnittet inte i bruk ännu år 2016 som vi hade hoppats, men kommer att realiseras under år Den nya bibliotekslagen trädde i kraft den Lagen innebär inte stora förändringar i bibliotekets verksamhet, men den definierar bibliotekets uppgifter mera detaljerat än tidigare. Lagen reviderar bl.a. regleringen rörande avgifter, användarregler och personal. Användningen av bibliotekets utrymmen behöver också ses över i enlighet med hur lagen förutsätter bibliotekets uppgifter. Därtill påverkar social- och hälsovårdsreformen bibliotekets verksamhetsomgivning. Biblioteket behöver förbereda sig på förändringar. 110

111 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för kultur, idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer, samt med kreativa yrkesutövare i kommunen. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, en kultursekreterare, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Inom ungdomsverkstaden Isla+ finns verksamhetsledare samt uppsökande ungdomsarbetare på tidsbundna arbetsavtal. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser samt Bio Pony. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för att ägna sig åt kreativ verksamhet eller fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen och välbefinnandet försämras. Insikten ökar i samhället om att även konst och kultur främjar hälsa och välmående Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom rörelse i skolan programmet samt till att ägna sig åt kreativitet för att främja självkänsla, inlärning och trivsel. Motionsrådgivningsverksamheten etableras samt förstärks under tidsperioden. Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Verksamheten inom Ungdomsverkstaden Isla+ utvecklas samt utformas under tidsperioden. På detta sätt Förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller arbete. Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika ålderskategorier. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. Kultur Kultursektorns viktigaste uppgift är att sörja för att Kimitoöns invånare har goda möjligheter till ett mångsidigt kulturutbud och kulturutövande. Detta sker i samarbete, såväl inom fritidsenheten och med kommunens övriga enheter som med externa aktörer och kreativa yrkesutövare. Barnkulturen ges hösta prioritet. Alla barn bör få möjlighet att stifta bekantskap med olika konstformer. 111

112 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef BINDANDE MÅL 2016 Mål Minst 1 timme motion för barn och ungdomar per dag Eftersträvad nivå / uppföljning Alla skolor i kommunen går med i Skolan i rörelse-programmet. Alla skolor i kommunen är med i skolan i rörelse-programmet Effektivera informationen om motionens betydelse Motionsrådgivningen 20 kunder/år. Motionsrådgivningen har haft 24 kunder under Utveckla verksamheten inom hälsomotion Hälsomotionsstrategin uppdateras Hälsomotionsstrategin har inte uppdateras i och med den kommande social- och hälsovårdsreformen. Ungdomsgarantin 50 ungdomar/år inom ungdomsverkstadsverksamheten. Ungdomsverkstaden har under året haft 13 deltagare och uppsökande ungdomsarbetaren 48 kunder. Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj). I Kimitoöns kommun cyklades sammanlagt 2689 prestationer. Med detta resultat placerade sig Kimitoön på andra plats för kommuner över 5000 invånare i Egentliga Finland. Kultur för äldre Utveckling av kulturapotek och kulturvänverksamheten. Kulturapotekets verksamhet: 8 workshops i åldringshem och serviceboenden. Kulturvänsverksamhetens utveckling kom inte igång p.g.a. förändringar inom kulturenheten (byte av personal). Satsningar på kulturfostran för barn och unga Samarbetsprojekt med andra aktörer, bl.a. skola och dagvård. Under 2016 ordnades sammanlagt 19 evenemang för och med barn och unga samt storsatningen, musikalen ÖN. Utvecklingen av kulturläroplanen fortskrider i samarbete med Barnkulturcentrum vid Sagalund. 112

113 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef NYCKELTAL BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Banan Antal besökare netto Bokslut , , ,00 Nettokostnad/besök 7,95 8,14 12,14 12,24 Slaggis Antal besökare Netto Bokslut , , ,00 Nettokostnad/besök 7,72 7,57 7,11 11,66 Lammis Antal besökare Netto Bokslut , , ,00 Nettokostnad/besök 48, ,44 22,80 Amosparken Antal användare: Netto Bokslut , , ,00 nettokostn/anv 1,46 1,05 0,88 0,85 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut 8 900, , ,00 nettokostnad/anv. 1,18 1,40 0,40 0,65 Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut , , ,00 Nettokostnad/anv 2,68 2,59 2,00 2,59 Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut , , ,00 Nettokostnad/anv 5,64 5,43 6,03 5,78 Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut , , ,00 Nettokostnad/anv 9,13 15,10 8,33 7,33 Kulturverksamhet evenemang, egna/samarbete antal filmvisningar filmvisningar, besökare evenemang för barn och unga

114 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Fritidschef idrottsinstuktör planmästare idrottsanläggningsskötare Koordinator för ungdomsarbete Idrotts- och ungdomsledare Verksamhetsledare för ungdomsverkstad uppsökande ungdomsarbetare kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Förändringar: 9,5 9,5 9,5 9,5 FRITIDSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG KULTURENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

115 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschef AVVIKELSER BG16 BS16: Intäkter inom idrott och friluftsliv Intäkter inom kulturverksamhet Mindre personalutgifter inom uppsökande ungdomsverksamheten ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under sommaren flyttade ungdomsgårdsverksamheten i Dalsbruk samt ungdomsverkstaden Isla+ från Bruks invest på Kolabacksvägen 4. Ungdomsgården flyttade tillbaka till Slaggis och ungdomsverkstaden till DIT-Center. Ungdomsmusikalen Ön bidrog inom kulturverksamheten till både ökade inkomster och utgifter. I och med organisationsändringar inom sysselsättningsverksamheten arbetade uppsökande ungdomsarbetaren endast 40 % under tidsperioden oktober-december. Inom idrott och friluftsliv baserar sig de höga intäkterna främst på deltagaravgifter och hyresintäkter. Framtiden ser ljus ut inom denna sektor. I och med att social- och hälsovårdsreformen genomförs kommer kultur- och fritidsenhetens verksamhet att få en viktigare roll inom kommunen. Idrotts- och friluftssektorn kostade 64.50, ungdomssektorn och kultursektorn per invånare. 115

116 16.4 Omsorgsavdelningen Omsorgens förvaltning Socialeneheten Äldreomsorgsenheten Hälsovårdsenheten Specialsjukvården 116

117 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2015 Ursprunglig BG 2016 Budgetändringar BG 2016 BS 2016 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,91 % Avgiftsintäkter ,12 % Understöd och bidrag ,44 % Hyresintäkter ,61 % Övriga verksamhetsintäkter ,77 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,52 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,32 % Övriga lönebikostnader ,07 % Lönebikostnader ,29 % Personalkostnader ,19 % Köp av tjänster ,47 % Material, förnödenheter och varor ,23 % Understöd ,19 % Hyreskostnader ,92 % Övriga verksamhetskostnader ,11 % VERKSAMHETENS KOSTNADE ,89 % VERKSAMHETSBIDRAG ,00 % AVSKRIVN. ENLIGT PLAN ,08 % RÄKENSK.PER. RESULTAT ,85 % Budgetändring: Tilläggsanslag euro: Äldreomsorgen, köp av tjänster Tilläggsanslag euro: Egentliga Finlands sjukvårdsdisstrikt, köp av tjänster 117

118 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en vårdkoordinator och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar institutionsvård, vård i hemmet och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar hälsocentralsjukhusets, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. Planeringen av renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under nästa år. Fullmäktige har den beslutat att kommunen skall ta emot ca 20 syriska kvotflyktingar Detta innebär nya utmaningar för flera olika verksamheter i kommunen, t.ex. läkarmottagningarna, rådgivningsverksamheten och det sociala arbetet. En arbetsgrupp med representanter för bildningsavdelningen, utvecklingsavdelningen och omsorgsavdelningen förbereder under hösten 2015 flyktingarnas ankomst. Den exakta tidpunkten för när flyktingarna anländer är oklar och beror på faktorer som kommunen inte kan påverka. Under kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation inom socialväsendet. Projektet har beviljats finansiering av staten. Om finansiering beviljas deltar kommunen i ett projekt med Yrkeshögskolan Novia Målsättningen är att aktivera barn under skolåldern som har en avvikande viktkurva. Projektet genomförs i samarbete med bildningsavdelningen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en utredningsgrupp för att utreda hur social- och hälsovården skall organiseras nationellt i framtiden. Gruppen har i augusti 2015 i sin utredning föreslagit att landet skall indelas i 9-12 självständiga, administrativa områden. Gruppen har inte tagit ställning till innehållet i områdenas verksamhet. Utredningen skall fungera som grund för det kommande politiska beslutsfattandet. Reformerna kommer att kräva ny lagstiftning. Den nya socialvårdslagen (1301/2014) träder i kraft stegvis 1.1, och Avsikten med lagen är att förstärka den kommunala grundservicen och minska behovet av reparerande åtgärder inom socialvården. På sikt skall detta sänka kostnaderna för kommunerna. Tyngdpunkten för socialvården förskjuts från reparerande åtgärder till förebyggande arbete och s.k. lågtröskelverksamhet. Det förebyggande arbetet utförs inte enbart inom social- och hälsovården utan även inom andra kommunala sektorer. Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) innebär nya arbetssätt gällande klientdokumentationen inom äldreomsorgsenheten och socialenheten. Enligt den nya kommunallagen (410/2015), skall kommunen också ha ett handikappråd som utses av kommunstyrelsen. 118

119 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef EKONOMIPLAN Verksamheten leds redan nu så att man beaktar att stora förändringar kommer att ske inom social- och hälsovården under de närmaste åren. - När kommunens strategi uppdaterats påbörjas arbetet med att uppdatera även omsorgsavdelningens verksamhetsprogram. - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. Stora organisationsförändringar har redan ägt rum men mindre justeringar bör ännu göras. - Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan beaktas då man planerar de kommande årens verksamhet. Planeringen av renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under nästa år. - Välfärdsplanen för barn och unga, som färdigställs hösten 2015, behandlas och godkänns av kommunstyrelsen och fullmäktige. - Under kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. Projektet har beviljats finansiering av staten. - En vårdkoordinator på deltid behövs för koordinering av främst av bäddavdelningens och äldreomsorgsenhetens patientströmmar. - Mottagningen av kvotflyktingar planeras och genomförs 2016 som ett sektoröverskridande samarbetsprojekt. BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Omsorgsavdelningen satsar på förebyggande Alla verksamhetsenheter utvecklar de förebyggande och och hälsofrämjande verksamhet. hälsofrämjande arbetsmetoderna. Inom äldreomsorgen görs förebyggande hembesök till personer som fyllt 80 år. Både inom hälsovårdsenheten och äldreomsorgsenheten har påbörjats kartläggning av äldre personers nutrition. Inom hälsovårdenheten strävar man att aktivera nollmotionärer i samarbete med fritidsenheten. Inom socialenheten har man deltagit i Attitydrännan, ett drogförebyggande evenemang för ungdomar. Omsorgsavdelningen strävar till att Minskade kostnader för långtidsarbetslösa. sysselsätta flera långtidsarbetslösa. Kostanderna för långtidsarbetslösa har minskat från (2015) till (2016) d.v.s. med Omsorgsavdelningens rekryteringsmetoder Rekryteringmetoderna och -processerna gås igenom för och -processer ses över. olika personalgruppers del. Hela kommunen kommer att gå in för att ta ibruk Kuntarekryprogrammet för rekrytering av både vikarier och fastanställd personal

120 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Regionalt samarbete och samarbete över Personalen deltar i möten och utbildningar på andra orter och kommungränserna uppmuntras. samarbetar även på annat sätt över kommungränserna. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp har under året träffat Pargas stads och Hangö stads ledande tjänstemän och diskuterat gemensamma ärenden. Omsorgsavdelningen har samarbetat med Pargas stad och ordnat en gemensam ledarskapsutbildning med anledning av Sote-reformen. Den förverkligas i början av år Förmännen samarbetar aktivt med kolleger från andra kommuner i olika nätverk. Alla omsorgsavdelningens verksamhets- punkter sorterar papp- och kartongavfall. Samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall och ser över sorteringsprocessen för denna typ av avfall. Alla verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall. NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden Mätare Kimitoöns omsorgsavdelning totalt Nettokostnad, euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Omsorgschef Förvaltningschef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

121 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef AVVIKELSER BG16 BS16: Minskade kostnader för omsorgsnämnden Minskade personalkostnader Minskade kostnader för köp av tjänster ALLMÄN OCH EKONOMISKA ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå som under de senaste åren. Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen och ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En gång i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Dessutom deltar alla avdelningens förmän och ledningsgruppen. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs. Utomstående personer inbjuds ibland till gruppernas möten för att man skall få del av nyttig information om aktuella ärenden. Aktuella teman har under året varit skötseln av avdelningens fastigheter, utbildning i användningen av dataprogram, positiv kommunikation på jobbet m.m. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, Kompetenscentret Oy Vasso Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret för det sociala arbetet (FSKC), Pargas stad bl.a. när det gällt familjerådgivningsverksamheten och med A-kliniken när det gällt missbrukarvården. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter. Under de senaste åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med vårdförnödenheter för exceptionella situationer. Nya förnödenheter skaffas årligen så att sortimentet utökas. Omsorgsavdelningen har på olika sätt aktivt deltagit i Egentliga Finlands landskaps förberedelser inför landskapsreformen och reformen av social- och hälsovården. Reformen innebär att hela social- och hälsovården helt och hållet upprätthålls av landskapet och finansieras av staten fr.o.m Kommunen deltar i ett nationellt projekt, Kansakoulu, som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vis elektronisk dokumentation. Under slutet av 2016 planerades två nya projekt, Kompassihanke för den äldre befolkningen och Lupa auttaa för barn unga och familjer. Alla kommuner i landskapet förväntas delta i projekten förutsatt att finansiering beviljas av staten. Projekten innebär att kommunerna gemensamt förbereder sig inför reformen av social- och hälsovården. Avdelningens verksamhetsenheter har huvudsakligen förverkligat de mål som uppställts i budgeten och ekonomiplanen för Förmansarbetet har stötts främst i form av möten och utbildningar. Omsorgens förvaltning har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med euro. Hela avdelningen har underskridit den ändrade budgeten (inkluderat en tilläggsbudget på euro) med euro. Orsakerna till att budgeten underskridits är att lönekostnaderna varit lägre och intäkterna varit större än beräknat. Kostnaderna för specialsjukvården som köps av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt verkade bli avsevärt mycket högre än budgeterat under den första halvan av året, men kostnadsökningen planande ut under den andra halvan av året. Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på hur landskapsreformen och reformen av hela social- och hälsovården utformas av staten. Utöver detta ställer ny lagstiftning hela tiden nya krav på verksamheten. 121

122 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjeservice, barnatillsyn, vuxensocialarbete, flyktinghandledning, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men i och med personalökningen har en del av personalen sin fasta arbetspunkt i Dalsbruk. Mottagning sker enligt tidsbeställning på båda kontoren. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN På riksomfattande nivå har en total omstrukturering av social- och hälsovården diskuterats en längre tid. Ett flertal nya lagar trädde i kraft 2015 och dess förverkligande har påbörjats och fortsätter under de kommande åren. Den nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft stegvis under 2015 och i kommunerna skapar man nya modeller för att förverkliga lagen. Inom socialenheten har ett familjeservice-team bildats bestående av tre personer. I framtiden kan det visa sig att denna service behöver utvidgas. Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (1369/2014) trädde i kraft Detta innebär att det ska bildas en servicecentral för arbetskraft där arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten samarbetar ännu närmare för att sysselsätta långtidsarbetslösa. Inom Egentliga Finland bildas 1-2 servicecentraler. För Kimitoöns del planeras ingen fast servicecentral utan servicen blir tillgänglig på Kimitoön genom ett mobilt serviceteam som består av personal från kommunen, arbets- och näringsbyrån och FPA. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändrades vid årsskiftet 2014/2015 så att kommunerna betalar hälften av arbetsmarknadsstödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd dagar och 70% av stödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd minst 1000 dagar. Tidigare betalade kommunen 50% av arbetsmarknadsstödet då personen fått arbetsmarknadsstöd 500 dagar. Det betyder att sysselsättningen måste få en framträdande roll inom hela kommunen. Det grundläggande utkomststödet flyttas till FPA fr.o.m Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ska samordnas. EKONOMIPLAN Socialenhetens verksamhet fördelas fr.o.m på två förmän, där den ena förmannen leder den vuxeninriktade servicen (vuxensocialarbete, flyktinghandledning, missbrukarvård, handikappvård och barnatillsyning) och den andra förmannen den barn- och familjeinriktade servicen (familjeservice och barnskydd). Detta innebär en tilläggsanställning på 0,5 socialhandledare och anställningen sammankopplas med behovet av tilläggsresurser vad gäller flyktingarbetet. Kimitoöns kommun deltog i projektet Kaste II Välmående barn och unga ( ) och nu fortsätter arbetet till valda delar inom familjeservicen. Syftet med projektet var att utveckla och koordinera det förebyggande arbetet med barn och ungdomar på Kimitoön. Utvecklandet av det förebyggande arbetet inom alla sektorer där man jobbar med barn och unga är av största vikt. Familjeservicen har startat som ett svar på den nya socialvårdslagen vars syfte är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och förbättra likabehandlingen av klienterna. En trend i samhället har varit att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet torde nu minska då alltfler familjer får service enligt socialvårdslagen och inte blir barnskyddets klienter. Inom vuxensocialarbetet och handikappservicen implementerar man likaså den nya socialvårdslagen. Inom vuxenarbetet jobbar man speciellt för att främja sysselsättningen, vilket kräver ett gott samarbete med hälsovården, projekt Arbetskompaniet, ungdomsverkstaden och övriga kommunala sektorer som kan sysselsätta långtidsarbetslösa. Kimitoöns kommun tar emot kvotflyktingar 2016 och anställer en flyktingkoordinator. I samarbete med TE-centralen, ELY-centralen, FPA, alla berörda kommunala myndigheter och tredje sektorn jobbar man för en lyckad start på integrationen av flyktingarna. Från och med september 2014 köps missbruksarbetartjänster två dagar per vecka från A-kliniken. Tjänsten har fungerat bra och behovet har visat sig vara större fr.o.m budgeteras för 2,5 dagar/vecka. Detta möjliggör även en uppstart av social rehabilitering för missbrukare, vilket i sin tur kan minska antalet långtidsarbetslösa kommunen betalar för. 122

123 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef BINDANDE MÅL 2016 Mål Mottagning av flyktingar Eftersträvad nivå / uppföljning Integrationen av flyktingar påbörjas i samarbete med övriga kommunala och statliga myndigheter. Syriska flyktingar anlände till Kimitoön i februari Integrationen har kommit väl igång tack vare kommunens goda samarbete med föreningar, övriga frivilliga och statliga myndigheter. Familjeservicen utvecklas Familjerna har möjlighet att få socialservice innan ett barnskyddsligt behov uppstått. Antalet barnskyddsanmälningar minskar. Familjeservicen har hittat sina arbetsformer Samarbetet inom kommunen har skapat möjlighet för barnfamiljer att få hjälp i ett tidigt skede. Barnskyddsanmälningarna har minskat från 177 (2015) till 106 (2016). Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars arbetsmarknadsstöd kommunen till en del bekostar Årliga kostnaderna minskar. Samarbetet med centrala kommunala och statliga myndigheter löper. Kostnaderna från 2015 har minskat med Under 2016 har antalet personer kommunen betalat för varierat mellan 34 och 55 personer/mån, med en tydlig minskning under året - 53 personer i januari, 35 personer i december. Totalt 102 personer och dagar, jämfört med 2015 totalt 104 personer och dagar. Barnskyddets personal har möjlighet att arbeta Köptjänster minskar inom barnskyddets öppenvård. intensivt med familjer inom barnskyddet Köptjänster inom barnskyddets öppenvård har minskat från 2015 till 2016 med Hejda kostnadsökningen för färdtjänst Andelen färdtjänstresor som beviljas enligt socialvårdslagen ökar i jämförelse med resor beviljade enligt handikapplagen. I jämförelse med 2015 har andelen klienter som beviljats färdtjänst enligt socialvårdslagen ökat från 9,4% till 10,0%. 123

124 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Barnskyddsanmälningar Kontakt till socialvården, barn 25 Omhändertagna barn Barn i eftervård Färdtjänstresor Färdtjänstresor enl. handikappservicel Färdtjänstresor enl. socialservicel Färdtjänstresor enl. omsorgsl 520 Hushåll som erhåller utkomststöd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Förman 2 Socialchef 0, Förmånshandläggare Socialarbetare 2 3,58 3,8 3,22 Barnatillsyningsman Familjearbetare 0, ,75 Socialhandledare m. tjänsteansvar 0,64 Familjehandledare 0,42 1 Familjeassistent 1,1 Socialhandledare Flyktinghandledare 1 0,8 Totalt 7, ,9 11,41 SOCIALENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

125 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef AVVIKELSER BG16 BS16: Intäkter, utkomststöd Löner, socialjour flyktingmottagning familjeservice socialhandledarresurs (handikapp, flykting, vuxen) Köpta tjänster, färdtjänst Understöd, andelen av arbetsmarknadsstöd utkomststöd handikappservice ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Planerna på att fördela socialenhetens verksamhet på två förmän från början av 2016 förverkligades inte, och därmed inte tilläggsanställningen av en socialhandledare som skulle ha fördelats på handikappservice, vuxensocialarbete och flyktingarbete. Under året arbetades istället en annan modell fram och socialenhetens verksamhetsområde utvidgades med kommunens sysselsättningsarbete fr.o.m och förberedelser inför detta påbörjades under slutet av En förman för vuxensocialarbete och sysselsättning har valts. Familjeservicen har hittat sina verksamhetsformer och basservicen har därmed stärkts. Det har kommit färre barnskyddsanmälningar 2016 än 2015, och de flesta bedömningarna av servicebehovet görs inom familjeservicen. I viss mån har föräldrar självmant tagit kontakt till familjeservicen, men oftast tar en samarbetspart kontakt i samtycke med föräldrarna. Kommunen har under flera års tid arbetat aktivt med sysselsättningen av långtidsarbetslösa och fr.o.m koncentreras sysselsättningsarbetet till omsorgsavdelningen, socialenheten. Jämfört med 2015 har kostnaderna 2016 för andelen av arbetsmarknadsstödet som kommunen betalat minskat med närmare Flyktingmottagningen fick en bra start i februari 2016 och samarbetet med övriga myndigheter ledde bl a till att integrationsutbildningen sker på Kimitoön, delvis med distanskontakt till utbildaren. Lokalsamhället har tagit väl emot de 20 flyktingarna och nästa grupp på 20 personer har anlänt i februari Missbruksarbetaren har haft klientmottagning i medeltal 2,5 dagar/vecka på Kimitoön, men socialenheten har inte startat social rehabilitering för missbrukare. Social- och hälsovårdsreformen bereds på riks- och landskapsnivå. 125

126 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vård och omsorg av den äldre befolkningen. Vård i hemmet är indelat i två huvuddistrikt, ett i Söder, som inkluderar skärgården och ett i Norr. Klienterna i östra delen av Kimitoön delas mellan de två distrikten och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin hemvård av Silverbackens personal. Effektiverat Serviceboende finns på Almahemmet i Kimito (32 boendeplatser), Silverbacken i Västanfjärd (17 boendeplatser) och serviceboende på Hanna-hemmet (18 boendeplatser). Kommunen har sedan januari 2016 gett betalningsförbindelse för 5 klienter inom effektiverat serviceboende i Hajala och för en klient i Reso. Hannahemmet har under år 2016 haft ett utökat antal vårdplatser för institutionsvård. Högsta antalet inom institutionsvård var 37 vårdplatser i mars till juli, varefter vårdplatserna successivt minskades till 32 i december I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende, Fridhem, med 10 boendeplatser. Lätt serviceboende innebär att det inte finns vårdpersonal på plats under natten. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:15 Kvalitetspublikation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen definieras de nationella målen för Kommunerna uppmanas granska målen i förhållande till kommuninvånarnas behov då de ställer upp sina egna mål och utvecklingsförslag. 75 år fyllda (hela landet) Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 89,6 89,5 90,6 91,0-92,0 Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård ,2 11,8 11,8 13,0-14,0 Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 3,7 4,2 4,7 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende ,4 5,6 7,1 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral ,8 4,7 2,1 2,0-3,0 Kimitoöns kommun strävan har varit att de nationella målen för 2017 uppnås. I tabellen nedan ses tabellen ovan, kompletterad med Kimitoöns kommuns procenttal. Rutorna med aprikos bottenfärg är kommunens egen statistik, eftersom publicerade siffror inte finns att tillgå. De övriga siffrorna är tagna från Statistikcentralens uppgifter. Målsättningen för 2016 är framställd med grön bottenfärg. 75 år fyllda på Kimitoön mål Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 90,6 90,6 90,0 91,0 91,0-92,0 Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård ,6 14,6 13,3 14,7 14,0 13,0-14,0 Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 1,5 2,5 3,5 3,6 4,3 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende ,6 5,1 5,4 6,9 6,0 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral ,6 4,1 4,5 3,0 2,9 2,0-3,0 Ett tillräckligt antal kunnig personal är en nödvändig förutsättning för att säkerställa en trygg och högklassig service för äldre. Dessutom har detta en stor betydelse med tanke på personalens arbetshälsa, arbetssäkerhet, rättsskydd och varaktighet. Forskning har visat att vid sidan av personalantalet har i synnerhet kompetens, förmågan att rikta kompetensen rätt och kompetent närledarskap ett samband med vårdens kvalitet och effektivitet. Dessa faktorer säkerställer att de äldre invånarna får vård i enlighet med sina behov och ökar klient-/patientsäkerheten. 126

127 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet har kraftigt höjts de senaste åren och kommer fortsättningsvis att höjas genom uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. Möjlighet att gå utbildning för specialyrkesexamen i ledarskap har ordnats i kommunen. Av äldreomsorgens sex förmän deltar fem i utbildningen. Kimitoöns kommunfullmäktige har i mars 2015 godkänt Plan för att stödja den äldre befolkningen Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun. Äldreomsorgen har förbundit sig att verka för att målsättningarna uppfylls, förutsatt att fullmäktige beviljar tillräckliga anslag för att verkställa de planerade åtgärderna. I planen definieras åtgärderna, d.v.s. kraftig ökning av stöd för närståendevård, förändring av lätt serviceboende till effektiverat serviceboende, beviljande av servicesedlar i liten utsträckning föreffektiverat serviceboende (2 klienter) och för Vård i hemmet (10 klienter) samt 5 köpta vårdplatser inom serviceboende. Övriga åtgärder som definierats är nattvård inom Vård i hemmet och familjevård för äldre. BINDANDE MÅL 2016 Mål Nattvård inom Vård i hemmet Eftersträvad nivå / uppföljning Nattvården startar i januari 2016 med en försöksperiod på 2 år Befattningar har lediganslagits 2 gånger under år 2016, men lämplig personal för nattvården har inte kunnat hittas och verksamheten har inte startat. Anhörigsamtalens evaluering Anhörigsamtalen, som påbörjats 2015 inom Vård i hemmet, utvärderas och utvecklas Anhörigsamtalen för klienter med hemvård varje dag har fortsatt och upplevts givande och utvecklande. Identifiering av klient med undernäring/risk för under- Screening med hjälp av MNA-blankett näring Screeningen med hjälp av MNA-blankett har påbörjats under slutet av år Kortet i ergonomisk förflyttningskunskap Arbetshälsoinstitutets utbildning i förflyttningskunskap och riskbedömning, främjar också patientsäkerheten samt kvaliteten av vården. 3 närvårdare på Almahemmet och 3 närvårdare på Hanna-hemmet har genomgått utbildningen och fått kortet i ergonomisk förflyttningskunskap Mera liv i åren med små gärningar En fortsatt utveckling av den dagliga sysselsättningen och meningsfullheten Vardagliga sysselsättningen bland klienterna har synliggjorts bättre för anhöriga. Tillsvidareanställd vikariepool på Hanna-hemmet Två tillsvidareanställda behöriga närvårdare vikarierar semestrar under hela året. Två närvårdare har tillsvidareanställts till vikariepool på Hanna-hemmet. En förbättrad och enhetlig elektronisk dokumentation inom omsorgen Kontinuerlig utbildning och utveckling av dokumentationen inom äldreomsorgens enheter. Dokumentationen och vårdplanerna har förbättrats. Ledarskapsfortbildning för förmännen Ledarskapsutbildning enligt det program kommunen erbjuder Fem förmän inom äldreomsorgen går specialyrkesexamens utbildningen i ledarskap, en har examen sedan tidigare. 127

128 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Hemvårdsbesök Dagcenterbesök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn Effektiverat serviceboende, vårddygn Institutionsvård, vårddygn Mätare BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Hemvård euro/besök 26,49 29,34 31,78 26,73 Lätt serviceboende euro/boendedag 45,84 39,53 45,26 38,06 Effektiverat serviceboende Almahemmet euro/boendedag 115,60 111,97 118,25 109,56 Hanna-hemmet euro/boendedag * 106,27 95,16 109,69 Silverbacken euro/boendedag 104,28** 107,58** 117,13 ** 100,30** Institutionsvård Hanna-hemmet euro/vårddygn 92,86 90,37 107,74 85,51 *inget effektiverat serviceboende på Hanna-hemmet t.o.m. år 2014 **innehåller kostnader för Dag-center i Västanfjärd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Äldreomsorgschef Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 Förman 4,6 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0 0,4 0,4 0 Ansvarig sjukskötare Sjukskötare/Hälsovårdare 11,4 14,9 13,9 13,9 Närvårdare/Primärskötare 50,3 55,98 60, ,3775 Mentalvårdare Konditionsskötare ,62 Hemvårdare 13, ,25 Hemhjälpare 1,55 1,55 1,55 1,55 Vårdbiträde Anstaltsvårdare Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson 0 0,5 0,5 0,5 Totalt 103, , , ,

129 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Minskade personalutgifter (bl.a. periodisering av semesterlöner) Ökade inkomster för vårddagar (anstaltsvård) Ökade inkomster för hemvård och vårdavgift inom effektiverat serviceboende Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter Ökade inkomster från Statskontoret pga militärtjänstersättningar Minskade utgifter för hyror för maskiner och anläggningar (leasing) Minskade utgifter för interna hyror Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun ( / a) Minskade utgifter för köp av kundtjänst pga rätten att byta hemkommun Ökade inkomster för måltider Minskade utgifter för intern mattjänst Ökade kostnader för köp av läkemedel Minskade utgifter för intern IT-tjänst Minskade utgifter för utbildningstjänster Ökande kostnader för närståendevård Ökade kostnader för renhållnings- och tvätteritjänster ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med Största inbesparingen utgörs av minskade personalutgifter p.g.a. semesterpenningen för kommunalt anställda har sänkts med 30 % samt på grund av att nattvård inom Vård i hemmet inte förverkligats. Sänkt semesterpenning inverkar redan på bokslut 2016, eftersom semesterpenningen införtjänas fr.o.m. april månad. Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit mera än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets platsantal ökades akut i början av året. Platsantalet ökades på grund av ett brand- och röktillbud inom hälsovårdens vårdenhet. Med anledning av det ökade klientantalet har kostnader för läkemedel och vårdförnödenheter överskridits. Inkomsterna för effektiverat serviceboende (måltidsersättningar, hyror och avgift för hemvård) har varit högre än beräknat. Kommunen var i början av året tvungen att i brådskande ordning placera vårdbehövande klienter på effektiverat serviceboende i Hajala. Med anledning av detta beviljades äldreomsorgen ett tilläggsanslag på Klienter som får sin vård av privat serviceproducent betalar en vårdavgift enligt betalningsförmåga till kommunen, vilket har inbringat Krigsinvalider med minst 20 %:s invaliditetsgrad har rätt till gratis vård. Utgifterna för vården ersätts av Statskontoret. Dessa utgifter har under året varit större än beräknat och har därför även inbringat större inkomst från Statskontoret än beräknat. Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a ( 60 i socialvårdslag 1301/2014) enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan 129

130 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Tre sådana vårdplatser har under året inbringat (budgeterade inkomster ), eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Äldreomsorgen har budgeterat för eventuell klient som ansöker om vårdplats i annan kommun enligt samma paragraf, men ingen Kimitoöbo har beviljats vårdplats utanför ön. Den slutliga interna hyran och interna mattjänsten har varit lägre än budgeterat under året. Enligt omsorgens behovsutredning och fastighetsplan, godkänd i kommunfullmäktige i oktober 2014, ska den huvudsakliga produktionen av äldreomsorgstjänster ske i kommunal regi. Servicesedlar ska tas i bruk i liten utsträckning. Almahemmet ska enligt planen renoveras och förses med automatisk släckningsanordning år

131 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, hälsocentralsjukhusvård och tandvård. Hälsostationer finns i Kimito och Dalsbruk. I Hitis finns en hälsovårdarmottagning, och hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och hälsocentralsjukhus. Hälsostationen i Kimito fungerar som huvudhälsostation. Där finns också hälsocentralens röntgen och jour. Hälsocentralsjukhusets Kimitoavdelning har fr.o.m. år platser för akut vård och Dalsbruk-avdelningen 20 platser för rehabiliterande vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi, instrumentvård och akutvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ur ett nationellt perspektiv sett, är hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välbefinnande, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna. Verksamheten bygger på förebyggande hälso- och sjukvård och välfungerande hälsotjänster som är tillgängliga för hela befolkningen. Den finländska social- och hälsovårdspolitiken leds och reformeras med det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Programmets målsättning är att minska skillnaderna i välbefinnande och hälsa och att ordna strukturerna och tjänsterna inom social- och hälsovården kundinriktat och ekonomiskt hållbart. Hälso- och sjukvårdens verksamhet bestäms och styrs i hög grad av lagstiftningen. Stadganden som gäller verksamheten och servicen finns i Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). I Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) finns bl.a. stadganden som gäller hälso- och sjukvårdstjänster för den äldre befolkningen. En arbetsgrupp, utsedd av Social- och hälsovårdsministeriet, har utarbetat ett nationellt utvecklingsprogram för närståendevården i Finland. Även olika lagreformer har genomförts för att förstärka närståendevårdens ställning. I det nationella utvecklingsprogrammet för närståendevården föreslås att en helt ny lag stiftas år 2016 för att ersätta lagen om stöd för närståendevård (937/2005). För att stöda närståendevårdarnas ork behöver regelbundna hälsoundersökningar utvecklas för alla närståendevårdare. I den nya kommunallagen som trädde i kraft (410/2015) finns en övergångsbestämmelse om bolagisering av sjukvårdstjänster inom företagshälsovården i 150. Bestämmelsen innebär att kommunerna ska bolagisera sjukvårdstjänsterna inom företagshälsovården före utgången av Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter beredningen av socialoch hälsovårdsreformen i enlighet med regeringsprogrammet. En proposition kommer att beredas för att genomföra reformen. EKONOMIPLAN Kommunfullmäktige har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i november år Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar utvecklingen av verksamheten. Med nuvarande brister äventyras både patientsäkerheten och personalens säkerhet. Oberoende av social- och hälsovårdsreformen är det verksamhetsmässigt och ekonomiskt helt nödvändigt att skapa tidsenliga och fungerande utrymmen för hälsovården på Kimitoön. Planeringen av en utvidgning av Kimito hälsostation och hälsocentralsjukhus har påbörjats. Inom hälsovårdens verksamhetsområde är rekryteringen av läkare fortsättningsvis en utmaning, även om fyra av sex läkare för närvarande är ordinarie anställda. För tandläkarnas del är situationen motsvarande, och bara en av tre tandläkartjänster sköts av ordinarie tjänsteinnehavare. Det finns risk för att situationen blir betydligt svårare inom år 2016, och det finns planer på att konkurrensutsätta läkar- och tandläkarresurserna. Det har visat sig vara svårt att rekrytera också vikarierande vårdpersonal och personal till olika specialistuppgifter. År 2016 reduceras hälsostationernas verksamhet på sommaren för att möjliggöra en patientsäker vård. Rådgivningarna satsar fortsättningsvis på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Det sektoröverskridande samarbetet och de påbörjade aktiviteterna som har startat under Kaste II -projektet Välmående barn och unga åren implementeras i den dagliga verksamheten. Arbetet med att kartlägga förekomsten av kroniska sjukdomar fortsätter. 131

132 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Diabetesmottagningen har genomgått en utveckling och effektivering inom rådgivningsverksamheten. Eftersom antalet diabetiker nationellt ökar och den förebyggande vården är mycket viktig, bör resurserna ses över i framtiden. Minnesrådgivningen utvecklas inom seniorrådgivningen med stöd av geriatriker (köptjänst 1 dag/månad) och i samarbete med Varsinais-Suomen Muistiyhdistys och Åbonejdens Alzheimerförening. Under år 2016 måste framtiden för kommunens företagshälsovård planeras p.g.a. en lagändring. Under ekonomiplaneperioden utreds behovet av en psykiatrisk sjukskötare till hälsocentralens öppenvård. Inom öppna vården införs år 2016 avgift för individuella sjukvårdsbesök hos vårdare. Behovet av ergoterapitjänster inom hälsocentralen utreds likaså under år 2016 genom att reservera budgetmedel för köptjänst. Planen är att anställa en ergoterapeut år 2017 för att förstärka rehabiliteringsteamet samtidigt som patienters egen aktivitet uppmuntras både i hemmet och på hälsocentralsjukhuset. I samarbete med sjukvårdsdistriktet planeras en stark instrumentvård inom hälsocentralen. Satsningen på den evidensbaserade vården fortsätter, likaså deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk, nätutbildningar och användandet av deras nätsidor. Patientsäkerheten är ett fortgående tema under åren Inom hälsocentralsjukhuset identifieras patienternas näringstillstånd, för att förebygga och åtgärda undernäring, främst hos äldre personer, enligt rekommendationer av Statens Näringsdelegation. För vårdpersonalen inom hälsocentralen och hemvården planeras utbildning i nutrition. Patientplatserna på hälsocentralsjukhuset minskar för att bättre motsvara behovet, på Kimito-avdelningen från 27 till 25 platser, på Dalsbruk-avdelningen från 23 till 20 platser. De avgifter för långvarig anstaltsvård som gäller fr.o.m fastställs enligt samma principer som inom kommunens äldreomsorgsenhet. Från nämnda tidpunkt dras alltså inte längre några kostnader för egen bostad av från inkomsterna då långvårdsavgiften beräknas och fastställs. Avdraget har gjorts för de tre första månaderna av långvarig anstaltsvård. Kimitoöns kommun (fullmäktigebeslut) tar emot kvotflyktingar från Syrien under år Till primärvårdens uppgifter vid mottagande av kvotflyktingar hör att utreda flyktingarnas hälsotillstånd, utföra screening för infektionssjukdomar, kontrollera vaccinationsskyddet och den psykiska hälsan enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. Personalresurser reserveras inom omsorgsavdelningen. Kimitoön har anslutit sig till den nationella earkivtjänsten i KanTa-tjänsterna år I det första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, och det andra skedet ska enligt den nationella tidtabellen förverkligas inom år earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och uppkopplingen till earkivet har föranlett en omfattande skolning av hälsovårdspersonalen. Också social- och hälsovårdsreformen kommer att föra med sig förändringar inom informationsbehandlingens område, men det är ännu för tidigt att säga vilka förändringarna blir och inom vilken tid de förverkligas. 132

133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Hälsovårdsenheten har funktionella Utvidgningen av Kimito hälsostation, inklusive hälsocentralverksamhetsutrymmen. sjukhus, fortsätter planenligt samtidigt som en renoveringsplan för Dalsbruk hälsostation uppgörs. Kimito hälsostations renovering och utvidgning förverkligas planenligt. Tillsvidare har ingen renoveringsplan för hälsovårdens i Dalsbruk utrymmen gjorts upp. Istället har tid och resurser satts på utredningar gällande andra av omsorgens fastigheter. Hälsofrämjande arbetet utvecklas. ICDP-utbildningen (vägledande samtal) fortsätter inom rådgivningsverksamheten och samarbetet med familjeserviceenheten utvecklas. Handlingsplaner för det förebyggande arbetet med missbruk och familjevåld uppgörs i samarbete med andra verksamheter. Diabetesmottagningen utvecklas fortsättningsvis med fokus på patienternas vårdhelhet. Motionsrådgivning för vuxna (Lipake) fortsätter och utvärderas. Tandvården inleder samarbete med olika organisationer och t.ex. idrottsföreningar för att främja kunskaperna om munoch tandhälsa. Inom hälsocentralsjukhuset utvärderas patienternas näringstillstånd enligt nationella rekommendationer. Samarbetet med familjeserviceenheten har utvecklats, men ingen fortbildning inom ICDP har varit aktuell, liksom inte heller några handlingsplaner inom missbruk/familjevåld. Vardera saken förutsätter att det finns just lämpliga resurser som kan reserveras för ändamålet. Inom tandvården har det planerade samarbetet med bl.a. idrottsföreningar inte kunnat förverkligas p.g.a. personalbrist. Diabetesvården har utvecklats och motionsrådgivningen har utvärderats och verksamheten fortsatt. Nutritionsbedömning görs på alla patienter som skrivs in på hälsocentralsjukhuset. Diabetespatieternas vårdkedja är uppdaterad (innehåller nya kriterier för fotvård). Seniorrådgivningen utvecklas. Seniorrådgivningen får en 10 % socionom YH resurs. Minnesrådgivningen utvecklas, speciellt med tanke på uppföljningen, i samarbete med geriatrikern. Närståendevårdares hälsoundersökningar kopplas till seniorrådgivningen. Seniorrådgivningens socionom YH -resurs förverkligas först år Arbetet för en fungerande och smidig vårdkedja för minnesklienten har påbörjats, men närståendevårdarnas hälsoundersökningar görs först fr.o.m. år 2017, eftersom ingen vårdkoordinator anställdes år 2016 (=samma personresurs). Demenspatienternas vårdkedja har uppdaterats (t.ex. nytt avtal mellan Cityterveys och Kimitoön för hjärn-magnetröntgen). Rehabiliteringen förstärks. Behovet av ergoterapitjänster kartläggs inom barnrådgivningen och rehabiliteringsenheten. Individuella rehabiliteringsplaner utarbetas aktivt för patienterna på hälsocentralsjukhuset. Behovet av ergoterapitjänster har utretts. Rehabiliteringsplaner har utarbetats för utvecklande av en aktiverande vårdmiljö på hälsocentralsjukhuset, helt planenligt. 133

134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Patientsäkerheten utvecklas fortsättningsvis. "Checklistor" och introduktionsplaner utarbetas inom alla verksamhetspunkter. Samarbetet med sjukvårdsdistriktets regionala patientsäkerhetsnätverk fortsätter. Kvalitetssäkringen utvecklas inom instrumentvården. Inom hälsocentralsjukhuset tas THL:s patientguide för säkrare vård i bruk. "Checklistor" och introduktionsplaner har tagits i bruk inom hälsocentralsjukhuset. Introduktionsplaner finns inom vissa verksamheter. Hjälpmedels- och vårdapparaturpass och HaiPro -rapportering har tagits i bruk i samarbete med sjukv.distriktets pat.säkerhetsnätverk. Instrumentvårdens kvalitetssäkring har utvecklats och inom hälsocentralsjukhuset finns THL:s patientguide tillgänglig. Vårdkvaliteten förbättras och vårdpersonalens Deltagande i nätutbildningar utökas. kunskaper förstärks. Sjukvårdsdistriktets nätbaserade infobank för personal används som ett beslutsstöd för läkarmottagningens vårdpersonal vid bedömning av vårdbehov. Den brådskande vården utvecklas genom regelbundna övningar. Deltagande i nätverksutbildningar har ökat i takt med tillgången. Sjukvårdsdistriktets nätbaserade infobank för personal används, liksom också THL:s och AVI:s anvisningar och Käypä Hoito -rekommendationerna. Regelbundna övningar inom brådskande vård har utförts på verksamhetspunkterna. Nationella hälsoarkivets (Kanta-tjänsternas) andra Kimitoön tar i bruk Kanta-tjänsternas andra skede planenligt. skede tas i bruk. Kanta-tjänsterna har tagits i bruk planenligt i den takt som det har varit möjligt i enlighet med programleverantörens offert. NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Antal besök, öppna vården Antal besök, stödtjänster Antal besök, tandvård Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Kimito) Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Dbruk) Mätare BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Besök/vårdpersonal, öppna vården Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, hälsocentralsjukhuset Kimito-avd. *) Platsantal, hälsocentralsjukhuset Dbruk-avd. **) Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Kimito-avd. 0,61 0,61 0,64 0,64 Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Dbruk-avd. 0,59 0,59 0,68 0,68 Euro/besök, öppna vården och stödtjänster 45,68 53,00 52,19 51,05 Euro/besök, tandvård 90,23 94,54 90,17 76,61 Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Kimito-avd. 181,87 181,27 210,24 171,50 Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Dalsbruk-avd. 209,57 204,08 223,51 282,76 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under tiden platser -> i medeltal under året 26 platser. **) Under tiden platser, platser -> i medeltal under året 15 platser. 134

135 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Ledande läkare Vårdchef Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,284 9,784 9,784 9,584 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 16,5 17,7 18,1 19,1 Primärskötare/Närvårdare Vårdresurs bädd Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare Hälsovårdare (Projekt Kaste, FHV) 0, Ansvarig hälsovårdare 0,5 0 0,5 0,5 Socionom YH 0 0 0,1 0 Psykolog Talterapeut ,6 Laboratorieskötare 2,523 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare Fysioterapeut Ergoterapeut Tandläkare 3 3,5 3,5 3,5 Munhygienist Tandskötare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,284 0,284 0 Sammanlagt 87,798 86,498 88,498 87,514 HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

136 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare AVVIKELSER BG16 BS16: Ökade verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter (varav tjänster till andra kommuner e) Avgiftsintäkter Minskade personalkostnader Minskade kostnader för löner och arvoden Minskade lönebikostnader Ökade kostnader för köp av tjänster Ökade kostnader för invånarnas besök till andra hälsocentraler (bl.a. Salo) Minskade kostnader för köp av fysio- och ergoterapitjänster Ökade kostnader för privata läkarkonsultationer Ökade kostnader för köp av mödra-/barn-/skolläkar- och geriatrikertjänster Ökade kostnader för IT-tjänster Ökade kostnader för post- och teletjänster Ökade kostnader för underhåll av maskiner Minskade kostnader för resor och transporter Minskade kostnader för köpta röntgentjänster Minskade kostnader för utbildning Ökade kostnader för hyrd arbetskraft Minskade kostnader för intern mattjänst Minskade kostnader för intern IT-tjänst Minskade kostnader för köp av material och varor Läkemedel Utdelade vårdförnödenheter Minskade kostnader för övriga verksamhetskostnader (bl.a. intern hyra) MINSKAT VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allmänt Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes av kommunfullmäktige i november Anslag för grundförbättringar, utvidgning och sprinklingar upptogs i investeringsplanen för åren Under hösten 2015 påbörjades arbetet med att uppgöra skisser över en renovering och utvidgning av Kimito hälsostation och byggnadsarbetet inleddes i oktober Arbetet sker i sju delvis överlappande skeden och kommer att vara slutfört i december Kostnaden för utvidgningen och renoveringen är 4,45 miljoner euro. I helheten ingår renovering av de befintliga lokalerna, en utvidgning av hälsocentralsjukhuset till 30+2 platser och ett nytt centralarkiv för kommunen. Det har blivit något lättare att rekrytera och anställa vikarierande vårdpersonal och personal i specialistuppgifter. Under år 2016 anställdes en talterapeut, en psykolog, en fysioterapeut och en munhygienist i tillsvidare gällande arbetsavtalsförhållanden. I början av år 2017 har en tandläkare fastanställts, och ännu en tandläkare kommer att fastanställas under våren. Läkarsituationen har stabiliserats något, men merparten av läkarresurserna utgörs av hyresläkare. Satsningar har gjorts för att förstärka den evidensbaserade vården. Personalen har deltagit i flera av sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk, utfört nätutbildningar och ökat användningen av deras webbsidor för informationssökning. Patientsäkerheten är ett fortgående tema under åren , och HaiPro - patientsäkerhetsrapporteringen togs i bruk i november, direkt efter att personalen utbildades. Ytterligare ett utbildningstillfälle hölls i januari Sammanlagt deltog över 130 personer i utbildningarna. Hjälpmedels- och vårdapparaturpass har tagits i bruk för vårdpersonalen. 136

137 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Kimitoöns hälsocentral kopplades upp till det nationella patientdataarkivet i mars Patientdataarkivet är en tjänst i vilken hälso- och sjukvårdsenheterna lagrar patientuppgifter ur sina egna datasystem på ett datasäkert sätt. Fr.o.m. årsskiftet arkiveras viljeyttringar och vårdtestamenten, och tjänsterna utvidgas ytterligare under år 2017 och därefter. Regeringens vård- och landskapsreform förnyar social- och hälsovårdens servicestruktur och samtidigt omorganiseras statens, de regionala myndigheternas och kommunernas uppgifter. Mest berörs social- och hälsovårdens servicestruktur: ansvaret för att ordna vårdtjänster överförs från kommunerna till landskapen. Förberedningsfasen har börjat i Egentliga Finland och pågår fram till Arbetsgrupper bereder social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland. Arbetsgrupperna utarbetar förslag till förändringsdirektören för att kunna överföra social- och hälsovården till landskapen i början av år Hälsovårdsenhetens verksamhetsbidrag enligt BS 2016 underskred det budgeterade verksamhetsbidraget med ca euro, eller 4,3 %. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger ca euro under budget. För att kompensera bristen på ordinarie läkare, tandläkare och munhygienist har hyrd personal anlitats, till ett värde av sammanlagt ca euro. Dessa under- respektive överskridningar tar delvis ut varandra. Verksamhetsintäkterna inbringade ca euro mer än budgeterat. Överskridningar i nettokostnaderna har i förhållande till budget gjorts inom hälsovårdsenhetens förvaltning, läkarmottagningarnas verksamhet, övrig öppenvård och laboratoriet. Verksamhetsbidraget för år 2016 är ca 4,0 % eller ca euro lägre än verksamhetsbidraget året innan. Hälsovårdsenhetens förvaltning överskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 20,6 %. Öppna vården Rådgivningarna har fortsättningsvis satsat på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Speciella insatser har gjorts t.ex. gällande familjeförberedelsekursernas koncept, som har setts över för att bättre motsvara deltagarnas förväntningar. Inom mödravården har man tillämpat den nya faderskapslagen som trädde i kraft Ett elektroniskt verktyg ipana-äitiys, för den gravida, mödrarådgivningen, och förlossningssjukhuset, har tagits i bruk och personalen har fått utbildning. Det sektoröverskridande samarbetet som har startat under Kaste II - projektet Välmående barn och unga åren har implementerats i den dagliga verksamheten bl.a. genom att samarbetet med familjeservicen har kommit fint igång. Personalen har arbetat kring olika klientärenden, haft gemensamma utvecklingsmöten, fått ta del av familjeservicens enkätundersökning och träffats i Kastefortsättningsgruppen. Mödra- och barnrådgivningen har haft regelbundna möten med familjerådgivningen. Inom skolorna arbetar man med alkohol- och drogförebyggande arbete och inom skol- och studerandevården har man på gemensamma möten gått igenom den nya elevvårdslagen och utrett vad den betyder för verksamheten och för samarbetet med skolan och andra aktörer. Arbetet med att kartlägga förekomsten av kroniska sjukdomar har fortsatt närmast gällande diabetikerna. Diabetesskötarresursen har inte utökats, men vårdkedjan mellan läkare och hälsovårdare har gjorts tätare och mera regelbunden, vilket förbättrar vårdkvaliteten. Vårdrekommendationerna har uppdaterats, kommunens diabetesnätverksgrupp sammanträder regelbundet och för diabetespatienterna har en egen hälsojournal tagits i bruk. Minnesrådgivningen har utvecklats planenligt inom seniorrådgivningen med stöd av geriatriker (köptjänst 1 dag/månad) och i samarbete med tredje sektorns aktörer. Bl.a. har projektet Hjärningar, med målsättningen att förebygga livskvaliteten för patienter med minnesstörningar, slutförts. Vårdkedjan för personer med minnesstörningar har utvecklats. Under år 2016 kom beskedet om en övergångsbestämmelse gällande företagshälsovården, som innebär att kommunerna får producera företagshälsovårds- och sjukvårdstjänster ännu i två års tid. Företagshälsovårdarens arbetsuppgifter har avgränsats till enbart företagshälsovård, som en resursökande åtgärd. Prissättningen har setts över, för att uppfylla övergångsbestämmelsens krav. Bl.a. p.g.a. utrymmesbrist har planerna på en psykiatrisk sjukskötare till hälsocentralens öppenvård lagts på is. Vuxenpatienter har också kunnat besöka hälsocentralens psykolog. Inom öppna vården infördes år 2016 avgift för individuella sjukvårdsbesök hos vårdare. Avgiften inbringade sammanlagt närmare euro, eller mer än budgeterat. 137

138 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Flyktingmottagandet förlöpte planenligt, och socialenhetens och hälsovårdens samarbete lyckades bra då kommunen tog emot kvotflyktingar i början av år En hälsovårdare (50 %, socialenhetens budget) har deltagit i planeringsmöten, förberett mottagande, utfört hälsokontroller och vaccinationer och deltagit i andra hälsorelaterade ärenden. Nya kvotflyktingar tas emot i februari 2017, med motsvarande resurser som år Som helhet överskred öppna vården de budgeterade anslagen med ca euro eller 5,4 %. Stödtjänsterna Både till laboratoriet och röntgen har ordinarie personal kunnat anställas, och verksamheten har fortlöpt bra. Röntgenverksamheten auditerades i slutet av året. Fysioterapeuterna har arbetat i nära samarbete med den ergoterapeut, vars tjänster har skaffats som köptjänst. Planen är att anställa en ergoterapeut år 2017 för att förstärka rehabiliteringsteamet. Instrumentvårdens processer och kvalitetssäkring har förbättrats i samarbete med sjukvårdsdistriktet, och ytterligare förändringar görs då nya utrymmen tas i bruk. Som helhet förverkligades stödtjänsterna exakt enligt budget. Tandvården Verksamheten har inte kunnat bedrivas med full behövlig bemanning, och därför har budgeten underskridits. Av budgeterade 3,5 tandläkare har ca tre varit i arbete, och istället för budgeterade två munhygienister så har det funnits en. En tandskötare anställdes som ersättande resurs. Utbudet på hyrestandläkare har tidvis varit dåligt. Några direktanställda vikarier fanns kortvarigt år 2016, men rekryteringen i slutet av året resulterade i en direktanställd tandläkare på deltid med tillsvidareanställning från och med februari En tandläkare har utfört sitt s.k. orienteringsskede på Kimitoön, och kan fastanställas ännu våren År 2016 var antalet besök till tandvården sammanlagt st till tandläkare, munhygienist och tandskötare. Året innan var motsvarande antal st eller 205 st färre. Avgiftsintäkterna överskred avsevärt det budgeterade, i första hand p.g.a. de avgiftshöjningar som gjordes fr.o.m Alla kontroller av barn, liksom den förebyggande verksamheten, har förverkligats lag- och planenligt. Tandvården underskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 17,2 %. Hälsocentralsjukhuset Det hälsofrämjande arbetet har utvecklats inom hälsocentralsjukhuset. Bl.a. görs en näringsbedömning numera på alla inskrivna patienter regelbundet, i enlighet med gällande rekommendationer. I fall av trycksår gör vårdarna en klassificering av patientens hud, också i enlighet med gällande vårdrekommendationer. Nätverksutbildningarna har fortsatt, personalen har deltagit i utbildningar som palliativ vård, den neurologiska patientens vård och vård av patienter med minnesstörningar. Avdelningarna har utarbetat ideologier med visioner om en delaktig patient. Patientplatserna på hälsocentralsjukhuset minskades på Kimito-avdelningen från 27 till 25 platser, på Dalsbrukavdelningen från 23 till 20 platser. Under sommarmånaderna var hälsocentralsjukhuset i Dalsbruk stängt helt och hållet, och platsantalet var reducerat fram till årsskiftet. Den avgiftsändring som gjordes gällande långvarig anstaltsvård, gjorde att underskottet i avgifterna inte blev större än ca euro, trots reducerat platsantal. Som helhet underskred hälsocentralsjukhuset de budgeterade anslagen med ca euro eller 13,1 %. OMSORGSAVDELNINGEN 138

139 Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna. svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster. har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en utredningsgrupp för att utreda hur social- och hälsovården skall organiseras i framtiden. Gruppen har i augusti 2015 i sin utredning föreslagit att landet skall indelas i 9-12 självständiga, administrativa områden. Gruppen har inte tagit ställning till innehållet i områdenas verksamhet. Utredningen skall fungera som grund för det kommande politiska beslutsfattandet. Reformerna kommer att kräva ny lagstiftning. Hur specialsjukvården kommer att organiseras i framtiden är alltså oklart. Troligt är att ingenting väsentligt kommer att förändras inom social- och hälsovårdens organisation på nationell nivå under 2016, utan att verksamheten kommer att fortsätta på nuvarande sätt. Kommunerna står i dag för kostnaderna för kommuninvånarnas specialsjukvård. Det är i skrivande stund dock inte klart hur vilken roll kommunerna kommer att ha när det gäller kostnaderna för social- och hälsovården i framtiden. Den ovannämnda utredningsgruppens syn är att man under 2016 skall dra upp riktlinjer för den framtida finansieringsmodellen. Ett förslag är att staten skulle stå för finansieringen av social- och hälsovårdsservicen. Fr.o.m har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården i området. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är fortsatt ansträngd. Alla kommuner har tagit i bruk earkivtjänsten senast 2014 eller senast Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. EKONOMIPLAN Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen har tillsvidare kunnat ta emot patienter som vårdats färdigt inom specialsjukvården, vilket medfört att så gott som inga s.k. straffavgifter har uppstått. Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt har en gemensam primärvårdsenhet. Denna stöder kommunerna genom utbildning, samarbete och forskning. Primärvårdsenheten hjälper kommunerna att göra en plan för ordnandet av hälso- och sjukvård. Enheten hjälper också till med att koordinera specialsjukvården, primärvården och till lämpliga delar socialväsendet. Man vill även utveckla gemensamma vård- och rehabiliteringskedjor, tillhandahålla uppföljningsinformation om befolkningen och kartlägga personalbehovet inom hälso- och sjukvården. Kommunen kommer i framtiden att ha nytta av det arbete som görs inom primärvårdsenheten t.ex. när det gäller gemensamma riktlinjer inom vårdarbetet. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande t.ex. samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. Kommunen kommer att fortsätta att köpa barn- och ungdomspsykiatriska tjänster både av sjukvårdsdistriktet och av en privat serviceproducent. 139

140 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården. Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. : Under året har kommunen fått 21 straffavgiftsdagar. Orsaken är huvudsakligen brandtillbudet på Kimito på hälsocentralsjukhuset i Kimito i början av året. NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Ökade kostnader, specialsjukvården sammanlagt Ökade kostnader, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Minskade kostnader, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (pensionsavgifter) Ökade kostnader, Oy Skutan Ab (privata specialsjukvårdstjänster)

141 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare ALLMÄN OCH EKONOMISKANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för patienter som inte kan hemförlovas från specialsjukvården erläggs nästan aldrig. Under 2016 uppkom dock straffavgifter för 21 dagar under börjar av året eftersom man inte kunde ta emot patienter till kommunen p.g.a. ett brandtillbud på hälsocentralsjukhuset. Situationen löste sig dock snabbt. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under året överskridit de budgeterade medlen, trots att avdelningen under året fått ett tillskott euro genom en budgetändring. Totalt överskred specialsjukvården den ändrade budgeten med euro. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts del kan man konstatera att antalet poliklinikbesök har ökat från st till st, d.v.s. med 854 st. Antalet vårdperioder har minskat från st (2015) till st (2016), alltså med 66 st. Staten planerar att social- och hälsovården i sin helhet kommer att skötas av 18 landskap fr.o.m Detta gäller även specialsjukvården. Den kommande lagstiftningen är ännu inte godkänd och många stora frågor, bl.a. gällande patienternas valfrihet är oklara. 141

142 16.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenheten Fastighetsenheten Samhällstekniska enheten Planläggningsenheten 142

143 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2016 BS BS 2015 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,68 % Avgiftsintäkter ,58 % Understöd och bidrag ,88 % Hyresintäkter ,28 % Övriga verksamhetsintäkter ,85 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,40 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,36 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader ,90 % Övriga lönebikostnader ,37 % Lönebikostnader ,08 % Personalkostnader ,54 % Köp av tjänster ,71 % Material, förnödenheter och varor ,58 % Understöd ,35 % Hyreskostnader ,44 % Övriga verksamhetskostnader ,95 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,22 % VERKSAMHETSBIDRAG ,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,55 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT ,10 % 143

144 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2016 BS BS 2015 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,93 % Avgiftsintäkter ,58 % Understöd och bidrag ,88 % Hyresintäkter ,28 % Övriga verksamhetsintäkter ,30 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,44 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,36 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,90 % Övriga lönebikostnader ,37 % Lönebikostnader ,08 % Personalkostnader ,54 % Köp av tjänster ,32 % Material, förnödenheter och varor ,08 % Understöd ,35 % Hyreskostnader ,44 % Övriga verksamhetskostnader ,60 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,29 % VERKSAMHETSBIDRAG ,16 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIV ,07 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,35 % 144

145 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallshanteringsnämnden för Sydvästra Finland samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den s.k. SOTE reformen och vad den medför för kommunen kommer att ha inverkan också på avdelningen för miljö- och teknik. Det finns flera utvecklingsscenarier, men den mest troliga är att kommunen kommer att bli hyresvärd då det nya SOTE området inleder sin verksamhet. Detta kan ha effekter på både personalbehov och utrymmesfrågan. Vilket är kommunens behov av omsorgsbyggnader fram till 2018 och hur förhålla sig till behovet av en utvidgning av hälsostation för hela kommunen. Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, ELY centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. EKONOMIPLAN Mark och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. Programmet EKO-LOGISKT uppdateras. Beslutsfattandet kommer sannolikt att ske under första hälften av En målsättning är att programmet kommer att vara mera i riktning klimatstrategi. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2016 att vara ett normalår. 145

146 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Programmet EKO-LOGISKT uppdateras Beslutsprocessen slutförs Arbetet med uppdatering av EKO-LOGISKT har framskridigt men inte slutförts Programmet EKO-LOGISKT omsätts i praktiken. Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i beslutsprocesser i hela kommunen. Upphandlingarna bör innehålla ett urvalskriterium med miljöhänsyn Programmet har delvis omsatts i praktiken och beaktats vid upphandlingar Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafikstatliga lösningar inom skärgårds- och upprätthållare kollektivtrafiken Fortsatt kontakt har hållts och en del av arbetet har på berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden Verkställa boendepolitiska programmet Sälja 12 bostadstomter. Medverka till att etablera ett nytt radhus eller flervåningshus Två tomter för serviceboende, två tomter för radhus och tre bostadstomter har sålts NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer Beslut tekniska chefen Intressebevakningsuppdrag Sålda eller utarrenderade tomter Övriga köpebrev, bostäder, områden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Teknisk chef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,65 0,65 Totalt 1,6 1,6 1,65 1,65 146

147 147

148 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag 0 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Mindre inkomster av fastighetsförsäljningen ca Mera inkomster av tomtförsäljning ca Minskade köp av tjänster ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar i verksamheten. Man lyckades inte minska på fastighetsmassan men däremot inbringade tomtförsäljningen större inkomster än budgeterat. Man kommer också i framtiden att arbeta med minskning av fastighetsmassan. Inom avdelningen börjar man från årsskiftet 2017 arbeta med ett nytt organisationsschema, där fastighets- och infraenheterna sammanslås. 148

149 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Också förvaltningstvångsförfaranden som utförs på vattentjänstverkets verksamhetsområden för att fastigheterna skall anslutas till vattentjänstverkets vatten- och avloppsvattennät kommer att påverka miljövårdens arbetsmängd. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 400 lov/år. Speciellt bör dock beaktas de planerade vindkraftsprojekten. Dessa projekt kommer att belasta byggnadstillsynens verksamhets märkbart under de kommande åren. EKONOMIPLAN Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på utveckling av personalen Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd. Årliga utvecklingssamtal. Alla anställda har deltagit i minst 2-3 utbildningar under året. Utvecklingssamtal har inte förts under året, däremot förs flera individuella diskussioner med personalen. Bygglovshanteringen Utveckla förhandshandledning i lovprocessen och på så vis förbättra lovprocessens smidighet och behandlingstider. Under året har byggnadstillsynen förberett ibruktagning av elektronisk lovhantering från och med , framförallt för att förbättra och försnabba förhandshandledningen och lovprocessen. Miljövård Ökad miljöinformation. Miljöinformation har givits till olika målgrupper samt till kommuninvånare i allmänhet. Enhet Ökat ekologiskt tänkande. Under året har byggnadstillsynen förberett ibruktagning av elektronisk lovhantering från och med , bland annat för att minska mängden pappershandlingar. 149

150 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Byggnadstillsyn Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar Utförda syner Miljövård Beslut och utlåtanden Utförda inspektioner PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Tillsynschef Byggnadsinspektör Ledande miljösekreterare Miljöinspektör Byråsekreterare Teknisk assistent Totalt

151 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen TILLSYNSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Enhetens verksamhetskostnader var mindre än budgeterat ca Intäkter var större än budgeterat ca Byggnadstillsynens kostnader för köp av tjänster var större än budgeterat pga. kostnader för ibruktagning av elektronisk lovhantering ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar, enhetens ekonomi år 2016 var bra, totala intäkter var större och kostnaderna var mindre än budgeterat. Antalet behandlade bygglov och åtgärdstillstånd år 2016 var till och med 529 st., ökningen beror delvis på förbättringsarbeten av elöverföringsnätet som har utförts på kommunens område och till det tillhörande anordningar. På grund av den stora mängden lov uppfylldes inte målsättningen för utförda syner. Trotts ett stort antal av behandlade tillstånd var det totala byggande, med andra ord summan av beviljade m2, mindre år 2016 än år 2015 och Tillsynsenhetens uppgifter och uppgiftsmängd uppskattas fortsätta på samma nivå under kommande år som det har varit under de senaste åren. 151

152 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen VERKSAMHET Inom fastighetsenheten fungerar två skilda verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärsoch ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar arbetsledningen av städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela landets ekonomiska läget har på kort tid konstaterats vara väldigt dåligt och regeringen och riksdagen har nu gått ut med åtgärdsförslag för att få landet på fötter. Den offentliga sektorn står liksom övriga branscher inför stora förändringar i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är en sak som fortfarande med säkerhet speglar sig även på bl.a. fastighetsinnehavet i kommunerna. Vad händer t.ex. med omsorgens byggnader då de nya socialoch hälsovårdsdistrikten övertar verksamheten? Vem får ansvaret för dem och vilka resurser finns att underhålla dem? Dessa frågor har vi redan en tid längtat efter svar på. Effektivering av verksamheterna på olika fronter är något man p.g.a. minskade intäkter är tvungna att fundera på. Detta berör även fastighetsskötseln samt kost- och städfunktionerna. En del väljer med säkerhet att privatisera funktioner medan andra gör en intern effektivering av sina funktioner. Eftersom problem med inneluften redan i flere års tid varit en sak som varit högt på agendan, finns stora krav på ett brett kunnande bland dem som deltar i planeringen och förverkligandet av nybyggnads- eller renoveringsprojekt. Inneluftsproblemen är mångfasetterade och begränsar sig inte enbart till mögelskador i byggnaderna. Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. Att hålla balans mellan det vad våra kunder förväntar sig av den offentliga måltiden och ena sidan och rekommendationer om matens näringsinnehåll och den andra sidan är en utmaning. Städbranschen har inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmaskiner, en intressant bransch! EKONOMIPLAN Under ekonomiplaneperioden kommer arbetet med att effektivera enhetens funktioner att fortsätta, delvis med utomstående konsulthjälp och delvis som eget arbete. Målsättningen är att vi skall kunna identifiera de områden där det finns möjligheter att effektivera funktionerna och även hitta lösningar för att effektivera dem. Privatisering är inget självändamål, utan många saker går att göra på ett effektivare sätt även inom den egna organisationen. Uppföljningen av energi- och vattenförbrukningen fortsätter effektiverat. Vid nyinvesteringar och renoveringar fästs större uppmärksamhet vid energi- och vattensnåla lösningar. 152

153 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Under 2016 kommer kost- och städfunktionen att jobba med att ytterligare utveckla maten/matkvalitén till patienterna på vårdinrättningarna. Fem personer från kost- och städfunktionen kommer att delta i förmansutbildning under Utbildningen ger förmännen bättre förutsättningar att sköta sina förmansuppgifter. BINDANDE MÅL 2016 Mål Fastigheterna Eftersträvad nivå / uppföljning Energicertifikat för fastigheterna. Energicertifikat uppgörs för samtliga för kommunen centrala fastigheter. Under året har det uppgjorts energicertifikat för totalt 12 byggnader. Utredningen om hur fastighetsskötseln kan effektiveras fortsätter under året. Utgör i slutändan beslutsförslag för om verksamheten i framtiden sköts i egen regi eller om en konkurrensutsättning börjar beredas I.o.m. omorganisering inom avdelningen för miljö och teknik, har det gjorts ett uppehåll i utredningsarbetet. Kost- och städfunktionen Fem personer från kost- och städfunktionen Skolningen fortsätter under hela deltar i förmansskolning. Skolningen har fortsatt under hel år Utvecklingssamtal för personalen en gång/år. Utvecklingssamtal görs en gång/år/anställd. Ca. 85% av utvecklingssamtalen har hållits under året. Ta i bruk dataprogram för recept-, närings- och Att programmet används i det dagliga arbetet i skolköken. kostnadsberäkning för skolsidan samt påbörja samma arbete för vårdinrättningarnas kök. Programmet används i våra tre största skolkök och arbetet med att införa programmet i vårdinrättningarnas kök har påbörjats. Miljömål Byta ut pappershanddukar till tyghandduks- Införs i några skolor, daghem och förvaltningsbyggnader. automater. Tyghanduksautomater finns nu i de flesta daghem, skolor och och förvaltningsfastigheter. I större utsträckning börja använda Införs i några skolor, daghme och förvaltningsbyggnader. ozonvatten i städningen. Ozonvatten finns nu i Kimito skolcentrum, Dalsbruks skola och i Amosparkens skola/silva daghem. 153

154 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen NYCKELTAL Prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Fastigheternas våningsyta Antalet byggnader Bostadslägenheter Antalet matportioner Städade ytor PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Enhetschef Byggnadsingenjör 1 0,2 0,2 1 Projektingenjör Kost- och städchef Byråsekreterare 0,85 0,85 0,85 0,85 Fastighetsarbetsledare Fastighetsskötare Städarbetsledare 0,5 1 0,5 1 Kökspersonal 22,33 23,88 22,69 21,19 Städpersonal 15,07 12,32 16,86 14,89 Totalt 51,75 49,25 52,1 47,93 154

155 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen FASTIGHETSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Verksamhetsintäkterna Försäljningsintäkter Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Understöd och bidrag Verksamhetskostnaderna Personalkostnaderna Köp av tjänster Interna köp av servicepoolen Rese- och transporttjänster Bygg och underhåll av byggnader Interna förvaltningstjänster Intern städtjänst Försäkringar Utbildnings- och kulturtjänster Personalens resekostnader Bygg och underhåll av maskiner och anläggn Kontors-, bank- och experttjänster Expertkonsultation Renhållnings- och tvätteritjänster Avfallshantering Övriga tjänster ADB-tjänster Interna avloppsavgifter Ersättning för arbetskläder Post- och teletjänster

156 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen Inköp av material, varor och förnödenheter Övrigt material Värme Snöröjning Elektricitet Städ- och rengöringsmaterial Livsmedel Internt vatten Inventarier AV-material ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Fastighetsenhetens verksamhet har under året på det stora hela fortsatt som förut. Fastigheter som funnits på försäljningslistan har dock inte sålts i den utsträckning som man hade hoppats på. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är fortfarande delvis en aning osäker p.g.a. social- och hälsovårdsreformen. När det slutligen klarnar hur saker skall skötas i den nya modellen, klarnar samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Dimensioneringen av fastighetsskötseln som gjordes under 2015 ligger som grund för fortsatt planering av hur verksamheten kan effektiveras. 156

157 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bl.a. ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utbrytning av vägområden, grönområden och hamnområden på detaljplaneområden Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. Tre detaljplaners väområden styckas ut per år. Ansökan är inlämnad till Lantmäteriverket för fyra vägområden i Lammala och för två vägområden i Kimito. Kommunens småbåtshamnars utveckling, skötsel och avkastning Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och ha alla nödvändiga tillstånd samt ge avkastning. Alternativt så privatseras bryggverksamheten för att frigöra resurser för allmän utveckling av bryggor. Försäljning eller uthyrning av brygghelheter, utarrdendering av hamnområden, bolagisering eller gemensamt bolag med privata. Kommunen reder ut olika alternativ hur bryggverksamheten kunde skötas med mindre kommunal arbetsinsats i framtiden. Målsättningen är att bryggverksamheten skulle generera avkastning. Under år 2016 har en brygga sålts och förhandlingar om att sälja ytterligare en har inletts. 157

158 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Enhetschef Expert Byråsekreterare Arbetsledare Servicemän ,6 Totalt ,6 SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Verksamhetsintäkterna Försäljningsintäkter Hyresintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnaderna Personalkostnaderna Köp av tjänster Köp av kundtjänster Interna infratjänster Bygg och underhåll av byggnader ADB-tjänster Interna avloppsavgifter Försäkringar Bygg och underhåll av maskiner och anläggn Övriga tjänster Intern städtjänst

159 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef Inköp av material, varor och förnödenheter Övrigt material Snöröjning Elektricitet Byggnadsmaterial Internt vatten Inventarier ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Infrachefen var tjänsteledig ett halvt år och avgick från sin tjänst efter tjänsteledigheten i början av oktober. Omorganiseringar gjordes inom enheten, så att planeringsingenjören skötte infrachefens arbete utöver sina egna uppgifter. 159

160 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenheten Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Det akuta behovet av uppdatering av planerna i Dalsbruk har genomförts. Viktiga andra planer som är under arbete är Valsverksholmens detaljplan, Kasnäs detaljplan, Kimito centrum detaljplan II och Brinkkulla detaljplan. Planläggning av nya områden och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN Detaljplanen för Kimito centrum detaljplan II och Valsverksholmens detaljplan förs till beslut. Detaljplanen för Brinkkulla sätts till påseende som förslag. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under BINDANDE MÅL 2016 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Kimito centrum detaljplan II Beslutsprocessen slutförs Kimito centrum detaljplan II har var till påseende som förslag Detaljplan för Brinkkulla Detaljplanen sätts till påseende som förslag Detaljplanen har varit till påseende som utkast Detaljplanen för Kasnäs Detaljplanen sätt till påseende som förslag Detaljplanen har varit till påseende som utkast Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds Beslutsprocessen slutförs östra skärgård Stranddelgeneralplanen har var till påseende som förslag 160

161 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenheten Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL prestationer BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Slutförda generalplaner eller uppdateringar Slutförda små uppdateringar generalplane Slutförda detaljplaner eller ändringar Slutförda stranddetaljplaner Undantagslov eller planeringsbehovslösningsr PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 14 BS 15 BG 16 BS 16 Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 1 0,9 Planläggare 0 0, Byråsekreterare 0,6 0,5 0,5 0,5 Totalt 1,4 1,55 2,5 1,4 161

162 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenheten Ansvarsperson: Tekniska chefen PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2014 BS 2015 BG 2016 BG-ändring ÄND BG 2016 BS 2016 TP 2014 TP 2015 TA 2016 TA-muutos MUU TA 2016 TP 2016 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG16 BS16: Personalkostnaderna understeg det budgeterade, p.g.a. att man inte anställde en planläggare. Inom planläggningsenheten fanns personalbyten varför planläggningen inte framskred enligt förväntningarna och inte heller alla i budgeten reserverade medel användes för köp av tjänster. Personalkostnaderna understeg det budgeterade ca Minskade köp av tjänster ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Planläggningsarbetet fortsätter eller har påbörjats beträffande följande planer, Brinkkulla, Kimito centrum II, Valsverksholmen och Kasnäs detaljplaner. Vidare läggs fokus på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan. Till planläggningsenheten har inte anställts en ordinarie planläggare, däremot har planläggningsarkitektens arbetsförhållande ändrats till heltidsarbete, man har avstått från att anställa en planläggare. 162

163 17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2016 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,83 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,49 % VERKSAMHETSBIDRAG ,98 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,61 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,62 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,58 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,58 % VERKSAMHETSBIDRAG ,46 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,66 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,90 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,88 % VERKSAMHETSBIDRAG ,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,83 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,77 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,00 % VERKSAMHETSBIDRAG ,59 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,28 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,79 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,23 % VERKSAMHETSBIDRAG ,36 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,19 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,35 % 163

164 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,89 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,95 % VERKSAMHETSBIDRAG ,47 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,84 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,44 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,70 % VERKSAMHETSBIDRAG ,72 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,60 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,53 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,09 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,48 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,34 % VERKSAMHETSBIDRAG ,29 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,95 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,23 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,89 % VERKSAMHETSBIDRAG ,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,89 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,81 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,86 % VERKSAMHETSBIDRAG ,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,32 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,88 % VERKSAMHETSBIDRAG ,37 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,37 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,12 % VERKSAMHETSBIDRAG ,58 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,58 % 164

165 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,98 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,66 % VERKSAMHETSBIDRAG ,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,87 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,29 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,69 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,45 % VERKSAMHETSBIDRAG ,71 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,08 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,27 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,58 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,41 % VERKSAMHETSBIDRAG ,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,09 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,71 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,51 % VERKSAMHETSBIDRAG ,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,31 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,25 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,01 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,36 % VERKSAMHETSBIDRAG ,90 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,90 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,86 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,57 % VERKSAMHETSBIDRAG ,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,00 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,94 % VERKSAMHETSBIDRAG ,56 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,19 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,86 % 165

166 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,05 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,89 % VERKSAMHETSBIDRAG ,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,08 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,85 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,58 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,55 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,35 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,74 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,36 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,36 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,94 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,25 % VERKSAMHETSBIDRAG ,42 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,95 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,76 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,42 % VERKSAMHETSBIDRAG ,75 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,72 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,06 % VERKSAMHETSBIDRAG ,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,06 % 166

167 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,44 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,29 % VERKSAMHETSBIDRAG ,16 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,07 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,35 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,39 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,95 % VERKSAMHETSBIDRAG ,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,30 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,24 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,48 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,90 % VERKSAMHETSBIDRAG ,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,97 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,96 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,17 % VERKSAMHETSBIDRAG ,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,87 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,89 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,85 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,82 % VERKSAMHETSBIDRAG ,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,37 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,66 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,45 % VERKSAMHETSBIDRAG ,28 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,28 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,96 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,71 % VERKSAMHETSBIDRAG ,43 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,63 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,49 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,88 % VERKSAMHETSBIDRAG ,16 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,18 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,47 % 167

168 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2016 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2016 Budget Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,45 98,03 % Avgiftsintäkter , ,45 114,19 % Understöd och bidrag , ,78 108,68 % Hyresintäkter , ,70 101,14 % Övriga verksamhetsintäkter , ,89 112,73 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,37 102,68 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,68 92,41 % Köp av tjänster , ,47 103,14 % Material, förnödenheter och varor , ,64 97,37 % Understöd , ,99 106,03 % Hyreskostnader , ,66 98,28 % Övriga verksamhetskostnader , ,83 159,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,69 97,88 % VERKSAMHETSBIDRAG , ,06 96,16 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt , ,41 101,10 % Samfundsskatt , ,73 122,53 % Fastighetsskatt , ,31 101,74 % SKATTEINKOMSTER , ,45 101,77 % STATSANDELAR , ,00 99,66 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter , ,39 38,42 % Övriga finansiella intäkter , ,22 87,88 % Räntekostnader , ,45 55,72 % Övriga finansiella kostnader ,23-793,77 95,55 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA , ,61 56,26 % ÅRSBIDRAG , ,12 207,61 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING , ,80 100,18 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,32-30,74 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF ,14-984,86 99,40 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT , ,46-45,60 % 168

169 Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatten Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt År Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, Förändring % % ,3 % ,75 % ,1 % ,75 % ,0 % ,75 % ,9 % ,75 % ,1 % ,75 % ,3 % ,75 % ,2 % ,75 % År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad % 0,22 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,37 % ,1 % 0,37 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt

170 17.3 Investeringsdelens utfall 2016 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Förnyande av personalförvaltningsprogrammet Investering 2016: (Förnyande av www och extranet) (personalförvaltningsprogrammet) ADB-utrustning och program Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,10 Inkomster Nettoutgift , , ,10 Förnyande av www och extranet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,88 Inkomster Nettoutgift , , ,88 ADB mjukvara Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,09-329, ,09 Inkomster Nettoutgift ,09-329, ,09 Analys: Vi har förnyat datorer och kringutrustning till ett värde av ca Vi underskred anslaget med ca Förnyande av www och extranet har startat, av anslaget användes ca Del 3/3 av investeringen för kommunens intranet från år 2015 är också bokförd på år Vi underskred anslaget med ca , arbete med förnyande av www och extranet fortsätter dock under våren En ny programfunktion till personalförvaltningsprogrammet anskaffades för IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2016: Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2016 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,42 Inkomster Nettoutgift , , ,42 Analys: Vi har förnyat servermaskiner, backupsystem, nätverksutrustning och övrig nätverksutrustning till ett värde av ca Vi underskred anslaget med ca Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen Investering 2016:

171 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster Nettoutgift , ,00 0,00 Analys: Under året behövdes inga nya datorer. Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och programlicenser Bildningsavdelningens mål är att vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informationsoch kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas ITutrustning är ett steg i denna riktning. År 2016 satsas pengar på förbättra de trådlösa nätverken i skolorna. Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med början från hösten En del av de budgeterade anslagen läggs därför på ITutrustning för de blivande studenterna. Skolorna, förskolor Gymnasiets elever Bildningens övriga enheter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,35 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,35 Analys: Budgetåret 2016 satsades investeringsmedlen speciellt på tre delområden: 1) utrustning till den nyrenoverade Amosparkens skola 2) förnyande av gammal utrustning i skolcentret och Dalsbruks skola samt utrustande av undervisningsutrymmen som saknade IT-utrustning 3) utrustning till nyckelpersoner såsom skolornas IT-ansvariga, speciallärare och elevassistenter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0, ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,00 0, ,00 Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever. Även utrustning för de elektroniska studentskrivningarna har anskaffats. 2. Inventarier och utrustning för framtidens skola I Amosparekens skolas grundförbättringsinvestering finns inga anslag för att utrusta skolans nya klassrum, mediatek och övriga arbetsrum. Ett anslag behövs för att tavlor, möbler, etc. Utrustningen skall vara flexibelt användbar för att skolan skall kunna verka som en skola för framtiden. Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,60 308, ,60 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,60 308, ,60 Analys: 171

172 Amosparkens skola har fått ny utrustning till sina nyrenoverade utrymmen. Främst är det arbetsbord och stolar för elever och lärare, men även hyllor och förvaringsmöblemang. Till Taalintehtaan koulu anskaffades ändamålsenlig utrustning till finska förskolan. 3. Uppsnyggning av skolcentrets tennisplaner Tennisplansområde planeras om till ett allaktivitetsområde för skolcentrets elever. Meningen är att området används på fysisk aktivitet på raster och lektioner. beloppet på räcker både till planering och förverkligande av planerna. Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,25 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,25 Analys: Skolcentrets tennisplaner grundförbättrades under sommaren. Den grundförbättrade planen innehåller tre olika mindre spelplaner: 1. basketplan, 2. innebandy/tennisplan, 3. fotbollsplan. Budgetöverskridningen beror främst på att grund- och asfalteringsjobbet blev dyrare än planerat. Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,00 Analys: Åppohoppa är ett rekreationprojekt som startat 2016 och kommer att gå över de två följande budgetåren 2017 och Projektmedel är beaktade i budgeten Omsorgsavdelningen 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2016: ADB-utrustning och program, mjukvara De nationella Kanta-tjänsterna tas i bruk stegvis, vilket innebär anskaffning av nya eller uppdaterade Abilita-programmoduler. Också andra programuppdateringar och -anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården behövs. Investering 2016: ADB utrustning och program, hårdvara Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,28 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,28 ADB utrustning och program, mjukvara Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,70 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,70 172

173 Analys (1 och 2): Anslaget som hade reserverats för köp av datorer och annan utrustning överskreds med ca euro. I första hand förnyades en del av de befintliga datorerna, skärmarna och skrivarna. Anslaget för köp av programvara m.m. underskreds med ca euro. Kostnaden för earkivprojektet uppgick till ca euro, vilket motsvarar ca hälften av för projektet reserverat belopp. Nya egenskaper i de elektroniska recepten kostade ca euro. Inbesparingen i mjukvara beror på att flera ibruktagningsprojekt har lagts på is för att vänta tills efter earkiv-ibruktagningen och vid årsskiftet påbörjades några nya utvecklingsprojekt planenligt. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientsängar, geriatriska stolar och rullstolar. Investering 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,26-79, ,26 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,26-79, ,26 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med ca 100 euro. Till Hannahemmet köptes en flyttanordning, ett stå- och reshjälpmedel, sadel- och duschstolar och högriskmadrasser. Till Almahemmet köptes patientsängar och utrustning till patientalarmsystemet och till Silverbacken patientsängar, en stolvåg och tillbehör till en duschbår. Till verksamheten vård i hemmet köptes utrustning för ca euro, bl.a. trygghetstelefoner. 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. undersökningslampa, ultraljudsapparat, duschstol och -vagn och sensor till tandvårdens digitala röntgen. Investering 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,16 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,16 Analys: Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med ca euro. Underskridningen beror i första hand på att ultraljudsapparaten till röntgen köptes redan år För apparaten hade reserverats euro. Till läkarmottagningarna köptes en undersökningslampa och en diatermiapparat. Rådgivningarna fick dopplers och en ny babyvåg. Till laboratoriet köptes en analysator för ca euro och till rehabiliteringen en skölj- och desinfektionsapparat för ca euro. Till tandvårdens köptes en sensor till digitalapparaturen för ca euro. Till hälsocentralsjukhuset köptes madrasser, en soffa och stolar, till en summa av sammanlagt ca euro. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen. Investering 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: Inga luftvärmepumpar köptes. En del av de luftvärmepumpar som finns i Kimito hälsostation kan flyttas till andra utrymmen, då hälsostationen renoveras och byggnadens ventilation förnyas. 173

174 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Investering 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,68 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,68 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. 2. Försäljning av jordområden och fastigheter, balansvärde Korrigering av balansvärdet då fast egendom säljs, på basis av försäljningsplan. Budgetåret 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0 0,00 0,00 Inkomster , , ,21 Nettoutgift 0 0, , , ,21 Fastigheter Analys: Total försäljning av anläggningstillgångar euro. Värde i balansräkningen ,21 euro, vinster i resultaträkningen ,79 euro. Därav: Tomtförsäljning sammanlagt euro. Värde i balansräkningen ,21, vinster i resultaträkningen ,79 euro. Försäljning av aktier i Sparbacka euro. Värde i balansräkningen euro, vinst i resultaträkningen euro. 1. Byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola Byggandet av det nya daghemmet i Kimito har inletts under Daghemmet färdigställs till slutet av november 2015, varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet skall stå klart till slutet av juni Totalinvestering Budget 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,09 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,09 Analys: Investeringen färdigställdes innan skolstarten hösten En stor mängd tilläggsarbeten var nödvändiga att utföras bl.a. med tanke på den fortsatta användarsäkerheten och inomhusluften. 2. Amosparkens skolgård I och med att det nya daghemmet byggs, behöver eleverna i Amosparkens skola nya funktionella alternativ för rastområde och gymnastiklektioner. På platsen där daghemmet byggs har eleverna på 174

175 rasterna och gymnastiklektionerna kunnat spela både basket och fotboll. Miniarenan som använts för elevernas rastverksamhet kommer i framtiden att mera betjäna daghemmets barn än Amosparkens skolas elever. Amosparkens skolas gård förstoras mot Åbovägen, så att friidrottsplanens halvmåne samt en del av gräsområdet fungerar som skolgård. På både halvmånen och gräsområdet anläggs konstgräs. Inne i halvmånen placeras en minibasketplan, 5x30m löpbanor, höjdhopp samt stavhopp. På gräsområdet anläggs en multifunktionell plan 60mx45m som kan användas mångsidigt till fotboll, innebandy, boboll, handboll och tennis. Vintertid finns möjlighet att kunna använda planen som skridskobana. Friidrottsplanen breddas i och med denna åtgärd, vilket gör att även löpbanorna förbättras genom ny dränering samt nytt tegelstubb. Den gamla paviljongen rivs och en ny förrådsbyggnad med toaletter byggs. Längdhoppsplatsen flyttas till utsidan av löpbanorna mot Edvin Wides väg. Kastplatserna för kulstötning, spjut och diskus förblir på samma plats som tidigare i halvmånen mot Åbovägen. Brutto Bidrag Netto Budget 2016: Budget 2017: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,80 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , , ,80 Analys: Entreprenaden upphandlades under sommaren De inkomna anbuden överskred dock de budgeterade medlen avsevärt och upphandlingen avbröts. En ny planering inleddes under året och arbetet planeras utföras under Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen och bäddavdelningen måste sprinklas. En planering över utvidgning, sprinkling och renovering av Kimito hälsostation påbörjades under För de kommande åren reserveras medel för utförande av de planerade åtgärderna. Budget 2016: Planering: Åtgärder: Budget 2017: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,13 Inkomster , , ,00 Nettoutgift , , , ,13 Analys: Arbetet med utvidgningen och renoveringen av Kimito hälsostation inleddes sent under hösten Arbetet fortskrider under 2017 och förväntas vara klart i december Planering av nytt arkivutrymme Kommunens arkivutrymmen är i dagsläget utspridda bl.a. i de gamla kommunkanslierna. Utrymmena är alla inte särskilt ändamålsenliga och samtliga börjar vara fyllda. Dessutom finns t.ex. Västanfjärds gamla kommunkansli på försäljningslistan och trots att det nödvändigtvis inte sker något inom en så snar framtid, så finns även Dalsbruks kommunkansli på ett område som det spekulerats om nya affärslokaler på. En planering av nya, tillräckliga och ändamålsenliga utrymmen bör göras. Budget 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 175

176 Analys: Nya arkivutrymmen har planerats in i tillbyggnaden av Kimito hälsostation. De använda planeringsmedlen finns med i kostnaderna för Kimito hälsostations investering. 5. Maskiner till kost- och städfunktionens behov Ett investeringsanslag dels för planerade anskaffningar, dels för behov som uppstår under året för förnyande av maskiner till kost- och städfunktionen. Budget 2016: Budget 2017: Budget 2018: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,84 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,84 Analys: Under året har det anskaffats diskmaskiner till köken i Kimito skolcentrum samt Silverbacken. Dessutom har investeringsanslaget använts till ett kylskåp till Hannahemmets kök, en universalmaskin till Hulta daghems kök och en värmevagn till Silva daghems kök. 6. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2016: Budget 2017: Budget 2018: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,00 0,00 Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller: Hulta daghem, förnyande av brädfodringen samt utomhusbelysningen Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,60 83, ,60 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, ,60 83, ,60 Analys: En del av byggnadens brädfodring förnyades och likaså förnyades gårdsbelysningen med medel ur investeringspotten. Kimito skolcentrum, fysik- och kemisalarna Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,45-47, ,45 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,45-47, ,45 Analys: Ytorna och möblerna i det andra av de två fysik- och kemisalarna samt materialrummet förnyades med medel ur investeringspotten. 176

177 Taalintehtaan koulu, invändiga åtgärder Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,85-46, ,85 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,85-46, ,85 Analys: Golvets ytbeläggning i ett av klassrummen samt fyra av byggnadens ytterdörrar förnyades med medel ur investeringspotten. Hannahemmet, förnyande av avlopp i köket Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,85-60, ,85 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,85-60, ,85 Analys: Medel ur investeringspotten användes för att förnya de gamla gjutjärnsavloppen från köket samt en personal-wc i anslutning till köket. Hannahemmet, wc-utrymmen Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,78-27, ,78 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,78-27, ,78 Analys: Wc-utrymmet i två patientrum förnyades med medel ur investeringspotten. Alla ytor samt inredningen förnyades. Dalsbruks hvc, förnyande av avlopp Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,75 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,75 Analys: En del av avloppen i Dalsbruks hälsocentral förnyades med medel ur investeringspotten. I samband med arbetet var man även tvungen att förnya en del ytor. Bio Pony, förnyande av elsystemet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,05 5, ,05 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,05 5, ,05 Analys: Alla elledningar och -kablar, belysningsarmaturer, huvudcentral osv. förnyades med medel ur investeringspotten. Vreta industrihallar, dräneringen Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,90-18, ,90 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,90-18, ,90 177

178 Analys: Dräneringen kring två av kupolhallarna längs Hallvägen i Vreta förnyades med medel ur investeringspotten. Hannahemmet pågående anskaffning Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,20 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,20 Analys: Planeringsarbete för kommande fasadreparation vid Hannahemmet gjordes med medel ur investeringspotten. 7. Dalsbruks brandstation, åtgärda golvet Dalsbruks brandstations golv har under årens lopp satt sig och är i dåligt skick. En plan för att åtgärda saken har uppgjorts. Bidrag för åtgärderna kan och kommer att sökas från Brandskyddsfonden. Brutto Bidrag Netto Budget 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,77 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , ,77 Analys: Entreprenaden upphandlades under våren Det ansökta bidraget från Brandskyddsfonden beviljades inte och man beslutade därför skjuta upp projektet till år Almahemmet, sprinkling och renovering En uppdatering av de år 2012 uppgjorda planerna för renoveringen och sprinklingen av Almahemmet görs år Sprinklingen och renoveringen inleds under Budget 2016: Budget 2017: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,00 Analys: Planerna uppdaterades inte under året p.g.a. det osäkra läget gällande social- och hälsovårdsfastigheterna i samband med social- och hälsovårdsreformen. 9. Dalsbruks hälsostation, planering av renoveringsåtgärder samt sprinkling För Dalsbruks hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. En teknisk planering för renoveringen görs under Budget 2016: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,82 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,82 Analys: 178

179 Planeringen inleddes inte under året p.g.a. det osäkra läget gällande social- och hälsovårdsfastigheterna i samband med social- och hälsovårdsreformen. Fastighetsenheten totalt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,11 Inkomster , , ,00 Nettoutgift , , ,11 Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,21 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,21 Analys: Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under år Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,97 520, ,97 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,97 520, ,97 Analys: Vid torrläggningsprojektet i Tordalen, tog asfalten mycket större skada än planerat och hela vägens yta förnyades. Därav en budgetändring. 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,00 0,00 0,00 Analys: Under året gjordes inga markanskaffningar. 179

180 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt uppgjorda markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Den största enskilda väginvesteringen är ombyggnad av Valsverksvägen i anslutning till den nya bron till Tyskaholmen 2016 samt ombyggnad av Edvin Wide vägen till Amosparkens skola. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,55 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,55 Analys: Under 2016 färdigställdes bl.a. Valsverksvägen i anslutning till bron till Tyskaholmen. 5. Pir och hamn i Dalsbruk För utveckling av hamnen i Dalsbruk på basen av detaljplanen och hamnplaner. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,89 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,89 Analys: Planeringen av hamnområdet inleddes under året. 6. Torrläggningslinjer Ett allmänt anslag för diknings- och torrläggningslinjer. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,00 0,00 0,00 Analys: Under året användes inte investeringsmedel till torrläggningslinjer. 7. Allmänt bryggunderhåll För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan

181 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster , , ,99 Nettoutgift , , ,99 Analys: Under året användes inte investeringsmedel till bryggunderhåll. Till det underhåll som gjordes användes driftsmedel. Inkomsterna beror på att Kärra bryggan såldes under året. 8. Tordalens torrläggning Tordalens torrläggning förnyas Budget Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,50 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,50 Analys: Projektet färdigställdes under året. 9. Tyskaholms bro och hantering av muddermassor En ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk byggs Budget Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,21 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , , ,21 Analys: Projektet färdigställdes under året. Totalt sett höll projektet budgeten. 10. Paketbil Kommunen har ett antal leasingbilar och ett antal egna bilar. Leasing avtalen är överlag dyra iom att bilarna i princip betalas på 3-4 år med leasing avtal. Därför är det motiverat att investera i några egna bilar till och därmed avstå från några gällande leasingavtal. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,71 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,71 Analys: Två begagnade bilar skaffades till enheten under året och en av leasingbilarna inlöstes. Samhällsteknisk enhet totalt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,49 Inkomster , , ,99 Nettoutgift , , ,50 181

182 KOMMUNENS DELUTFALL Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,37 Inkomster , , ,20 Nettoutgift , , ,17 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,94 Inkomster , , ,02 Nettoutgift , , ,92 KIMITOÖNS KOMMUN TOTALT Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2016 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,31 Inkomster , , ,22 Nettoutgift , , ,09 182

183 17.4 Finansieringsdelens utfall 2016 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2016 Budget Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,12 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,32 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,69 Finansieringsandelar för investeringar , ,98 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiv , ,52 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,03 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket , ,74 Minskning av utlåningen till affärsverket , ,92 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,74 Ökning av långfristiga lån av övriga ,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , ,92 Minskning av långfristiga lån av övriga ,50-5,50 Förändring av kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten , ,05 Finansieringens kassaflöde , ,55 Förändring av likvida medel , ,52 183

184 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER BINDNING Ursprunglig budget 2016 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig budget 2016 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N Utvecklingsavdelningen N Bildningsavdelningen N Omsorgsavdelningen N Avd. för miljö och teknik N Varav försäljningsvinster B Varav försäljningsförluster B 0 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B Statsandelar B Ränteinkomster B Övriga finansiella inkomste B Ränteutgifter B Övriga finansiella utgifter B INVESTERINGSDEL Förvaltningsavdelningen B Utvecklingsavdelningen B Bildningsavdelningen B Omsorgsavdelningen B Avdelningen för miljö och tek B Varav MoT förvaltning B Varav fastigheter B Varav samhällsteknik B Varav vattenaffärsverket B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket Minskning av utlåningen till affärsverket Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga Förändring av kortfristiga lån Minskning av långfristiga lån av komm Minskning av långfristiga lån av övrig Inverkan på likviditeten TOTALT N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst 184

185 18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,09 Avgiftsintäkter , ,91 Understöd och bidrag , ,95 Övriga verksamhetsintäkter , ,35 Verksamhetsintäkter , ,30 Tillverkning för eget bruk ,39 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,94 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,74 Övriga lönebikostnader , ,92 Lönebikostnader , ,66 Personalkostnader , ,60 Köp av tjänster , ,53 Material, förnödenheter och varor , ,33 Understöd , ,51 Övriga verksamhetskostnader , ,99 Verksamhetskostnader , ,96 Verksamhetsbidrag , ,27 Skatteinkomster , ,11 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 9 979, ,85 Övriga finansiella intäkter , ,65 Räntekostnader , ,08 Övriga finansiella kostnader , ,76 Finansiella intäkter och kostnader , ,34 Årsbidrag , ,50 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan , ,33 Nedskrivningar ,91 Avskrivningar och nedskrivningar , ,33 Räkenskapsperiodens resultat , ,17 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens , ,44 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,61 185

186 FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag , ,50 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,03 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,67 Finansieringsandelar för investeringar , ,30 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva , ,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,90 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av långfristiga lån , ,55 Förändring av kortfristiga lån ,00 Förändringar i eget kapital Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 8 841, ,22 Förändring av omsättningstillgångar 861, ,73 Förändring av fordringar , ,12 Förändring av räntefria skulder , ,24 Finansieringens kassaflöde , ,28 Förändring av likvida medel , ,38 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,08 Likvida medel , , , ,38 186

187 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram , ,68 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,18 Immateriella tillgångar , ,86 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,84 Byggnader , ,75 Fasta konstruktioner och anordningar , ,92 Maskiner och inventarier , ,40 Övriga materiella tillgångar , ,15 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,18 Materiella tillgångar , ,24 Placeringar Aktier och andelar , ,08 Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar , ,00 Placeringar , ,48 BESTÅENDE AKTIVA , ,58 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 0,00 0,00 Donationsfondernas medel , ,26 Övriga förvaltade medel , ,00 FÖRVALTADE MEDEL , ,26 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,65 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,37 Övriga fordringar , ,16 Resultatregleringar, fordringar , ,50 Kortfristiga fordringar , ,03 Fordringar , ,03 Kassa och bank , ,08 RÖRLIGA AKTIVA , ,76 AKTIVA SAMMANLAGT , ,60 187

188 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,24 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,95 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,61 EGET KAPITAL , ,80 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver , ,61 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,61 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,69 Donationsfondernas kapital , ,26 Övrigt förvaltat kapital , ,92 FÖRVALTAT KAPITAL , ,87 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,07 Lån från offentliga samfund , ,96 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,31 Långfristigt , ,34 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,08 Lån från offentliga samfund , ,42 Erhållna förskott , ,32 Leverantörsskulder , ,48 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,68 Resultatregleringar, skulder , ,00 Kortfristigt , ,98 FRÄMMANDE KAPITAL , ,32 PASSIVA SAMMANLAGT , ,60 188

189 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 1 3 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -1-1 Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Latenta skatter Minoritetsandelar Inkomstskatter Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 41,44 40,59 Årsbidrag / Avskrivningar, % 117,45 125,27 Årsbidrag, euro / Invånare 894,73 796,47 Invånarantal

190 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat ka 6 15 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 130,47 43,50 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 73,20 35,92 Låneskötselbidrag 1,36 1,56 Likviditet, kassadagar

191 191

192 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 2,67 2,54 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 192

193 19 NOTER TILL BOKSLUTET 19.1 Noter angående upprättandet av bokslutet Vid upprättandet av bokslutet för år 2016 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder använts som tidigare år. Periodiseringsprinciper Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis. Avvikande från redovisning på prestationsbasis har skatteintäkter bokförts enligt redovisningstidpunkten på räkenskapsperioden i fråga. Principerna för uträkningen av semesterlöneperiodiseringen har ändrat under räkenskapsperioden. För lönegrupperna månadslöner, familjedagvårdare och lärare har uträkningen gjorts på personnivå med beaktande av verkliga semesterdagar, medan man för periodarbetarare fortfarande har tillämpat en kalkylmässig modell. Ytterligare har semesterlöneperiodiseringen påverkats av konkurrenskraftsavtalet. Sammantaget har ovanstående faktorer lett till att semesterlöneperiodiseringen har minskat med ca euro jämfört med bokslutet Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under euro (adb-utrustning och program euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Kassaflöden som orsakas av räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts bland räntekostnader. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2018 medan ett avtal gäller ända fram till år Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut Vid upprättandet av bokslutet för år 2016 har samma sätt att ställa upp resultaträkningen och balansräkningen använts som tidigare år. Inga rättelser har gjorts i de uppgifter som ges om den föregående räkenskapsperioden. 193

194 19.3 Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten Förvaltningsavdelningen , ,12 Utvecklingsavdelningen , ,83 Bildningsavdelningen , ,91 Omsorgsavdelningen , ,21 Miljö och teknik , ,23 Kommunens verksamhetsintäkter totalt , ,30 Specifikation av skatteinkomster Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Specifikation av statsandelar Statsandel för kommunal basservice Därav: Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Höjning av statsandelen enligt prövning Statsandelar totalt Specifikation av köpta tjänster Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Kommunens köp av tjänster totalt

195 Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 195

196 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 196

197 Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden , ,50 Vinster från försäljning av byggnader 2 909,53 Övriga försäljningsvinster ,53 Försäljningsvinster totalt , , Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Placeringar bland bestående aktiva Aktier intresse- och Aktier och andelar Aktier dottersamfund Samkommunandelar övriga ägarintressesamfund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , ,08 Ökning under räkenskapsperioden 0,00 Minskning under räkenskapsperioden , ,00 Anskaffningsutgift , , , , ,08 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde , , , , ,08 197

198 Materiella och immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Materiella tillgångar Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta Immateriella tillgångar Immateriella Datorprogram rättigheter konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,24 Ökning under räkenskapsperioden 0, ,27 0, , , , , , , ,04 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, ,21 0, ,99 0,00 0, ,20 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , , ,70 0,00 Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,08 Planenliga avskrivningar , , , , , , , ,81 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0, , , , , , ,05 0, ,45 Anskaffningsutgiftsrest , , , , , , ,32 0,00 0, ,26 Nedskrivningar under räkenskapsperioden , , ,91 * Influtna finansieringsandelar , , , , , , , ,20 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 0, ,02 0, , ,02 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0, , ,93 0,00 Influtna finansieringsandelar , ,67 0, , , , ,72 0, , ,22 Småanskaffningar som under räkenskapsper ,32 upptagits som kostnader Bokföringsvärde , , , , , , , , , , ,54 * Lammala reningsverk togs ur bruk

199 VÄRDEPAPPER INGÅENDE I PLACERINGAR Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,51 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,48 81,80 % , ,66 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , , ,62 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,49 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,38 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % 6 828, ,75 540,69 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , ,11 1,38 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,09 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , , ,59 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,95 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,15 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 3 272, ,56-898,29 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,09 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % ,45 932, ,78 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,37 72,62-149, , , , ,41 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy ,64 Bostads Ab Sparbacka ,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I ,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy ,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab ,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11, ,11 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta ,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6, ,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9, ,00 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland , ,88 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. 199

200 Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,05 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,05 Samkommuner Kundfordringar 7 269, ,07 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar , ,37 Sammanlagt , ,44 Intressebolag Kundfordringar 4 861, ,21 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 4 861, ,21 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård , ,00 EU-understöd och bidrag , ,47 Övriga inkomster som inte erhållits , ,03 Kortfristiga resultatregleringar totalt , ,50 200

201 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,95 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,95 Räkenskapsperiodens överskott / underskott , ,61 Eget kapital totalt , ,80 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år Saldo Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 Lån från offentliga samfund , ,00 Övriga skulder , ,71 Långfristiga skulder totalt , ,71 201

202 Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,31 Sammanlagt , ,31 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,74 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,64 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,76 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt , ,76 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 59,52 73,03 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 59,52 73,03 Specifikation av övriga skulder Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter , ,00 Övriga , ,31 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga , ,68 Övriga skulder totalt , ,99 202

203 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar , ,13 Semesterlöneperiodisering , ,77 Övriga obetalda utgifter , ,10 Kortfristiga resultatregleringar totalt , , Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen Leasingansvar Förfaller under följande räkenskapsperiod Förfaller senare Leasingansvar totalt Garantiansvar i kommunernas garanticentral Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,48 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond , ,71 203

204 Borgensförbindelser per Ursprungligt Kapital 2016 Kapital 2015 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,47 (beviljad 2006, ) , ,42 (Malminselkä, beviljad 2014) , ,00 (beviljad 2015, ) , ,24 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,21 Solkullastiftelsen rf , ,09 (beviljad 2008, ) Dragsfjärds Industri Ab , ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,66 Bab Dragsfjärds Solberga , , , ,03 Rouskis Oy (beviljad 2005, ) , ,22 (beviljad 2014, 9,77 % av ) , ,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag , ,00 (beviljad 2010, ) Hitis kyrkoby frivilliga brandkår , ,00 (beviljad 2015, ) Sammanlagt , ,37 204

205 Övriga arrangemang utanför balansräkningen Åbo förvaltningsdomstol har upphävt fullmäktiges beslut för Nordanå-Lövböle vindparksdelgeneralplan från Besvär anhängiggjort hos Högsta förvaltningsdomstolen gällande inlösning av tillandningsområden, besvärsställare Santasaaren Kalayhteisvesialue. Besvär i Åbo förvaltningsdomstol över fullmäktiges beslut , godkännande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet samt personalrapport Dispyten gällande Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats Kimitoöns Vatten har klagat till Högsta förvaltningsdomstolen om Vasa förvaltningsdomstols beslut ( ) 16/0497/3 angående Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats. Kimitoöns Vatten anser, att den nuvarande utsläppsplatsen bör hållas som ett alternativ, när man jämför utsläppsplatser och det slutliga beslutet om utsläppsplats görs. Ifall utsläppsplatsen måste flyttas, kan kostnaderna för flytten stiga till väldigt höga. Ränteswapavtal Ränteswapavtal / Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga räntor ändrats till fasta. Avtalet förfaller Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal / Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga räntor ändrats till fasta. Avtalet förfaller Nominellt värde Gängse värde Totalt marknadsvärde för derivatprodukter

206 19.6 Noter angående personalen och revisors arvode Antalet anställda Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2016 Totalt 2015 Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik Totalt Kommunens personalkostnader Betalda löner och arvoden , ,60 Periodiserade löner , ,44 Personalersättningar , ,10 Löner och arvoden , ,94 Lagbestämda personalbikostnader , ,55 Periodiserade personalbikostnader , ,11 Personalbikostnader , ,66 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,60 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar ,39 Naturaförmåner , ,94 Personalutbildning , ,32 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 206

207 Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda Centern i Finland r.p Finlands Socialdemokratiska Parti r.p Fri Samverkan Gröna förbundet r.p Svenska folkpartiet i Finland r.p Vänsterförbundet r.p Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda totalt Arvoden till revisor Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Revisorsutlåtanden Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden totalt

208 19.7 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy 100 % Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia 1,52 % 9,9 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 33,3 % rösträtt i styrelsen inkl Berglund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 81,80 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Kiinteistö Oy Malminselkä Kårkulla 75 % 2,94 % Faxell ,24 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 75,32 % 2,30 % Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23 % 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,51 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,48 81,80 % , ,66 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , , ,62 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,49 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,38 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % 6 828, ,75 540,69 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , ,11 1,38 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,09 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , , ,59 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,95 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,15 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 3 272, ,56-898,29 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,09 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % ,45 932, ,78 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,37 72,62-149, , , , ,41 208

209 Not angående upprättandet av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersammanslutningar och samkommuner sammanställts. Intressesamfunden har utelämnasts eftersom deras andel av koncernens eget kapital är av ringa betydelse. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundes interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsammanslutningar och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats med undantag för transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Avskrivningsidfferens och reserver I koncernens balansräkning har frivilliga och skattebaserade reserver samt avskrivningsdifferensen fördelats på fritt eget kapital och latenst skatteskuld. Fördelningen har tagits i beaktande vid elimineringen av innehav, separeringen av minoritetsandelar samt sammanställningen av ägarintressesammanslutningar. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersammanslutningars samt samkommunernas interna innehav har eliminerats. Den differens som uppkommit vid elimineringen har i sin helhet bokförts på räkenskapsperioden för anskaffningen. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av avskrivningar enligt plan Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar i bostadsaktiebolag och andra ömsesidiga fastighetsdotterbolag har korrigerats enligt planen. Differensen i restvärdena har i koncernresultaträkningen redovisats som en korrigering av dottersammanslutningens avskrivningar och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. 209

210 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,05 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,05 Samkommuner Kundfordringar 108, ,79 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 5 918, ,20 Sammanlagt 6 027, ,99 Intressebolag Kundfordringar 4 861, ,21 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 4 861, ,21 210

211 EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Uppskrivningsfond , ,49 Övriga egna fonder , ,49 Ändringar under räkenskapsperioden 4 406, ,21 Övriga egna fonder , ,70 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,58 Ändringar under räkenskapsperioden , ,50 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,08 Räkenskapsperioden över- / underskott , ,14 Eget kapital sammanlagt , ,65 211

212 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,31 Sammanlagt , ,31 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,74 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,64 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 1 145, ,94 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 1 145, ,94 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 59,52 73,03 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 59,52 73,03 212

213 BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2016 Kapital 2015 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,47 (beviljad 2006, ) , ,42 (Malminselkä, beviljad 2014) , ,00 (beviljad 2015, ) , ,24 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,21 Dragsfjärds Industri Ab , ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,66 Totalt borgensansvar per , ,00 213

214 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket kommunens bokslut (extern/intern) (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa , , ,51 Försäljningsinkomster, interna , , ,09 1) ,95 1) 0,00 Avgiftsintäkter , ,45 Avgiftsintäkter, interna 0,00 Understöd och bidrag , ,78 Övriga verksamhetsintäkter , , ,38 Övriga verksamhetsintäkter, interna , , ,23 2) ,98 2) 0,00 Verksamhetsinkomster , , , , ,12 Tillverkning för eget bruk 0,00 Verksamhetskostnader Personalkostnader , ,32 Köp av tjänster, externa , , ,10 Köp av tjänster, interna , , ,81 1) ,56 1) 0,00 Material, förnödenheter och varor , , ,71 Material, förn. o varor, interna , , ,90 1) 7 356,75 1) 0,00 Understöd , ,99 Övriga verksamhetskostnader, exte , , ,94 Övriga verksamhetskostnader, inter , ,23 2) 0,00 Verksamhetskostnader , , , , ,06 Verksamhetsbidrag , , , , ,94 Skatteinkomster , ,45 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 9 979, ,43 Ränteintäkter, interna 1 931, ,18 4) 0,00 Övriga finansiella intäkter, externa , , ,78 Övriga finansiella intäkter, interna 4 840, ,00 3) 0,00 Räntekostnader, interna , ,18 4) 0,00 Räntekostnader, externa , , ,37 Övriga finansiella kostnader ,95-164, ,23 Ersättning för grundkapital , ,00 3) 0,00 Finansiella intäkter och kostnade , , , , ,39 Årsbidrag , , , , ,12 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , , ,89 Nedskrivningar , ,91 Avskrivningar och nedskrivninga , , ,80 Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,32 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk , , ,14 Räkenskapsperiodens överskott , , , , ,46 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån 214

215 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,56 1) ,56 1) 4) ,12 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,32 Kassaflödet i verksamheten , , , , ,80 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,94 4) ,31 Finansieringsandelar för investeringar , , ,02 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,52 Kassaflödet för investeringarnas del , ,92 0, ,77 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,97 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket , ,74 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,74 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån 0,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , , ,92 3) ,92 3) 0,00 Minskning av långfristiga lån , , ,50 Förändring av kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten , , ,05 0,00 Finansieringens kassaflöde , , , , ,55 Förändring av likvida medel ,52 0, , , ,52 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 215

216 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk 216

217 Årsberättelse 2016 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 217

218 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2016 Ansvarsperson: tf. VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. TF VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 Investeringar Förverkligandet av driftsbudget 10.3 Förverkligandet av finansieringsanalys 11. RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Noter angående upprättandet av bokslutet 15.2 Noter till resultaträkningen 15.3 Noter till balansräkningen 15.4 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga arrangemang utanför balansräkningen 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 218

219 1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna, samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. TF. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten har idag 1736 kunder (antalet har korrigerats att motsvara faktureringen ). Av vilka 197 är fritidsfastigheter. Det åttonde verksamhetsåret har igen varit händelserikt. Under året har flera vattenläckor åtgärdats i vattennätet och i avloppsnätet, vattenanslutningar har gjorts, reparation och sanering av nätverket har gjorts. Överlag har vattenförsörjningen fungerat bra. Andelen ofakturerat vatten steg till 27 procent. En delorsak är spolningen av rören efter en läcka. Efter läckan i Galtarby måste vattennätet spolas flera gånger och också stora mängder. Regnen förorsakar utmaningar för Tyskaholmens avloppsvattenreningsverk, som var tvungen att ta emot stora mängder inläckagevatten. Andelen ofakturerat avloppsvatten var år 2016 ungefär 46,6 procent. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikesvatten renas. Totalt renoverades 35 avloppsbrunnar som eget arbete. Arbetet fortsätter, men arbetet är långvarigt, inga resultat nås väldigt fort. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av vatten- och avloppsvattenlinjer mellan Björkboda och Nivelax färdigställdes. Mellan Nivelax och Lammala svängdes pumpningsriktningen och Lammala reningsverk stängdes Slammottagningspunkten i Kimito blev färdig Slammottagningspunktens färdigställande avslutade det omfattande investeringsprogrammet gällande vattentjänsternas utveckling som fortsatt i flera år. Under året har investeringar förverkligats för euro. Investeringsbudgeten höll i sin helhet bra och överskred budgeten med euro. Bokslutet för 2016 visar ett underskott på euro. Lammala reningsverks nedskrivning gjordes år Penninganvändningen har hållits stram, utan att glömma förpliktelserna, som vi har mot våra kunder och myndigheterna. Räntorna har varit på en låg nivå. Experterna spår, att räntenivån hålls låg de närmaste åren, men börjar sakta stiga från nuvarande nivå. Kimitoöns Vattens ekonomiska verksamhet styrs de närmaste åren av lånens mycket stora mängd. Investeringarna måste i fortsättningen hållas på en låg nivå en längre tid. Kimitoöns Vattens ekonomiska huvudmål är att minska lånebördan. Till slut vill jag tacka hela Kimitoöns Vattens personal för deras yrkesskickliga insats. Senaste åren har varit exceptionellt utmanande på grund av investeringarna och i bruk tagningen av dessa. Jag vill också tacka direktionen för deras arbete. Kimitoön den 2 mars 2017 Raimo Parikka Tf Verkställande direktör Kimitoöns Vatten 219

220 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har en vattenverksskötare och en avloppsreningsverksskötare. Två servicemän ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare (50 %) som år 2016 också deltog i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på (50 %) med bl.a. övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter och som har fungerat som tf. verkställande direktör Till personalen hör också en fakturerare, en byråsekreterare (50 %). Den totala arbetsstyrkan är således 6,5 personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen; den totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov. Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under årets lopp. Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under 2016: Malin Lindholm, Greger Lindholm, Brita Drugge, Veijo Lücke och ordförande Daniel Wilson. 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är driftsinkomsterna och -kostnaderna relativt förutsägbara vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden: - Ekonomihushållningen hålls stram, utan att glömma dom skyldigheter vi har mot våra kunder och myndigheter - Icke anslutna fastigheter på verksamhetsområde (ca 300) bör anslutas. Efter det kommer anslutarnas mängd att minska och anslutningsavgifterna utgöra en mindre del av inkomsterna. - Investeringsnivån sjunker kraftigt till en lägre nivå - Avskrivningarna ökar kännbart Räntorna har sjunkit en längre tid, men enligt prognoserna kommer de att stiga igen. - Staten kommer att höja momsen. - Taxan höjdes från början av 2016, och taxan behöver möjligtvis granskas inom en snar framtid. - Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats redogörelse skall vara klar Måste utsläppsplatsen flyttas, kan kostnaderna för utsläppsplatsen förflyttning bli väldigt höga. 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes ungefär m 3 vatten och m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Det sålda vattnet minskade en aning och mottagna avloppsvattnet ökade en aning. Under året såldes 28 vattenanslutningar, 20 avloppsanslutningar och 2 dagvattenanslutningar och 1 sprinkleranslutning. Kimitoöns Vatten har kundavtal Kundmängden korrigerades att motsvara kundmängden i faktureringen. Anslutningsavgifternas andel av omsättningen steg till 12 procent (år 2015 var den 8 procent). Arbetet med att ansluta de oanslutna fastigheterna på verksamhetsområdet påbörjades år Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta. Därför är det viktigt att en stor andel av inkomsterna som grundavgifter och anslutningsavgifter är i fast form. Omsättningen för Kimitoöns Vattens åttonde verksamhetsår var under budget, totalt euro. Omsättningen ökade ändå jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på höjda bruksavgifter. Vatten användningen minskar, för att kommunens befolkningsantal minskar. Anslutningar såldes mer än budgeterat. 220

221 I nedanstående tabell framgår inkomsternas fördelning år Nedanstående tabell visar inkomsternas utveckling

222 6. UTGIFTER De sammanräknade kostnaderna för material och tjänster ökade, men de var ändå euro lägre än budgeterat. Olika material köptes mer än budgeterat, och sedan kompenserades köp av tjänster med eget arbete. Elförbrukningen har ökat med i bruk tagningen av transportlinjerna och elkostnaderna har ökat märkbart, de var euro mer än budgeterat. Kostnadsökningen beror också delvis på kraftig ökning av elöverföringspriset. En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större jämfört med omsättningen. Stigande låneskötselkostnader är den största ekonomiska risken för affärsverket i framtiden. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. Nedanstående tabell visar kostnadsutvecklingen åren Nedskrivningen av Lammala reningsverk uppgick till euro. Köpta tjänster ( ) innehåller köp av intern förvaltning Utan intern förvaltning VATTENANSKAFFNING 222

223 Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra. Grundvatten områdena Kårkulla, Nordanå och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³. Under året har Kårkulla vattenverk använts mindre och Nordanå mera än tidigare år, detta för att skapa ett flöde i den nya vattenlinjen mellan Kimito och Björkboda. Vatten m³/år m³/dygn /år /m³ medelt. /m³ Björkbodas vattenandelslag Kårkullas vattenverk ,04 Nordanås och Skinnarvikis vattenverk ,28 Dalsbruks ytvattenverk Renat, m³ ,40 Sålt, m³ ,55 *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Rening av avloppsvatten Kimitoöns Vattens rening av avloppsvatten skedde år 2016 i praktiken nästan helt på Tyskaholmens avloppsreningsverk. Lammala avloppsreningsverk stängdes , och den behandlade avloppsvatten mängden var ungefär 1 % av årets totala avloppsvatten mängd. Belastning på miljön De tre reningsverken belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående från årsmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk. Enligt planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve utsläppen i stort sätt kommer att halveras till Tyskaholmens avloppsreningsverks andel syns med blått i tabellens pelare. 223

224 Mängden av avloppsvatten ökade år 2016 med ungefär 6 % jämfört med medeltalet från åren , men det avledda vattnets belastning sjönk med % för de olika parametrarna. Belastningen sjönk procentuellt mest för helhetsfosfor, BOD7ATU, ammoniumkväve och fastsubstans. Också borttagningen av helhetskväve effektiverades och belastningen av helhetskväve sjönk med 24 %. 224

225 225

226 Belastningen på Falköfjärden från avloppsvatten, som har behandlats i Tyskaholmens avloppsvattenreningsverk, har utvecklats enligt följande: Mängden avloppsvatten som leddes till Falköfjärden ökade år 2016 pga centraliseringen av avloppsvattenbehandlingen 65 % jämnfört med medeltalet för åren Belastningen som leddes till Falköfjärden gick ner för BOD7ATU, helhetsfosfor, ammoniumkväve och fastsubstans del %, alltså har reningen av avloppsvatten effektiverats efter saneringen och utvidgningen av reningsverket. Helhetskväve belastningen ökade 45 % jämnfört med medeltalet för åren , men också för helhetskväve har hanteringen effektiverats, för belastningen har inte ökat i samma relation som det behandlade avloppsvattnet. 226

227 Björkboda Lås Ab:s prosessvattenrening Abloy Oy Björkboda fabriks förbehandlade processavloppsvatten leddes till Tyskaholmens reningsverk under året sammanlagt m3, alltså i medeltal 14,9 m3/d. Detta var 1,3 % av reningsverkets inflöde för hela året. Kimito Mottagningspunkten för slam togs i bruk på Kimito gamla reningsverks område. Lammala avloppsreningsverk Lammala avloppsreningsverk stängdes Reningsverket är rivet och en utredning gällande rivningen har skickats till NTM-centralen VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2016 byggdes vattennätet ut med ungefär 590 m och avloppsnätet med ungefär 590 m. Kimitoöns Vatten har även ansvar för 411 st. pumpstationer, varav 81 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som vidtar åtgärder för att reparera felet. Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från bilden kan bla avläsas vilka pumpar som går, flöden, fel meddelandetryck, vatten mängder i vattenreservoaren, pumpade mängder, trender mm. Via automationssystemet kan pumpar startas, stängas och funktionsförutsättningar för vattenreningsprocessen ändras. Linje P Fastigh. P Totalt / st. Pumpstationer Tryckstegrings. 7 Vattennät / m