Bokslut 2013 Fullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bokslut 2013 Fullmäktige 17.6.2014"

Transkript

1 Bokslut 2013 Fullmäktige

2 2

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJÖFAKTORER KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen OMSORGSAVDELNINGEN Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET

4 19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvoden Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Kimitoöns vattenaffärsverk BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA: PERSONALRRAPPORT

5 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Kimitoöns kommun har nu ett halvt decennium bakom sig. Det handlar om fem händelserika och ekonomiskt framgångsrika år. Vi har varit en aktiv kommun och aktiviteterna fortsätter, både i egen regi och i form av ny lagstiftning från staten. Det goda ekonomiska resultatet ger oss förutsättningar att klara av framtidens utmaningar. Exakt vilka de framtida utmaningarna kommer att vara kommer sannolikt att bli klart under år Regeringen har inte än så länge lyckats på bästa möjliga sätt med att genomföra kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Utöver reformerna inom den kommunala sektorn har år 2013 präglats av dåliga ekonomiska nyheter i vårt land och speciellt Egentliga Finland. En kommunsamgång är en lång process. På Kimitoön har vi i många fall lyckats övergå till den nya vardagen i en relativt snabb takt, vilket delvis lättat på kostnadstrycket. Vi har också under de första åren lagt märke till vilka saker som fungerar i den nya kommunen och vilka som vi ännu ska utveckla. Samtidigt då vi fortsätter bygga Kimitoön väntar ny lagstiftning bakom hörnet. Oberoende av kommande lagstiftning måste vi fortsätta med att modernisera och anpassa verksamheten, speciellt social- och hälsovården. Igen ett mycket bra resultat Kimitoöns kommuns bokslutssiffror visar ett överskott på ca 2,3 miljoner euro. Ett mycket gott resultat i ett svårt läge. Det ackumulerade överskottet ökar till 12,5 miljoner euro. Detta är överskottet från de 5 första åren i den nya kommunen, som alla visat överskott. Ett överskott gör det möjligt att göra underskott de kommande åren, men det är inte vår målsättning. Kimitoön har dock inte de kommande åren behov av att ytterligare göra överskott. Vi har såhär möjliggjort en längre övergångsperiod för kommande effektiveringsåtgärder och behöver inte vidta åtgärder som drabbar personalen. Skuldbördan på ca 16 miljoner euro eller euro per invånare är måttlig, men berättar inte hela sanningen, tack vare att kommunen hade en överstor kassa vid årsskiftet, ca 7 miljoner euro. Vi valde att inte amortera ännu mera på lånestocken, eftersom vi har bl.a. Barnbyprojektet som påbörjas innevarande år. Våra nuvarande lån är förmånligare, än det skulle vara att lyfta nya lån för kommande investeringar. Kommunen amorterade 3 miljoner lån under året, vilket dock är 1,1 mera än planerat. Av skuldbördan hör ca 11 miljoner euro till kommunen som betalas med skattemedel och 5 miljoner euro till Kimitoöns vatten, som betalas av vattenkunderna. Kostnaderna har ökat för mycket. Kostnaderna var två miljoner större 2013 än En dylik ökning är inte möjlig framöver. Totalt kostade verksamheten ca 54,8 miljoner euro år 2013, vilket är ca euro per dag. Personalkostnaderna blev 3,8 % under det budgeterade, medan köp av tjänster ökade med 7,3 %. Köp av tjänster är t.ex. specialsjukvård (bara den 8,3 miljoner), brand- och räddning, hälsoinspektion o.s.v. Ca 25 % av våra kostnader är sådana som vi inte kan påverka, bara betala räkningen som kommer. Om Kimitoön skulle ge bort hela social- och hälsovården till Åbo, skulle kommunen bli ett räkningsbetalningskontor, som skulle betala, men inte kunna påverka verksamheten just alls. 2/3 av verksamheten skulle i värsta fall vara utanför vår beslutanderätt. Utmaningen är att motivera anpassningsåtgärder då det går bra, för att undvika att det börjar gå dåligt. Av tradition vill man i kommuner helst inte vidta åtgärder, om det inte går dåligt. Men det är betydligt värre och mera obehagligt att anpassa verksamheten sen då det redan börjat gå dåligt. Skatteintäkterna ökade med ca 1,9 miljoner från föregående år. Mest ökade kommunalskatten (skatt på lön och pension), drygt 1,7 miljoner. Samfundsskatten (skatt från företag) var ungefär lika och fastighetsskatten ökade med 0,1 miljoner euro. Totalt inflöt kommunalskatt ca 19,4 miljoner, samfundsskatt 0,6 miljoner och fastighetsskatt 2,6 miljoner. Den dramatiska minskningen av industriarbetsplatser, har såhär långt inte inverkat på skatteintäkterna. Statsandelar inflöt 21,9 miljoner som är en ökning med knappt 1,2 miljoner. 5

6 Vi är väl förberedda med tanke på vad som komma skall. Den aviserade statsandelsnedskärningen på 2,3 miljoner för vår kommun kommer att få betydande konsekvenser. Då vi dessutom har en kraftig befolkningsminskning (minus 70 invånare år 2013, saldo 7005 invånare 31.12) och högre arbetslöshet, kommer vår skatteutveckling att klart försämras. Kimitoöns kommuns ekonomiska resultat år 2013 blev glädjande bra. En jämförelse med andra kommuner visar att vi har gjort rätta saker, trots utmanande tider med många osäkerhetsfaktorer. Som positiva faktorer kan nämnas: - Det ackumulerade överskottet ökade. - Skuldbördan kunde hållas måttlig, nu är vi klart under landets medeltal. - Investeringarna sköttes bra och försiktighetsprincipen tillämpades. - Inkomsterna blev klart större än väntat. Framtiden kräver dock ännu tuffare målsättningar, om vi ska klara oss. - Kassaläget var under kontroll, t.o.m. mycket bra. - Kimitoöns Vatten har ett bra år bakom sig. Faktorer som vi bör fokusera på framöver är: - Kostnaderna ökade mycket. Denna utveckling kräver att vi skapar nya, moderna och effektivare servicelösningar. - Eftertanke med investeringar. Investeringsbehovet de kommande åren kommer att höja skuldbördan. Investeringar behövs dock för att möjliggöra nya moderna och kostnadseffektivare arbetssätt. - Kommunen bör kontinuerligt i verksamheten söka modeller som höjer effektiviteten och ökar produktiviteten. - Kommunen ska fortsätta med att aktivt avyttra samtliga fastigheter som inte behövs för eget bruk. Framtiden Nu gäller det för alla och envar att inse att vi går mot betydligt sämre tider. Vi har klarat oss tack vare politisk handlingskraft och förmåga att fatta också besvärliga beslut. Vi kan klara oss också framöver, i egen regi eller som en del av en ny kommun, om vi väljer samma linje som tidigare och inser de förändrade behoven. Vi ska inte uppgöra sparprogram, vi ska och måste ändra verksamheten så att pengarna räcker. Möjligheter finns, om det finns politisk vilja, att bli fast Finlands effektivaste kommun. Vi ska hela tiden söka nya sätt att jobba och att anpassa såväl verksamhet som utrymmen. Det gäller att våga vara med och aktivt delta i samhällsförändringen. Förändringar i verksamheten måste bli en lika vardaglig grej, som det är att stiga upp hur sängen på morgonen. Ju tidigare vi tar itu med morgondagens utmaningar, desto lättare har vi att klara av dem. Vi har en motiverad personal som ser möjligheten att via förändringar upprätthålla en bra kommunal service på Kimitoön. Det behövs modiga politiska beslut för att klara av morgondagens sätt att jobba. Vi är och ska vara väl rustade, om den kommande social- och hälsovårdslagstiftningen driver oss till en förändring i kommunstrukturen. Att sänka kostnaderna inom verksamheten blir en stor utmaning de närmaste åren. Det kommer inte att finnas förståelse för alla de beslut som måste fattas, men vår uppgift är trots allt att trygga verksamheten i en situation där antalet äldre ökar och antalet barn minskar. När vi granskar kostnaderna finns det två större helheter att bita i, personalkostnader och fastighetskostnader. Kommande pensioneringar ger möjligheter vi måste använda. Det är en utmaning att få så många som möjligt på Kimitoön att förstå behovet av kontinuerlig 6

7 verksamhetsutveckling. Förändring är inte mera en egen skild process, förändringen är en del av varje dag i veckan. Personalens insats har en avgörande betydelse för att verksamheten ska fungera på bästa möjliga sätt och de är värda ett stort tack för sitt kunnande och sin insats. Utan dem skulle inte detta vara möjligt. Det har varit uppmuntrande och intressant att få arbeta tillsammans med kommunens motiverade och kunniga personal. Jag vill rikta ett stort tack till alla som jobbar i kommunen. Vi har under året igen en gång lyckats bra i vår uppgift. Gemensamt har vi lyckats erbjuda kommuninvånarna en bra vardag. Nu gäller det att ha siktet inställt mot framtiden den kommer och vi ska aktivt försöka forma den. Kimitoön den 17 mars 2014 Tom Simola kommundirektör 7

8 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 65 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -70 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen sedan år 1980 uppgår till 22 procent (2 017 personer) och under de senaste 10 åren har befolkningen minskat med 7 procent (524 personer). Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 8

9 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Under år 2013 har inga större förändringar skett i Kimitoöns kommuns organisation. Fullmäktige beslutade under året att antalet organ inom bildningsavdelningen utvärderas under perioden När utvärderingen är genomförd, tar fullmäktige ställning till frågan. Utvärderingen görs av ordförandena i bildningsavdelningens samtliga organ med bildningschefen som sammankallare. Kommunstrukturlagen trädde i kraft Kommunerna hade tid till att meddela till Finansministeriet vem de utreder samgång med. Kommunernas utredningsskyldighet började gälla genast efter att lagen trätt i kraft. Tidsfristen för utredningar och sammanslagningsframställningar löper ut sex månader efter att riksdagen antagit lagen om ordnandet av social- och hälsovården (s.k. sohä-lagen). I skrivande stund är avsikten är att sohä-lagen skulle överlämnas till riksdagsbehandling i april-maj Enligt lagen har Kimitoöns kommun en skyldighet att utreda en kommunsammanslagning på grund av att man inte uppfyller befolkningskriteriet på invånare, vilket krävs för anordnande av social- och hälsovård. Fullmäktige fattade beslut om att göra en gemensam kommunsammanslagningsutredning tillsammans med Pargas. Utredningen leds av politiskt tillsatt styrgrupp. I mars 2014 presentarades en mellanrapport för fullmäktige och båda kommunernas fullmäktige fattar beslut om hur utredningen går vidare. 9

10 Kimitoöns organisation från : Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF ,2 14,0 22,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör 10

11 Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Engblom Henry Engblom Yngve Drugge Brita Fabritius Helena Guseff Niklas Jansson Johanna Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael, gruppordförande Wilson Daniel Wretdal Inger Ingenjör Jordbrukare, entreprenör Lärare Agrolog Sjöbevakare Sjukskötare YH Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör Generalsekreterare Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 6 gånger och protokollförde sammanlagt 87 ärenden. SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP 11

12 Kommunstyrelsens sammansättning Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II vice ordförande Johanna Jansson t.o.m II viceordförande Fredrik Laurén fr.o.m Hanna Backman Brita Drugge fr.o.m Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Fredrik Laurén t.o.m Veijo Lücke Ann Nyström Annalena Sjöblom Vice VD Byggmästare Sjukskötare YH Ekon.mag. Kommunikationsexpert Lärare Ingenjör Jordbrukare, företagare Ekon.mag. Företagare Ekon.mag. Fil.mag. SFP FS SFP SFP SFP SFP SDP C SFP FS FS SFP Kommunstyrelsen sammanträdde 13 gånger och protokollförde 192 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande teknisk chef Lars Nummelin Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tillsynschef Greger Lindholm, ledande miljösekreterare Sonja Lindström 12

13 Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Eelin Hoffström t.o.m Vice ordförande Pirjo Hoffström fr.o.m Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Kurt Tuominen t.o.m Vice ordförande Veijo Lücke fr.o.m Föredragande infrachef Roger Hakalax 13

14 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 var kommunernas sammanlagda resultat positivt, cirka 300 miljoner euro på plus. Resultatet förbättrades från föregående år med cirka 600 miljoner euro. Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen. I fjol var årsbidraget negativt i sammanlagt 36 kommuner. År 2012 var motsvarande siffra mer än dubbelt så stor. Kommunernas skatteinkomster ökade med 6,8 procent jämfört med föregående år. Resultatet är betydande. Det har krävts stor målmedvetenhet av kommunerna, eftersom statsandelarna skars ner med över 800 euro i fjol. Förutom engångsposterna i beskattningen har kommunernas egen stramt hållna ekonomi inverkat på resultatet, säger Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. En faktor som inverkade på och förbättrade fjolårets resultat var effektiviseringen av kommunernas verksamheter. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas utredning stod personalutgiftsbesparingarna för åtminstone 400 miljoner euro. Dessutom förbättrades resultatet till följd av engångsposterna i beskattningen på 400 miljoner euro och höjningarna av inkomst- och fastighetsskattesatserna, som gav cirka 170 miljoner euro. Faktorer som däremot inverkade negativt på resultatet var statsandelsnedskärningarna samt den ökade efterfrågan på kommunernas uppgifter och tjänster. En bidragande orsak till kommunernas positiva resultat är bolagiseringen av kommunernas verksamheter. Åtgärden i sig innebär inte mer pengar för kommunerna. I fråga om de preliminära bokslutsuppgifterna 2013 bör man beakta att år 2012 var det svagaste året i den kommunala ekonomin sedan år Att situationen är bättre jämfört med året innan betyder därför inte att de ekonomiska problemen skulle vara ur världen, utan att den kommunala ekonomin temporärt befinner sig på en genomsnittlig, åtstramad nivå, påpekar Mäki-Lohiluoma. Kommunernas och samkommunernas lånestock ökar Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,7 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 900 miljoner euro jämfört med året innan. För kommunernas del har den interna finansieringen ändå inte varit tillräcklig, eftersom årsbidraget inte räckt till för att täcka avskrivningarna. Av kommunernas och samkommunernas investeringar finansierades mindre än 60 procent med årsbidraget. Det sammanlagda årsbidraget räckte till avskrivningarna endast i sju landskap (Åland inte inkluderat). I de övriga elva landskapen räckte årsbidraget inte till för avskrivningarna. Egentliga Tavastland hade det högsta årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, 131 procent, medan Päijänne-Tavastland hade det lägsta årsbidraget i förhållande till avskrivningarna, 48 procent. I samtliga kommunstorleksklasser räckte årsbidraget bättre till än tidigare i förhållande till avskrivningarna. Högst var årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i kommuner med invånare (115 procent) och lägst i kommuner med invånare (84 procent). Kommunernas och samkommunernas sammanlagda lånestock uppgick till uppskattningsvis 15,6 miljarder euro i slutet av Ökningen jämfört med året innan var cirka 13 procent. Lånestocken varierar stort i de olika landskapen. Lägst var lånestocken per invånare i Norra Karelen, euro/invånare, och högst i Mellersta Österbotten, euro/invånare. Lånestocken var i genomsnitt euro/invånare i fastlandskommunerna. 14

15 Lånestocken per invånare var rätt jämn i alla kommunstorleksklasser. Kommuner med invånare hade den lägsta lånestocken, euro per invånare. I de två största kommunstorleksklasserna uppgick lånestocken till över euro per invånare. Det värsta är ännu inte över Trots att situationen har förbättrats sedan fjolåret, finns det fortfarande ett tryck på kommunerna att anpassa sin ekonomi. År 2014 förväntas kommunernas inkomstbas växa betydligt långsammare. Bland annat minskar statsandelarna till följd av nedskärningarna med cirka 100 miljoner euro. Skatteinkomstökningen uppskattas bli långsammare än i fjol och avta från 6,8 procent till 2,1 procent i år. Det här leder till ett tryck på att höja kommunalskattesatserna, förutspår Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät i december 2013 tänker kommunerna anpassa sina personalutgifter med cirka 600 miljoner euro i år. (Kommunförbundet pressmeddelande ) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Allmänt I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2013 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Ekonomi Boksluten för kommunens fyra första år har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2013 utgick ifrån att 2013 blir ett ekonomiskt mer ansträngt år genom att FNsteel gick i konkurs sommaren 2012 och 180 personer blev utan jobb. I december fattade kommunstyrelsen beslut om att fastigheten Mekaniska Verkstaden i Dalsbruk överförs till Sagalunds museistiftelse kostnadsfritt. Pro Kimitoön r.f., som med ett legoavtal daterat den innehaft besittningsrätten till Mekaniska Verkstaden i Dalsbruk, har på sitt årsmöte den beslutat att föreningens verksamhet avslutas och att föreningens tillgångar överförs till kommunen enligt föreningens stadgar. Även i legoavtalet sägs att legoområdet samt byggnaden tillfaller legogivaren (kommunen) då avtalet upphör. Överlåtelsen medför en förlust i kommunens bokslut på euro. Kommunen köpte under våren ett outbrutet område av fastigheten Västra Dalsbruk 1:566 för euro. Kommunstyrelsen fattade också beslut om att köpa fastigheten Bruksviken av Rautaruukki Oyj för euro men köpet förverkligades aldrig eftersom säljaren drog sej ur. 15

16 Under året fattades flera beslut som berörde kommunens fastighetsanvändning. I kommunens strategi ingår att kommunen avstår och/eller försöker sälja fastigheter som inte behövs för egen användning. I juni beslutade fullmäktige sälja fastigheten Gamlas Hem i Dalsbruk. Försäljningspris euro, förlust i resultaträkningen euro. I augusti såldes Ytterkulla skolas fastighet Lilla skolan för euro, förlust i resultaträkningen euro. I november såldes kommunalstugan/bokstugan i Dragsfjärds kyrkby för , vinst i resultaträkningen euro. Tekniska nämnden beslutade i juni att sälja kommunens aktielägenhet i Bostads Ab Boda Tull Dragsfjärd Asunto Oy för euro. Fullmäktige beviljade kommunal borgen på 1,1 miljoner euro för 10 år till Solkulla stiftelsen rs som bygger 14 lägenheter anpassade för handikappvård i Kimito centrum. Solkulla stiftelsen har ett hyresavtal med Kårkulla samkommun för hela huset för de 10 första åren. Senare under året meddelade Solkulla stiftelsen att de inte kommer att utnyttja borgen. På hösten beslutade fullmäktige att en våtmark inte byggs. De preliminära utredningar och planer som har gjorts, visade att det inte finns ekonomiska förutsättningar att bygga en våtmark. Avdelningen för miljö- och teknik konstaterade under hösten att tre tomter sålts och en tomt har arrenderats ut. Gällande arrenderingen konstaterades att tomtarrendeavtal kan jämföras med försäljning eftersom det är ett långvarigt (40 år) överlåtande av besittningsrätten. Vidare konstaterades att en fastighet hade sålts, Gamlas hem, och två var under försäljning, Kommunalstugan och Ytterkulla lilla skola. Fullmäktige fattade i december beslut om följande budgetändringar för budgeten 2013 och beräkningsprinciper vid utvärderingen över uppnådda ekonomiska mål: 1) Utarrendering av tomt beaktas som uppnått ekonomiskt mål till det belopp som tomthyran beräknas på ( euro beaktat i punkt 2). 2) Budgeten för tomtförsäljning ändras till euro 3) Budgeten för försäljning av bebyggda fastigheter och bostadslägenheter ändras till euro 4) Budgetändringen, euro omdisponeras inom avdelningen för miljö och teknik. 5) Tekniska nämnden beviljas ett tilläggsanslag om euro för Omsorgsavdelningen konstaterade i samband med budgetutfallet för juli att avdelningen kommer att överskrida sin budget med ca euro. Fullmäktige beslutade i oktober bevilja omsorgen ett tilläggsanslag för ökade driftskostnader. Största enskilda investeringen i budgeten för år 2013 var byggandet av ett nytt daghem, den s.k. Barnbyn. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Under året gjordes totalt en budgetändring och två omdisponeringar i investeringsbudgeten. Ursprungliga investeringsbudgeten var totalt 4,68 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på euro var 4,72 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med minskade kassamedel. Investeringarna underskreds med dryga 2,34 miljoner euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. 16

17 Resultaträkningen för år 2013 visar ett årsbidrag på 4,5 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 2,4 miljoner euro och 1,8 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst 2,3 miljoner euro mera skatter, euro mer statsandelar, euro mera fastighetsskatt och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader överstiger den ändrade budgeten med euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 100,9 procent av det budgeterade, d.v.s. en överskridning på euro. Personalkostnaderna underskrider budgeten med nästan euro. Köp av tjänster överskreds med euro. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro. Understöd och bidrag överskreds med euro och övriga kostnader överskreds med euro. Hyreskostnaderna underskreds med euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med euro varav euro är tillverkning för eget bruk. Försäljningsintäkterna överskrider det budgeterade med euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,8 miljoner euro eller 99,5 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med euro, understöd och bidrag med euro och övriga intäkterna med euro. Avdelningarna omsorg och miljö och teknik överskred sina budgeter. Omsorgens överskridning var dryga euro vilket är en överskridning på 1,7 procent. Miljö och teknik överskred sin budget med knappa euro eller 29,8 procent. Överskridningen beror av att intäkter inflöt nästan euro mindre än budgeterat. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2013 fanns budgeterat nya lån på 4,5 miljoner euro. Kommunen lyfte i september lån på 4,5 miljoner euro, fördelat på Vattenaffärsverket euro och kommunen 3,7 miljoner euro. Normalt amorterar kommunen dryga 2 miljoner euro per år. För år 2013 blev de totala amorteringarna 3 miljoner euro då kommunen betalade bort ett lån i Aktia Bank på dryga 1 miljoner euro. Kommunens skuldbörda ökar från 14,6 miljoner euro till 16,5 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett litet överskott år Bokslutet för 2013 visar ett överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar Det goda resultatet är ett resultat av stram penning användning, stigande antal kunder och en fördelaktig ränteutveckling. Kimitoöns Vatten har under år 2013 lånat euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 2,53 miljoner euro. Kimitoöns vattenaffärsverk gör ett överskott på euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen. I januari 2012 gjorde kommunen en regressfordran mot Region Åboland rf över borgensansvaret som Dragsfjärds kommun ingått för Region Åbolands del. Dragsfjärds och Kimitoöns kommun har amorterat tillsammans totalt ca euro av Region Åbolands lån. Under 2011 återbetalade Region Åboland en andel på euro av det totala lånebeloppet. I bokslutet 2012 återstod drygt euro av Kimitoöns kommuns fordran. I oktober 2013 fattade Region Åboland rf:s styrelse beslut om att föreningen ska upplösas. I samband med upplösningen gjordes en redogörelse över likvidationsförfarandet till föreningens medlemskommuner. Kimitoöns kommun erhöll drygt euro av regressfordran, vilket betyder att ca euro av fordran inte har influtit. Summan har bokförts bland kostnadsförda fordringar under fullmäktige. 17

18 Inkomstskatteprocenten för år 2013 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,32 procent för stadigvarande bostad. År 2013 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen avsevärt svagare ut än den nuvarande situationen. Förslaget till nya statsandelar innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro under de kommande fem åren. Samtidigt är osäkerhet gällande inkomstskatteintäkterna stor. Det minskade antalet arbetsplatser genom FNsteels konkurs 2012 har ännu inte slagit fullt ut på kommunens inkomstskatt. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för också andra företag, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Genom strukturella åtgärder och justeringar i serviceutbudet kan man nå inbesparingar, utan att behöva permittera och säga upp personal på sikt. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren finns investeringar på 16,1 miljoner euro i ekonomiplanen. I summan ingår inte alla omsorgens fastigheter. Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan är ännu under beredning och kommer till beslut i fullmäktige i juni Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, , finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 17,1 miljoner euro. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 16,15 till 26,3 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från euro till euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Medelränteprocenten för kommunens lån med rörlig ränta var 1,1 % vid årsskiftet. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca euro. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren Under hösten våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2013 av Dalmed Ab för 525 euro/anställd och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, 18

19 fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var 583 (år 2012: 578). Av dessa var 432 tillsvidare anställda och 151 visstids anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen har gjort avtal med mäklartjänsten Novum Oy. Novum har konkurrensutsatt alla kommunens försäkringar. Mäklartjänsten Novum Oy ingår i Kuntahankinnat Oy Ab, vilket betyder att kommunen inte själv behöver konkurrensutsätta då Kuntahankinnat gjort det för alla medverkande kommuners del. Via Novum har kommunen tillgång till sakkunnigtjänster då Novum fungerar som oberoende länk mellan kommunen och försäkringsbolaget. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Under år 2013 har ledande tjänstemän med beredskapsansvar deltagit i olika långa kurser som räddningsverket ordnat. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 19

20 9 MILJÖFAKTORER År 2013 var det första hela året för Kimitoöns värmes anläggningar i Dalsbruk och användningen av inhemskt träbränsle uppgick till ungefär ca 88 % av hela bränslebehovet, trots vissa inkörningssvårigheter. Detta tillsammans med det första verksamhetsområdet för områdesvärmen i Lammala har betytt ett betydande steg i riktning mot koldioxidneutral uppvärmning av kommunens och privata fastigheter. Ett bakslag var misslyckande med att etablera en företagdriven områdesvärme i Kärra, med inhemskt träbränsle som energiform. Under året gjordes avtal med en företagare för uppvärmning av Hannahemmet med inhemskt träbränsle. Anläggningen beräknas starta under vintern Av kommunens hela fastighetsyta uppvärms efter det, ca 90 % med biobränslen. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Praktiskt påbörjades tryggandet av vattenförsörjningen redan tidigare i och med utbyggnaden av vattentaget i Skinnarvik och uppkopplingen till vattennätet i kommunens södra del. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön inleddes under detta verksamhetsår. Ett arbete som pågår i flera etapper fram till Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk har planerats under året samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala parallellt har pågått. Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Under året beslöt fullmäktige efter en slutförd utredning att det inte finns förutsättningar för att rena avloppsvatten via en våtmark. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes fr.o.m och detta är ett betydande steg för en bättre miljöpåverkan. Under året startade projektet Smarta Kimitoön. Projektet har som mål att åstadkomma medvetenhet om smarta, innovativa energilösningar, undersöka möjligheterna för Kimitoön att bli en föregångare genom att införa smarta elnät (konsumtion och produktion av el i samma nät) samt att utreda möjligheten att få elbils tankningsställen, s.k. snabbladdning till ön. Vidare skall projektet vara arbetsredskapet för att uppdatera kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT. Inom planläggningen har vindkraftsplanerna haft en betydande roll. Vindkraft är s.k. grön energi och planläggningen möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 20

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

BOKSLUT 2014 Ful mäktige 17.06.2015

BOKSLUT 2014 Ful mäktige 17.06.2015 BOKSLUT 2014 Fullmäktige 17.06.2015 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 6 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 10 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE

BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE BOKSLUT 2011 KOMMUNSTYRELSEN 28.3.2012 FULLMÄKTIGE 27.6.2012 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 7 4 DEN ALLMÄNNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN...

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1

BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1 BOKSLUT 2012 FULLMÄKTIGE 17.6.2013 1 2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER... 7 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN... 8 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 13 5 VÄSENTLIGA

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

MADAM FLOD I STOCKHOLM

MADAM FLOD I STOCKHOLM Bostadsrättsföreningen MADAM FLOD I STOCKHOLM Årsredovisning 2003 1 av 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för BRF Madam Flod i Stockholm får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2003 01 01-2003

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg

Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg Organisationsnummer Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg ÅRSREDOVISNING AVSEENDE RÄKENSKAPSÅRET 2013-01-01-2013-12-31 Bostadsrättsföreningen Vårt Hus nr 1 i Göteborg 1(9) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874

Årsredovisning. för. Fjällbete i Åredalens ek förening 769608-9874 1(7) Årsredovisning för Fjällbete i Åredalens ek förening 76968-9874 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning. Brf Hylte Ferieby

Årsredovisning. Brf Hylte Ferieby Årsredovisning för Brf Hylte Ferieby Räkenskapsåret 2012 Brf Hylte Ferieby 1(9) Styrelsen för Brf Hylte Ferieby får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Föreningens

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Berget 10 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Berget 10 Räkenskapsåret 2011 Bostadsrättsföreningen Berget 10 1(10) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Berget 10 får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Vita Huset i Nyköping AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer