Bokslut 2017 Fullmäktige

Transkript

1 Bokslut 2017 Fullmäktige

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA MILJÖFAKTORER KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftekonomidelens utfall Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående upprättandet av bokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen Noter angående personalen och revisors arvode Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Vattenaffärsverkets inverkan på finansiering av verksamheten Kimitoöns vattenaffärsverk FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER OCH VERIFIKAT BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA; PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet för år 2017 visar ett överskott på 1,89 miljoner euro. Det betyder att Kimitoöns kommun fortsätter att göra överskott för nionde året i rad. De ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 17,3 miljoner euro. Budgeten för år 2017 utgick från ett underskott på 2,23 miljoner euro. Till det goda resultatet bidrog några faktorer som inte kunde tas i beaktande fullt ut vid uppgörande av budgeten för Kommunen fick 1,5 miljoner euro mera i skatter än budgeterat och räntekostnaderna var euro lägre tack vare den låga räntenivån. Som försäljningsvinst från fastighetsförsäljning fick kommunen 1,19 miljoner euro och specialsjukvården blev euro billigare. Personalkostnaderna underskred budgeten, främst på grund av konkurrenskraftsavtalet. Delvis beror utvecklingen också på att alla ledigförklarade tjänster och befattningar inte har kunnat besättas eller inte ansetts nödvändiga att besättas i detta skede. Driftsbudgeten i skick Verksamhetsbidraget uppgår till 94,0 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 2,58 miljoner euro. Verksamhetens kostnader understiger budgeten med drygt 1,5 miljon euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med drygt euro. Kostnadskontrollen har alltså fungerat väl. Årsbidraget blev 5,22 miljoner och täcker därmed avskrivningarna på 3,48 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. Investeringar och lån Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro. Skuldbördan ökade från 21,24 miljoner euro till 24,20 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Under året färdigställdes bl.a. renoveringen av Kimito hälsostation och utvidgningen av hälsocentralsjukhuset samt renoveringen av Amosparkens skolgård. Personal Den hade Kimitoöns kommun 577 (584 år 2016) anställda, varav 439 (443 år 2016) tillsvidare anställda och 138 (141 år 2016) tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt extra anställda. De tillsvidare anställdas antal har alltså minskat med fyra jämfört med situationen året innan medan de tidsbundet anställdas antal har ökat med tre. Totalt hade personalens antal minskat med sju. Framtiden Kimitoöns kommuns resultat har uppvisat överskott flera år i rad. Resultatet för 2017 visar ett överskott på 1,89 miljoner euro, vilket vi är mycket nöjda med. Vi har lyckats bra med att planera och verkställa ekonomin och verksamheten. Samtidigt kan dock konstateras att till det goda resultatet bidrog några extraordinära faktorer som inte förväntas upprepas årligen. Sådana är bland annat försäljningsvinster för försäljning av fast egendom samt betydligt lägre specialsjukvårdskostnader än budgeterat. Kommunens stabila ekonomi hjälper oss att anpassa oss till den planerade vård- och landskapsreformen. En stark ekonomi möjliggör en utveckling av verksamheten och tjänster samt genomförande av nödvändiga investeringar även i fortsättningen. I investeringar gäller det att beakta att kommunens ekonomi kommer att halveras ifall reformen förverkligas samt att kommunens invånarantal minskar årligen. En förändrad åldersstruktur medför även minskade skatteinkomster i framtiden. Framtida investeringar ska förstärka kommunens livskraft och hänföra sig till verksamhet som ligger på kommunens ansvar och hör till kommunens uppgifter också efter landskaps- och vårdreformen. Världsekonomin växer på bred font och de ekonomiska utsikterna har stärkts särskilt inom euroområdet. Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit snabbare än väntat. Enligt finansministeriets prognos som sträcker sig till 2019 avtar den ekonomiska tillväxten i Finland från nuvarande till ungefär två procent. Arbetskostnaderna per enhet stiger, dock måttfullare än hos våra konkurrenter, vilket stärker ytterligare den finländska produktionens konkurrenskraft. Enligt ministeriets uppskattning kommer den förbättrade 3

4 sysselsättningen och höjda inkomstnivån att öka konsumtionen år Den gynnsamma konjunkturen ökar skatteinkomsterna, vilket stärker såväl statsekonomin som kommunekonomin. Uppgångsfasen undanröjer dock inte den strukturella obalansen i den offentliga ekonomin och den offentliga ekonomins inkomster räcker inte till för att täcka utgifterna. Vi kommer inte att bli av med den offentliga sektorns underskott under den gynnsamma konjunkturen. (Finansministeriets publikation 42a/2017) Den ekonomiska tillväxten i Finland påverkar också kommunernas ekonomi. Samfundsskatteintäkterna har under 2017 varit exceptionellt bra och också Kimitoöns kommuns skatteinkomster ökade betydligt under fjolåret. Det ökande servicebehovet som följd av befolkningens åldersstruktur samt det minskande invånarantalet utgör en utmaning för kommunens ekonomi även i fortsättningen. Kommunen behöver i fortsättningen kunna effektivera verksamheten och anpassa ekonomin med tanke på den planerade landskapsreformen samt utvecklingen av invånarantalet. Kimitoöns kommunfullmäktige har godkänt kommunens strategi i mars Avdelningarna och verksamhetsenheterna har uppgjort sina egna arbets- och verksamhetsplaner i linje med målsättningarna och åtgärderna i strategin. Under våren 2018 har kommunens ledningsgrupp följt upp hur strategin har förverkligats i kommunen. Kommunstyrelsen och -fullmäktige får ta del av uppföljningsrapporten senast i augusti Kimitoöns kommuns första välfärdsberättelse färdigställdes Välfärdsberättelsen är ett informationspaket som utarbetats tillsammans av kommunens olika sektorer och som handlar om kommuninvånarnas hälsa och välfärd samt faktorer som påverkar dessa. Välfärdsberättelsen görs upp en gång per fullmäktigeperiod och uppdateras årligen. Den fungerar som ett redskap för kommunens strategiarbete samt för den årliga planeringen och uppföljningen. I fortsättningen är det landskapets uppgift att sammanställa den regionala välfärdsberättelsen i samarbete med de berörda kommunerna. Representanter för Kimitoöns kommun deltar aktivt via olika arbetsgrupper i beredningen av landskaps- och vårdreformen under I landskapen tillsätts från den ett tillfälligt beredningsorgan bestående av tjänstemän med ansvar för att bereda påbörjandet av landskapets verksamhet och förvaltning. Beredningsorganet utövar sin beslutanderätt tills landskapsfullmäktige inleder sin verksamhet i januari I fråga om beredningen av reformen ska vi fortsättningsvis fästa särskild vikt vid att trygga och utveckla de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna i Åboland. Eftersom den planerade reformen är mycket omfattande krävs det tillräckliga resurser och kunskap för att kunna genomföra reformen. Ändringen ställer speciellt stora krav på kommunikation och förändringsledarskap. Ifall reformen blir av övergår samtliga anställda inom social- och hälsovården i Kimitoöns kommun till landskapens tjänst. Personalen ska informeras om ändringen både lättförståeligt, realistiskt och tillräckligt ofta. Personalens frågor ska kunna besvaras och oro bemötas. Personalen behöver bli hörd och gemensamma diskussioner och bearbetning ska reserveras tillräckligt mycket tid. Även personalen som blir kvar i kommunens tjänst behöver få tillräckligt med stöd i förändringen. Ifall reformen blir av kommer den att påverka kommunens uppgifter, personal, ekonomi och organisation. Kimitoön Anneli Pahta Kommundirektör 4

5 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 47 detaljplaner och 70 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och befolkningsutveckling Kommunens befolkning uppgick till personer (6 868 året innan), en minskning med -73 (-41 året innan) personer under året. Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Reformerna på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan , då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdreformen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Social och hälsovårdsreform enligt läget februari-mars 2018 Landskaps- och vårdreformen innebär att nya landskap inrättas, att social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering reformeras och att nya uppgifter överförs till landskapen. Avsikten är att reformen ska träda i kraft I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är staten, landskap och kommunen. De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap) som ordnar alla social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Till landskapen överförs också andra uppgifter från NTM-centralerna, arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och andra samkommuner och kommunerna Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap. Då kan tjänster styras bättre som en regionalt balanserad helhet. Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre. Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas. Målet för reformen är att överbrygga en stor del av hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Syftet är att cirka 3 miljarder euro av regeringens besparingsmål på 10 miljarder euro ska nås genom social- och hälsovårdsreformerna fram till år En förutsättning för att nå sparmålet på tre miljarder euro är att kostnaderna i fortsättningen växer med endast 0,9 procent per år. Nu växer de med 2,4 procent per år. 5

6 (bild finns enbart på finska) Sektorsövergripande landskap Från och med överförs vid sidan av social- och hälsovården följande uppgifter till de nya landskapen: social- och hälsovård räddningsväsende och miljöhälsovård utvecklande av landsbygden och främjande av jordbruket finansiering och uppgifter som sammanhänger med odlarstödet utvecklande och finansiering av näringslivet och innovationsomgivningarna vissa planerings- och finansieringsuppgifter gällande trafiken styrning och planering av områdesanvändningen samt planläggning i landskapet främjande av landskapets identitet och kultur övriga regionala tjänster som ska ges med stöd av lagen. Huvudlagarna i anslutning till reformen Det omfattande arbetet med att bereda landskaps- och vårdreformen pågår för närvarande. De huvudlagar som gäller reformen är följande: Lagen om ordnande av social- och hälsovård Införandelagen Landskapslagen Lagarna om finansiering o lagen om landskapens finansiering o lagen om statsandel för kommunal basservice Lagarna om beskattning De lagar som gäller personalen Vallagstiftningen Lagarna om allmän förvaltning Åland Landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården behandlas samtidigt i riksdagen under våren

7 Kimitoöns organisation från : Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2017 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2017 % Valda C SDP Fri samverkan Gröna SFP VF SAML SAF ,6 12,6 19,9 5,6 44,9 6,3 3,1 0, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning juni 2017 maj 2021 Ordförande Veijo Lücke (fs) Företagare I vice ordförande Jan-Erik Enestam (sfp) Minister, pensionär II vice ordförande Inger Wretdal (sfp) Fil.mag. III vice ordförande Bo Vilander (sdp) Elmontör Fullmäktiges sammansättning juni 2017 maj 2021 Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (2) 7

8 Kaitala Harri Kallonen Kalevi, gruppordförande Jordbrukare Jordbrukare, företagare C C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (3) Kulla Ann-Marie Sundqvist Johan, gruppordförande Sjukskötare Pensionär SDP SDP SDP Vilander Bo Elmontör Fri Samverkan (5) Friman Rune, gruppordförande Hollsten Jari Lücke Veijo Manelius Maria Viljanen Kim Företagare Företagare Företagare Församlingsmästare Företagare, montör FS FS FS FS FS Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare Gröna Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Blomqvist Jonas Enestam Jan-Erik, gruppordförande Fabritius Helena Guseff Niklas Karlsson Jill Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael Simola Fredrik Sjöblom Patrik Wendelin Kim Wilson Daniel Wretdal Inger Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Wass Tomy, gruppordförande Personlig tränare Minister, pensionär Agrolog Sjöbevakare, lärare Byråsekreterare, kulturaktiv Vice VD Företagare, lantmäteriingenjör Generalsekreterare Tradenomstuderande Företagare Företagare Företagare Fil.mag. Pensionär Pol.mag. Ön (1) Salonen Janne *) Företagare Ön *) Salonen representerade Fri samverkan då han valdes in i fullmäktige, men trädde ur gruppen för att bilda fullmäktigegruppen Ön i slutet av november Fullmäktige sammanträdde 6 gånger och protokollförde sammanlagt 74 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning juni 2017 maj 2019 Namn Yrke Parti Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Rune Friman II viceordförande Daniel Wilson Vice VD Företagare Företagare SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP VF VF SFP FS SFP Helena Fabritius Ghita Edmark Maria Manelius Ann-Marie Kulla Harri Kaitala Tomy Wass Agrolog Ordförande, SFP Kimitoön Församlingsmästare Sjukskötare Jordbrukare Pol.mag. SFP SFP FS SDP C VF 8

9 Kommunstyrelsen sammanträdde 12 gånger och protokollförde 178 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Revisionsnämnden Ordförande Kristian Lindroos Vice ordförande Janne Salonen Sekreterare Krister Rehn (BDO) Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Börje Salonen Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Hanna Guseff Vice ordförande Mika Lehtinen Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Jonas Blomqvist Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Hanna Mehtonen-Rinne Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Knut-Mikael Hellbom Föredragande omsorgschef Maria Wallin Tekniska nämnden Ordförande Helena Fabritius Vice ordförande Janne Salonen Föredragande teknisk chef Greger Lindholm Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Kim Viljanen Vice ordförande Roger Hakalax Föredragande tillsynschef Dan Renfors, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Näringslivsnämnden Ordförande Kalevi Kallonen Vice ordförande Jill Karlsson Föredragande utvecklingschef Gunilla Granberg Skärgårdsnämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Andrea Granroth Föredragande turismchef Benjamin Donner Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Kristina Hakola-Wass Vice ordförande Hanna Guseff Föredragande bildningschef Mats Johansson 9

10 Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Mika Lehtinen Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Helena Fabritius Föredragande Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Roger Hakalax Vice ordförande Helena Fabritius Föredragande vd Raimo Parikka 10

11 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Förhandsuppgifter om kommunernas bokslutsprognoser 2017 Kommunekonomin stärktes, men förväntningarna infriades inte Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2017 visar att den kommunala ekonomin stärktes i fjol, men förväntningarna infriades inte helt. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten. Analysen baserar sig på de uppgifter som Statistikcentralen publicerade på onsdagen. Räkenskapsperiodens resultat för 2017 förbättrades enligt bokslutsuppgifterna med cirka 200 miljoner euro, men blev ändå 500 miljoner euro mindre än vad som uppskattades i kommunekonomiprogrammet i höstas. Också förhoppningarna om att lånestocken för hela kommunsektorn skulle krympa förblev en önskedröm, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen. Kommunsektorns verksamhetskostnader minskade i fjol med i genomsnitt 1,0 procentenheter, bland annat till följd av åtgärderna i konkurrenskraftsavtalet, överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA och kommunernas egna sparåtgärder. Kommunernas skatteinkomster ökade år 2017 med 2,0 procent på riksnivå. Ökningen blev sammanlagt 450 miljoner euro. Samtidigt minskade ändå statsandelarna med 3,3 procent, dvs. med 300 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 60 kommuner. Alla dessa kommuner hade färre än invånare. Kommunsektorns utgifter har inte minskat så mycket som Finansministeriet förutspått, så fjolårets statsandelsnedskärningar har varit överdimensionerade. Då statens finansieringsandel minskat har finansieringen av basservicen i allt högre grad fallit på kommunerna, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio. För tillfället finns det 295 kommuner på fastlandet. Bra finansiell balans år 2017 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver den finansiella balansen i kommunekonomin, blev 250 miljoner euro på plus. Det betyder att kommunsektorns finansiella ställning för första gången på länge är i balans. Förändringen beror på kommunernas stränga ekonomiska disciplin, välavvägda investeringar och den gemensamma balanseringspolitiken för hela offentliga sektorn, säger Henrik Rainio, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte år 2017 med sammanlagt cirka 150 miljoner euro, dvs. 0,9 procent. Kommunernas lånestock minskade visserligen med 100 miljoner euro, men samtidigt ökade samkommunernas lånestock med 250 miljoner till följd av stora sjukhusinvesteringar. Lånestocken minskade i kommuner med över eller färre än invånare. I de övriga kommunerna fortsatte skuldsättningen. För närvarande uppgår kommunernas och samkommunernas lånestock till 18,3 miljarder euro. Utsikterna för kommunekonomi försvagas Enligt den budgetenkät som kommunerna besvarat kommer skatteinkomsterna och statsandelarna år 2018 inte att växa just alls, medan verksamhetskostnaderna ökar med omkring en miljard euro. År 2019 blir ett lika svårt år enligt kommunernas uppskattning. Fjolåret verkar bli exceptionellt, eftersom kommunernas ekonomi tydligt försvagas redan i år. Enligt kommunernas uppskattningar ökar investeringarna i år med en femtedel. Därför finns det en risk för att lånestocken börjar växa igen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina. Det eftersatta underhållet i kommunsektorn har undersökts också i Kommunförbundets och FCG:s färska utredning. I utredningen görs bedömningen att kommunkoncernerna har ett kalkylerat eftersatt underhåll på 4 miljarder euro att täcka enbart för verksamhetslokalernas och fastigheternas del. Det eftersatta underhållet växer fortfarande. För att investeringarna ska kunna finansieras måste kommunerna ha en fortsatt god inkomstutveckling och utgifterna måste hållas under kontroll. Kommunernas inkomstbas får 11

12 inte försvagas ytterligare genom statliga åtgärder, eftersom också vård- och landskapsreformen innebär många osäkerhetsmoment för kommunernas ekonomi under de närmaste åren, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen. (Kommunförbundets pressmeddelande ) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Bakgrund I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2017 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Allmänt Äldreomsorgens fastigheters investeringsbehov, och speciellt Almahemmets investering har diskuterats under hela året. I november 2016 beslöt kommunstyrelsen att en helhetsbedömning av social- och hälsovårdsreformens konsekvenser särskilt med avseende på fastighetsinvesteringar ska göras med snabb tidtabell, senast till mars I mars 2017 beslutade fullmäktige vänta på tilläggsinformation till mötet i maj. I maj remitterade fullmäktige ärendet för ny beredning så att ärendet behandlas i samma takt som behovsutredningen och fastighetsplanen. I september beslutade fullmäktige lägga fastighetsplanen på is i väntan på regeringens proposition om social-, hälsovårds- och landskapsreformens samt i väntan på de begärda konsekvensutredningarna gällande alternativa lösningar. Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2017 föreslå för fullmäktige att Almahemmet förses med ett nytt brandlarmsystem och att det i lokaler som används av effektiverat serviceboende installeras ett sprinklersystem. Fullmäktige beslutade i oktober enligt kommunstyrelsens förslag och att vänta på resultat av de utredningar som fullmäktige begärt. NHG Consulting Oy gavs som uppdrag att utreda investeringsbehovet inom äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslöt i november tillsätta en arbetsgrupp som stöd för kommundirektören i vidare förhandlingar i frågan. I mars 2017 godkände fullmäktige kommunens nya strategi för åren och i december välfärdsberättelsen för åren I maj godkände fullmäktige den nya förvaltningsstadgan, ägarpolitiska riktlinjer, koncerndirektiv och direktiv för god förvaltnings- och ledningssed. Även ett nytt direktiv för intern kontroll godkändes. Kommunstyrelsen beslöt i februari föreslå för fullmäktige att införa servicesedlar inom tillfällig vård i hemmet, regelbunden och fortgående vår i hemmet, effektiverat serviceboende för äldre och inom gruppfamiljedagvård. Fullmäktige beslutade i frågan i mars. Under sommaren 2017 slutfördes kommunens köp av markområden i Dalsbruk. Enligt kommunstyrelsen och fullmäktiges beslut köpte kommunen för euro ett markområde på ca m2 och ett vattenområde på ca m2. Kommunen fick under året av Konestiftelsen ett köpeanbud på ett 128,60 ha stort skogsskifte i Kulla. Fullmäktige godkände köpeanbudet i juni Fullmäktige godkände under året även försäljningen av veterinärfastigheten i Engelsby till köpare Lillgården Ab som driver i lokaliteterna ett privat gruppfamiljedaghem. Under senhösten 2016 inleddes arbetet med att uppdatera den interna hyran. Kommunen har inte tidigare haft något avkastningskrav på sin hyra så i september fastställde kommunstyrelsen ett avkastningskrav på 6 % som tillämpas på interna hyran fr.o.m Ekonomi Budgetberedningen för år 2017 utgick ifrån en minskning på 1,2 miljoner euro i statsandelar. För personalkostnaderna beräknades en nollökning och för köp av tjänster en minskning på två procent. För 12

13 understöd och bidrag beräknades en minskning på drygt 10 % som led i att utkomststöden flyttas från kommunerna till FPA. Inom äldreomsorgen uppstod i maj plötsligt ett stort behov av platser inom institutionsvården och effektiverat serviceboende och vårdplatser behövde hittas inom den privata sektorn. Omsorgsnämnden anhöll om tilläggsanslag på euro för köp av tjänster samt för beviljande av servicesedlar. I september 2016 tog fullmäktige beslut om renovering och tillbyggnad av Kimito hälsostation. I investeringsbudgeterna för år 2016 och 2017 fanns upptaget 2,1 miljoner euro respektive 2,0 miljoner euro för projektet. Anbudens totalsumma, inklusive arkivutrymmen, uppgick till 4,40 miljoner euro. Fullmäktige beslöt att för åren 2016 och 2017 öka anslaget till 4,45 miljoner euro för byggnadskostnaderna. Investeringen färdigställdes vid årsskiftet och totala kostnaden blev 4,71 miljoner euro. Investeringsbudgeten för år 2017 uppgick till totalt 7,0 miljoner euro. Den största enskilda investeringen under år 2017 var renoveringen och tillbyggnaden av Kimito hälsostation. Under flera år har inomhusluften i Kimito skolcenter varit dålig och i samband med mätningar under våren 2017 upptäcktes fuktskador. Gymnastiksalen måste åtgärdas med medel ur investeringspotten för totalt euro. Investeringsbudgeten underskreds med ca 1 miljon euro. Förvaltningsavdelningen underskred investeringsbudgeten med euro, utvecklingsavdelningen med knappa euro, bildningsavdelningen överskred med euro, omsorgsavdelningen underskred med drygt euro, samhällstekniska enheten underskred med euro och fastighetsenheten överskred med euro. Vattenaffärsverket underskred sin investeringsbudget med euro. Några av investeringsprojekten, främst inom fastighetsenheten har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Resultaträkningen för år 2017 visar ett årsbidrag på 5,22 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 1,27 miljoner euro och 1,11 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är försäljningsvinster på 1,19 miljoner euro för skogsförsäljning till Kone stiftelsen och fastighetsförsäljningar, 1,5 miljoner euro mera skatteintäkter och nästan 1 miljon euro mindre kostnader för specialsjukvården. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,5 miljoner euro. En orsak är att för obesatta läkar- och tandläkartjänster har budgeterats lön medan de facto det har använts hyresläkare varför kostnaden har bokförts under köp av tjänster. Även arbetsledigheter och obesatta tjänster har bidragit till lägre kostnader. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med drygt euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 94 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på 2,55 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med drygt euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av drygt 1 miljon euro. Användningen av specialsjukvård var under året mycket lägre än budgeterat varför sjukvårdsdistriktet i september beslöt sänka Kimitoöns betalningsandelar under perioden oktober till december med euro per månad. Den slutliga kostnaden för specialsjukvården var ca 9 miljoner euro. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro. Understöd och bidrag betalades ut enligt budget och övriga kostnader överskreds med euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med 1,5 miljon euro. Försäljningsintäkterna överskred det budgeterade med nästan euro. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med drygt euro, understöd och bidrag underskred med euro, övriga intäkter med 1,12 miljoner euro vilket beror av försäljningsvinsterna. Förvaltningsavdelningen underskred sin budget med euro. Orsaken här beror av att försäljningsvinsten av skogsförsäljningen är bokförd på förvaltningsavdelningen. Utvecklingsavdelningen underskred sin budget med euro, bildningsavdelningen överskred sin budget med knappa euro och avdelningen för miljö och teknik exkl vatten underskred sin budget med drygt 1 miljon euro. På avdelningen för miljö och teknik finns bokfört försäljningsvinster från fastighetsförsäljningar. Omsorgsavdelningen underskred den ändrade budgeten med 1,04 miljoner euro och den ursprungliga budgeten med euro. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2017 fanns budgeterat nya lån på 7,5 miljoner euro. Projektet kring Kimito hälsostation var den stora orsaken till lånelyft. Kommunen lyfte under året 4 miljoner euro långfristigt lån och 2 miljoner euro kortfristigt lån. Vatten har inte lyft lån under

14 Kommunens totala skuldbörda ökade från 21,24 miljoner euro till 24,2 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett underskott på euro år 2017 vilket betyder att det sammanlagda underskottet från tidigare år nu är euro. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar skall Kimitoöns vatten betala en årlig avkastning till kommunen men eftersom räntemarknaden är negativ har för år 2017 inte betalats någon avkastning. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Under år 2017 har Kimitoöns vatten inte lånat medel av kommunen. Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,4 miljoner euro. Inkomstskatteprocenten för år 2017 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenten 1,1 procent för allmän och 0,41 procent för stadigvarande bostad. År 2017 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN Det förnyade statsandelssystemet från 2015 innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro fram till år Från år 2020 ska de nya landskapen börja verka och finansieringsmodellen för stat-landskap-kommun är ännu oklar. Det kommer i alla fall att innebära att statsandelssystemet igen revideras. Det diskuteras också en modell med att ett nytt skatteslag som finansierar landskapen införs, utan att den totala skattegraden ökar. Kimitoöns kommun har i ekonomiplanen för beaktat social- och hälsovårds- och landskapsreformen och vad reformen innebär för kommunens ekonomi. Ett ökat tryck på verksamhetskostnaderna och investeringarna finns att beakta. Då intäkterna från statsandelarna och skatterna minskar sjunker även årsbidraget vilket betyder att möjlighet till stora investeringar eller amorteringar inte längre finns. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. För tiden finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 10,7 miljoner euro. Lånebördan skulle stiga till 26,1 miljoner euro, vilket innebär drygt euro per invånare. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca euro. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren finns planerade investeringar på 8,34 miljoner euro i ekonomiplanen. Under 2017 har stor vikt satts på utredningar och planering av äldreomsorgens fastigheter. Under hösten togs ett politiskt beslut om att förse Almahemmet med sprinklers och brandlarmsystem för att uppfylla kraven från räddningsverket. Renovering av fastigheterna finns upptaget i ekonomiplanen. Enligt den information som nu finns att tillgå skulle landskapen hyra fastigheterna av kommunerna under åren med ett optionsår Efter detta är det oklart vad som händer med fastigheterna som fortfarande finns i kommunens ägo och som belastar kommunens finansiering genom lån och avskrivningar. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommun har år 2009 godkänt en första personalstrategi. Personalstrategin uppdaterades under våren 2013 och en ny uppdatering är aktuell under vintern Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. 14

15 Personalens antal Personalens antal var (584 år 2016) anställda, varav 439 (443 år 2016) tillsvidare anställda och 138 (141 år 2016) tidsbundet anställda. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2017 av Oy Dalmed Ab. Tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Från och med år 2017 har Dalmed förnyat sin prissättning så att företagen betalar enligt användning. DalMeds kostnader / enhet 0,78 % 32,95 % Bildning Koncern 48,58 % Miljö- och teknik Omsorg Sysselsatta 3,62 % 14,07 % 15

16 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen använder försäkringsmäklartjänster för upphandling av försäkringar. Försäkringsmäklartjänsterna upphandlades inom ramen för Kuntahankinnats ramavtal med en miniupphandling under hösten Ny försäkringsmäklare blev Rewenda Oy. Mäklarbolaget sköter i sin tur upphandlingen av försäkringar åt kommunen. Försäkringsupphandlingen gjordes under vintern Inför upphandlingen gicks kommunens hela försäkringsskydd igenom och kompletterades. Alla kommunens försäkringar finns efter upphandlingen i OP Pohjola. Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Tjänstemän med beredskapsansvar deltar regelbundet i utbildningar kring beredskap och krishantering. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunen har under våren 2017 tillsammans med finansinstituten gått igenom låneportföljen med beaktande av räntenivån och skyddsgraden. Av kommunens låneportfölj var i maj 2017 drygt 30 procent skyddat genom ränteskydd eller med fast ränta. Skyddsgraden kommer under kommande två år att sjunka till under 10 procent. Kommunstyrelsen har i maj 2017 slagit fast att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade och att man strävar efter att lyfta nya lån till fast ränta på så lång tid som möjligt. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER Av kommunens hela fastighetsyta på ca m² uppvärms ca m² eller drygt 94 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av 16

17 jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och avloppslinjerna på ön färdigställdes under All avloppsvattenrening sker i Tyska holmens reningsverk. Reningsverket har fungerat bra och reningsresultaten är goda. Man kan sammanfatta reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med situationen som rådde då man hade tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska. Medeltalet av miljöpåverkan Miljöpåverkan 2017 Utsläpp kg/a kg/a Ändring % CODCr % BOD7atu % Kok.P % Kok.N % Ammoniumkväve % Fast substans % Mängd avloppsvatten, m3/a % En centralisering av rening av avloppsvattnen innebar också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 och har fortsatt. Under 2017 renades totalt 8 476,5 m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för 7 650,90 m³. Slaminsamlingsverksamheten har stabiliserat sig och andelen fastigheter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har avfallsmängderna minskat, vilket är positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2017 insamlades drygt 1750 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2016 drygt 1592 ton, 2015 drygt 1900 ton, 2014 drygt 1920 ton, 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2017, styrdes allt avfall till förbränning. I kommunen finns en återvinningscentral. Den har förverkligats med stödfinansiering och verkar som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen. Projektet kördes i gång under 2015, förväntningarna är stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Vindparksdelgeneralplanen med 29 st. vindkraftverk för Nordanå-Lövböle är under arbete. Vindkraft är s.k. grön energi och byggandet möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN- OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYNEN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om 17

18 ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets Kuntahankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Enligt det uppdaterade koncerndirektivet tar kommunstyrelsen två gånger per år del av dottersamfundens verksamhet, per 31.8 och (bokslut). Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. 18

19 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk 5 Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 10 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 17,5 % 16,4 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 149,9 % 113,8 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 40,15 miljoner euro och ett årsbidrag på 5,22 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 3,48 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2017 är 1,89 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de sex senaste åren. 19

20 Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 8,51 miljoner euro jämfört med 8,09 miljoner euro året innan. Kommunens försäljningsintäkter uppgick till 1,62 miljoner euro och överskred budgeten med euro. Vattenaffärsverkets försäljningsintäkter uppgick till 1,82 miljoner euro och budgeten underskreds med euro. De totala försäljningsintäkterna uppgick till 3,26 miljoner euro och budgeten överskreds med euro eller 5,9 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,75 miljoner euro vilket utgör drygt euro mera avgiftsintäkter än budgeterat. Understöd och bidrag underskred budgeten med euro och inbringade totalt euro. I hyresintäkter inflöt knappt euro och övriga intäkter uppgick till 1,33 miljoner euro tack vare försäljningsvinsterna. Verksamhetens totala intäkter var euro större jämfört med år År 2017 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 48,66 miljoner euro, en liten ökning från året innan. De totala personalkostnaderna minskade med euro och uppgick till 23,65 miljoner euro år Köp av tjänster uppgick till 19,35 miljoner euro, en ökning på euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor sjönk med cirka euro sedan år 2016 och uppgick till 3,46 miljoner euro år Understöden uppgick till 1,48 miljoner euro, en minskning på euro jämfört med år 2016 och övriga kostnader uppgick till knappa euro. Inom omsorgsavdelningen har det gjorts totala budgetändringar på euro, där tilläggsanslag beviljats äldreomsorgsenheten för köp av tjänster samt för servicesedlar. 20

21 I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader underskreds med 1,65 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten och underskreds med 1,49 miljoner euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,52 miljoner euro eller 6,03 procent. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, kostnaderna uppgår till nästan 1 miljon euro och finns upptagna under köp av tjänster. I budgeten har detta beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred budgeten med euro, understöden underskreds med nästan euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 40,12 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2016 har verksamhetsbidraget blivit drygt 1miljon euro bättre. 21

22 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 23,38 miljoner euro bestående av kommunalskatt 19,15 miljoner euro, fastighetsskatt 3,22 miljoner euro och samfundsskatt 1,00 miljon euro. Ökning inom samfundskatten hänför sig till affären mellan Supercell och Kahon3. Under skatteåret 2017 var fördelningen av samfundsskatten mellan stat 69,66 % och kommun 30,34 %. Företagsaffären uppgick till totalt 200 miljoner euro och av den potten tillföll 30,34 % till kommunerna som sedan fördelades mellan alla Finlands kommuner. Med beaktande av det svaga ekonomiska läget som råder i landet har försiktighetsprincipen tillämpats vid budgeteringen av skatteintäkterna. Budgeten för år 2017 gjordes enligt skatteverkets prognostiserade utfall för år Skatteintäkterna i budgeten 2017 uppgick till 22,69 miljoner euro. Jämfört med år 2016 ökade skatteintäkterna med drygt euro. 22

23 Statsandelar Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,15 miljoner euro i statsandelar. Budgeten för år 2017 uppgick till 22,3 miljoner euro. Statsandelsreformen trädde i kraft Samtidigt sparar staten via kommunerna genom att skära ner statsandelarna. Jämfört med år 2016 erhöll kommunen år 2017 drygt euro mindre i statsandelar. Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till nästan 200 euro år Övriga finansiella intäkter uppgick till knappa euro. De låga marknadsräntorna påverkar ränteintäkterna på grundkapital som kommunen erhåller från samkommunerna. Ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till knappa 650 euro år 2017, året innan uppgick summan till euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2017 uppgick ersättningen till 0 euro eftersom 12 månaders euribor var negativ. I dröjsmålsintäkter inflöt euro. Räntekostnaderna för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick till euro. Budgeten underskreds med drygt euro. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån som har rått på finansmarknaden redan en längre tid samtidigt som försiktighetsprincipen har tillämpats i budgetberedningen. Vattenaffärsverket har inte under året betalat ränta för interna lån av kommunen eftersom räntan varit negativ. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro och består av dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

24 11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring i likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 80,1 % 97,2 % Låneskötselbidrag 2,28 1,68 Likviditet, kassadagar Invånarantal

25 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2017 uppgår årsbidraget till 5,21 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och förluster för anläggningstillgångar och de uppgår till 1,19 miljoner euro år Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 6,77 miljoner euro, varav euro hänför sig till vattenaffärsverkets investeringar. I finansieringsandelar för investeringar erhölls euro för kommunens del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls 1,57 miljoner euro (inklusive försäljningsvinster 1,19 miljoner euro). I budgeten för år 2017 planerades upptagning av långfristiga lån på 7,5 miljoner euro. Kommunen har lyft ett långfristigt lån på 4 miljoner euro samt ett kortfristigt lån på 2 miljoner euro. Amorteringarna uppgick till 2,18 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 24,2 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den var euro. Kassan ökade under året med 2,47 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 36 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. 25

26 26

27 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas medel Övriga förvaltade medel FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

28 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperiod Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Långfristigt Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 55,0 % 56,6 % Relativ skuldsättningsgrad, % 57,6 % 51,9 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,67 27,67 Invånarantal

29 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 70,97 miljoner euro den , en ökning med nästan 5,12 miljoner euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 62,01 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, de materiella tillgångarna 54,12 miljoner euro och placeringarna 7,7 miljoner euro. De förvaltade medlen uppgick till euro, och består av donationsfondernas medel och övriga förvaltade medel. Fordringarna uppgick till 2,46 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 5,77 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,28 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 36,75 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 15,44 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,89 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den uppgår det ackumulerade överskottet till 17,34 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 51,8 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 20 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på euro samt anslutningsavgifter på euro. Amorteringarna för år 2017 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 4,2 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 24,2 miljoner euro lån, en ökning på 2,96 miljoner euro jämfört med år Den uppgick lån per invånare till euro mot ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad sjönk från 56,6 procent till 55,0 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har ökat från 51,9 procent till 57,6 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 9,86 miljoner euro och har i jämförelse med året innan ökat med 1,64 miljoner euro. En ökning på euro finns bland leverantörsskulder och en ökning på 1,2 miljoner euro bland den kortfristiga andelen av kommunens lån. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,28 miljoner euro är 1,58 miljoner euro mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29

30 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -5 Statsandelar Räntekostnader 195 Ränteintäkter 0 Övriga finansiella kostnader 6 Övriga finansiella intäkter 32 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 261 Investeringar inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

31 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen reviderades under år 2015 och i den nya kommunallagen har betydelsen av kommunkoncerner och kommunala affärsverk stärkts. Till 14 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 115 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 6 i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Fullmäktige godkände i maj 2017 ett nytt koncerndirektiv, ägarpolitiska riktlinjer och direktiv för god förvaltningsoch ledningssed. Koncernens ekonomi Kommunerna skall enligt 114 i kommunallagen göra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 90,46 miljoner euro vilket är dryga 19,5 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 1,91 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 7,13 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 7,86 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med 4,69 miljoner euro och kassan ökade med 2,57 miljoner euro. Kommunen budgeterade lånelyft på totalt 7,5 miljoner euro för år 2017 men tack vare mindre investeringsutgifter blev lånelyftet endast 6 miljoner euro. Inför sote- och landskapsreformen bör sjukvårdsdistrikten täcka sina tidigare underskott. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt gör år 2017 ett överskott på 1,4 miljoner vilket påverkar koncernens resultat. Målsättningar för budgetåret Koncerndirektivet förnyas Uppföljning Koncerndirektivet har förnyats under våren 2017 och fullmäktige har godkänt direktivet i maj Arbets- och rapporteringssättet mellan dotterbolagen och moderkommunen förnyas, så att controllerns arbetsuppgifter utvidgas till att omfatta koncernen. Uppföljning Controllerns arbetsuppgifter har utvidgats till att omfatta koncernen. - Dragsfjärds Industris framtidslösningar är beroende av hur ägoförhållandena för Valsverksholmen i Dalsbruk förändras. Bolaget kan vid behov omstruktureras. 31

32 Uppföljning Ägoförhållandena på Valsverksholmen klarades upp under sommaren 2017 och Dragsfjärds Industri gjorde en kapitalplacering i nybildade bolaget Oy Dalsbruks Fabrik Ab. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Uppföljning Bolaget har under år 2017 inte haft verksamhet. I samband med att ägoförhållandena av Valsverksholmen klarades upp och en framtida utveckling av Dalsbruk är på gång kan Faxells roll ändra. 32

33 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 4 1 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter -2-5 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -2-1 Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Latenta skatter Minoritetsandelar Inkomstskatter Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 42,77 41,44 Årsbidrag / Avskrivningar, % 139,66 117,45 Årsbidrag, euro / Invånare 1 037,86 894,73 Invånarantal

34 34

35 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar 1641 bland bestående aktiva 353 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat ka 26 6 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 151,34 130,47 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 63,89 73,20 Låneskötselbidrag 1,64 1,36 Likviditet, kassadagar

36 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 8 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar 315 Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

37 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 2,96 2,67 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 115 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på ,45 euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på ,59 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på ,45 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 15,44 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 37

38 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Förberedelser inför vård- och landskapsreformen Vad: Regeringens vård- och landskapsreform förnyar social- och hälsovårdens servicestruktur samt omorganiserar statens, de regionala myndigheternas och kommunernas uppgifter. Den mest betydande delen av reformen gäller social- och hälsovårdens servicestruktur: ansvaret för att ordna vårdtjänster överförs från kommunerna till landskapen. Reformens mål är att minska skillnaderna i medborgarnas hälsa, göra tjänsterna likvärdiga och tillgängliga samt att spara kostnader. Landskapen övertar tillgångar och skyldigheter av samkommunerna. Man vill samordna statens regional- och landskapsförvaltning och förenkla den offentliga regionalförvaltningen. De nya landskapens största uppgift är att ordna social- och hälsovårdsservice till finländarna. Dessutom kommer de nya landskapen att stå för räddningstjänster, regionutveckling, främja näringslivet, landskapsplanläggning och trafiksystemplanering. Landskapen främjar dessutom landskapets identitet och kultur samt ansvarar för miljöhälsovården och andra regionala uppgifter. Landskapsfullmäktige väljs i direkta val i januari Förberedningsfasen har börjat i Egentliga Finland och pågår fram till Landskapen tar över det fullständiga serviceansvaret från och med Kimitoöns kommun förbereder sig för reformen i all verksamhet och i alla beslut som tas. Informationen till personalen sköts via elektroniska kanaler och via verksamheternas egna möten. Kimitoön är aktivt med i beredningen av vård- och landskapsreformen på regional nivå. Tidtabell: Ansvarig: Ledningsgruppen Uppföljning Den kommande vård- och landskapsreformen har beaktats brett i kommunens verksamhet under år I fråga om fastighetsinvesteringar har omfattande utredningar och riskbedömningar gjorts. Kommunen har låtit utomstående experter bedöma kommunkoncernens ekonomi, verksamhet, investeringar och utvecklingen av lånestocken samt följderna av en eventuell vård- och landskapsreform på kommunens ekonomi. I bedömningen har beaktats ändringarna i kommunernas statsandelar samt hur den ekonomiska situationen i Egentliga Finlands landskap eventuellt påverkar landskapets serviceproduktion. Därtill har gjorts en bedömning av saneringen av vårdfastigheten Almahemmet i förhållande till vårdoch landskapsreformen samt jämförts kostnaderna mellan egen kommunal serviceproduktion och köp av tjänster som produceras av privata serviceproducenter. Experten som svarar för beredningen av konceptet Tvåspråkig vård har överlämnat sitt utlåtande om saneringen av vårdfastigheten. I stödfunktionerna, så som inom ekonomi, personalförvaltning och fastighetsförvaltning, har man beaktat den kommande reformen genom att göra tidsbundna avtal. Personalen har informerats via intranätet och via informationstillfällen som berört både omsorgens personal och hela kommunens personal. Tjänsteinnehavare från Kimitoöns kommun är med i flera arbetsgrupper som förbereder landskapsreformen. Kring arbetsgruppernas arbete finns också ett samarbetsnätverk mellan Kimitoön, Pargas och Kårkulla, där man träffas och 38

39 sprider information om beredningsarbetet. Kommunen har också deltagit i många kartläggningar som gjorts för beredningsarbetet. Aktivt näringsliv på Kimitoön Vad: Smidig hantering av frågor kring företagsamhet och näringsliv. Vi inför en luckas princip för att underlätta och försnabba vissa processer inom kommunen gentemot företagen. Vi prövar på att ge ett begränsat antal näringslivssedlar under året för att sporra företagen till utveckling. Vi skriver ett nytt näringslivsprogram i samarbete med företagarna. Målsättningen att höra till de bästa på att hantera näringslivsfrågorna i regionen kvarstår. Tidtabell: Från och med år 2017 Resurser: Ansvarig: Utvecklingsavdelningen och tekniska chefen från avdelningen för miljö och teknik Kommundirektören Uppföljning Försöket med att ge ut näringslivssedlar utföll väl. 25 sedlar beviljades, 21 av dem har använts. Satsningen hade för avsikt sporra företagarna på Kimitoön till samarbete och att vilja utvecklas. Kimitoön lyckades synliggöra försöket bl.a. via TV - nytt och regionala tidningar. I stället för ett näringslivsprogram har vi haft en kort handlingsplan på vad vi gör med och för företagarna på Kimitoön. En glädjande lösning under året var att de före detta FNSteel hallarna köptes upp av Dalsbruks Fabrik 1686 och DB marina. 59 nya företag grundades under året och Kimitoön var femte bäst i hela Finland på antalet nygrundade företag / 1000 personer, enligt Timo Aros undersökning. En näringslivsnämnd grundades under hösten, men företagsteamet, bestående av 10 företagare fortsätter vara bollplank för näringslivsrelaterade frågor för kommunen. Näringslivsnytt har sänts ut till företagarna och företagsfrukostar har hållits ca en gång per månad kring aktuella teman. Också många turimsföretagarträffar och utbildningar har hållits under året. September open, som på prov i år hölls som ett två dagarsevenemang hade en företagsmässdel på Stallsplan i Dalsbruk. Över 50 företagare deltog i mässan i år. Kimitoön steg till att bli tredje bäst (av 27) i den regionala mätningen på näringslivsvänlighet, så vi är på rätt väg. Servicesedlar Vad: Kommunen utreder och förbereder ibruktagning av servicesedlar under hösten 2016, med mål att ta i bruk servicesedlar inom 1 2 verksamhetsområden under våren Servicesedeln är ett sätt att ordna kommunala tjänster som till exempel socialoch hälsotjänster och tjänster inom småbarnspedagogik. Kommunen anvisar resurser i budgeten och ekonomiplanen för tjänster som tillhandahålls med hjälp av servicesedlar. Det är också kommunen som godkänner principerna för användningen av servicesedlar, till exempel för vilka tjänster servicesedeln kan användas, servicesedelns värde, tjänsternas omfattning och när servicesedlar införs. 39

40 Syftet med ibruktagning av servicesedlar är att öka klientens valmöjlighet, förbättra tillgången till tjänster, göra serviceproduktionen mångsidigare och främja samarbetet mellan kommunen, näringslivet och de privata serviceproducenterna. Tidtabell: Vinter/vår 2017 Resurser: Ansvarig: Egna resurser, arbetstid Ledningsgruppen, särskilt utsedda tjänsteinnehavare Uppföljning I Kimitoöns strategi för finns inskrivet att kommunen skall ha en effektiv och kundorienterad service. En målsättning är att man granskar hur servicen skall produceras, som egen produktion eller som köptjänst. En mätare för detta är ibruktagning av servicesedlar. Kommunstyrelsen har den beslutat att ge tjänstemännen i uppgift att snarast förbereda ibruktagning av servicesedlar. Fullmäktige har den beslutat att servicesedlarna inom äldreomsorgen skall tas ibruk inom april 2017 och inom dagvården inom augusti Inom äldreomsorgen har man godkänt att servicesedlar tas ibruk inom tillfällig, regelbunden och fortgående vård i hemmet och effektiverat serviceboende. Fullmäktige har den beslutat att bevilja Omsorgsavdelningen ett tilläggsanslag på euro för i första hand att bevilja servicesedlar men som även kan användas för köp av vårdplatser. I praktiken har summan använts för beviljandet av servicesedlar. Man har under våren 2017 inom omsorgsavdelningen utarbetat ett regelverk för effektiverat serviceboende. Fyra producenter av servicesedlar har under tiden maj-december 2017 godkänts som servicesedelproducenter och en ansökan var obehandlad Åtta personer har beviljats servicesedlar. Omsorgsavdelningen har i Plan för att stödja den äldre befolkningen som mål att införa servicesedlar inom vården i hemmet. Detta har inte förverkligats under perioden utan planeras till Bildningsnämnden beslöt på sitt möte att införa servicesedel för gruppfamiljedagvård från För år 2017/2018 har barnomsorgen beviljat 15 servicesedlar. Servicesedlarna kan användas i gruppfamiljedaghemmet Lillgården som har blivit godkänd som serviceproducent enligt det regelverk som bildningsnämnden gjort upp. Servicesedlarna har varit populära och kommer att även delas ut i fortsättningen. Framtidens kommun Vad: Arbetet starta med att kartlägga verksamheten som blir kvar i den nya kommunen. En plan för nya arbetssätt och en ny organisationsstruktur görs upp: - hur ska servicen produceras med invånarna i fokus - hur ska organisationen se ut - vilka förtroendeorgan ska finnas - hur ska de nya arbetssätten fungerar Tidtabell: Framtidens kommun ska kunna arbeta utgående från helheter utan verksamhetsgränser i samråd med invånarna. Ansvarig: Ledningsgruppen 40

41 Uppföljning Arbetet har startat genom diskussioner på ledningsgruppsnivå. Arbetet fortsätter under år En fråga som särskilt diskuterats är främjande av kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa, som är en ytterst central fråga med tanke på målsättningarna för vård- och landskapsreformen. Det finns behov av att utse en koordinator som ansvarar för frågor kring välbefinnande och hälsa i Kimitoöns kommun och som i fortsättningen jobbar på gränssnittet mellan kommuner och landskap. Till övriga delar inleds planeringen av verksamheten, tillvägagångssätt och omorganisering av organisationen omgående under våren 2018, efter att lagarna som styr reformen har godkänts i riksdagen. 41

42 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenheten Personalförvaltningsenheten Ekonomienheten IKT-enheten 42

43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,75 % Avgiftsintäkter ,00 % Understöd och bidrag ,53 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,13 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,78 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,12 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,35 % Övriga lönebikostnader ,56 % Lönebikostnader ,06 % Personalkostnader ,34 % Köp av tjänster ,19 % Material, förnödenheter och varor ,83 % Understöd ,65 % Hyreskostnader ,61 % Övriga verksamhetskostnader ,11 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,14 % 43

44 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN En ny kommunallalg har trätt i kraft Största delen av den nya kommunallagen träder dock i kraft först från , då det nya fullmäktiges mandatperiod börjar. Den nya kommunallagen ställer krav på att förvaltningsstadgan revideras och att en kommunstrategi ska finnas. Förvaltningsstadgan och andra till den relaterade styrdokument kommer att revideras under hösten 2016 och kommer för beslut under våren Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Kimitoön är på väg stegvis mot elektronisk arkivering för nytt material som bildas. För gammalt material som ska förvaras varaktigt från de gamla kommunerna och samkommunen byggs ett nytt centralarkiv under år I april 2017 ordnas kommunalval och den nya fullmäktigeperioden börjar Till förvaltningsavdelningen hör arrangemangen i samband med allmänna val. För det nya fullmäktige ordnas introduktion. Under ekonomiplaneperioden ordnas presidentval och landskapsval i januari 2018, riksdagsval i april 2019 och EU-val i juni EKONOMIPLAN Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Arbetet med en totalförnyelse av webbsidorna har startats under år Förnyelsearbetet börjar med intranätet för att under senare delen av år 2016 övergå till webbsidorna. Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. 44

45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förnyade styrdokument - Förvaltningsstadgan förnyas, godkänns i fge våren Koncerndirektiven uppdateras, godkänns i fge våren Intern kontroll direktiven förnyas, godkänns i fge våren 2017 Uppföljning Förvaltningsstadgan förnyades och godkändes i fge i maj. - Koncerndirektiven uppdaterades och godkändes i fge i maj. - Intern kontroll direktiven förnyades och godkändes i fge i maj. Fungerande introduktion för nya förtroendevalda - Nya fge får introduktionsutbildning, juni-augusti Nya fge får introduktionsmaterial, (bl.a. Kommunförbundets guider) juni-augusti 2017 Uppföljning Nya fge fick introduktionsutbildning och introduktionsmaterial i juni-augusti. Ett fungerande fysiskt arkiv för äldre material - Detaljplanering av det nya arkivutrymmets ibruktagning inför år Uppföljning Planeringen har startat men eftersom vårdutrymmenas färdigställande har prioriterats, så blir arkivutrymmets ibruktagning våren Ett fungerande elektroniskt arkiv för framtidens material - Utbildning i elektronisk arkivering och dokumenthanteringordnas för personalen - Avtalshanteringen som bygger på samma uppgiftsklassificering som den elektroniska arkiveringen tas i bruk i alla avdelningar Uppföljning Elektronisk arkivering har tagits ibruk för byggloven i.o.m. övergången till Lupapiste. - Utbildning i elektronisk arkivering och avtalshantering har ordnats för användarna. - Avtalshanteringen är ibruk i verksamheterna enligt plan. 45

46 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden Aftonskolor / seminarier Mätare BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kommundirektör 0, Förvaltningschef 0,9 1 0,95 1 Ledningens sekreterare Byråsekreterare Översättare 0, ,92 Totalt 4,47 5 4,95 4,92 46

47 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Skogsförsäljning Ökade kostnader för utredningar, i huvudsak utredningar med anknytning till vårdreformen och fastighetsfrågor ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Vård- och landskapsreformen har under året föranlett en del utredningar och riskkartläggningar som har inneburit en icke budgeterad extrakostnad för förvaltningsavdelningen. Mot bakgrund av att det är fråga om utredningar och bedömningar som anknyter till stora investeringsbelopp, så har utredningarnas genomförande ändå ansetts motiverat. På avdelningsnivå överskrids inte budgeten. Under det kommande året kommer ärendehanteringsprogrammet att utvecklas och man går även här allt mer in för elektroniska helhetslösningar. I kommunstyrelsens siffror ingår skogsförsäljning av ett skogsskifte till Konestiftelsen, vars bokföringsvärde är euro. Fullmäktige har lagt en kläm till beslutet om att Fullmäktige ber kommunstyrelsen att komma med ett förslag på hur ungefär halva köpesumman kunde reserveras för att användas till att främja invånarnas möjlighet att röra sig utomhus. 47

48 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Vård- och landskapsreformen kommer att påverka alla kommunens stödfunktioner. I alla aktuella personalförvaltningsfrågor måste man bedöma hur personalorganisationen kommer att se ut efter vård- och landskapsreformen. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Nya programdelar som gör det möjligt att samla in och bearbeta information elektroniskt kommer att tas i bruk. Arrangemanget med arbetarskyddschef är tillfälligt och går ut För arbetarskyddschef har reserverats en halv personresurs. Beroende på hur förverkligandet av vårdreformen går vidare kan man välja att fortsätta med ett tillfälligt arrangemang med mindre resurs än halvtid. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Elektroniska verktyg tas i bruk i personalförvaltningen - Kommunens personalprogrammet underhålls inte mer från år 2018, för att förenkla processerna under år 2017 utreds alternativ till det gamla personalprogrammet, med beaktande av de förändringar som sote medför. - Arbetet med att ta ibruk nya elektroniska delar fortsätter. Elektronisk hantering av reseräkningar ibruktagen Under 2017 fortsätter projektet med elektronisk frånvarohantering, beroende på hur kompatibla delarna är med ev nytt huvudprogram. - Motions- och kultursedlarna blir elektroniska Uppföljning En ny uppdetarad programversion av löneräkningsprogrammet tas ibruk under hösten våren Det nya programmet innebär att hela löneräkningsprocessen blir elektronisk. - Motions- och kultursedlarna har gjorts elektronsika. Välmående arbetsgemenskaper - Arbetsgemenskaperna erbjuds stöd för sitt arbetsvälmående genom möjlighet att delta i KivaQ workshop. - Under år 2017 ges 6 arbetsgemenskaper möjlighet att via projektet Open Mind delta i en KivaQ utvecklingsworkshop. Uppföljning Arbetsgemenskaperna har erbjudits möjlighet att delta i KivaQ-workshops. Två arbetsgemenskaper och ledningsgruppen har använt möjligheten. En arbetsgemenskap hade redan startat innan detta projekt inleddes. Förändringsstöd för personalen - Personalen får förändringsstöd inför kommande vård- och landskapsreform genom information på intra och möjlighet till riktade informationstillfällen på arbetsplatserna. Uppföljning Förändringsstöd har getts via intra och via interna möten. Informationstillfällen har ordnats för personalen. inför vård- och landskapsreformen 48

49 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Interna rekryteringar Externa rekryteringar Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta, årsverken 16,33 Antal sysselsatta, personer PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Löneräknare 3 2,5 2,5 2,5 Arbetarskyddschef 0,6 0,25 0,3 0,25 Projektledare, Arbetskompaniet-projektet 1 1 Arbetsledare, Arbetskompaniet-projektet 0,9 1 Totalt 5,5 4,75 2,8 2,75 49

50 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Fosu r.f 0,25 0,30 0,25 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0, Totalt 0,78 0,75 0,7 0,7 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,2 0,2 0,2 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,3 0,3 0,3 PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Mindre expertkostnader än budgeterat Mindre löner än budgeterat, flera moment, bla arbetarskydd skött vid sidan av eget jobb ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar 50

51 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. EKONOMIPLAN Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. Under år 2017 kommer ett nytt koncerndirektiv att utarbetas och ett nytt sätt att arbeta kring koncernrapporteringen att införas. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Uppföljning Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev och genom nätbankens automatiska meddelanden. 51

52 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andelav inköpsfakturor elektroniskt 50 % 65 % 55 % 65 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Controller 0 0,3 1 0,8 Ekonomisekreterare Bokförare 1 0,4 0,5 0,5 Reskontraskötare 2,2 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,2 3,9 4,7 4,5 EKONOMIENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Inga väsentliga avvikelser. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar 52

53 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, serverdatorer, arbetsstationer, telefonisystem, IKT utrustning, programvara och datasäkerhet. Till IKT enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, utveckla och upprätthålla kommunens IT-infrastruktur, serverdatorer, arbetsstationer och kringutrustning koordinera och samordna telefon- och datasystem trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användare och användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna stöda och skola användarna utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt utveckla och effektivera kommunens verksamhet genom digitalisering Användarstödet och underhållsarbetet är fördelat så att det administrativa nätverket sköts med egna resurser, hälsovårdens- och skolornas underhåll och stöd med både egna resurser och som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Digitalt orienterade kommuner är föregångare i det finska samhället. Det är viktigt att vår kommun kontinuerligt utvecklar och effektiverar verksamheten genom digitalisering. Vi deltar aktivt i den landsomfattande digitaliseringen genom att t.ex. vara med i programmet esuomi.fi, som är en kommunikationskanal för nationell servicearkitektur. Vi utvecklar också våra egna digitala tjänster t.ex. tjänsten Lupapiste, som är en tjänst där du kan ansöka om tillstång som gäller byggande och miljö och sköta dessa ärenden elektroniskt. EKONOMIPLAN Under ekonomiperioden kommer IKT-enheten att satsa på att utveckla och effektivera kommunens verksamhet genom digitalisering. BINDANDE MÅL 2017 Mål Ta ibruk Office 365 Eftersträvad nivå / uppföljning Ta ibruk Office 365 inom administrationen Uppföljning Office365 har tagits ibruk inom administrationen. Alla tillgångliga licenser är i användning. Fler skaffas till år Förnya kommunens WWW-sidor Ta ibruk nya WWW-sidor för kommunen Uppföljning Nya www-sidor utarbetades under år De nya webbsidorna öppnades i oktober. IKT-fortbilda personalen Höija IKT kunskapen/färdigheten för hela personalen Uppföljning Enstaka utbildningstillfällen har ordnats, men pga personalsituationen har man inte kunnat ordna IT-utbildningar i egen regi under hösten. 53

54 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antalet datorer Antalet användare Egen personal 3,0 2,9 3,0 2,5 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BG 16 BG 17 BS 17 IT-driftchef ,5 IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd Totalt 2,9 2,9 2,9 2,4 IKT-ENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Inga väsentliga avvikelser. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under hösten 2017 har IT driftschefen varit tjänstledig. Tjänstledigheten fortsätter till augusti Under den här tiden har uppgifterna omfördelats på flera personer internt samt genom köptjänst. 54

55 16.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet 55

56 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,68 % Avgiftsintäkter ,95 % Understöd och bidrag ,08 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,76 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,54 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,52 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,30 % Övriga lönebikostnader ,68 % Lönebikostnader ,36 % Personalkostnader ,23 % Köp av tjänster ,81 % Material, förnödenheter och varor ,77 % Understöd ,15 % Hyreskostnader ,57 % Övriga verksamhetskostnader ,90 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,11 % 56

57 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningens större beslutsärenden sorterar under kommunstyrelsen. Förvaltningsenheten inom avdelningen handhar koordinering av verksamheten, personalansvaret, projekthanteringen, kommunens kommunikation, kommunens strategi, avdelningens budget och bokslutsfrågor. Till utvecklingsavdelningens primära arbetsområden hör: förutsättningarna för befintligt näringsliv och nyetableringar kommunens externa kommunikation kommunens strategi i samarbete med förvaltningsavdelningen utveckling av besöksnäringen minskad arbetslöshet satsningar för ökad inflyttning och minskad utflyttning ökat deltidsboende skärgårdsfrågor landsbygdsutveckling regional och nationell intressebevakning kommunens projekthantering kommunens servicerådgivningspunkter i Kimito, Dalsbruk och i Västanfjärd Avdelningens marknadsföringsenhet är en viktig stödfunktion för dessa ansvarsområden, och samarbetar tätt med de övriga enheterna för att stöda dem med marknadsföring, profilering samt koordinering och arrangemang av olika evenemang. Avdelningen medverkar i det regionala lagstadgade organet MYR - maakunnan yhteistyöryhmä och i många andra nationella och regionala intressebevakningsorgan. Intressebevakning och nätverkande utgör en viktig del av arbetet för bl.a. den externa finansieringen av viktiga satsningar för kommunen och kommunens näringsliv. Arbete för en förutseende strukturomvandling utgör en viktig del av näringslivsarbetet inom avdelningen. Sammanfattat jobbar avdelningen på bred front med att på olika sätt verka för en livskraftig Kimitoöns kommun. Avdelningen fokuserar år 2017 på arbetet med att stöda näringslivet i samarbete med företagarna. Företagsteamet, bestående av 8 företagare fungerar som referensgrupp för allt arbete som görs kring näringslivsfrågorna i kommunen. Ett försök med att ta en form av servicesedlar i bruk inom näringslivet görs under året. Satsningen med sommarjobbsedeln för att stöda ungdomar att få ett sommarjobb fortsätter år Också övriga satsningar på ungdomar såsom Islaparlamentet fortsätter. Kommunens nya strategi förankras under året. Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi. Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse präglar avdelningens sätt att arbeta. 57

58 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den pågående stukturperioden gäller från 2014 fram till år Kimitoöns kommun, fortsätter med att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunens näringsliv, inflyttning, deltidsboende, invånarnas välbefinnande och kommunens avdelningars målsättningar enligt de riktlinjer som kommunens strategi anger. Kommunernas uppgifter kommer kraftigt att förändras i landet i och med social och hälsovårdsreformen, och den nya kommunallagen. Dessa kommer kraftigt att påverka det kommunala fältet och kommunens uppgifter framöver. Avdelningen följer aktivt upp reformerna och försöker medverka till att finna nya flexibla lösningar och sätt att verka för att Kimitoöns servicenivå fortsättningsvis bibehålls på en god nivå. EKONOMIPLAN Att kommunen hanterar företagsfrågor snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och den vägen skapa nya arbetsplatser på ön. En uppsökande verksamhet hos företag för att identifiera tröskelfrågor och trender gällande utvecklingsmöjligheter fortsätter. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivbefrämjande kommuner, genom aktivt samarbete med ortens företagare och genom en hög aktivitetsnivå. Att få företag också utanför Kimitoön att etablera sig på Kimitoön hör till arbetet. Som stödfunktion för näringslivet, ökad inflyttning, ökat deltidsboende och minskad utflyttning används en positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas av en positiv image. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med en gåva och det positiva som händer i området informeras aktivt om i samarbete med media. Att kunna förutse och reagera rätt på de strukturomvandlingar som sker i ett samhälle i snabb förändring är viktigt. Ett bärkraftigt och växande näringsliv är alert på förändringar, och behöver verksamhetsförutsättningar och kunskap som hjälper det åt rätt håll. Förutseende av i vilka branscher arbetslöshet uppkommer och åtgärder för att lindra och minska verkningarna behövs. Med hjälp av det arbete som görs i regionens organ koordinerar utvecklingsavdelningens förvaltning de insatser avdelningen gör för att förbättra verksamhetsförutsättningar för ett aktivt näringsliv. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar och sonderar läget och framtidsutsikter hos existerande företag genom ett tätt samarbete. Till utvecklingsavdelningens arbete hör konsekvensbedömning och en förutseende arbetsmetod för att stimulera förutsättningar för kommunens utveckling. Fritidssboende är en viktig faktor för Kimitoöns kommun, som hör till de kommuner som har mest fritidssboende per capita. Att marknadsföra kommunen som ett unikt mål för fritidssboende, och att skapa kontakter mellan näringslivet och befintliga fritidssboende hör till avdelningens uppgifter. Avdelningen upprätthåller och vidareutvecklar kontakterna till existerande och potentiella fritidsboende. Referensgrupp för fritidsboende skapas. Avdelningen samarbetar också med skolorna och Kimitoöns ungdomsparlament. Avdelningen är med och stöder islaparlamentet vars uppgift är att lära ungdomarna hur beslutsfattande fungerar, att prioritera och att argumentera. 58

59 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Utvecklingssamtal med personalen Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett per år / person. Uppföljning per Utvecklingssamtal har hållits med alla i personalen, två gånger under året. Koordinering genom möten Avdelningsmöten hålls månatligen med personalen. Uppföljning per Under året har 10 avdelningsmöten hållits. Kontakten till fritidsboende aktiveras En referensgrupp bestående av aktiva fritidsboende skapas. Uppföljning per Under året har en referensgrupp, Dalsbruk2020 mötts ca en gång per månad. Med i gruppen finns många aktiva fritidsboende. September open ordnade ett seminarium för och om fritidsboende: Nära havet vill jag bo. Som föreläsare hörde vi: Siv Sandberg, Sari Hyvärinen, Mårten Forss och Ellinor Johansson. En undersökning kring fritidsboende gjordes i maj 2017 som presenterades av Ellinor Johansson på seminariet. Vi skapade en facebookgrupp Kimitoön kallar med fritidsboende som målgrupp. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Behandlade paragrafer, KST Antal tjänstemannabeslut utvecklingschef Intressebevakningsuppdrag Antal inflyttade / år Antal ungdomar som fått sommarjobb med hjälp av sommarjobbsedeln 59

60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Utvecklingschef Projektkoordinator Servicerådgivare 0 0 1,2 1,2 Byråsekreterare Kommunikatör Totalt 3 2 4,2 4,2 UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG17 BS17: Ökade köptjänster

61 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Avdelningen har ett väldigt aktivt år bakom sig. I slutet av april 2017 frigjordes äntligen fabriksudden på Valsverksholmen från konkursboet och två nya bolag grundades: Dalsbruks Fabrik1686 och DB - marina. Det nyvalda fullmäktige valde att inrätta en näringslivsnämnd i juni 2017 och avdelningens ärenden sorterar numera under näringslivsnämnden i stället för kommunstyrelsen. Skärgårdsnämnden kvarstår, likaså utskärsdelegationen tillsammans med Pargas stad. Avdelningen har också flera referensgrupper, såsom företagsteamet, Dalsbruk gruppen, där olika aktörer samarbetar för att vidareutveckla kommunen. Fritidsboende är en viktig målgrupp på många sätt för Kimitoöns livskraft. En undersökning kring fritidsboende gjordes under försommaren och på September Open ordnades ett seminarium Nära havet vill jag bo med och för fritidsboende. Under hösten hade vi besök från Merikarvia kommun och Ålands näringsliv som ville bekanta sig med vårt sätt att arbete med näringslivsfrågorna. Vi har också deltagit i ett nätverk som träffades på Åland under namnet Roslandsminglet. Företagare från Sverige, Åland och fasta Finland nätverkar för att få tillväxt till stånd. Glädjande många nya företag grundades under året. Enligt forskare Timo Aros statistiska uppgifter var Kimitoön femte bäst på antalet nygrundade företag i hela Finland per 1000 invånare. Vår strävan om att vara smidiga gentemot företagen och näringslivsvänliga fortsätter. Kommunens nya strategi, som godkändes i mars 2017 av fullmäktige har förankrats bland personalen, delvis. Avdelningen har samarbetat ivrigt med Åbo Akademis studerande i en omfattande varumärkesprocess 120 studerande har bekantat sig med Kimitoön och kommit med åsikter om Kimitoöns styrkor och framtida profilering. Arbetet fortsätter Nya välkomstskyltar har planerats under året och i processen att ta fram de nya skyltarna är det delaktighet och öppenhet som har gällt över 800 personer var med i en omröstning om hur skyltarna skulle se ut. Arbetet med att placera dem sker under Byalagsfrågorna och kollektivtrafikfrågorna har flyttats över till avdelningen fr.o.m. hösten. Byalagsfrågorna har lyfts fram aktivare tack vare projektet Föreningsakuten. Ett seminarium med och för byalagen hölls under hösten och flera byahandlingsplaner har tagits fram under året. Landskaps och social och hälsovårdsreformerna, ifall att de träder i kraft, kommer att göra att kommunernas framtida uppgifter och fokus i allt högre grad kommer att handla om livskraft och välfärd. Framöver görs det troligtvis ännu mycket mera samarbete mellan kommun, företag och tredje sektorn. Vi har under året provat på partnerskapssamarbeten bland annat via Dalsbruks framtida arbetsgrupp, där företagarna, det aktiva byalaget, fritidsboende och kommunen tillsammans jobbat för en gynnsammare utveckling. Arbetet fortsätter. Kimitoön är en liten aktör i landskapet Egentliga Finland, intressebevakningen kommer också i fortsättningen att vara av verkligt stor betydelse för Kimitoön. Vi behöver extern finansiering, nya företag, invånare för att bibehålla kommunens livskraft. Budgetårets har löpt bra, avdelningens bokslut underskreds och landade på resultatet euro år

62 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska utskärsdelegationen administreras för Kimitoöns del av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i utskärsdelegationen av två representanter och en tjänsteinnehavare. Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år 2011 och följdes upp år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande fritidsbefolkningens och turistströmmarnas servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården. Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar ett konstant tryck på upprätthållandet av servicen i skärgården. Ibruktagandet av Örö f.d. fort som ett turistcentrum skedde sommaren 2015, och utvecklingen av Örö kommer att fortsätta, vilket förväntas medföra stora positiva effekter för skärgårdens framtida utveckling. EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under perioden. De viktigaste satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. Markplaneringen och satsningar på natur och miljö hör till de angelägnaste åtgärderna. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Förverkligande av mål upptagna i Nämnden följer upp programmet årligen skärgårdsprogrammet Uppföljning Uppföljning gjort, programmet revideras 2018 Garanterande av tillräckliga förbindelser Varje by minst en daglig förbindelse, mindre bebodda öar tillräckligt täta förbindelser. Bebodda öar utan förbindelser bör erhålla ordnad menförestrafik vintern Uppföljning Tillräckliga förbindelser har erhållits Menförestrafik har inte erfordrats under vintern Brand- och räddningstrafik under menförestider Arrangemangen utreds och informeras om under året Uppföljning Utredningen informeras om under våren 2018 Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjukvård Servicen bör bibehållas på minst nuvarande nivå Uppföljning Servicen bibehållen under

63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Skärgård Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal sammanträden Nettokostnad/sammanträde PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS SKÄRGÅRD BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BS17 BG17: Minskade möteskostnader pga. färre externa möten ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den kommande landskapsreformen kommer att innebära stora förändringar i intressebevakning och ekonomiska ansvarsfrågor för skärgården. Skärgårdsnämnden behöver tätt följa med och intressebevaka inom de förändringar som föreslås. 63

64 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar i enlighet med en av kommunstyrelsen godkänd handlingsplan. Den övergripande målsättningen är att bidra till en ökad omsättning inom besöksnäringarna genom ett aktivt nyskapande inom branschen, vilket betyder fler arbetstillfällen, mer service för de bofasta, mer skatteintäkter och fler arbetstillfällen samt långsiktigt en befolkningstillväxt. Utbudet av turismprodukter utökas i samarbete med näringslivet och förutsättningar för ny verksamhet skapas för en förlängd turismsäsong. Synlighet förbättras genom samarbete med nationella och internationella samarbetspartner och media, genom upprätthållandet av en flerspråkig webbportal och genom synlighet på sociala media. Samarbete med regionala och nationella turistorganisationer bidrar till nya produkter och synlighet. Besöksnäringsträffar och skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Arbets- och näringsministeriets spetsprojekt Den maritima skärgården, Finrelax och Stopover Finland som alla påbörjades för ett drygt år sedan kommer att fortsätta att utgöra viktiga samarbetsinsatser för Kimitoöns kommun. De satsningar på marknadsområdena Asien och tyskspråkiga Europa som dessa program satsar på är något som kommunen i samarbete med företag och övriga samarbetspartner behöver fortsätta sätta resurser på. Vikten av att kunna erbjuda färdiga, smidigt bokningsbara produkter ökar enligt undersökningar kontinuerligt. I och med att säsongen förlängs med nya målgrupper behöver också nya slags produkter utvecklas. EKONOMIPLAN Under verksamhetsperioden ligger tyngdpunkten inom arbetet på att nå ut till de i handlingsplanen definierade målgrupper som har stort potential. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Tyskland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till i tillägg till Sverige och inrikesresandet. Inom marknadsföringen av vårt område läggs stor fokus läggs på sociala media och webb. Övriga i handlingsplanen angivna delområden som resurser speciellt läggs på: - upprätthållande och utveckling av webbportalen VisitKimitoön.fi med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta samt av övrigt marknadsföringsmaterial för området, digital evenemangskalender, fysisk skyltning och sociala media - profilering av Kimitoön åt de tre målgrupperna natur-/aktivitetsturism; wellness-turism och kultur- /landsbygdsturism. Detta görs konkret genom att tillsammans med företag bygga upp och synliggöra behövliga tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna samt genom samarbete med nationella och internationella aktörer - inbjudande av researrangörer, media och bloggare till regionen för att skapa samarbete och synlighet - upprätthållandet av turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om - deltagandet i mässor inrikes- och utrikesmässor - anordnandet av besöksnäringsträffar och skolning - i linje med den av kommunstyrelsen godkända handlingsplanen för besöksnäringen satsas ekonomiskt mer på marknadsföringen av områdets besöksmål 64

65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Besöksportalen upprätthålls, effektiveras och synliggörs 15% ökning av enskilda sidvisningar under år 2017 Minst 10 via webbsidan bokningsbara produkter skapas Uppföljning Enskilda sidvisningar ökat 3% under år bokningsbara produkter på webbsidan under säsongen 2017 Antalet produktkort på besöksportalen ökas 10% ökning av produktkort under år 2017 Uppföljning % fler produktkort år 2017 än 2016 Synlighet på mässor fortsätts Minst två finska och en utländsk resemässa under året Uppföljning Två finska och en utländsk resemässa genomförd Nätverkande och kvalitetsarbete Fem utbildningar, fyra nätverksträffar och en benchmarkingresa för företagen Uppföljning Åtta utbildningar, fyra nätverksträffar och fyra benchmarkingresor arrangerade NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal deltagande på turismträffar Turistmässor Företag på turismportalen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Turismchef Servicerådgivare 2,5 1,

66 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turism Ansvarsperson: Utvecklingschef TURISM BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Mera köp av tjänster Understöd och bidrag ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Tillväxten inom det internationella intresset för skärgårdens reseprodukter ökar som förutspått. Satsningarna på ökat kunnande och ökad beredskap för att produktifiera turismtjänster för utländska målgrupper behöver fortsätta. 66

67 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) har förpliktat kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Pargas stad om att bilda ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inledde sin verksamhet och landsbygdsombudsmannen har övergått till Pemar stads tjänst. Enligt samarbetsavtalet fördelades kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 har kostnaderna fördelats enligt kommunernas gårdsantal. Avtalskommunerna svarar var och en för egen del för servicepunkternas alla kostnader i kommunen (t.ex. hyra). LANDSBYGDSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader 0 0 VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG17 BS17 Minskning, köptjänst enligt avtal

68 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidor. Marknadsföringsenheten utgör en viktig stödfunktion också för den synlighet som planeras och genomförs i samarbete med avdelningens övriga enheter. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 68

69 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Enhetlig visuell synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Alla avdelningar strävar till en enhetlig marknadsföring. Uppföljning Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock fräschar vi upp, moderniserar och utvecklar materialet ständigt. Aktiv synlighet, stöda näringslivet Arrangera Axel Afton på våren och September Open på hösten. Utveckling av webbportaler, sociala medier. Uppföljning Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA 2017 och Super Mässan i Tammerfors. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Finland 100 år firades på många olika håll i Kimitoön och uppmärksammades på många av kommunens tillställningar. Även en bakverkstävling arrangerades för att ta fram Kimitoöns egna bakverk. Tävlingen vanns av Lillys Tårtor/Lilly Thomander med bakverket äppel,dill och honung - all lokala råvaror. Jubileumårets gemensamma nämnare var - Kimitoön Tillsammans. Kimitoöns webbplats förnyades på hösten Kimitoöns webbplats fungerar i första hand som en informationskanal till invånare och deltidsboende. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Vi arbetar aktivt med utvcekling av webb och intra. September Open var i år en två dagars tillställning, och gick liksom tidigare av stapeln i Dalsbruk Evenemanget besöktes av ca 5000 besöker. Skördemarknaden och en allmän mässa med många av öns företag samsades på stallsplan utanför magasinen. SO är ett ypperligt sätt att förlänga säsongen i skärgården och samtidigt visa upp vad Kimitoön har att erbjuda. 69

70 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Inflyttning & näringslivet Eftersträvad nivå / uppföljning Stöda näringslivet på Kimitoön som främjar inflyttning, i form av olika evenemang och tillställningar. Med detta arbetet vill vi ge Kimitoön en positiv image. Uppföljning En omfattande inflyttningskampanj lanserades på senvåren, som bar namnet "Kimitoön - plats att leva och bo." En egen "story telling - webbsida" byggdes upp som berättar om hur det är att bo och leva på Kimitoön samt som presenterar vårt fina utbud av fastigheter och tomter. Kampanjen spreds i KSF medias publikationer både i tidningar ( ex.) och webb, samt vi FB nådde vi, via riktad kampanjmarknadsförimng, ca personer. Alla styrdes till kampanjsidan var de fick information om möjligheter och alternativ att välja Kimitoön som sitt nya hem. September Open - stöder näringslivet på alla sätt. Aktivt och delaktigt arbete kring besöksnäringen. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal sessioner på kommunens webbsida (Utan egen trafik) Mätare Marknadsföring euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Marknadsförare

71 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen MARKNADSFÖRING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: -Mera köptjänster, material, varor och tillbehör ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN September Open ändrades från att ha varit en dags evenemang till två dagar. Detta medförde extra kostnader. Evenemanget som stöder näringslivets säsongsförlängning, har växt genom åren och är för tillfället Kimitoöns största gällande antalet besökare. Finland 100 år firades aktivt på många håll i kommunen. Jubileumsårets gemensamma nämnare var ordet Tillsammans, så också på Kimitoön. Även jubileumsåret medförde extra kostnader. Axel Afton en fin helhet som sammansvetsar. Inflyttningskampanj storspridning via story telling både i tryckta medier, webb och FB. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyades helt hösten De nya webbsidorna är nu tydligare och mera användarvänliga. Förutom webbarbete tar de sociala medierna alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Kommunens intra förnyandes också under våren. Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls synlig på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 71

72 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av utvecklingsavdelningen i samarbete med miljö och teknik. Näringslivsverksamheten stöds av företagsteamet sammansatt av företagsrepresentanter från olika sektorer. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, d.v.s. fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Under 2017 har ekonomin i Egentliga Finland varit gynnsam, de största industrierna har tidvis haft brist på arbetskraft. Denna utveckling syns inte på Kimitoön, där arbetslösheten fortsättningsvis är relativt hög. En stor utmaningen för Kimitoön är fortsättningsvis den minskande befolkningen. Eftersom ekonomin förutspås bli god under hela perioden finns det förutsättningar för att också Kimitoön dras med i denna positiva utveckling. EKONOMIPLAN Planen bygger på att stöda och befrämja uppkomsten av nya företag och arbetsplatser. I och med att Valsverksholmen har nya ägare finns det nu lediga verksamhetsutrymmen på ön samtidigt som de där befintliga företagen kan utvecklas. Det är viktigt att företagen hittar samarbetspartner utanför ön, så att de kan dra nytta av den positiva trend som nu finns i omgivningen. 72

73 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Väsentlig information till företagen Uppdaterade näringslivshemsidorna alltid tillgänglig Uppföljning Hemsidorna uppdaterade i samband med att de förnyades. Näringslivsnytt utkommit regelbundet. Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen Uppföljning Sex morgonkaffen och fem andra tillfällen ordnades. Nya företag grundas Nettoökning 10 Uppföljning nygrundade företag, 48 upphörda Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel Uppföljning Kontorsutrymmen finns tillgängliga, hallutrymmen för uthyrning finns på den privata marknaden. Näringslivsforum arrangeras En gång per år Uppföljning Forumet ordnades inte Företagsamhetsfostran Alla stadier behandlar företagande på sin nivå. Skapas kontaktforum mellan skolan och lokala företag. Uppföljning Högstadierna har haft företagsprojekt i samarbete med lokala förtag. Gymnasiet har haft en valbar kurs som berör företagande. Axxell har hållit företagsamhetskurser i enlighet med läroplanen. Näringslivssedlar i bruk ett försök med sedlar förverkligas Uppföljning sedlar delades ut till företag som ansökt om dem, 21 av dem användes. 73

74 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal företag Nygrundade företag Företag som upphör Nettoökning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Näringslivschef 0, Företagsrådgivning Näringslivsutveckling NÄRINGSLIV BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Mindre personalkostnader ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Enhetens viktigaste uppgift är att bidra till en positiv utveckling gällande arbetsplatserna. Utvecklingen i antalet företag har under många år visat en liten men jämn ökning. Eftersom det mest är fråga om en persons företag har detta inte kunnat uppväga det bortfall som personalminskningen i de största företagen har medfört. Därför är det viktigt att också stöda företagen gällande anställning av ny personal. Basnäringarna har en stor tyngd i näringslivet i kommunen. Där har trenden varit en jämn minskning i antalet arbetsplatser. Här skulle det vara viktigt att kunna bryta den trenden och möjligheterna där är mera specialodlingar och/eller en höjning av förädlingsgraden. 74

75 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Projektverksamheten har tilltagit efter programperiodsskiftet, och beräknas tillta ytterligare under Karakteristiskt för de nya projekten är att de i första hand sorterar under kommunens övriga avdelningar, beroende på vilken sorts projekt det är frågan om. Följaktligen belastar inte dessa projekt avdelningens budget. Utvecklings- avdelningen strävar efter att i egen budget främst budgetera för näringslivs- och turisminriktade projekt. De främsta finansieringskanalerna är för tillfället Leader och Central Baltic, men även övriga alternativ beaktas. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt även kommunens deltagaravgift i Leader (5e/capita), samt kommunandelarna för fiskeriprogrammet och eventuella projekt som Kimitoöns kommun har del i. Kimitoöns huvudprojekt beräknas vara: - Arbetskompaniet (ESF), kommunandelen bärs av omsorgsavdelningen (ingen beräknad kostnadsbelastning för enheten för projektverksamhet) - Närmatsprojekten Mera närmat i Egentliga Finland (ELY) och Kustens mat (Leader), i samarbete med Pargas stad (beräknad kostnadsbelastning totalt euro/år) - FamilyPorts (Central Baltic / MoT) i samarbete med Pargas stad och Gotland (ingen beräknad kostnadsbelastning för projektverksamheten) - Turismprojekt SaBe (SaBe - Samarbete inom besöksnäringen på Kimitoön och i Salo) euro/år) - Turismprojekt med historiska rutter och marknadsföring som tema (Leader) - Två projekt för näringslivsutveckling (företagssamarbetsprojekt, beräknad kostnadsbelastning euro/år) - Dessutom deltar kommunen i minst tre Central Baltic-projekt utan egen budget (Archipelago Partnerships, RIBS, DefenceArch) - Dessutom planeras ett antal mindre projekt relaterade till Finland100-jubileet (totalkostnad euro) Som helhet beräknas enhetens projektverksamhet leda och administrera fyra huvudprojekt under FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimitoöns kommun upphörde 2016 formellt att vara en kommun i akut strukturomvandling. De nya ekonomiska och politiska realiteterna innebär att projektverksamheten bör planeras utgående från näringslivets och sysselsättningens behov, samt tredje sektorns roll i samhället. Många utvecklingsprojekt kommer sannolikt att vara uppbyggda kring samarbete i olika konstellationer mellan det offentliga, företagen och tredje sektorn. Den allmänna utvecklingen speciellt med tanke på flyktingläget i Finland och på Kimitoön kan mycket väl återspegla sig i projektverksamheten med utvecklingsprojekt specifikt inriktade mot integrationsåtgärder och andra flyktingrelaterade projekt. EKONOMIPLAN Projektverksamheten förväntas tillta ytterligare under 2017 och framåt i takt med att den kommunala verksamheten med stor sannolikhet formas om. Avdelningen hjälper kommunens övriga verksamhet med behövliga projekt. Projektverksamhetens kostnader har minskat under de senaste åren, men förväntas öka under de kommande åren. 75

76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Ökat antal sektorprojekt Avdelningen stöder projektverksamheten i kommunens övriga avdelningar Uppföljning Avdelningen administrerar 4 projekt i övriga avdelningar Avdelningen har administrerat rapporter av flyktingkostnader Ökat projektsamarbete med företag och Avdelningen söker externa, lokala partners till projekten tredje-sektor-aktörer Uppföljning Leader-projekt har förverkligats med företag och föreningar Föreningsakuten samarbetar tätt med föreningar Aktivt grepp om projektmöjligheterna i regioen Aktiv planering för finansieringsansökningar för programperioden Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i mångsektoriella arbets-och styrgrupper Uppföljning Antalet projektplaner har ökat under året Projektkoordinatorn varit ordförande för Leader-föreningen under 2017 Arbets- och styrgruppsdeltagande på tidigare nivå NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal behandlade projektplaner Antal godkända projektansökningar Antal egna huvudprojekt Antal projekt avdelningen medverkar i PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Projektanställda Totalt

77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen PROJEKTVERKSAMHET BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Projektperiodiseringar från tidigare år, återfördelning Mindre kommunandelar och färre projekt än budgeterat, projekt i andra avdelningar ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Målsättningen om att enheten ska stöda övriga avdelningar i projektverksamhet har förverkligats väl. Detta syns även år 2017 som låg projektomfattning på avdelningen. De största kostnaderna för verksamheten har under året utgjorts av de årsbestämda andelarna till föreningen I Samma Båt (Leader och Skärgårdshavets fiskeriprogram, totalt ca euro). Följande projekt har varit aktiva under projektverksamheten 2017: Arbetskompaniet ( ) sorterade under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget ursprungligen euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell (vik. Ann-Margareth Österås), arbetsledare Robin Savonius. Pro Gräsroten Föreningsakuten på Kimitoön för tiden Projektet sorterade under bildningsavdelningen, startades under våren 2016 och budgeten var euro. Stödnivå 100% (Leader+privat). Projektet Kustens mat var ett led i Åbolands satsning på att vara finländsk föregångare för det svenska konceptet Mathantverk. Projekttiden var , budgeten euro och stödnivån 100% (Leader+privat). Kimitoöns kommun (MoT) deltar som delgenomförare i Central Baltic-projektet som heter Green and Familyfriendly Archipelago Ports (FamilyPorts). Målsättningen är att förbättra servicen i fyra gästhamnar i Åboland (Nagu och Dalsbruk) och på Gotland (Ronehamn och Lickershamn). Projekttiden är och delprojektets budget euro. Investeringsprojektet Åppohoppa har som målsättning att skapa attraktivare frilufts- och rekreationsmöjligheter i Dalsbruk. Projektet har beviljats finansiering via Leader, och förverkligas under Budgeten är euro. 77

78 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschefen SABE (Samarbete inom besöksnäringen på Kimitoön och i Salo) är ett gemensamt turismutvecklingsprojekt av Kimitoöns kommun, Salo stad och Forststyrelsen. Projekttiden är med en totalbudget på euro, varav Kimitoöns andel euro. September Open-helheten ordnades 2017 för tredje gången helt och hållet utan projektfinansieringsbitar, vilket är ett planenligt resultat från att ha inletts med mångsidig projektfinansiering. Programperioden lider mot sitt slut, vilket torde innebära att många projekt planeras under 2018, medan intensiteten avtar närmare programperiodsskiftet. I dagens läge är det osäkert i vilken mån EUstrukturfondsmedel kommer att vara tillgängliga efter

79 16.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenheten Utbildningsenheten Vuxenutbildningsenheten Biblioteksenheten Fritidsenheten 79

80 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,83 % Avgiftsintäkter ,92 % Understöd och bidrag ,96 % Hyresintäkter ,94 % Övriga verksamhetsintäkter ,84 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,47 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,48 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,10 % Övriga lönebikostnader ,52 % Lönebikostnader ,45 % Personalkostnader ,66 % Köp av tjänster ,73 % Material, förnödenheter och varor ,25 % Understöd ,28 % Hyreskostnader ,76 % Övriga verksamhetskostnader ,92 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,74 % VERKSAMHETSBIDRAG ,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,26 % 80

81 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildnings-kansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, IT-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 14 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - Social och hälsovårdsreformens riktlinjer kommer att starkt påverka hur verksamheten i kommunen byggs upp för framtiden. - Stora minskningar i statsandelarna för andra stadiets utbildningar, speciellt yrkesutbildningen. - Det dåliga ekonomiska läget i vårt land ger större arbetslöshet i alla åldersgrupper. Inom vårt verksamhetsområde bör vi stöda och aktivera invånarna till meningsfull sysselsättning. - Oroligheterna i världen påverkar även Finland och Kimitoön, människor är på flykt och behöver tas hand om. EKONOMIPLAN Bildningsavdelningens enheter planerar hur man kunde utveckla förbyggande- och välmåendeverksamheten som efter social- och hälsovårdreformen ligger kvar i kommunens verksamhetsområde. På barnomsorgssidan görs en ny plan för småbarnfostran och därmed en stor satsning med att utveckla verksamheten. På utbildningssidan är det viktigt att följa med att ibruktagandet av de nya läroplanerna förlöper bra. Vuxeninstitutets nya struktur bör inarbetas och utvecklas. Bildningsavdelningen utvärderar och utvecklar integrationen av flyktingarna, utgående från vårt verksamhetsområde. BINDANDE MÅL 2017 Mål Bildningsavdelningens kansli förankras som en väl fungerande helhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Anskaffning av program som rationaliserar det administrativa arbetet inom dagvården. En arbetplan för avdelningen i enlighet med kommunens nya strategi Uppföljning Nya funktioner har skaffats till ekonomiprogrammet Pro Consona. Arbetsplanen är inte uppgjord p.g.a. fördröjningen med social- och hälsovårdsreformen. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning "Tyky"-dagar har hållits. Flera i personalen har varit på konditionshöjande kurs i Sjundeå Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomarna (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning Vi har fortsatt utveckla användningen av den digitala informationskanalen Wilma. 81

82 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal möten bildningsnämnden finska skolsektionen svenska skolsektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 bildniningschef förvaltningschef/utbildningsass. 0,4 0,4 0 0 byråsekreterare BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Ökning av verksamhetens inkomster (Kielimaailma) Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) Minskning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) Ökning av kostnader, övriga kostnader Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut

83 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Bildningschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret har i det stora hela gått enligt planerna. Bildningsavdelningen har ett gott arbetsklimat mellan enheterna. Under år 2017 fick vuxeninstitutet en ny kurssekreterare och kultursekreterarens anställning ökade till 100 %. Vi har arbetat på att effektivera och utveckla våra arbetssätt och metoder. Barnomsorgen har skaffat nya programdelar till Pro Consona för att göra den administrativa processen smidigare från det att ett barn börjar i dagvård till det att platsen faktureras. Ekonomiskt gick året bra. Största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre periodiserade pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar ligger fortfarande i osäkra statsandelar och stagnerande skatteintäkter. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden. 83

84 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvården ordnas utgående från barnets behov av dagvård. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård erbjuds i daghemmen Hulta, Sofia, Furubo, och Silva. I familjedagvård hos 15 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. Silva daghem erbjuder kvällsvård, nattvård och veckoslutsvård Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 6 år. Barnomsorgens verksamhet har under år barn i dagvård, varav 44 av barnen har förskola på förmiddagen. Hemvårdsstöd utbetalas för familjer som sköter privat om sina barns dagvård FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Grupperna inom småbarnspedagogiken ska bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås. I en daghemsgrupp får samtidigt vara närvarande högst det antal barn som motsvarar mot tre personer i vård- och fostringsuppgifter. Den subjektiva rätten till dagvård kommer att förändra rätten till dagvård till det lagenliga 20h/vecka. Barnet har rätt till behovsprövad småbarnspedagogik som omfattar mera än 20 timmar om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller p.g.a. familjens omständigheter. Ändringen som gäller att öka antalet barn över tre år från 7 till 8 barn per personal ger en ökad flexibilitet i Kimitoöns kommun eftersom daghemmen sköter reservvården från familjedagvårdarna. EKONOMIPLAN Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationell nivå inom småbarnsfostran. Kimitoöns uppdaterande plan för småbarnsfostran tas i bruk senast januari Hitta system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran - Ett projekt Du med naturen (DuMeNa). Utbildningsstyrelsen har beviljat stadsunderstöd för projektet. Det innebär en egen finansiering till projektet. Projektet skall genomsyra hela barnomsorgens verksamhet under 2016 och Wilma som informationskanal tas i bruk 2017 i barnomsorgen 84

85 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag hölls med temat småbarnspedagogik. Föreläsare Tiina Cederström. Arbeta med projektet Du med naturen Alla barnomsorgsenheter deltar i ett projekt, Du med naturen (DuMeNa) Uppföljning Under 2017 har Susann Fagerlund arbetat som projektledare för projektet DuMeNa. Personal från olika enheter har deltagit i fortbildningar och naturupplevelser. Projektet har finansierats av utbildningsstyrelsen och barnomsorgen. Se över helheten av dagvården i hela kommunen Tänka framåt och utveckla verkkostnadsmässigt. Uppdatera småbarnsfostran i Kimitoöns kommun Uppföljning Den digitala informationskanalen Wilma har tagits i bruk i alla daghem. Uppdateringen av småbarnspedagogiken klar vårterminen Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning I samarbete med föräldrarna har alla enheter medvetet arbetat med barnens motoriska utveckling. Uteverksamheten är en viktig del av den motoriska träningen. 85

86 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer Barn total: BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Daghem ,5 Silva daghem ,5 Hulta daghem 40,5 36, ,5 Sofia daghem 22, ,5 Furubo daghem 17 22, Gruppfamiljedaghem Kottebo Stängd Stängd Stängd Stängd Bullerbyn 12 Stängd Stängd Stängd LillSaga 13,5 Stängd Stängd Stängd Karusellen 10,5 Stängd Stängd Stängd Familjedagvården Personal Daghem 22,75 34, ,25 Gruppfamiljedaghem Familjedagvården 15 14,75 15,5 14 Personlig assistent 1 Antal personer 45, ,5 47,25 Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl Barnträdgårdslärare 4,25 7 7,5 8,25 Specialbarnträdgårdslärare 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare 19, Familjedagvårdare daghem 6 3 4,5 4 Familjedagvårdare hemmet 15 14, Byråsekreterare 1,5 1,25 1,5 1,25 Elevassistent i daghem 1,25 TOTALT 50,75 52,00 53,75 53,00 86

87 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: För lite budgeterat för avskrivning Orsaken till den interna hyrans överskridning är att avskrivningarna överförts på verksamheterna i bokslutet. Två barnskötaranställningar har omvandlats till barnträdgårdläraranställningar för att följa lagen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret gick i det stora hela enligt planerna. Vi bör förbereda oss för framtiden, effektivera och utveckla våra arbetssätt och metoder. 87

88 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, förskola Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Silva, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Silva. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. Ny läroplan för förskolan. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2017 ca 59,5 barn. Allt flera barn med särskilda behov behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Invandringen gör att fler behöver stöd och hjälp med det svenska/finska språket. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 88

89 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, förskola Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag hölls med temat småbarnspedagogik. Föreläsare Tiina Cederström. Satsning på utemiljö i förskolan Suomenkielinen esikoulu i Silva har verksamhet i utemiljö. "Skogsförskola" Uppföljning Silva esikoulu har haft förskola utomhus i skogen under hela året. Se över helheten av förskolan i hela kommunen Planera och utveckla verksamheten kostnadsmässigt. Uppdatera förskoleplanen Uppföljning Den digitala informationskanalen Wilma är i bruk i alla förskolor. Förskolan arbetar enligt förskolans läroplan. Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning I samarbete med föräldrarna har alla enheter medvetet arbetat med barnens motoriska utveckling. Uteverksamheten är en viktig del av den motoriska träningen. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Barn/skola Hulta svenska ,5 Silva svenska 26, ,5 25 Silva finska 9, ,5 12,5 Furubo ,5 Hitis-Rosala 1, ,5 Sofia 5 5,5 8 8 Barn totalt 61,5 58,5 59,5 59 Nettokostnad /barn

90 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsverksamhet ordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl och Morgon och eftermiddagsverksamheten i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis, Västanfjärds eftis och Kimito eftis. Samtliga är i anslutning till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Detta görs i samarbete med skola och dagvård Morgon- och eftermiddagsverksamheten har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. Kimitoöns morgon- och eftermiddagsverksamhet har ca 70 barn år FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN Antalet barn i morgon- och eftermiddagsverksamheten under åren kommer att vara Morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas i samarbete med dagvården och skolan. BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag hölls med temat småbarnspedagogik. Föreläsare Tiina Cederström. Planering av morgon- och eftermiddags- verksamheten. Personalen med i planeringsarbetet då det gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten. Samarbete med dagvård och skola. Uppföljning Morgon- och eftermiddagsverksamhetens planeringsarbete har fungerat bra. Under året har det funnits ett nära samarbete mellan dagvården och skolan. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Barn totalt ,5 Mätare Nettokostnad/barn

91 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet togs i bruk från Den kommer att kräva nya arbetssätt. Syftet med den nya läroplanen är att man har ett större ämnesövergripande samarbete för att få en större helhetsbild av lärande och inlärning. Eleven ska beredas möjlighet att fördjupa sig i olika ämnesområden utifrån sina egna förutsättningar. Digitaliseringen av studentexamen kommer att slutföras under planeperioden. Strukturerna för andra stadiets utbildning kommer att förändras. Utbildningsutbudet per utbildningsenhet kommer att minska. EKONOMIPLAN Läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiet har förnyats från Utvärderingen och bedömningen av elevers inlärning förnyas, ett mera kontinuerligt/formativt utvärderingssystem bör utvecklas. - De nya läroplanerna kommer att sätta krav på en förändrad verksamhetskultur i skolorna. Större samarbete lärare emellan och lärare och elever emellan är en förutsättning för att den nya läroplanen ska fungera i praktiken. - Resursanvändningen måste optimeras. Trots att inkomsterna inte ökar måste vi utveckla skolväsendet. 91

92 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna tar eleverna aktivt med i årsplansförverkligande (verksamhetshelheter). Uppföljning Eleverna tas med i planeringen vid ämnesöverskridande teman. Elevkårerena ger regelbundet utlåtanden och förslag på frågor som gäller elevernas skolvardag. Läroplanen för grundläggande utbildningen Utveckla bedömningskulturen enligt den nya läroplanen tas i bruk. Uppföljning Två fortbildningstillfällen för formativ bedömning har hållits gemensamt för alla lärare. Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning. Kvalitetskortenas innehåll finns i Wilma/Primus. Varje skola använder sig av tre kort för utvärdering av läsåret. Uppföljning THL:s hälsoundersökning hölls under våren Profilenkäten om elevernas välmående användes av några skolor. - En enkät om den nya läroplanens genomförande besvarades av alla skolor. Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning Motionsmiljonens program har erbjudits personalen. "Tyky"-dagar med olika tema har hållits i alla skolor. Grundskolorna i Kimitoön ska vara skolor Fördjupning av färdigheter inom digitala hjälpmedel i undervisningen, som aktivt använder digitala hjälpmedel tiofingersystemet (åk 1-6), tabellprogram (åk 5-9). i undervisningen. Uppföljning Peda.net och GSuite for Education med Google Classroom används som inlärningsplattformer. - TypingMaster som tränar tiofingersättningen används i åk Utvärdering av elevernas IT-färdigheter i åk 2, 5 och 8 samt gymnasiet klass 1 görs med Oppika-utvärderingsverktyget och lärarnas IT-färdigheter med Opeka-verktyget Satsning på undervisningen i de inhemska språken, En utvecklingsplan görs för samarbete mellan de finsk- och svenskmatematik och naturvetenskapliga ämnen. språkiga skolorna (åk 1-9). Uppföljning Språkprojektet "Över språkgränserna på Kimitoön" startade på hösten. Undervisningen i matematik och naturvetenskapliga ämnen utvecklas hela tiden i och med den nya läroplanen. 92

93 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef NYCKELTAL Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Elever totalt medeltal/kalenderår 619,5 614,0 603,0 602,5 Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola 145,5 152,0 148,0 145 Dalsbruk skola 182,5 171,5 166,0 167,5 Hitis-Rosala skola 10,0 9,0 8,0 8 Västanfjärd skola 44,0 40,0 36,0 37 Kimitonejdens skola 86,5 85,5 87,5 89 Svenska elever totalt 468,5 458,0 445,5 446,5 Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kemiönsaaren keskuskoulu 120,5 119,0 118,0 119 Taalintehtaan koulu 30,5 37,0 39,5 37 Finska elever totalt ,0 157,5 156,0 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Individualiserad smågrup Integrerad i allmänundervisning * Bs 2014 elever med plan för lärande (intensifierat stöd) Special.undv. ändrad

94 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenheten, grundutbildning Ansvarsperson: Bildningschef Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 15 BS 16 BG 17 BS Antal skjutselever BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Svenskspråkiga finskspråkiga Timresurs BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Svenskspråkig undervisning Finskspråkig undervisning KOSTNADER PER ELEV BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Svenskspråkigundervisning med skolskjuts medräknat Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning KOSTNAD PER SKJUTSELEV

95 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: Bildningschef VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att ordna studier enligt läroplanen för vuxna. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Staten kommer att skära ner på anslagen för andra stadiets utbildning. Hur utslaget blir för gymnasieutbildningen är ännu inte helt klart men elevenhetspriset kommer med säkerhet att minska. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. Digitaliseringen kommer att öka på kommunernas investeringskostnader och underhållskostnader. Gymnasiets nya läroplan skall tas i bruk stegvist mellan EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på digitala hjälpmedel för undervisningen fortsätter under åren En stor utmaning för vår kommun blir att hitta en lösning på hur vi klarar av att bevara vårt gymnasium med ett tillräckligt stort kursutbud till en rimlig kostnad för kommunen. Samarbetet med andra gymnasier bör utvecklas, främst med de åboländska och västnyländska gymnasierna. Utbudet och kvaliteten på nätbaserade kurser bör förbättras. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan fortsätter att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i Svenskfinland. Målet är att under planperioden fortsätta utvecklandet av kursbrickan inom det marina området (båtförare, marinteknik) tillsammans med vuxeninstitutet. Även övriga samarbetsformer med vuxeninstitutet utvecklas under planperioden. 95

96 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: Bildningschef BINDANDE MÅL 2017 Mål De studerande ska inhämta kurser enligt sin studieplan. Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen vid utarbetande av ny läroplan. Uppföljning Elevkåren har gett utlåtanden om olika planer som ska ingå i läroplanen (jämställdhetsplanen, trivselregler m.fl.) Satsning på personalens välmående. Välmåendeprogrammet i personalstrategin följs. Uppföljning Motionsmiljonens program har erbjudits personalen. "Tyky"- dag har hållits tillsammans med lärare i Kimitonejdens skola. Gymnasiet använder aktivt digitala hjälpmedel i undervisningen. Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt sätt i undervisningen. Samtliga lärare undervisar så att de studerande får en god beredskap att genomföra digitaliserade studentskrivningar. Uppföljning Inga nya hjälpmedel har tagits i bruk under 2017 men de befintliga hjälpmedlen har märkbart ökat i användning. Utveckla utbudet av tillämpade kurser. Gymnasiets kursbricka utvecklas, delvis i samarbete med vuxenisntitutet. Uppföljning I samarbete med vuxeninstitutet har temakurser i vardagskompetens aktivt bjudits ut. Skolan beaktar de studerande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Studerandekåren medverkar vid uppgörande av planer och förverkligandet av dem. Uppföljning Eleverna har planerat friluftsdagar samt olika evenemang och tematillfällen. NYCKELTAL Elevstatisik BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kimitoöns gymnasium 77,00 74,00 75,00 78,00 Brusaby elever i KÖG 22,00 20,00 20,00 15,00 Timresurs 190,00 192,00 190,00 190,00 resurs/ elev 2,46 2,59 2,53 2,43 KOTSNADER PER ELEV 10479, , , ,00 STATENS ELEVENHETSPRIS 8127, , , ,00 96

97 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet Ansvarsperson: Bildningschef PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS 2015 BS 2016 BG 2017 BS 2017 Rektor 8,00 8,00 8,00 8,00 Svenskspråkiga lärare 46,50 47,00 46,00 46,00 Finskspråkiga lärare 15,50 15,50 16,50 17,00 Skolgångsbiträde 15,50 14,00 15,00 15,00 Skolsekreterare 1,50 1,50 1,50 1,50 Kurator, ped.hand 2,80 2,60 2,60 2,60 Förskollärare 6,00 5,25 4,50 4,50 Eftisledare 3,00 3,50 3,75 3,75 Skolgångsbiträde, förskola 0,75 2,00 1,75 1,75 Summa 99,55 99,35 99,60 100,10 UTBILDNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. inkomna avgifter, hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter Ökade kostnader, personalkostnader Ökade kostnader, köp av tjänster (enorm ökning av köptjänster från andra kommuner och övriga, ) Ökade kostnader, inköp (inventarier) Ökade kostnader, övriga kostnader (interna hyror) Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut

98 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Utbildningsenhet Ansvarsperson: Bildningschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN På utbildningsenheten har arbetet med läroplanerna fortsatt under 2017 (förskolans, den grundläggande utbildningens och gymnasiets läroplaner). Under våren 2017 diskuterade Kimitoöns lärare hur man ska utveckla elevbedömningen och den formativa bedömningen (kontinuerlig bedömning). I och med den nya läroplanen är undervisningen mera elevcentrerad och den sker i större helheter med ämnesövergripande samarbete. Det här kräver en regelbunden och genomtänkt formativ bedömning. En egen klass för förberedande undervisning för den grundläggande undervisningen startade i Dalsbruk våren Klassen hade 7 syriska barn. Satsningen på digitala verktyg i undervisningen har fortsatt och förbättringar har gjorts på elevnätverket och de trådlösa nätverken i skolorna. Förskolans och skolornas lärare har kontinuerligt fått fortbildning inom IKT för att kunna använda digitala verktyg på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt. Den största förändringen för förskolan har varit större möjligheter att använda IKT-hjälpmedel. Den finska uteförskolan i Silva (Ilvekset) har levererat sin första årskull till årskurs ett och erfarenheterna har varit positiva. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i daghemmet Silva. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiets rektor fortsätter åtminstone två år till som vuxeninstitutets rektor. Med den här lösningen vill man ge möjlighet till utökat samarbete mellan gymnasiet och vuxeninstitutet. Vårt elevunderlag kommer framöver att minska och kommunens egna studerande kommer inte att räcka till för att upprätthålla gymnasiet. För att trygga gymnasieutbildningen borde kommunen göra upp plan över hur man utvecklar verksamheten så att elevunderlaget hålls tillräckligt stort. Den digitala studentskrivningen togs i bruk i flera läroämnen under 2017 och inga större tekniska problem har uppstått. Gymnasiet har ett aktivt i samarbete med Arthursällskapet, som stöder gymnasiet i sin marknadsföring. Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var euro högre än budgeterat och största orsaken är att vi har anställt en lärare till flyktingbarnen och en speciallärare till Kemiönsaaren keskuskoulu. Köp av tjänster var totalt euro högre än budgeterat trots klara underskridningar i mat- och städtjänsterna. Köp av tjänster från andra kommuner och sammanslutningar överskreds med euro p.g.a. kostnader för elever som av olika orsaker placerats i skolor utanför kommunen. Inköp av skolmaterial och inventarier är orsaken till att inköpen överskrider budgeten med ca euro. Bland övriga kostnader är överskridningen euro p.g.a. de interna hyrorna: i bokslutet belastar avskrivningarna för första gången hyresgästerna helt och hållet. Totalt överskreds de budgeterade verksamhetskostnaderna med ca euro. Inkomsterna var euro, vilket var euro mera en budgeterat och ger ett verksamhetsbidrag som är över budget. 98

99 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kimitoöns vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstitut anordnar kurser i hela kommunen, såväl längre kurser som kortare kurser, där främst vuxna har möjlighet att delta. Institutet ordnar grundundervisning t.ex. i bildkonst, matlagning och dans för barn (7-12 åringar) och ungdomar, fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. Vidare anordnar vuxeninstitutet enskilda föreläsningar med aktuella teman. Ett kursprogram görs inför varje höst upp på kansliet. Det trycks och distribueras till alla hushåll på Kimitoön. Kursprogrammet uppdateras vid årsskiftet. Även den uppdaterade versionen trycks och distribueras till hushållen på Kimitoön. Kimitoöns vuxeninstitut samarbetar med Kimitoöns gymnasium och strävar till att hitta lösningar som gynnar vardera enheten. Under läsåret arrangerar vuxeninstitutet tillsammans med gymnasiet teoretiska båtförarstudier som en köptjänst, med vuxeninstitutet som huvudman. Studierna ger möjlighet att avlägga s.k. förarbrev. Vuxeninstitutet genomför projektet Open badges och målsättningen är att det hösten 2017 ska finnas en eller flera kurser där de studerande kan ansöka om en Open badge efter slutförd kurs. En Open badge (kunskapsmärke) visar att den studerande har uppnått en viss kunskapsmängd i ämnet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimitoöns kommun tar emot flera flyktingar och Kimitoöns vuxeninstitut bör ha beredskap för att svara mot det utbildningsbehov som flyktingmottagandet förutsätter. En osäkerhet finns gällande eventuella statliga sparåtgärder under perioden. Vuxeninstitutet följer aktivt med förändringar och kan snabbt verkställa sådana kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN Kursverksamhet ordnas för ca undervisningstimmar per år. 99

100 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kimitoöns vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor BINDANDE MÅL 2017 Mål Att upprätthålla ett mångsidigt kursutbud för främst vuxenstudier i hela kommunen. Eftersträvad nivå / uppföljning Regelbunden elektronisk utvärdering, samt analys av behov och önskemål genomförs Uppföljning Personalen och lärarna analyserar regelbundet kursdeltagarnas utvärdering. Ideér och tips lämnas hela tiden in till vuxeninstitutet. Personalen följer med trender, samhällsförändringar och lokala behov. Vuxeninstitutet samarbetar med övriga institut och aktörer. Att svara på det utbildningsbehov ett flyktingmottagande förutsätter. Med kort varsel kan man skapa nödvändig utbildning, som också bidrar till integrering. Uppföljning Vuxeninstitutet har arrangerat kursverksamhet i samarbete med flyktingkoordinatorn. Att finna ändamålsenliga lösningar för Studier vid vardera enheten kan nyttjas enligt aktuella behov. samarbete med gymnasiet. Uppföljning Gymnasiestuderande har deltagit i vissa av institutets kurser och delvis kunnat räkna dem tillgodo som gymnasiestudier. Att skapa ändamålsenliga administrativa rutiner Rutinerna utvärderas kontinuerligt och förnyas vid behov. Uppföljning Ändamålsenligheten i rutinerna har diskuteras och vissa ändringar har gjorts. Att personalen mår bra och kan fortbildas. Välmåendeprogrammet i personalstrategin följs. Möjligheter till fortbildning erbjuds. Uppföljning Personalens välmående har följts upp och personalen har fortbildats. Att samarbeta med Fria bildningen i Åboland. Regelbundna kontakter upprätthålls, för att hitta samarbetsformer. Uppföljning Vuxeninstitutet har regelbundet hållit kontakt med de instituten i Åboland. Att erbjuda sådana kurser som kan resultera Möjlighet ges att ansöka om Open badge efter en slutförd kurs. i en viss kunskapsnivå. Uppföljning Open badge-projektet har förlängts till , våren 2018 utfärdas de första Open badgen vid institutet. 100

101 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Kimitoöns vuxeninstitut Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Kursdeltagare Timmar Nettoutgifter/timme PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Rektor 0,5/0,2 0,2 0,2 0,2 Kursplanerare 0/0,8 0,8 0,8 0,8 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare Sammanlagt 0,4/0 1, VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Mindre löner och arvoden Timlärare har i högre grad än tidigare fakturerat för sin undervisning via bolag. Motsvarande minskning i lönebikostnader Köp av tjänster: Personalens resekostnader (timlärarnas) betydligt mindre än kalkylerat Utgifterna är större p.g.a. ovannämnd orsak Hyreskostnaderna något större än beräknat ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS Inga större förändringar genomfördes under året. Arbetet med att ta i bruk s.k. Open Badges fortsatte. En Open Badge visar att den studerande har en viss kunskapsnivå och de första kan delas ut under våren Vuxeninstitutet följer aktivt med utvecklingen på riksnivå och strävar till att utbildningen i så hög grad som möjligt skall kunna motsvara kommuninvånarnas behov. 101

102 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och -förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Kimitoöns kommunbibliotek har fyra betjäningspunkter, Dalsbruk, Hitis, Kimito och Västanfjärd. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Remissbehandlingen av förslaget om en ny bibliotekslag har inletts. Lagen träder i kraft om förslaget godkänns. Lagen skulle förnya bestämmelserna som rör bl.a. avgiftsfrihet, användare och personal. Det allmänna biblioteket ska fortsättningsvis vara en bas- och närservice. Lagförslaget innebär inga stora förändringar i bibliotekets verksamhet, men definierar bibliotekets uppgifter tydligare än tidigare: 1) erbjuda tillgång till material, kunskap och kulturellt innehåll 2) tillhandahålla en mångsidig och tidsenlig samling 3) främja läsning och litteratur 4) erbjuda informationstjänster och handledning i och stöd för inhämtande och användning av information samt en mångsidig läs-och skrivkunnighet 5) erbjuda lokaler för lärande, fritidsintressen, arbete och medborgarverksamhet 6) främja en samhällelig och kulturell dialog Social- och hälsovårdsreformen inverkar också på bibliotekets verksamhet; biblioteket bör förbereda sig på förändringar. EKONOMIPLAN Biblioteket följer redan nu det ovan nämnda lagförslagets principer, men tyngdpunkten kommer i fortsättningen speciellt att ligga på uppmuntran till läsning och främjande av läs- och skrivkunnighet. Användningen av bibliotekets betjäningspunkters utrymmen och inredning bedöms utgående från lagförslaget. Blanka-samarbetet med Pargas stad fortsätter utgående från de gemensamma utvecklingsprojekten och systemsammarbetet. Kimitoöns bibliotek erbjuder kunderna högklassiga, aktuella och intressanta material och evenemang samt ett öppet vardagsrum för kommuninvånarna. 102

103 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef BINDANDE MÅL 2017 Mål Arbetsprocesserna utvecklas Eftersträvad nivå / uppföljning Bibliotekets arbetsprocesser kartläggs i samarbete med Pargas stadsbibliotek. Målet är färre rutiner och mera tid för kundservice. Ett nytt materialanskaffningsprogram tas i bruk i samarbete med systemleverantören Uppföljning Kartläggningen av arbetsprocesserna har gjorts tillsammans med personal och experter. Under år 2018 kommer kartläggningen att tillämpas i praktiken. Ibruktagande av det nya materialanskaffningsprogrammet skjuts upp till år Kommuninvånarna deltar Bibliotekets kunder deltar i bibliotekets materialanskaffning genom att rösta på sina favoriter på nätet. Uppföljning Bibliotekets kunder deltog i materialanskaffningen genom att rösta på sina favoriter på nätet. Deltagande i utvecklandet av bibliotekens nationella nättjänster Den gemensamma databasens innehåll utvecklas tillsammans med de övriga Blanka-biblioteken och förbereds för samordning med övriga biblioteksnätverk och biblioteksprojekt. Uppföljning Biblioteksdatabasens kompatibilitet med nationella biblioteksnätverk har utvecklats tillsammans med systemleverantören och nationella utvecklingsprojekt. Utvecklingsarbetet fortsätter. 103

104 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal bibliotek Öppettimmar Fysiska besök Totalutlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Evenemang Fysiska besök Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Total utlån Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Låntagare Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Mätare Fysiska besök/inv. 7,9 7,8 7,7 7,2 Total utlån/inv. 10,7 10, ,1 Låntagare/inv 37,0 % 37,3 % 40 % 35,5 % Mediebestånd /inv 10 10,0 11,1 10,1 Anskaffningar /inv 0,5 0,58 0,5 0,5 Omkostnad/inv. 89,8 93,8 93,2 88,3 Kostnad för medie- 10,5 11,5 10,9 9,8 anskaffning/inv. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Bibliotekschef Bibliotekarie 1,8 2 2,6 2,7 Biblioteksfunktionär 6,44 5,24 4,62 4,52 9,24 8,24 8,22 8,22 104

105 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Bibliotek Ansvarsperson: Bibliotekschef BIBLIOTEKSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Minskade kostnader, interna hyror (p.g.a. budgeteringsfel) Minskade kostnader, lönebikostnader Minskade kostnader, köp av tjänster Ökade kostnader, inventarier (projektrelaterat) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Bibliotekets budget täcker basverksamheten. Projektmedel för utvecklingsarbetet har erhållits från Undervisnings- och kulturministeriet. Utvecklingen av bibliotekets utrymmen och inredning i enlighet med den nya lagen har inletts. Utvecklingsmålen för Blanka-biblioteken för är tillgänglighet och digitalt kompetens. Överföringen av samhälleliga tjänster till nätet är en utmaning också för kommunen. Att handleda medborgarna i användningen av nättjänster är en viktig uppgift i vilken också biblioteket deltar. 105

106 BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för kultur, idrottsochungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer samt med kreativa yrkesutövare i kommunen. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, kultursekreterare, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser samt Bio Pony. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för att ägna sig åt kreativ verksamhet eller fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen och välbefinnandet försämras. Insikten ökar i samhället om att även konst och kultur främjar hälsa och välmående Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom rörelse i skolan programmet samt till att ägna sig åt kreativitet för att främja självkänsla, inlärning och trivsel. Motionsrådgivningsverksamheten etableras samt förstärks under tidsperioden. Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Samarbetet med verksamheten inom Ungdomsverkstaden Isla+ samt det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas samt utformas under tidsperioden. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller arbete. Kultur och konst ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader som en resurs och möjlighet som man i allt större utsträckning bör utnyttja för kulturaktiviteter och kulturturism. Man har även insett kulturens betydelse för välmående och förebyggande verksamhet inom vård och fostran. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 106

107 BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen Kultur Kultursektorns viktigaste uppgift är att sörja för att Kimitoöns invånare har goda möjligheter till ett mångsidigt kulturutbud och kulturutövande. Detta sker i samarbete med såväl fritidsenheten och kommunens övriga enheter som med externa aktörer och kreativa yrkesutövare. Barnkulturen ges hösta prioritet. Alla barn bör få möjlighet att stifta bekantskap med olika konstformer. BINDANDE MÅL 2017 Mål Minst 1 timme motion för barn och ungdomar per dag Eftersträvad nivå / uppföljning Utveckla verksamheten inom Skolan i rörelse programmet Uppföljning Alla grundskolor i kommunen är med och skolorna har utvecklat verksamheten under året. Effektivera informationen om motionens betydelse Implementering av motionsrådgivningen 20 kunder/år Uppföljning Motionsrådgivningen har implementerats i den normala verksamheten. Under året hade motionsrådgivningen 30 kunder. Utveckla verksamheten inom hälsomotion Utveckla verksamheten, så att vi är klart bättre en medeltalet i Finland på THL:s mätare TEA viisari Uppföljning Uppgifterna samlas in vartannat år. Följande tidpunkt är våren Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj) Uppföljning Egentliga Finlands cykelkampanj arrangerades under tiden Sammanlagt cyklades 2465 prestationer. Kimitoöns kommun arrangerade också en intern cykelkampanj för personalen. Satsningar på seniorkultur Utveckling av kulturapotek och kulturvänverksamheten Uppföljning Seniorkulturverksamheten utnyttjas av åldringshem och dagcenter. Sammanlagt 15 kulturverkstäder arrangerades för åldringsvården i kulturapoteketes regi under år Sagalund och kommunen har inlett planerna för kulturlotsverksamheten. Satsningar på kulturfostran för barn och unga Samarbetsprojekt med andra aktörer, bl.a. skola och dagvård Uppföljning Samarbetsprojekt med andra aktörer, bl.a. skola och dagvård. Grunden för kulturläroplanen och museistigen sattes i samarbete med kulturlärarrepresentanter från skolorna och barnkulturkoordinatorn vid Sagalund. Kulturläroplanen utvärderades i slutet av året i samarbete med lärarna. 107

108 BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Banan Antal besökare netto Bokslut 34200, , , ,00 Nettokostnad/besök 8,14 12,24 12,07 15,54 Slaggis Antal besökare Netto Bokslut 37100, , , ,00 Nettokostnad/besök 7,57 11,66 7,50 13,44 Lammis Antal besökare Netto Bokslut 22500, , , ,00 Nettokostnad/besök 45,00 22,80 24,44 27,50 Amosparken Antal användare: Netto Bokslut 44300, , , ,00 nettokostn/anv 1,05 0,85 0,86 0,88 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut 8400, , , ,00 nettokostnad/anv. 1,40 0,65 0,40 0,46 Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut 33700, , , ,00 Nettokostnad/anv 2,59 2,59 2,00 2,51 108

109 BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut 79400, , , ,00 Nettokostnad/anv 5,43 5,78 5,86 5,69 Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut 22650, , , ,00 Nettokostnad/anv 15,10 7,33 8,33 18,50 Kulturverksamhet evenemang, egna/samarbete antal filmvisningar filmvisningar, besökare evenemang för barn och unga PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Fritidschef idrottsinstuktör planmästare idrottsanläggningsskötare Koordinator för ungdomsarbete Idrotts- och ungdomsledare Verksamhetsledare för ungdomsver uppsökande ungdomsarbetare kultursekreterare 0,5 0,5 1 1 Förändringar: 9,5 9,

110 BILNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen FRITIDSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG17 BS17: Ökade inkomster för EU ungdomsutbytet international friends go Archipelago Ökade inkomster deltagaravgifter och hyresinkomster 9800 Mindre utgifter för interna hyror 9000 Mera utgifter köp av tjänster och material IFGA Mindre utgifter köp av tjänster filmverksamhet 6000 ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året gick både verksamhetsmässigt och ekonomiskt bra. Under året färdigställdes grundrenoveringen av Amosparkens friidrottsplan. En frisbeegolfbana förverkligades i Dalsbruk genom Leader-finansiering. I samma projekt köptes snökanoner, som möjliggör en förlängning av skidsäsongen i Dalsbruk. I framtiden kommer fritidssektorn att ha en viktigare roll för både invånare och beslutsfattare i kommunen. Idrotts- och friluftssektorn kostade 59,66 euro, ungdomssektorn 32,47 euro och kultursektorn 45,32 euro per invånare. 110

111 16.4 Omsorgsavdelningen Omsorgens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgsenheten Hälsovårdsenheten Specialsjukvården 111

112 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2016 Ursprunglig BG 2017 Budgetändringar BG 2017 BS 2017 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,05 % Avgiftsintäkter ,53 % Understöd och bidrag ,58 % Hyresintäkter ,88 % Övriga verksamhetsintäkter ,08 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,75 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,54 % Övriga lönebikostnader ,08 % Lönebikostnader ,87 % Personalkostnader ,00 % Köp av tjänster ,97 % Material, förnödenheter och varor ,22 % Understöd ,66 % Hyreskostnader ,15 % Övriga verksamhetskostnader ,15 % VERKSAMHETENS KOSTNADE ,16 % VERKSAMHETSBIDRAG ,15 % AVSKRIVN. ENLIGT PLAN ,65 % RÄKENSK.PER. RESULTAT ,01 % Budgetändring: Tilläggsanslag euro: Äldreomsorgen, köp av tjänster 112

113 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden och omsorgens förvaltning. Centrallagret handhas fr.o.m av hälsovårdsenheten. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en vårdkoordinator och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av - socialenheten, som består av dels en verksamhetsenhet som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, familjeservice samt handikappservice (tjänster för barn och handikappade) och dels en verksamhetsenhet som har hand om vuxensocialarbete, olika typer av sysselsättningsverksamhet, missbrukarvård och flyktingarbete (tjänster för vuxna och flyktingarbete), - äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar institutionsvård, vård i hemmet och serviceboende för äldre, - hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar hälsocentralsjukhusets, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet samt - specialsjukvården. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. Renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under år Kommunen har i februari 2016 tagit emot 20 syriska kvotflyktingar. Detta har inneburit nya utmaningar för flera olika verksamheter i kommunen, bl.a. läkarmottagningarna och rådgivningsverksamheten. En arbetsgrupp med representanter för bildningsavdelningen, utvecklingsavdelningen och omsorgsavdelningen har samarbetat gällande mottagningen och flyktingarnas integration i det finländska samhället. Eftersom behovet av kommunplatser för flyktingar är stort har kommunstyrelsen i augusti 2016 tagit ställning för att man skall ta emot en ny grupp på 20 personer. Om också fullmäktige gör ett likadant beslut under 2016 så intensifieras arbetet med integrationen eftersom gruppen växer. Under deltar kommunen i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation inom socialväsendet. Projektet har beviljats finansiering av staten. Om finansiering beviljas deltar kommunen i ett AMIF-projekt med bl.a. Pargas, Hangö, Åbo Akademi, Åbo universitet och Röda Korset under tiden Målsättningen är att stöda integrationen av flyktingar i det finländska samhället, speciellt i mindre, tvåspråkiga kommuner. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Regeringen har i juni 2016 offentliggjort preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättande av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering. Reformen planeras träda i kraft I framtiden skulle staten dra upp riktlinjerna för social- och hälsovården, medan 18 landskap skulle stå för ordandet och finansieringen av social- och hälsovården. Tjänsteproducenter inom landskapen skulle i framtiden vara offentliga och privata bolag samt bolag inom tredje sektorn. Regeringen vill öka valfriheten för kunderna inom social- och hälsovården. Dygnet runt -jourverksamheten inom sjukvården skulle skötas av sammanlagt 12 enheter i landet. Kommunerna skulle alltså efter att de nya lagarna trätt i kraft inte längre få producera social- och hälsovårdstjänster, men kommunerna skulle fortfarande i framtiden sköta det hälsofrämjande arbetet. Utöver social- och hälsovården skulle landskapet ansvara för bl.a. räddningsväsendet och miljöhälsovården. Kommunerna skall avge utlåtande om de nya lagarna gällande social- och hälsovården före Enligt den nya kommunallagen (410/2015), skall kommunen också ha ett handikappråd som utses av kommunstyrelsen. 113

114 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef EKONOMIPLAN Verksamheten leds redan nu så att man beaktar att stora förändringar kommer att ske inom social- och hälsovården under de närmaste åren. - När kommunens strategi uppdaterats påbörjas arbetet med att uppdatera även omsorgsavdelningens verksamhetsprogram. - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. Under 2017 börjar en ny verksamhetsenhet sitt arbete. Enheten hör administrativt till socialenheten och handhar vuxensocialarbete, olika former av sysselsättningsverksamhet samt flyktingarbete. - Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan beaktas då man planerar de kommande årens verksamhet. Renoveringen och tillbyggnaden av hälsostationen i Kimito sker huvudsakligen under Välfärdsplanen för barn och unga, som färdigställs hösten 2016, behandlas och godkänns av kommunstyrelsen och fullmäktige. - Under kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. Projektet har beviljats finansiering av staten. - En vårdkoordinator på deltid behövs för koordinering av främst av hälsocentralsjukhusets och äldreomsorgsenhetens patientströmmar. - Centrallagret flyttar administrativt till hälsovårdsenheten. - Om fullmäktige under hösten 2016 besluter att kommunen skall ta emot en ny grupp kvotflyktingar planeras och genomförs mottagningen som ett sektoröverskridande samarbetsprojekt under hösten 2016 och BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Omsorgsavdelningen uppgör ett nytt verksamhets- Ett verksamhetsprogram färdigställs under program när kommunens strategi är färdig Uppföljning Arbetet med verksamhetsprogrammet är nästan slutfört. Dokumentet färdigställs i början av Omsorgsavdelningen strävar till att Minskade kostnader för långtidsarbetslösa. sysselsätta flera långtidsarbetslösa. Uppföljning Kostanderna för långtidsarbetslösa har inte minskat under 2017 och varierar mycket från månad till månad. Omsorgsavdelningen satsar på personalens välmående. Utbildningstillfällen ordnas med tanke på kommande organisationsförändringar. Uppföljning En tredagars utbildning i förändringsledarskap ordnades i samarbete med Pargas stad för alla förmän skall kunna stöda och leda personalen inför kommande förändringar. Omsorgsavdelningen satsar på förebyggande Alla verksamhetsenheter utvecklar de förebyggande och och hälsofrämjande verksamhet. hälsofrämjande arbetsmetoderna. Uppföljning Beslut har gjorts att äldreomsorgen kommer att anställa en egen fysioterapeut som kommer att jobba med hemförlovning av klienter. I fokus är att rehabilitera klienterna inför hemmaboendet. Aktiveringen av nollmotionärer fortsätter, i samarbete med fritidssektorn. Planer på att starta en lågtröskelverksamhet (familjecenter) inom LAPE-projektet (Lupa auttaa) utreds. 114

115 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef Alla omsorgsavdelningens verksamhets- punkter sorterar papp- och kartongavfall. Samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall och ser över sorteringsprocessen för denna typ av avfall. Uppföljning Samtliga verksamhetspunkter utom hvc-sjukhuset sorterar papp- och kartongavfall. Hvc-sjukhusets renovering blev klar i december 2017 och man åtgärdar saken under år NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden Mätare Kimitoöns omsorgsavdelning totalt Nettokostnad, euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Omsorgschef Förvaltningschef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 3,1 3,1 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Minskade kostnader för omsorgsnämnden Minskade kostnader för omsorgens förvaltning euro euro 115

116 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgsförvaltning Ansvarsperson: Omsorgschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under 2017 har man på nationell nivå beslutat att landskaps- och vårdreformen skjuts upp till Landskapsval skall förrättas i oktober Omsorgsavdelningen har på olika sätt aktivt deltagit i Egentliga Finlands landskaps förberedelser inför reformerna. Man har i kommunerna börjat tillämpa likadana direktiv och arbetsprocesser för att förenhetliga social- och hälsovården i de olika kommunerna. Denna utveckling kommer troligtvis att fortsätta under de närmaste åren. Det finns numera en nästan heltäckande socialjour utanför kontorstid (Vakka-Suomi kommer med i ett senare skede) som sköts och administreras från Åbo. Detta är ett exempel på ökat samarbete mellan kommunerna. Kommunen deltar i två projekt som omfattar hela landskapet, Kompassi -projektet ( ) och Lupa auttaa -projektet ( ). Det första omfattar äldreomsorgen och det senare lågtröskelservice för barn och familjer. Projekten innebär att kommunerna gemensamt förbereder sig för reformen av social- och hälsovården. Inom socialväsendet deltar alla landets kommuner i Kansa-koulu-projektet ( ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid ibruktagandet av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. AMIF-projektet beviljades inte finansiering. Kimitoön har för andra gången tagit emot 20 syriska kvotflyktingar under Tack vare ett gott sektoröverskridande samarbete har mottagningen gått smidigt. Omsorgsavdelningens personalstyrka är nästan oförändrad inom äldreomsorgsenheten. Inom socialenheten har personalen utökats med ungefär fem årsverken i och med den organisationsförändring som gjordes , då kommunens hela sysselsättningsverksamhet överflyttades till socialenheten från bildningsavdelningen och förvaltningsavdelningen.-inom hälsovårdsenheten minskade antalet årsverken under året med 10, eftersom verksamheten till en del koncentrerats till Kimito huvudhälsostation, som under året renoverats och byggts till. Byggnadsarbetena slutfördes i december Avdelningens verksamhetsenheter har huvudsakligen förverkligat de mål som uppställts i budgeten och ekonomiplanen för Hela avdelningen har underskridit den ändrade budgeten (inkluderat en tilläggsbudget på euro för ibruktagning av servicesedlar) med ,72 euro. Orsakerna till att budgeten underskridits är att kostnaderna för specialsjukvården som köps av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har blivit avsevärt mycket lägre än budgeterat. Utöver de minskade kostnaderna för specialsjukvården har budgeten för hela avdelningen hållit, med överskridningar inom socialenheten och underskridningar inom äldreomsorgsenheten. Ett gemensamt råd för äldre och funktionshindrade kommer att utses i januari

117 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten fördelas i två verksamhetsenheter: verksamhetsenheten för vuxen- och sysselsättningstjänster och verksamhetsenheten för familje- och handikapptjänster. Fullt ut sker förändringen fr o m , men förberedelser görs redan under Vardera verksamhetsenhet har en egen enhetschef. Verksamhetsenheten för vuxen- och sysselsättningstjänster handhar vuxensocialarbete, missbrukarvård, flyktingarbete, sysselsättande verksamhet (bl.a. rehabiliterande arbetsverksamhet, arbete med lönesubvention) och förmånshandläggning, till den del som blir kvar i kommunen efter att största delen av utkomststödet flyttat till Folkpensionsanstalten Ungdomsverkstaden och Arbetskompaniet som är tidsbundna projekt administreras härifrån. All personal i den nya verksamhetsenheten kommer från Omsorgsavdelningen, Bildningsavdelningen och Förvaltningsavdelningen. I slutändan betyder organisationsförändringen att personalen minskar med ett årsverke. Socialenhetens verksamhetsenhet för familje- och handikapptjänster omfattar barnskydd, familjeservice, barnatillsyn och handikappvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Regeringen har i juni 2016 offentliggjort preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättande av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering. Reformen planeras träda i kraft I framtiden skulle staten dra upp riktlinjerna för social- och hälsovården, medan 18 landskap skulle stå för ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården. Det är i skrivande stund oklart vilka uppgifter som kommunerna skall sköta efter den Det hälsofrämjande arbetet kommer troligtvis att skötas av kommunerna i framtiden. De förändringarna som är på gång för år 2019 inom arbetsmarknadstjänster kräver ett förändringsarbete hos kommunen vad beträffar sysselsättningsfrågor. Folkpensionsanstalten tar över merparten av handläggningen av utkomstödet fr.o.m Kompletterande och förebyggande utkomststöd handhas fortsättningsvis av kommunerna. Detta är dock endast en liten del av förmånshandläggningen. Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda ändrades , förändringarna stärker självbestämmanderätten och ska minska på användningen av begränsningsåtgärder. Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter också beredningen av den sedan länge eftersträvade totalreformen av lagstiftningen som gäller personer med funktionsnedsättning. Målet är en tydlig lag som säkerställer delaktigheten och jämlikheten för personer med funktionsnedsättning, och där handikappservicelagen och specialomsorgslagen sammanslås. Målet är att lagen ska träda i kraft år (stm.fi) Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) innebär nya arbetssätt gällande klientdokumentationen inom socialenheten. EKONOMIPLAN Verksamheten leds redan nu så att man beaktar att stora förändringar kommer att ske inom social- och hälsovården under de närmaste åren. - Utvecklingen av verksamhetsenhetens arbetsprocesser påbörjas. Samarbetet mellan de olika funktionerna förstärks så att flera långtidsarbetslösa aktiveras. Unga utan daglig verksamhet, d v s unga utan studie- eller arbetsplats, fångas upp i ett tidigt skede för att undvika att de marginaliseras och passiveras. - Under kommer kommunen att delta i ett nationellt projekt ( Kansa-koulu ) som handhas av 11 kompetenscenter inom det sociala området. Målet med projektet är att stöda kommunerna vid 117

118 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef - ibruktagning av elektronisk arkivering och andra nya arbetsmetoder vid elektronisk dokumentation. Projektet har beviljats finansiering av staten. - Ungdomsverkstadens och Arbetskompaniets projektbaserade verksamhet fortsätter Mottagningen av ytterligare en grupp kvotflyktingar planeras 2016 och genomförs 2017 som ett sektoröverskridande samarbetsprojekt Utvecklandet av det förebyggande arbetet inom alla sektorer där man jobbar med barn och unga är av största vikt. Familjeservicen startade som ett svar på den förnyade socialvårdslagen (1301/2014) vars syfte är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och förbättra likabehandlingen av klienterna. En trend i samhället har varit att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har delvis minskat då alltfler familjer får service enligt socialvårdslagen och inte blir barnskyddets klienter. Utvecklandet av familjeservicen och samarbetet med barnskyddet, liksom samarbetet med övriga sektorer, också tredje sektorn, där man arbetar med barn och unga fortsätter. Som ett av social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt ska barn- och familjetjänsterna reformeras genom ett riksomfattande utvecklingsprogram (LAPE). Målet är att tjänsterna i högre grad ska utgå från barnens och familjernas behov, de ska ge bättre resultat, vara kostnadseffektivare och bättre samordnade. Barnets bästa och stöd i föräldraskapet står i fokus. Basservicen stärks och tyngdpunkten förflyttas till förebyggande tjänster och tidigt stöd. På detta sätt kan man minska antalet barn som blir omhändertagna eller får institutionsvård och samtidigt tygla kostnadsökningen. (stm.fi) Regionala delprojekt ska starta med en stram tidtabell, men i skrivande stund är det ännu oklart vilken Kimitoöns kommuns andel är i kommande projekt. Socialjouren utanför tjänstetid planeras att börja skötas regionalt. Tidtabellen är ännu oklar. Jouren skall organiseras utgående från Åbo stad där det finns en aktiv jourenhet, och därifrån all telefonjour skulle skötas. Kimitoön skulle ingå i en bakjoursring inom Salo-området. Salo stad har visat intresse för att ta över Kimitoöns socialjour utanför tjänstetid om arrangemangen med Åbo stad drar ut på tiden. Hittills har jouren utanför tjänstetid skötts via köptjänstavtal, kompletterad med egen bakjour. BINDANDE MÅL 2017 Mål Utveckla en modell för hur stöda föreningar inom det sociala området som är aktiva på Kimitoön Eftersträvad nivå / uppföljning Möjligheten att ansöka om bidrag har annonserats och bidragsansökningar behandlats och bidrag utbetalats Uppföljning Bidrag har lediganslagits att sökas i april Fem ansökningar kom in, fyra beviljades bidrag. Barnskyddets personal har möjlighet att arbeta Motsvarande köptjänster inom barnskyddets öppenvård intensivt med familjer inom barnskyddet hålls på nuvarande nivå Uppföljning Köptjänster inom öppenvården har använts för familjerehabilitering, för att undvika placering utanför hemmet. Kostnaderna för köptjänster inom öppenvården ökat. 2017: ; 2016: Hejda kostnadsökningen för färdtjänst Andelen färdtjänstresor som beviljas enligt socialvårdslagen ökar i jämförelse med resor beviljade enligt handikapplagen Uppföljning I jämförelse med 2016 har andelen klienter som beviljats färdtjänst enligt socialvårdslagen ökat från 10% till 24%. Utveckla den nya organisationsmodellen i Nya mötesrutiner och samarbetsformer införs socialenheten Uppföljning Nya mötesrutiner har införts, och modifierats under året. 118

119 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenheten Ansvarsperson: Socialchef Ibruktagande av TYPPI-programmet inom Programmet används gällande de personer som är inskrivna den sektorsövergripande samservicen som i samservicen främjar sysselsättningen Uppföljning TYPPI-programmet används för de 15 klienter som under 2017 varit inskrivna i samservicen. Kommunens socialenhet och te-byrån har regelbundna gemensamma möten med klienterna Sysselsättande verksamhet utvecklas Projektet Arbetskompaniet arbetar för att skapa lokala strukturer för att kunna befrämja möjligheter till sysselsättning på orten. Projektet pågår under åren och har som mål att dels skapa nya modeller för sysselsättning, dels verka för en förbättrad sysselsättningsgrad på Kimitoön. Sysselsättningsgraden enligt FPA:s statistik ska under projekttiden vara över 40% Uppföljning Inom projektet har sysselsättningsverksamhet i kommunens egna verksamhetsenheter etablerats, ett gott samarbete med församlingen har etablerats och privata arbetsgivare har stöttats i anställningsprocesser -sysselsättningsverkstaden Ekocenter fortsätter efter projekttiden i kommunens egen regi -arbetslöshetsgraden var i december % (268 personer) mot 10,8% i december 2016 (319 personer) -sysselsättningsgraden var ,4%, målet har inte helt nåtts, men innan projektet startade var sysselsättningsgraden 27,6% (2014) NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS16 BG 17 BS17 Barnskyddsanmälningar Antal kontakter till familjeservice Omhändertagna barn Barn i eftervård Färdtjänstresor Färdtjänstresor enl. handikappservicel Färdtjänstresor enl. socialservicel Färdtjänstresor enl. omsorgsl Antal sysselsatta personer Antal sysselsatta på lönestöd Rehabiliterande arbetsverksamhet, antal dagar inom kommunen utanför kommunen Hushåll som erhåller utkomststöd

120 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Socialchef 1 1 1,8 1 Förman 0,27 Förmånshandläggare 1 1 Byråsekreterare 1 1 Socialarbetare 3,58 3,22 3 2,5 Barnatillsyningsman Socialhandledare 1 2, Familjehandledare 0, Familjearbetare 1 0,75 1 0,42 Flyktinghandledare 0,8 1 1 Hälsovårdare, flyktingarbete 0,5 0,5 Uppsökande ungdomsarbetare (1) '(1) 1 0,79 Verksamhetsledare Ungdomsverkstaden '(1) '(1) 1 0,42 Handledare Ungdomsverkstaden 0,58 Projektledare, Arbetskompaniet '(1) '(1) 0,25 0,8 Arbetsledare, Arbetskompaniet '(1) '(1) 1 1 Arbetshandledare 1 1 Skolkurator 0,2 0,2 Totalt 9 (13)11,41 (15,41) 17,75 16,48 SOCIALENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Intäkter, arbetskompaniet, projekt Personalkostnader, sysselsättning resurs på flyktingmottagning Köpta tjänster, barnskydd anstaltsvård, handikappade öppenvård, handikappade färdtjänst, handikappade missbrukarvård Understöd, barnskydd handikappade andel av arbetsmarknadsstöd

121 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Sysselsättningsverksamheten flyttades till socialenheten fr o m 2017, till enheten anställdes en förman för tjänster för vuxna och sysselsättningsverksamhet, emedan socialchefen fortfarande fungerar som chef för hela socialenheten. Den andra gruppen kvotflyktingar från Syrien togs emot i februari 2017, och de kunde starta sin integrationskurs genast. Eventuellt tas en ny mindre grupp flyktingar emot under Reso stad koordinerar social- och hälsovårdsministeriets spetsprojekt för barn- och familjetjänster (LAPE) och Kimitoöns kommun har en egen sektoröverskridande LAPE-grupp där en representant från familjeservicen medverkar. Socialjouren utanför tjänstetid har fr o m april 2017 börjat skötas regionalt utgående från Åbo stad. Telefonjouren sköts i Åbo stads regi, emedan Kimitoön ingår i Salo stads bakjoursring tillsammans med Somero. Bakjouren sköter om eventuella utryckningar till platsen. I framtiden planeras att Åbo stad även sköter socialjouren under tjänstetid. 121

122 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vård och omsorg av den äldre befolkningen. Vård i hemmet är indelat i två distrikt, ett i Söder, som inkluderar skärgården och ett i Norr. Klienterna i östra delen av Kimitoön delas mellan de två distrikten och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin hemvård av Silverbackens personal. Effektiverat Serviceboende finns på Almahemmet i Kimito (32 boendeplatser), Silverbacken i Västanfjärd (17 boendeplatser) och serviceboende på Hanna-hemmet (18 boendeplatser). Under år 2016 har anstaltsvården på Hanna-hemmet tillfälligt utökats med 5-6 vårdplatser. Dessa planeras minska tillbaka till de planerade vårdplatserna för anstaltsvård, d.v.s platser. I anslutning till Hanna-hemmet finns Fridhem, med 10 boendeplatser. Dessa boendeplatser ändrar under året från lätt serviceboende till effektiverat serviceboende. Förändringen är planerad att ske under april månad. Äldreomsorgen har för år 2017 även budgeterat för 7 köpta vårdplatser inom serviceboende. Inom äldreomsorgens dygnetruntvård är ca 10 % av klienterna under 75 år, vilket bör beaktas när man gör jämförelser mellan de nationella rekommendationerna och Kimitoöns totala platsantal. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:15 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen definieras de nationella målen för Kommunerna uppmanas granska målen i förhållande till kommuninvånarnas behov då de ställer upp sina egna mål och utvecklingsförslag. 75 år fyllda (hela landet) Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 89,6 89,5 89,6 91,0-92,0 Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård ,2 11,8 12,2 13,0-14,0 Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 3,7 4,2 4,4 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende ,4 5,6 5,9 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral ,8 4,7 4,4 2,0-3,0 Kimitoöns kommun bör sträva efter att de nationella målen för 2017 uppnås. I tabellen nedan ses tabellen ovan, kompletterad med Kimitoöns kommuns procenttal. Rutorna med aprikos bottenfärg är kommunens egen statistik, de övriga är tagna från Statistikcentralens och THL:s uppgifter. Kimitoöns målsättning för 2017 är framställd med grön bottenfärg, den nationella målsättningen har i tabellen blå bottenfärg. 75 år fyllda på Kimitoön mål Andelen 75 år fyllda som bor hemma (%) 90,5 90,6 90,6 90,6 91,0-92,0 Andelen 75 år fyllda klienter (%) som fick regelbunden hemvård ,3 14,6 14,6 13,3 13,0-14,0 13,0-14,0 Andelen 75 år fyllda (%) som fått stöd för närståendevård under året 1,2 1,5 2,5 3,5 4,1 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) som var klienter inom effektiverat serviceboende ,1 3,6 5,1 6,0 7,0 6,0-7,0 Andelen 75 år fyllda (%) på ålderdomshem eller långvarig institutionsvård på hälsocentral ,7 3,6 4,1 3,4 2,4 2,0-3,0 Kimitoöns kommunfullmäktige har i mars 2015 godkänt Plan för att stödja den äldre befolkningen Äldrepolitiskt program för Kimitoöns kommun. Äldreomsorgen har förbundit sig att verka för att målsättningarna uppfylls, förutsatt att fullmäktige beviljar tillräckliga anslag för att verkställa de planerade åtgärderna. I planen definieras åtgärderna fram till år För år 2017 har inte tillräckliga medel tilldelats äldreomsorgen för att kunna förverkliga de i planen uppställda målsättningarna gällande stöd för närståendevård, servicesedlar eller familjevård för äldre. Ett tillräckligt antal kunnig personal är en nödvändig förutsättning för att säkerställa en trygg och högklassig service för äldre. Dessutom har detta en stor betydelse med tanke på personalens arbetshälsa, arbetssäkerhet, rättsskydd och varaktighet. Forskning har visat att vid sidan av personalantalet har i synnerhet kompetens, förmågan att rikta kompetensen rätt och kompetent närledarskap ett samband med vårdens kvalitet och effektivitet. Dessa faktorer säkerställer att de äldre invånarna får vård i enlighet med sina behov och ökar klient-/patientsäkerheten. 122

123 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet har kraftigt höjts de senaste åren och kommer fortsättningsvis att höjas genom uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. BINDANDE MÅL 2017 Mål Kortet i ergonomisk förflyttningskunskap Eftersträvad nivå / uppföljning Fortsätter med utbildning i förflyttningskunskap och riskbedömning Minst 5 arbetstagare utbildas Uppföljning Sju av äldreomsorgens personal har gått utbildningen i ergonomisk förflyttningskunskap Butiksuppköp övergår från Vård i hemmet till köpmännen/butiksinnehavare. Kommunen gör avtal med köpmän och butiksinnehavare gällande handling av dagligvaror för klient inom Vård i hemmet. Uppföljning Målet har inte nåtts. Omsorgsnämnden har den remitterat ärendet med Viilea-matpostlåda projekt. Diskussioner med köpmännen fortsätter. Mera liv i åren med små gärningar En fortsatt utveckling av den dagliga sysselsättningen och meningsfullheten. Medeltal minst 3,0 i klientenkäten gällande daglig sysselsättning. Uppföljning Klientenkäten genomförs i början av följande verksamhetsår, dvs En satsning har gjorts framförallt på synlighet av den dagliga verksamheten. Äldreomsorgens boende-enheter har gått med i Facebook och publicerar där information om sysselsättning och evenemang, så att anhöriga får del av detta. Omorganisering av anstaltsvårdarnas arbetsuppgifter Arbetsbeskrivningen förnyas. inom boendeservice/anstaltsvård Uppföljning Hannahemmet har inom modulen Fridhem omorganiserat anstaltsvårdarens arbetsuppgifter, så att även vårduppgifter ingår. Utvärdering kvarstår. Ledarskapsfortbildning för förmännen Alla förmän inom äldreomsorgen fullföljer utbildningsprogrammet och erhåller specialyrkesexamen i ledarskap. Uppföljning Alla de fem förmän som påbörjat utbildningsprogrammet utexaminerades under NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Hemvårdsbesök Dagcenterbesök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn * 772* Eff. serviceboende kommunal, vårddygn Eff. serviceboende servicesedel, vårddygn Eff. serviceboende betalningsförb, vårddygn Institutionsvård, vårddygn

124 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Hemvårdsbesök Dagcenterbesök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn * 772* Eff. serviceboende kommunal, vårddygn Eff. serviceboende servicesedel, vårddygn Eff. Serviceboende betalningsförb, vårddygn Institutionsvård, vårddygn Mätare BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Hemvård euro/besök 29,34 26,73 31,97 25,04 Lätt serviceboende euro/boendedag 39,53 38,06 46,31* 50,66* Effektiverat serviceboende Almahemmet euro/boendedag 111,97 109,56 117,85 114,73*** Hanna-hemmet euro/boendedag 106,27 109,69 99,84 78,05 Silverbacken euro/boendedag 107,58** 100,30** 109,35** 94,23** Servicesedel euro/boendedag 80,54 Betalningsförbindelse euro/boendedag 99,44 Institutionsvård Hanna-hemmet euro/vårddygn 90,37 85,51 107,69 106,26 *Lätt serviceboende upphört **innehåller kostnader för Dag-center i Västanfjärd ***innehåller kostnad förorsakad av extra brandvakt fr.o.m. maj 2017 p.g.a. avsaknad av automatisk släckningsanordning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Äldreomsorgschef Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 Förman 4,6 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0, Ansvarig sjukskötare Sjukskötare/Hälsovårdare 14,9 13,9 15,1 14,2 Närvårdare/Primärskötare 55,98 60, , ,7275 Mentalvårdare Konditionsskötare 1 0,62 1 0,62 Hemvårdare 12 9,25 10,25 8,1275 Hemhjälpare 1,55 1, Vårdbiträde Anstaltsvårdare ,5 Sysselsättare 1,78 1,78 1,6274 1,6275 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6275 Resursperson 0,5 0,5 0,5 0,5 Brandvakt ,7 Totalt 109, , , ,

125 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Ökade inkomster totalt Minskade kostnader för intern hyra och it Minskade köp av kundtjänster Ökade kostnader för material och förnödenheter (läkemedel, vårdförnödenheter) Minskade understöd Minskat intresse för servicesedlar Ökade kostnader för experttjänster (konsulter, handledning) Minskade personalkostnader Ökade kostnader för personalens företagshälsovård Minskade kostnader för övriga tjänster (frissa) Ökade kostnader för intern mattjänst ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN De utökade vårdplatserna inom institutionsvården har planenligt upphört så, att den sista extra vårdplatsen upphörde Hannahemmets institutionsvård har under året varit 31, medan vårdplatserna inom effektiverat serviceboende varit 28. Fridhem har planenligt förändrat sin verksamhet från lätt serviceboende till effektiverat serviceboende den Orsaken till förändringen var att vårdtyngden blev allt högre och motsvarade inte längre en vårdtyngd som lämpar sig för lätt serviceboende. Tidvis har det också varit svårt att hitta lämpliga klienter till denna lätta vårdform, eftersom klienterna vårdas allt längre i eget hem. En vårdplats på Fridhem har sedan våren 2017 reserverats för intervallvård. Kommunen tog under året i bruk servicesedlar inom effektiverat serviceboende. Budgeterade medel för ändamålet fanns för två servicesedlar. Eftersom även betalningsförbindelsernas andel en aning har ökat beviljades en tilläggsbudget för köptjänster på Antalet klienter som erbjudits servicesedel är 15. På kommunens område finns fyra godkända serviceproducenter. Åtta klienter inom äldreomsorgen (65 år fyllda) har beviljats betalningsförbindelse för dygnetrunt vård under Social- och hälsovårdsministeriet har utkommit med en ny publikation 2017:7 Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Kvalitetsrekommendationernas centrala innehåll är följande: Tillsammans tryggar vi en så funktionsduglig ålderdom som möjligt Klient- och servicehandledningen i centrum Kvalitet skapas av utförare Åldersvänlig servicestruktur Dra full nytta av tekniken 125

126 OMSORGSAVDELNING Enhet: Äldreomsorg Ansvarsperson: Äldreomsorgschef I likhet med sina föregångare är rekommendationen främst avsedd för stöd för dem som fattar beslut och leder utvecklingen och utvärderingen av servicen för äldre inom kommunerna, samarbetsområdena och landskapen. Dessutom kan många andra aktörer, till exempel producenter av social- och hälsotjänster, yrkesutbildade inom branschen och aktörer inom tredje sektorn, utnyttja den vid planering och utvärdering av den egna verksamheten. Kvalitetsrekommendationens övergripande målsättning är att trygga en så frisk och funktionsduglig ålderdom som möjligt för hela den äldre befolkningen samt kvalitativa och effektiva tjänster för äldre personer som behöver dem. Liksom äldreomsorgslagen är en del av rekommendationerna således uttryckligen avsedda att tillämpas på befolkningsnivå och en del på individnivå. Kommunen deltar i det av social- och hälsovårdsministeriet finansierade spetsprojektet KomPAssi, som omfattar centraliserad klient- och servicehandledning för äldre och utvecklingen av tjänsterna för närståendevården i landskapet Egentliga Finland Kimitoöns kommun har strävat efter att uppnå de nationella målen för 2017, uppställda i Social- och hälsovårdsministeriets publikation 2013:15. Utvecklingen har gått i rätt riktning. Vård i hemmet har varit i focus och institutionsvården har minskat. Stöd för närståendevård för äldre klienter kunde dock ännu ökas, samt familjevård för äldre startas på Kimitoön. Äldreomsorgen har underskridit sin budget med Största inbesparingen utgörs av att inkomsterna varit mycket större än beräknat ( ). Specifikt inom Vård i hemmet syns en tydlig ökning av såväl besök som avgiftsintäkter. Den slutliga interna hyran och interna it-tjänsten har varit avsevärt lägre än budgeterat under året, underskridningen är tillsammans drygt Personalkostnaderna har underskridits med , trots att extra brandvakt har anställts till Almahemmet sedan maj Underskridningen har varit möjlig eftersom nattvård inom Vård i hemmet har budgeterats, men inte förverkligats. Av tilläggsbudgeten har reserverats för servicesedlar inom effektiverat serviceboende och av dessa medel har använts. Sex klienter som erbjudits servicesedel under året har tackat nej och önskat vänta på att en kommunal vårdplats anvisats. Med anledning av Almahemmets osäkra framtid har arbetshandledning för personalen ordnats, vilket har medfört en överskridning i experttjänster. Konsultuppdrag har medfört att experttjänsterna överskridit med totalt Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a ( 60 i socialvårdslag 1301/2014) enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Tre sådana vårdplatser har under året inbringat (budgeterade inkomster ), eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Äldreomsorgen har budgeterat för eventuell klient som ansöker om vårdplats i annan kommun enligt samma paragraf. En Kimitoöbo har sedan maj månad beviljats sådan vårdplats utanför ön, utgiften för detta har varit Beslut om Almahemmets renovering och installation av automatisk släckningsanordning har skjutits upp i kommunfullmäktige 4 gånger under året. Diskussion om försäljning av såväl fastigheter som äldreomsorgens verksamhet har förts med privata aktörer. Detta har skapat stor osäkerhet bland såväl personal som den äldre befolkningen i Kimitoöns kommun. Pensionärsföreningarna har visat sitt missnöje genom att överlämna adresslistor och äldrerådet har inlämnat såväl ett initiativ som en rekommendation till kommunfullmäktige. 126

127 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, hälsocentralsjukhusvård och tandvård vid huvudhälsostationen i Kimito och hälsostationen i Dalsbruk. I Hitis finns en öppenvårdsmottagning, och hälsovårdartjänster erbjuds i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och vårdarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och hälsocentralsjukhus och hälsocentralens röntgen finns i Kimito. Hälsocentralsjukhusets Kimito-avdelning har fr.o.m. år platser för akut vård och Dalsbrukavdelningen 20 platser för rehabiliterande vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi, instrumentvård och centrallager. År 2017 reduceras hälsostationernas verksamhet på sommaren dels för att möjliggöra en patientsäker vård, men dels också p.g.a. planerade byggnadsarbeten i Kimito hälsostation. Grundrenoveringen och utvidgningen av Kimito hälsostation är en förutsättning för att i fortsättningen kunna utveckla verksamheten och erbjuda god vård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ur ett nationellt perspektiv sett, är hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välbefinnande, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna. Verksamheten bygger på förebyggande hälso- och sjukvård och välfungerande hälsotjänster som är tillgängliga för hela befolkningen. Den finländska social- och hälsovårdspolitiken leds och reformeras med det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Hälso- och sjukvårdens verksamhet bestäms och styrs i hög grad av lagstiftningen bl.a. i Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). Den pågående vård- och landskapsreformen är en av de största reformerna av förvaltningen och verksamhetsformerna som någonsin genomförts i Finland. Förändringen berör hundratusentals människors arbete och servicen för alla medborgare. Förändringarna gäller även finansieringen, styrningen och beskattningen av social- och hälsovården. Målet är att ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna och andra regionala uppgifter överförs till de nya landskapen Syftet med social- och hälsovårds- och landskapsreformen är att modernisera tjänsterna och göra de offentliga finanserna mer hållbara. I de nya landskapen ska man ta i bruk de effektivaste och mest verkningsfulla verksamhetssätten, så att tjänsterna kan produceras verkningsfullt och kostnadseffektivt. Målet är att minska skillnaderna i människornas välfärd och stävja kostnadsökningen. Tjänsterna integreras klientfokuserat i enlighet med människornas behov. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet har sänt ett utkast till regeringsproposition som gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen på remiss den 31 augusti Centrala lagar i propositionsutkastet är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovård, en införandelag, en lag om landskapens finansiering och en lag om statsandel för kommunal basservice. EKONOMIPLAN Kommunfullmäktige godkände omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i november år I december 2015 beviljade kommunfullmäktige investeringsanslag för grundrenovering och utvidgning av Kimito hälsostation åren Byggnadsarbetena ska påbörjas i oktober/november Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av funktionella utrymmen, och hälsocentralsjukhuset behöver förses med automatisk brandsläckningsutrustning. Bristerna i nuvarande utrymmen äventyrar både patientsäkerheten och personalens säkerhet. Oberoende av vård- och landskapsreformen är det nödvändigt att skapa tidsenliga och fungerande utrymmen för hälsovården på Kimitoön, både ur ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Bl.a. kommer hälsocentralsjukhusets verksamhet att koncentreras till en plats, Kimito hälsostation, vilket ger ekonomiska fördelar. Gällande personalrekryteringen är den primära målsättningen att anställa direktanställd personal, oberoende av yrkeskategori. Om rekryteringen inte lyckas, kompletteras kommunens egna personalresurser genom köp av tjänster eller med hyrd personal, som exempel hyresläkare och -tandläkare. Kommunen deltar i KL- Kuntahankinnat Oy:s upphandlingssamarbete gällande just hyresläkare och -tandläkare. I budgeten och ekonomiplanen beaktas kostnader för sex läkare och 3,5 tandläkare. 127

128 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare I och med att ett av läkarmottagningarnas mottagningsbiträden går i pension år 2016, anställs en sjukskötare till verksamheten. Till sjukskötarnas uppgifter hör bl.a. bedömning av vårdbehov och patientmottagning. Hälsovårdarnas diabetesmottagningar flyttar resurs- och verksamhetsmässigt till läkarmottagningen efter att renoveringen och utvidgningen i Kimito är klar. Vid samma tidpunkt behöver behovet av en psykiatrisk sjukskötare inom öppna vården definieras närmare, eftersom behovet är påtagligt redan nu. Rådgivningarna satsar fortsättningsvis på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Skolhälsovården har gjort upp en plan för läsåret , med lite större satsning på rusmedelsförebyggande arbete i årskurserna 7 9 i Kimitoöns skolor. Motionsrådgivningen har varit en lyckad satsning, och samarbetet mellan hälsovårds- och fritidsenheten fortsätter därför enligt samma koncept som under innevarande år. Hälsovårdens kunnande inom socialt arbete förstärks genom att socionom YH-resursen inom kommunens minnes- och seniorrådgivning utökas från 10 % till 50 %. Det finns eventuellt också ett behov av att utöka minnes- och seniorrådgivningens sjukskötarresurs, men en utvärdering görs efter att man sett hur socionomens arbetsinsats inverkar. För att möta behovet av sjukvårdstjänster i kommunens skärgårdsdel, överför hälsovården en 20 % vårdarresurs till hemvården. Hitis rådgivnings öppettider minskar från 1,5 dagar till 1 dag i veckan, men sjukvårdsresurserna i skärgården ökar som helhet, och riktas till befintligt och verkligt behov. Utgående från kundrespons införs eventuellt återuppringning inom rådgivningarna, för bättre tillgänglighet. Talterapin och psykologernas verksamhet utvecklas då man i framtiden verkar i samband med rådgivningen i Kimito. Behovet av ergoterapitjänster inom hälsocentralen har utretts under år 2016, och två tidsbundna avtal med en privat serviceproducent har visat att ergoterapeutens arbete är ett bra komplement till annan rehabiliterande vård. Anslag reserveras år 2017 för anställande av en deltidsanställd (60 %) ergoterapeut, för att förstärka rehabiliteringsteamet samtidigt som patienters uppmuntras till egen aktivitet. Inom fysioterapeuternas verksamhet finns planer på att en s.k. klinisk expertfysioterapeut skulle ingå i bemanningen, då nya verksamhetsutrymmen i samband med läkarmottagningen tas i bruk. Laboratoriet får mer ändamålsenliga utrymmen, och också instrumentvården kan utvecklas då utrymmen och utrustning förnyas. Röntgenverksamheten ska fortsätta utan större förändringar, i nuvarande utrymmen och omfattning. Centrallagrets verksamhet flyttas administrativt till hälsocentralens verksamhet. Inom tand- och munhälsovården är fortsättningsvis bara ledande tandläkaren fastanställd i tjänst, resten av tjänsterna är obesatta. Tandläkarbehovet kompenserats vid behov med hyrestandläkare eller andra vikariat, och här söks efter en långsiktig lösning. Antalet tandskötare bibehålls vid fem, eftersom man behöver försäkra tillgången till assisterande personal. Den regionala tandläkarjouren har utvidgats, och specialtandläkartjänster köps från privata serviceproducenter. Patientplatserna på hälsocentralsjukhuset har år 2016 minskats för att bättre motsvara behovet, på Kimitoavdelningen från 27 till 25 platser, på Dalsbruk-avdelningen från 23 till 20 platser. Sammanlagda platsantalet är således 45. År 2017 kommer platsantalet att variera i enlighet med hur Kimito-utvidgningen framskrider. På avdelningarna införs hjälpmedelspass och pass för säker användning av vårdapparater, och det samma gäller öppna vården och tandvården. Den nya lagen om patientens självbestämmanderätt kommer att ha en inverkan på arbetet, och avdelningsvisa direktiv behöver uppgöras. Kimitoöns kommun har tagit emot kvotflyktingar från Syrien under år Till primärvårdens uppgifter har hört att utreda flyktingarnas hälsotillstånd, utföra screening för infektionssjukdomar, kontrollera vaccinationsskyddet och den psykiska hälsan enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. Eventuellt tas flyktingar emot också år 2017, och då reserverar socialenheten personalresurser (bl.a. hälsovårdare) för uppgifterna. Kimitoön har anslutit sig till den nationella earkiv -tjänsten i Kanta-tjänsterna år I det första skedet har det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten varit begränsat, och i det andra skedet ska bl.a. tandvårdens journaler arkiveras elektroniskt. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation. Också vård- och landskapsreformen kommer att föra med sig förändringar inom informationsbehandlingens område, men det är ännu för tidigt att säga vilka förändringarna blir och inom vilken tidsram de kommer att förverkligas. 128

129 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Hälsofrämjande arbetet utvecklas. Rusmedelsförebyggande arbete genomförs i skolorna genom olika tillställningar, föreläsningar, diskussioner, minimässor och tester. Inom rådgivningsverksamheten satsas på mångprofessionellt samarbete. Hälsovårdens webbsidor utvecklas för att förbättra kommuninvånarnas tillgång till information. Uppföljning Rusmedelsförebyggande arbetet har fortsatt bl.a. genom före-, läsningar, enkäter, föräldravällar, temalektioner och -dagar (bl.a. Hubu-lektioner roch Amazing life-tema). Det mångprofessionella arbetet har förstärkts mellan mödra-barnrådgivningen och rehabiliteringen (mamma-mage -projektet samt barnets hållning och motorik). Rådgivningen och socialenheten samarbetar bl.a. inom ramen för Lape-projektet. Webbsidorna har utvecklats och arbetet fortsätter. Sjukvården inom öppenvården koncentreras till läkarmottagn. Rådgivningarnas diabetes- och vuxenmottagningar blir en del av läkarmottagningens verksamhet. Uppföljning Målsättningen har uppnåtts. Rådgivningstjänsternas tillgänglighet förbättras. Rådgivningarna tar i bruk ett återuppringningssystem. Uppföljning Målsättningen har uppnåtts. Välmående på arbetsplatsen främjas Modeller för tidigt stöd och ingripande tas i bruk. Hälsocentralsjukhusets personal deltar i utvecklingsdagar med fokus på personalens välmående. Gemensamma skolnings- och infotillfällen för hälsovårdsenheten ordnas. Uppföljning Modeller för tidigt stöd och ingripande har tagits i bruk och tillsammans med personalens företagshälsovård har trepartssamtal hållits. Arbetshandledning och förnyande av riskkartläggning har gjorts. Hälsocentralsjukhusets personal har deltagit i utvecklingsdagar med fokus på välbefinnande och välmående i arbetet. Gemensamma skolnings- och infotillfällen för hälsovårdsenheten har hållits gällande bl.a. stomi- och sårvård, demens och ergokortsutbildning. Rehabiliteringen förstärks. En ergoterapeut (60 %) anställs för att utveckla det mångprofessionella samarbetet gällande rehabilitering och habilitering. Nysatsning görs på klinisk expertfysioterapeut för att utveckla den s.k. akuta fysioterapin. Uppföljning Ingen ergoterapeut har antställts p.g.a. utrymmesbrist. Befattningen lediganslogs i början av år 2018 då nya utrymmen tagits i bruk. Expertfysioterapiutbildningen del 1 (nack- och övre extremiteter) är slutförd. Del 2 (nedre extremiteter) utförs våren Patient- och personalsäkerheten utvecklas. Elektroniska HaiPro tas i bruk i sin helhet för avvikelseanmälningar. Hjälpmedelspass och pass för vårdapparatur utarbetas, tas i bruk och uppdateras inom alla verksamheter. Introduktionsmaterial för ny personal och studerande förnyas. Kimito hälsostations och hvc-sjukhusets renovering och utvidgning bidrar till bättre säkerhet i och med funktionella och ändamålsenliga utrymmen. 129

130 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Uppföljning Elektroniska HaiPro har tagits i bruk i sin helhet för avvikelseanmälningar på alla enheter. Hjälpmedels- och apparaturpass har tagits i bruk. Introduktionsmaterialet och checklista för nyanställda och studerande har förnyats och tagits i bruk. På hvc-sjukhuset har säkerheten utvecklats och uppföljs kontinuerligt (bl.a. brandsäkerhet och första hjälp.) I Kimito har nya, funtionella och ändamålsenliga, utrymmen tagits i bruk. Vårdkvaliteten förbättras och vårdpersonalens Patientens självbestämmanderätt stärks på hvc-sjukhusets avdelkunskaper förstärks. ningar genom ökad kunskap om hur man kan minska användningen av begränsningar inom social- och häslovården. För läkarmottagningens vårdpersonal utreds möjligheten att använda elektroniskt beslutsstöd vid bedömningen av vårdbehov. Uppföljning Personalen har gått på utbildning gällande patinetens självbestämmanderätt och användningen av begränsningar. Personalen utvecklar dokumentationen och vårdplaneringen inom området. Inget lämpligt verktyg för elektroniskt beslutsstöd vid bedömningen av vårdbehov har hittats. Utredningsarbetet fortsätter. Nationella hälsoarkivets (Kanta-tjänsternas) andra Kimitoön tar i bruk Kanta-tjänsternas andra skede planenligt. skede tas i bruk. Uppföljning Kanta-tjänsternas andra skede kan tas i bruk då programleverantören är klar med programutvecklingen och då blankett-integreringen kan göras till nationella UNA. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Antal besök, öppna vården Antal besök, stödtjänster Antal besök, tandvård Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Kimito) Antal vårddygn, hälsocentralsjukhuset (Dbruk) Mätare BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Besök/vårdpersonal, öppna vården Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, hälsocentralsjukhuset Kimito-avd Platsantal, hälsocentralsjukhuset Dbruk-avd Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Kimito-avd ,61 0,64 0,64 0,78 Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Dbruk-avd ,59 0,68 0, Euro/besök, öppna vården och stödtjänster 53,00 51,05 51,13 59,49 Euro/besök, tandvård 94,54 76,61 94,29 72,25 Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Kimito-avd. **) 181,27 171,50 197,97 231,98 Euro/vårddygn, hvc-sjukhuset Dalsbruk-avd. **) 204,08 282,76 210, I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under den tid då Kimito hälsostation renoverades och utvidgades avvek platsantalet från det angivna. **) Priset anges för avdelningarna sammanlagt i och med att avdelningen i Kimito var stängd ca 8 mån. p.g.a. renovering och utvidgning. Fr.o.m är avdelningen i Dalsbruk stängd. 130

131 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Ledande läkare Vårdchef Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 9,784 9,584 9,784 8,5 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 17,7 19,1 19,1 18 Primärskötare/Närvårdare ,5 Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare 8 7 6,8 5,5 Ansvarig hälsovårdare 0 0,5 0,5 1 Socionom YH 0 0 0,5 0,5 Psykolog Talterapeut 0 0,6 0,6 0,8 Laboratorieskötare 2,523 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare Fysioterapeut Ergoterapeut 0 0 0,6 0 Tandläkare 3,5 3,5 3,5 2,9 Munhygienist Tandskötare Centrallagerföreståndare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0, ,284 0 Sammanlagt 86,498 87,514 89,898 80,93 Skilln. BG-BS -8,97 HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Ökade verksamhetsintäkter (försäljningsintäkter, patientavgifter) Minskade personalkostnader

132 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Ökade kostnader för köp av tjänster Ökade kostnader för kommuninvånarnas besök till andra hälsocentraler Ökade kostnader för köp av privata kundtjänster (fotvård, fyiso m.m.) Ökade kostnader för ADB-tjänster, post- och teletjänster Minskade kostnader för renhållnings- och tvätteritjänster Ökade kostnader för underhåll av maskiner Ökade kostnader för patienttransporter och personalens resor Ökade kostnader för social- och hälsovårdstjänster Minskade kostnader för utbildningstjänster Ökade kostnader för personalens företagshälsovård Ökade kostnader för hyrd arbetskraft Ökade kostnader för övriga tjänster Minskade kostnader för interna mat-, städ- och it-tjänster Minskade kostnader för material och varor +700 Minskade kostnader för övriga verksamhetskostnader (bl.a. interna hyror) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allmänt Kimito hälsostations grundrenovering och utvidgning, som påbörjades i oktober 2016, blev klar i december Hälsovårdsenheten var i ett stort behov av funktionella utrymmen, och hälsocentralsjukhuset behövde förses med automatisk brandsläckningsutrustning. Nu är utrymmena ändamålsenliga och hälsocentralsjukhusets verksamhet har koncentrerats till en plats, vilket också ger ekonomiska fördelar. Verksamheterna i Kimito hölls stängda 6-9 månader, och under tiden maximerades tjänsteutbudet i Dalsbruk. Kimitoön har anslutit sig till den nationella earkiv -tjänsten i Kanta-tjänsterna år earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation. I det första skedet har det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten varit begränsat, och i det andra skedet blir det mer omfattande. Abilita har lagt tandvårdens Kanta-utveckling på is, eftersom de övriga kunderna har sikte på byte av program. Det kan för Kimitoöns del också betyda att ett programbyte blir aktuellt för tandvården. I övrigt så fortsätter Abilita utvecklingsarbetet med Kanta-delprojekten Köptjänster, Remiss-Epikris och Vårdplan. Kantablanketterna/-intygen utvecklas inte av Abilita, utan det görs en integrering till nationella UNA. Beslut som fattas gällande hälsovårdens ICT behöver vara i linje med beslut som fattas om hälsovårdens ICT-lösningar på landskapsnivå. Hälsovårdsenhetens förvaltning överskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 10,2 procent. Öppna vården Den primära målsättningen har varit att anställa direktanställd personal, oberoende av yrkeskategori, men kommunens egna personalresurser har liksom tidigare år också kompletterats genom köp av tjänster och med hyrd personal, som exempel hyresläkare och -tandläkare. Vid årsskiftet var läkarbristen svårare än på länge, och läkar- och sjukskötarmottagningen i Dalsbruk hölls stängda två månader efter att utvidgningen av Kimito hälsostation hade färdigställts. Utökade sjukskötarresurser har som helhet gjort mottagningsarbetet smidigare. Till sjukskötarnas arbetsuppgifter hör bl.a. att bedöma behovet av vård, att behandlar lindriga skador eller sjukdomar, och att vårda långtidssjuka (t.ex. diabetiker). Vid behov konsulterar sjukskötaren läkare. Under mottagningarnas stängning i Dalsbruk var laboratoriet, rehabiliteringen, rådgivningen och tandvården i öppna som normalt. Rådgivningarna har fortsättningsvis satsat på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. Skolhälsovården har förverkligat den plan för läsåret , som innefattade satsningar på rusmedelsförebyggande arbete i årskurserna 7 9 i Kimitoöns skolor. Motionsrådgivningen har varit en lyckad satsning, och samarbetet mellan hälsovårds- och fritidsenheten har fortsatt. 132

133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovård Ansvarsperson: Ledande läkare Det sociala arbetet inom hälsovården förstärktes under året genom att socionom YH-resursen inom kommunens hälsovårdsenhet utökades från 10 % till 50 %. Socionomen arbetar i första hand utgående från hälsocentralsjukhuset. Seniorrådgivningen flyttade vid årsskiftet administrativt från hälsovårds- till äldreomsorgsenheten, men verksamheten bedrivs i samarbete mellan båda enheterna. Hitis rådgivnings öppettider minskade under året från 1,5 dagar till 1 dag i veckan, men sjukvårdsresurserna i skärgården ökade som helhet, i och med att hemvården vid behov har ökat sina tjänster där. Fr.o.m. med februari 2018 har hälsovårdaren inte längre någon mottagning i Hitis. Patienter som är rörliga hänvisas till hälsostationerna i Dalsbruk och Kimito. En återuppringningstjänst har tagits i användning inom rådgivningarna och företagshälsovården, för bättre tillgänglighet. I Kimito hälsostation har talterapeuten och psykologerna flyttat in i utrymmen som är gemensamma med rådgivningen och företagshälsovården, vilket gynnar samarbetet dem emellan. Sammanlagt 40 syriska kvotflyktingar flyttade till Kimitoön under åren 2016 och Två familjer har flyttat annanstans, men i stället har en syrisk familj till kommunen och några barn har fötts till. Kimitoön gör sig redo för tio nya syriska kvotflyktingar hösten Till primärvårdens uppgifter har hört att utreda flyktingarnas hälsotillstånd, utföra screening för infektionssjukdomar, kontrollera vaccinationsskyddet och den psykiska hälsan enligt Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar. En av hälsovårdare har arbetat deltid (50 %) med flyktingärenden, som personal inom socialenhetens flyktingarbete. Som helhet överskred öppna vården de budgeterade anslagen med ca euro eller 11,7 procent. Stödtjänsterna Behovet av ergoterapitjänster inom hälsocentralen utreddes år 2016, och man kunde konstatera att ergoterapeutens yrkeskompetens är ett bra komplement till annan rehabiliterande vård. Köptjänster har anlitats i viss utsträckning och anslag för en anställning 60 % fanns reserverat. Befattningen har lediganslagits i början av år 2018, eftersom utrymmen nu finns till ergoterapeutens förfogande vid Kimito hälsostation. En av öppna vårdens fysioterapeuter utbilda sig till klinisk expertfysioterapeut, och kan efter utförd utbildning avlasta läkarna i vissa fall. Laboratoriet har fått mer ändamålsenliga utrymmen, liksom också instrumentvården, vilket gör det möjligt att ytterligare utveckla arbetet. Röntgenverksamheten har fortsatt utan större förändringar, i nuvarande utrymmen och omfattning, liksom centrallagret, som tillsvidare är beläget i hälsostationen i Dalsbruk. Som helhet underskred stödtjänsterna de budgeterade anslagen med ca euro eller 2,3 procent. Mun- och tandhälsovården Mun- och tandhälsovårdens personalsituation varierade under året, och var tidvis bättre än året innan, med t.o.m. tre tillsvidareanställda tandläkare. Under våren 2018 ser situationen igen sämre ut och ledande tandläkaren är den enda direktanställda tandläkaren i arbete. Tandläkarbehovet kompenserats med hyrestandläkare eller andra vikariat, men ingen långsiktig lösning har hittats. Antalet tandskötare har minskats med en, för att en munhygienist/förman har anställts. Specialtandläkartjänster har köps från privata serviceproducenter i något större utsträckning än tidigare år. Mun- och tandhälsovården underskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 15,1 procent. Hälsocentralsjukhuset Ännu år 2016 var hälsocentralsjukhusets sammanlagda platsantal 45, men ca två tredjedelar av år 2017 var avdelningen i Kimito stängd p.g.a. renovering och utvidgning. I Dalsbruk fanns under den tiden 30 platser. Avdelningen var tidvis fullsatt. Den har varit stängd sedan och avdelningen i Kimito har efter utvidgningen 32 platser. Utöver dessa 32 platser finns en dagsjukhusplats och en plats för en anhörig. På avdelningarna har hjälpmedelspass och pass för säker användning av vårdapparater införts, liksom inom öppna vården och tandvården. Den nya lagen om patientens självbestämmanderätt kommer att ha en inverkan på arbetet inom avdelningen, och personalen har utbildats inom området. Hälsocentralsjukhuset underskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 10,1 procent. 133

134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna. svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster. har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Regeringen har i juni 2016 offentliggjort preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättande av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering. Reformen planeras träda i kraft I framtiden skulle staten dra upp riktlinjerna för social- och hälsovården, medan 18 landskap skulle stå för ordandet och finansieringen av social- och hälsovården. Tjänsteproducenter inom landskapen skulle i framtiden vara offentliga och privata bolag samt bolag inom tredje sektorn. Regeringen vill öka valfriheten för kunderna inom social- och hälsovården. Dygnet runt -jourverksamheten inom sjukvården skulle skötas av sammanlagt 12 enheter i landet. Troligt är att ingenting väsentligt kommer att förändras inom social- och hälsovårdens organisation på nationell nivå under 2017, utan att verksamheten kommer att fortsätta på nuvarande sätt till Kommunerna står i dag för kostnaderna för kommuninvånarnas specialsjukvård. Fr.o.m har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården i området. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är fortsatt ansträngd. Alla kommuner har tagit i bruk earkivtjänsten senast 2014 eller senast Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. EKONOMIPLAN Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen har tillsvidare kunnat ta emot patienter som vårdats färdigt inom specialsjukvården, vilket medfört att så gott som inga s.k. straffavgifter har uppstått. Egentliga Finlands och Satakunda sjukvårdsdistrikt har en gemensam primärvårdsenhet. Denna stöder kommunerna genom utbildning, samarbete och forskning. Primärvårdsenheten hjälper kommunerna att göra en plan för ordnandet av hälso- och sjukvård. Enheten hjälper också till med att koordinera specialsjukvården, primärvården och till lämpliga delar socialväsendet. Man vill även utveckla gemensamma vård- och rehabiliteringskedjor, tillhandahålla uppföljningsinformation om befolkningen och kartlägga personalbehovet inom hälso- och sjukvården. Kommunen kommer att ha nytta av det arbete som görs inom primärvårdsenheten t.ex. när det gäller gemensamma riktlinjer inom vårdarbetet. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande t.ex. samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. Kommunen kommer att fortsätta att köpa barn- och ungdomspsykiatriska tjänster både av sjukvårdsdistriktet och av en privat serviceproducent. 134

135 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvård Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården. Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer. Uppföljning Straffavgifter har betalats för 24 dygn. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt - Minskade kostnader euro ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för patienter som inte kan hemförlovas från specialsjukvården erläggs sällan. Under 2017 betalades straffavgifter för 24 dagar ( euro). Kostnaderna för köp av tjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under året underskridit de budgeterade medlen med euro. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts del kan man konstatera att antalet poliklinikbesök har minskat från (2016) till , alltså med 847 st. Antalet vårdperioder har minskat från (2016) till st d.v.s. med 41 st. Staten planerar att social- och hälsovården i sin helhet kommer att skötas av 18 landskap fr.o.m (reformen har uppskjutits med ett år). Den kommande lagstiftningen är ännu inte godkänd och många stora frågor kvarstår ännu. 135

136 16.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenheten Fastighetsenheten Samhällstekniska enheten Planläggningsenheten 136

137 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2017 BS BS 2016 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,99 % Avgiftsintäkter ,38 % Understöd och bidrag ,12 % Hyresintäkter ,32 % Övriga verksamhetsintäkter ,07 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,43 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,10 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,24 % Övriga lönebikostnader ,19 % Lönebikostnader ,72 % Personalkostnader ,47 % Köp av tjänster ,98 % Material, förnödenheter och varor ,72 % Understöd ,22 % Hyreskostnader ,35 % Övriga verksamhetskostnader ,79 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,40 % VERKSAMHETSBIDRAG ,38 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,13 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT ,83 % 137

138 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2017 BS BS 2016 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,24 % Avgiftsintäkter ,38 % Understöd och bidrag ,12 % Hyresintäkter ,32 % Övriga verksamhetsintäkter ,34 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,37 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,49 % Övriga lönebikostnader ,70 % Lönebikostnader ,20 % Personalkostnader ,10 % Köp av tjänster ,27 % Material, förnödenheter och varor ,11 % Understöd ,22 % Hyreskostnader ,35 % Övriga verksamhetskostnader ,40 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,81 % VERKSAMHETSBIDRAG ,51 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIV ,00 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,32 % 138

139 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Teknisk chef VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av avfallshanteringsnämnden för Sydvästra Finland samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den s.k. SOTE reformen och vad den medför för kommunen kommer att ha inverkan också på avdelningen för miljö- och teknik. Det finns flera utvecklingsscenarier, men den mest troliga är att kommunen kommer att bli hyresvärd då det nya SOTE området inleder sin verksamhet. Detta kan ha effekter på både personalbehov och utrymmesfrågan. En öppen fråga är vilket är kommunens behov av omsorgsbyggnader i framtiden? Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, ELY centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. EKONOMIPLAN Mark och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2017 att vara ett normalår. 139

140 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Teknisk chef BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafik- upprätthållare. Uppföljning Kommunen har aktivt diskussioner med de olika aktörerna. statliga lösningar inom skärgårds- och kollektivtrafiken. Verkställa boendepolitiska programmet. Sälja 10 bostadstomter. Medverka till att etablera ett nytt radhus eller flervåningshus. Uppföljning Försäljningen av 10 bostadstomter har inte uppnåtts, däremot har man sålt en radhustomt och ett radhusprojekt har startat. Satsning på utveckling av personalen. Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd. Årliga utvecklingssamtal. Uppföljning Arbetarna har deltagit i utbildningstillfällen. Utvecklingsdiskussioner har förts. NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer Beslut tekniska chefen Intressebevakningsuppdrag Sålda eller utarrenderade tomter Övriga köpebrev, bostäder, områden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Teknisk chef Byråsekreterare 0,6 0,65 0,65 0,65 Totalt 1,6 1,65 1,65 1,65 140

141 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö och teknik förvaltning Ansvarsperson: Teknisk chef MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag 0 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Större inkomster av fastighetsförsäljningen ca Större inkomster av tomtförsäljning ca Minskade verksamhetskostnader ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar i verksamheten. Man lyckades minska på fastighetsmassan och tomtförsäljningen inbringade större inkomster än budgeterat. Man kommer också i framtiden att arbeta med minskning av fastighetsmassan samtidigt som man aktivt driver tomtförsäljningen. 141

142 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Den fortgående diskussionen angående sammanslagning av byggnadstillsynens och miljövårdsmyndighetens uppgifter till större regionala organisationer medför en viss osäkerhet för fastställande av målsättningar och utvecklande av verksamheten. Detta kan även påverka övrig verksamhet inom kommunen, beaktande av att tillsynsenhet har en betydande roll i kommunens verksamhet utöver myndighetsuppgifter. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 400 lov/ år under de kommande åren. Under år 2017 har byggnadstillsynen för avsikt att ta i bruk Lupapiste.fi tjänsten som möjliggör elektroniska ansökningar och framförallt förbättrar förhandshandledning av planerare och fastighetsägare. Detta medför högre utgifter för byggnadstillsynen. De ökade utgifterna täcks genom att höja byggnadstillsynens avgifter med 5-10 %. Kimitoöns Vatten har begärt myndighetshjälp av miljövårdsmyndigheten att få de fastigheter (ca 300) som finns belägna på vattentjänstverkets verksamhetsområde men inte är anslutna till vattentjänsterna (vatten- och/ eller avloppsvattenledningen) att ansluta sig till vattentjänsterna. Miljövårdsmyndigheten är enligt 4 lagen om vattentjänster tillsynsmyndighet i ärendet vilket bland annat betyder att miljövårdsmyndigheten som tillsynsmyndigheten kan förbjuda den som bryter mot denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser att fortsätta eller upprepa överträdelsen eller ålägga denne att fullgöra sin skyldighet. Den kommunala miljövårdsmyndighetens möjligheter att täcka sina verksamhetsutgifter med avgifter utvidgades i miljöskyddslagen (527/2014) och i förordningen om miljöskydd (713/2014). Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska utarbeta en tillsynsplan och ett tillsynsprogram. Ett godkänt tillsynsprogram och en godkänd taxa är förutsättningen för att tillsynsavgifter ska kunna tas ut. EKONOMIPLAN Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. Byggnadstillsynen målsättning för det första användningsåret av Lupapiste är att 20 % av lovbehandlingen sker i sin helhet elektroniskt via Lupapiste och att andelen ökar jämt under de kommande åren. 142

143 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen BINDANDE MÅL 2017 Mål Satsning på utveckling av personalen Byggnadstillsyn Bygglovshantering och förhandshandledning Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Uppföljning Alla anställda har deltagit i minst ett utbildningstillfälle under året. Integrera Lupapiste.fi tjänsten som ett dagligt verktyg inom byggnadstillsynen. Målsättning för inledningsåret 2017 är att 20 % av lovbehandlingen sker i sin helhet elektroniskt via Lupapiste. Uppföljning Byggnadstillsynen tog i bruk Lupapiste. Under inledningsåret 2017 behandlades 35 % av loven elektroniskt. Från och med 2018 utförs lovbehandlingen 100 % elektroniskt. Miljövård Att effektivt tillämpa förvaltningstvångsförfarandet beträffande anslutningar till vattentjänstverkets vatten- och avloppsvattennät. Uppföljning Förberedande arbete har utförts för att effektivt tillämpa förvaltningstvångsförfarandet beträffande anslutningar till vattentjänstverkets vatten- och avloppsvattennät. Utarbetande av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram samt se över miljövårdsmyndighetens taxa. Uppföljning Förberedande arbete har utförts för utarbetandet av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram samt översyn av miljövårdsmyndighetens taxa. NYCKELTAL Prestationer BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Byggnadstillsyn Bygglov och övriga tillsynsärenden Utförda syner Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut Utförda inspektioner PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Tillsynschef Byggnadsinspektör Ledande miljösekreterare Miljöinspektör Byråsekreterare Teknisk assistent

144 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschefen TILLSYNSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Enhetens intäkter var mindre än budgeterat ca Enhetens kostnader var mindre än budgeterat ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar, enhetens totala intäkter var mindre än budgeterat, dels på grund av att byggnadstillsynens taxajustering blev försenad. Enhetens kostnader var dock mindre än budgeterat. 144

145 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef VERKSAMHET Inom fastighetsenheten fungerar två skilda verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärsoch ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren sköter den praktiska arbetsledningen. Kost- och städfunktionen svarar för tillredningen av mat till omsorgs- och bildningsavdelningens kunder. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela landets ekonomiska läge har på kort tid konstaterats vara väldigt dåligt och regeringen och riksdagen har nu gått ut med åtgärdsförslag för att få landet på fötter. Den offentliga sektorn står liksom övriga branscher inför stora förändringar i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är en sak som fortfarande med säkerhet speglar sig även på bl.a. fastighetsinnehavet i kommunerna. Effektivering av verksamheterna på olika fronter är något man p.g.a. minskade intäkter är tvungen att fundera på. Detta berör även fastighetsskötseln samt kost- och städfunktionerna. En del väljer med säkerhet att privatisera funktioner medan andra gör en intern effektivering av sina funktioner. Eftersom problem med inneluften redan i flera års tid varit en sak som varit högt på agendan, finns stora krav på ett brett kunnande bland dem som deltar i planeringen och förverkligandet av nybyggnads- eller renoveringsprojekt. Inneluftsproblemen är mångfasetterade och begränsar sig inte enbart till mögelskador i byggnaderna. Det är trendigt att vara matmedveten i dag. Livsmedelsindustrin ger oss nya produkter i en rasande fart. Nya dieter presenteras och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. Via medierna kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. På sociala medier diskuteras det mat och bilder av mat läggs ut. Att hålla balans mellan det våra medvetna kunder förväntar sig av den offentliga måltiden å ena sidan, och rekommendationer om matens näringsinnehåll å andra sidan är en utmaning. Städbranschen har inom de senaste åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmedel och städmaskiner, en intressant bransch! EKONOMIPLAN Under ekonomiplaneperioden kommer arbetet med att effektivera enhetens funktioner att fortsätta, delvis med utomstående konsulthjälp och delvis som eget arbete. Målsättningen är att vi skall kunna identifiera de områden där det finns möjligheter att förändra funktionerna och även hitta lösningar för att effektivera dem. Uppföljningen av energi- och vattenförbrukningen fortsätter effektiverat. Vid nyinvesteringar och renoveringar fästs större uppmärksamhet vid energi- och vattensnåla lösningar. 145

146 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Under 2017 kommer kost- och städfunktionen att jobba med att ytterligare utveckla maten/matkvalitén till patienterna på vårdinrättningarna. En matpolicy ges ut under ekonomieplaneperioden. Fem personer från kost- och städfunktionen deltar i förmansutbildning under Utbildningen ger förmännen bättre förutsättningar att sköta sina förmansuppgifter. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Fastigheterna Hyresavtal görs upp med de interna kunderna Samtliga interna kunder har ett hyresavtal vid årets slut. Uppföljning Målet har inte nåtts. Effektivering av användningen av fastighetsprogrammet Buildercom De interna kunderna får under året möjlighet att göra tjänstebeställningar direkt i programmet via intranet. Uppföljning Målet har delvis nåtts. Kost- och städfunktionen En kostpolicy görs upp för funktionen. Kostpolicyn godkänns av fullmäktige. Uppföljning Kostpolicyn godkänd av tekniska nämnden Fem personer från kost- och städfunktionen deltar Deltagarna dimitteras under i förmansskolning. Uppföljning Fyra personer dimitterades hösten Utvecklingssamtal för personalen Utvecklingssamtal görs en gång/ett och ett halvt år/anställd. en gång/ett och ett halvt år. Uppföljning % av utvecklingssamtalen utförda. Fortsätta arbetet med att sätta in recepten Att största delen av recepten för funktionens nio för vårdinrättningarnas kök i datorprogram för veckors matlista är insatta i programmet. recept-, närings- och kostnadsberäkning. Uppföljning Största delen av recepten för funktionens nio veckors matlista är insatt i programmet. Miljömål Påbörja en kontinuerlig uppföljning av matsvinn Varje kök har gjort en dokumenterad uppföljning. i matsalarna. Uppföljning Varje kök har gjort en dokumenterad uppföljning. 146

147 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Fastigheternas våningsyta Antalet byggnader Bostadslägenheter Antal matportioner Städade ytor PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Enhetschef ,5 Byggnadsingenjör 0, Projektingenjör Kost- och städchef Byråsekreterare 0,85 0,85 0,85 0,85 Fastighetsarbetsledare ,5 Fastighetsskötare Städarbetsledare 1 1 0,5 0,5 Kökspersonal 23,88 21,19 24,31 22,95 Städpersonal 12,32 14,89 13,89 13,45 Totalt 49,25 47,93 50,55 47,75 147

148 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenhet Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef FASTIGHETSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Försäljningsintäkterna på städ- och mattjänster är mindre än budgeterat och övriga försäljningsintäkter mindre, samtidigt som man har gjort inbesparingar på personalkostnader, köp av tjänster och inköp av material, varor och förnödenheter. Försäljningsintäkter Hyresintäkter Personalkostnaderna Köp av tjänster Inköp av material, varor och förnödenheter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Fastighetsenhetens verksamhet har under året på det stora hela fortsatt som förut. Flera fastigheter som funnits på försäljningslistan har man lyckats sälja. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är fortfarande delvis en aning osäker p.g.a. social- och hälsovårdsreformen. När det slutligen klarnar hur saker skall skötas i den nya modellen, klarnar samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötsel- samt kost- och städtjänster. Dimensioneringen av fastighetsskötseln som gjordes under 2015 ligger som grund för fortsatt planering av hur verksamheten kan effektiveras. 148

149 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bl.a. ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande, som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Utbrytning av vägområden, grönområden och Första förutsättningen för att kunna förverkliga och underhålla hamnområden på detaljplaneområden detaljplanerna är att kommunen äger de allmänna områdena. 2 detaljplaners vägområden styckas ut per år. Uppföljning Ansökan om förrättningar har inlämnats. Kommunens småbåtshamnars utveckling, skötsel och avkastning. Kommunens småbåtshamnar bör fylla dagens krav och ha alla nödvändiga tillstånd samt ge avkastning. Alternativt så privatiseras bryggverksamheten för att frigöra resurser för allmän utveckling av bryggor. Försäljning eller uthyrning av brygghelheter, utarrendering av hamnområden, bolagisering, eller gemensamt bolag med privata. Kommunen reder ut olika alternativ hur bryggverksamheten kunde skötas med mindre kommunal arbetsinsats, i framtiden. Målsättningen är att bryggverksamheten, skulle generera avkastning. Uppföljning Beslut om att hälften av bryggverksamheten skall säljas till privata aktörer har gjorts. Två bryggor har sålts. 149

150 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Fastighets- och infrachef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Enhetschef ,5 Expert Byråsekreterare Arbetsledare ,5 Servicemän 8 7,6 8 7,6 Totalt 14 12, ,6 SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Man har för tydlighetens skull avvikande från budgeten bokfört de personalkostnader som hör till vattentjänstverket, bokfört dem direkt på vattentjänstverket varför det inom samhällsteknik finns mindre inkomster på interna infratjänster och lägre kostnader på personalkostnaderna. Personalkostnaderna är också mindre på grund av att det finns en obesatt tjänst inom samhällsteknik. Försäljningsintäkter Personalkostnaderna Köp av tjänster Inköp av material, varor och förnödenheter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Förväntningarna från kommuninvånarna är höga beträffande samhällstekniska funktioner. Detta innebär att man måste se över verksamheten och hitta nya arbetsmetoder samt öka köptjänsternas andel av underhållsarbetena. 150

151 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Teknisk chef VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Viktiga planer som är under arbete är Valsverksholmens detaljplan, Kasnäs detaljplan, Kimito och Brinkkulla detaljplan. Förutom detaljplaner är Dragsfjärds östra skärgårds delgeneralplan. Planläggning av nya områden och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare och företag kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN Valsverksholmens detaljplan förs till beslut, bara en ägare fås för området. Detaljplanerna för Brinkkulla och Kasnäs förs till beslut. Som mål är att färdigställa revideringen av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan under BINDANDE MÅL 2017 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Detaljplan för Brinkkulla. Beslutsprocessen slutförs. Uppföljning Planen har varit till påseende som utkast. Detaljplanen för Kasnäs. Beslutsprocessen slutförs. Uppföljning P.g.a att man inte kommit överens om markanvändningsavtal har planområdet minskats och planläggningen fortsätter. Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds Beslutsprocessen slutförs. östra skärgård. Uppföljning Planen är klar att föras för godkännande. Privata planändringar. Planprosessen sköts i skälig tidtabell. Uppföljning Planprocesserna har skötts i skälig tidtabell. 151

152 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Teknisk chef NYCKELTAL BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Slutförda generalplaner eller uppdateringar Slutförda små uppdateringar generalplaner Slutförda detaljplaner eller ändringar Slutförda stranddetaljplaner Undantagslov eller planeringsbehovslösningar PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 15 BS 16 BG 17 BS 17 Planläggningsarkitekt 0,8 0,9 1 1 Planläggare 0, Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 1,55 1,4 1,5 1,5 PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2015 BS 2016 BG 2017 BG-ändring ÄND BG 2017 BS 2017 TP 2015 TP 2016 TA 2017 TA-muutos MUU TA 2017 TP 2017 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG17 BS17: Större inkomster Minskade verksamhetskostnader ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Planläggningsarbetet fortsätter eller har påbörjats beträffande följande planer, Brinkkulla, Valsverksholmen och Kasnäs detaljplaner. Vidare läggs fokus på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan. 152

153 17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftekonomidelens utfall 2017 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,78 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,09 % VERKSAMHETSBIDRAG ,95 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,14 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,33 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,82 % VERKSAMHETSBIDRAG ,60 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,18 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,75 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,19 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,81 % VERKSAMHETSBIDRAG ,75 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,94 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,18 % VERKSAMHETSBIDRAG ,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,85 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,15 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,82 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,58 % VERKSAMHETSBIDRAG ,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,21 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,38 % 153

154 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,54 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,11 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,59 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,39 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,45 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,87 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,05 % VERKSAMHETSBIDRAG ,05 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,05 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,76 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,02 % VERKSAMHETSBIDRAG ,48 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,48 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,22 % VERKSAMHETSBIDRAG ,03 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,03 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,04 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,54 % VERKSAMHETSBIDRAG ,37 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,69 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,36 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,25 % VERKSAMHETSBIDRAG ,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,87 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,21 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,96 % VERKSAMHETSBIDRAG ,99 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,99 % 154

155 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,47 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,74 % VERKSAMHETSBIDRAG ,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,82 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,26 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,89 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,34 % VERKSAMHETSBIDRAG ,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,53 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,55 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,43 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,77 % VERKSAMHETSBIDRAG ,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,36 % UTBILDNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,80 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,91 % VERKSAMHETSBIDRAG ,89 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,70 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,31 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,20 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,57 % VERKSAMHETSBIDRAG ,10 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,10 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,17 % VERKSAMHETSBIDRAG ,75 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,75 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,97 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,21 % VERKSAMHETSBIDRAG ,94 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,67 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 % 155

156 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,16 % VERKSAMHETSBIDRAG ,15 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,65 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,01 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,92 % VERKSAMHETSBIDRAG ,09 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,59 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,98 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,35 % VERKSAMHETSBIDRAG ,32 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,32 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,60 % VERKSAMHETSBIDRAG ,02 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,03 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,12 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,10 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,73 % VERKSAMHETSBIDRAG ,96 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,35 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,91 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,35 % VERKSAMHETSBIDRAG ,35 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,35 % 156

157 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,30 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,81 % VERKSAMHETSBIDRAG ,51 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,32 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,41 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,35 % VERKSAMHETSBIDRAG ,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,44 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,59 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,63 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,32 % VERKSAMHETSBIDRAG ,82 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,82 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,27 % VERKSAMHETSBIDRAG ,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,45 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,65 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,21 % VERKSAMHETSBIDRAG ,25 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,41 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,71 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,50 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,13 % VERKSAMHETSBIDRAG ,33 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,33 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,40 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,45 % VERKSAMHETSBIDRAG ,86 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,69 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,40 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,15 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,13 % VERKSAMHETSBIDRAG ,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,29 % 157

158 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2017 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2017 Budget Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,96 94,72 % Avgiftsintäkter , ,38 108,41 % Understöd och bidrag , ,21 84,99 % Hyresintäkter , ,43 99,01 % Övriga verksamhetsintäkter , ,30 304,47 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,08 106,15 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK 5 352, ,64-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,23 93,97 % Köp av tjänster , ,91 100,64 % Material, förnödenheter och varor , ,57 93,31 % Understöd , ,67 99,32 % Hyreskostnader , ,40 97,81 % Övriga verksamhetskostnader , ,26 133,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,70 97,13 % VERKSAMHETSBIDRAG , ,42 93,97 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt , ,65 107,02 % Samfundsskatt , ,26 136,94 % Fastighetsskatt , ,50 101,45 % SKATTEINKOMSTER , ,41 107,22 % STATSANDELAR , ,00 99,34 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter , ,40 3,11 % Övriga finansiella intäkter , ,05 145,09 % Räntekostnader , ,16 63,66 % Övriga finansiella kostnader , ,07 57,75 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA , ,88 58,51 % ÅRSBIDRAG , ,71 469,91 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING , ,75 98,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,46-72,42 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF , ,41 95,29 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT , ,05-84,64 % I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkt för Kimito hälsostations anslutningsavgift till vatten- och avloppsnät. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott ,60 euro mindre, eftersom de interna posterna där har eliminerats. 158

159 Specifikation av skatteinkomster Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Kommunal inkomstskatt Andel av intäkten av samfundsskatt Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt År Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, Förändring % ,75 % ,1 % ,75 % ,7 % ,75 % ,6 % ,75 % ,2 % ,75 % År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,37 % ,1 % 0,37 % ,1 % 0,41 % Specifikation av statsandelar Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Statsandel för kommunal basservice, inkl. utjämningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Kompensering av systemändringen för den förberedande utbildningen för invandrare Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt

160 17.3 Investeringsdelens utfall 2017 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Investering 2017: (Maskiner och kringutrustning) (Förnyande av www och extranet) (Personal- och ekonomiförvaltningssystem) (Tabletter till förtroendevalda) totalt Maskiner och kringutrustning Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,15-760, ,15 Inkomster Nettoutgift ,15-760, ,15 Förnyande av www och extranet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,60 Inkomster Nettoutgift , , ,60 Personal- och ekonomiförvaltningssystem Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,36 Inkomster Nettoutgift , , ,36 Tabletter till förtroendevalda Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,63 Inkomster Nettoutgift , , ,63 Analys: Förnyande av www och extranät har förverkligats enligt plan, kostnaderna blev mindre än beräknat (11 794,60 mot budgeterat ). Personal- och ekonomiförvaltningssystemet förnyas under år 2018 med ett helt nytt program. Då budget 2017 uppgjordes var planen att köpa tilläggsdelar till nuvarande program. Under år 2017 meddelade leverantören att nuvarande program inte mer uppdateras, därför togs ett större förnyelseprojekt med i budget 2018 istället. Tabletter till förtroendevalda har skaffats enligt plan, men kostnaden på investeringssidan blev mindre än beräknat eftersom ett ersättningssystem enligt Bring Your Own Device principen infördes inför den nya fullmäktigeperioden. 160

161 2. IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2017: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,78 Inkomster Nettoutgift , , ,78 Analys: Vi har förnyat servermaskiner, backupsystem, nätverksutrustning och övrig nätverksutrustning till ett värde av ca Skogsförsäljning, Kulla lägenhet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0 0 0,00 0,00 Inkomster , , ,00 Nettoutgift , , ,00 Analys: Skogsförsäljning av ett skogsskifte till Konestiftelsen. Skogsförsäljning sammanlagt euro. Värde i balansräkningen euro, vinst i resultaträkningen euro. Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorutrustning och Ipads Investering 2017: Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Analys: Behovet av nya datorer var mindre än beräknat under året. Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,39 Inkomster Nettoutgift , , ,39 2. Skyltning vid motorvägar Skyltar, 2 stycken invid motorvägen från Helsingfors. Investering 2017: Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Skyltarna tillsvidare orealiserade. Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster Nettoutgift , ,00 0,00 161

162 3. Skyltning vid Kimitoöns infarter Skyltar 2 stycken välkommen till Kimitoön invid infarterna till kommunen. Investering 2017: Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Analys: Planeringsarbetet gjorts under året. Realiseringen av skyltarna uppskjöts till följande år. Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster Nettoutgift , , ,00 Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och program Bildningsavdelningens mål är att vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informationsoch kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av personal. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas, förskolornas och daghemmens IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Under 2017 förnyas Dalsbruks skolas dataprojektorer och dokumentkameror (en stor del är från 2008). Några skolor utrustas med elektroniska infotavlor. Ekonomiska resurser behövs också till nya program. Studentskrivningarna utförs elektroniskt redan nu och i gymnasiet utrustar man ett klassrum till skrivningar för 8-10 studerande. Den största enskilda satsningen på övriga enheter är ett nytt ekonomiprogram för barnomsorgen. Skolorna, förskolor och daghem Gymnasiets elever Bildningens övriga enheter IT utrustning och program Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,59-727, ,59 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,59-727, ,59 Datorer till studerande i gymnasiet Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,00 Analys: IT-utrustningen i skolorna har kompletterats under året. Kimitonejdens skola har fått en datorvagn till tio datorer, Kemiönsaaren keskuskoulu och Dalsbruks skola har fått varsin 3D-skrivare. Dalsbruks skolas dataprojektorer och dokumentkameror har förnyats så att största delen är nya. Mindre kompletteringar har gjorts till de övriga skolorna. Ett klassrum i gymnasiet har utrustats för elektroniska studentprov. Datorer som fungerar som servrar, övervakningsdatorer och reservmaskiner vid studentskrivningarna har införskaffats. Pekplattor har skaffats till daghemsgrupperna. Familjedagvårdarna har fått egna arbetspekplattor för kommunikation och information samt för registrering av dagvårdstider. Nya telefoner har skaffats till samtliga daghems- och eftisavdelningar för registrering av dagvårdstider. 162

163 2. Inventarier och utrustning för framtidens skola Den nya läroplanen sätter nya krav på lärmiljöerna och vi behöver stegvis utrusta alla skolor med bl.a. möbler som kan användas flexibelt. För att skolan ska kunna verka som en skola för framtiden, bör undervisningsutrymmena vara flexibelt användbara. Investering Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,22 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,22 Analys: Nya möbler och ny utrustning skaffades i huvudsak till skolcentret; bland annat bord och stolar till klassrum i Kemiönsaaren keskuskoulu och Kimitonejdens skola. Till gymnastiksalen i skolcentret skaffades 150 stolar, nya gymnastikmadrasser m.m. Till Amosparkens skola skaffades den utrusning som saknades efter renoveringen. 3. Renoveringspott för rekreationsområden, idrottsplatser och badstränder Fritidsenheten handhar många anläggningar som kräver regelbunden skötsel. Utöver den normala driftskötseln behövs årligen också större ingrepp som lätt uppgår till tusentals euro i materialkostnader. Investering Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,88 Inkomster , , ,10 Nettoutgift , , , ,78 Analys: Utgifterna kommer från ÅppoHoppa-projektet och de kostnader som blivit dyrare än budgeterat är vattentillförseln från masugnsträsket till sportplanen. Projektet fortsätter år 2018 och i och med att investeringarna är större i början ser man totalkostnaderna först efter

164 Omsorgsavdelningen 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering ADB utrustning och program, hårdvara Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter köptes planenligt. Anslaget överskreds med 2 462,96 euro i första hand p.g.a. att nya datorer köptes till nya arbetsrum i huvudhälsostationen i Kimito. 2. ADB-utrustning och program, mjukvara De nationella Kanta-tjänsterna tas i bruk stegvis, vilket innebär anskaffning av nya eller uppdaterade Abilita-programmoduler. Också andra programuppdateringar och -anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården behövs. Investering Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,96 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,96 ADB utrustning och program, mjukvara Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,13 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,13 Analys: Kostnaderna för earkivets (Kanta-tjänsternas) andra skede underskreds i och med ändringarna inte förverkligades på Kimitoön ännu år Kostnaderna uppgick till euro. Planen är nu att andra skedet förverkligas år 2018, och för tandvårdens del sannolikt senare. Hälsovården tog under året i bruk digitala tjänster inom patientvården, webb-bokning och sms-tjänster, för att förbättra tillgängligheten och vårdprocesserna. Kostnaderna för detta uppgick till euro. euro. Inom laboratorieverksamheten förverkligades elektroniska överföringar (HL7) av lab-remisser och analyssvar mellan laboratoriet och Tykslab, vilket försnabbar vårdkedjorna och förbättrar vårdkvaliteten. Kostnaden uppgick till euro. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientlift, patientsängar, geriatriska stolar och rullstolar. Investering Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,41 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,41 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med ca hälften eller euro. Till Hannahemmet köptes en arbetsstol, vagnar och en duschstol. Till Almahemmet köptes patientsängar, en sadelstol och en Quickread-apparat. Till Silverbacken köptes sängar och till vård i hemmet mobiltelefoner för personalens dokumentering och trygghetstelefoner. 164

165 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, i första hand till nya utrymmen i Kimito hälsostation bl.a. instrumentvårdsapparatur, medicinskåp, tandläkarstol, röntgenapparatur till tandvårdsrum, kylapparatur, dekoapparat, undersökningslampor, britsar. Investering Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: I enlighet med beslut fattat av kommunfullmäktige gjordes inga anskaffningar till hälsovårdsenheten som investeringar, utan samtliga vårdinventarier finansierades genom leasing. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen, främst inom äldreomsorgsenheten. Investering Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,00 0,00 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: Inga nya luftvärmepumpar köptes, eftersom en del sådana luftvärmepumpar som togs ur bruk i Kimito huvudhälsostation kunde installeras i andra utrymmen. Avdelningen för miljö och teknik Miljö- och teknik förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Investering Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,72 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,72 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. 2. Försäljning av jordområden och fastigheter, balansvärde Korrigering av balansvärdet då fast egendom säljs, på basis av försäljningsplan. Budgetåret

166 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0 0 0,00 0,00 Inkomster , , ,32 Nettoutgift , , ,32 Fastigheter Analys: Man har lyckats sälja flera fastigheter än budgeterat. Total försäljning av anläggningstillgångar ,10 euro Värde i balansräkningen ,32 euro, vinster i resultaträkningen ,78 euro. Därav: Tomtförsäljning sammanlagt euro. Värde i balansräkningen 467,06 euro, vinster i resultaträkningen ,94 euro. Försäljning av vattenområde 5 118,10 euro. Vinst i resultaträkningen 5 118,10 euro. Fastighetsförsäljning sammanlagt euro Värde i balansräkningen ,15 euro, vinster i resultaträkningen ,85 euro Försäljning av aktier i Furubo euro. Värde i balansräkningen 5 718,11 euro, vinst i resultaträkningen ,89 euro. 1. Amosparkens sportplan och skolgård I och med att det nya daghemmet byggs, behöver eleverna i Amosparkens skola nya funktionella alternativ för rastområde och gymnastiklektioner. På platsen där daghemmet byggts har eleverna på rasterna och gymnastiklektionerna kunnat spela både basket och fotboll. Miniarenan som använts för elevernas rastverksamhet kommer i framtiden att mera betjäna daghemmets barn än Amosparkens skolas elever. Amosparkens skolas gård förstoras mot Åbovägen, så att friidrottsplanens halvmåne samt en del av gräsområdet fungerar som skolgård. På både halvmånen och gräsområdet anläggs konstgräs. Inne i halvmånen placeras en minibasketplan, 5x30m löpbanor, höjdhopp samt stavhopp. På gräsområdet anläggs en multifunktionell plan som kan användas mångsidigt till fotboll, innebandy, boboll, handboll och tennis. Vintertid finns möjlighet att kunna använda planen som skridskobana. Även löpbanorna förbättras genom ny dränering samt nytt tegelstubb. Längdhoppsplatsen flyttas till utsidan av löpbanorna mot Edvin Wides väg. Kastplatserna för kulstötning, spjut och diskus förblir på samma plats som tidigare i halvmånen mot Åbovägen. Brutto Bidrag Netto Uppskattning 2016: Budget 2017: Totalinvestering: Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Analys: Investeringen färdigställdes på sensommaren 2017, medel användes 2016, ,80 och 2017, ,81, totalinvestering ,61. Utgifter , , , ,61 Inkomster , , ,00 Nettoutgift , ,81-459, ,61 166

167 2. Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering Renoveringen och tillbyggnaden av Kimito hälsostation fortsätter och färdigställs under Uppskattning 2016: Budget 2017: Totalinvestering för byggnadskostnaderna: Godkänd i fullmäktige Kimito hälsostation år 2016: Planering inklusive planering av nytt arkivutrumme Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0 0, ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,00 0, ,00 Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,81 Inkomster ,00 0, ,00 Nettoutgift , , , ,81 Analys: I samband med Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering har nya arkivutrymmen planerats in i tillbyggnaden av Kimito hälsostation. De använda planeringsmedlen finns med i kostnaderna för Kimito hälsostations investering. Planeringsmedel 2016 reserverade för Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering Planeringsmedel 2016 reserverade för nya arkivutrymmen De totala medlen som använts för projektet är , varav byggnadskostnaderna är Investeringen färdigställdes vid årsskiftet Totalinvestering för byggnadskostnaderna godkänd i fullmäktige Förutom direkta byggnadskostnader uppstod följande kostnader: Anslutningskostnader: Kostnad för bygglov: Procentkonst: , bidrag Den slutliga ekonomiska slutredogörelsen för projektet byggherre och entreprenörer emellan utförs under våren Maskiner till kost- och städfunktionens behov Ett investeringsanslag dels för planerade anskaffningar, dels för behov som uppstår under året för förnyande av maskiner till kost- och städfunktionen. Budget 2017: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,39 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,39 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. 167

168 4. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2017: Ekonomiplan 2018: Ekonomiplan 2019: Investeringspotten Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,00 0,00 0,00 Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller: Kimito skolcentrum, åtgärder för att förbättra inomhusluften Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,05 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,05 Vreta industrihallar, åtgärder på kupolhallarna Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,39-56, ,39 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,39-56, ,39 Hannahemmet, avfallspunkter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,95-82, ,95 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,95-82, ,95 Analys: Medel användes till: Kimito skolcentrum ,05, Kupolhallarna i Vreta ,39 och avfallspunkter vid Hanna hemmet ,95. Investeringspotten överskreds med ,39 på grund av att dränerings- och ventilationsarbetena vid Kimito skolcentrum. 5. Dalsbruks brandstation, åtgärda golvet Dalsbruks brandstations golv har under årens lopp satt sig och är i dåligt skick. En plan för att åtgärda saken har uppgjorts. Bidrag för åtgärderna kan och kommer att sökas från Brandskyddsfonden. Brutto Bidrag Netto Budget 2017: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,86 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , ,86 Analys: Investeringen färdigställdes. Bidrag från brandskyddsfonden beviljades inte. 168

169 6. Almahemmet, sprinkling och renovering En uppdatering av de år 2012 uppgjorda planerna för renoveringen och sprinklingen av Almahemmet görs år Sprinklingen och renoveringen inleds under 2017 och färdigställs under Uppskattning 2016: Budget 2017: Ekonomiplan 2018: Totalinvestering: Kommunstyrelsen har den 30 november gjort följande beslut. En helhetsutvärdering angående sote-reformens inverkningar på framförallt fastighetsinvesteringarna utförs i snabb takt, senast till slutet av mars Fullmäktige återkommer till Almahemmets investeringar efter att helhetsbedömningen är gjord. Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Investeringen startades inte, fullmäktige har inte tagit beslut i saken. 7. Hulta daghem, förnyande av ventilationsmaskin Ventilationsmaskinen i Hulta daghem bör förnyas. Planering över nödvändiga åtgärder görs under 2017 och själva bytet görs under Budget 2017: Ekonomiplan 2018: Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,00 Totalinvestering: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,40 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,40 Analys: Planeringen är utförd under 2017 för förnyandet av ventilationsmaskinen. Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Målsättning för 2017 är att förnya Arkadiavägens vägbelysning till dagens standard. Målsättningen är även att framöver fortsätta samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Analys: Flera avsnitt av vägbelysning förverkligades under Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,83 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,83 169

170 2. Asfaltering av detaljplanevägar Vi har en stor asfalteringsskuld som bör åtgärdas. Målsättningen för 2017 är att den hårt belastade Engelsbyvägen asfalteras. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Edvin Wide vägen asfalterades. Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,76 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,76 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering och för förverkligandet av trafiklösningar. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Analys: Kommunen köpte markområden av FN-Steels konkursbo. Budget efter 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt uppgjorda markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Den största enskilda väginvesteringen 2017 är ombyggnad av Edvin Wide vägen till Amosparkens skola. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,65 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,65 Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Analys: Edvin Wide vägen byggdes. 5. Dalsbruk, gästhamn För utveckling av hamnen i Dalsbruk på basen av detaljplanen och hamnplaner. Målsättningen 2017 är att säkerställa den jordkant som finns längs med gästhamnen i samband med FamilyPorts projektet Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Ursrunglig budget 2017 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,03 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,03 170

171 Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,86 Inkomster , , ,21 Nettoutgift , , , ,65 Analys: Jordkanten som finns längs med gästhamnen förstärktes. Miljölovsansökan för gästhamnen och Bruksviken har inlämnats till Regionförvaltningsverket. 6. Torrläggningslinjer Ett allmänt anslag för diknings- och torrläggningslinjer. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,97 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,97 Analys: Torrläggningslinjer har byggts. 7. Grönområden och lekparker Målsättningen är 2017 att färdigställa centrum lekparken i Kimito. Den allmänna målsättningen är att höja trivseln i närmiljön. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,52 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,52 Analys: Kimito centrum parkområdets byggnadsarbeten har påbörjats. 8. Allmänt bryggunderhåll För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. För reparation av Kejsarbryggan i Dalsbruk öronmärks euro. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,27 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,27 Analys: Medel användes för bryggunderhåll och reparation av Kejsarbryggan i Dalsbruk. 171

172 9. Paketbil Kommunen har ett antal leasingbilar och ett antal egna bilar. Leasing avtalen är överlag dyra iom att bilarna i princip betalas på 3-4 år med leasing avtal. Därför är det motiverat att investera i några egna bilar och därmed avstå från några gällande leasingavtal. Utreds möjligheten att elbil skaffas. Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2017 Analys: Paketbilar köptes under verksamhetsåret. Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,38-263, ,38 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , ,38-263, ,38 KOMMUNENS DELUTFALL Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,07 Inkomster , , ,63 Nettoutgift , , ,44 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,27 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,27 KIMITOÖNS KOMMUN TOTALT Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,34 Inkomster , , ,63 Nettoutgift , , ,71 172

173 17.4 Finansieringsdelens utfall 2017 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2017 Budget Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,71 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,78 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,96 Finansieringsandelar för investeringar , ,31 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiv , ,10 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,30 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket 0,00 Minskning av utlåningen till affärsverket , ,93 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen 0,00 Ökning av långfristiga lån av övriga , ,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , ,93 Minskning av långfristiga lån av övriga , ,92 Förändring av kortfristiga lån , ,00 Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten , ,70 Finansieringens kassaflöde , ,38 Förändring av likvida medel , ,92 173

174 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Utan affärsverk ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER BINDNING Ursprunglig budget 2017 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig budget 2017 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N Varav försäljningsvinster B Utvecklingsavdelningen N Bildningsavdelningen N Omsorgsavdelningen N Avd. för miljö och teknik N Varav försäljningsvinster B Varav försäljningsförluster B 0 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B Statsandelar B Ränteinkomster B Övriga finansiella inkomste B Ränteutgifter B Övriga finansiella utgifter B INVESTERINGSDEL Förvaltningsavdelningen B Utvecklingsavdelningen B Bildningsavdelningen B Omsorgsavdelningen B Avdelningen för miljö och tek B Varav MoT förvaltning B Varav fastigheter B Varav samhällsteknik B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket 0 0 Minskning av utlåningen till affärsverket Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga Förändring av kortfristiga lån Minskning av långfristiga lån av kommunen 0 0 Minskning av långfristiga lån av övrig Inverkan på likviditeten TOTALT N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst 174

175 18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,51 Avgiftsintäkter , ,45 Understöd och bidrag , ,78 Övriga verksamhetsintäkter , ,38 Verksamhetsintäkter , ,12 Tillverkning för eget bruk 5 352,64 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,32 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,28 Övriga lönebikostnader , ,72 Lönebikostnader , ,00 Personalkostnader , ,32 Köp av tjänster , ,10 Material, förnödenheter och varor , ,71 Understöd , ,99 Övriga verksamhetskostnader , ,94 Verksamhetskostnader , ,06 Verksamhetsbidrag , ,94 Skatteinkomster , ,45 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 186, ,43 Övriga finansiella intäkter , ,78 Räntekostnader , ,37 Övriga finansiella kostnader , ,23 Finansiella intäkter och kostnader , ,39 Årsbidrag , ,12 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan , ,89 Nedskrivningar ,91 Avskrivningar och nedskrivningar , ,80 Räkenskapsperiodens resultat , ,32 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens , ,14 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,46 175

176 FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag , ,12 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,32 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,31 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , ,02 Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva , ,52 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,97 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av långfristiga lån , ,50 Förändring i kortfristiga lån , ,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital , ,12 Förändring i omsättningstillgångar ,91 861,87 Förändring i fordringar , ,81 Förändring i räntefria skulder , ,23 Finansieringens kassaflöde , ,55 Förändring i likvida medel , ,52 Förändring i likvida medel Likvida medel , ,56 Likvida medel , , , ,52 176

177 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter , ,55 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,14 Immateriella tillgångar , ,69 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,30 Byggnader , ,37 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,22 Maskiner och inventarier , ,35 Övriga materiella tillgångar , ,15 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,31 Materiella tillgångar , ,70 Placeringar Aktier och andelar , ,08 Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar , ,00 Placeringar , ,48 BESTÅENDE AKTIVA , ,87 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 0,00 0,00 Donationsfondernas medel , ,86 Övriga förvaltade medel , ,00 FÖRVALTADE MEDEL , ,86 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,78 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,09 Övriga fordringar , ,07 Resultatregleringar, fordringar , ,68 Kortfristiga fordringar , ,84 Fordringar , ,84 Kassa och bank , ,56 RÖRLIGA AKTIVA , ,18 AKTIVA SAMMANLAGT , ,91 177

178 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,24 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,56 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,46 EGET KAPITAL , ,26 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver , ,47 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,47 FÖRVALTAT KAPITAL Statliga uppdrag , ,87 Donationsfondernas kapital , ,86 Övrigt förvaltat kapital , ,86 FÖRVALTAT KAPITAL , ,59 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,99 Lån från offentliga samfund , ,96 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,41 Långfristigt , ,36 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,08 Lån från offentliga samfund , ,00 Erhållna förskott , ,59 Leverantörsskulder , ,39 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,34 Resultatregleringar, skulder , ,83 Kortfristigt , ,23 FRÄMMANDE KAPITAL , ,59 PASSIVA SAMMANLAGT , ,91 178

179 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 4 1 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter -2-5 Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar -2-1 Extraordinära Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Latenta skatter Minoritetsandelar Inkomstskatter Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 42,77 41,44 Årsbidrag / Avskrivningar, % 139,66 117,45 Årsbidrag, euro / Invånare 1 037,86 894,73 Invånarantal

180 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar 1641 bland bestående aktiva 353 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat ka 26 6 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 151,34 130,47 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 63,89 73,20 Låneskötselbidrag 1,64 1,36 Likviditet, kassadagar

181 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 8 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar 315 Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

182 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 2,96 2,67 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 182

183 19 NOTER TILL BOKSLUTET 19.1 Noter angående upprättandet av bokslutet Vid upprättandet av bokslutet för år 2017 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder samt periodiseringsprinciper och periodiseringsmetoder använts som tidigare år. Periodiseringsprinciper Intäkter och utgifter har tagits upp i resultaträkningen på prestationsbasis. Avvikande från redovisning på prestationsbasis har skatteintäkter bokförts enligt redovisningstidpunkten på räkenskapsperioden i fråga. Värdering av bestående aktiva Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under euro (adb-utrustning och program euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Hantering av derivatavtal Derivatinstrumenten innehåller ränteswapavtal. Alla ränteswapavtal har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteswapavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Kassaflöden som orsakas av räntederivat har under räkenskapsperioden bokförts bland räntekostnader. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2018 medan ett avtal gäller ända fram till år Noter angående sättet att framställa kommunens bokslut Vid upprättandet av bokslutet för år 2017 har samma sätt att ställa upp resultaträkningen och balansräkningen använts som tidigare år. 183

184 19.3 Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten Förvaltningsavdelningen , ,05 Utvecklingsavdelningen , ,16 Bildningsavdelningen , ,34 Omsorgsavdelningen , ,23 Miljö och teknik , ,34 Kommunens verksamhetsintäkter totalt , ,12 Specifikation av skatteinkomster Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Specifikation av statsandelar Statsandel för kommunal basservice Därav: Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Kompensering av systemändringen för den förberedande utbildningen för invandrare Höjning av statsandelen enligt prövning Statsandelar totalt Specifikation av köpta tjänster Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Kommunens köp av tjänster totalt

185 Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 185

186 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 186

187 Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden , ,79 Vinster från försäljning av byggnader ,23 Övriga försäljningsvinster , ,53 Försäljningsvinster totalt , , Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Placeringar bland bestående aktiva Aktier intresse- och Aktier och andelar Aktier dottersamfund Samkommunandelar övriga ägarintressesamfund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , ,08 Ökning under räkenskapsperioden Minskning under räkenskapsperioden , ,11 Anskaffningsutgift , , , , ,97 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde , , , , ,97 187

188 Materiella och immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Materiella tillgångar Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta Immateriella tillgångar Immateriella Datorprogram rättigheter konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,08 Ökning under räkenskapsperioden 0, ,73 0, , , , , , , ,71 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, , ,18 0, ,59 0, ,21 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0, ,00 0, ,00 0, , ,80 0, ,91 0,00 Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,58 Planenliga avskrivningar , , , , , , , ,26 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0, , , , , , ,41 0, ,02 Anskaffningsutgiftsrest , , , , , , ,73 0,00 0, ,28 Nedskrivningar , , ,91 Influtna finansieringsandelar , , , , , , , ,22 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0,00 0, ,00 0, , ,31 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0, ,00 0, ,00 0,00 Influtna finansieringsandelar , ,67 0, , , , ,72 0, , ,53 Småanskaffningar som under räkenskapsper ,06 upptagits som kostnader Bokföringsvärde , , , , , , , , , , ,71 188

189 Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,98 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,48 81,80 % , ,42 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , ,42 982,63 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,68 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,31 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % , , ,99 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , ,26 0,12 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,70 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , ,67-369,85 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,60 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,05 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 7 883, , ,99 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,78 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % ,04 843,57-655,40 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,45 0,00-581, , ,49 843, ,33 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy ,64 Bostads Ab Sparbacka ,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I ,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy ,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab ,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta ,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6, ,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9, ,00 Fastighets Ab Kustregionens utbildningsfastigheter , ,77 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. 189

190 Fordringar hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,66 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,66 Samkommuner Kundfordringar 7 361, ,86 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar , ,73 Sammanlagt , ,59 Intressebolag Kundfordringar , ,67 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,67 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård , ,00 EU-understöd och bidrag , ,23 Övriga inkomster som inte erhållits , ,45 Kortfristiga resultatregleringar totalt , ,68 190

191 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,56 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,56 Räkenskapsperiodens överskott / underskott , ,46 Eget kapital totalt , ,26 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år Saldo Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,00 Lån från offentliga samfund , ,00 Övriga skulder , ,81 Långfristiga skulder totalt , ,81 191

192 Skulder hos dotterbolag, intressebolag och samkommuner Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,41 Sammanlagt , ,41 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,06 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,96 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,28 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt , ,28 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 59,52 Övriga skulder Resultatregleringar ,44 Sammanlagt ,44 59,52 192

193 Specifikation av övriga skulder Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter , ,00 Övriga , ,41 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga , ,34 Övriga skulder totalt , ,75 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar , ,01 Semesterlöneperiodisering , ,09 Övriga obetalda utgifter , ,73 Kortfristiga resultatregleringar totalt , , Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och arrangemang som inte har tagits med i balansräkningen Leasingansvar Förfaller under följande räkenskapsperiod Förfaller senare Leasingansvar totalt Garantiansvar i kommunernas garanticentral Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,00 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond , ,47 193

194 Borgensförbindelser per Ursprungligt Kapital 2017 Kapital 2016 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,11 (beviljad 2006, ) , ,89 (Malminselkä, beviljad 2014) , ,00 (beviljad 2015, ) , ,51 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,31 Solkullastiftelsen rf , ,09 (beviljad 2008, ) Dragsfjärds Industri Ab , ,00 (beviljad 2017, ) ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,70 Bab Dragsfjärds Solberga , , , ,24 Rouskis Oy (beviljad 2005, ) , ,75 (beviljad 2014, 9,77 % av ) , ,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag , ,00 (beviljad 2010, ) Hitis kyrkoby frivilliga brandkår , ,00 (beviljad 2015, ) Sammanlagt , ,80 194

195 Övriga arrangemang utanför balansräkningen Besvär i Åbo förvaltningsdomstol över tekniska nämndens beslut , beviljande av undantag åt Rosala Bagare Ab. Besvär i Åbo förvaltningsdomstol över fullmäktiges beslut , godkännande av bokslut och beviljande av ansvarsfrihet samt personalrapport Dispyten gällande Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats Kimitoöns Vatten har klagat till Högsta förvaltningsdomstolen om Vasa förvaltningsdomstols beslut ( ) 16/0497/3 angående Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats. Högsta förvaltnings-domstolens beslut kom I beslutet konstateras bl.a. 19. Verksamhetsidkaren bör senast lämna in en ansökan till Södra Finlands regionförvaltning om förflyttning av utsläppsplatsen till en mindre skadlig plats och bifoga i ansökan en utredning för möjliga alternativ av utsläppsplatser. Ifall utsläppsplatsen måste flyttas, kan kostnaderna för flytten stiga till väldigt höga. Ränteswapavtal Ränteswapavtal / Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga räntor ändrats till fasta. Avtalet förfaller Nominellt värde Gängse värde Ränteswapavtal / Ränteswapavtalet har ingåtts för att säkra ränterisken med ett enskilt lån. Med ränteswapavtalet har rörliga räntor ändrats till fasta. Avtalet förfaller Nominellt värde Gängse värde Totalt marknadsvärde för derivatprodukter

196 19.6 Noter angående personalen och revisors arvode Antalet anställda Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2017 Totalt 2016 Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik Totalt Kommunens personalkostnader Betalda löner och arvoden , ,46 Periodiserade löner , ,38 Personalersättningar , ,76 Löner och arvoden , ,32 Lagbestämda personalbikostnader , ,30 Periodiserade personalbikostnader , ,30 Personalbikostnader , ,00 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,32 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar Naturaförmåner , ,62 Personalutbildning , ,18 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 196

197 Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda Centern i Finland r.p Finlands Socialdemokratiska Parti r.p Fri Samverkan Gröna förbundet r.p Svenska folkpartiet i Finland r.p Vänsterförbundet r.p Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda totalt Arvoden till revisor Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Revisorsutlåtanden Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden totalt

198 19.7 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN (Kommun + vatten) DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy 100 % Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia 1,52 % 9,9 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 33,3 % rösträtt i styrelsen inkl Berglund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 81,80 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Kiinteistö Oy Malminselkä Kårkulla 75 % 2,94 % Faxell ,24 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 75,32 % 2,30 % Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23 % 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,98 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,48 81,80 % , ,42 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , ,42 982,63 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,68 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,31 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % , , ,99 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , ,26 0,12 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,70 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , ,67-369,85 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,60 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,05 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 7 883, , ,99 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,78 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % ,04 843,57-655,40 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,45 0,00-581, , ,49 843, ,33 198

199 Not angående upprättandet av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har samtliga dottersammanslutningar och samkommuner sammanställts. Intressesamfunden har utelämnasts eftersom deras andel av koncernens eget kapital är av ringa betydelse. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundes interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsammanslutningar och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats med undantag för transaktioner av ringa betydelse. Väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har eliminerats. Avskrivningsidfferens och reserver I koncernens balansräkning har frivilliga och skattebaserade reserver samt avskrivningsdifferensen fördelats på fritt eget kapital och latenst skatteskuld. Fördelningen har tagits i beaktande vid elimineringen av innehav, separeringen av minoritetsandelar samt sammanställningen av ägarintressesammanslutningar. Eliminering av internt innehav Kommunens och dess dottersammanslutningars samt samkommunernas interna innehav har eliminerats. Den differens som uppkommit vid elimineringen har i sin helhet bokförts på räkenskapsperioden för anskaffningen. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av avskrivningar enligt plan Avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar i bostadsaktiebolag och andra ömsesidiga fastighetsdotterbolag har korrigerats enligt planen. Differensen i restvärdena har i koncernresultaträkningen redovisats som en korrigering av dottersammanslutningens avskrivningar och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. 199

200 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,66 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,66 Samkommuner Kundfordringar 156,98 108,74 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 595, ,54 Sammanlagt 752, ,28 Intressebolag Kundfordringar 6 610, ,67 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 6 610, ,67 200

201 EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Uppskrivningsfond , ,49 Övriga egna fonder , ,70 Ändringar under räkenskapsperioden 1 546, ,56 Övriga egna fonder , ,26 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,08 Ändringar under räkenskapsperioden , ,73 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,81 Räkenskapsperioden över- / underskott , ,87 Eget kapital sammanlagt , ,67 201

202 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,41 Sammanlagt , ,41 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,06 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,96 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer 801, ,82 Övriga skulder Resultatregleringar 289,65 Sammanlagt 1 091, ,82 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 59,52 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 59,52 202

203 BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2017 Kapital 2016 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,11 (beviljad 2006, ) , ,31 (Malminselkä, beviljad 2014) , ,00 (beviljad 2015, ) , ,51 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,31 Dragsfjärds Industri Ab , ,00 (beviljad 2017, ) ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,70 Totalt borgensansvar per , ,94 203

204 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket kommunens bokslut (extern/intern) (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa , , ,15 Försäljningsinkomster, interna , , ,44 1) ,45 1) 0,00 Avgiftsintäkter , ,88 Avgiftsintäkter, interna 2 105, ,50 0,00 Understöd och bidrag , ,79 Övriga verksamhetsintäkter , , ,54 Övriga verksamhetsintäkter, interna , , ,33 2) ,00 2) 0,00 Verksamhetsinkomster , , , , ,36 Tillverkning för eget bruk 5 352, ,64 Verksamhetskostnader Personalkostnader , , ,77 Köp av tjänster, externa , , ,27 Köp av tjänster, interna , , ,64 1) ,00 1) 0,00 Material, förnödenheter och varor , , ,28 Material, förn. o varor, interna , , ,25 1) 3 453,90 1) 0,00 Understöd , ,33 Övriga verksamhetskostnader, exte , , ,53 Övriga verksamhetskostnader, inter , ,33 2) 0,00 Verksamhetskostnader , , , , ,18 Verksamhetsbidrag , , , , ,18 Skatteinkomster , ,41 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 186,60 186,60 Ränteintäkter, interna 4) 0,00 Övriga finansiella intäkter, externa , , ,05 Övriga finansiella intäkter, interna 3) 0,00 Räntekostnader, interna 4) 0,00 Räntekostnader, externa , , ,84 Övriga finansiella kostnader ,66-73, ,93 Ersättning för grundkapital 3) 0,00 Finansiella intäkter och kostnade , ,74 0,00 0, ,12 Årsbidrag , , , , ,11 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , , ,25 Avskrivningar och nedskrivninga , , ,25 Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,86 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk , , ,59 Räkenskapsperiodens överskott ( , , , , ,45 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån Differensen mellan kommunens interna överskott ( ,95 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning ( ,55 Euro) bero på interna anslutningsavgifter som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt ,60 euro. 204

205 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansiering av verksamheten Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,95 1) ,55 1) 4) ,11 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,78 Kassaflödet i verksamheten , , , , ,33 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , ,60 4) ,44 Finansieringsandelar för investeringar , ,31 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,10 Kassaflödet för investeringarnas del , , , ,03 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,70 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , , ,93 3) ,93 3) 0,00 Minskning av långfristiga lån , , ,08 Förändring av kortfristiga lån , , ,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten , , ,70 0,00 Finansieringens kassaflöde , , , , ,62 Förändring av likvida medel ,92 0, , , ,92 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 205

206 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2017 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 206

207 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2017 Ansvarsperson: verkställande direktör INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 Investeringar Förverkligandet av driftsbudget 10.3 Förverkligandet av finansieringsanalys 11. RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Noter angående upprättandet av bokslutet 15.2 Noter till resultaträkningen 15.3 Noter till balansräkningen 15.4 Noter angående säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga arrangemang utanför balansräkningen 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 207

208 1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna, samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten har idag 1751 kunder (antalet har korrigerats att motsvara faktureringen ). Av vilka 198 är fritidsfastigheter. Det nionde verksamhetsåret har igen varit händelserikt. Under året har flera vattenläckor åtgärdats i vattennätet och i avloppsnätet, vattenanslutningar har gjorts, reparation och sanering av nätverket har gjorts. Överlag har vattenförsörjningen fungerat bra. Andelen ofakturerat vatten sjönk till 24 procent. Rörläckage fanns flera, men den mest problematiska fanns i Kärra. Läckaget var väldigt svårt att upptäcka. Spolning av rören efter läckage förbrukar stora mängder vatten. Regnen förorsakar utmaningar för Tyskaholmens avloppsvattenreningsverk, som var tvungen att ta emot stora mängder inläckagevatten. Hösten var väldigt regnig och andelen ofakturerat avloppsvatten steg år 2017 ungefär 51 procent. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikesvatten renas. Under årets lopp har det arbetats med att få dikesvatten bort från avloppsnätet. Totalt renoverades 13 avloppsbrunnar och 2 oanvända avloppsbrunnar togs ur bruk. Arbetet fortsätter, men arbetet är långvarigt, inga resultat nås väldigt fort. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Under året har investeringar förverkligats för euro. Bokslutet för 2017 visar ett underskott på euro. Ekonomianvändningen har hållits stram, utan att glömma förpliktelserna, som vi har mot våra kunder och myndigheterna. Räntorna har varit på en låg nivå. Experterna spår, att räntenivån hålls låg de närmaste åren, men börjar sakta stiga från nuvarande nivå. Kimitoöns Vattens ekonomiska verksamhet styrs de närmaste åren av lånens mycket stora mängd. Investeringarna måste i fortsättningen hållas på en låg nivå en längre tid. Kimitoöns Vattens ekonomiska huvudmål är att minska lånebördan. År 2017 minskade lånebördan med cirka euro. Till slut vill jag tacka hela Kimitoöns Vattens personal för deras yrkesskickliga insats. Jag vill också tacka direktionen för deras arbete. Kimitoön den 15 mars 2018 Raimo Parikka verkställande direktör Kimitoöns Vatten 208

209 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har en vattenverksskötare och en avloppsreningsverksskötare. Två servicemän ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Till arbetsstyrkan hör en arbetsledare (33 %). Vid administrationen arbetar verkställande direktör (50 %), en fakturerare och en byråsekreterare (35 %). Personalen har under året deltagit i olika utbildningstillfällen och kurser. År 2017 bestod Kimitoöns Vattens direktion av följande fem personer: Malin Lindholm, Greger Lindholm, Brita Drugge, Veijo Lücke och ordförande Daniel Wilson. Vid byte av fullmäktigeperiod byttes direktionen enligt följande: Helena Fabritius, Lea Räisänen, Kristian Ek, Greger Lindholm och ordförande Roger Hakalax. 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är driftsinkomsterna och - kostnaderna relativt förutsägbara vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden: - Ekonomihushållningen hålls stram, utan att glömma dom skyldigheter vi har mot våra kunder och myndigheter - Icke anslutna fastigheter på verksamhetsområde bör anslutas. Efter det kommer anslutarnas mängd att minska och anslutningsavgifterna utgöra en mindre del av inkomsterna. - Investeringsnivån måste hållas på en låg nivå. - Avskrivningarna är stora (ökade kännbart år 2016) - Räntorna har sjunkit en längre tid, men enligt prognoserna kommer de att stiga igen. - Staten kommer att höja momsen. - Taxan höjdes från början av 2016, och taxan behöver möjligtvis granskas inom en snar framtid. - Tyskaholmens avloppsreningsverks utsläppsplats redogörelse skall vara klar Måste utsläppsplatsen flyttas, kan kostnaderna för utsläppsplatsen förflyttning bli väldigt höga. 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes ungefär m 3 vatten och m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Det sålda vattnet minskade en aning och mottagna avloppsvattnet minskade en aning. Under året såldes 32 vattenanslutningar, 15 avloppsanslutningar, 1 dagvattenanslutningar och 3 sprinkleranslutning. Kimitoöns Vatten har kundavtal Kundmängden korrigerades att motsvara kundmängden i faktureringen. Anslutningsavgifternas andel av omsättningen sjönk med 11 procent (år 2016 var den 12 procent). Arbetet med att ansluta de oanslutna fastigheterna på verksamhetsområdet påbörjades år 2016 och arbetet fortsätter fortfarande. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta. Därför är det viktigt att en stor andel av inkomsterna som grundavgifter och anslutningsavgifter är i fast form. Omsättningen för Kimitoöns Vattens var mindre än budgeterat, totalt euro. Vattenförbrukningen inom Kimitoöns Vatten minskar p.g.a. att kommunens befolkningsantal minskar och befolkningen blir äldre. Anslutningar av fastigheter på verksamhetsområdet jämnar ändå ut storleken av förändringen. Abloy Oy Björkboda fabrik har också anmärkningsbart minskat vattenförbrukningen då ytbehandlingsprocessen avslutade sin verksamhet Dalwire Steel Oy Ab:s verksamhet i Dalsbruk är också avslutad. 209

210 I nedanstående tabell framgår inkomsternas fördelning år Nedanstående tabell visar inkomsternas utveckling UTGIFTER Materialkostnaderna var lägre än budgeterat. Från köpta tjänster har minskats s.k. interna arbetets andel euro p.g.a. inre fördelningar. I fortsättningen kommer lönerna att visas i en egen kolumn. Elförbrukningen har ökat med ibruktagningen av transportlinjerna och elkostnaderna var ungefär euro. El andelen av materialkostnaderna är över 53 %. En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större jämfört med omsättningen. Stigande låneskötselkostnader är den största ekonomiska risken för affärsverket i framtiden. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. 210

211 Nedanstående tabell visar kostnadsutvecklingen åren VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra. Grundvatten områdena Kårkulla, Nordanå och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten kubikmeter. Under året har Kårkulla vattenverk använts mindre och Nordanå mera än tidigare år, detta för att skapa ett flöde i den nya vattenlinjen mellan Kimito och Björkboda. *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. 211

212 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Rening av avloppsvatten Kimitoöns Vattens rening av avloppsvatten sker på Tyskaholmens avloppsreningsverk. Till detta sammandrag är det uppsamlat avloppsmängder och till vattendrag ledda belastningar från alla reningsverk på Kimitoöns Vatten Belastning på miljön Åren beskriver en situation, då det på Kimitoöns Vattens avloppsområde fanns tre avloppsreningsverk i bruk: Tyskaholmens avloppsreningsverk i Dalsbruk, Kimito avloppsreningsverk i Kimito kyrkoby och Lammala avloppsreningsverk i Västanfjärd. År 2016 beskriver en situation då behandling av avloppsvattnet i huvudsak är koncentrerat till det sanerade avloppsreningsverket på Tyskaholmen. Det sanerade och förstorade avloppsreningsverket på Tyskaholmen togs i bruk i oktober 2015, då Kimito avloppsreningsverk stängdes och avloppsvattnet leddes till Tyskaholmens avloppsreningsverk för behandling. Lammala avloppsreningsverk var i bruk till Andelen behandlat avloppsvatten på Lammala avloppsreningsverk var år 2016 bara ca 1 % av helhets mängden avloppsvatten. År 2017 beskriver en situation då behandling av avloppsvattnet är koncentrerat till avloppsreningsverket på Tyskaholmen. Avloppsvattnets belastnings ändring År 2017 jämfört med medeltalet Mängden av avloppsvatten år 2017 var ungefär 10 % större jämfört med medeltalet från åren , men det avledda vattnets belastning sjönk med % för de olika parametrarna. Belastningen sjönk procentuellt mest för helhetsfosfor, BOD 7ATU, ammoniumkväve och fastsubstans. Också borttagningen av helhetskväve effektiverades och belastningen av helhetskväve var 23 % mindre jämfört med medeltalet Kimitoöns Vatten mängden avloppsvatten som släpps ut i vattendraget 212

213 Kimitoöns Vatten - avloppsvattnets BOD 7ATU belastning i vattendraget 213

214 Kimitoöns Vatten - avloppsvattnets fosforbelastning i vattendraget Kimitoöns Vatten avloppsvattnets kvävebelastning i vattendraget 214

215 Kimitoöns Vatten avloppsvattnets ammoniumkvävebelastning i vattendraget Kimitoöns Vatten avloppsvattnets suspenderade fasta ämnens belastning i vattendraget 215

216 Avloppsvattens belastnings ändring till Falköfjärden har utvecklas på följande sätt: År 2017 jämfört med medeltalet Mängden avloppsvatten som leddes till Falköfjärden, var år 2017 p.g.a. centraliseringen av avloppsvattenbehandlingen, 72 % större jämfört med medeltalet för åren Belastningen som leddes till Falköfjärden minskade för BOD 7ATU, helhetsfosfor, ammoniumkväve och fastsubstansens del %, alltså har reningen av avloppsvatten effektiverats efter saneringen och utvidgningen av reningsverket. Helhetskväve belastningen var 52 % större jämfört med medeltalet för åren , men också för helhetskväve har hanteringen effektiverats, för belastningen har inte ökat i samma relation som det behandlade avloppsvattnet. Avloppsvattnets helhetsbelastning var år 2017 mindre jämfört med situationen åren oberoende av centraliseringen av avloppsvattenbehandlingen. Saneringen av reningsverket har effektiverat reningsprocessens funktion. Helhets kvävemängden som leds till vattendraget har ökat vid avloppsvattnets utsläppspunkt. Reningsverkets reningsgrad för helhetskväve har ändå blivit bättre jämfört med tidigare, för att kvävemängden som leds till vattendraget har inte ökat lika mycket som behandlade avloppsvattenmängden och kvävemängden som kommer till reningsverket. Björkboda Lås Ab:s processvattenrening Abloy Oy Björkboda fabriks förbehandlade processavloppsvatten leddes till Tyskaholmens reningsverk under året sammanlagt m 3, alltså i medeltal 14,9 m 3 /d. Detta var 1,3 % av reningsverkets inflöde för hela året. Kimito Arbetsbeskrivning för rivning av avloppsreningsverket i Kimito, lämnades till NTM-centralen Lammala avloppsreningsverk En ansökan har lämnats till NTM-centralen för utredning av möjliga orsakade eller kommande skador, som skall åtgärdas eller ersättas. Svar till Sydvästra Finlands Regionförvaltningsverket lämnades VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2017 byggdes vattennätet ut med ungefär 262 m och avloppsnätet med ungefär 262 m. Kimitoöns Vatten har även ansvar för 412 st. pumpstationer, varav 81 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som vidtar åtgärder för att reparera felet. 216

217 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN-ANVISNINGARNA BINDANDE MÅL Mål Inläckagevatten i avloppsnätet Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet har påbörjats 2015 och fortsätter fortfarande. Arbetet är också en del av avloppsnätets och avloppsbrunnarnas sanering. Uppföljning Arbetet fortsatte 2017 och 13 avloppsbrunnar reparerades. Reparation av avloppsbrunnar och sanering av rörnätet fortsätter Ansluta minst 150 fastigheter till nätet (minst fastigheter per år). Uppmana fastigheter på befintliga verksamhetsområden att ansluta sig till vattentjänsterna. Alla oanslutna fastigheter på verksamhetsområdet ansluts. Nämnda områdens fastighetsägare får en uppmaning av myndigheterna om anslutning. Uppföljning Nya anslutningar / vatten 32 st. och avlopp 15 st. Uppmaningar för anslutningar har börjat skickas. Minskning av lånestocken Lånestocken börjar sjunka enligt år 2017 uppgjord budget och ekonomiplan. Kimitoöns Vatten kan börja minska på lånebördan 2017 tack vare minskning av investeringar. 217

218 Ackumulerat underskott Uppföljning Lånestocken minskade euro. Under ekonomiplanperioden uppstår underskott. Underskottet skall täckas inom 4 års tid. Uppföljning Underskottet var ,52 euro. Tidigare års underskott är ,03 euro. Det ackumul. underskottet är därmed ,55 euro. 218

219 10.1 INVESTERINGAR 2017 Fjärrövervakning Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , ,00 0,00 Vattennätet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,61 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,61 Vattenanslutning till Långön Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,17 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,17 Vattennät till nya detlplaneområden Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , ,00 0,00 Avloppsvattennät Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,72 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,72 Avloppsanslutning till Långön Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,17 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,17 Avloppsanslutning till nya detaljplaneområden Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,00 0,00 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Sanering av vatten- och avloppsnätet Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,60 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,60 KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2017 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,27 Inkomster 0 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,27 ANALYS Under 2017 förverkligades investeringar för endast euro. Nya investeringar måste finansieras med lånepengar, vilket inte är möjligt för tillfället. 219

220 10.2 FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET BUDGETENS UTFALL 2017 RESULTATRÄKNING Budget Bokslut Avvikelse % Omsättning , ,00 91,7 Övriga rörelseintäkter , ,80 154,2 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,12 94,3 Köp av tjänster , ,35 72,6 Material och tjänster , ,47 79,6 Personalkostnader Löner och arvoden , ,55-100,0 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,86-100,0 Övriga lönebikostnader , ,22-100,0 Lönebikostnader ,08-100,0 Personalkostnader , ,63-100,0 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,37 99,7 Avskrivningar och nedskrivningar , ,37 99,7 Övriga rörelsekostnader , ,29 68,1 Rörelseöverkott (-underskott) , ,70-472,4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0,00-100,0 Övriga finansiella intäkter ,13-391,13 106,5 Till kommunen betalda räntekostnader , ,00 0,0 Till övriga betalda räntekostnader , ,40 64,6 Ersättning för grundkapital 0,00-100,0 Övriga finansiella kostnader -73,27 73,27-100,0 Finansiella intäkter och kostnader , ,26 56,7 Överskott (underskott) före extraordinära poste , ,44 112,9 Överskott (underskott) före reserver , ,44 112,9 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens ,92-24,92 100,1 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,52 125,5 220

221 10.3. FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS BUDGETENS UTFALL 2017 FINANSIERINGSANALYS Budget Budget- Slutlig Bokslut Avvikelse ändring budget Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) , ,70 Avskrivningar och nedskrivningar , ,37 Finansiella intäkter och kostnader , ,26 Verksamhetens kassaflöde , ,81 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,03 Finansieringsandelar för investeringar 0 0,00 Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde , ,03 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,22 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen 0,00 Ökning av långfristiga lån från övriga , ,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen , ,93 Minskning av långfristiga lån från övriga , ,52 Förändring av kortfristiga lån från övriga , ,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på övriga , ,24 Förändringar av räntefria skulder till övriga , ,95 Finansieringens kassaflöde , ,22 Förändring av likvida medel , ,00 221

222 11. RESULTATRÄKNING 2017 RESULTATRÄKNING Omsättning , ,03 Övriga rörelseintäkter , ,92 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,95 Köp av tjänster , ,72 Material och tjänster , ,67 Personalkostnader Löner och arvoden ,55 Lönebikostnader Pensionskostnader ,86 Övriga lönebikostnader ,22 Lönebikostnader ,08 Personalkostnader ,63 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,12 Nedskrivningar ,91 Avskrivningar och nedskrivningar , ,03 Övria rörelsekostnader , ,13 Rörelseöverskott (-underskott) , ,88 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 6 391, ,75 Till kommunen betalda räntekostnader 1 931,18 Till övriga betalda räntekostnader , ,04 Ersättning för grundkapital 4 840,00 Övriga finansiella kostnader 73,27 164,28 Finansiella intäkter och kostnader , ,75 Överskott (underskott) före extraordinära poster , ,63 Överskott (underskott) före reserver , ,63 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens , ,92 Ökning (-) eller minskning (+) i reserver Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,71 AFFÄRSVERKETS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % -0,22 % -1,90 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % -1,13 % -4,42 % Vinst, % -4,49 % -17,88 % 222

223 12. BALANSRÄKNING 2017 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,28 Byggnader , ,33 Fasta konstuktioner och anordningar , ,45 Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,37 Materiella tillgångar , ,43 BESTÅENDE AKTIVA , ,43 RÖRLIGA AKTIVA Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,01 Lånefordringar Fordringar på kommunen Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar , ,01 Fordringar , ,01 Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA , ,01 AKTIVA , ,44 223

224 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,46 Överskott (underskott) från tidigare räkenskapsperioder , ,68 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,71 EGET KAPITAL , ,43 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens , ,22 Reserver AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,22 AVSÄTTNINGAR FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,39 Lån från kommunen , ,26 Lån från offentliga samfund , ,00 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,00 Långfristigt , ,65 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,48 Lån från kommunen , ,77 Lån från offentliga samfund , ,00 Leverantörsskulder , ,68 Räntefria skulder till kommunen Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,22 Resultatregleringar , ,99 Kortfristigt , ,14 FRÄMMANDE KAPITAL , ,79 PASSIVA , ,44 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Soliditetsgrad, % 25,62 % 24,55 % Relativ skuldsättningsgrad, % 469,85 % 541,17 % Skulder och ansvar i procent av driftsinkomsterna 469,85 % 541,17 % Ackumulerat överskott (underskott), ,00-33,20 Lånestock 31.12, , ,57 Lånefordringar 31.12, ,00 0,00 224

225 13. FINANSIERINGSANALYS 2017 FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) , ,88 Avskrivningar och nedskrivningar , ,03 Finansiella intäkter och kostnader , ,75 Verksamhetens kassaflöde , ,40 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,94 Finansieringsandelar för investeringar ,02 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringarnas kassaflöde , ,92 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,48 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån från kommunen ,74 Ökning av långfristiga lån från övriga ,00 Minskning av långfristiga lån från kommunen , ,92 Minskning av långfristiga lån från övriga , ,78 Förändring i kortfristiga lån från övriga , ,00 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i fordringar på övriga , ,02 Förändringar i räntefria skulder till kommunen Förändringar i räntefria skulder till övriga , ,50 Finansieringens kassaflöde , ,48 Förändring i likvida medel 0,00 0,00 Förändring i likvida medel Likvida medel ,00 0,00 Likvida medel 1.1 0,00 0,00 NYCKELTAL FÖR AFFÄRSVERKET Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 2011,05 % 136,56 % Låneskötselbidrag 0,80 0,76 Likviditet, kassadagar 0,00 0,00 Quick ratio 0,32 0,23 Qurrent ratio 0,32 0,23 225

226 14. SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL Analys av extern och intern lånebörda och låneskötselkostnader Kimitoöns Vatten har en stor skuldsättning per kund, men helhetslånebördan har sjunkit under året. Förhållandet mellan skuld och omsättning har gått ner en aning p.g.a. att skulden minskat. Det är viktigt att sträva till att öka kundunderlaget på verksamhetsområdet utan tilläggsupplåning. På detta sätt kan lånebördan per kund effektivast minskas samtidigt som omsättningen ökar. Betalda räntor per kund och räntor totalt har igen sjunkit tack vare gynnsam ränteutveckling. Analys av nätets längd i förhållande till sålda vattenmängder 226

227 Kimitoöns Vattens försäljning är liten, endast 0,80 m³/m/år. Landets medelförsäljning för vattentjänstverk är ca 9 m³/m rör/år. Det här beror på att vi har en splittrad geografi på Kimitoön där byarna ligger långt från varandra och att vi har byggt ut mycket kommunalteknik på glesbygden. Det här betyder samtidigt att de som bor i centralorterna subventionerade vattentaxorna för dem som bor utanför centrumområdena. De som bor på glesbyggden har fått ansluta sig till ett subventionerat pris. Denna utbyggnad har ökat kostnaderna och nätverkets längd. Det här betyder att nätets längd har fördubblats under 2000-talet trots att antalet kunderna inte ökat i samma takt. Kimitoöns kommun har beaktat denna sak vid uppgörandet av en realistisk utvecklingsplan för vattentjänster vilket styr framtida utbyggnad mera till verksamhetsområdet och grundvattenområden. Från tabellen kan även läsas att kunderna har använt lite mindre vatten år 2017 än år Avloppsvatten mängden har minskat lite. Kimitoöns Vatten påbörjade 2016 arbetet med att byta vattenmätare till fjärravläsningsbara, för att gamla opålitliga mätare kan ersättas med nya inom de närmaste fem åren. Fjärravläsbara mätare underlättar också avläsningen av mätare och faktureringen. Analys av förhållandet mellan såld och levererad vattenmängd Andelen ofakturerat vatten minskade med 5 procentenheter. Läckan i Kärra var svårt att hitta och orsakade ett stort svinn. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 20,2 % och mängden ca 1,8 m³/m/år. (referens: Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 25 och 27). Andelen ofakturerat avloppsvatten har stigit lite under året. I jämförelse med övriga vattentjänstverk kan nämnas att läckageprocenten är ca 40,0 % i referens vattentjänstverken i Finland (referens Vesihuoltolaitosten tunnuslukujärjestelmä 2011, s. 31). Vår procent är således lite större än medeltalet. Saneringen av avloppsbrunnar fortsatte år 2017, då sanerades totalt 13 avloppsbrunnar. Man kommer att fortsätta med detta arbete och det gamla nätverket börjar saneras nu när stora investeringarna är klara. Analys av förhållandet mellan omsättning och nätets längd samt till antalet kunder Denna jämförelse stärker analysen gällande sålda vattenmängder; Kimitoöns Vatten har liten försäljning i proportion till infrastrukturens omfattning. Anslutningsavgiften för Kimito depåavdelning syns tydligt i omsättningen Problemet är allmänt för vattentjänstverk som utvidgar sitt nätverk på glesbygden. 227