BOKSLUT 2015 Fullmäktige

Transkript

1 BOKSLUT 2015 Fullmäktige

2 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT ALLMÄNNA UPPGIFTER KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN KOMMUNENS PERSONAL BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING MILJÖFAKTORER KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Förvaltningsavdelningen Utvecklingsavdelningen Bildningsavdelningen Omsorgsavdelningen Avdelningen för miljö och teknik BUDGETUTFALL Driftsekonomidelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt BOKSLUTSKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvode Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Noter till koncernbokslutet SÄRREDOVISADE BOKSLUT Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Kimitoöns vattenaffärsverk BOKSLUTETS UNDERTECKNANDE BILAGA PERSONALRAPPORT

3 1 KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Bokslutet för år 2015 visar ett överskott på 1,25 miljoner euro. Det betyder att Kimitoöns kommun fortsätter att göra överskott för sjunde året i rad. De ackumulerade överskottet (tidigare års över/underskott) stiger till 14,8 miljoner euro. Budgeten för år 2015 utgick från ett underskott på minus euro. Det är flera olika faktorer som bidragit till det goda resultatet. Personalkostnaderna blev lägre än budgeterat, vi fick euro mera i skatter, euro mera i statsandelar och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån. Personalkostnaderna har underskridit budgeten främst för att kollektivavtalens löneuppgörelser har varit mindre än beräknat. Driftsbudgeten i skick Verksamhetsbidraget uppgår till 98,18 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på euro. Verksamhetens kostnader understiger budgeten med euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med euro. Kostnadskontrollen har alltså fungerat väl. Årsbidraget blev 3,85 miljoner, och täcker därmed avskrivningarna på 2,76 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. Investeringar och lån Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 10,57 miljoner euro, fördelat på kommunen 7,49 miljoner euro och vattenaffärsverket 3,09 miljoner euro. Skuldbördan ökade från 14,15 miljoner euro till 22,7 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Under året färdigställdes flera stora investeringar, bl.a. det nya daghemmet Silva, brandstationen i Kimito och transportavloppet mellan Kimito och Dalsbruk, vilket också syns i ökningen av skuldbördan. Personal Kimitoöns kommun hade (595 år 2014) anställda, varav 448 (444 år 2014) tillsvidare anställda och 133 (151 år 2014) tidsbundet anställda som vikarier eller tillfälligt extra anställda. I denna siffra ingår samtliga anställda vid med undantag av vuxeninstitutets timlärare. De tillsvidare anställdas antal har alltså ökat med fyra jämfört med situationen året innan medan de tidsbundet anställdas antal har minskat med 18. Totalt har personalens antal minskat med 14, vilket bl.a. beror på ändringar i dagvården då det nya daghemmet blev klart och på minskat elevantal. Framtiden Kimitoöns kommuns resultat har uppvisat överskott flera år i rad. Resultatet för år 2015 visar ett överskott på 1,25 miljoner euro. Planeringen och verkställandet av kommunens ekonomi har lyckats bra, vilket för sin del gör det lättare att utveckla verksamheten och anpassa sig till kommande förändringar i kommunens verksamhetsmiljö. Enligt uppgifter som publicerats under våren 2016 är det ekonomiska läget och marknadsläget i Finland och i euroområdet fortsättningsvis svårt. Det finns inga klara tecken på att det ekonomiska läget kommer att förbättras på kort sikt. Det allmänna ekonomiska läget återspeglar sig på kommunens verksamhet och ekonomi framför allt i form av en svag skatteutveckling och ökade verksamhetskostnader. Det svaga ekonomiska läget påverkar även utvecklingen av sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna i kommunen. 3

4 Under 2016 utarbetas en ny strategi för Kimitoön i samarbete med kommuninvånare, beslutsfattare och olika intressentgrupper. För att kunna bygga upp en lyckad strategi som styr beslutsfattandet och verksamheten behövs alla befintliga krafter mycket kunnande och intresse. I bästa fall bidrar strategiprocessen till att utveckla vår gemensamma förståelse för kommunens nuläge samt målsättningar och tyngdpunkter för verksamheten. Genom en gemensam strategiprocess bygger vi upp förtroende och kompletterar varandras kunnande. Speciellt unga och äldre i vår kommun har en central roll i byggandet av kommunens framtid. Den pågående social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen påverkar planeringen av kommunens strategi och verksamhet, även om planeringen och slutresultatet fortfarande är öppna. Den funktionella ändringen som är den centrala målsättningen i vårdreformen, dvs. att producera social- och hälsovårdstjänster som är fungerande och effektiva ur kundens synvinkel, bör beaktas i strategin. Social- och hälsovårdstjänsterna som kommunen producerar bör utvecklas enligt målsättningarna för vårdreformen, så att de fungerar smidigt och svarar mot kommuninvånarnas behov. Kommunens organisationsstrukturer eller informationens rörlighet får inte förhindra produceringen av tjänster av hög kvalitet i rätt tid. Representanterna för Kimitoöns kommun deltar aktivt i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster tillsammans med Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och övriga kommuner i regionen. Särskild fokus i utvecklingsarbetet läggs på att trygga och utveckla svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster i Åboland. Övriga centrala frågor i utvecklingen av verksamheten är att sörja för personalens välbefinnande, främja företagsverksamhet och sysselsättning, utveckla innovativa och invånarorienterade verksamhetssätt och tjänster samt samarbeta aktivt med andra kommuner och intressentgrupper. Utvecklingen av kommunens livskraft är en del av all verksamhet i kommunen och arbetet kräver alla befintliga resurser såväl kommuninvånare, företagare som aktörer som ordnar frivilligverksamhet i kommunen. Kimitoön Anneli Pahta Kommundirektör 2 ALLMÄNNA UPPGIFTER Administrativa området Kimitoöns kommun är belägen på Kimitoön i sydöstra delen av Egentliga Finland. Kommunen består sedan av de tidigare kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd samt Hitis skärgårdsområde. Kommunen gränsar till Sagu, Salo, Pargas, Raseborgs och Hangö kommuner. Kommunens totalareal uppgår till km2, varav markarealen utgör 687 km2, havsarealen till 2 103,22 km2 och insjövattenarealen till 11 km2. I kommunen finns 3 fastställda delgeneralplaner, 6 stranddelgeneralplaner, 51 detaljplaner och 67 stranddetaljplaner. Strandlinjen uppgår till ca km. Befolkning och näringar Kommunens befolkning uppgick till personer, en minskning med -35 personer under året. De huvudsakliga arbetsplatserna på Kimitoön utgörs av industri, social- och hälsovårdstjänster och handel. Under år 2012 skedde en drastisk förändring i antalet industriarbetsplatser då FNsteel med ca 180 anställda gick i konkurs. Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Kimitoön har varit negativ alla år sedan Befolkningsminskningen beror på en ofördelaktig befolkningsstruktur, d.v.s. en hög medelålder. Detta medför hög mortalitet och låg nativitet. Årligen föds kring 50 barn medan det årligen dör kring 100 personer. Under de senaste åren har det skett en liten men stabil nettoimmigration. 4

5 3 KOMMUNFÖRVALTNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN Osäkerheten på kommunfältet fortsätter. Reformerna har pågått sedan , då det började med kommunstrukturreformen. Våren 2014 gjorde partierna en helomvändning i fråga om social- och hälsovården och skapade en modell för hela landets social- och hälsovård. Ett år senare, våren 2015 blev det riksdagsval, och vårdref ormen sköts över på nästa regering. Den nuvarande regeringen har satt som mål i regeringsprogrammet att en vårdreform ska genomföras under innevarande mandatperiod. Social och hälsovårdsreform enligt läget februari-mars 2016 I social- och hälsovårds- och landskapsreformen reformeras social- och hälsovårdens strukturer, tjänster och finansiering samt regionförvaltningens uppgifter. Avsikten är att reformen ska träda i kraft I fortsättningen ordnas den offentliga förvaltningen i Finland på tre nivåer. Dessa är Staten Landskap Kommuner De självstyrande områdena (landskap) bildas utifrån nuvarande landskapsindelningen. Det inrättas 18 självstyrande områden (landskap), av vilka 15 själva ordnar social- och hälsovårdstjänsterna inom området. Tre andra landskap ordnar sina tjänster med stöd av ett annat landskap. Detta minskar betydligt antalet olika organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommunernas gemensamma lagstadgade organisationer när uppgifterna överförs från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 nya landskap. Målet är att erbjuda människor tjänster på mer lika villkor, minska skillnader i välfärd och hälsa och dämpa kostnadsökningar. Basservicen förstärks och informationsteknologin utnyttjas bättre. 5

6 Staten har det primära ansvaret för finansieringen av de landskapen. Flerkanalsfinansieringen av social- och hälsovården förenklas och människornas valfrihet i fråga om tjänster ökas. Målet för reformen är att överbrygga en stor del av hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna. Syftet är att cirka 3 miljarder euro av regeringens besparingsmål på 10 miljarder euro ska nås genom social- och hälsovårdsreformerna fram till år Regeringen beslutar vintern 2016 om beredningen av regionförvaltningsreformen och de uppgifter som ska överföras till de landskapen. Därutöver beslutas om eventuell överföring av vissa regionala uppgifter till kommunerna. Från och med överförs vid sidan av social- och hälsovården följande uppgifter till de nya landskapen: räddningsväsendets uppgifter landskapsförbundens uppgifter närings-, trafik och miljöcentralernas uppgifter i anslutning till regionutvecklingen eventuellt miljö- och hälsoskydd eventuellt regionförvaltningsverkens uppgifter. Inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet samt miljöministeriet har bedömd vart för sig vilka uppgifter som ska överföras till de självstyrande områdena och hur dessa genomförs. Finansministeriet och projektchefen för reformen samordnar dessa utredningar för regeringens beslutsfattande. Kimitoöns organisation från : 6

7 Fullmäktige Den högsta beslutanderätten i kommunen tillkommer fullmäktige. Fullmäktige i Kimitoöns kommun består av 27 ledamöter vilka valdes i kommunalvalet 2012 enligt följande politiska fördelning: Parti Röster 2012 % Valda C SDP Fri samverkan GRÖNA SFP VF SAML KD SAF ,2 14,0 22,9 4,1 41,4 6,3 2,5 0,7 1, SAMMANLAGT ,0 27 Fullmäktigepresidiets sammansättning Ordförande Inger Wretdal (sfp) Psykolog I vice ordförande Rune Friman (fs) Företagare II vice ordförande Michael Oksanen (sfp) Generalsekreterare III vice ordförande Jorma Leppänen (sdp) Telefonmontör Fullmäktiges sammansättning Namn Yrke Parti Centern i Finland r.p. (1) Hoikkala Marjaana Lärare, FM C Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (4) Forne Ingmar, gruppordförande Leppänen Jorma Sundqvist Johan Vilander Bo Fri Samverkan (7) Antskog Carola ( , Henna Jäntti 2016-) Ek Kristian Friman Rune, gruppordförande Lappalainen Sami Lücke Veijo Moberg Jenna Murto Martti Byråfunktionär, kand.hum. Telefonmontör Mek.uh planerare El.reparatör FM Disponent Stud.merkonom Företagare Företagare Närvårdare Byggmästare Gröna förbundet r.p. (1) Lang Eija Specialsjukskötare GRÖNA Svenska folkpartiet i Finland r.p. (13) Drugge Brita Engblom Henry Engblom Yngve Lärare Ingenjör Jordbrukare, entreprenör SDP SDP SDP SDP FS FS FS FS FS FS FS SFP SFP SFP 7

8 Fabritius Helena Guseff Niklas Laurén Anders Laurén Fredrik Liljeqvist Wilhelm Lindroos Kristian Oksanen Michael, gruppordförande Sjöberg Johanna Wilson Daniel Wretdal Inger Agrolog Sjöbevakare Företagare, pol.mag. Ekon.mag. Vice VD Lantmäteriingenjör Generalsekreterare Sjukskötare YH Företagare Psykolog Vänsterförbundet r.p. (1) Antikainen Esko Metallarbetare VF Fullmäktige sammanträdde 7 gånger och protokollförde sammanlagt 93 ärenden. Kommunstyrelsens sammansättning 2015 Namn Yrke Parti SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP SFP Ordförande Wilhelm Liljeqvist I vice ordförande Martti Murto II viceordförande Brita Drugge Hanna Backman Veronica Heikkilä Kalevi Kallonen Veijo Lücke Ann Nyström Kim Viljanen Vice VD Byggmästare Lärare Verksamhetskoordinator Ingenjör Jordbrukare, företagare Företagare Ekon.mag. Montör SFP FS SFP SFP SDP C FS FS FS Kommunstyrelsen sammanträdde 12 gånger och protokollförde 191 ärenden. Redovisningsskyldiga organ och tjänste-/befattningshavare Nämnder Centralvalnämnden Ordförande Leif Byman Vice ordförande Carola Antskog Sekreterare förvaltningschef Erika Strandberg Bildningsnämnden Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Patrick Joki Föredragande bildningschef Mats Johansson Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Rabbe Lindblom Vice ordförande Thomas Lindroth Föredragande fritidschef Bo-Eric Ahlgren, kultursekreterare Solveig Friberg Omsorgsnämnden Ordförande Niklas Guseff Vice ordförande Carola Antskog Föredragande omsorgschef Maria Wallin 8

9 Tekniska nämnden Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Rune Friman Föredragande tf. teknisk chef Greger Lindholm Bygg- och miljötillsynsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Gunilla Avellán Föredragande tf. tillsynschef Dan Renfors, ledande miljösekreterare Sonja Lindström Skärgårdsnämnden Ordförande Henry Engblom Vice ordförande Pirjo Hoffström Föredragande näringslivschef Tomy Wass Sektioner Svenska skolsektionen Ordförande Anders Laurén Vice ordförande Johan Kinos Föredragande bildningschef Mats Johansson Suomenkielinen koulujaosto Ordförande Marjaana Hoikkala Vice ordförande Taina Tilvis Föredragande bildningschef Mats Johansson Förrättningssektion Ordförande Daniel Wilson Föredragande planeringsingenjör Frida Vuorio Direktion Vattenverkets direktion Ordförande Daniel Wilson Vice ordförande Veijo Lücke Föredragande infrachef Roger Hakalax 9

10 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Bokslutsprognoserna 2015: Skuldspiralen bröts i kommunerna, räkenskapsperiodens resultat bättre än väntat Räkenskapsperiodens resultat för kommunerna och samkommunerna 2015 blev ett överskott på 0,27 miljarder euro. Efter att verkningarna av affärsverksbolagiseringarna korrigerats i boksluten är det sammanlagda resultatet nästan på samma nivå som tidigare år. Enligt kommunernas bokslutsprognoser för 2015, som samlats in av Statistikcentralen, växte lånestocken med sammanlagt 0,5 miljarder euro och är nu 17,0 miljarder, vilket är en ökning på tre procent jämfört med året innan. Den viktigaste enskilda faktor som förklarar fjolårssiffrorna är bolagiseringarna av affärsverk. De påverkade bland annat verksamhetsintäkterna, verksamhetsutgifterna, investeringarna och lånestocken. Uppgifterna för 2015 ser bättre ut än vad som uppskattades i planen för de offentliga finanserna i höstas. Det oväntat goda resultatet, den minskade skuldökningen och kommunernas återhållsamma höjningar av årets inkomstskattesatser visar att kommunerna tar sitt ansvar, sade Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen vid förbundets presskonferens den 10 februari. Effektiva sparåtgärder i kommunerna Som helhet verkar situationen inom den kommunala ekonomin vara rimlig, men det finns stora skillnader mellan kommunerna. Till exempel var räkenskapsperiodens resultat negativt i fler än 120 kommuner. Den kommunala ekonomin har lidit av svag ekonomisk tillväxt och långsam ökning av skatteinkomsterna, ökad arbetslöshet, allt större ansvar för arbetslösa samt exceptionellt stora nedskärningar i statsandelarna under den senaste valperioden. Utan nedskärningarna i statsandelarna skulle den kommunala ekonomin vara i balans också under de närmaste åren, konstaterade Ilari Soosalu, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet. Enligt bokslutsuppgifterna minskade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter med omkring en procent i fjol. Den långsammare utgiftsökningen beror på bolagiseringar och olika sparåtgärder i kommunerna. Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät minskades personalutgifterna i kommunsektorn i fjol med i cirka 300 miljoner euro. För att de kommunala arbetsgivarna ska vara konkurrenskraftiga är det viktigt att deras socialskyddsavgifter sänks i motsvarande mån som de övriga arbetsgivarnas, så att konkurrensen inte snedvrids. För den arbetsintensiva kommunsektorn är det viktigt att främja lokala avtal, sade Jari Koskinen. Kommunernas andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet ökade med 160 miljoner euro jämfört med året innan och uppgick i fjol till över 400 miljoner euro. De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 procent. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med bara 1,8 procent, trots att 98 kommuner höjde sin inkomstskattesats för De övriga skatterna, såsom samfunds- och fastighetsskatten, ökade dock snabbare. Inkomsterna från fastighetsskatten växte med 6,1 procent. Samfundskatteökningen förklaras av att arbetsmarknadsstödets kommunandel kompenserats med 75 miljoner euro. Fastighetsskattens tillväxt beror i huvudsak på fastighetsskattereformen, där bland annat de övre och nedre gränserna för fastighetsskatten höjdes, sade Soosalu. På grund av statsandelsnedskärningarna var nivån på statsandelarna ungefär den samma som föregående år. Investeringarna minskade med 100 miljoner euro. Åtgärder krävs för hållbar ekonomi I framtiden ökar utgiftstrycket på grund av den växande arbetslösheten, särskilt långtidsarbetslöshet, den stora mängden asylansökande, den ökande efterfrågan på tjänster och stora investeringsbehov, sade Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. 10

11 För att en hållbar kommunal ekonomi ska kunna tryggas måste den ekonomiska utvecklingen i hela landet återhämta sig. Dessutom krävs det åtgärder av både staten och kommunerna, och landskapsreformen bör genomföras så att kommunerna och landskapen garanteras en tillräcklig finansiering och så att deras funktionsförmåga och livskraft tryggas. (Kommunförbundet pressmeddelande ) 5 VÄSENTLIGA FÖRÄNDRINGAR I KOMMUNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Bakgrund I uppläggningen av bokslutet har i tillämpliga delar följts bokföringslagen, bokföringsförordningen samt kommunallagen, samt andra bindande bestämmelser och rekommendationer. Kommunens bokslut för år 2015 innehåller resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt bilageuppgifter, budgetförverkligandet samt verksamhetsberättelsen. I och med ändring i kommunallagen från maj 2007 bör kommunen upprätta ett fullständigt koncernbokslut innehållande resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning samt noter till dem. Ett kommunalt affärsverk bör åtskiljas i bokföringen varför Kimitoöns vattenaffärsverks bokslut presenteras skilt som en bilaga till kommunens bokslut. Vattenaffärsverket ingår i de officiella bokslutshandlingarna. Allmänt Fullmäktige beslutade i maj att Kimitoöns kommun tar emot ca 20 flyktingar, bestående av 4 5 familjer, i första hand från Syrien, under den första halvan av år En tvärsektoriell flyktingarbetsgrupp har under hela året arbetat med flyktingmottagandet. Från december månad anställdes en flyktingkoordinator. Under året har kommunstyrelsen och fullmäktige behandlat utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol gällande Nordanå-Lövböle vindkraftsdelgeneralplan i flera repriser. Kst , kommunstyrelsen beslutade efter omröstning att inte avge utlåtande i ärendet till Åboförvaltningsdomstol. Kst , efter att kommunstyrelsen beslutade att kommunen inte avger utlåtande i ärendet, har Åbo förvaltningsdomstol med skild begäran den berett fullmäktige möjlighet att avge ett utlåtande i ärendet. Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning att kommunstyrelsen inte avger utlåtande till förvaltningsdomstolen. Fmge , ärendet togs upp som ett brådskande ärende efter omröstning. Fullmäktige beslutade vidare efter omröstning att avge ett utlåtande till Åbo förvaltningsdomstol. Under året har en plan för att stödja den äldre befolkningen och en jämställdhetsplan godkänts. Kommundirektörsrekryteing inleddes i april. Fullmäktige valde ny kommundirektör på sitt möte i oktober. Till ny kommundirektör valdes jur.kand, LL.M. Anneli Pahta. I november godkändes den strategiskt viktiga detaljplanen för Dalsbruks hamn i fullmäktige. Ekonomi Boksluten för kommunens fem första år har alla gett ett positivt resultat. Budgetberedningen för år 2015 utgick ifrån en fortsatt svag skatteutveckling och befolkningsminskning. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund har fusionerats med Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy. Fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Berglund är ett radhus i Kimito centrum med hyreslägenheter. 11

12 Fastighetsaktiebolaget har länge dragits med problem i lönsamheten och inte kunnat amortera på lån. Kommunstyrelsen fattade i december 2014 beslut om att en fusionsplan görs upp och att en fusion bereds för beslut i fullmäktige. Fusionen behandlades i fullmäktige i mars 2015 och därefter i de båda bolagens bolagsstämmor. I mars godkändes ett föravtal om försäljning av tomter på Westanpark detaljplanområde. I juni godkändes ett föravtal om industrihallen på Mästarvägen med Strandells El Ab. I november beslutade fullmäktige att sälja skogsområden på totalt 7,1 ha till NTM-centralen med målet att inrätta skogsskyddsområde inom METSO-handlingsplanen. Fullmäktige beviljade två borgensförbindelser under året. En borgensförbindelse gavs till Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy som efter fusionen med FAb Berglund ersatte ett gammalt ofördelaktigt lån med ett nytt mera fördelaktigt. En borgensförbindelse gavs till Hitis FBK för byggande av ny brandstation i Hitis. Kommunstyrelsen beviljade borgen på högst euro åt Hitis FBK för högst 15 år. Under året har tre budgetändringar gjorts i driften. Under våren anhöll omsorgsnämnden om budgetändring på euro för att anställa ny personal för att uppfylla den nya socialvårdslagens stadganden. Likaså anhöll förvaltningsavdelningen om tilläggsanslag för sysselsättande verksamhet och ändring i dispositionsplanen så att sysselsättningsprojektet Arbetskompaniets kostnader och intäkter beaktades enligt uppgjord projektplan. Budgetändringen var netto euro. I samband med budgetutfallet för juni konstaterade omsorgsnämnden att anslagen inte kommer att räcka till. Omsorgsnämnden anhöll om tilläggsbudget på euro, varav euro för specialsjukvården och för socialenheten. I investeringsbudgeten har gjorts två ändringar för kommunens del och en ändring för Kimitoöns vattens del. Kimitoöns Vattens investeringsbudget ändrades så att investeringsfullmakten höjdes till euro och att låneupptagningsfullmakten ökades med euro enligt förnyad finansieringsanalys. Budgetändringarna behövdes för tilläggskostnader i anslutning till det nya transportavloppet och tidtabellsförändringar i investeringsplanen. I juni godkände fullmäktige ett tilläggsanslag på euro gällande anskaffning av mark. Ett område som gränsar till Amosparken kom till försäljning, vilket bedömdes som ett intressant område för kommunens eventuella framtida utveckling. Förvaltningsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag på euro för uppdatering av ekonomisystemet och ett nytt programverktyg för intranät och webbsida. Den ursprungliga investeringsbudgeten uppgick till totalt 9,647 miljoner euro och den slutliga budgeten efter ändringar på euro var 10,48 miljoner euro. Ökningen av investeringsbudgeten finansierades med ökade kommunalskatteintäkter på euro och minskade kassamedel på euro. Kimitoöns vattens ökning av investeringsbudgeten på euro finansierades med upptagning av nya lån. Den största enskilda investeringen i budgeten för år 2015 var byggandet av ett nytt daghem i Kimito. Vägen till ett beslut om daghemmets exakta placering i Amosparken blev lång, vilket ledde till att projektet inte kunde starta under år 2013 som planerat. I oktober 2013 fattade fullmäktigen slutligen beslut i frågan om var det nya daghemmet i Kimito ska byggas. Beslutet blev att daghemmet byggs fast i skolan, så att skolans behov på tilläggsutrymmen kan tillgodoses i samma lösning. Byggandet av de nya daghemsutrymmena påbörjades i oktober Daghemmet stod klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan har påbörjats. Daghemsbygget framskred utan några större tilläggskostnader. Hela projektet planeras stå klart i slutet av sommaren Under året har flera stora fleråriga investeringsprojekt färdigställt. Förutom det nya daghemmet har den nya brandstationen i Kimito tagits i bruk under år Tyskaholmens reningsverk stod klart då även transportavloppslinjen mellan Kimito och Dalsbruk togs i bruk. 12

13 Den ändrade investeringsbudgeten underskreds med euro. Utgifterna underskreds med euro medan inkomsterna underskreds med euro. Omsorgsavdelningen underskred investeringsbudgeten med euro och samhällstekniska enheten med euro, medan fastighetsenheten överskred budgeten med euro. Vattenaffärsverket överskred sin investeringsbudget med euro. Flera av investeringsprojekten, både kommunens och vattens, har överskridit sina budgeterade medel men totalt hölls investeringarna inom fullmäktiges beviljade ramar. Resultaträkningen för år 2015 visar ett årsbidrag på 3,85 miljoner euro mot det ursprungligen budgeterade 2,04 miljoner euro och 2,03 miljoner euro i den ändrade budgeten. Orsaken till det goda resultatet är främst lägre personalkostnader, euro mera skatter, euro mer statsandelar och euro mindre räntekostnader tack vare den låga räntenivån under räkenskapsåret. Verksamhetens kostnader understiger den ändrade budgeten med euro och verksamhetsintäkterna överstiger budgeten med euro. Tillverkning för eget bruk, d.v.s. arbetsinsatser bland investeringarna uppgår till euro. Verksamhetsbidraget uppgår till 98,18 procent av det budgeterade, d.v.s. en underskridning på euro. Personalkostnaderna underskrider budgeten med 1,1 miljoner euro. Köp av tjänster överskreds med ca euro. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, till ett värde av ca euro. Den kostnaden finns upptagen under köp av tjänster, medan den i budgeten finns beaktad under personalkostnader. Inköp av material och förnödenheter underskred det budgeterade med euro. Understöd och bidrag överskreds med euro och övriga kostnader överskreds med euro. Hyreskostnaderna underskreds med euro. Verksamhetsintäkterna överskrider budgeten med euro. Försäljningsintäkterna underskrider det budgeterade med euro. Vattens totala försäljningsintäkter blev 1,7 miljoner euro eller 92,5 procent av det budgeterade. Avgiftsintäkterna överskred det budgeterade med euro, understöd och bidrag med euro. Övriga intäkter underskred budgeten med euro, medan hyresintäkterna underskreds med euro. Omsorgsavdelningen överskred sin budget. Omsorgens överskridning var euro jämfört med ursprunglig budget och euro jämfört med den ändrade budgeten vilket är en överskridning på 0,15 procent. Överskridningen finns inom specialsjukvården och beskrivs närmare inom respektive enhet. Kommunens likviditet har under de senaste åren varit stabil. För år 2015 fanns budgeterat nya lån på 9,815 miljoner euro. Under året har fullmäktige godkänt en ändring av investeringsbudgeten för Vattenaffärsverket och låneupptagningsfullmakten ökades med euro i motsvarande grad. I enlighet med den ändrade budgeten för år 2015 uppgick upptagning av långfristiga lån till 10,495 miljoner euro. Kommunens totala skuldbörda ökade från 14,15 miljoner euro till 22,7 miljoner euro, eller från euro per invånare till euro per invånare. Kimitoöns Vatten gjorde ett överskott år Bokslutet för 2015 visar ett överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda överskottet från tidigare år nu är euro. Enligt ekonomiplanen kommer överskottet att behövas i sin helhet för att täcka stora engångsavskrivningar år Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar har Kimitoöns vatten betalat en avkastning på euro till kommunen år Kimitoöns Vatten har under år 2015 lånat euro av kommunen. Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen och affärsverket gör varje år i samband med bokslutet upp en skuldsedel över lån som uppstått under året. Enligt styrelsens beslut är återbetalningstiden femton år och räntan enligt tolv månaders euribor per Per uppgår Kimitoöns vattens lån av kommunen till totalt 3,5 miljoner euro. Inkomstskatteprocenten för år 2015 var 19,75 procent och fastighetsskatteprocenterna 1,1 procent för allmän och 0,37 procent för stadigvarande bostad. År 2015 visar ett överskott som förbättrar kommunens fria egna kapital. Styrelsen föreslår för fullmäktige att fullmäktige i samband med bokslutet även godkänner anslagsöverskridningarna inom driftsekonomin och investeringarna. 13

14 6 UPPSKATTNING OM DEN SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLINGEN I fråga om finansieringen ser den kommande utvecklingen svagare ut än den nuvarande situationen. Det förnyade statsandelssystemet innebär att Kimitoöns kommun förlorar 2,3 miljoner euro fram till år Från år 2019 ska de nya landskapen börja verka och finansieringsmodellen för stat-landskap-kommun är ännu oklar. Det kommer i alla fall att innebära att statsandelssystemet igen revideras. Det diskuteras också en modell med att ett nytt skatteslag som finansierar landskapen införs, utan att den totala skattegraden ökar. Samtidigt fortsätter det ytterst osäkra ekonomiska läget för näringslivet, vilket syns i permitteringar och samarbetsförhandlingar. Omfattningen av dessa verkningar är svåra att exakt förutse, men innebär i alla tänkbara scenarier ett allt större tryck på en minskad verksamhetsekonomi. Trycket på investeringar är stort eftersom fastighetsmassan är gammal och i behov av renoveringar. Under åren finns investeringar på 15 miljoner euro i ekonomiplanen. Flera av investeringarna är oundvikliga med tanke på patientsäkerhet och byggnadens skick. Investeringarna i ekonomiplanen finansieras i sin helhet med nya lån. Under samma tidsperiod, , finns i ekonomiplanen upptagning av nya lån på 12,9 miljoner euro netto. Lånebördan skulle stiga från nuvarande 22,7 till 28,3 miljoner euro, vilket per invånare är en ökning från 3289 euro till euro. Samtidigt kan konstateras att den nuvarande räntenivån är exceptionellt låg. Höjs räntenivån med en procentenhet skulle det betyda en ökad kostnad på ca euro. 7 KOMMUNENS PERSONAL Personalstrategi Kimitoöns kommuns första personalstrategi var i kraft åren Under hösten våren 2013 uppdaterades personalstrategin och den uppdaterade personalstrategin godkändes i fullmäktige i juni. Personalstrategin är i kraft Personalstrategin baserar sig på samma värderingar som kommunens strategi öppenhet, aktivitet och förnyelse. Personalstrategin tar fasta på sex delområden; rekrytering, ledar- och medarbetarskap, arbetshälsa, avlöning och belöning, kunnande och yrkesskicklighet samt utvärdering och utveckling. Personalstrategins förverkligande utvärderas närmare i personalrapporten. Företagshälsovård Företagshälsovården köptes 2015 av Dalmed Ab för 559 euro/anställd (bruttokostnad, varifrån Fpa ersätter ca 45%) och tjänsterna omfattade förutom den lagstadgade företagshälsovården även sjukvård på hälsovårdar- och allmänläkarnivå, laboratorie och röntgen, fysioterapi och specialläkarkonsultationer. Företagshälsovården är en viktig samarbetspart bl.a. i arbetarskyddet och vid utvecklingen av arbetsgemenskapen. Personalens antal Personalens antal var (595 år 2014) anställda, varav 448 (444 år 2014) tillsvidare anställda och 133 (151 år 2014) tidsbundet anställda. 8 BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA SAMT ANDRA FAKTORER SOM INVERKAR PÅ VERKSAMHETENS UTVECKLING På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott För skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra. Kommunen använder försäkringsmäklartjänster för upphandling av försäkringar. Försäkringsmäklartjänsterna upphandlades 14

15 inom ramen för Kuntahankinnats ramavtal med en miniupphandling under hösten Ny försäklingsmäklare blev Rewenda Oy. Mäklarbolaget sköter i sin tur upphandlingen av försäkringar åt kommunen. Försäkringsupphandlingen görs under vintern Kommunen har under år 2011 gjort upp och godkänt en beredskapsplan. Tjänstemän med beredskapsansvar deltar regelbundet i utbildningar kring beredskap och krishantering. Största dagliga risken för verksamhetsavbrott finns för vattenförsörjningens del. Kimitoöns Vatten har berett sig på risker genom att göra en omfattande krisplan, vilken också tillämpats då det varit läckor och problem med vattenförsörjningen. Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna är ränterisken den största. Av kommunens låneportfölj är procent skyddat och motsvarande procent bundet till rörliga räntor. Kommunens låneportfölj och låneskydd gås årligen igenom och granskas för att vara kostnadseffektivt. Kommunstyrelsen har fastslagit att målsättningen är att procent av lånen ska vara skyddade. Kommunen gör också årligen kontroller av finansieringsrisker med finansinstituten. Miljörisker Till miljöriskerna hör främst risker förknippade med havet och med vattenförsörjningen. En oljeolycka i havet utanför Kimitoöns kust skulle medföra avsevärda skador på natur och företagens verksamhetsförutsättningar. Risker av typen omfattande elavbrott, oljeolyckor, gasolyckor och motsvarande hanteras i kommunens beredskapsplan. Övriga risker Till övriga risker kan hänföras risker som hänför sig till verksamhetsförutsättningar så som den minskande befolkningen, stora förändringar i beskattningsunderlaget, förlorandet av skärgårdstillägg samt följder av andra politiska linjedragningar på nationell nivå. Att förbereda sig på dessa hör till den kontinuerliga ekonomiskstrategiska verksamheten i kommunen. 9 MILJÖFAKTORER År 2015 utvidgades användningen av inhemskt, i huvudsak träbränsle ytterligare i och med att daghemmet Silva anslöts till fjärrvärmenätet. Den nya brandstationen i Kimito uppvärms med jordvärme. Av kommunens hela fastighetsyta på ca m² uppvärms ca m² eller drygt 93 % med koldioxidneutrala eller förnyelsebara bränslen. Sedan kommunerna på Kimitoön fusionerades 2009 har övergången till koldioxidneutrala bränslen eller andra uppvärmningssätt som betraktas som klimatvänliga, betytt ett minskat CO2 utsläpp på 1420 ton CO2 per år. En ytterligare större minskning kan konstateras i och med att också privata aktörer har anslutit sig till de fjärr- och områdesnät som byggts upp i kommunen. Kimitoöns kommun har sedan 2010 följt med CO2 utsläppen genom en beställd rapport. Utvecklingen har varit en aning mindre utsläpp årligen, men jämförelsen är svår. Kimitoöns kommun placerar sig i mitten av jämförelsekommuner både då man ser till kommuner med liknande befolkningstal och ungefär likande näringsliv. CO2 utsläppen per capita är under medeltalet i motsvarande kommuner. Kommunen gör numera också en uppföljning på värme och elförbrukningen på de största fastigheterna som kommunen äger. Uppgifterna kommer att publiceras på webbsidan. Följande steg i utvecklingen är att uppvärmningsbehovskorrigera förbrukningsuppgifterna. Avloppsvattenreningen, reningsverkets utsläppsplats och olika sorters effektiviseringsåtgärder inom kommunaltekniken har varit föremål för diskussion under flera år. Sammankopplandet av vatten- och 15

16 avloppslinjerna på ön fortsatte under Det är ett arbete som pågår i flera etapper fram till medlet av Effektiveringen av Tyska holmens reningsverk inleddes under slutet av 2014 samtidigt som planeringen av ur bruk tagningen av reningsverken i Kimito och Lammala har pågått parallellt. Reningsverket i Kimito stängdes under 2015 och Lammala reningsverk skall stängas under Ett större och effektivare reningsverk är bättre för miljön som helhet jämfört med tre små enheter på olika håll i kommunen. Man kan sammanfatta det planerade reningsverket på Tyska holmen i följande sifferserie jämfört med nuläget med tre reningsverk. Siffrorna är teoretiska och utgår från 2014 års reningsresultat Miljöpåverkan 2014 och estimering av miljöpåverkan 2016 Centralt renat, 2016 Utsläpp Årsmedeltal Tyska holmen Lammala Kimito Totalt Reduktion Förändring Tyskaholmen 2014 mg/l kg/år kg/år kg/år kg/år Reningsresultat, kg/år Minskning av utsläpp =>2016 CODCr % BOD7ATU % kok.p % KA % N % kg/år Ett centraliserat reningsverk innebär också bättre ekonomi, vilket också är en del av hållbar utveckling. Kommunalt anordnad slamhantering från slamavskiljare och slutna tankar inleddes 2013 och har fortsatt. Under 2015 renades totalt m³ varav den kommunalt anordnade insamlingen stod för m³. Slaminsamlingsverksamheten har stabiliserat sig och andelen fastighter där det finns oklarheter är numera mycket litet. Avfallshanteringen är ett miljöarbete i allra högsta grad även om det har förekommit länge. På Kimitoön har avfallsmängderna minskat, vilket är positivt. Minskningen beror med stor sannolikhet på ökad återvinnig, kompostering och bättre sortering. Under 2015 insamlades drygt 1900 ton blandavfall på Kimitoön. Mängderna var 2014 drygt 1920 ton, 2013 drygt 1940 ton och 2012 nästan 1970 ton. År 2015, styrde 880 ton till förbränning. Kommunens miljöprogram EKO-LOGISKT jobbades på under större delen av året, men processen kom inte ända till beslut under året. I kommunen finns en återvinningscentral. Den har förverkligats med stödfinansiering och verkar som arbetsgivare för långtidsarbetslösa. För miljön är dock återvinningen den mest betydande verkningen projektet kördes i gång under 2015, förväntningarna är stora. Kimitoön har hittills saknat en plats där man centralt kan sköta återvinning av material. Vindparksdelgeneralplanen med 29 st. vindkraftverk för Nordanå-Lövböle godkändes av fullmäktige i slutet av anhängiggjordes byggloven för samtliga vindkraftverk. Vindkraft är s.k. grön energi och byggandet möjliggör, om utvecklingen är den väntande, att det på Kimitoön produceras grön energi i en omfattning som klart överstiger öns elkonsumtion. 10 KOMMUN OCH KONCERNLEDNINGENS UTLÅTANDE OM DEN INTERNA TILLSYN Kommunstyrelsen har den godkänt direktiv för den interna kontrollen. Den interna kontrollen berörs även i kommunens förvaltningsstadga. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Kommunstyrelsen har givit separata verkställighetsdirektiv som innefattat stipulationer om ekonomiska resurser, uppföljning och prioriteringar, budgetens bindande nivåer, kontoplan, direktiv till enheterna om utnämnande av ansvarspersoner, direktiv om upphandling av varor och tjänster, redovisning av beviljade bidrag och direktiv om utbetalningar. Enheterna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för 16

17 mottagande och godkännande av räkningar. Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i kommunens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och kommunstyrelsen. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Kommunstyrelsen och nämnderna tar del av budgetuppföljningen kvartalsvis. Avdelnings- och enhetscheferna följer upp målsättningarnas förverkligande i sitt dagliga arbete och leder arbetet så att målsättningarna uppnås. Strategins förverkligande och de centrala målsättningarna uppföljs också genom att de behandlas på fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndordförandenas informella möten i form av aftonskolor och seminarier. Hanteringen av tillgångar regleras av att kommunstyrelsen fastställt kontotecknarrätter. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Anskaffningar, avtal och egendomsförvaltning Gällande anskaffningar har lag och förordningar följts. Dessutom har man då det gäller anskaffningar utnyttjat Kommunförbundets KuntaHankinnat-tjänst. Kommunens avtal och andra väsentliga handlingar har förvarats i mappar i låsta skåp med begränsad tillgänglighet. Övervakningsansvaret över avtalsvillkor och tider har ålagts vederbörande tjänsteinnehavare. Kommunen inledde under slutet av år 2013 samarbete med Lindorff Oy Ab. Lindorff sköter sedan början av år 2014 kommunens indrivningar. Den fasta egendomen är försäkrad och försäkringsskyddet gås årligen igenom. Ett fastighetsregisterprogram har skaffats och tagits i bruk under Registerprogrammet är ett viktigt redskap för fastighetsskötseln och den interna kontrollen för fastigheternas del. Kommunens alla immateriella och materiella tillgångar finns införda i ett program för anläggningstillgångar. Programmet är en del av ekonomisystemet och gör den ekonomiska uppföljningen av tillgångarna smidig och tydlig då varje tillgång specificerats skilt och händelserna bokförs genast på tillgången. Övrigt Kommunstyrelsen behandlar en genomgång av kommunkoncernens läge två gånger per år, på sitt möte i juni och i december. Inom koncernen har revisionssamfunden förenhetligats så att alla dotterbolag nu har samma revisorssamfund som kommunen. 17

18 11 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Räkenskapsperiodens överskott (underskott) RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 15,6 % 15,8 % Årsbidrag / Avskrivningar, % 139,2 % 133,6 % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal Räkenskapsperiodens resultatanalys Den officiella resultaträkningen visar ett verksamhetsbidrag på 41,3 miljoner euro och ett årsbidrag på 3,8 miljoner euro. De planenliga avskrivningarna uppgår till 2,8 miljoner euro. Avskrivningsdifferensen minskar under året med euro. Överskottet för räkenskapsåret 2015 är 1,25 miljoner euro. Årsbidraget utvisar storleken av den interna finansiering som kan användas för investeringar, placeringar och amortering av lån. Årsbidraget är den bästa mätare för uppskattning huruvida de internt tillförda medlen är tillräckliga. Utgångspunkten är att kommunens internt tillförda medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort som avskrivningarna. I följande bild framgår årsbidragets utveckling under de sju senaste åren. 18

19 Årsbidrag / Avskrivningar Vuosikate / Poistot Årsbidrag / Vuosikate Avskrivningar / Poistot Årsbidrag / Avskrivningar Intäkter och kostnader för verksamheten Intäkterna för verksamheten inbringade sammanlagt 7,66 miljoner euro, vilket ligger ungefär på samma nivå som året innan. Inom intäkterna är försäljningsintäkter den största posten som även innehåller vattenaffärsverkets försäljning. Kommunens försäljningsintäkter uppgick till 1,44 miljoner euro och överskred budgeten med euro. Vattenaffärsverkets försäljningsintäkter uppgick till 1,5 miljoner euro och budgeten underskreds med euro. De totala försäljningsintäkterna uppgick till 2,9 miljoner euro och budgeten överskreds med ca euro eller 6 procent. I avgiftsintäkter som främst består av lagstadgade avgifter inom bildning och omsorg inflöt 2,66 miljoner euro vilket utgör ca euro mindre avgiftsintäkter än året innan. Understöd och bidrag överskred budgeten med euro och inbringade totalt euro. I hyresintäkter inflöt euro och övriga intäkter uppgick till euro. Verksamhetens totala intäkter var knappt euro större jämfört med år

20 Verksamhetens kostnader Miljö och teknik 17 % Förvaltning 4 % Utveckling 2 % Bildning 25 % Omsorg 52 % Verksamhetens totala kostnader per avdelning år 2015 År 2015 uppgick de externa verksamhetskostnaderna till 49,1 miljoner euro, en ökning på euro från året innan. De totala personalkostnaderna ökade med euro och uppgick till 24,8 miljoner euro år Köp av tjänster uppgick till 18,1 miljoner euro, en minskning på euro från föregående år. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor har ökat med euro sedan år 2014 och uppgick till 3,39 miljoner euro år Understöden uppgick till 1,94 miljoner euro, en ökning på euro jämfört med år 2014, medan de övriga kostnaderna har minskat med euro från år Under året gjordes inom förvaltningsavdelningen en budgetändring på euro. Inom omsorgsavdelningen har det gjorts totala budgetändringar på euro, där tilläggsanslag om euro har beviljats socialenheten samt ett tilläggsanslag om beviljades för specialsjukvården. I budgetjämförelsen ingår även interna poster. Kommunens totala verksamhetskostnader överskreds med euro jämfört med den ursprungliga budgeten och underskreds med euro jämfört med ändrad budget. Personalkostnaderna underskred budgeten med 1,1 miljoner euro eller ca 4 procent. En orsak till underskridningen är att kollektivavtalens lönejusteringar har varit mindre än beräknat. För att kompensera bristen på ordinarie läkare och tandläkare har hyrd personal anlitats, kostnaderna uppgår till euro och finns upptagna under köp av tjänster. I budgeten har detta beaktats under personalkostnader, vilket påvisar en snedvridning i budgetjämförelsen. Inköp av material och förnödenheter underskred budgeten med euro, medan understöden överskreds med euro. Hyreskostnaderna, där även intern hyra ingår, underskred budgeten med euro. De övriga verksamhetskostnaderna överskred budgeten med euro. Verksamhetsbidraget (skillnaden mellan intäkter och kostnader) som bör täckas med skatteinkomster och statsandelar var 41,29 miljoner negativt i den officiella resultaträkningen. Jämfört med år 2014 har verksamhetsbidraget blivit euro sämre. 20

21 Milj. 35 Verksamhetens kostnader milj Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik (inkl vatten) Verksamhetens kostnader per avdelning BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar bokslut ,00 50,00 40,00 41,00 42,29 43,78 45,39 47,25 48,08 49,07 30,00 20,00 10,00 21,07 20,98 21,47 18,96 17,78 15,97 20,75 20,71 22,59 21,91 22,40 21,67 22,79 22,53 Kostnader Skatteintäkter 0,00 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Statsandelar Externa kostnader, skatteinkomster och statsandelar i boksluten

22 Skatteinkomster Räkenskapsperiodens skatteinkomster uppgick till 22,8 miljoner euro bestående av kommunalskatt 18,86 miljoner euro, fastighetsskatt 3,12 miljoner euro och samfundsskatt euro. Med beaktande av det svaga ekonomiska läget som råder i landet har försiktighetsprincipen tillämpats vid budgeteringen av skatteintäkterna. Den ursprungliga budgeten uppgick till 21,64 miljoner euro. Under året gjordes en budgetändring för kommunalskatten på euro. Jämfört med den ändrade budgeten inflöt euro mera i skatteintäkter, varav kommunalskatt euro, samfundsskatt euro och fastighetsskatt euro. Jämfört med år 2014 ökade skatteintäkterna med 1,125 miljoner euro. Skatteinkomster Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar 0 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Samfundsskatt Fastighetsskatt Kommunalskatt Kimitoöns kommun erhöll totalt 22,5 miljoner euro i statsandelar. Jämfört med den ursprungliga budgeten på 22 miljoner euro erhölls euro mera statsandelar. Under året har en budgetändring gjorts, och jämfört med den ändrade budgeten på 22,24 miljoner euro erhölls euro mera statsandelar. Statsandelsreformen trädde i kraft Samtidigt sparar staten via kommunerna genom att skära ner statsandelarna. Effekten av statsandelsreformen och nedskärningarna har varit mindre än vad som beräknades i budgetbehandlingen. Undervisnings- och kulturministeriets statsandel är negativ för Kimitoöns kommun, avdraget för denna statsandel blev mindre än beräknat. Jämfört med år 2015 erhöll kommunen euro mera i statsandelar år

23 Statsandelar bokslut Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Kommunens ränteintäkter består av ränteintäkter från betalningsrörelsekontona och uppgick till euro år Övriga finansiella intäkter uppgick till euro. De låga marknadsräntorna påverkar ränteintäkterna på grundkapital som kommunen erhåller från samkommunerna. Ränta på grundkapital från samkommuner uppgick till euro år 2015, året innan uppgick summan till euro. I kommunens interna bokföring bokförs ränta för grundkapital från vattenaffärsverket bland övriga finansiella intäkter. År 2015 uppgick ersättningen till euro. I dröjsmålsintäkter inflöt drygt euro. Räntekostnaderna för kommunens och vattenaffärsverkets externa lån uppgick till euro. Budgeten underskreds med euro. Underskridningen beror på den exceptionellt låga räntenivån som har rått på finansmarknaden redan en längre tid samtidigt som försiktighetsprincipen har tillämpats i budgetberedningen. Vattenaffärsverket har under året betalat ränta för interna lån av kommunen på sammanlagt euro. Övriga finansiella kostnader uppgick till euro och består av dröjsmålsräntor. I vattenaffärsverkets bokföring bokförs ersättning för grundkapital till kommunen i denna post. 23

24 11.2 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys och nyckeltal Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, Intern finansiering av investeringar, % 37,0 % 61,7 % Låneskötselbidrag 1,90 1,62 Likviditet, kassadagar Invånarantal

25 Finansieringsanalysen Årsbidraget, som uppstår efter att verksamhetens inkomster och utgifter, skatteinkomster och statsandelar samt de finansiella intäkterna och kostnaderna har beaktats, borde räcka till att finansiera nettoinvesteringarna och att avkorta lån. År 2015 uppgår årsbidraget till 3,85 miljoner euro. Som korrektivposter till internt tillförda medel bokförs försäljningsvinster och anläggningstillgångar och de uppgår till euro år förluster för Kommunens totala investeringsutgifter uppgick till 10,57 miljoner euro, fördelat på kommunen 7,49 miljoner euro och vattenaffärsverket 3,09 miljoner euro. I finansieringsandelar för investeringar erhölls euro, varav euro för kommunens del och euro för vattenaffärsverkets del. Som inkomster för försäljning av anläggningstillgångar erhölls euro (inklusive försäljningsvinster euro). I budgeten för år 2015 planerades upptagning av långfristiga lån på 9,8 miljoner euro. Under året har fullmäktige godkänt en ändring av investeringsbudgeten för Vattenaffärsverket och låneupptagningsfullmakten ökades med euro i motsvarande grad. I enlighet med den ändrade budgeten för år 2015 uppgick upptagning av långfristiga lån till 10,495 miljoner euro. Amorteringarna uppgick till 1,9 miljoner euro, varvid skuldbördan uppgår till 22,7 miljoner euro vid årets slut. Lån per invånare den var euro. Kassan ökade under året med 1,72 miljoner euro och kassans tillräcklighet uppgick per till 35 dagar. Enligt fullmäktiges ekonomiska målsättningar bör kassans tillräcklighet uppgå till minst 18 dagar. Upplåning Upplåning Lånestock BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Upplåning och lånestock 25

26 6 000 Lån / invånare BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Lån per invånare Amorteringar och räntor Amorteringar Räntor BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 BS 2014 BS 2015 Amorteringar och räntor 26

27 11.3 Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och nyckeltal AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram Övriga utgifter med lång verkningstid Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar 1 1 Övriga fordringar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 2 Donationsfondernas särskilda täc Övriga förvaltade medel 500 FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar, fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA SAMMANLAGT

28 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Öv./underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) EGET KAPITAL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder Långfristigt Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar, skulder Kortfristigt FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % 54,2 % 61,3 % Relativ skuldsättningsgrad, % 57,1 % 43,2 % Ackumulerat över-/underskott, Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock Lånestock 31.12, /inv Lånefordringar, ,67 27,67 Invånarantal

29 Balansräkningen Aktiva Balansomslutningen var 67,82 miljoner euro den , en ökning med 9,43 miljoner euro från år Värdet av balansens bestående aktiva uppgick till 58,84 miljoner euro. Av dessa var de immateriella tillgångarna euro, de materiella tillgångarna 50,84 miljoner euro och placeringarna 7,74 miljoner euro. Posten för pågående nyanläggningar har minskat med 2,38 miljoner euro jämfört med år 2014 beroende på att flera pågående investeringsprojekt har färdigställts under året. De förvaltade medlen uppgick till euro, och består av donationsfondernas medel och övriga förvaltade medel. Fordringarna uppgick till 2,27 miljoner euro och kassa och banktillgodohavanden till 6 miljoner euro. Sammanlagt uppgick värdet av balansens rörliga aktiva till 8,31 miljoner euro. Passiva På passiva sidan visar balansräkningen att det egna kapitalet uppgick till 34,2 miljoner euro och bestod av 19,4 miljoner euro grundkapital, 13,54 miljoner euro i tidigare räkenskapsperioders ackumulerade överskott samt 1,25 miljoner euro i räkenskapsperiodens överskott. Den uppgår det ackumulerade överskottet till 14,78 miljoner euro. Egna kapitalets andel av hela balansens omslutning är 50,8 procent. De förvaltade medlen består av statens uppdrag, donationsfondernas kapital samt övrigt förvaltat kapital. Kommunens långfristiga främmande kapital består av upptagna budgetlån på 20,38 miljoner euro, kommunens andel i Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådets Kiinteistö Oy:s lån på euro samt anslutningsavgifter på euro. Amorteringarna för år 2016 har i enlighet med bokföringslagen överförts till kortfristigt främmande kapital till ett belopp om 2,34 miljoner euro. Kommunen hade vid räkenskapsperiodens utgång sammanlagt 22,7 miljoner euro lån, en ökning på 8,57 miljoner euro jämfört med år Den uppgick lån per invånare till euro mot ett år tidigare. Kommunens soliditetsgrad sjönk från 61,3 procent till 54,7 procent. Inom den kommunala ekonomin bör en soliditetsgrad på 70 procent eftersträvas. En soliditetsgrad på 50 procent eller mindre innebär en betydande skuldbörda. Kommunens relativa skuldsättningsgrad, som anger hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet, har ökat från 43,2 procent till 57,1 procent. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 8,44 miljoner euro och har i jämförelse med året innan minskat med euro. En minskning finns bland leverantörsskulder som i bokslutet 2014 innehöll stora investeringsrater, medan en ökning på euro finns bland den kortfristiga andelen av kommunens lån. Tillgångarna under de rörliga aktiva om 8,31 miljoner euro är euro mindre än det kortfristiga främmande kapitalet, vilket belyser kommunens likviditet och kommande behov av finansiering. 29

30 12 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNENS TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -120 Statsandelar Räntekostnader 214 Ränteintäkter 13 Övriga finansiella kostnader 10 Övriga finansiella intäkter 28 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Vinster på överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva Ökn (+), minskn (-) av avsättningar -Förluster vid överlåtelse av tillgångar Investeringar bland bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutgifter 169 Investeringar inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva 380 Investeringsutgifter Finasieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen Ökning av långfrsitiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt Totala utgifter sammanlagt

31 13 KONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Kommunallagen ändrades fr.o.m varvid bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk intogs. Till 13 kommunallagen har fogats fullmäktiges uppgifter i anknytning till koncernstyrning. Fullmäktige fattar beslut om de centrala målen för kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan ställa mål och fastställa principer för kommunens koncernledning för styrning och tillsyn av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktiges styrning gäller i första hand kommunens budget och ekonomiplan. Paragraf 115 i kommunallagen som avser kommunens verksamhetsberättelse, stadgar att en redogörelse ska ges för hur de mål för verksamheten och ekonomin som ställts upp av fullmäktige har uppnåtts i kommunkoncernens verksamhet. Kommunkoncernen definieras i 6 i kommunallagen. Med kommunkoncern avses de helheter inom kommunsektorn av samfund som kommunen har bestämmanderätt i och inflytande över, d.v.s., modersamfundet och de dottersamfund i vilka kommunen har ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen bestämmande inflytande i. Med bestämmande inflytande avses modersamfundets rätt att använda mera än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Bestämmande inflytande kan också innebära rätt att utse eller avsätta flertalet av ledamöterna i målföretagets styrelse eller motsvarande organ. Till Kimitoöns kommunkoncern hör både dotter- och intressesamfund. Dottersamfunden är Ab Kimitoöns Värme Oy (100 %), Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy (81,80 %), Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy (75,32 %), Dragsfjärds Industri Ab Dragsfjärdin Teollisuus (100 %), Dalmed Oy Ab (75 %), Oy Dalsbostäder Ab (100 %) samt Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy (75 %) som är ett dottersamfund till Kimitobacken. Intressesamfunden är Bostads Ab Furubacken (43,60 %) och Faxell 2.0 (41,2 %). Fastighets Ab Berglund fusionerades med Kimitobacken och Bostads Ab Kommunalhuset övergick i annan ägo Fullmäktige har i december 2011 godkänt koncerndirektivet. Med koncerndirektivet strävas till att skapa ramar för ägarstyrningen i enlighet med kommunens ägarpolitiska mål och verksamhetsstrategi, öka genomskinligheten i verksamheten, förbättra kvaliteten på den information kommunen får från samfunden och effektivera informationsförmedlingen. Koncernens ekonomi Från och med 2008 års bokslut bör kommunerna uppgöra ett fullständigt koncernbokslut innehållande koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dem. Koncernbalansen är uppgjord genom att sammanföra de samfund som hör till kommunkoncernen genom parivärdemetoden. Samtidigt har interna fordringar och skulder mellan modern och döttrarna och samkommunerna eliminerats. Koncernbalansens slutsumma uppgår till 88,1 miljoner euro vilket är dryga 20 miljoner euro större än kommunens balans. Resultaträkningen visar att koncernen gjorde ett överskott på 1,10 miljoner euro och årsbidraget uppgår till 5,5 miljoner euro. Finansieringsanalysen utvisar att investeringsutgifterna uppgick till 12,83 miljoner euro. De långfristiga lånen ökade med 12,76 miljoner euro och kassan ökade med 1,85 miljoner euro. Kommunen har under år 2015 haft stora investeringar och även ökat sina långfristiga lån därav även ökning i koncernen. Kimitoöns kommunstyrelse har i februari 2015 och fullmäktige har i mars 2015 beslutat bevilja Fastighets Ab Kimitobacken kommunal borgen på högst euro. Lånet användes för att betala bort det ofördelaktiga lån som Fastighets Ab Berglund hade samt till för tilläggsisolering av fastigheten. Målsättningar för budgetåret 2015: - Fastighets Ab Berglund säljs eller fusioneras under år Uppföljning Fastighets Ab Berglund fusionerades fr.o.m med Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 31

32 - Dalmed Oy Ab:s framtida roll och verksamhetsförutsättningar utreds. I helhetsgranskningen och de alternativa modellerna beaktas kommunens egen företagshälsovårdsenhet och organisering av hälsovårdstjänsterna överlag mot bakgrund av vårdreformen. Uppföljning Eftersom vårdreformen inte gett klarhet i framtida strukturer, så fortsätter verksamheten som tidigare tills framtida omfattning klarnar gällande social- och hälsovårdens personal. Kommunens egen företagshälsovård ska enligt ny lagstiftning bolagiseras. Under slutet av år 2015 har alternativa modeller för det utretts. Dalmed är intresserade av att vara med och ge ett anbud för att producera den företagshälsovård som kommunen nu erbjuder företag och lantbruksföretag. Enligt anvisningar från hösten skulle övergångstiden för bolagiserandet vara fram till år Men enligt nyare uppgifter verkar det som om övergångsperioden förlängs fram till 2019, för att överensstämma med de nya landskapens tidtabell. - Kommunen blir delägare i Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab då Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy fusioneras. Uppföljning Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab bildades från då Turun Seudun Jätehuolto Oy och Rouskis Oy fusionerades. Kommunen blev delägare tillsammans med 16 andra kommuner. - Faxells roll och framtida uppgifter ska granskas. Bolaget saknar inkomster och samtliga kostnader belastar aktiekapitalet. Alternativen är att bolaget utvecklas i någon riktning, blir i vänteläge eller att bolaget avvecklas. Uppföljning Bolagets verksamhet har under år 2015 varit vilande, pga den osäkra situationen med Valsverksholmen och ev. aktörer där. Under första delen av år 2016 har diskussioner förts om Faxxells framtida roll och en genomgång av koncernbolagen är under arbete. SAMMANSTÄLLNING AV SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Sammanställning med koncernbokslutet Sammanställda (st) Inte sammanställda (st) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 3 Övriga bolag 4 Samkommuner 5 Intressesamfund 3 Sammanlagt

33 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 3 2 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära 97 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Latenta skatter Minoritetsandelar Inkomstskatter Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 40,59 40,30 Årsbidrag / Avskrivningar, % 125,27 119,25 Årsbidrag, euro / Invånare 792,45 713,67 Invånarantal

34 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 15 5 Förändring av omsättningstillgångar -1-4 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 43,50 68,60 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 35,92 42,40 Låneskötselbidrag 1,56 0,85 Likviditet, kassadagar

35 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 7 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper 1 1 Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

36 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 2,54 2,34 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 36

37 14 BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH BALANSERING AV EKONOMIN Enligt 115 i kommunallagen ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kimitoöns kommuns resultat för räkenskapsperioden uppvisar ett överskott på 1,25 miljoner euro. I resultatet ingår kommunens affärsverk Kimitoöns vattenaffärsverk. Kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige följande inför behandling av räkenskapsperiodens resultat: En minskning av avskrivningsdifferensen på ,44 euro görs. Räkenskapsperiodens överskott på ,61 euro överförs till överskott från tidigare räkenskapsperioder. Eftersom balansräkningen innehåller överskott från tidigare räkenskapsperioder på 12,51 miljoner euro behöver inget förslag om balansering av ekonomin utgående från räkenskapsperiodens resultat ges. 37

38 15 BUDGETÅRETS TYNGDPUNKTER Budgetårets tyngdpunkter är några större helhetssatsningar som berör kommunen tvärsektoriellt. De har sitt ursprung i strategin och stöds av strategins helhetsmålsättningar. Tyngdpunkterna har en tidtabell, en resursbeskrivning samt en budget och en ansvarsperson. Under budgetåret Omsorgens behovsutredning och fastighetsplan Vad: Omsorgens plan verkställs. Verksamhetsutrymmen uppfyller inte dagens krav, de är slitna och på vissa ställen för små. Tidtabell: Resurser: Omsorgsavdelningen Ansvarig: Omsorgschefen Uppskattad kostnad: Investeringskostnaderna framgår ur planen. Betydande inbesparingar i driften. Uppföljning Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes av kommunfullmäktige i november I beslutet ingick en kläm som handlade om att kommunstyrelsen ska tillsätta politisk styrgrupp för beredningen och implementering av fastighetsplanen. Kommunstyrelsen tillsatte styrgruppen, som under år 2015 har sammanträtt tre gånger, och år 2016 en gång. Styrgruppen följer upp planeringsarbetet samt investeringarnas ekonomi, och utvecklingen av planens fullföljande i sin helhet. Under hösten 2015 har arkitektskisser över en tillbyggnad och renovering av Kimito hälsostation uppgjorts i samråd med användarna, och skisserna godkändes av kommunstyrelsen i februari Skisserna inbegriper utöver en grundrenovering av befintliga verksamhetsutrymmen, också två separata tillbyggnader, där man i den ena också planerat in ett arkivutrymme för kommunens behov. Arkivet ska ändå som ett skilt investeringsobjekt. Projektets entreprenadhandlingar ska vara klara i slutet av maj, så att entreprenörer för projektet kan väljas i augusti. Byggnadsarbetena skulle då kunna inledas under hösten Också planeringen av hälsostationens i Dalsbruk renovering har inletts. Följande steg blir att uppdatera Almahemmets redan tidigare uppgjorda planer. Egentliga inbesparingar i driften kan uppnås tidigast då planen har verkställts i sin helhet. 2. Personalplan Vad: Ifall vårdreformen genomförs på planerat sätt kommer kommunen inte att behöva upprätthålla alla stödfunktioner i samma utsträckning som nu. Samtidigt pensioneras rekordmånga anställda under de kommande två-tre åren. En personalplan uppgörs där det framtida behovet klargörs i förhållande till hur den naturliga avgången kan utnyttjas på bästa sätt. Tidtabell: Under år 2015 Ansvarig: Förvaltningschef i samarbete med avdelningschefer och enhetschefer Uppskattad kostnad: Innebär inbesparing. Uppföljning Vårdreformen har inte förverkligats på förväntat sätt. Istället gjorde den nya regeringen en helomvändning i början av sommaren och drog upp riktlinjerna för en helt ny modell för ordnandet av social- och hälsovården. En kommande vårdreform har beaktats då man planerar personalbehovet på sikt då personer slutar eller går i pension. Någon separat personalplan har inte uppgjorts på grund av de oklara ramarna för reformen. 3. Bostadsproduktion Vad: Skapa förutsättningar för bostadsproduktion. Aktivera kommunens bolag och hitta privata aktörer som verkställer projekt. Tidtabell: Resurser: Tekniska chefen och tekniska avdelningen Ansvarig: Kommundirektören Uppskattad kostnad: Uppföljning Verkställs utanför kommunens budget. Omfördelning av tyngdpunkterna i arbetsuppgifterna. 38

39 Det svåra ekonomiska läget har minskat på efterfrågan av nya bostäder. Bostadstomter på detaljplaneområden har marknadsförts. Dialog med privata aktörer har förts för att påbörja byggandet av radhus. Byggandet av radhus påbörjas Näringslivet Vad: Tidtabell: Resurser: Bättre hantering av näringslivsfrågorna. Näringslivsfrågorna sköts på ett mera ändamålsenligt sätt, med en långsiktig strävan om att bli en av regionens mest näringslivsvänliga kommun. Avsikten är att stöda samtliga branscher på Kimitoön i samarbete med företagarna. Kimitoön vill också kunna locka nya företag att etablera sig på orten, för att skapa nya arbetsplatser på Kimitoön. Påbörjats år 2013 i och med att Kimitoön erhållit status som en kommun i plötslig strukturomvandling. Arbetet fortgår åtminstone till år Utvecklingsavdelningen, tekniska avdelningen (utvecklingschef, teknisk chef, infrachef, företagsrådgivare, näringslivschef, turismchef, projektledare). Ansvarig: Kommundirektören Uppföljning var ett aktivt år med många olika näringslivsbefrämjande åtgärder. Den största enskilda satsningen var att genomföra konceptet September open i Dalsbruk. Företagarmässan genomfördes i samarbete med Kimitoöns företagarförening. Evenemanget September Open lockade över 5000 besökare. Via mässan fick företagarna marknadsföra sina produkter, särskilt med tanke på målgruppen deltidsboende. Sommarjobbsedlar delades ut åt 40 ungdomar under våren. Sedeln, värd 500 euro delades ut åt ungdomar för att användas som en grundlönepott hos anställande företaget. Näringslivsbroschyr, med sakfakta om Kimitoön har uppdaterats och distribuerats åt beslutsfattare och företagare. Axel Afton ordnades för fjärde gången på Kimitoön i mars Till årets företagare utsåg kommunstyrelsen företaget Actiwell och till årets ambassadör utsågs Westers trädgård. Axel Afton hölls på Villa Lande och som speaker fungerade Thomas Lundin. Kommundirektör Tom Simola delades ut priset till årets företag. Elektroniska nyhetsbrev Näringslivsnytt har sänts till företagarna ca en gång i månaden. Nya näringslivsrelaterade facebooksidor skapades under året, för att informationsgången ska löpa smidigt. Nettoökningen av bildade företag på Kimitoön var hela 24 under året. Olika företagarträffar har ordnats under året, varav den största satsningen var det traditionella näringslivsforumet som ordnades på Örö. Som inspiratörer och talare hörde företagarna USA:s ambassadör Bruce O reck, Egentliga Finlands förbunds direktör Kari Häkämies, VD Folke Lindström. Övriga talare var Jouko Högmander från Forsttyrelsen, två ungdomslag från högstadiet presenterade sina företagsidéer från skolans företagstävling, företagarförenings ordförande Heidi Loukiainen och kommunens utvecklingschef berättade om vad som är aktuellt på Kimitoön. Arbetslösheten har varit under landets medeltal hela året och har fluktuerat mellan 9,0 % och 11,3%. NTM-centralen har ordnat flera kurser för de som är intresserade av att starta eget företag, också karriärkurser för arbetslösa har ordnats. Under våren gjordes ett försök med att locka mikroföretagare att hyra in sig billigt i DIT - centret i Dalsbruk. Endast ett företag tog chansen denna gång. Aktivering av DIT- centrets utrymmen ska fortsättas med framöver också. Det finns många olika möjligheter. Under hösten lanserades kampanjen #ShoppingAtKimitoon som lockade personer att handla produkter från Kimitoön, för att stimulera handeln. I FNsteel hallarna på Valsverksholmen i Dalsbruk har inget ägarbyte skett, konkursboet handhar fortfarande området. Av de 180 personer som varit anställda vid FNsteel (Fram till juli 2012) är 35 personer fortsättningsvis arbetslösa. Kimitoöns tid som plötslig strukturomvandlingskommun avslutades Kimitoön fortsätter att jobba vidare med förebyggande strukturomvandlingsarbete ( ERM ) där man aktivt jobbar fram och stöder olika branschers förutsättningar att sysselsätta och utvecklas på ön. Samarbetet med Salo stad har intensifierats under året, särskilt gällande besöksnäringarna, där en ny cykelrutt, Kustrutten lanserats. Också gemensamma företagarträffar, produkt workshops, benchmarkingresa till Herranmkukkaro och fem gemensamma företagarutbildningar har ordnats gällande turismen. Arbetet med att jobba med ett aktivt grepp om näringslivet fortsätter och kommer att vidareutvecklas ytterligare i samarbete med företagarna. 39

40 5. Ny kundservicehelhet och effektivering egna verksamhetsutrymmen Vad: Kraven på gemensam kundservice för offentliga sektorn kommer att kräva nya utrymmeslösningar. Tilläggsutrymmen inom arkiveringen skapas inom de kommande åren. Eventuellt kommer Dalsbruks kommunkansli att ersättas av nya utrymmen. Västansfjärds kommunkansli är till salu. Tidtabell: Kundservicelösning som inleds senast år 2016, resten fortlöpande Ansvarsperson: Avdelningschefer, enhetschefer i samråd med fastighetschef Uppskattad kostnad: Enligt enskilda projekt Uppföljning Efter att den nya regeringen tillrätt har planerna för den gemsamma kundservicen för offentliga sektorn helt avstannat. I skrivande stund, i mars 2016, har kommunerna inte vetskap om planerna kommer att föras vidare eller inte. 40

41 16 AVDELNINGARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 16.1 Förvaltningsavdelningen Förvaltningsenhet Personalförvaltningsenhet Ekonomienhet IKT-enhet Förvaltningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 0 % 25 % 33 % 42 % Förvaltningsenheten Personalenheten Ekonomienheten IKT-enheten Förvaltningsavdelningen Kostnadsslag i procent 2 % 1 % 4 % 0 % Personalkostnader Köpta tjänster 33 % 61 % Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 41

42 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,61 % Avgiftsintäkter ,00 % Understöd och bidrag ,59 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,36 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,74 % Övriga lönebikostnader ,93 % Lönebikostnader ,49 % Personalkostnader ,74 % Köp av tjänster ,22 % Material, förnödenheter och varor ,98 % Understöd ,24 % Hyreskostnader ,42 % Övriga verksamhetskostnader ,91 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,77 % VERKSAMHETSBIDRAG ,59 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,55 % Budgetändring: Tilläggsanslag för projektet Arbetskompaniet samt Ekocenters startkostnader. 42

43 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till förvaltningsenheten hör fullmäktige, kommunstyrelse, revisionsnämnd, centralvalnämnd och förvaltning. Till förvaltningen hör beredning och verkställighet för fullmäktige och kommunstyrelse, ledning av kommunens operativa verksamhet, kommunens arkivfunktion och allmänna administrativa frågor. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunernas arkivering kommer att genomgå stora förändringar under de kommande åren. Den elektroniska arkiveringen går framåt och kommer i framtiden att ge kommunerna möjlighet att ha helt elektroniska arkiv. Vägen dit är dock lång och kräver ett stort grundarbete, både på det nationella planet och på det lokala planet. Under perioden kommer det att genomföras riksdagsval i april Kommunalval ordnas sannolikt i april 2017, istället för i oktober 2016, om den nya kommunallagen godkänns i föreslagen form. EKONOMIPLAN Kommuninvånarna vill allt mer sköta sina ärenden elektroniskt. Kraven på genomskinlighet och interaktion gentemot olika intressegrupper ökar. De traditionella serviceformerna ersätts med elektronisk kundservice. Kimitoöns kommun kommer att stegvis införa alltfler former av elektronisk kundservice via webben. Webbsidorna är en prioriterad serviceform i kommunen. Arbetet med en totalförnyelse av webbsidorna kommer att startas under år Genom att samarbeta med olika programleverantörer ökar vi vårt utbud av elektroniska tjänster. Under ekonomiplaneperioden kommer sannolikt en gemensam kundservice för de statliga offentliga myndigheterna att genomföras i enlighet med regeringens förslag. Förslaget går ut på att kommunen ansvarar för gemensamma kundbetjäningsställen där kunderna kan få hjälp med att elektroniskt uträtta sina ärenden hos de statliga myndigheterna. All statlig kundbetjäning på lokal nivå kommer att ges i de gemensamma kundbetjäningsställena. Enligt planerna ska de gemensamma kundbetjäningsställena grundas under år 2016 i Egentliga Finland. 43

44 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2015 Mål En klar och redig struktur för arkivering, inklusive elektronisk arkivering Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med arkivplanen fortsätter tillsammans med samarbetskommunerna i arkivprojektet En ibruktagningsplan och -tidtabell uppgörs Uppföljning Arbetet med arkivplanen har fortsatt och den första av samarbetskommunerna kommer att ta i bruk arkivplanen från En ibruktagningsplan och -tidtabell har inte uppgjorts eftersom vi fick besked först i december om att arbetet börjar vara på slutrakan och klart för integerering med programleverantörens produkter. Elektroniska serviceformer tas alltmer i bruk för användare och kunder - Minst 90% av kommunens blanketter finns elektroniskt - Anvisningar och direktiv görs också i form av videoanvisningar Uppföljning Elektroniska blanketter - inom förvaltning, barnomsorg, skolväsendet och fritid- och kultur är alla blanketter som riktar sig till kunder elektroniska. - inom miljö- och teknik är alla väsentliga blanketter tillgängliga på webben men kan inte lämnas in elektroniskt. Under år 2016 kommer tillsynsenheten att ta i bruk tjänsten lupapiste.fi, vilket möjliggör elektronisk bygglovsansökan. - inom omsorgen har de mest väsentliga blanketterna gjorts tillgängliga på webben under år Enstaka anvisningar har gjorts i form av video. Målsättningen har inte nåtts. Vi har inte lyckats få verksamheterna intresserade av denna informationsform. - Under år 2015 har fullmäktigemötena börjat sändas via lokaltv och webb. Elektroniska arbetsverktyg tas i bruk Elektronisk röstlängd används i i valförrättandet - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015 Uppföljning Elektronisk röstlängd användes i - Dalsbruk, Västanfjärd, Kimito röstningsområden i EU-valet i samtliga röstningsområden i riksdagsvalet 2015 Former för invånar- och brukarinflytande prövas Olika modeller för att öka invånarnas och brukarnas möjlighet att säga sin åsikt utreds och tas i pilotbruk Uppföljning invånarkvällar har ordnats, två på våren och en på hösten - Kimitoöns kommun finns med i portalen demokrati.fi, där invånare kan göra invånarinitiativ eller påverka i nationella frågor, och unga kan framföra en förändringsidé. - facebookgrupper har använts för att involvera olika intressegrupper i kommunens verksamhet 44

45 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal sammanträden Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden Aftonskolor / seminarier Mätare BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal ärenden/sammanträde Fullmäktige Kommunstyrelsen Revisionsnämnden Centralvalnämnden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kommundirektör ,67 Förvaltningschef 1 0,95 1 0,9 Ledningens sekreterare Byråsekreterare Översättare 0,9 0,8 0,9 0,9 Servicerådgivare 2, Totalt 7,4 4,75 4,9 4,47 45

46 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef FÖRVALTNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade personalkostnader pga interna vikariat och mindre utbetalda arvoden än budgeterat ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under hösten 2015 var kommunen utan ordinarie kommundirektör. Förvaltningschefen fungerade som tf kommundirektör, vilket ledde till att det inte fanns resurser att arbeta med en del planerade utvecklingsprojekt inom förvaltningsavdelningens verksamhetsområde. På kommunnivå har framtidsutsikterna kring vårdreformen, numera landskapsreformen, ändrat så mycket att det som ställts upp i målen för budgeten inte alls har motsvarat den modell man lever enligt då bokslutet uppgörs. Motionsbehandlingen har försnabbats under året som följd av en fullmäktigemotion. Motionen kommer snabbare till beredaren och kommunstyrelsen styr motionsbehandlingen genom att sätta en deadline för när motionssvaret ska behandlas av första politiska organ. Statens planer för gemensamma kundbetjäningsställen i kommunerna har avstannat efter att den nya regeringen tillträtt. Projektets fortsättning är oviss för tillfället. Under år 2016 kommer en ny kommunstrategi att formas. Kommunstrategin ska svara mot kommunallagens stadganden, involvera kommuninvånarna och ta fasta på att få förtroendevalda, personal, intressegrupper, företagare och invånare med i processen. Som en följd av den nya kommunallagen behöver också förvaltningsstadgan, koncerndirektivet och interna kontroll direktivet uppdateras under år Kommunförbundet utarbetar som bäst en modellförvaltningsstadga som kommer att användas som grund för arbetet. Likaså uppgör Kommunförbundet en uppdaterad mall för koncerndirektivet. 46

47 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, företagshälsovården, upprätthållande av personalens arbetsförmåga och koordinering av sommarpraktikanter. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Vårdreformen kommer att påverka alla kommunens stödfunktioner. I alla aktuella personalförvaltningsfrågor under år 2015 och 2015 måste man bedöma hur personalorganisationen kommer att se ut efter Informationen till personalen kommer att vara utmanande, eftersom det är de nya produktionsområdena som kommer att överta personalen. Produktionsområdena kommer sannolikt att fungera först under senare delen av 2016, vilket gör det svårt att få och dela information till personalen innan dess. EKONOMIPLAN De manuella arbetsskedena ska hela tiden minskas och användningen av elektronisk uppgiftslämning ökas. Det personalförvaltningsprogram som kommunen använder kommer att sluta underhållas de kommande åren. Ett nytt program som möjliggör elektroniska blanketter och elektronisk hantering av alla arbetstidsdokument måste förr eller senare skaffas. Ett nytt program finns bland investeringarna för ekonomiplaneperioden. Ett förslag till åtgärdsprogram för att minska sjukfrånvaron kommer att göras upp under våren Samtidigt konstateras att kommunen redan har omfattande åtgärder för att stöda de anställdas arbetsförmåga. Tack vare den goda ekonomiska situationen i kommunen de senaste åren har man t.o.m. kunnat satsa mer på stödåtgärder, vilket inte är fallet i de flesta kommunerna. Om de redan existerande åtgärderna är rätta och har effekt, kommer att granskas i den kommande åtgärdsplanen. 47

48 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Höjda IKT färdigheter i kommunens personal Under hösten våren 2014 satsas på IKT-utbildningar för personalen. Utbildning ges på olika nivåer och i olika program. Uppföljning Under våren 2015 ordnandes utbildning i Windows 7 och den sk. IT-dagen med många olika föreläsningar. Under hösten var IT-enheten tvungen att prioritera den normala driften och verksamheten pga personalbrist. Personalanalys och uppföljning Personalanalys utförs under slutet av år 2014 Resultaten presenteras och implementeras under början av år 2015 Uppföljning Personalenkäten genomfördes i januari - Resultaten presenterades i april Det ordnades ett tillfälle för förmän och ett för hela personalen. - Ledningsgruppen och referensgruppen för personalfrågor analyserade resultaten och gjorde en åtgärdsplan. -Förmännen uppmanades att diskutera resultaten månadsmöten eller liknande. - Åtgärdsplanen har följts upp i ledningsgruppen under hösten och en återkoppling där åtgärderna redovisats har gjorts till personlen via intran. Åtgärder för ökad arbetshälsa och för att minska sjukfrånvaron En plan för åtgärder för att minska sjukfrånvaron görs upp Fortsatt satsning på förebyggande företagshälsovård och arbetshälsa Uppföljning Kommunens satsningar och åtgärder för att upprätthållande av arbetsförmågan har samlats i en tre stegs-modell. Modellen finns som bilaga till personalrapporten. - Sjukfrånvaron följs upp på månadsnivå och en djupare analys tillsammans med företagshälsovården görs halvårsvis. Vårdreformens inverkan på personalens antal och struktur granskas Under år 2015 torde planerna kring den nya vårdreformen konkretiseras. Alla personalpolitiska åtgärder granskas mot den bakgrund att 50% av kommunens nuvarande personal kommer att ha annan arbetsgivare från Uppföljning Planerna kring vårdreformen konkretiserades inte som förväntat under år Den förra regeringen sköt över besluten på nästa regering (efter riksdagsvalet 2015) och den nya regeringen ändrade på den planerade modellen. Enligt nu gällande plan ska landskapsreformen genomföras så att de nya landskapen börjar verka från Ännu under hela hösten 2015 har centrala frågor som finansiering, personalförflyttningar och fastighetsbestånd varit helt öppna. - Arbetet med att anpassa personalstrukturen med tanke på en kommande reform har dock pågått under de senaste åren. Vid pensioneringar prövas hur arbetet kunde omorganiseras innan man tar ställning till en nyanställning. 48

49 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef NYCKELTAL BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Interna rekryteringar Externa rekryteringar Samarbetskommitténs möten Antal sysselsatta, årsverken ,33 Antal sysselsatta, personer 45 * sysselsättningsverksamheten fanns på socialenheten under år 2014, och flyttades tillbaka tillförvaltningsavdelningen först i fullmäktiges budgetbehandling inför år Därför finns inte antal sysselsatta med som nyckeltal i BG

50 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Löneräknare Arbetarskyddschef 0,95 0,8 0,6 Projektledare, Arbetskompaniet-projektet 1 Arbetsledare, Arbetskompaniet- projektet 0,9 Totalt 3 3,95 3,8 5,5 Lönekostnader för den arbetstid som huvudförtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige använder till skötseln av sitt uppdrag betalas från personalförvaltning. Huvudförtroendemännens arbetstid Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Fosu r.f 0,25 0,25 0,30 0,25 Kommunfackets Union r.f 0,35 0,35 0,35 0,35 Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 SuPer rf 0,08 0,08 0,08 0,08 Totalt 0,78 0,78 0,83 0,78 Arbetarskyddsfullmäktiges arbetstid Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kommunfackets Union r.f 0,16 0,16 0,16 0,16 Super rf och Tehy rf 0,1 0,1 0,1 0,1 Totalt 0,26 0,26 0,26 0,26 PERSONALFÖRVALTNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG

51 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Personalförvaltning Ansvarsperson: Förvaltningschef AVVIKELSER BG15 BS15: Inga större nettoavvikelser, budgetänring gjord för sysselsättningsverksamheten under året. ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under hösten 2015 var kommunen utan ordinarie kommundirektör. Förvaltningschefen fungerade som tf kommundirektör, vilket ledde till att det inte fanns resurser att arbeta med en del planerade utvecklingsprojekt inom förvaltningsavdelningens verksamhetsområde. En regelrätt plan åtgärdsplan för att minska sjukfrånvaron har därför inte gjorts. Däremot har åtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan samlats i en tre stegs modell. Rutinerna kring uppföljning av sjukfrånvaron med företagshälsovården har också förtätats och förbättrats. Verksamhet och åtgärder inom personalförvaltning finns närmare beskrivet i personalrapporten. På kommunnivå har framtidsutsikterna kring vårdreformen, numera landskapsreformen, ändrat så mycket de senaste åren att det som ställts upp i målen för budgeten inte alls har motsvarat den modell man lever enligt då bokslutet uppgörs. Arbetet med att anpassa personalstrukturen med tanke på en kommande reform har dock pågått under de senaste åren. Vid pensioneringar prövas hur arbetet kunde omorganiseras innan man tar ställning till en nyanställning. Sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet ( ) sorterar under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell, arbetsledare Robin Savonius. 51

52 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef VERKSAMHET Ekonomienheten har hand om uppgörande av budget och bokslut, den löpande bokföringen, fakturahanteringen och inköpsreskontra samt större delen av kommunens fakturering och försäljningsreskontra. Dessutom bistår ekonomienheten Kimitoöns vattenaffärsverk med experttjänster. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN I de lagar och anvisningar som styr ekonomiprocesserna sker kontinuerligt ändringar. Förutom ändringar i bokföringslagen, finns också europeiska standarder som styr betalningstrafiken. EKONOMIPLAN Arbetet med att ta i bruk, utveckla och implementera de elektroniska processerna fortsätter. BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Månadsvis budgetuppföljning till enheterna Kvartalsvis uppföljning till nämnderna Kontinuerlig uppföljning av hur marknadsläget påverkar kommunens ekonomi och finansiering Uppföljning Enheterna har fått månadsvis uppföljning Nämnderna har fått kvartalsvis uppföljning Finansiering och låneportfölj har genomgåtts. Mängden pappersfakturor minskar Mer än hälften av inköpsfakturorna kommer elektroniskt. Elektroniska försäljningsfakturor erbjuds aktivt till kunderna Uppföljning Ca 50 % av inköpsfakturorna kommer elektroniskt Elektroniska försäljningsfakturor har erbjudits aktivt åt kunderna, genom brev och genom nätbankens automatiska meddelanden. NYCKELTAL BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Försäljningsfakturor Inköpsfakturor Andelav inköpsfakturor elektroniskt 40 % 50 % 45 % 50 % 52

53 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: Ekonomi Ansvarsperson: Förvaltningschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Controller 0 0,6 0,5 0 Ekonomisekreterare Bokförare Reskontraskötare 2,2 2,2 2,2 2,2 Totalt 4,2 4,8 4,7 4,2 EKONOMIENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag -130 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade personalkostnader pga interna vikariat ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2015 har en löneräknare och en bokförare avgått med pension. Istället har en tidsbunden kombinerad löneräknare/bokförare anställts. Hösten 2016 kommer controllern tillbaka på jobb efter sin föräldraledighet, vilket betyder att en ny värdering av personalresurserna och uppgiftsfördelningar behöver göras. Under år 2015 har en större uppdatering av kommunens ekonomisystem gjorts. Programleverantören CGI meddelade under vintern att nuvarande programversions underhåll kommer att upphöra och att kunderna kommer att bli tvungna att uppdatera sin programvara till en ny version. Eftersom det inte fanns vetskap om detta i budgeteringsskedet behövdes en tilläggsbudget på euro. Samtidigt med versionsuppdateringen genomfördes också byte av applikationsserver och databasserver. I samband med detta anhölls också om tilläggsbudget för att komma igång med arbetet att förnya kommunen intranät under slutet av år Tilläggsanslaget för intranätet var euro. 53

54 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef VERKSAMHET IKT enheten ansvarar för upprätthållandet och utvecklandet av kommunens gemensamma datanätverk, IKT utrustning och programvara. Till IKT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, upprätthålla och utveckla datanätet koordinera samordningen av telefon- och datasystemen trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i nätet administrera användarrättigheter bereda upphandlingar av data- och teleutrustning samt programvara i samarbete med avdelningarna ge användarstöd och skolning utveckla IT-administrationen och medverka i utvecklingsprojekt Utvecklingsarbete, underhåll och användarstöd utförs till största del med egna resurser, underhållet för skolorna sköts som köptjänst. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Användningen av datasystem i de olika avdelningarna och enheterna ökar ständigt i kommunen. Antalet datorer, tunna klienter, surfplattor (tabletter) och smarta telefoner i enheterna ökar också i samma takt. Allt detta leder till ett ökat behov för datastöd och underhåll och tillsammans med IP-baserad telefoni leder detta till att kraven på datanätverket i kommunens alla enheter blir allt större. Då den kommunala verksamheten blir allt mer beroende av sina datasystem blir även externa hot såsom riktade attacker, virus, skräppost mm större och ställer högre krav på IKT enhetens verksamhet. Även avbrott i el- och datanäten orsakar problem för verksamheten. EKONOMIPLAN IKT enheten stöder aktivt de strategiska mål som uppgjorts på kommunnivå. Under ekonomiperioden gäller detta bl.a. införande av övergripande arkitektur för kommunens IKT-tjänster, hälsovårdsenhetens earkiv system och förnyande av personalstyrningssytem. 54

55 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef BINDANDE MÅL 2015 Mål IKT-fortbilda personalen Uppgradering av program och serversystem Eftersträvad nivå / uppföljning Höija IKT kunskapen/färdigheten för hela kommunens personal. Uppföljning Under året har ordnats IKT fortbildning för kommunens personal, Uppgradera och virtualisera kommunens system och serverpark. Uppföljning Uppdateringar av program och serversystem har genomförts enligt planer. Utveckla rutinerna för IKT stödet Förbättra kvaliteten på IKT stödet genom att utveckla rutinerna samt skola personalen. Uppföljning Personalen har deltagit i skolningstillfällen samt fortsatt arbeta för att förbättra IKT stödet. E-tjänster för kommunens kunder och invånare Fortsatt utveckling av e-tjänster för kunder och invånare. Uppföljning Under året har planer för att ta ibruk nya e-tjänster gjorts. Ibruktagningen sker under år IKTns miljöpåverkan Miljöfaktorer beaktas vi upphandlingar. Uppföljning Alla nya maskiner och skärmar är idag mycket energisnåla, servermaskinerna använder virtualisering vilket gör att vi effektivare kan utnyttja befintliga resurser. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antalet datorer Antalet användare Egen personal 2,4 2,4 3 2,9 PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 IT-driftschef IT-kordinator 0,9 0,9 0,9 0,9 IT-stöd 0,5 0,5 1 1 Totalt 2,4 2,4 2,9 2,9 55

56 FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN Enhet: IKT Ansvarsperson: IT-driftchef IKT-ENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året har stora satsningar gjorts på att uppdatera våra server- och programsystem, bl.a. omfattande uppdateringar har gjorts i dataprogrammen inom ekonomienheten, löneräkning, socialenheten och bildningen. Ibruktagningen av earkivtjänster inom omsorgen har också krävt mycket resurser. Vi har under året genomfört flera stora projekt som varit mycket resurskrävande, som en följd av detta har vi haft mindre resurser att satsa övrig verksamhet. 56

57 16.2 Utvecklingsavdelningen Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård Turism Landsbygd Markandsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Utvecklingsavdelningens förvaltning Skärgård 14 % 8 % 27 % Turism 14 % Landsbygd 8 % 28 % 1 % Marknadsföring Näringsliv Projektverksamhet Utvecklingsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 32 % 2 % 5 % 4 % 1 % 56 % Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 57

58 UTVECKLINGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,49 % Avgiftsintäkter ,00 % Understöd och bidrag ,67 % Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter ,96 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,68 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,17 % Övriga lönebikostnader ,56 % Lönebikostnader ,46 % Personalkostnader ,98 % Köp av tjänster ,15 % Material, förnödenheter och varor ,11 % Understöd ,61 % Hyreskostnader ,06 % Övriga verksamhetskostnader ,09 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,02 % VERKSAMHETSBIDRAG ,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,65 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 % 58

59 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utvecklingsavdelningen ansvarar för beredning av ärenden till kommunstyrelsen och till skärgårdsnämnden. Vidare hör avdelningens personalansvar, projekthantering, budget och bokslut till förvaltningens uppgifter. Utvecklingsavdelningen hanterar följande områden: näringslivsfrågor, strukturomvandlingssituationen, besöksnäringen, marknadsföring, profilering, kommunens projekthantering, strategin, skärgårdsfrågor, vänortskontakter, landsbygdsutveckling samt koordinerar och arrangerar vissa evenemang. Avdelningen medverkar också i det regionala lagstadgade organet Myr - maakunnan yhteistyöryhmä och i många andra nationella och regionala organ. Intressebevakning och nätverkande utgör en viktig del av arbetet för bl.a. den externa finansieringen. Sammanfattat jobbar avdelningen på bred front med att på olika sätt verka för ett livskraftigt Kimitoön. Landsbygdsfrågorna som administrativt flyttats över till Pemar år 2013, är fortsättningsvis en köptjänst för utvecklingsavdelningen. Avdelningen fokuserar år 2015 på arbetet med att försöka skapa nya jobb på Kimitoön, genom ett aktivt grepp om näringslivet och genom riktad marknadsföring. Satsningen med sommarjobbsedeln för att stöda ungdomar att få ett sommarjobb fortsätter år Avdelningen följer riktlinjerna i kommunens strategi Värderingarna öppenhet, aktivitet, förnyelse präglar avdelningens sätt att arbeta. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN En ny strukturperiod påbörjades år 2014 och pågår fram till Kimitoöns kommun, fortsätter med att söka extern finansiering för sådant som uttryckligen gagnar kommunen, dess avdelningar, dess näringsliv och invånare, enligt de riktlinjer som kommunens strategi har stakat upp. Läget i landskapet Egentliga Finland och i hela landet gällande näringslivet och arbetslösheten är bekymmersam. En strukturomvandling präglar i stort sätt hela landet. EKONOMIPLAN Genom en fortsatt positiv, fyndig och kostnadseffektiv marknadsföring kan avdelningen bidra till att vara en inflyttningsvänlig kommun. Den uppgjorda marknadsföringsplanen uppdateras årligen och följs. Att få företag att etablera sig på orten gagnas av en positiv image. Nyinflyttade välkomnas fortsättningsvis med välkomstbrev, nyfödda önskas välkomna till världen med en gåva o.s.v. 59

60 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen Att kommunen hanterar företagsfrågorna snabbt, smidigt och flexibelt är något som avdelningen målmedvetet jobbar för. Näringslivet stöds genom aktiv kontakt till företagarna, specifikt också gällande de branscher som har förutsättning att växa och den vägen skapa nya arbetsplatser på ön. Kimitoön vill höra till en av regionens mest näringslivsbefrämjande kommuner, genom aktivt samarbete med ortens företagare och en hög aktivitetsnivå. Att få företag också utanför Kimitoön att etablera sig på Kimitoön ska aktivt arbetas med. Att försöka förutspå näringslivstrender, arbetslösheten i framtiden görs genom att aktivt delta i regionens olika organ, där marknadsanalytikerna i samråd med subregionernas tjänstemän analyserar trender och fenomen inom näringslivet är också väsentligt. Avdelningen gör också egna statistiska uppföljningar. I och med FNsteels konkurs i juni 2012 har kommunen erhållit status för plötslig strukturomvandling fram till år Avdelningen följer den under hösten 2012 uppgjorda handlingsplanen för arbetet med strukturomvandlingen. År 2015 är det sista året kommunen har statusen. Kimitoön har erhållit många olika stödåtgärder och extern finansiering under de två första åren som så kallad ärm-kommun. Detta sista år ska avdelningen ännu försöka utnyttja de olika stödmöjligheterna i mån av möjlighet. Deltidsboende och deras intresse för Kimitoön ska tas tillvara, och kontakten, informationsutbytet till dem ska vidareutvecklas. Avdelningen samarbetar också med skolorna och Kimitoöns ungdomsparlament. Avdelningen är med och stöder islaparlamentet vars uppgift är att lära ungdomarna hur beslutsfattande fungerar, att prioritera och argumentera. Samarbete med avdelningen för Miljö och teknik är väsentlig för en framtida gynnsam utveckling speciellt gällande skapande av nya industri- och affärstomter, via planläggningsprocesserna. Avdelningarna samarbetar i näringslivsteamet och planläggningsgruppen. Kommunernas framtida roll kommer att ändra i och med den så kallade Sote reformen. Hur reformen påverkar arbetet med näringslivsfrågorna följs aktivt upp under ekonomiplaneåren. 60

61 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Deltidsboendes intressen ska tas tillvara Eftersträvad nivå / uppföljning Deltidsboende får information via kommunens webbsida, samt via kommunens isla tidning. Uppföljning Deltidsboende har fått information i form av två isla info tidningar under året: en under våren som handla om Brinkkulla tomtmarknadsföring och en under hösten om Septmeber open evenemanget Miljömål Antalet papperskopior minskas. Uppföljning Alla möteskallelser sker numera elektroniskt Utvecklingssamtal med personalen Uppföljning Ett utvecklingsamtal / år har hållits med alla anställda Koordinering genom möten Avdelningsmöten hålls regelbundet med personalen. Uppföljning Avdelningsmöten har hållits minst ett / månad för att koordinera all verksamhet på avdelningen. 61

62 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Behandlade paragrafer, KST Antal tjänstemannabeslut utvecklingschef Intressebevakningsuppdrag Antal inflyttade/år Antal ungdomar som fått sommarjobb med hjälp av sommarjobbsedeln Arbetslösheten hålls under 12% hela året Medeltal för år ,20 % PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Utvecklingschef Projektkoordinator Byråsekreterare ,4 0,6 Totalt ,4 2,6 UTVECKLINGSENHETENS FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15-BS15 Pensionsavgifterna var inte budgeterade (tekniskt misstag)

63 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Förvaltning Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN 2015 har varit ett händelserikt år inom avdelningen. Kampanjsatsningen med marknadsföringen av Brinkkulla området tillsammans med avdelningen för Miljö och teknik nådde i år kommunförbundets marknadsföringstävlings semifinalplats. Vi har ökat kommunens synlighet en hel del under året på många olika sätt. Två personer, en servicerådgivare och en byråsekreterare har gått i pension under året, i stället anställdes endast en person, en näringslivsutvecklare. Kampanjen # ShoppingAtKimitoon lanserades till julen för att uppmana invånare att handla lokala produkter. Sammanlagda antalet inflyttade var rekordmånga under året, 279 personer och arbetslöshetsprocenten har som högst varit 11,3%, i medeltal 10.2% under året. Flera företag har startat än avslutats under året. Kimitoöns status som plötslig strukturomvandlingskommun pågick under 2015 sista året. Kommunen har allmänt ansetts klara av strukturomvandligssituationen bra i jämförelse med andra områden i Finland. Den största nyheten under året har öppningen av Örö stått för. Örö drog hela besökare sommaren Örö utvecklas an efter under ledning av forststyrelsen. Årets tradtionella näringslivsforum ordnades på Örö med Usa:s ambassadör Brucke O reck som huvudtalare. Deltidsboende har fått vårt informationsblad isla info hemsänt två gånger under året. September open hade över 5000 besökare i september. En av målgrupperna för evenemanget är uttryckligen deltidsboende. Meningen är att öns deltidsboende via företagarmässan som ordnas under konceptet ska visa på den mångfasetterade utbud öns företagare erbjuder. September open genomfördes i gott samarbetet med ortens företagarförening, ett lokalt företag och kommunen. Framöver är det fortsättningsvis Kimitoöns positiva synlighet som är en ledstjärna för avdelningens arbete. Detta för att för att få flera företagsetableringar, invånare, deltidsboende och turister att hitta hit och använda sig av öns mångsidiga serviceutbud. Vi kommer framöver också att jobba i samarbete med företagarna och många andra aktörer på och utanför Kimitoön för att få Kimitoön att bibehållas som en riktigt livskraftig skärgårdskommun. 63

64 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelning: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef VERKSAMHET Kommunens skärgårdsnämnd har till uppgift att handha skärgårdsfrågorna på den kommunala nivån, utveckla näringar, trafik och boende i skärgården samt verka för en allsidig utveckling av skärgården såväl beträffande befolkningens livsbetingelser som skärgårdsmiljön. Nämnden svarar även för skärgårdens intressebevakning. Kimitoöns kommuns verksamhet inom den gemensamma åboländska Utskärsdelegationen administreras för Kimitoöns del av skärgårdsnämnden. Kommunen representeras i delegation av två representanter och en tjänsteinnehavare. Skärgårdsnämnden ansvarar för uppgörandet och uppföljningen av kommunens skärgårdsprogram, det nuvarande godkändes år 2011, och följdes upp FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN De traditionella skärgårdsnäringarna fortsätter att förlora i betydelse. I stället skapas förutsättningar för nya näringar lämpade för skärgårdsförhållanden. Speciellt bör den ökande deltidsbefolkningens och turistströmmarnas servicebehov utnyttjas för att skapa arbetsplatser och utkomstmöjligheter i skärgården, med avsikt att trygga en fortsatt livskraftig fast bosättning i skärgården. Åtgärder som aktualiseras på riksnivå, såsom inskränkningar inom kommunikationer och postdistribution skapar ett konstant tryck på servicen i skärgården. Under verksamhetsåret startar arbetet med att utveckla Örö som ett turistcentrum, vilket förväntas få stora positiva effekter på skärgårdens utveckling i framtiden. EKONOMIPLAN I kommunens skärgårdsprogram listas de åtgärder och projekt som är aktuella under planeperioden. De viktigaste satsningarna sker inom skärgårdsförbindelserna, näringslivet, arbetsmarknaden och boendet. I de större byarna strävar man till att lösa vatten- och avloppsförsörjningen genom att grunda andelslag. Markplanering, bostadsbyggande och satsningar på natur och miljö hör de viktigaste åtgärderna. Ett radhusprojekt i Rosala by har en längre tid varit aktuellt. Nämnden strävar till att projektet blir förverkligat under planeperioden 64

65 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelning: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Förverkligandet av mål som upptagits i skärgådsprogrammet från år 2011 Åstadkomma bättre förbindelser Lösande av avloppsproblematiken Eftersträvad nivå / uppföljning Nämnden följer upp programmet årligen Uppföljning Nämnden har följt skärgårdsprogrammet Varje by har minst en daglig förbindelse, mindre bebodda öar bör ha tillräckligt täta förbindelser täta förbindelser Uppföljning Skärgårdsnämnden har aktivt följt upp och bevakat förbindelsebåstrafikens tidtabeller. Arbetet med andelslag fortsätter Uppföljning Arbetet med andelslag har inte fortsatt under året. Tillfredsställande omsorg, hälso- och sjukvård Servicen bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning Servicenivån har inte sjunkit under året utan har fortsatt på samma sätt som föregående år. Skärgårdens befolkningsunderlag tryggas Befolkningsantalet bibehålls på minst nuvarande nivå Uppföljning Antalet inflyttade var 12 personer under året, utflyttade var 7 personer. Befolkningsantalet har sålunda inte sjunkit under året. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal sammanträden, skärgårdsnämnden Nettokostnad/sammanträde Antal sammanträden, utskärsdelegation PERSONALBUDGET BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal årsverken

66 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Avdelning: Skärgård Ansvarsperson: Näringslivschef SKÄRGÅRD BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER 101 Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör 0 Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Avvikelser BG15 BS15: Mindre användning av köp av tjänster än budgeterat : ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Skärgårdsnämndens roll som intressebevakare av skärgårdsfrågorna fortsätter. 66

67 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Turismenheten svarar för utvecklandet av besöksnäringens verksamhetsförutsättningar i enlighet med en av kommunstyrelsen godkänd handlingsplan. Regionens synlighet förbättras genom samarbete med nationell och internationell media, genom utvecklandet av en flerspråkig och besökarinriktad webbportal och genom samarbete med regionala och nationella turismorganisationer. Besöksnäringsträffar och skolning ordnas för lokala företagare med målsättningarna att stimulera till interaktion, nytänkande inom paketering och ökade förutsättningar att ta emot nya och växande målgrupper. Turismenheten upprätthåller servicerådgivning åt fast bosatta och deltidsboende året om, 5 dagar i veckan, samt turistinformationspunkter året om i Dalsbruk genom egen personal och i Kimito som köptjänst. I och med årsskiftet övergick kommunens servicerådgivning i Dalsbruk och Kimito administrativt till Turismenheten. Dessutom bekostar Turismenheten en halv servicerådgivartjänst i Västanfjärd. Turismchefen utvecklar och verkställer de i handlingsplanen fastställda verksamheterna, sköter kontakten till regionala och nationella turismorganisationer samt regionens besöksnäring och sköter övriga löpande ärenden. Servicerådgivarna är sakkunniga experter gällande besöksnäringen och utgör en viktig personlig kontaktyta för kommunens service. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Besöksnäringen står nationellt sett för över 6% av arbetsmarknaden och är idag av större ekonomisk betydelse än exempelvis jord- och skogsbruk, banksektorn eller livsmedelsindustrin. År 2009 anlände 50% flera besökare till Finland än år 2000 och trenden fortsätter. Antalet besökare från Ryssland ökar kraftigare för varje år, med en ökning på 23% från år 2011 till år 2012, från Asien är ökningen motsvarande period 12%. Det ryska resandet påverkas kraftigt under verksamhetsperioden av det politiska och speciellt det ekonomiska läget i Ryssland, men verkningsgraden för vår region är mycket svår att förutspå. Antalet inhemska resenärer förändras inte märkbart. Enligt undersökningar gjorda för Finlands turismstrategi är skärgården efter Helsingforsregionen det område som har mest dragningskraft för utländska turister, före Lappland. Målgruppernas intresse har förändrats mot att allt mer söka lätt tillgängliga, färdigt paketerade upplevelser och detta är vid sidan av synlighet vår största utmaning. EKONOMIPLAN Under verksamhetsperioden ligger tyngpunkten inom arbetet på att nå ut till de i handlingsplanen definierade målgrupper som har stort potential. Dessutom krävs nya skräddarsydda tjänster och paket inom naturturism och upplevelser. Asien och Ryssland hör till de viktigaste områdena att etablera nya kontakter till, och från och med år 2015 kommer resurser på grund av det aktuella läget i Ryssland att sättas speciellt på asiatiska marknader. Marknadsföring i traditionella medier är för kostnadskrävande för en aktör som Kimitoön och fokus läggs på sociala media och webb. Övriga i handlingsplanen angivna delområden som resurser speciellt läggs på: - upprätthållandet av under 2014 färdigställd fyrspråkig webbportal med besöksnäringsmål som fungerar med dator, telefon och läsplatta. Under år 2015 utförs översättning av besöksportalen till standardkinesiska som femte språk - profilering av Kimitoön åt de tre målgrupperna natur-/aktivitetsturism; wellness-turism och kultur- /landsbygdsturism. Detta görs konkret genom att tillsammans med företag bygga upp och synliggöra behövliga tjänster och paket inriktade på de viktigaste målgrupperna. - inbjudande av media och bloggare till regionen för att skapa synlighet - upprätthållandet av servicerådgivning och turistinformation i Dalsbruk och Kimito året om 67

68 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen - turismenheten arbetar som en aktiv part för tillgängliga allmänna förbindelser - deltagandet i mässor och - anordnandet av besöksnäringsträffar och skolning. - Utveckling enligt den av kommunstyrelsen fastställda handlingsplanen BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Besökswebbportal Antalet företag på portalen stiger med mer än 10 Standardkinesiska läggs till som språk Händelsekalender för områdets händelser utvecklas Uppföljning Målsättningarna uppnådda, händelsekalendern publiceras tillsammans med ny version av visitkimitoon.fi under våren 2016 Synlighet: Media och mässor Marknadsföring i Asien via sociala media och tidningar Deltagande på Rese 2015-mässan Aktiv del i takorganisationers strategiarbete Uppföljning Asienmarknadsföring skött via sociala media Deltagande i Rese 2015-mässa, och GoExpo-mässa i Helsingfors samt Inrikesresemässa i Tammerfors Nätverkande Utökat samarbete mellan lokala företagare och nya paketerade upplevelser och aktiviteter för besökare inom bland annat ritt, vandring, kultur och vattensport Besöksnäringsträffar på ön Uppföljning Produktifiering tillsammans med företagare pågår Fem träffar och en benchmarkingresa för företagen gjorda 68

69 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Turismenheten Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal deltagare på turistföretagarträffar Turistmässor Företag på turismportalen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Turismutvecklare / -chef Servicerådgivare 0 2,5 2,5 1,3 TURISM BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: ALLMÄN EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året pensionerades servicerådgivaren i Dalsbruk, och nu testas på en lösning med ett ambulerande system i servicerådgivningen för att trygga att service kan ges. I samband med pensioneringen formades en del av telefonväxeln för kommunen om till en externt skött tjänst. Dessa arrangemang kommer ännu att behöva ses över och justeras. Kimitoön har lyfts upp som bland annat Finlands främsta inrikes besöksmål och vi behöver kunna svara på den ökade efterfrågan av service som vi arbetar för. För att klara av de i den av kommunstyrelsen fastställda handlingsplanens målsättningar behöver turismenheten långsiktigt mera resurser, både gällande personal och gällande verksamhetspengar. Från och med 2016 arbetar turismenheten tillsammans med en politiskt tillsatt arbetsgrupp för besöksnäringarna, tillsammans med vilken enheten vill lyfta fram de viktigaste utvecklingsbehoven. 69

70 UTVECKLINGSAVDELNING Enhet: Landsbygd Ansvarsperson: Utvecklingschefen FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lag om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (210/2010) har förpliktat kommuner att bilda samarbetsområden, inom vars område det finns minst 800 lantbruksföretagare som har ansökt om jordbruksstöd. Kimitoöns kommun har ingått avtal med St Karins stad, Pemar stad, Sagu kommun och Pargas stad om att bilda ett samarbetsområde med Pemar stad som arrangör av tjänster. Samarbetsområdet inledde sin verksamhet och landsbygdssekreteraren har övergått till Pemar stads tjänst. Enligt samarbetsavtalet fördelades kostnaderna åren 2013 och 2014 enligt personalens placering i avtalskommunerna. Från år 2015 kommer kostnaderna att fördelas enligt kommunernas gårdsantal. Avtalskommunerna svarar var och en för egen del för servicepunkternas alla kostnader i kommunen (t.ex. hyra). LANDSBYGDSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15-BS15 Köptjänst enligt avtal

71 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen VERKSAMHET Utveckling och koordinering av kommunens marknadsföring sköts av marknadsföringsenheten. Marknadsföraren håller aktiv kontakt till olika aktörer inom branschen, producerar marknadsföringsmaterial, webbmaterial, mässdeltagande, PR, publiceringar, koordinering av händelser och evenemang samt utvecklar webbsidorna, tillsammans med WebbRådet. Kommunens marknadsföring är ett led i genomförandet av kommunens strategi och förutsätter omsorgsfull planering. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kommunen tävlar hårt om att locka nya invånare och besökare. Antalet utländska besökare och invånare ökar. För människor idag är det viktigt att få information via enkla, snabba och smidiga kanaler. Därför bör man noga tänka på hur och på vilket sätt man vill synas. Det man gör inom marknadsföringen skall baseras på fakta och vara i linje med utbudet. En positiv image är a och o för att klara av dagens hårda konkurrens. Delaktighet är allt viktigare och det speglar även Kimitoöns marknadsföring. Kimitoöns bästa marknadsförare är våra egna invånare och nöjda kunder som för sina positiva upplevelser vidare. EKONOMIPLAN Nu och i framtiden vill Kimitoön vara en kommun där man aktivt och öppet informerar om sin verksamhet, externt och internt. Detta bör synas i hela vår verksamhet samt i det vi gör, som exempelvis på webbsidorna, i sociala medier, i allmän marknadsföring, i producerat material, under evenemang mm. Kimitoön fortsätter aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls på kartan. Kommunens grafiska manual definierar det grafiska uttryck som marknadsföringen använder sig av och detta material utvecklas vidare för att skapa en enhetlig bild av kommunen. En god marknadskommunikation är sanningsenlig och långsiktig. 71

72 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Enhetlig visuell synlighet Eftersträvad nivå / uppföljning Grafiska manualen fungerar som grund för allt material som produceras. Vi fortsätter internt att arbeta med en enhetlig marknadsföring. Uppföljning Allt det material som skapats under året följer samma enhetliga linje som tidigare. Dock med några nya moderna element. Aktiv synlighet, stöda näringslivet Arrangera Axel Afton på våren och September Open på hösten. Utveckling av webbportal, sociala medier. Uppföljning Marknadsföringsenheten & Turismenheten deltog tillsammans med turismföretag från ön i nordens största resemässa RESA 2015 och SuperMässan i Tammerfors. En lyckad satsning! Axel Afton arrangerades på Villa Lande Tillställningen var mycket lyckad och stämningen familjär. Kimitoöns webbplats fungerar i första hand som en informationskanal till invånare och deltidsboende. Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. WebbRådet arbetar aktivt med utvcekling av webb och intra. September Open arrangerades detta år Evenemanget gjorde ytterligare publikrekord med över 5000 beökare. Nytt för i år var det fina samarbetet med privatföretagarföreningen gällande företagarmässan. Föreningen skötte en del av de praktiska arrangemangen kring mässan. September Open är ett ypperligt sätt att förlänga säsongen i skärgården och samtidigt visa upp vad Kimitoön har att erbjuda. Inflyttning Ordna två inflyttningskampanjer tillsammans med avdelningen för miljö och teknik. Uppföljning Istället för att ordna två mindre kampanjer gjorde vi en storsatsning, gällande inflyttnig, tillsammans med miljö & teknik. Vi lyfte fram det smarta bostadsområdet Brinkkulla inom projektet Smarta Kimitoön. I projektet och själva kampanjen ingick bussreklam i H:fors och Åbo, tidningsreklam, nätreklam, kampanjwebbsida, rörliga bilder, broschyrer samt mässdeltagande. 72

73 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Antal besökare på kommunens webbsida (Utan egen trafik) Inflyttningskampanj Mätare Marknadsföring euro/invånare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Marknadsförare MARKNADSFÖRING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: 73

74 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Marknadsföring Ansvarsperson: Utvecklingschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under året skedde inga större förändringar i verksamheten. Det goda samarbetet mellan enheterna har etablerat sig, även om utvecklingsbehov finns på olika områden. Ekonomiskt gick året bra, några plock från året som gått: Resemässan, RESA2015, i H:Fors och Supermässan i T:fors tillsammans med öns turistföretag lyckad satsning Axel Afton en fin helhet som sammansvetsar Smarta Kimitoön - Inflyttningskampanj/Brinkkulla storsatsning tillsammans med miljö och teknik. Kampanjen innehöll bussreklam, deltagande i Bygga och Inreda mässan i Åbo samt en omfattande tidningskampanj och webbreklam i HBL, TS, egna kampanjwebbsidor, filmer, FB sida samt utgivandet av Isla Info i Abl med utdelning till alla deltidsboende. September Open växte ytterligare och blev en succé Målet med webben är att utveckla och effektivera kommunens webbsida förnyas ständigt medan de sociala medierna tar alltmer tid och har blivit en del av det dagliga arbetet. Nu och i framtiden vill vi i Kimitoöns kommun vara öppna och aktiva. Vi vill att våra invånare känner att de är delaktiga i det arbete kommunen gör. Marknadsföring och synliggörande är en lång process som kräver stora och små insatser av likväl kommunens personal som av invånarna. Inom marknadsföringen är vi beredda på framtida utmaningar så som minskade statsandelar och nya kommunstrukturer. Trots detta fortsätter vi aktivt arbeta med att Kimitoön syns och hålls synlig på kartan med hjälp av innovativ och annorlunda marknadsföring. 74

75 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Kommunens näringslivsbefrämjande verksamhet handhas, under ledning av kommundirektören, av utvecklingsavdelningen i samarbete med miljö och teknik. Näringslivsverksamheten stöds av näringslivsteamet sammansatt av centrala aktörer inom kommunens organisation. Kommunens utvecklingsbolag är även en integrerad del av näringslivsverksamheten. Verksamheten omspänner alla element som ansluter till kommunal näringslivsverksamhet, men fokuserar speciellt på infrastruktur såsom de allmänna fysiska förutsättningarna för näringsverksamhet, dvs fysisk planering, tillhandahållandet av företagstomter och utrymmen, företagsrådgivning, finansieringsfrågor, information, kurser, projektverksamhet, skapandet av företagarnätverk. Målsättningen är att såväl utveckla befintlig företagsverksamhet som att skapa nya företag. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den centrala förändringen för näringslivet syns i allt färre arbetsplatser som anställningar, vilket betyder att allt fler måste hitta ett arbete som företagare. Detta märks också i form av att relativt många företag årligen grundas på ön. Den största utmaningen är den minskande befolkningen. Om kundunderlaget sjunker under en kritisk punkt leder det till att serviceutbudet minskar. Hittills har vi kunna upprätthålla ett gott utbud tack vare det stora antalet sommarboende och deras konsumtion. EKONOMIPLAN Kimitoön satsar på många olika projekt inom näringslivet, såväl av mera allmän karaktär som mycket specialiserade. Kommunen upprätthåller beredskap att med kort varsel starta nya projekt då främjandet av näringslivet eller enskilda sektorer så kräver. En viktig uppgift är att befrämja och stöda all verksamhet som ger upphov till nya arbetsplatser. Arbetet med att få FN-steels tomma industrihallar i bruk för företagsverksamhet fortsätter under perioden. 75

76 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Väsentlig information till företagarna Näringslivshemsidorna följs upp och uppdateras regelbundet. alltid tillgänglig. Uppföljning Hemsidorna har uppdaterats. Företagarträffar/seminarier ordnas Minst 10 tillfällen samt näringslivsforum en gång/år. Näringslivsforum arrangeras Uppföljning tillfällen ordnades, näringslivsforum hölls på Örö. Nya företag grundas Nettoökningen minst 16. Uppföljning Nettoökningen var 24 företag. Företagsutrymmen erbjuds Minst ett företag bör alltid kunna erbjudas utrymme med kort varsel. Nya anskaffas. Uppföljning Den sista kommunalägda hallen hyrdes ut under året. Andra utrymmen finns för uthyrning och försäljning. Företagarutbildningen fortsätter Utbildning för nya företagare ordnas, likaså fortbildning för verksamma företagare Uppföljning Utbildningar har ordnats främst med strukturmedel. Företagsamhet lyfts fram i undervisningen Föreläsningar kring företagsamhet ordnas i skolorna. Uppföljning Ordnats i högstadierna och andra stadierna. FN-steelhallarna aktiveras En permanent lösning för industriområdet eftersträvas under år Uppföljning En lösning nåddes inte under September Open + företagsmässa ordnas Hösten 2015 Uppföljning Målet uppfyllt. 76

77 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Näringsliv Ansvarsperson: Utvecklingschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal företag Nygrundade företag Företag som upphör Nettoökning PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 0,2 1,2 1,2 1,2 NÄRINGSLIV BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Förlorade intäkter p.g.a. att projekt inte beviljats finansiering ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Den nya programperioden för projekt kom inte igång som förväntat, vilket gjorde att en del beräknade intäkter uteblev. Samarbetet med företagarföreningen utökades och förutsättningen för att gemensamt arbeta för ortens näringsliv är god. Utvecklingsavdelningen omstrukturerades under året så, att näringslivet förstärktes med en näringslivsutvecklare. Under det kommande året justeras arbetsfördelningen så att nyttan med omstruktureringen optimeras. Verksamheten gentemot företagen handhas av flera aktörer, men målsättningen är att sköta ärendena smidigt så, att en kontaktperson huvudsakligen sköter alla ärenden för ett enskilt fall. 77

78 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef VERKSAMHET Projektverksamheten beräknas tillta under 2015 efter flera år av minskande trend. Orsaken ligger i skiftet av EU-programperiod, från till Alla projekt tillhörande den tidigare programperioden måste avslutas senast Det är först under 2015 de första nya projekten kan startas, då perioderna för de första ansökningsrundorna öppnas. Under den nya programperioden ligger allmänt fokus på större projekthelheter, med större projekt över flera regioner och internationella samarbetsprojekt. I dessa större helheter kan mindre kommuner såsom Kimitoön ha egna delprojekt där fokus ligger på de specifika förhållanden vi behöver utveckla. Till största delen finansieras projekten fortsättningsvis av myndigheter såsom landskapsförbundet eller NTMcentralen. I anslagen för projektverksamheten ingår förutom kommunandelarna för kommunens egna huvudprojekt (fem till antalet för 2014) även kommunens deltagaravgift i Leader (5e/capita), samt kommunandelarna för eventuella projekt i vilka Kimitoöns kommun är delpart i. Kimitoöns huvudprojekt beräknas vara: - Arbetskompaniet (ESF), kommunandelen bärs av omsorgsavdelningen (ingen beräknad kostnadsbelastning för enheten för projektverksamhet) - Fortsättning på Mathantverk projektet, i samarbete med Pargas stad (beräknad kostnadsbelastning euro / år) - Turismprojekt, med natur- och kulturaktivitet som tema (beräknad kostnadsbeslastning euro/år) - Projekt för näringslivsutveckling (beräknad kostnadsbelastning euro/år) - Leaderprojekt med utveckling av film- och tv-produktion som tema (ingen beräknad kostnadsbelastning) - Leaderprojekt med utveckling av lokala turistiska evenemang som tema (ingen beräknad kostnadsbelastning) Som helhet beräknas enheten projektverksamhet leda och administrerar fyra huvudprojekt under FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Kimitoöns kommun fortsätter ännu under 2015 med status som kommun i akut strukturomvandling. En stor del av de konkreta åtgärderna som statusen möjliggör distribueras via investerings- och utvecklingsprojekt. I kombination med nya möjligheter att ansöka om projektfinansiering på grund av programperiodsskiftet, har Kimitoön under 2015 goda chanser att erhålla nödvändig finansiering för utvecklingsverksamhet. EKONOMIPLAN Projektverksamheten förväntas tillta under 2015 och framåt i takt med att programperiodens nya finansieringsmöjligheter klargörs och kan tillvaratas. Avdelningen hjälper kommunens övriga avdelningar med att ta in behövliga projekt 78

79 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Ökat antal sektorprojekt Avdelningen stöder projektverksamheten i i kommunens övriga avdelningar. Uppföljning Avdelningen har under året aktivt deltagit i administrationen av övriga sektorers utvecklingsprojekt: Smarta Kimitoön (MoT), Arbetskompaniet (förvaltning), Kaste (socialenheten), ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbetet (fritidssektorn). Ökat projektsamarbete med företag Avdelningen söker externa, lokala partners till projekten och tredje sektor -aktörer Uppföljning Ett Leader-projekt för Kimitoöns föreningar har beviljats finansiering. Aktivt grepp om projektmöjligheterna Aktiv planering för finansieringsansökningar inför nya i regionen programperioden Deltagande i Leader-styrelsen Deltagande i mångsektoriella arbets- och styrgruppe Uppföljning Projektkoordinatorn har aktivt följt upp hur planeringen av den nya programperioden utvecklas, och deltagit i informationstillfällen. Varit närvarande vid alla Leader-styrelsemöten under året. Via projektens styrgrupper har avdelningen varit i kontakt med stödfinansiärerna om eventuella nya finansieringsmöjligheter NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal behandlade projektplaner Antal godkända projektansökningar Antal egna huvudprojekt Antal projekt avdelningen medverkar i

80 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Projektanställda Totalt PROJEKTVERKSAMHET BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade kostnader för projekt- och samarbetsandelar pga byte av strukturfondsperiod

81 UTVECKLINGSAVDELNINGEN Enhet: Projektverksamhet Ansvarsperson: Utvecklingschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Målsättningen om att enheten ska stöda övriga avdelningar i projektverksamhet har förverkligats väl. Detta syns även som en minskning av avdelningens egen projektomfattning. Kombinerat med programperiodsskiftet under 2015 och i jämförelse med det kostnadsbaktunga året 2014, har projektverksamheten varit minimal. De största kostnaderna för verksamheten har under året utgjorts av de årsbestämda andelarna till föreningen I Samma Båt (Leader och Skärgårdshavets fiskeriprogram). Trots att verksamheten i siffror har varit minimal, har aktiviteten varit accelererande vad gäller avslutande av tidigare projekt och planeringen av nya. Projektplaneringen kommer sannolikt att omsättas i ökning av ansökningar och deltagande i egna och externa projekt från och med De projekt som avslutats under året har varit sektorers projekt, och har således inte kostnadsbelastat projektverksamheten på avdelningen. SYKO-projektet (Sysselsättningskoordination i strukturomvandling) avslutades , och sorterade under socialenheten. Projektbudgeten var euro, och projektet har kunnat avslutas utan anmärkningar från finansiären. Projektet var till den grad framgångsrikt att resultaten bidrog till det nya sysselsättningsprojektet Arbetskompaniet, som beviljades finansiering trots de i förhållande till ansökningskriterierna begränsade geografiska ramarna (kriterier: regionöverskridande, projektet: Kimitoön). Arbetskompaniet ( ) sorterar under förvaltningsavdelningen, och omfattar även Ekocenterverksamheten i Dalsbruk. Projektbudget euro, stödnivå 75% (ESF), projektledare Jessica Sundell, arbetsledare Robin Savonius. Smarta Kimitoön-projektet avslutades tekniskt sett , men fick en uppföljare i projektet Smarta Kimitoön 2 för tiden Bägge projektet sorterade under MoT, och målsättningen har varit ett mer klimatsmart och ekologiskt fungerande Kimitoön. En stor del av de konkreta åtgärderna för attitydarbetet genomfördes genom en imagekampanj, som även rätt framgångsrikt deltog i kommunmarknadsförings-fm i Helsingfors. Smarta Kimitoön 2-projektet har inte haft anställd personal, utan har förverkligats med köptjänster och avdelningens ordinarie personal. Projektbudget Smarta Kimitoön euro, Smarta Kimitoön euro, stödnivå 70%. Den beviljade Leader-styrelsen finansiering för projektet Pro Gräsroten föreningsakuten på Kimitoön för tiden Projektet sorterar under bildningsavdelningen, startas under våren 2016 och budgeten är euro. Stödnivå 100% (Leader+privat). September Open-helheten ordnades 2015 för första gången helt och hållet utan projektfinansieringsbitar, vilket är ett planenligt resultat från att ha inletts med mångsidig projektfinansiering. Kaste-projektet (socialenheten) avslutades i oktober Totalkostnaderna för projektet blev euro, stödnivå 75%. Ungdomsverkstaden och uppsökande verksamheten (bildningsavdelningen) följer inte samma projektomramning som de övriga utvecklingsprojekten. 81

82 16.3 Bildningsavdelningen Bildningsavdelningens förvaltning Barnomsorgsenhet Utbildningsenhet Vuxenutbildningsenhet Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet Bildningsavdelningens förvaltning 2 % 5 % 5 % 2 % 1 % 18 % Barnomsorgsenhet Undervisningsenhet Vuxeninstituts enhet 66 % Biblioteksenhet Fritidsenhet Kulturenhet Bildningsavdelningen Kostnadsslag i procent 3 % 4 % 13 % 20% 0 % 60 % Personalkostnader Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 82

83 BILDNINGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,35 % Avgiftsintäkter ,04 % Understöd och bidrag ,01 % Hyresintäkter ,75 % Övriga verksamhetsintäkter ,28 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,12 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,53 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,48 % Övriga lönebikostnader ,09 % Lönebikostnader ,89 % Personalkostnader ,73 % Köp av tjänster ,90 % Material, förnödenheter och varor ,54 % Understöd ,85 % Hyreskostnader ,21 % Övriga verksamhetskostnader ,46 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,41 % VERKSAMHETSBIDRAG ,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,90 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,94 % Ändring i dispositionsplanen: Kulturenheten, Ungdomsmusikal: Understöd och bidrag euro. Personalkostnader euro. Köp av tjänster euro. 83

84 BILDNINGSAVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Bildningskansliet ansvarar för avdelningens förvaltning och utvecklings- och planeringsfrågor. Till bildningskansliet hör hela bildningssektorns förvaltningspersonal: bildningschefen, bildningssektorns utbildningsassistent, It-pedagogen, byråsekreteraren, kultursekreteraren samt vuxeninstitutets, barnomsorgens och fritidsverksamhetens personal, sammanlagt 15 personer. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Bildningsverksamheten i kommunerna står ständigt inför stora utmaningar. Aktuellt inom de kommande åren: - Ny statsandelsreform som ger mindre pengar till kommunen. - En ny läroplan utarbetas som bäst inom den grundläggande utbildningen. - Pisa-utredningar har fått Finland att se över sina rutiner, ett projekt för att förbättra undervisningens kvalitet har startas på riksnivå och på går till och med 2016 (Toppkompetens). - Inom den fria bildningen uppmanas det från statligt håll att man söker större samarbetsområden. Fria bildningens utveckling har stagnerat med kommunreformen, men nya direktiv är att vänta. - Största utmaningen för gymnasiernas del blir digitaliseringen av studentskrivningen, som kommer att sätta nya krav på undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. Krav på större utbildningsanordnare kommer att ge stora utmaningar för Kimitoöns gymnasium. EKONOMIPLAN Bildningsavdelningens administration har strävat till att öka samarbetet mellan enheterna för att i framtiden få kanslifunktionerna att löpa kvalitativt och effektivt på hela avdelningen. Under ekonomiplanperioden behöver även uppgiftsfördelningen mellan de anställda ses över. 84

85 BILDNINGSAVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Bildningsavdelningens kansli förankras som en väl fungerande helhet. Eftersträvad nivå / uppföljning Uppdatering av listor och register så att de blir mera användbara och ändamålenliga för hela kansliet Uppföljning Användning av Wilma har utvidgas till förskolan. Skolanmälan och eftisansökan görs nu via Wilma, vilket minskar behovet av blanketter och inmatande av uppgifter från kansliets sida. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning Personalen har kunnat delta i bland annat konditionsförebyggande kurser och motionsverksamhet. Bildningsavdelningen och utvecklingsavdelningen ordnade en tyky-dag för personalen. Vi utvecklar vår barnvänlighet. Barnen, ungdomarna (våra kunder) sätts i centum när vi utför våra tjänster. Uppföljning Vår dagliga verksamhet baserar sig på att utveckla våra tjänster för barn och ungdomar. Inget nytt verkställt NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal möten bildningsnämnden finska skolsektionen svenska skolsektionen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 bildniningschef förvaltningschef/utbildningsass. 0,5 0,5 0,2 0,4 byråsekreterare

86 BILDNINGSAVDELNING Enhet: bildningskansliet Ansvarsperson: bildningschefen BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Minskning av kostnader, personalkostnader (lägre pensionskostnader) Ökning av kostnader, köp av tjänster (tryckning och annonsering) Minskning av kostnader, intern städtjänst Ökning av kostnader, inköp Minskning av kostnader, övriga kostnader Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamhetsåret gick i det stora hela enligt planerna, ett gott samarbete mellan enheterna har etablerat sig. Under kommande år går personal i pension i bildningsavdelningens administration och en effektivering och utveckling av verksamheten är nödvändig. Utvecklingen kräver mera skolning och fortbildning. Under kommande år bör nya elektroniska lösningar införas för att kunna klara av alla arbetsuppgifter med en mindre personalstyrka. Ekonomiskt gick året bra, största orsaken till en underskridning av budgeten var lägre periodiserade pensionsutgifter än budgeterat. Framtidens utmaningar ligger fortfarande i osäkra statsandelar och stagnerande skatteintäkter. Utveckling och omstruktureringar har blivit vardag i dagens värld. Dagvård, utbildning, bildning, rekreation, motion och kultur kommer att vara lokala angelägenheter också i framtiden och på dessa områden. 86

87 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Barnomsorgen ansvarar för anordnandet av dagvård för barn under den tid som familjen har behov av tillsyn. Barnet har rätt till dagvård från och med att moderskapsledigheten är slut till och med att skolan inleds. Dagvårdsplatsen ordnas utgående från barnets behov av dagvård och uppfostran. Dagvårdsplatsen ska i samarbete med familjen befrämja barnets personliga utveckling. Dagvård ordnas i daghem i Hulta, Sofia, Furubo, och Pjånkis. I gruppfamiljedaghem i Karusellen, Bullerbyn och LillSaga. I familjedagvård hos 18 familjedagvårdare som arbetar i sina hem. En familjedagvårdare är visstidsanställd för vård under kvällar, nätter och veckoslut. Verksamheten följer planen för småbarnsfostran 0 5 år. Barnomsorgens verksamhet har under år 2015 ca 255 barn i dagvård, varav ca 53 av barnen går i förskola. Hemvårdsstöd utbetalas för ca euro. Barn placerade i andra Kommuner ca euro FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN EKONOMIPLAN Grunderna för planen för småbarnsfostran är ett styrmedel på nationell nivå inom småbarnsfostran. Kimitoöns plan för småbarnsfostran skall uppdateras under ekonomiplanperioden - Hitta system för kvalitetssäkring inom småbarnsfostran - Planera vad barnomsorgen skall erbjuda för service på Kimitoön och hur den skall utformas. Se över helheten - barn, personal och innehållet i verksamheten. Störa förändringar då nya daghemmet blir färdigt. 87

88 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Satsning på personalens fortbildning. Eftersträvad nivå / uppföljning En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag med temat " Våld i familjen" Föreläsare Eva-Lotta Westerlund. Se över helheten av dagvården i hela kommunen Tänka framåt och utveckla verksamheten kostnadsmässigt. Uppdatera småbarnsfostran i Kimitoöns kommun Uppföljning Utvecklat grupperna i Silva daghem där olika modeller av dagvård har inrättats. Alla enheter har arbetat med att uppdatera småbarnsfostran i de olika frågorna som de nationella småbarnsfostran kräver Personalen skall medvetet arbeta med barnens motoriska utveckling Tänka på barnens motoriska utveckling i det dagliga arbetet med barnen, både ute och inne. Samarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning Alla barn mellan 3-6 år observeras 1 ggr/år i form av en motorikbana. Resultaten analyseras och används som grund i planeringen av verksamheten för att utveckla fin- och grovmotoriken. En motionsdag ordnades för alla barnfamiljer på Kimitoön i Dragsfjärd. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna, spännande sagostunder Uppföljning Personalen har medvetet arbetat med sagor och har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna Silva daghem har ett bibliotek som är inrett till att möjliggöra detta. 88

89 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef NYCKELTAL Prestationer BS12 BS 13 BS 14 BG 15 BS15 NYCKELTAL Prestationer Barn totalt : Daghem Pjånkis daghem Hulta daghem 25 40, ,5 Sofia daghem 20 22, ,5 Furubo daghem 21 16, Gruppfamiljedaghem Kottebo 12 Stängd Stängd Stängd Bullerbyn 12 11, LillSaga ,5 Karusellen ,5 Familjedagvården Personal Daghem ,75 Gruppfamiljedaghem Familjedagvården Antal personer ,75 Mätare Netto kostnad / barn Daghem Gruppfamiljedaghem Familjedagvården PERSONALBUDGET Antal årsverken Barnomsorgschef Pedagogiska ledare /btgl 1,25 1,25 1,25 2,25 2 Barnträdgårdslärare 4,75 5,5 4,75 5,5 4,25 Specialbarnträdgårdslärare 0,25 1,25 1,25 1,25 1,25 Barnskötare / närvårdare ,75 Familjedagvårdare gruppis Familjedagvårdare hemmet Byråsekreterare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 89

90 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen, barnomsorgen Ansvarsperson: Barnomsorgschef BARNOMSORGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG14 BG15: ALLMÄN EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Pjånkis daghem flyttat in i Silva daghem Gruppfamiljedaghemmen Bullerbyn, Lillsaga och Karusellen flyttat in i Silva daghem Det innebär att all gruppfamiljedagvård på Kimitoön har upphört Barnantalet ökade en aning vad som beräknades i budget. Beräknades 255 barn under Har funnits 276 barn under 2015 i dagvård. 90

91 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Förskoleundervisning erbjuds för sexåringar och ges året innan läroplikten börjar. Svensk förskola finns i Hulta, Sofia, Pjånkis, Furubo och Rosala. Finsk förskola finns i Hulta och Pjånkis. Förskolebarnen vars skolväg är 3 km eller längre har rätt till skolskjutsar. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Varje barn har rätt att få det stöd som behövs för inlärning. Läroplanen för elevvården är förnyad. Grunderna för ny Läroplan för förskolan under bearbetning. En allmän utveckling i Finland är att förskolan närmar sig skolan. EKONOMIPLAN Förskoleundervisningen är att träna upp barnets inlärningsförmåga och därmed främja förutsättningarna för en framgångsrik skolstart. Kommunen erbjuder alla 6-åringar förskoleundervisning på svenska och finska. Förskolan följer läroplanen för förskolan. I Kimitoöns förskoleverksamhet finns under 2015 ca. 54 barn. Barn med särskilda behov gör att fler behöver stöd och hjälp med förskoleundervisningen. Invandringen gör att fler behöver stöd och hjälp med det svenska/finska språket. Ökat samarbete mellan förskola och skola. 91

92 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsenheten, förskolan Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag med temat " Våld i familjen" Föreläsare Eva-Lotta Westerlund. Planering av förskolans verksamhet Förskolan i Kimito området flyttar in i nya förskoleutrymmen i hela kommunen under hösten Planera förskolan i sin helhet utifrån barnantalet som kommer att finnas i förskolan framöver. Uppföljning Pjånkis förskola flyttade in i nya Silva förskola Hos dom övriga förskolorna ingen förändring Personalen skall medvetet arbeta med barnens pedagogiska och motoriska utveckling Tänka barnens pedagogiska och motoriska utveckling i arbetet med barnen, både ute och inne Sammarbeta med föräldrarna angående barnens träning. Uppföljning En motionsdag ordnades för alla barnfamiljer på Kimitoön i Dragsfjärd. Skapa en miljö där sagor och böcker får en viktig roll i verksamheten. Hitta lämpliga utrymmen och inreda dem för lugna spännande sagostunder. Uppföljning Personalen har medvetet arbetat med sagor och har hittat trevliga utrymmen för sagostunderna Silva daghem har ett bibliotek som är inrett till att möjliggöra detta för eftis barnen Alla förskolor arbetar för en hållbar utveckling. En gemensamt tema planerades där alla förskolor skulle samarbeta med tillsammans. Temat genomfördes inte eftersom datasystemet Wilma infördes under 2015 i alla förskolor och den gemensamma utbildningen krävde tid för förskolans personal. Alla förskolor verkar för att förstärka Ökat samarbete mellan språkgrupperna. tvåspråkigheten. Prestationer BS 12 BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Barn/skola Hulta svenska ,5 Hulta finska 3 3 2,5 4 4,5 Pjånkis svenska ,5 25,5 Pjonkis finska ,5 7,5 Furubo 4 9 8,5 4 4,5 Hitis Rosala ,5 2 Sofia 8 7 5,5 5 5 Barn totalt ,5 61,5 59,5 Mätare Netto kostnad/barn

93 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef VERKSAMHET Morgon och eftermiddagsvård anordnas för skolbarn som går i årskurs 1-2. och erbjuds mellan kl Morgon och eftermiddagsvården i Kimitoöns kommun finns i Dals eftis,västanfjärds eftis och Kimito eftis. Samtliga är anknytna till skolan. Alla eftisar har en ansvarig anställd. Där finns resurspersoner anställda för barn med särskilda behov och om grupperna är stora. Morgon- och eftermiddagsvården har en uppgjord verksamhetsplan. Verksamheten erhåller statsbidrag. I Kimitoöns morgon- och eftermiddagsvård finns år 2015 ca 85 barn. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Planeringen av morgon och eftermiddagsverksamheten förutsätts vara allt mer helhetsbetonad. Verksamheten är en del av elevens skoldag och den ska beakta både individuella och allmänna behov. EKONOMIPLAN Antalet eftisbarn i kommunen kommer att hålla sej mellan barn under åren Kimito morgon- och eftermiddagsvård flyttar till nya daghemmet som inkluderar daghem och förskola under hösten 2015 Morgonverksamheten ordnas i samarbete med dagvården. 93

94 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Utbildningsavdelningen morgon- och eftermiddagsverksamhet Ansvarsperson: Barnomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Satsning på personalens fortbildning. En gemensam fortbildningsdag för hela personalen. Uppföljning Utbildningsdag med temat " Våld i familjen" Föreläsare Eva-Lotta Westerlund. Planering av morgon och eftermiddags- Personalen med i planeringsarbetet då det gäller verksamheten. morgon och eftermiddagsverksamheten Samarbete med skolan. Nya utrymmen för kimito eftis Kimito eftis får göra en planering för nystart i nya lokaler och planera samarbetet mellan dagvård och skola. Uppföljning Planeringsarbetet har pågått hela hösten 2015 Flytten till Silva för eftis påbörjades i slutet av december 2015 NYCKELTAL Prestationer BS 12 BS 13 BS14 BG15 BS15 Barn totalt Mätare Netto kostnad / barn

95 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Utbildningsenheten ansvarar för den grundläggande utbildningen i sju skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola (åk 1-6), Västanfjärds skola (åk 1-6), Hitis-Rosala skola (åk 0-6), Dalsbruks skola (åk 1-9) och Kimitonejdens skola (åk 7-9). De finskspråkiga skolorna är Taalintehtaan koulu (åk 1-6) och Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9). Till utbildningsenheten hör även Kimitoöns gymnasium och samarbetet med andra stadiet och andra utbildningsenheter FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Läroplanen för den grundläggande utbildningen är förnyad beträffande elevvården. Följande steg i förnyelseprocessen är innehållet i de olika läroämnena och timfördelningen. Pisa-utvärderingen visar att Finland börjar förlora mark som utvärderingens världsledande nation och det kommer att påverka utarbetandet av den nya läroplanen. Digitaliseringen av studentexamen kommer att förändra kraven på undervisningsmetoderna i grundskolan. Digitala läromedel kommer att få en starkare roll i undervisningen. På riksnivå framhålls betydelsen av ett utökat samarbete mellan hem och skola. Finlands ansträngda ekonomi återspeglar sig i allt mindre ekonomiska resurser till kommunerna från statligt håll. EKONOMIPLAN Läroplanen för den grundläggande utbildningen kommer att förnyas under ekonomiplanperioden. - Pisa-utvärderingar har fått Finland att se över sina rutiner. I vår kommun bör vi sätt vikt vid vårt modersmål och det andra inhemska språket. Även stärka intresset för matematiska ämnen. En utvecklingsplan för dessa ämnen utarbetas under planperioden. - Kimitoöns kommun har utarbetat en kvalitetshandbok (med s.k. kvalitetskort) för den grundläggande utbildningen. Kvalitetskorten kommer att ligga som grund för en kvalitativ skola på Kimitoön. - Resursanvändningen måste optimeras. Trots att inkomsterna inte ökar måste vi utveckla skolväsendet. 95

96 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Enheterna tar eleverna aktivt med när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning Eleverna har varit med och planerat temadagar. Eleverna har representanter i arbetsgrupper t.ex. skolans hälsoförebyggande grupp. Läroplansarbete fortgår hela året. Timfördelningen och texten för verksamhetskulturen och värdegrunden ska färdigställas. Uppföljning Färdigställt, kommer till godkännade våren Kvalitetskriterier används som redskap för att uppnå hög kvalitativ undervisning Kvalitetskortenas innehåll matas in i Wilma/Primus Varje skola använder sig av tre kort för utvärdering av läsåret Uppföljning Korten är inmatade i Wilma. Varje skola har använt ett kort 2015 Satsning på personalens välmående. Ett eget välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning Personalen har kunnat delta i bland annat konditionsförebyggande kurser och motionsverksamhet. Skolorna har även haft egna program. Grundskolorna i Kimitoön skall vara skolor Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt som aktivt använder digitala hjälpmedel sätt i undervisningen. i undervisningen. Uppföljning Lärarna har fått utbildning i programmering, Google classroom och Google apps for education Satsning på undervisningen i de inhemska språken och matematik,naturvetenskapliga ämnen. En utvecklingsplan görs upp för undervisningen i finska, svenska och matematik. Öka samarbetet mellan språkgrupperna. Uppföljning Undersökning har gjorts på elevers utveckling i modersmålet och matematik från åk 5 till gymnasiet åk 3. [äppel] Alla skolor arbetar för en hållbar utveckling. Skolorna håller teman kring hållbar utveckling. Uppföljning Alla skolor har haft temaveckor kring hållbar utveckling (olika teman) bl.a. återvining, klimatförändring, förorening,övergödning 96

97 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Elever totalt medeltal/kalenderår 643,0 642,0 620,5 619,5 Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Elever totalt medeltal/kalenderår Amosparkens skola 141,0 142,0 143,0 145,5 Dalsbruk skola 196,0 196,5 182,0 182,5 Hitis-Rosala skola 10,5 10,5 10,0 10,0 Västanfjärd skola 50,0 48,0 48,0 44,0 Kimitonejdens skola 87,5 91,0 88,0 86,5 Svenska elever totalt 485,0 488,0 471,0 468,5 Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kemiönsaaren keskuskoulu 125,5 124,0 119,0 120,5 Taalintehtaan koulu 32,5 30,0 30,5 30,5 Finska elever totalt ,5 151 Specilaundervisning, stöd för lärande. BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Individualiserad smågrup Integrerad i allmänundervisning Special.undv. ändrad

98 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildning Ansvarsperson: bildningschefen Avgångsbetyg från grundskolan DBS,KNS,KSKK årskurs 9 Antal elever BS 13 BS 14 BG 15 BS Antal skjutselever BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Svenskspråkiga finskspråkiga Timresurs lå lå lå lå Svenskspråkig undervisning Finskspråkig undervisning KOSTNADER PER ELEV BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Svenskspråkigundervisning med skolskjuts medräknat Amosparkens skola Dalsbruk skola Hitis-Rosala skola Västanfjärd skola Kimitonejdens skola Specialundervisning Finskspråkig undervisning med skolskjuts medräknat Kemiönsaaren keskuskoulu Taalintehtaan koulu Specialundervisning STATENS ELEVENHETSPRIS, Kimitoön STATENS ELEVENHETSPRIS, allmän KOSTNAD PER SKJUTSELEV

99 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen VERKSAMHET Kimitoöns gymnasium är en allmänbildande skola som leder till studentexamen och förbereder eleverna för fortsatta studier. Gymnasiet har även rätt att fungera som vuxengymnasium. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Staten sätter allt högre krav på utbildningsanordnarna för andra stadiets utbildning. Från statligt håll kommer krav på större skolor och ett minimiantal på 500 elever är aktuellt. Samtidigt har man gått ut med att tillgängligheten inte ska försämras. Utvecklingen går framåt och det kommer allt fler tekniska hjälpmedel. De större gymnasierna har mera resurser för valmöjligheter. En ny utmaning för gymnasierna blir digitaliseringen av studentskrivningarna. Digitaliseringen kommer att öka på investeringskostnaderna för kommunerna. Gymnasiets läroplan ska förnyas senast och kommunerna väntar på grunderna för den nya läroplanen. EKONOMIPLAN Gymnasiet strävar till att fortsättningsvis ge högklassig utbildning i en trivsam miljö. Satsningen på bärbara datorer fortsätter och en stor satsning på digitalisering kommer att göras under åren En stor utmaning för vår kommun blir att hitta en lösning för hur vi klarar av att bevara vårt gymnasium. Kan kommunen fortsätta som utbildningsanordnare eller blir Kimitoöns gymnasium en enhet i ett större gymnasium? Samarbetet med de åboländska och västnyländska gymnasierna fortsätter, där man erbjuder nätbaserade kurser åt varandra. Samarbetet med Axell Brusaby fortsätter. Skolan kommer att aktivt marknadsföra sig som ett alternativ för elever från vår egen ö och andra kommuner i svenskfinland. Målet är att under planperioden fortsätta utvecklandet av kursbrickan inom det marina området (båtförare, marinteknik). Samarbete med vuxeninstitutet bör även utvecklas under planperioden. 99

100 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Skolorna tar eleverna i beaktande i sin verksamhet (barnvänlig kommun). Eftersträvad nivå / uppföljning Gymnasiet tar studerandena med i processen när man utvecklar verksamheten i skolan. Uppföljning Studerande har varit med i olika arbetsgrupper i skolan under läsåret, t.ex. temagrupper och elevhälsogruppen. Satsning på personalens välmående. Ett välmåendeprogram i enlighet med personalstrategin. Uppföljning De anställda har gett möjlighet att delta i olika välmåendeprogram som ordnats allmänt för kommunanställda, men även enhetsvis. Gymnasiet ska bli ett gymnasium som aktivt använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Digitala hjälpmedel används på ett mångsidigt och pedagogiskt sätt i undervisningen. Samtliga lärare styr undervisningen i riktning mot en digitaliserad studentskrivning. Uppföljning Google classroom och abitti programmet är två nyheter i undervisningen. Utveckla utbudet av alternativa kurser. Vidareutveckla den nya kusbrickan för marinlinjen (båtförarexamen, marinteknik), större samarbete med vuxeninstitutet. Uppföljning Gymnasiets rektor fungerar som rektor för vuxeninstitutet från Planering av nya kurser startat på hösten Satsning på marknadsföring av gymnasiet Effektivering av marknadsföringen av vårt gymnasium Kimitoöns gymnasium bör ses som ett starkt alternativ för elever från kimitoön och andra orter. Uppföljning Marknadsföringen har stärkts på lokala planet ( egna grundskolor). Extern narknadsföring i samarbete med Axxell. äppel] Alla skolor jobbar för hållbar utveckling Skolorna håller teman kring hållbar utveckling Uppföljning Tema underåret: moderna samhällets påverkan på klimatförändringar 100

101 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen NYCKELTAL Elevstatisik BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kimitoöns gymnasium 85,00 80,00 78,00 77,00 Brusaby elever i KÖG 25,00 20,00 20,00 22,00 Timresurs 207,00 200,00 192,00 190,00 resurs/ elev 2,34 2,50 2,46 2,46 KOTSNADER PER ELEV 9745, , , ,00 STATENS ELEVENHETSPRIS 8896, , , ,00 UTBILDNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Verksamhetsintäkter mer än budgeterat bl.a. inkomna avgifter, minskning av undervisningsgrupper, hemkommunsersättningar och samarbetsersättningar, avgiftsintäkter Minskning av kostnader, personalkostnader Ökning av kostnader, köp av tjänster (skolskjutsarna störst enskilda ökningen) Ökning av kostnader, inköp (inventarier) Minskning av kostnader, interna tjänster (städ, mat och IT-tjänster) Minskning av kostnader, övriga kostnader (interna hyror ca ) Avvikelse mellan budget och verksamhetsbidrag i bokslut

102 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Utbildningsenhetens största utveckling och framtida förändring är de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen som träder i kraft Under våren 2015 arbetade en styrgrupp med representanter från alla öns skolor med den nya läroplanen. Timfördelningen och verksamhetskulturen för öns skolor färdigställdes. På hösten anställdes en läroplansassistent på deltid för att koordinera och sammanställa läroplanerna på samtliga stadier: förskola, grundläggande utbildning och gymnasiet. Satsningen på digitala verktyg i undervisningen har fortsatt. Förbättringar har gjorts på elevnätverket och de trådlösa nätverken i skolorna. Lärarna har kontinuerligt fått fortbildning inom IKT för att kunna använda digitala verktyg på ett pedagogiskt och ändamålsenligt sätt. Största förändingen för förskolan har varit att det nya daghemmet Silva färdigställdes i december Alla förskolor har funderat på hur man kunde utveckla verksamheten inför den nya läroplanen. Grunderna för den nya läroplanen publicerades och arbetet att förnya läroplanen startar vid årsskiftet 2015/2016. Eftermiddagsverksamheten har fungerat i samband med skolan i Västanfjärd och i Dalsbruk (Dalsbruks skola). I Kimito har eftermiddagsverksamheten ordnats i ungdomsgården Banan och vid årsskiftet 2015/2016 flyttade verksamheten till daghemmet Silva. En stor del av våra elever i årskurs ett och två deltar i eftermiddagsverksamheten. Allmänt kan man konstatera att verksamheten har förlöpt bra. Gymnasiet har fortsatt att ge högklassig undervisning. Gymnasiets rektor har även utsetts till vuxeninstitutets rektor vilket ger möjlighet till utökat samarbete. Nya undervisningsmodeller och samarbetsparter (andra utbildningsinrättningar) bör hittas för att i framtiden kunna ge de studerande ett mångsidigt kursutbud på ett effektivt sätt, både pedagogiskt och ekonomiskt. Den första digitala studentskrivningen gjordes som försök hösten Gymnasiet har marknadsfört sig aktivt i samarbete med Arthursällskapet. Den första båtförarkursen slutfördes i samarbete med Aboa Mare våren Allmänt om ekonomin kan konstateras att personalkostnaderna var lägre än budgeterat. Största orsaken till det är de återhållsamma löneförhöjningar vi haft. På i augusti anställdes en tillfällig utbildningsassistent för läroplansarbetet och två tillfälliga elevasistenter för barn med specialbehov. Utan dessa anställningar skulle personalkostnaderna underskridit budgeten ännu mera. På kostnadssidan är det främst köpta tjänster och inköp som rejält överskrider budgeten. Skolskjutsarna blev euro dyrare än budgeterat och de främsta orsakerna till överskridningen är enskilda fall där elever bor så avsides att de inte kan åka med i de vanliga skolskjutsrutterna utan behöver extra taxi- eller båtskjuts. Inköp av inventarier gjordes till verksamheten i det nya daghemmet Silva (kurator och förskola) och Amosparkens skolas färdigt renoverade klassutrymmen. Budgetmedel för det här fanns inte i byggprojektet. Totalt överskreds inventariemedlen med euro. Totalt underskred kostnaderna budgeten med ca euro. Kostnadsunderskridningen beror främst på en minskning av personalskostnaderna: euro, minskning av de interna hyrorna: ca euro och minskning av de interna städ-, mat- och IT-tjänsterna: euro. 102

103 BILDNINGSAVDELNING Enhet: utbildningsenheten, andra stadiets utbildning Ansvarsperson: bildningschefen På inkomstsidan fick bildningsavdelningen totalt euro vilket var euro mera än budgeterat. Den största enskilda summan på euro kommer från skillnaden mellan inkomna hemkommunsersättningar och betalda ersättningar till andra kommuner. Eftersom inkomsterna är klart högre än budgeterat och utgifterna är lägre än budgeterat ger det ett positivt verksamhetsbidrag på euro. PERSONALBUDGET, utbildningsenheten Antal årsverken Utbildning BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Rektor 8,00 8,00 8,00 8,00 Svenskspråkiga lärare 48,00 47,00 47,00 46,50 Finskspråkiga lärare 15,50 15,50 15,50 15,50 Elevassistent/ eftispersonal 15,00 15,00 15,00 15,50 Skolsekreterare 1,50 1,50 1,50 1,50 Kurator, ped.hand 2,25 2,80 2,80 2,80 Förskollärare 6,00 4,50 6,00 6,00 Eftisledare 2,00 4,50 2,25 3,00 Elevassistent, förskola 2,50 1,50 2,25 0,75 Summa 100,75 100,30 100,30 99,55 103

104 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor VERKSAMHET Kimitoöns vuxeninstituts uppgift är att bereda kommuninvånarna möjligheter att öka sina kunskaper och färdigheter i olika ämnen (praktiska och teoretiska) samt att berika sin fritid. Kursverksamheten ska komma så nära kommuninvånarna som möjligt. Institutet ordnar grundundervisning i bildkonst för barn (7-12 åringar), fortbildningskurser för olika personalgrupper och samarbetar i olika projekt. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Institutet är aktivt och följer med förändringar och kan snabbt verkställa kurser och föreläsningar, som kommuninvånarna behöver och önskar. EKONOMIPLAN Kursverksamhet ordnas för ca timmar per år. BINDANDE MÅL 2015 Mål Samarbete med Fria bildningen i Åboland Projektet: utveckla samarbetet, Åbo Pargas Kimitoön Personalens välmående och fortbildning Regelbunden utvärdering av kursutbudet Eftersträvad nivå / uppföljning Fortsätter aktivt. Uppföljning Flera samarbetsmöten har ordnats för personalen. Få struktur på samarbetsmöjligheterna. Uppföljning Slutrapporten presenterades. Samarbetsprojektet ledde till fungerande samarbete som märks i institutens verksamhet. Erbjuda möjligheter till fortbildning Uppföljning Personalen arbetar som ett team för att utveckla institutet. Personalen har fortbildats. Elektronisk utvärdering Uppföljning Denna har genomförs, vilket har effektiverat utvärderingen. Detta bidrar till att utveckla verksamheten. 104

105 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Kursdeltagare Timmar Nettoutgifter/timme PERSONALBOKSLUT Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Rektor 1/0,5 0,5 0,5/1 0,5/0,2 Kursplanerare 0/0,8 Kurssekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Byråsekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 Planerare/sekreterare 0/0,4 0,4 0,4/0 0,4/0 Totalt 2/1,9 1,9 1,9/2 1,9/2 VUXENUTBILDNINGSENHET BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Understöd och bidrag: , större bidrag än budgeterat för Utbildningsstyrelsen projekt, Samarbete med fria bildningen i Åboland, motsvarande ökning av lönekostnader. Betalade löner och arvoden: Tim- och ackordlöner 14300, timlön utbetalades för ett mindre antal lärartimmar än budgeterat. Köp av tjänster: Övriga tjänster , flera lärare än budgeterat fakturerade för sin undervisning via företag. Hyror: Kostnaderna större än budgeterat 105

106 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Vuxeninstitutet Ansvarsperson: Rektor ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Under år 2015 förändrades vuxeninstitutets administration så att Kimitoöns gymnasium och Kimitoöns vuxeninstitut har gemensam rektor under en prövotid på två år. En kursplanerare är anställd för 2 år främst för att sköta planeringen av kurser och stödfunktionerna då de genomförs. Avsikten är också att hitta synergieffekter såväl för Kimitoöns vuxeninstitut som för Kimitoöns gymnasium. Kimitoöns vuxeninstitut har anhållit om kvalitets- och utvecklingsunderstöd från Utbildningsstyrelsen. Målet är att ta i bruk s.k. Open Badges. Efter slutförd kurs får deltagaren en Open Badge, vilken visar att den studerande har en godkänd kunskapsnivå t.ex. i språk, vilket kan komplettera de formella kvalifikationerna för olika slag av behörighet. Vuxeninstitutet följer aktivt med utvecklingen på riksnivå och strävar till att utbildningen i så hög grad som möjligt skall kunna motsvara kommuninvånarnas behov. 106

107 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef VERKSAMHET Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen (904/1998 och förordningen (406/2013). Syftet med de allmänna bibliotekens biblioteks- och informationstjänster är att främja befolkningens lika möjligheter till bildning, litterära och konstnärliga intressen, fortlöpande utveckling av kunskaper och färdigheter samt medborgerliga färdigheter och till livslångt lärande. Biblioteksväsendet bör också arbeta för att virtuella och interaktiva nättjänster samt deras kulturrelaterade innehåll utvecklas. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Inlärningsprocesserna likaväl som sätten att söka information och använda bibliotekens service har förändrats. Det allmänna biblioteket fungerar allt mer som en för alla öppen mötesplats och ett informellt lärocenter. Skillnaderna mellan generationernas kunskapsbehov är stora, men alla behöver hjälp med att hitta högklassig, för dem själva viktig information i informationsflödet. Efterfrågan och utbud på nättjänster ökar. Bibliotekets uppgift är att välja ut och erbjuda kunderna högklassigt material. EKONOMIPLAN Utveckla den virtuella sidan av bibliotekets tjänster genom att delta i nationella projekt, utveckla bibliotekets nätverkstjänster och ta i bruk e-material i större utsträckning. Fortsatt samarbete men Pargas stad (Blankasamarbetet). Kimitoöns bibliotek erbjuder kunderna högklassiga, aktuella och intressanta material och evenemang samt ett öppet vardagsrum för kommuninvånarna. 107

108 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Delta i utvecklingen av de nationella nättjänsterna för biblioteken Öka e-materialet Kimito biblioteks ungdomsavdelning färdigställs Eftersträvad nivå / uppföljning Att tillsammans med Blankabiblioteken utveckla innehållet i den gemensamma databasen och samordna den med andra biblioteksnätverk och nationella biblioteksprojekt Uppföljning Biblioteksdatabasens samordning med de nationella biblioteksnätverken har utvecklats tillsammans med systemproducenten och de nationella utvecklingsprojekten. Utvecklingsarbetet fortsätter Gemensam anskaffning av elektroniska tidskrifter med Blankabiblioteken Uppföljning Sedan början av år 2015 har Blankabiblioteken tillgång till Zinio tidsskriftsservice En del av biblioteket inreds för ungdomarna, enligt deras egna planer Uppföljning Ungdomsavdelningen i Kimito bibliotek har fått ny möblering 108

109 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Antal bibliotek Öppettimmar Fysiska besök Totalutlån Låntagare Mediebestånd Anskaffningar Fysiska besök Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Total utlån Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Låntagare Dalsbruks bibliotek Kimito bibliotek Västanfjärds bibliotek Hitis bibliotek Mätare Fysiska besök/inv. 8,3 8,4 7,2 7,9 Total utlån/inv ,8 10,4 10,7 Låntagare/inv 37.6% 36,8 % 40 % 37,0 % Mediebestånd /inv 10,3 10,1 11,1 10 Anskaffningar /inv 0,41 0,42 0,5 0,5 Omkostnad/inv. 87,05 90,5 92,3 89,8 Kostnad för medie- 11,2 11,6 11,4 10,5 anskaffning/inv. 109

110 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Biblioteksenheten Ansvarsperson: Bibliotekschef PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Bibliotekschef Bibliotekarie ,8 Biblioteksfunktionär 6,02 5,72 5,72 6,44 9,02 8,72 8,72 9,24 BIBLIOTEKSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Minskade kostnader för interna tjänster Ökade intäkter pga projektfinansiering Minskade kostnader för biblioteksmaterial Räkenskapsperiodens överskott ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Biblioteket har på många sätt haft ett bra år. Genom konkurrensutsättning sjönk priserna på bibliotekets materialanskaffningar under början av året. På det här sättet hade vi möjlighet att anskaffa mera för samma pris. Genom projektmedel från UKM fortsatte planeringen av bibliotekets och skolornas samarbete, med inkludering av högstadiet och gymnasiet i programmet Biblioteksstigen. Med stöd av projektmedel planerades också bibliotekets marknadsföring, speciellt för e-materialets del. Kimitoöns bibliotek deltog i regionalförvaltningens projekt för finlandssvenska bibliotek där gemensamma problem lyftes fram och lösningar diskuterades. Västanfjärds bibliotek var stängt under augusti månad på grund av renoveringar. De problem som påverkade kvaliteten på inomhusluften har nu åtgärdats. En utmaning för biblioteket är samordningen av de nya nationella bibliotekssystemen med bibliotekets egna system. Uppdateringar har planerats tillsammans med systemleverantören, Nationalbiblioteket och Blankabiblioteken. Utvecklingsarbetet kommer att synas för kunderna under år Den nya bibliotekslagen torde träda i kraft från början av år Förberedningen av lagen är nu inne i slutskedet. 110

111 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen VERKSAMHET Fritidsenhetens uppgift är att stöda, leda, utveckla samt skapa förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. Dessutom hör det till enheten att främja samarbetet mellan olika föreningar och organisationer. Enheten stöder lokala föreningar som arrangerar fritidsverksamhet av olika slag. Enheten innehar följande tjänster: en Fritidschef, två Idrottsinstruktörer, en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare en idrottsanläggningsskötare samt en planmästare. Verksamhetsledaren i ungdomsverkstaden samt uppsökande ungdomsarbetaren arbetar med tidsbundna arbetsavtal. Till enheten hör kommunens ungdomsgårdar och idrottsplatser. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Hela befolkningen men främst barn och ungdomar använder allt mer av tiden framför skärmar istället för fysisk aktivitet och motion. Det här medför att den fysiska konditionen försämras, vilket i sin tur leder till att sjukdomar relaterade till dålig fysisk kondition ökar. Fritidsenheten uppmuntrar invånarna och då framförallt barn och ungdomar till motion genom nya intressanta verksamhetsmodeller. Ett nätverk för motions rådgivning har byggts upp i samarbete med hälsocentralens personal samt fritidsenheten. Motionsrådgivningen utvecklas och förstärks under tidsperioden Det försämrade sysselsättningsläget gör att många ungdomar av olika orsaker har svårt att hitta ut i arbetslivet. Ungdomsverkstaden Isla+ utvecklar verksamheten under tidsperioden så att flera ungdomar nås. På detta sätt förbättras ungdomarnas förutsättningar att hitta studieplats eller komma in i arbetslivet. EKONOMIPLAN Idrott Idrottssektorns viktigaste uppgift är att planera och utveckla idrottsverksamheten på orten samt fungera som stödande organ för föreningar som idkar idrottsverksamhet. Idrottssektorn erbjuder möjligheter till idrott och motion genom att upprätthålla kommunens idrottsplatser, utveckla nätet av idrottsplatser, ekonomiskt stöda föreningarna, tillsammans med föreningarna arrangera evenemang samt arrangera egen kompletterande hälsofrämjande verksamhet för olika åldrar. Ungdom Ungdomssektorns viktigaste uppgifter är att skapa goda förutsättningar för ungdomsverksamhet inom kommunen samt att fungera som stödande organ för föreningar och sammanslutningar som idkar ungdomsverksamhet. Detta sker främst genom att ekonomiskt stöda föreningar och sammanslutningar, erbjuda service, arrangera egen verksamhet samt utveckla ungdomsgårdsverksamheten som ett alternativ till alkohol och droger. 111

112 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Mera motion för barn i skolan Eftersträvad nivå / uppföljning Lågstadieskolorna går med rörelse i skolan programmet Uppföljning Amosparken, Dalsbruks skola samt Keskuskoulu gick med i programmet. V:fjärds skola och Taalintehtaan koulu planerade gå med efter årsskiftet Effektivera informationen om Bygga upp ett nätverk för motionsrådgivning motionens betydelse Uppföljning Motionsrådgivningsverksamheten kom igång under året. 18 kunder var inskrivna vid årets slut. Utveckla verksamheten inom hälso- Hälsomotionsstrategin uppdateras motion Uppföljning Hälsomotionsstrategin har inte uppdaterats under året. Uppdateringen skjuts framåt. Ungdomsgarantin 50 ungdomar / år inom ungdomsverkstadsverksamheten Uppföljning Ungdomsverkstaden hade 17 ungdomar och uppsökande 42 kontakter varav 25 har träffats personligen Miljömål (nyttomotion) Uppmuntra invånare att gå eller cykla till och från jobbet/skolan under året (kampanj) uppföljning I Kimitoöns kommun cyklades sammanlagt 2215 prestationer i Egentliga Finlands cykelkampanj. Kimitoön kom med detta resultat in på en hedersam andra plats bland kommuner över 5000 invånare. 112

113 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Banan Antal besökare netto Bokslut 33200, , , ,00 Nettokostnad/besök 7,90 7,95 8,11 8,14 Slaggis Antal besökare Netto Bokslut 35600, , , ,00 Nettokostnad/besök 8,48 7,72 7,13 7,57 Lammis Antal besökare Netto Bokslut 21500, , , ,00 Nettokostnad/besök 47,77 48,25 50,00 45,00 Amosparken Antal användare: Netto Bokslut 50300, , , ,00 nettokostn/anv 1,15 1,46 1,13 1,05 Skolcentrets idrottsplats i Kimito antal användare netto Bokslut 11200, , , ,00 nettokostnad/anv. 1,01 1,18 0,90 1,40 Dalsbruk idrottspark Antal användare Netto Bokslut 35400, , , ,00 Nettokostnad/anv 2,35 2,68 2,13 2,59 Brukshallen (utanför skoltid) Antal användare Netto Bokslut 82200, , , ,00 Nettokostnad/anv 5,87 5,64 6,03 5,43 Björkboda fotbollsplan Antal användare Netto Bokslut 10800, , , ,00 Nettokostnad/anv 9,00 9,13 11,91 15,10 113

114 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen PERSONALBUDGET Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Årsverken Fritidschef Idrottsinstruktör Ungdomsledare Idrottsanläggningsskötare Koordinator för ungdomsarbete Planskötare Verksamhetsledare för Ungdomsverkstad uppsökande ungdomsarbetare Förändringar:

115 BILDNINGSAVDELNINGEN Enhet: Fritid Ansvarsperson: Fritidschefen FRITIDSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Intäkter: mera än budgeterat främst tack vare högre deltagar- samt hyresinkomster Utgifter: Köp av tjänster (övriga tjänster samt intern mattjänst) ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten har under 2015 verkställts enligt planerat. I februari kom motionsrådgivningsverksamheten i gång i samarbete med omsorgsavdelning. I september arrangerades ett Kiva jippo i samarbete med barnomsorgen. Jippot riktade sig främst till barn och deras familjer men var öppet för alla åldrar. För den framtida utvecklingen är det viktigt att statsbidragen för ungdomsverkstaden och uppsökande ungdomsarbete hålls på nuvarande nivå. Förutom avvikelserna som nämns ovan gick året ekonomiskt enligt planerna. Idrotts- och friluftssektorn kostade 65 och ungdomssektorn 33 per invånare. Landets medeltal är ca. 100 inom idrottssektorn och ca. 37 per invånare inom ungdomssektorn. 115

116 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren VERKSAMHET Kultur- och fritidsnämnden är ansvarig för den kulturverksamhet som verkställs av kulturenheten. Men kultur i en vid bemärkelse har en bredare innebörd och en nära koppling till många verksamhetsområden i kommunen, såsom kulturmiljö och planering, kulturföretagsamhet, kultur i skola, dagvård och åldringsvård. I kommunen ses kultur som en del av de kommunala välfärdstjänsterna, vilka stärker invånarnas hälsa och välmående. Kulturfrågorna beaktas i kommunens övriga verksamhetsstrategier, bl.a. i programmet för hälsofrämjande. Kulturfrågorna är därför till sin natur sådana att kulturenheten bör verka i ett brett samarbete med såväl andra enheter inom kommunen som med externa aktörer. I enlighet med kommunens strategiprogram för konst och kultur har kultur för barn och unga högsta prioritet Under verksamhetsåret fästes speciell uppmärksamhet vid kultur för äldre barn och ungdomar, vilka hittills haft begränsade möjligheter att ta del av och i kulturella aktiviteter. Dessutom består ryggraden i kulturlivet i kommunen av verksamhet som ordnas av föreningar, organisationer och andra kulturaktörer, såväl på professionell som på amatörmässig basis. Kulturenheten visar sin uppskattning för denna verksamhet, samt stöder och uppmuntrar denna, trots att den ligger utanför det kommunala beslutandet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Insikten ökar i samhället om att konst och kultur främjar hälsa och välmående. Det förslag till barnkulturpolitiskt program som Undervisnings- och kulturministeriet godkände år 2014, lyfter fram behovet av att stärka barn och ungas hälsa genom konst och kultur. Konstämnen främjar barnens självkänsla, inlärning och trivsel. Enligt programmet bör barnens kulturella rättigheter beaktas i kommunens välfärdsberättelser och kommunerna skall få stöd i att utarbeta planer för kulturfostran för barn och unga. Konst och kultur ses som en resurs som ökar ortens attraktionskraft för inflyttning och turism. Kulturturismens betydelse ökar. I utvecklingen av Dalsbruk ses ortens värdefulla kulturmiljöer och byggnader som en värdefull resurs och möjlighet som man värnar om och använder för kulturaktiviteter och kulturturism. Kimitoön är rik på kulturell och kreativ kompetens. Den kreativa ekonomin kommer i framtiden att vara en ännu viktigare del av Kimitoöns näringsliv. Undervisnings- och kulturministeriets expertorgan för konst, Centret för konstfrämjande, har utsett procentkonst till ett av sina viktigaste tyngdpunktsområden under de kommande åren. Kommunens satsningar på procentkonst i Kimito nya daghem och Amosparkens skola kommer därför att få uppmärksamhet, även utanför kommunens gränser. EKONOMIPLAN Kultur för barn och unga har även i fortsättningen högsta prioritet i kommunen. Speciellt uppmärksamhet fästes vid barn och ungas möjligheter till mångsidigt konst och kulturutövande samt vid att öka tillgängligheten för dessa åldersgrupper. 116

117 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren I skola och daghem satsas på utveckling av kreativa inlärningsmiljöer och i samband med renovering och nybyggnation beaktas principerna för procentkonst. Kulturenheten bevakar att arbetet med att utveckla och vårda Bio Pony fortsätter. Satsningar på kultur- och kulturturism i och kring Dalsbruk fortsätter i samarbete med externa arrangörer. BINDANDE MÅL 2015 Mål Kultur för barn och unga ges högsta prioritet Eftersträvad nivå / uppföljning Arbetet med att utarbeta en kulturläroplan fortgår Kulturprojekt i skola, daghem och bibliotek förverkligas i samarbete med enheterna Musikteaterprojekt med mångsidiga möjligheter till kulturaktiviteter Uppföljning Arbete med kulturläroplan fortgår i samarbete med Sagalund Kultur i dagis och skola i samarbete med bl.a. Luckan Musikteaterprojektet pågår i samarbete med Arkipelag Satsningar på kulturarv, kulturmiljö och estetik Enheten bevakar sina intressen i renoveringen av Bio Pony Procentkonst tillämpas i Kimito nya dagis och Amosparkens skola Uppföljning Bio Pony fasaden har renoverats. Planering av ny teknik och el pågår Procentkonst har integrerats i Silva nya daghem. Mångsidigt kulturliv året om Ett variationsrikt kulturutbud för alla åldrar, i alla kommundelar Kulturbidrag beviljas för kulturverksamhet. Uppföljning av bidrag Systemet med kulturvänner utvecklas Uppföljning Systemet med kulturvänner har utvecklats med kulturapotek och kulturpiller. 117

118 BILDNINGSAVDELNING Enhet: Kultur Ansvarsperson: Kultursekreteraren NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS14 BG 15 BS15 Evenemang, egna/samarbete Antal filmvisningar Filmvisningar, besökare PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS14 BG 15 BS15 Kultursekreterare 0,5 0,5 0,5 0,5 KULTURENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15 Extra bidrag för historik till Sagalunds museistiftelse ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Kulturlivet på Kimitoöns har fortsatt att expandera under året. Trots att kulturevenemang till stor del ordnas av externa arrangörer, förutsätts kommunala satsningar, bl.a. lokaler och utrustning, marknadsföring och information samt evenemangs- och artistservice. Med det växande kulturutbudet har därför även kultursekreterarens arbetsinsats ökat. Tyngdpunkten och styrkan i kommunens kulturverksamhet ligger på samarbete och nätverkande, såväl med andra enheter inom kommunen som med externa kulturaktörer. En utmaning är att upprätthålla och ytterligare utveckla detta samarbete. Under året har samarbetet med äldreomsorgen utökats genom satsningar på kulturpiller för äldre. I slutet av året fördes kulturenheten över till fritidsenheten. I framtiden kommer därför kulturverksamheten att närmare integreras i övrig fritidsverksamhet på Kimitoön. 118

119 16.4 Omsorgsavdelningen Omsorgsavdelningens förvaltning Socialenheten Äldreomsorgsenheten Hälsovårdsenhet Specialsjukvård Omsorgsavdelningen verksamhetsbidrag enligt enhet 1 % 36 % 16 % 23 % Omsorgens förvaltning Socialenhet Äldreomsorgsenhet 24 % Hälsovårdsenhet Specialsjukvården Omsorgsavdelningen Kostnadsslag i procent Personalkostnader 2 % 4 % 5% 0 % 51 % 38 % Köpta tjänster Material, förnödenheter och Understöd Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 119

120 OMSORGSAVDELNINGEN BS 2014 Ursprunglig BG 2015 Budgetändringar BG 2015 BS 2015 Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,03 % Avgiftsintäkter ,06 % Understöd och bidrag ,62 % Hyresintäkter ,55 % Övriga verksamhetsintäkter ,01 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,28 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,21 % Övriga lönebikostnader ,52 % Lönebikostnader ,33 % Personalkostnader ,80 % Köp av tjänster ,50 % Material, förnödenheter och varor ,62 % Understöd ,50 % Hyreskostnader ,32 % Övriga verksamhetskostnader ,23 % VERKSAMHETENS KOSTNADE ,32 % VERKSAMHETSBIDRAG ,15 % AVSKRIVN. ENLIGT PLAN ,60 % RÄKENSK.PER. RESULTAT ,96 % Ändring i dispositionsplanen: Anslag uppgående till euro flyttas inom hälsovårdsenheten från läkarmottagningarna, rådgivningaran, tandvården och bäddavdelningarna till ett nytt kostnadsställe, instrumentvården. Kostnadsstället behövs för att förbättra kostnadsuppföljningen för instrumentvårdens del. Budgetändring: Tilläggsanslag euro: Personalkostnader euro, anställning av en socialarbetare och en familjearbetare. Övriga kostnader euro. Tilläggsanslag euro: Socialenheten euro. Specialsjukvården euro. 120

121 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen VERKSAMHET Omsorgsavdelningens förvaltning omfattar omsorgsnämnden, omsorgens förvaltning och centrallagret. Förvaltningen är stationerad i Kimito. Omsorgsnämnden sammanträder regelbundet under året. Nämnden tar ställning till riktlinjerna för avdelningens utveckling och avdelningens budget är ett instrument för detta. Personalen inom omsorgens förvaltning består av omsorgsavdelningens förvaltningschef, en byråsekreterare, en vårdkoordinator och omsorgschefen. Omsorgens förvaltning leder arbetet inom omsorgsavdelningen. Avdelningens verksamhet består av dels socialenheten, som handhar barnskydd, övrig barn- och familjevård, handikappservice och missbrukarvård, dels äldreomsorgsenheten, som bl.a. handhar anstaltsvård, vård i hemmet och serviceboende för äldre samt hälsovårdsenheten, som bl.a. handhar bäddavdelningarnas, läkarmottagningarnas och tandvårdens verksamhet. Centrallagret sköter upphandlingen och distributionen av vårdförnödenheter och material till alla avdelningens enheter. Under 2014 har man kommit till att avdelningen även i fortsättningen behöver ett eget centrallager. Omsorgsnämnden utser äldrerådet och omsorgsnämnden budgeterar utgifterna för verksamheten. Under kommer kommunen att delta i ett projekt som heter Välmående barn och unga tillsammans med Pargas. Detta sker inom ramen för det nationella KASTE-programmet. Projektets målsättning är att minska på barnskyddskostnaderna genom att bl.a. förändra servicestrukturer, klargöra serviceprocesser, ta med familjerna i arbetet och stöda familjerna. Man kommer att utvärdera arbetet under projektet. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den parlamentariska styrgruppen för strukturreformen inom social- och hälsovården, som tillsatts av socialoch hälsovårdsministeriet, har upprättat ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården och till vissa lagar som hänför sig till den. Utkastet grundar sig på regeringsprogrammet. Kommunerna skall senast avge utlåtande om utkastet till proposition. Det är meningen att de lagar som ingår i propositionen träder i kraft i början av Om lagförslaget godkänns kommer fem social- och hälsovårdsområden att ansvara för ordnadet av alla social- och hälsovårdstjänster i hela landet. Alla kommuner (förutom de åländska) kommer att höra till ett social- och hälsovårdsområde. Tjänsteproduktionen kommer att skötas av stora kommuner och samkommuner som även kan köpa tjänster av t.ex. privata serviceproducenter eller av andra organisationer. Personalen överförs till de nya tjänsteproducenterna. Kommunerna skall, om lagförslaget träder i kraft, fortfarande stå för kostnaderna för social- och hälsovården. Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, d.v.s. den s.k. äldreomsorgslagen, har trätt i kraft och kommer stegvis att tillämpas. En ny socialvårdslag är under beredning och torde träda i kraft Den kommer sannolikt att medför nya uppgifter inom den kommunala socialvården. Användningen av nationella patient- och klientarkiv planeras och förbereds. earkivet tas först i bruk av hälsovården och i ett senare skede tar socialvården ibruk motvarande elektroniskt arkiv. 121

122 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen EKONOMIPLAN Verksamheten leds redan nu så att man beaktar de planerade stora förändringarna inom social- och hälsovården. - Utvecklingen av omsorgsavdelningens arbetsprocesser och organisation fortsätter. Stora organisationsförändringar har redan ägt rum men mindre justeringar bör ännu göras. - Omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan beaktas då man planerar de kommande årens verksamhet. - En vårdkoordinator på deltid behövs för koordinering av främst av bäddavdelningens och äldreomsorgsenhetens patientströmmar. - Under pågående fullmäktigeperiod revideras välfärdsplanen för barn och unga tillsammans med Pargas. - En plan för hälsofrämjande färdigställs. - Utvecklingen av informationsteknologin medför att arbetsmetoderna förändras kontinuerligt. - Kommunen deltar i ett Kaste-projekt tillsammans med Pargas åren Staten har beviljat projektet finansiering. Projektets målsättning är att stöda barn, unga och familjer. - Kommunen har anhållit om finansiering för ett sysselsättningsprojekt för bl.a. långtidsarbetslösa. Om finansiering inte erhåll (beslutet görs under oktober 2014) borde kommunen inom ramen för sin egen verksamhet koordinera sysselsättande verksamhet för långtidsarbeteslösa. För detta behövs en personalresurs. 122

123 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Förmansarbetet stöds Eftersträvad nivå / uppföljning Man ordnar gemensam fortbildning för omsorgsavdelningens förmän i enlighet med omsorgsavdelningens verksamhetsprogram. Uppföljning Åtta av avdelningens förmän har påbörjat en ledarskapsutbildning som leder till specialyrkesexamen. En utbildningsdag gällande den nya socialvårdslagen har ordnats för alla anställda som på något sätt berörs av lagen. Utbildning (totalt 5 dagar) för de som berörs av flyktingmottagning har ordnats Omsorgsavdelningen satsar på sysselsättande Man ökar sysselsättningen bland de långtidsarbetslösa, verksamhet vilket minskar kommunens kostnader Uppföljning Antalet personer som deltagit i rehabiliterande arbetsverksamhet har minskat från 25 (2014) till 21 (2015) och antalet dagar har sjunkit från 1462 till Man bekantar sig med nya tekniska lösningar för kommunal social- och hälsovård Man planerar ibruktagning av ny teknik som underlättar patient- och klientarbetet Uppföljning Tidsmässigt infaller presentationerna av ny teknik först under första halva året Alla omsorgsavdelningens verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall Samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall och ser över sorteringsprocessen för denna typ av avfall. Uppföljning Avdelningens samtliga verksamhetspunkter sorterar papp- och kartongavfall. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Omsorgsnämnden, sammanträden Äldrerådet, sammanträden Mätare Kimitoöns omsorgsavdelning totalt Nettokostnad /invånare

124 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Omsorgschef Förvaltningschef Byråsekreterare 0,6 0,6 0,6 0,6 Lagerförvaltare Vårdkoordinator 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt 4,1 4,1 4,1 4,1 OMSORGENS FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Ökade intäkter Statens stöd till projekten Kaste och Syko Övriga understöd och bidrag av staten (earkiv projektet) Minskade kostnader Verksamhetsbidrag

125 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Omsorgens förvaltning Ansvarsperson: Omsorgschefen ALLMÄN OCH EKONOMISKA ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Personalstyrkan har bibehållits på samma nivå som under de senaste åren. Omsorgens förvaltning har sörjt för omsorgsnämndens arbete, avdelningens operativa ledning, den allmänna förvaltningen och ekonomistyrningen. Omsorgsavdelningens ledningsgrupp består av sju medlemmar. Ledningsgruppen sammankommer varje vecka. En gång i månaden hålls ett utvidgat ledningsgruppsmöte. Då deltar dessutom alla avdelningens förmän och ledningsgruppen. Omsorgsledningsgruppens och den utvidgade ledningsgruppens möten protokollförs. Under året har avdelningen samarbetat med olika aktörer såsom Kårkulla samkommun, Kompetenscentret Oy Vasso Ab, Det finlandssvenska kompetenscentret för det sociala arbetet (FSKC), med Pargas gällande familjerådgivningsverksamheten och med A-klinikstiftelsen gällande missbrukarvården. Centrallagret tillhandahåller vårdförnödenheter för omsorgsavdelningens verksamhetspunkter. Under de senaste åren har omsorgsavdelningen skapat ett krislager med vårdförnödenheter för exceptionella situationer. Nya förnödenheter skaffas årligen så att sortimentet utvidgas. Ett Kaste II-projekt ( ) har förverkligats med Pargas. Målsättningen har varit att stöda barn, unga och familjer. Projektet, som har haft en halvtidsanställd i vår kommun, har avslutats hösten Avdelningens verksamhetsenheter har huvudsakligen förverkligat de mål som uppställts i budgeten och ekonomiplanen för Förmansarbetet har stötts främst i form av utbildning. Sysselsättningen av arbetslösa har underlättats bl.a. av samarbetet med kommunens nya Ekocenter. Omsorgens förvaltning har underskridit de budgeterade nettokostnaderna med ,49 euro. Hela avdelningen har överskridit sin budget (vilket inkluderat två tilläggsbudgeter) med ,18 euro. Orsaken till tilläggsbudgeterna är den nya socialvårdslagen och specialsjukvårdens ökande kostnader. Gällande den framtida utvecklingen kan sägas att den helt beror på i vilken riktning staten leder utvecklingen av social- och hälsovården. Dessutom ställer ny lagstiftning kontinuerligt nya krav på verksamheten. Den nya socialvårdslagen som trädde i kraft har medfört nya arbetssätt inom flera olika verksamheter. Utvecklingen av de nya arbetssätten är ännu på hälft. 125

126 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef VERKSAMHET Socialenheten ansvarar för socialvården som omfattar barnskydd, familjearbete, barnatillsyn, vuxensocialarbete, missbrukarvård och handikappvård. Socialenheten har sin knutpunkt i Kimito kommunkansli, men har öppet minst två dagar/vecka i Dalsbruk. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN På riksomfattande nivå sker en total omstrukturering av social- och hälsovården. Personalen kommer inom de närmaste åren att förflyttas till annan arbetsgivare. Som en del av SOHÄ-reformen kommer det grundläggande utkomststödet att flytta till FPA fr o m Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger av utvecklingsstörda ska samordnas, samtidigt revideras socialvårdslagen. En lag om multidisciplinär samservice för att främja sysselsättning är under beredning. Detta innebär att det ska bildas en servicecentral för arbetskraft där arbets- och näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten samarbetar ännu närmare för att sysselsätta långtidsarbetslösa. Det föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att kommunerna ska betala hälften av arbetsmarknadsstödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd dagar och 70% av stödet för personer som fått arbetsmarknadsstöd minst 1000 dagar. Hittills har kommunen betalat 50% av arbetsmarknadsstödet då personen fått arbetsmarknadsstöd 500 dagar. EKONOMIPLAN Kimitoöns kommun deltar i Kaste II Välmående barn och unga ( ) som administreras av St Karins stad. Via projektet har en hälsovårdare varit anställd på halvtid för att utveckla och koordinera det förebyggande arbetet med barn och ungdomar på Kimitoön. Projektet avslutas under En trend i samhället är att barnskyddsanmälningarna ökar, liksom omhändertagningar av barn. Trycket på barnskyddet har ökat under flera års tid även på Kimitoön. Samarbete med andra instanser som jobbar med barn och unga blir allt viktigare. Utvecklandet av det förebyggande arbetet inom alla sektorer där man jobbar med barn och unga är av största vikt. Inom barnskyddet ska utvärderingen av arbetet förbättras, för att bättre kunna svara på klientens behov. Inom vuxensocialarbetet jobbar man speciellt för att främja sysselsättningen. Utkomststödsklienternas antal ser ut att öka - för att förbättra smidigheten vid utkomstödsansökansförfarandet tas en elektronisk ansökningsblankett i bruk. Kommunen har som en fortsättning på SYKO-projektet (sysselsättningskoordination) ansökt om projektfinansiering för för projekt Arbetskompaniet. För att främja sysselsättningen och ge ett arbetsverktyg till projektledaren inom Arbetskompaniet budgeteras större medel för lönesubvention. Enligt förhandsuppgifter kommer andelen av lönen som kan ersättas med lönesubvention att minska Kostnaderna för lönesubvention flyttades fr o m 2014 från förvaltningsavdelningen till socialenheten. Fr o m 2015 görs ett eget kostnadsställe för sysselsättning för att bättre åskådliggöra kostnaderna för sysselsättning och skilja dem från övrigt socialt arbete. Från och med september 2014 köps missbruksarbetartjänster två dagar per vecka från A-kliniken. 126

127 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef BINDANDE MÅL 2015 Mål Färre personer på listan för långtidsarbetslösa, vars arbetsmarknadsstöd kommunen till en del bekostar Eftersträvad nivå / uppföljning Sju personer färre i december 2015 än i december 2014 Uppföljning Lagstiftningen har förändrats vid årsskiftet 2014/ kommunen betalar nu från att personen fått 300 dagar arbetsmarknadsstöd mot 500 dagar Under 2015 har antalet personer kommunen betalat för varierat mellan 46 och 58 personer/mån, totalt 104 personer och totalt dagar. År 2014 var totala antalet personer 61 och antal dagar Elektroniska ansökningar för utkomststöd och Andelen elektroniska ansökningar ökar under året, i handikappservice tas i bruk december 2015 uppgår de till 10 % Uppföljning Möjligheten att ansöka elektroniskt har tagits i bruk inom utkomststödet i april I december skickades 9,2% av ansökningarna elektroniskt. Inom handikappservicen har den elektroniska servicen inte ännu tagits i bruk. Blankett för utvärdering tas i bruk inom barnskyddet Utvärderingen leder till en dialog med klientfamiljen, vilket i sin tur leder till utvecklingsarbete Uppföljning Särskild blankett används inte, men man strävar efter att ha en utvärderingsdiskussion då klientskap avslutas. Hejda kostnadsökningen för färdtjänst Andelen färdtjänstresor som beviljas enligt socialvårdslagen ökar i jämförelse med resor beviljade enligt handikapplagen Uppföljning I jämförelse med 2014 har andelen klienter som beviljats färdtjänst enligt socialvårdslagen ökat från 7,4% till 9,4%. 127

128 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG15 ÄND BG15 BS 15 Barnskyddsanmälningar Omhändertagna barn Barn i eftervård Färdtjänstresor Färdtjänstresor enl. handikappservicel Färdtjänstresor enl. socialservicel Färdtjänst, omsorgsl Hushåll som erhåller utkomststöd PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG15 BS 15 Socialchef 0,8 0, Förmånshandläggare Socialarbetare 2, ,58 3,58 Barnatillsyningsman Familjearbetare 0,82 0, Familjehandledare 0,58 0,42 Socialhandledare 0, Totalt 6,89 7,68 8 9,

129 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Socialenhet Ansvarsperson: Socialchef SOCIALENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Köp av tjänster Understöd -anstaltsvård, handikapp sysselsättning, handikapp färdtjänst enligt handikapplagen barnskydd andel av arbetsmarknadsstödet grundläggande utkomststöd personlig hjälp ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Riksdagen godkände en ny socialvårdslag , vilken till största delen trädde i kraft Fullmäktige beviljade tilläggsanslag så att en socialarbetare och en familjehandledare kunde anställas fr o m inom familjeservice. Detta kom lämpligt som en fin fortsättning på KASTE-projektet. På sikt ska den nya socialvårdslagen leda till minskat behov av barnskydd, och antalet barnskyddsklienter minskar också p g a att man under tiden bedömningen av servicebehovet görs inte är klient inom barnskyddet utan inom socialvården. Socialvårdslagen berör alla klienter i behov av service, oberoende ålder. Implementeringen av lagen behöver tid. Fullmäktige beslöt på våren 2015 att kommunen ska ta emot kvotflyktingar, och en flyktinghandledare började arbeta i december 2015 för att förbereda kvotflyktingarnas ankomst i februari Projektet Arbetskompaniet förvaltas av förvaltningsavdelningen och sysselsättningsanslagen, kostnaderna för lönesubvention, flyttades därmed tillbaka till förvaltningsavdelningen fr o m Den rehabiliterande arbetsverksamheten sköts av socialenheten. Det grundläggande utkomststödet kommer att flytta till FPA fr o m Kvar i kommunen blir fortfarande det kompletterande och förebyggande utkomststödet. Social- och hälsovårdsministeriet fortsätter att se över den lagstiftning som gäller personer med funktionsnedsättning. Lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda kommer att slås samman till en enda lag. Man planerar till exempel att föreskriva en övre åldersgräns på 75 år för särskild service för personer med funktionsnedsättning, vilket betyder att över 75- åringar framöver skulle ha möjlighet att få färdtjänst endast enligt socialvårdslagen. Den nationella social- och hälsovårdsreformen låter vänta på sig. 129

130 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsenhet Ansvarsperson: Äldreomsorgschef VERKSAMHET Äldreomsorgsenheten ansvarar för vården av den äldre befolkningen. Vård i hemmet är indelat i två huvuddistrikt. Södra distriktet, som inkluderar skärgården har kontorsutrymmen i Dalsbruk och Norra distriktet i Kimito. Vård i hemmet i Västanfjärd delas mellan de två distrikten och klienterna i Silverbackens omedelbara närhet får sin vård av Vård i hemmet Lammala och Silverbackens personal. Åldringshemmet Hannahemmet har under året minskat vårdplatserna för institutionsvård till förmån för effektiverat serviceboende. I januari 2015 hade Hanna-hemmet 13 vårdplatser inom effektiverat serviceboende och i december var antalet 17. Ansökan till FPA lämnades 2014 in för 18 vårdplatser, men eftersom ett flertal anhöriga motsatte sig förändringen, ändras vårdformen efterhand som platsen blir ledig. Almahemmet har under året haft 32 och Silverbacken 16 vårdplatser för effektiverat serviceboende. Platsantalet för institutionsvård har varierat mellan 36 och 32, beroende på platsantalet vid effektiverat serviceboende. I anslutning till Hanna-hemmet finns även ett lätt serviceboende; Fridhem. Platsantalet är där 10. Totalt finns i Hanna-hemmets lokaliteter 59 vårdplatser. De nationella målen i Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen (SHM 2013:15) rekommenderar att institutionsvården minskas till 2-3 % och effektiverat serviceboende ökas till 6-7 % till år Inom Kimitoöns kommun var motsvarande siffror 3,2 % respektive 6,5 % den Alla äldreomsorgens enheter dokumenterar besök och klientuppgifter elektroniskt fr.o.m. hösten FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) trädde i kraft den Lagen har trätt i kraft successivt åren och Institutet för hälsa och välfärd (THL) samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) övervakar via kommunenkäter att lagen efterföljs. Ett syfte med lagen är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande och förbättra dess möjligheter att i kommunen delta i beredningen av beslut och utvecklandet av service som påverkar denna befolknings levnadsförhållanden. Socialvårdslagstiftningen har förnyats ( /1301). Lagen trädde i kraft , men gällande ökad service med låg tröskel för barn och ungdom (hemservice) redan EKONOMIPLAN Personalens yrkeskunnighet höjs genom fortsatt uppgradering av kompetensen vid pensioneringar. En tillsvidareanställd hemvårdare och ett tillsvidareanställt vårdbiträde har utbildat sig till närvårdare via läroavtal, och fått sin examen i november Arbetet med att utveckla och stöda möjligheterna att bo längre hemma fortsätter. Äldreomsorgslagen kräver att kartläggningar, bedömningar och serviceplaner görs upp inom begränsad tid. Tvärsnittsunderökning med hjälp av RAVA-index (mätare för äldre personers rörelseförmåga och hjälpbehov) görs inom äldreomsorgens enheter en gång per år. Dessutom mäts RAVA-index alltid vid kartläggning av klienters vårdbehov. Allt fler av klienterna inom Vård i hemmet är i behov av sjukvårdsutbildad personal, vilket har medfört att närvårdare prioriteras framom hemvårdare vid tillsvidareanställningar. Under 2015 har antalet ansökningar till äldreomsorgens enheter med dygnetrunt vård ökat kraftigt och inför semesterstängningen av hälsocentralsjukhusets ena vårdavdelning köpte kommunen tillfälligt fyra vårdplatser av en privat serviceproducent. Den långa kön till äldreomsorgens enheter har gett upphov till en utvärdering av platsantalet i förhållande till de nationella målen. Äldreomsorgen strävar aktivt till att klienter vårdas i eget hem så länge som möjligt. Allting tyder dock på att behovet av vårdplatser inom effektiverat serviceboende kommer att vara större på Kimitoön än vad de nationella målsättningarna ger vid handen. Man följer rekommendationerna gällande dimensionering av personal och nuvarande kvalitetsrekommendationer om vård och tjänster för äldre på våra serviceenheter. 130

131 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef BINDANDE MÅL 2015 Mål Ett klientaktiverande och rehabiliterande arbetssätt bland äldreomsorgens personal Eftersträvad nivå / uppföljning Fortbildning och förakring i verksamhetens vårdfilosofi Äldreomsorgens personal arbetar klientaktiverande och rehabiliterande. Implementering av handlingsmodell för "Kraft i åren" Åldringshemmens och serviceboendenas personal utbildas till "Kunnonhoitaja" enligt Äldreinstitutets program för hälsomotion En "Kunnonhoitaja"-utbildning har anordnats under året. Anhörigsamtal inom Vård i hemmet Anhöriga till klienter med vård 7 dagar/vecka kontaktas och erbjuds möjlighet till anhörigsamtal Sjukskötarna har hållit anhörigsamtal med klienter och anhöriga hösten Erbjuder nattvård i hemmet Nattvård förverkligas inom Vård i hemmet senhösten En närvårdare patrullerar på ön. Nattvård har inte kunnat förverkligas inom Vård i hemmet Befattningarna har lediganslagits på nytt i början av Ansvarig arbetstagare En ansvarig arbetstagare finns utsedd Arbetsuppgifter och verksamhet formas och utvecklas. Deltidsbefattning som ansvarig arbetstagare har utsetts Behovet av ansvariga arbetstagarens tjänster har varit mindre än beräknat. Plan för egenkontroll Äldreomsorgens verksamhetspunkter har en plan för egenkontroll Alla äldreomsorgens verksamhetspunkter har en plan för egenkontroll. En förbättrad och enhetlig elektronisk dokumentation inom omsorgen. Kontinuerlig utbildning och utveckling av dokumentationen inom äldreomsorgens enheter. Alla äldreomsorgens verksamhetspunkter har en enhetlig elektronisk dokumentation.sättet att dokumentera utvärderas och förbättras via interna personaldiskussioner och utbildningar. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Hemvårdsbesök Dag-center besök Stöd för närståendevård klienter/år Lätt serviceboende, vårddygn Effektiverat boende, vårddygn Institutionsvård, vårddygn

132 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef Mätare BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 14 BS 15 Hemvård euro/besök 30,77 26,49 32,18 32,18 29,34 Lätt serviceboende /boendedag 19,78 45,84 43,35 43,35 39,53 Effektiverat boende Almahemmet /boendedag 58,56 115,60 125,99 125,99 111,97 Hannahemmet /vårddygn 105,93 105,93 106,27 Silverbacken /boendedag 107,07* 104,28* 119,73* 119,73* 107,58* Institutionsvård Almahemmet /vårddygn 151,79 ** ** ** ** Hannahemmet /vårddygn 101,59 92,86 111,83 111,83 90,37 *innehåller kostnader för Dag-center i V:fjärd ** ingen institutionsvård på Almahemmet fr.o.m Förändring i nyckeltal: Effektiverat serviceboende har varit lägre än planerat och institutionsvården högre än planerat under året. Detta beror på att flertalet anhöriga motsatt sig förändringen och vårdformen har då ändrats först när platsen blivit ledig. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 ÄND BG 15 BS 15 Äldreomsorgschef Kanslist 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Förmän 3 4,6 4,6 4,6 4,6 Ansvarig arbetstagare 0 0 0,4 0,4 0,4 Ansvarig sjukskötare Teamdragare Sjukskötare/Hälsovårdare 7 11,4 12,5 12,5 14,9 Närvårdare/Primärskötare 43,55 50,30 49, , ,98 Mentalvårdare Konditionsskötare Hemvårdare 18,5 13,75 14,75 14,75 12 Hemhjälpare 1,55 1,55 1,55 1,55 1,55 Vårdbiträde Anstaltsvårdare Sysselsättare 1,78 1,78 1,78 1,78 1,78 Textilarbetare 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 1,6274 Resursperson 1 0,5 0,5 0,5 Totalt 100, , , , ,0849 Förändringar: Hemvårdar- och vårdbiträdesbefattningar har ersatts med närvårdarbefattningar vid pensionering. Sjukskötarresursen utökats inom Vård i hemmet och Hanna-hemmet, som många år haft obesatta sjukskötarbefattningar. 132

133 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Äldreomsorgsheten Ansvarsperson: Äldreomsorgschef ÄLDREOMSORGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG14 BS14: Ökade inkomster för vårddagar (anstaltsvård) Minskade personalutgifter Ökade inkomster pga rätten att byta hemkommun ( / a) Minskade utgifter för interna hyror Ökade inkomster från Statskontoret pga militärtjänstersättningar Minskade utgifter för intern mattjänst Ökade kostnader för köp av kundtjänster ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Äldreomsorgen har underskridit sin budget med Inkomsterna för vårddagar i anstaltsvård har varit mera än budgeterat p.g.a. att Hanna-hemmets planerade förändring av vårdform förverkligades successivt. Inkomsterna för effektiverat serviceboende (måltidsersättningar, hyror och avgift för hemvård) har i någon mån varit mindre än beräknat. Krigsinvalider med minst 20 %:s invaliditetsgrad har rätt till gratis vård. Utgifterna för vården ersätts av Statskontoret. Dessa utgifter har under året varit större än beräknat och har därför även inbringat större inkomst från Statskontoret än beräknat. Till socialvårdslagen (1377/2010 och 1378/2010) fogades 2011 en ny 16 a enligt vilken en person som på grund av sin ålder, sin funktionsnedsättning eller av någon annan orsak inte kan bo självständigt har rätt att anhålla om service och vårdplats även i en annan kommun än sin hemkommun. Tre sådana vårdplatser har under året inbringat (budgeterade inkomster ), eftersom personernas tidigare hemkommun svarar för de faktiska kostnaderna för institutionsvård, familjevård eller boende med boendeservice. Den slutliga interna hyran och interna mattjänsten har varit lägre än budgeterat under året. Under sommaren 2015 köpte kommunen 4 vårdplatser vid ett privat serviceboende för missbrukarvård och vård av äldre, vilket utgjorde en tilläggskostnad på knappt

134 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare VERKSAMHET Hälsovårdsenheten tillhandahåller primärvårdstjänster i form av öppenvård, bäddavdelningsvård och tandvård. Hälsostationer finns i Dalsbruk och Kimito, i Hitis finns en hälsovårdarmottagning, och hälsovårdartjänster erbjuds också i skolor och läroinrättningar. Vardera hälsostationen inrymmer läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivning, företagshälsovård och bäddavdelning. Hälsostationen i Kimito fungerar som huvudhälsostation. Där finns också hälsocentralens röntgen. Bäddavdelningen i Dalsbruk har 23 platser för rehabiliterande vård och bäddavdelningen i Kimito 27 platser för akut vård. Till verksamhetens stödtjänster hör laboratorium, röntgen, fysioterapi och akutvård. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Ur ett nationellt perspektiv sett, är hälso- och sjukvårdens mål är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välbefinnande, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna. Verksamheten bygger på förebyggande hälso- och sjukvård och välfungerande hälsotjänster som är tillgängliga för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdens verksamhet bestäms och styrs i hög grad av lagstiftningen. Stadganden som gäller verksamheten och servicen har flyttats bort från folkhälsolagen och specialsjukvårdslagen, och finns nu i den nya Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), som var ett första steg i en reform av hela social- och hälsovården. Lagens utgångspunkt är att klienternas ställning, tjänsterna och vården ska förbättras. Klienten får t.ex. välja vårdplats friare och i mån av möjlighet en viss yrkesmänniska inom hälso- och sjukvården som ska vårda henne/honom. I den nya Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), den så kallade äldreomsorgslagen, finns bl.a. stadganden som gäller hälso- och sjukvårdstjänster för den äldre befolkningen. Enligt en proposition till ny lag ska ordnandet och produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna separeras. Ansvaret för att ordna vården kommer i så fall att ankomma på fem social- och hälsovårdsområden (vårdområden). Den finländska social- och hälsovårdspolitiken leds och reformeras med det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (Kaste). Programmets målsättning är att minska skillnaderna i välbefinnande och hälsa och att ordna strukturerna och tjänsterna inom social- och hälsovården kundinriktat och ekonomiskt hållbart. EKONOMIPLAN Kimitoön ansluter sig till den nationella earkivtjänsten i KanTa-tjänsterna under år I det första skedet är det informationsinnehåll som förmedlas genom tjänsten begränsat, men tjänsten utvidgas fortlöpande. earkivet förutsätter en strukturerad registrering av bl.a. journalhandlingar och vårddokumentation, och uppkopplingen till earkivet föranleder en omfattande skolning av hälsovårdsenhetens personal. Inga uppgifter finns ännu tillgå angående vilka förändringar social- och hälsovårdsreformen kommer att föra med sig inom informationsbehandlingens område, men beredskap för förändringar behöver finnas. 134

135 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Hälsovårdsenheten är i ett stort behov av tilläggsutrymmen samt renovering och sprinkling av vissa befintliga utrymmen. Fungerande verksamhetsutrymmen antingen stöder och stärker verksamheten, och bristen på sådana försvårar utvecklingen av verksamheten. Också för personalen betyder en fungerande och motiverande arbetsmiljö mycket. Oberoende av social- och hälsovårdsreformen är det verksamhetsmässigt och ekonomiskt helt nödvändigt att skapa tidsenliga och fungerande utrymmen för hälsovården på Kimitoön. Omsorgsnämnden har godkänt omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan i maj år Vidare har en utvidgning av Kimito hälsostation och hälsocentralsjukhus (f.d. bäddavdelning) planerats i samarbete med FCG. Inom hälsovårdens verksamhetsområde är rekryteringen av behörig personal fortsättningsvis en utmaning. Tillgågen till vikarierande läkare har eventuellt blivit något bättre, men fortsättningsvis är endast en av sex läkartjänster besatt av ordinarie tjänsteinnehavare. På tandläkarsidan är situationen om möjligt ännu sämre, och bara en av tre tandläkartjänster sköts av ordinarie tjänsteinnehavare. Det har visat sig vara svårt att rekrytera också vikarierande vårdpersonal och personal till olika specialistuppgifter. År 2015 reduceras hälsostationernas och bäddavdelningarnas verksamhet på sommaren för att möjliggöra en patientsäker vård. Inom rådgivningsverksamheten planeras en omstrukturering, och all sjukvård koncentreras till läkarmottagningarna för att minska överlappande funktioner. Rådgivningarna satsar på hälsofrämjande insatser för alla åldersgrupper. De viktiga processer och det sektoröverskridande samarbetet som har startat under Kaste II -projektet Välmående barn och unga åren behöver få en fortsättning. Seniorrådgivningen blir en del av rådgivningarnas verksamhet, och inom den sköts minnesmottagningen. I samarbete med bl.a. fritidsenheten planeras en motionsrådgivning. Ett arbete med att kartlägga förekomsten av kroniska sjukdomar påbörjas. Under ekonomiplaneperioden utreds behovet av en psykiatrisk sjukskötare och av en ergoterapeut till hälsocentralens öppenvård. Hur hälsocentralens fysioterapitjänster prioriteras utreds också. Den evidensbaserade vården utvecklas. Rådgivningen till kunder/patienter förbättras och patienterna uppmuntras till delaktighet och egen aktivitet i vårdfrågor. Patientsäkerheten är ett fortgående tema under åren Röntgenutrustningen förnyas år Benämningen bäddavdelning ändras till hälsocentralsjukhus, vilket bättre beskriver verksamheten idag. 135

136 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Att ta i bruk earkiv-tjänsterna. Kimitoön tar i bruk earkivtjänsterna planenligt. Uppföljning Utbildning har hållits för personalen och earkivet har tagits i bruk planenligt. Att hälsovårdsenheten har funktionella verksamhets- Planeringen av en utvidgningen av Kimito hälsostation och utrymmen. hälsocentralsjukhus fortsätter med beaktande av hälsovårdens verksamhet som helhet. Uppföljning Personalen med i förberedelserna och skapande av skisser. Planeringen fortsätter. Att koncentrera sjukvården inom öppna vården till Rådgivningarnas diabetes- och vuxenmottagningar blir läkarmottagningarna. en del av läkarmottagningarnas verksamhet. En hälsovårdar-/sjukskötarresurs flyttas också. Förekomsten av olika kroniska sjukdomar kartläggs. Uppföljning På grund av utrymmesbrist har detta ej kunnat förverkligas detta år Att utveckla hälsofrämjande arbete. Inom rådgivningsarbetet förankras processerna som påbörjats i Kaste II -projektet (Välmående barn och unga). Hälsovanor och -beteende hos kommuninvånarna kartläggs och förverkligas kampanjer kring t.ex. näring, motion, missbruk, våld. Utbildning i ICDP (vägledande samspel) fortsätter, för hälsovårdarna i första hand. Uppföljning Hälsa för barn och ungdomsfamiljer har fått fotfäste och har främjat samarbetet mellan bildning, social och hälsovårdsenheten. Familjeservicen har utvecklats.inom rådgivningen och skolhälsovården. En plan gällande familjevåld har planerats och fortgår. Utbildningen i ICDP (vägledande samspel) fortsätter bland hälsovårdare, kommunen har nu egen ICDP-utbildare och kan lättare implementeras inom hälsovården. Motionsrådgivningen (LiPaKe), samarbete med fritidsenheten har startas upp och fortsätter. På hälsocentralsjukhusen bedöms de äldres näringstillstånd, behovet av näringsterapi utvärderas och vårdåtgärder påbörjas. 136

137 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Att utveckla seniorrådgivningen. Seniorrådgivningen får en 20 % sjukskötarresurs. Minnesmottagningen koncentreras till seniorrådgivningen. Uppföljning En 20% sjukskötarresurs har fungerat under seniorrådgivningen och geriatrikertjänster har köpts in, temaeftermiddagar har hållits. Att inom tandvården satsa på förebyggande arbete. Tandvården förverkligar i samarbete med Kimitoöns Vatten kampanjen "Vatten släcker törsten", nu med inriktning på de äldres muhälsa. Uppföljning Kampanjen har inte kunnat förverkligas p.g.a. att hälsocentralen inte har haft någon anställd munhygienist. Att förbättra patientinformationen Infomappar om munhälsovård utabetas och informationen på hemsidorna utvecklas och förbättras inom alla verksamhetsområden. Uppföljning Informationen på hemsidorna diskuterats och under planering, telefontiderna har förenhetligats inom rådgivningen. Att fortsätta utveckla patientsäkerheten. Varje verksamhetspunkt har en patientsäkerhetsplan och plan för hur den uppdateras. "Checklistor" och förfaringssätt gällande korrigerande åtgärder utarbetas. Inom bäddavdelningarna informeras och aktiveras patienterna i frågor som rör patientsäkerheten. Uppföljning All vårdapparatur har kartlagts och registerförts, kalibrering och uppföljning har systematiserats. På hälsocentralsjukhusen har patientsäkerhetsplanen och checklistor vidareutvecklats. Vikten av patienters och anhörigas delaktighet i utvecklingen av patientsäkerheten har poängterats. Att öka vårdkvaliteten och stärka vårdpersonalens Evidensbaserad kunskap, d.v.s. elektroniska Käypä hoito kunskap. -sidor och sjukvårdsdistriktes Hoitoreitit -sidor, används i det dagliga arbetet. Sjukvårdsdistriktets expertis anlitas aktivt. För läkarmottagningarnas vårdpersonal utreds möjligheten att använda elektroniskt beslutsstöd vid bedömning av vårdbehov. Uppföljning Evidensbaserad kunskap, d.v.s. elektroniska Käypä hoito hoitoreitit, THL, AVI:s direktiv används i det dagliga arbetet. Sjukvårdsdistriktets expertis används och personalen deltar i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk bl.a nätverk gällande sårvård, hygien och infektion, neurologiska sjukdomar och vård för minnesstörningar. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Besök, primärhälsovård Besök, stödtjänster Besök, tandvård Vårddygn, Hälsocentralsjukhuset, Dalsbruk Vårddygn, Hälsocentralsjukhuset, Kimito

138 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Mätare BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Besök/vårdpersonal, primärhälsovård Besök/vårdpersonal, stödtjänster Platsantal, hvc-sjukhuset Dalsbruk (DHS) *) Platsantal, hvc-sjukhuset Kimito (KHS) *) Vårdare/patient, hvc-sjukhuset Dalsbruk 0,59 0,59 0,59 0,59 Vårdare/Patient, hvc-sjukhuset Kimito 0,61 0,61 0,61 0,61 Öppenvård, /besök 49,71 45,68 49,85 53,00 Tandvård, /besök 89,81 90,23 95,47 94,54 Vårddygn DHS, /dygn 186,25 209,57 220,78 204,08 Vårddygn KHS, /dygn 177,02 181,87 209,14 181,27 I priserna har inkluderats 40 % av kostnaderna för omsorgens förvaltning. I priserna ingår inga kostnader för avskrivningar av anläggningstillgångar. *) Under sommarmånaderna kan platsantalen avvika från de angivna antalen. PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Ledande läkare Vårdchef Ledande skötare öv Ledande skötare bädd Byråsekreterare 0,4 0,4 0,4 0,4 Anstaltsbiträde 10,284 10,284 9,784 9,784 Läkare Avdelningsskötare Bitr. avdelningsskötare Sjukskötare 16,5 16,5 16,7 17,7 Primärskötare/Närvårdare Vårdresurs bädd Mottagningsbiträde Instrumentvårdare Hälsovårdare Psykolog 1, Talterapeut 0, Laboratorieskötare 2,523 2,523 2,523 2,523 Röntgenskötare Fysioterapeut Tandläkare 3 3 3,5 3,5 Munhygienist Tandskötare Avdelningssekreterare 1,307 1,307 1,307 1,307 Sysselsättare 0,784 0,784 0,284 0,284 Sammanlagt 85,048 87,798 88,498 86,

139 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare HÄLSOVÅRDSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG15 BS15: Ökade försäljningsintäkter Ökade ersättningar av staten (ersättning för specialiserande läkare Ökade försäljningsintäkter (företagshälsovård och övrigt) Ökade avgiftsintäkter (hvc-sjukhus, tandvård, läkartjänster) Minskade understöd och bidrag och övriga verksamhetsintäkter Minskade personalkostnader (obs. kostnaderna för hyrd arbetskraft) Ökade kostnader för köp av tjänster (största avvikelserna beskrivna nedan) Ökade kostnader för köp av kundtjänster (besök i andra kommuner/ samkommuner och hos privata serviceproducenter) Ökade kostnader för köp av specialläkarbesök och andra köpta öppenvårdstjänster Ökade kostnader för adb-tjänster Ökade kostnader för underhåll av maskiner och inventarier Minskade kostnader för rese- och transporttjänster Ökade kostnader för patienttransporter Ökade kostnader för soc.- och hälsovårdstjänster bl.a. laboratorieanalyser Minskade kostnader för utbildning Ökade kostnader för personalens företagshälsovård Ökade kostnader för hyrd arbetskraft Minskade kostnader för intern mattjänst Ökade kostander för intern IT-tjänst Minskade kostnader för köp av material och varor (största avvikelserna beskr. nedan) Minskade kostnader för köp av litteratur och kontorsmaterial Ökade kostnader för köp av livsmedel Minskade kostnader för köp av beklädnad, Minskade kostnader för köp av läkemedel Ökade kostnader för köp av vårdförnödenheter Minskade kostnader för köp av inventarier Minskade kostnader för köp av övrigt material Minskade kostnader för övrigt Ökade kostnader för övriga hyror Minskade kostnader interna hyror Ökade kostnader kostnadsförda fordringar Verksamhetsbidrag

140 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Allmänt Hälsovårdsenhetens verksamhetsbidrag enligt BS 2015 underskred det budgeterade verksamhetsbidraget med ca euro, eller 0,9 %. Den största underskridningen finns att hitta inom personalkostnaderna, vilka ligger ca euro under budget. För att kompensera bristen på ordinarie läkare, tandläkare och munhygienister har hyrd personal anlitats, till ett värde av sammanlagt ca euro. Dessa under- respektive överskridningar tar i praktiken ut varandra. Verksamhetsintäkterna inbringade ca euro mer än budgeterat. Överskridningar har i förhållande till budget gjorts inom nästan alla kostnadsställen som hör till hälsovårdsenhetens förvaltning, öppna vården och stödtjänsterna. Tandvården och hälsocentralsjukhuset har däremot underskridit budgeten. Verksamhetsbidraget för år 2015 är 6,4 % eller ca euro högre än verksamhetsbidraget året innan. Fr.o.m utvidgades möjligheten att välja hälsocentral att gälla alla hälsovårdscentraler i samtliga kommuner i Finland. För Kimitoöns del innebar det att 24 personer med annan hemkommun än Kimitoön år 2014 valde Kimitoöns hälsocentral till egen hälsocentral för minst ett år, och år 2015 gjorde ytterligare åtta personer samma val, sammanlagt alltså 32 personer under åren Samtidigt har 21 personer med hemkommun Kimitoön valt en annan hälsocentral, 13 personer år 2014 och ytterligare åtta personer år Möjligheten till val av hälsocentral har inte haft någon synbar inverkan på hälsocentralens verksamhet. Kimitoöns hälsocentral kopplades upp till det nationella patientdataarkivet i mars Patientdataarkivet är en tjänst i vilken hälso- och sjukvårdsenheterna lagrar patientuppgifter ur sina egna datasystem på ett datasäkert sätt. Det elektroniska patientdataarkivet realiseras i etapper och av den anledningen införs uppgifter i arkivet så småningom vartefter användningen av arkivet utvidgas. Diskussionen om hälsovårds- och äldreomsorgsenhetens utrymmesbehov överskuggade budgetåren 2013 och 2014, och omsorgsavdelningens behovsutredning och fastighetsplan godkändes slutligen av kommunfullmäktige i november Anslag för planerings-, renoverings- och tillbyggnadsarbeten upptogs i investeringsplanen för åren Under hösten 2015 påbörjades arbetet med att uppgöra skisser över en renovering och utvidgning av Kimito hälsostation. Planen är att kunna inleda byggnadsarbetet efter sommaren Inom hälsovårdens verksamhetsområde har rekryteringen av behörig personal fortsatt att vara utmanande. Tillgågen till vikarierande läkare har var speciellt svår hösten 2015, och på tandläkarsidan har situationen inte varit nämnvärt mycket bättre. Det har visat sig vara svårt att rekrytera också vikarierande vårdpersonal och personal till olika specialistuppgifter. Åren 2014 och 2015 reducerades hälsostationernas och bäddavdelningarnas verksamhet på sommaren för att möjliggöra en patientsäker vård. Patientsäkerheten är ett fortgående tema för alla verksamhetspunkter inom hälsovården och omsorgsnämnden godkände år 2015 en plan för omsorgsavdelningens patientsäkerhetsarbete. Deltagandet i sjukvårdsdistriktets samarbetsnätverk har utökats, och samarbetet upplevs som viktigt. Nätverksutbildningarna fortsätter och personalen deltar aktivt i dessa. I kommunen har nätverk inom sårvården, minnesvården och diabetesvården utvecklats. Hälsovårdsenhetens förvaltning överskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 19,5 %. 140

141 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Öppna vården Vårdarresurserna ökades inom läkarmottagningarnas verksamhet hösten 2015 (inom befintliga budgetanslag) för att belastningen på vårdarna har blivit allt större, och antalet besök har ökat. Vårdarna arbetar dels självständigt, med egen patientmottagning, och dels i tätt samarbete med läkarna. Den planerade omstruktureringen av rådgivningsverksamheten så att all sjukvård koncentreras till läkarmottagningarna har inte förverkligats p.g.a. utrymmesbrist, speciellt svår är situationen på Kimito läkarmottagning. Diabetesmottagningens verksamhet har fortgått som rådgivningarnas verksamhet och där har man omorganiserat utdelningen av diabetesmaterial. Man kartlägger också diabetikerna i kommunen och kommer att fortsätta det arbetet ännu år Fortsättningsvis utreds om det finns ett behov av en psykiatrisk sjukskötare inom kommunens öppenvård. En hälsovårdare arbetade deltid inom Kaste II -projektet Välmående barn och unga, vilket fortsatte t.o.m. september Inom ramen för projektet har gränsöverskridande mångprofessionellt samarbete för familjer utvecklats mellan hälsovården, socialenheten och bildningsenheten. Familjeserviceverksamheten inom socialenheten har startat upp år 2015 och samarbete med rådgivningen har inletts genast. Inom skol- och studerandehälsovården har den nya elevvårdslagen trätt i kraft och betytt nya samarbetsformer med bildningen och skol-/studerandehälsovården under år Också samarbete mellan barnrådgivningen och dagvården berörs, där samma lag påverkar förskolan och barndagvården. Rådgivnings- och hälsofrämjande verksamheten kartlades år 2014 och utvecklingen och effektiveringen har fortsatt under år De utvidgade hälsokontrollernas innehåll och metoder har utvecklats och fungerar nu inom alla enheter enligt de nationella direktiven. Seniorrådgivningen, inklusive minnesmottagningen, har fungerat som en del av rådgivningens verksamhet sedan Geriatrikertjänster har köpts, och koordinerats via seniorrådgivningen. Temaeftermiddagar har hållits under året. Åbonejdens Alzheimerförening och arbetsgruppen med representanter från hälsovården och äldreomsorgen har fortsatt med projektet Hjärningar och under planering och utveckling är vårdkedjan för patienter med minnesstörningar. Företagshälsovården har med socialenheten och TE-centralen utvecklat hälsogranskningarna för arbetslösa under år 2015, arbetet fortsätter och effektiveras under år Ett kvalitetsprogram för företagshälsovården har startats upp och utbildning har hållits. Under 2015 har man inlett planeringen av en utlokalisering av den kommunala företagshälsovården fr.o.m , i linje med gällande lagstiftning. Kommunen fattade år 2015 beslut om att ta emot kvotflyktingar år 2016, och den anlände en grupp med 20 syriska flyktingar till kommunen. Under slutet av året 2015 har en hälsovårdare varit med och förberett flyktingmottagandet och bl.a. planerat genomförandet av hälsokontroller. Talterapeuten som anställdes i december 2013 var arbetsledig hela år 2015, för att sedan sluta arbeta i kommunen. Under året köptes talterapitjänster därför av privata serviceproducenter. I februari 2016 lyckades kommunen igen anställa en talterapeut på deltid. Som helhet överskred öppna vården de budgeterade anslagen med ca euro eller 5,3 %. 141

142 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Hälsovårdsenhet Ansvarsperson: Ledande läkare Stödtjänsterna Fysioterapiverksamheten har löpt planenligt under året. Verksamheten inom laboratoriet har fungerat med deltidsarrangemang då en av de tre ordinarie anställda laboratorieskötarna beviljades avsked i början av år Också verksamheten inom röntgen har fungerat med deltidsarrangemang tills rekryteringen av en ordinarie anställd röntgenskötare lyckades från och med augusti Den direktdigitala ben- och thoraxröntgen och ortopantomografapparaten förnyades år Under år 2015 har kartläggningen av behovet av ergoterapeut i kommunen påbörjats och fortsätter år Ergoterapitjänster köptes i liten skala år 2015 av en privat serviceproducent. Som helhet överskred stödtjänsterna de budgeterade anslagen med ca euro eller 9,6 %. Tandvården Verksamheten har inte kunnat bedrivas med full behövlig bemanning, och därför har budgeten underskridits. Av budgeterade 3,5 tandläkare har ca tre varit i arbete, och ingen munhygienist har varit anställd sedan augusti Hyrestandläkarnas antal har varit något lägre än tidigare p.g.a. att utbudet har varit mindre. Något flera direktanställda vikarier fanns år 2015, och en tillsvidareanställd tandläkare arbetade i en tandläkarbefattning fyra månader år Munhygienistarbetskraft har funnits att tillgå enbart som köptjänst eller som hyresarbetskraft. Antalet besök till tandvården var år 2015 sammanlagt st till tandläkare, munhygienister och tandskötare. Avgiftsintäkterna överskred aningen det budgeterade, i och med att en allt större andel av besöken görs av vuxna, betalande, kunder. Alla kontroller av barn, liksom den förebyggande verksamheten, har förverkligats lagoch planenligt. Till hösten hade planerats en kampanj Vatten släcker törst, men den kunde inte förverkligas p.g.a. bristen på munhygienister. Målsättningen är nu att kunna förverkliga kampanjen under år Tandvården underskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 5,1 %. Hälsocentralsjukhuset Inom hälsocentralsjukhusets verksamhet har man satsat på en aktiverande vårdmiljö där avdelningarnas vårdideologi och vårdprinciper har lyfts fram. Patientens och anhörigas delaktighet i vården betonas. Hälsocentralsjukhuset har förankrat och vidareutvecklat projektet Kraft i Åren genom att rehabiliteringsplaner vidareutvecklats för patienterna. Ett ökat samarbete är under utveckling med hemvården och fortsätter år Benämningen bäddavdelning har ändras till hälsocentralsjukhus från och med hösten Hälsocentralsjukhuset underskred de budgeterade anslagen med ca euro eller 12,8 %. 142

143 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren VERKSAMHET Specialsjukvården köps huvudsakligen från Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att tillhandahålla den specialiserade sjukvården inom sitt område. Sjukvårdsdistriktet producerar tjänster inom den specialiserade sjukvården som utgår från befolkningens behov och som kompletterar bassjukvården vid hälsocentralerna. svarar för utvecklingen och kvalitetskontrollen av laboratorie- och röntgentjänster vid hälsocentralerna och andra motsvarande specialtjänster. har i samarbete med hälsocentralerna hand om forskningen, utvecklingen och utbildningen inom sitt uppgiftsområde. Sedan år 2008 köper kommunen största delen av de barnpsykiatriska specialsjukvårdstjänsterna av en privat serviceproducent. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Om förslaget till ny lag om ordnandet av social- och hälsovården och övriga lagar som hänför sig till denna träder i kraft betyder det att specialsjukvården fr.o.m administreras av det social- och hälsovårdsområde som kommunen hör till. Det kommer i så fall att finnas fem social- och hälsovårdsområden i landet. Kommunerna skall, om lagförslaget träder i kraft, fortfarande stå för kostnaderna för social- och hälsovården. Fr.o.m har Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt skött akutvården. Kommunen ansvarar alltså inte längre för ambulansverksamheten. Kommunen står dock för kostnaderna även de kommande åren. Sjukvårdsdistriktets ekonomi är ansträngd. Hur detta kommer att påverka kommunen är inte klart. Alla kommuner skall ta i bruk earkivtjänsten senast Detta innebär att man inom specialsjukvården och primärhälsovården har tillgång till patienternas journaler oberoende var de vårdas. Kommunerna har redan länge väntat på att staten ger riktlinjer för framtidens hälso- och sjukvård på kommunal nivå. EKONOMIPLAN Det är av största vikt att primärvården sköter sin del av hälso- och sjukvården på ett tillfredsställande sätt. Patienter ska ges behövlig vård på rätt vårdnivå. Kommunen deltar aktivt i diskussioner som förs gällande ett eventuellt joursamarbete med sjukvårdsdistriktet, liksom i diskussioner gällande samarbetet inom hälsovårdens stödtjänster och frågor gällande IT. Kommunen kommer att fortsätta att köpa barn- och ungdomspsykiatriska tjänster både av sjukvårdsdistriktet och av en privat serviceproducent. 143

144 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren BINDANDE MÅL 2015 Mål Eftersträvad nivå / uppföljning Inga straffavgifter från specialsjukvården Patienter kan tas emot från specialsjukvården så att inga straffavgifter uppkommer Uppföljning straffavgiftsdagar har uppkommit under bäddavdelningarnas sommarstängning (5 + 5 veckor) NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Öppenvårdsbesök (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) Antal vårdperioder (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt) SPECIALSJUKVÅRDEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER ÄNDRAD BG15 BS15: Ökade kostnader Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt euro 144

145 OMSORGSAVDELNINGEN Enhet: Specialsjukvården Ansvarsperson: Ledande läkaren ALLMÄN OCH EKONOMISKA ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Specialsjukvården består i sin helhet av köp av tjänster. Kommunen har begränsade möjligheter att påverka användningen av dessa. Straffavgifter för att patienter inte kan hemförlovas från specialsjukvården till primärhälsovården erläggs nästan aldrig. Under 2015 uppkom dock straffavgifter för 28 dygn ( euro) under sommarmånaderna när bäddavdelningarna turvis var stängda. Kostnaderna för köp av specialsjukvårdstjänster från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har under 2015 varit högre än de för ändamålet budgeterade medlen. Totalt sett överskred specialsjukvården den ändrade budgeten med euro. För Egentliga Finlands sjukvårdsdistriktes del kan man konstatera att antalet poliklinikbesök har ökat från år 2014 till d.v.s. med besök under Antalet vårdperioder har hållit sig på samma nivå under 2015 som År 2014 var de st och år st. Kommunerna väntar på att staten skall dra upp riktlinjer för social- och hälsovården i landet skall ordnas. Staten har planer på att social- och hälsovården skall integreras i sin helhet och ordnas enligt en landskapsmodell fr.o.m Många stora frågor, gällande bl.a. finansieringen, är fortfarande oklara. 145

146 16.5 Avdelningen för miljö och teknik Miljö och teknik förvaltning Tillsynsenhet Fastighetsenhet Samhällsteknisk enhet Planläggningsenhet Avdelningen för miljö och teknik verksamhetsbidrag enligt enhet (utan kapitaldel av intern hyra) 17 % 31 % MoT förvaltning Tillsynsenhet 41 % 9 % 2 % Fastighetsenhet Samhällsteknikenhet Planläggning Avdelningen för miljö och teknik Kostnadsslag i procent Personalkostnader 2 % 5 % 1 % Köpta tjänster 22 % 38 % Material, förnödenheter och Understöd 32 % Hyreskostnader Övriga verksamhetskostnader 146

147 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Exklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2015 BS BS 2014 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,62 % Avgiftsintäkter ,65 % Understöd och bidrag ,32 % Hyresintäkter ,66 % Övriga verksamhetsintäkter ,94 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,69 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,28 % Lönebikostnader 0 Pensionskostnader ,09 % Övriga lönebikostnader ,70 % Lönebikostnader ,88 % Personalkostnader ,18 % Köp av tjänster ,67 % Material, förnödenheter och varor ,06 % Understöd ,61 % Hyreskostnader ,60 % Övriga verksamhetskostnader ,70 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,15 % VERKSAMHETSBIDRAG ,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,98 % RÄKENSKAPS.PER. RESULTAT ,23 % 147

148 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Inklusive Kimitoöns Vattenaffärsverk Ursprunglig Budgetändringar BG 2015 BS BS 2014 BG Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter ,25 % Avgiftsintäkter ,65 % Understöd och bidrag ,32 % Hyresintäkter ,66 % Övriga verksamhetsintäkter ,00 % VERKSAMHETENS INTÄKTER ,17 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader Löner och arvoden ,28 % Lönebikostnader Pensionskostnader ,09 % Övriga lönebikostnader ,70 % Lönebikostnader ,88 % Personalkostnader ,18 % Köp av tjänster ,28 % Material, förnödenheter och varor ,03 % Understöd ,61 % Hyreskostnader ,60 % Övriga verksamhetskostnader ,14 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,50 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,76 % RÄKENSKAPSPER. RESULTAT ,13 % 148

149 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Miljö- och teknik förvaltningen ansvarar för beredning av tekniska nämndens beslut och protokollföring. Vidare ingår avdelningens personalansvar, budget och bokslut. MoT förvaltning sköter också intressebevakningen gällande samtliga trafikfrågor i kommunen, kommunens jord- och skogsbruk, tomtförsäljning och uthyrning. Tomtproduktion, övergripande ansvar för investeringar och försäljning av fastigheter samt den strategiska planeringen i sin helhet är betydande delar av arbetsuppgifterna. Dessutom fungerar MoT förvaltning som kontaktorgan för miljöhälsovården och veterinärvården som sköts av ett samarbetsområde med Lundo som värdkommun, för avfallssamarbetet som handhas av Sydvästra-Finlands avfallshanteringsnämnd, tidigare avfallsavfallsnämnden i Salo stad samt för brand- och räddningsväsendet där Åbo stad är värdkommun. Tekniska chefen fungerar dessutom som koordinator i beredskapsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den s.k. SOTE reformen och vad den medför för kommunen kommer att ha inverkan också på avdelningen för miljö- och teknik. Det finns flera utvecklingsscenarier, men den mest troliga är att kommunen kommer att bli hyresvärd då det nya SOTE området inleder sin verksamhet Det är av vikt att följa med hur SOTE reformen kommer att inverka på kommunens fastighetsmassa. Detta kan ha effekter på både personalbehov och utrymmesfrågan. Vilket är kommunens behov av omsorgsbyggnader fram till Inom kollektivtrafiken har vidtagits en omändringsprocess som gäller både regionbiljett och sättet hur kollektivtrafiken upprätthålls. Tillsvidare är processen oavslutad och sannolikt kommer resultatet att vara en minskad statlig stödnivå för både regionbiljettsystemet och den stödda kollektivtrafiken. Processen kommer att pågå fram till Sannolikt betyder det att ansvariga myndigheten, ELY centralen och kommunen kommer att få ett större ansvar för att upprätthålla busstrafiken till och från Kimitoön. Klimat- och miljödiskussionen kommer att intensifieras ytterligare genom att mål på nationell nivå börjar tillämpas. Detta betyder i förlängningen att kommunerna överlag och också vår kommun är tvungen att iaktta allt strängare energi-, miljö- och klimatnormer, alltså kommande investeringar p.g.a. nya direktiv och normer. EKONOMIPLAN Mark och boendepolitiska programmet tillämpas. Det betyder diskussioner om och kring de verktyg som finns i programmet. Processen med byggnadsuppmaning har tillfälligt återtagits men kan fortsättas då Kimito centrum detaljplan II är godkänd. Bostadspolitiska linjeringar som delägarbostäder, marknadsföring av radhustomter åt områdesbyggare och marknadsföring av kommunens tomter är åtgärder som skall prioriteras. Fortsatt försäljning av kommunala fastigheter ges prioritet. De fastigheter som nu har försäljningsbeslut bör aktivt marknadsföras dels via förmedling men också direkt kommunal försäljning är en lämplig kanal. Intressebevakningen i trafik/kommunikationsfrågor bör intensifieras speciellt då det gäller kollektivtrafik. 149

150 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen Programmet EKO-LOGISKT uppdateras under En målsättning är att programmet kommer att vara mera i riktning klimatstrategi. Sannolikt kommer det att finnas stort privat utbud och därmed också aktivitet att bjuda ut områden till försäljning åt kommunen. Det är sannolikt både råmark, vattenområden och bebyggda fastigheter som kommer att erbjudas. Gällande råmark i anslutning till våra tätorter bör kommunen i allmänhet alltid vara intresserad på sätt som närmare beskrivs i mark- och bostadspolitiska programmet. Gällande bebyggda fastigheter skall linjen vara mycket stram, endast anskaffningar som kan motiveras med utrymmesbehov eller som kan leda till bättre framtida helheter ska övervägas. Inom ansvaret för utarrendering av åkermark och skogsbruk kommer år 2016 att vara ett försiktigt normalår. 150

151 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Programmet EKO-LOGISKT uppdateras Eftersträvad nivå / uppföljning En intern förankringsprocess inleds, med mål att ekologiska och klimatsmarta val blir en del av av verksamheternas vardag. Uppföljning Målet nåddes inte i och med att programmet EKO-LOGISKT inte blev klart under året. Arbetet pågick under större delen av året men arbetet blev inte klart. Arbetet fortsätter. Programmet EKO-LOGISKT omsätts i praktiken. Ekologi och klimatsmarta val bör tydligare införas i beslutsprocesser i hela kommunen. Upphandlingarna bör innehålla ett urvalskriterium med miljöhänsyn Uppföljning Arbetet har påbörjats i samband med uppdateringsprocessen av EKO-Logiskt i en intern arbetsgrupp. Bättringar kan alltid göras Verkställa ramavtalsupphandling om Ramavtal upphandlas så att det träder i kraft planeringstjänster Uppföljning Ramavtal upphandlades och det är i kraft Bevakning av trafiklösningar, tidtabeller och Aktiv diskussion med användare, ELY centralen och trafikstatliga lösningar inom skärgårds- och upprätthållare kollektivtrafiken Uppföljning Fortsatt kontakt har hållits och en del av arbetet har på berömvärt sätt stötts av skärgårdsnämnden Verkställa markpolitiska programmet Byggnadsuppmaning fullföljs under året i delar av Kimito centrum. Uppföljning Bygguppmaningen har återtagits p.g.a att man påbörjat en detaljplanering av Kimito centrum Verkställa boendepolitiska programmet Sälja 12 bostadstomter Medverka till att ett nytt bostadsprojekt av storleksordningen radhus eller flervåningshus Uppföljning Två bostadstomter och en affärstomt har sålts. De svåra ekonomiska tiderna har försvårat tomtförsäljningen. 151

152 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Tekniska nämndens möten Behandlade paragrafer Beslut tekniska chefen Intressebevakningsuppdrag Sålda eller utarrenderade tomter Övriga köpebrev, bostäder, områden PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Teknisk chef Byråsekreterare 0,2 0,6 0,6 0,6 Byråsekreterare på tidsbundet avtal 1 Projektledare (Smarta Kimitoön) 1 Summa årsverken 2,2 2,6 1,6 1,6 MILJÖ- OCH TEKNIK FÖRVALTNING BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag 0 Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: 152

153 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Miljö- och teknik förvaltning Ansvarsperson: Tekniska chefen ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Verksamheten löpte i normala spår. Inkomsterna från försäljning av objekt som det finns föravtal på och den ännu oavslutade försäljningen av skogsområdet i Kulla för METSO skyddsändamål, kommer att garantera att målen för markförsäljning nås också Också övriga objekt finns till försäljning, närmast i fastighetsmassan som kommunen inte har användning av. Kommunen har också förvärvat markområden. Också den utvecklingen förväntas fortsätta och ge möjlighet till att köpa nya intressanta områden. 153

154 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef VERKSAMHET Tillsynsenheten ansvarar för beredningen, protokollföring och verkställandet av bygg- och miljötillsynsnämndens beslut. Till ansvarsområdet hör de uppgifter som hör till kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet samt ärenden som berör marktäkts lagstiftning, samt handhar och sköter dit hörande tillstånds- och tillsynsärenden. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den fortsatta tekniska utvecklingen och de allmänna kraven samt uppföljning av gällande lagstiftning kräver fortsatt uppföljning och ställer stora krav på tillsynsenheten. Som exempel kan nämnas strängare energibestämmelser och behandlingen av avloppsvattnen utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde. Omfattningen av byggandet uppskattas bli ca 400 lov/år. Fastighetsägarna skall rena sitt avloppsvatten i enlighet med avloppsvattenförordningen före den Eftersom de flesta fastigheterna som inte är anslutna till vattentjänstverkets avloppsvattennät inte fyller förordningens krav, kommer detta att påverka tillsynsenhetens arbetsbörda. EKONOMIPLAN Tillsynsenhetens personal specialiserar sig genom fortsatt uppföljning av utvecklingen och lagstiftningen av de delområden som tillsynsenheten ansvar för. Enheten utvecklar arbetsmetoder som hjälper till att utföra arbetsrutinerna effektivare. BINDANDE MÅL 2015 Mål Satsning på utveckling av personalen Eftersträvad nivå / uppföljning Minst ett utbildningstillfälle per år/anställd Utvecklingssamtal förs en gång per år med personalen Uppföljning Personalen har deltagit på utbildningstillfällen På grund av tillfälliga arrangemang inom personalen har inte utvecklingssamtal förts under året Bygglovshanteringen Fatta beslut inom 4 veckor efter att bygglov blivit anhängigt Uppföljning Beslut har i medeltal fattats inom fyra veckor efter att bygglov blivit anhängit, behandlingstiden för kompletta ansökningar har dock i regel varit kortare Avfallshanteringsplaner för småbåtshamnar Godkänna avfallshanteringsplaner för småbåtshamnarna Uppföljning Avfallshanteringsplaner för de flesta småbåtshamnar har godkänts, resterande småbåtshamnar har uppmanats komplettera eller lämna in avfallshanteringsplan Uppmana fastighetsägare ytterom vattentjänstverkets Annonsera och informera fastighetsägare om förordningen verksamhetsområde att förbättra fastighetens som berör behandling av avloppsvatten avloppsvattensystem Uppföljning Fastighetsinnehavare har informerats om förordringen som berör behandling av avloppsvatten 154

155 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Byggnadstillsyn Bygglov, åtgärdstillstånd och anmälningar Utförda syner Miljövård Givna utlåtanden och tjänstemannabeslut Utförda inspektioner PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Tillsynschef Byggnadsinspektör Ledande miljösekreterare Miljöinspektör Byråsekreterare Teknisk assistent Totalt TILLSYNSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Tillsynsenhetens verksamhetskostnader har varit mindre än budgeterat. Totala intäkter har varit (byggnadstillsynen / miljötillsynen ) större än budgeterat. 155

156 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Tillsynsenheten Ansvarsperson: Tillsynschef ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Året innebar inga större förändringar, enhetens ekonomi år 2015 var bra, totala intäkter var större och kostnaderna var mindre än budgeterat. Antalet behandlade bygglov och åtgärdstillstånd år 2015 var större än år 2014, ökningen beror delvis på förbättringsarbeten av elöverföringsnätet som har utförts på kommunens område och till det tillhörande anordningar. Trotts ett högre antal av behandlade tillstånd var det totala byggande, med andra ord summan av beviljade m2, något mindre år 2015 än år Tillsynsenhetens uppgifter och uppgiftsmängd uppskattas fortsätta på samma nivå under kommande år som det har varit under de senaste åren. 156

157 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen VERKSAMHET Verksamheten inom fastighetsenheten är uppdelad i två verksamheter; fastigheterna samt kost- och städfunktionen. Gällande fastigheterna förvaltar, underhåller och hyr fastighetsenheten ut kommunens byggnadsfastigheter. Uthyrningen sker huvudsakligen till interna kunder, de olika avdelningarnas enheter, men bostäder samt affärsoch ekonomibyggnader även till externa kunder. Fastighetsarbetsledaren samt fastighetsskötarna är de som i praktiken sköter det dagliga fastighetsunderhållet. Vid större åtgärder på fastigheterna används utomstående arbetskraft. Kost- och städfunktionen sköter om städningen i de kommunala byggnaderna i vilka det bedrivs kommunal verksamhet, förutom i omsorgsavdelningens vårdproducerande enheter. Städarbetsledaren handhar arbetsledningen av städpersonalen. Dessutom ansvarar kost- och städfunktionen för tillredningen av mat för kommunens åldringar, skolelever, daghemsbarn samt till barnen i familjedagvården. Kosthållsföreståndaren fungerar som förman i respektive kök. Kost- och städchefen fungerar som förman för hela köks- och städpersonalen. FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Den offentliga sektorn står inför stora förändringar i framtiden. Social- och hälsovårdsreformen är en sak som med säkerhet speglar sig även på bl.a. fastighetsinnehavet i kommunerna. Vad händer t.ex. med omsorgens byggnader då de nya social- och hälsovårdsdistrikten övertar verksamheten? Vem får ansvaret för dem och vilka resurser finns att underhålla dem? Dessa frågor får vi förhoppningsvis ett svar på rätt snart. Effektivering av verksamheterna på olika fronter är något man p.g.a. minskade intäkter är tvungna att fundera på. Detta berör även fastighetsskötseln samt kost- och städfunktionerna. En del väljer med säkerhet att privatisera funktioner medan andra gör en intern effektivering av sina funktioner. Eftersom problem med inneluften redan i flere års tid varit en sak som varit högt på agendan, finns stora krav på ett brett kunnande bland dem som deltar i planeringen och förverkligandet av nybyggnads- eller renoveringsprojekt. Inneluftsproblemen är mångfasetterade och begränsar sig inte enbart till mögelskador i byggnaderna. Maten, och vad vi äter har i dag tagit stor plats i vårt dagliga liv. Medierna tar upp ämnet, och vinklar det på många olika sätt. Nya dieter presenteras i en rasande fart och olika specialister på mat uttalar sig för och emot. Vi får influenser om mat från olika länder. I tv kan vi följa med matprogram av de mest fantasifulla slag. Att hålla balans mellan det vad våra kunder förväntar sig av den offentliga måltiden och ena sidan och rekommendationer om matens näringsinnehåll och den andra sidan är en utmaning. Städbranschen har inom de senaste 15 åren gjort enorma framsteg. Nanoteknik, städning med ozonvatten, nya och effektivare städmaskiner, en intressant bransch! 157

158 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen EKONOMIPLAN Under ekonomiplaneperioden kommer arbetet med att effektivera enhetens funktioner att inledas, endera med utomstående konsulthjälp eller som eget arbete. Målsättningen är att vi skall kunna identifiera de områden där det finns möjligheter att effektivera funktionerna och även hitta lösningar för att effektivera dem. Privatisering är inget självändamål, utan många saker går att göra på ett effektivare sätt även inom den egna organisationen. Energi- och vattenförbrukningen kommer att börja följas upp mera regelbundet och för de största och mest centrala fastigheternas del är tanken att rapporteringen av förbrukningarna skulle bli offentlig. Vid nyinvesteringar och renoveringar fästs större uppmärksamhet vid energi- och vattensnåla lösningar. Köksfunktionens matprojekt Heimlaga har medfört en högre standard på skolmaten. Att kunna hålla denna standard jobbar vi för även framöver. Städskolningen för en del av kost- och städfunktionens anställda städare blir klar inom maj månad Utbildningen ger städpersonalen förutsättningar att på ett effektivare sätt utföra sina arbetsuppgifter. 158

159 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Fastigheterna Eftersträvad nivå / uppföljning Ett system byggs upp för att på ett En utvärdering görs vid årets slut. bättre sätt kunna följa med energi- och Uppföljning vattenförbrukningarna i de mest Uppföljningen av förbrukningarna har börjat göras mera centrala fastigheterna. systematiskt. Under början av år 2016 är tanken att publicera siffrorna för de mest centrala fastigheterna på kommunens hemsidor. En utredning om hur fastighetsskötseln kan effektiveras inleds under året. Kost- och städfunktionen Utgör i slutändan beslutsförslag för om verksamheten i framtiden sköts i egen regi eller om en konkurrensutsättning börjar beredas. Uppföljning Som ett verktyg för fortsatt utredning, har en dimensionering av fastighetsskötseln gjorts under året. I övrigt har utredningen lagts på is. Göra en undersökning angående städkvaliteten En sammanställning görs för att kunna jämföra med tidigare års resultat. Uppföljning Undersökningen har inte gjorts. En plan för att utveckla kost- och städfunktionen påbörjas under året. Utgör i slutändan beslutsförslag för om verksamheten i framtiden sköts i egen regi eller om en konkurrensutsättning börjar beredas. Uppföljning Planen är gjord och de flesta inom kost- och städfunktionen har varit delaktiga i processen. Planen har lagts på is. Städskolning för städpersonalen fortsätter. Skolningen slutförs i maj Uppföljning Fem anstaltsvårdare dimitterades våren Utvecklingssamtal för personalen en gång/år. Utvecklingssamtal gör sen gång/år/anställd. Uppföljning Utvecklingssamtal har hållits med ca 80 % av kost- och städpersonalen. Färdigställa datorprogram för recept-, närings- Att programmet används i det dagliga arbetet i skolköken. och kostnadsberäkning för skolsidan. Uppföljning Kökspersonalen har fått skolning i användning av receptprogrammet och några kök använder nu programmet. En strategi för kost- och städfunktionen görs under Strategin gås igenom med personalen och börjar tillämpas under året. Uppföljning Strategin är gjord. 159

160 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen Miljömål Byta ut pappershanddukar mot tyghanddukar. Införs i en skola. Uppföljning Infört i en skola och ett daghem. Kompostering i alla kök. Genomgång av hur komposteringen är skött. Uppföljning Största delen av köken sorterar bioavfallet. NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Fastigheternas våningsyta Antalet byggnader Bostadslägenheter Antal matportioner Städade ytor

161 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Enhetschef Byggnadsingenjör 1 1 0,2 0,2 Projektingenjör Kost- och städchef Byråsekreterare 0,85 0,85 0,85 0,85 Fastighetsarbetsledare Fastighetsskötare 8,6 8 7,75 7 Städarbetsledare 1 0,5 1 1 Kökspersonal 23,4 22,33 24,19 23,88 Städpersonal 16,12 15,07 14,8 12,32 FASTIGHETSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Verksamhetsintäkterna Försäljningsintäkter Hyresintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetskostnaderna Personalkostnaderna Köp av tjänster Försäkringar Bygg och underhåll av maskiner och anläggn Avfallshantering

162 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Fastighetsenheten Ansvarsperson: Fastighetschefen Interna förvaltningstjänster Renhållnings- och tvätteritjänster Kontors-, bank- och experttjänster ADB-tjänster Bygg och underhåll av byggnader Interna köp av servicepoolen Inköp av material, varor och förnödenheter Värme Övrigt material Inventarier Städ- och rengöringsmaterial Litteratur Elektricitet Beklädnad Internt vatten Snöröjning AV-material Tidskrifter ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN För fastighetsenhetens del har verksamheten på det stora hela fortsatt som förut. Av fastighetsskötarna har en gått i ålderspension under året och vid årsskiftet har ytterligare en gått i sjukpension. Åtminstone inledningsvis kommer inga nyanställningar att göras i stället för dessa personer i.o.m. att fastighetsmassan också kontinuerligt har minskat. Framtiden för fastighetsenhetens verksamhet är fortfarande delvis en aning osäker eftersom man på riksnivå inte ännu kommit fram till hur social- och hälsovården ordnas i framtiden. När det klarnar hur dessa saker skall skötas, klarnar antagligen samtidigt i vilken utsträckning kommunen kommer att producera fastighetsskötselsamt kost- och städtjänster. Dimensioneringen av fastighetsskötseln som gjordes under 2015 ligger som grund för fortsatt planering av hur verksamheten kan effektiveras. 162

163 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef VERKSAMHET Enheten för samhällsteknik ansvarar för samhällsutveckling, förverkligandet och underhåll av detaljplaner, trafik och vägfrågor, allmänna områden och grönområden, adresser, utveckling av vattentjänster, ARA frågor, brygg och hamnverksamhet mm. Enheten består av fyra huvud verksamhetsområden: 1 Samhällsteknisk förvaltning 2 Trafikleder 3 Parker och allmänna områden 4 Hamnverksamhet FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Samhället förändras och utvecklas i en allt snabbare takt. Detta innebär även att kommunens verksamhetsförutsättningar ändrar. Lagstiftningen ändrar. Kunderna och kommun innevånarna är mera krävande än tidigare, flyttningsbenägenheten inom kommunen växer, behov av bostäder ökar, företagarna gör snabba beslut vilket kräver bla ett mångsidigt tomtutbud. Kunderna vill ha snabb och sakkunnig service. Allt detta ställer stora krav på enheten för samhällsteknik. För att möta kundernas behov av service. För att utveckla personalens kunnande ordnas kontinuerligt enhetsmöten och personalen uppmuntras till utbildning. I kommunen finns en stor mängd information och kunnande som behövs i det dagliga servicearbetet. Målsättningen är att sammanställa informationen i databaser och register som sedan kontinuerligt underhålls. Dessa databaser och register underlättar och möjliggör sedan en mera professionell kundbetjäning, samtidigt som den lilla organisationen görs mindre sårbar för personalbyten. 163

164 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef BINDANDE MÅL

165 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK Enhet: Samhällsteknik Ansvarsperson: Infrachef NYCKELTAL Prestationer BS14 BG15 BS 15 Antal bryggplatser Personal Enhetschef Expert Byråsekreterare Arbetsledare Servicemän SAMHÄLLSTEKNISKENHET BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Tillverkning för eget bruk Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG FÖRÄNDRINGAR BG15 BS15: De största enskilda avvikelserna mellan budget och bokslut: En relativt stor del av personalens arbete bokfördes på Kimitoöns Vattens investeringar ungefär Mindre sålda tjänster till Kimitoöns Vatten ungefär El kostnader ungefär Bidrag betalades inte ut åt nya vattenandelslag Snöröjningskostnaderna underskred BG pga snöfattig vinter ungefär Lönekostnaderna underskreds pga att vikarier inte har använts under året ungefär Verksamhetsbidraget underskreds sammanlagt med ungefär

166 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen VERKSAMHET Planläggningsenheten sköter beredningen av kommunens markplanering. I främsta hand är det fråga om delgeneralplanering och detaljplanering samt beredning av undantagsbeslut och planeringsbehovslösningar. Enheten sköter också beredningen av det kommunala beslutsfattandet gällande stranddetaljplaner som uppgörs av markägarna FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN Det förändrade läget i kommunen efter FN-Steel Oy Ab:s konkurs har medfört ett nytt extra tryck på markplaneringen. Likaså har de kommunala besluten om att skapa sammanhållen förvaltning med statliga myndigheter, öppnat upp planläggningsläget i Dalsbruk. Fokus finns nu på Dalsbruk. Detaljplanen för Dalsbruks hamn är prioriterad i prioritetsgrupp ett. Viktiga andra planer är Kasnäs detaljplan och Brinkkulla detaljplan. Planläggningsläget i Finland och på Kimitoön ändrades väsentligt i och med statens åtgärder om befrämjandet av förnybar energiproduktion. Vindkraften har sedan 2011 satt sin prägel på planläggningen i Kimitoöns kommun. För tillfället finns fem vindkraftsgeneralplaner under arbete. Planläggning av nya områden och med jämna mellanrum uppdatering av gamla planer blir hela tiden mer och mer ett måste i samhällsbyggandet. Invånarna ställer krav på planeringen, kampen om nya invånare kräver aktiv planering och statliga myndigheter kräver som regel planering för t.o.m. riktigt små markanvändningsprojekt. EKONOMIPLAN Detaljplanen för Dalsbruks hamn förs till beslut. Detaljplanen för Brinkkulla sätts till påseende som utkast och planeras ha ett nytt upplägg i och med att invånare görs delaktiga i ett tidigt skede. Tanken är att man i utkastskedet kan reservera tomt i ett visst på förhand bestämt kvarter och sedan vara med och utforma tomten och vad som får byggas på den under planläggningens gång. Uppdatering av Dragsfjärds skärgårds östra stranddelgeneralplan och detaljplanen för Kasnäs har som mål att bli klara under 2015 eller

167 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen BINDANDE MÅL 2015 Mål Detaljplan för Dalsbruks hamn Eftersträvad nivå / uppföljning Planen sätts till påseende som utkast och förslag Uppföljning Målet nått. Detaljplanen har vunnit laga kraft Detaljplanen för Kasnäs Planen sätts till påseende som förslag Uppföljning Målet har inte nåtts. Planen stött på motstånd hos de regionala myndigheterna Stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds östra skärgård Sätts till påseende i förslagsskedet Uppföljning Målet nåtts Ändring av stranddelgeneralplanen för Örö Detaljplanen sätt till påseende som utkast och förslag Uppföljning Målet nått. Stranddelgeneralplanen har vunnit laga kraft Detaljplan för Brinkulla Detaljplanen sätt till påseende som utkast Uppföljning Målet har inte nåtts. Planeringsarbet inlett i början av Planeringsprocessen har inte väckt önskat resultat bland sökta intressenter/invånare Detaljplanen för Kimito centrum Detaljplanen sätt till påseende som utkast Uppföljning Målet har nåtts. Vindkraftsgeneralplaner Olofsgård sätts till påseende som utkast Uppföljning Målet har inte nåtts. Markägaren har lagt planeringsarbetet tillsvidare ned 167

168 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen NYCKELTAL Prestationer BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Slutförda generalplaner eller uppdateringar Slutförda små uppdateringar generalplaner Slutförda detaljplaner eller ändringar Slutförda stranddetaljplaner Undantagslov eller planeringsbehovslösningar PERSONALBUDGET Antal årsverken BS 13 BS 14 BG 15 BS 15 Planläggningsarkitekt 0,8 0,8 0,8 0,8 Planläggare ,25 Byråsekreterare 0,8 0,6 0,5 0,6 Totalt 1,6 1,4 2,3 1,65 168

169 AVDELNINGEN FÖR MILJÖ- OCH TEKNIK Enhet: Planläggningsenhet Ansvarsperson: Tekniska chefen PLANLÄGGNINGSENHETEN BS 2013 BS 2014 BG 2015 BG-ändring ÄND BG 2015 BS 2015 TP 2013 TP 2014 TA 2015 TA-muutos MUU TA 2015 TP 2015 VERKSAMHETSINTÄKTER Personalkostnader Köp av tjänster Material, varor och tillbehör Understöd och bidrag Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETSKOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG AVVIKELSER BG15 BS15: Personalkostnaderna under budget, beroende på att man inte lyckats anställa en ordinarie planläggare. Planläggningskostnaderna för detaljplaner och generalplaner över budgeterat, främst beroende på att man varit tvungen att använda konsulter mer än beräknat samt att planerna krävt flera utredningar än planerat. Personalkostnader under budget ca Utgifterna för generalplanering har överskridit budgeten med ca Utgifterna för detaljplanering har överskridit budgeten med ca ALLMÄN OCH EKONOMISK ANALYS SAMT BEDÖMNING AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Dalsbruks hamn detaljplan har slutförts under 2015, vilket medför möjligheter till gynnsam utveckling i Dalsbruk. Även Örö stranddelgeneralplan har färdigställts vilket har hjälpt till att utveckla Örös turismnäringar. Planläggningsarbetet fortsätter eller har påbörjats beträffande följande planer, Brinkkulla, Kimito centrum II, Valsverksholmen och Kasnäs detaljplaner. Vidare läggs fokus nu på Dragsfjärds östra skärgårds stranddelgeneralplan som sattes till påseende under år Avdelningen har inte lyckats anställa en ordinarie planläggare, vilket medfört användning av konsulter i planläggningsarbetet mera än beräknat. 169

170 17 BUDGETUTFALL 17.1 Driftsekonomidelens utfall 2015 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % FÖRVALTNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,67 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,77 % VERKSAMHETSBIDRAG ,59 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,05 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,55 % FÖRVALTNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,08 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,15 % VERKSAMHETSBIDRAG ,96 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,37 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,49 % PERSONALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,68 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,55 % VERKSAMHETSBIDRAG ,17 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,17 % EKONOMIENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,63 % VERKSAMHETSBIDRAG ,17 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,30 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,96 % IKT-ENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,74 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,51 % VERKSAMHETSBIDRAG ,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,37 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,16 % 170

171 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % UTVECKLINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,02 % VERKSAMHETSBIDRAG ,00 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,65 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 % UTVECKLINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,06 % VERKSAMHETSBIDRAG ,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,14 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,30 % SKÄRGÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,92 % VERKSAMHETSBIDRAG ,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,92 % TURISM VERKSAMHETENS INTÄKTER ,06 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,86 % VERKSAMHETSBIDRAG ,88 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,95 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,98 % LANDSBYGD VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,46 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,46 % MARKNADSFÖRING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,02 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,52 % VERKSAMHETSBIDRAG ,56 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,56 % NÄRINGSLIV VERKSAMHETENS INTÄKTER ,51 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,89 % VERKSAMHETSBIDRAG ,97 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,97 % PROJEKTVERKSAMHET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,31 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,31 % 171

172 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % BILDNINGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,41 % VERKSAMHETSBIDRAG ,81 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,90 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,94 % BILDNINGSAVDELNINGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,42 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,99 % VERKSAMHETSBIDRAG ,85 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,12 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,80 % BARNOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,10 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,26 % VERKSAMHETSBIDRAG ,40 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,40 % UNDERVISNINGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,62 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,95 % VERKSAMHETSBIDRAG ,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,15 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,92 % VUXENINSTITUTET VERKSAMHETENS INTÄKTER ,31 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,14 % VERKSAMHETSBIDRAG ,46 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,46 % BIBLIOTEKSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,78 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,08 % VERKSAMHETSBIDRAG ,48 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,00 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,64 % FRITIDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,75 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,69 % VERKSAMHETSBIDRAG ,29 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,99 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,22 % KULTURENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,03 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,84 % VERKSAMHETSBIDRAG ,45 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,01 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,39 % 172

173 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % OMSORGSAVDELNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,24 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,32 % VERKSAMHETSBIDRAG ,15 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,60 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,96 % OMSORGENS FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,86 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,29 % VERKSAMHETSBIDRAG ,27 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,22 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,36 % SOCIALENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,56 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,29 % VERKSAMHETSBIDRAG ,93 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,93 % ÄLDREOMSORGSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,95 % VERKSAMHETSBIDRAG ,19 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,32 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,27 % HÄLSOVÅRDSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,03 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,72 % VERKSAMHETSBIDRAG ,06 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,47 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,52 % SPECIALSJUKVÅRD VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER ,66 % VERKSAMHETSBIDRAG ,66 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,66 % 173

174 Budget Budgetändring Ändrad budget Bokslut Avvikelse % AVDELNINGEN FÖR MILJÖ OCH TEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,17 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,50 % VERKSAMHETSBIDRAG ,54 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,76 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,13 % MOT FÖRVALTNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,69 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,24 % VERKSAMHETSBIDRAG ,34 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,34 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,69 % TILLSYNSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,12 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,40 % VERKSAMHETSBIDRAG ,92 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN 0 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,92 % FASTIGHETSENHETEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,18 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,91 % VERKSAMHETSBIDRAG ,74 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,63 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,05 % SAMHÄLLSTEKNIK VERKSAMHETENS INTÄKTER ,37 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,00 % VERKSAMHETSBIDRAG ,24 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,20 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,73 % PLANLÄGGNING VERKSAMHETENS INTÄKTER ,07 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,74 % VERKSAMHETSBIDRAG ,14 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,14 % KIMITOÖNS VATTEN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,53 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,49 % VERKSAMHETSBIDRAG ,87 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,13 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,80 % KIMITOÖNS KOMMUN VERKSAMHETENS INTÄKTER ,43 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK ,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER ,98 % VERKSAMHETSBIDRAG ,18 % AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN ,88 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT ,61 % 174

175 17.2 Resultaträkningsdelens utfall 2015 RESULTATRÄKNING Inklusive Kimitoöns vattenaffärsverk 2015 Budget Extern / intern Budget ändringar Änd budget Bokslut Avvikelse % VERKSAMHETENS INTÄKTER Försäljningsintäkter , ,74 98,75 % Avgiftsintäkter , ,91 111,02 % Understöd och bidrag , ,95 123,56 % Hyresintäkter , ,72 95,16 % Övriga verksamhetsintäkter , ,07 88,24 % VERKSAMHETENS INTÄKTER , ,33 100,43 % TILLVERKNING FÖR EGET BRUK , ,39-100,00 % VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , ,40 95,79 % Köp av tjänster , ,25 103,23 % Material, förnödenheter och varor , ,17 96,60 % Understöd , ,51 104,66 % Hyreskostnader , ,94 94,16 % Övriga verksamhetskostnader , ,14 142,29 % VERKSAMHETENS KOSTNADER , ,61 98,98 % VERKSAMHETSBIDRAG , ,33 98,18 % SKATTEINKOMSTER Kommunalskatt , ,35 101,66 % Samfundsskatt , ,85 126,66 % Fastighetsskatt , ,91 104,01 % SKATTEINKOMSTER , ,11 102,70 % STATSANDELAR , ,00 101,30 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Ränteintäkter , ,44 66,56 % Övriga finansiella intäkter , ,35 95,76 % Räntekostnader , ,21 53,23 % Övriga finansiella kostnader , ,24 85,45 % FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNA , ,66 49,38 % ÅRSBIDRAG , ,10 190,50 % AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNING , ,67 89,88 % RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT , ,77-106,63 % ÖKNING(-)/MINSKNING(+) AV AVSKRIVN.DIF , ,56 96,87 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT , ,21-146,32 % I räkenskapsperiodens överskott ingår Vattenaffärsverkets interna intäkter för anslutningsavgiften till vatten- och avloppsnät för det nya daghemmet Silva. I den officiella resultaträkningen är räkenskapsperiodens överskott ,60 euro mindre, eftersom de interna posterna där har eliminerats. 175

176 Specifikation av skatteinkomsterna Skatteinkomster Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatten Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt År Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, Förändring % % ,3 % ,75 % ,1 % ,75 % ,0 % ,75 % ,9 % ,75 % ,1 % ,75 % ,75 % År Fastighetsskattesats Allmän Stadigvarande bostad % 0,22 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,32 % ,1 % 0,37 % Specifikation av statsandelarna Statsandelar Ursprunlig budget Budgetändring Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Statsandel för kommunal basservice inkl. utjämningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt

177 17.3 Investeringsdelens utfall 2015 Förvaltningsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till förvaltningen Investering 2015: Budgetändring 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,38 Inkomster Nettoutgift , , ,38 Analys: Under året har vi uppdaterat kommunens ekonomisystem. Kommunens intranet har också förnyats och blir klar vintern 2016, del 3/3 av investeringen bokförs först år IKT-utrustning och program Serversystem, backup system och nätverk Investering 2015: Budgetändring 2015 : Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2015 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,01-830, ,01 Inkomster Nettoutgift ,01-830, ,01 Analys: Vi har gjort uppgraderingar i servermaskiner och nätverksutrustning, speciellt har vi satsat på trådlösa nätverk eftersom mängden pek- och bärbara datorer ökat kraftigt i skolorna. Utvecklingsavdelningen 1. ADB-utrustning och program Datorer, kringutrustning och program till utvecklingsavdelningen Investering 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,45 Inkomster Nettoutgift , , ,45 Analys: Behovet av nya datorer och datorprogram var mindre än uppskattat under året. 177

178 Bildningsavdelningen 1. IT-utrustning och programlicenser Bildningsavdelningens mål är att på några års perspektiv vara en föregångare gällande ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Det kräver satsning på datorer, kringutrustning, program och fortbildning av lärarna. Bildningsavdelningens strävan att förnya och komplettera skolornas IT-utrustning är ett steg i denna riktning. Nästa år satsas pengar på flere elevdatorer. Ekonomiska resurser behövs också till programlicenser. Studentskrivningarna utförs elektroniskt stegvis med början från hösten En del av de budgeterade anslagen läggs därför på IT-utrustning för de blivande studenterna. Skolorna och lärarna Gymnasiets elever Bildningens övriga enheter Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,23 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,23 Analys: Bildningsavdelningen anskaffade 102 datorer och 74 pekplattor för elevanvändning under år Det trådlösa nätverket förbättrades med nya WLAN stationer, servrar uppdaterades. Utöver utrustning till skolorna skaffades även ett antal nya program, bl.a. till elevården ( Abilita). Till eleverna på gymnasiet skaffades planenligt elevdatorer åt alla nya elever. Även utrustning för de elektroniska studentskrivningarna har anskaffats. Orsaken till underskridningen är att kommunen varit med i ett IKT projekt där staten har finansierat 80 % av projektet och kommunen 20%. Kommunens andel för anskaffningar av utrustning var i projektet, därför blev det ,77 oanvänt i investeringsbudgeten Omsorgsavdelningen Äldreomsorgs- och hälsovårdsenheten 1. ADB-utrustning och program, hårdvara Datorer, skärmar och skrivare till omsorgens olika verksamhetsenheter. Investering 2015: ADB-utrustning och program, mjukvara Ibruktagning av earkivtjänster. Programuppdateringar och -anskaffningar som möjliggör förbättrade arbets- och beslutsprocesser inom vården. Investering 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,03 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,03 Analys (1 och 2): Datorer och annan utrustning köptes för ca hälften av det budgeterade anslaget, eller för ca euro, men året innan hade investeringsanslaget överskridits med ca euro. I första hand förnyades en del av de befintliga datorerna, skärmarna och skrivarna. Anslaget för köp av programvara m.m. underskreds med ca euro. Kostnaden för earkivprojektet uppgick till ca euro, vilket 178

179 motsvarar ca hälften av för projektet reserverat belopp. Nya egenskaper i de elektroniska recepten kostade ca euro och programvara för elektronisk övervakning av program- och användarloggar inom hälsovården och äldreomsorgen kostade euro. Inbesparingen i mjukvara beror på att flera ibruktagningsprojekt har lagts på is i väntan på att earkivfunktionerna i patientadministrationsprogrammet har tas i bruk. 3. Äldreomsorgsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. patientsängar och patientlift. Investering 2015: Analys: Sammanlagt 6 st luftvärmepumpar köptes till Hannahemmet, Almahemmet, Fridhem och hälsostationen i Kimito (företagshälsovården, laboratoriet och hälsocentralsjukhusets Kimitoavdelning). Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,47 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,47 Analys: Äldreomsorgen underskred reserverat investeringsanslag med ca euro. Patientsängar köptes planenligt till Hannahemmet, Almahemmet och Silverbacken. Till Hannahemmet köptes också en duschstol, en patientlift och rullstolar, till Almahemmet geriatriska stolar och till Silverbacken sängbord och antidecubitusmadrasser. Till Almahemmet och Silverbacken köptes också sadelsolar för matningssituationer. Hemvården fick 20 st nya mobiltelefoner för mobil dokumentering och sammanlagt köptes 11 st nya trygghetstelefoner under året. 4. Hälsovårdsenheten, vårdinventarier Vårdinventarier, bl.a. laboratorieapparatur, direktdigital röntgenapparatur och patientsängar. Investering 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,23 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,23 Analys: Hälsovården underskred reserverat investeringsanslag med ca euro. Underskridningen beror i första hand på att en koaguleringsapparat för INR-analyser inte köptes, även om ett anslag om euro hade reserverats för ändamålet. En annan stor inbesparing som gjordes var att anskaffningen av direktdigital röntgenapparaur underskred budgeterat belopp med ca euro. En ultraljudsapparat köptes till röntgen för ca euro, vilket innebär att all röntgenapparatur nu är förnyad. Två av tandvårdens fyra rumsvisa röntgenutrustningar förnyades också planenligt, till en summa av ca euro. Till hälsocentralsjukhuset köptes rullstolar, gångbord, madrasser och syreberikare. 5. Luftvärmepumpar Luftvärmepumpar till olika verksamhetspunkter inom omsorgsavdelningen. Investering 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,80-29, ,80 Inkomster 0,00 Nettoutgift , ,80-29, ,80 179

180 Avdelningen för miljö och teknik Miljö- och teknik, förvaltning 1. ADB-utrustning och program Ersättande datorer för hela avdelningens behov samt programuppdateringar och nya program under året. Ny skrivare för ritningar och kartor. Investering 2015: Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2015 Analys: Budgetmedlen har använts mindre än budgeterat. Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,30 Inkomster 0,00 Nettoutgift , , , ,30 2. Försäljning av jordområden och fastigheter, balansvärde Korrigering av balansvärdet då fast egendom säljs, på basis av försäljningsplan. Försäljning 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0 0,00 0,00 Inkomster , , ,97 Nettoutgift 0 0, , , ,97 Analys: Sammanlagt försäljning av anläggningstillgångar euro. Värde i balansräkningen ,97 euro, vinster i resultaträkningen ,03 euro. Därav: Tomtförsäljningar sammanlagt euro. Värde i balansräkningen ,50 euro, vinster i resultaträkningen ,50 euro. Försäljning av Kimito brandstation euro. Byggnadens värde i balansräkningen 7 090,47 euro, vinst i resultaträkningen 2 909,53 euro. Fastigheter 1. Barnbyn byggande av ett nytt daghem i Kimito samt renovering av Amosparkens skola Byggandet av det nya daghemmet i Kimito har inletts under Daghemmet färdigställs till slutet av november 2015, varefter renoveringen av skolan påbörjas. Hela projektet skall stå klart till slutet av juni Totalinvestering Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , , ,19 Inkomster , , ,00 Nettoutgift , , , , ,19 180

181 Analys: Daghemmet stod klart i slutet av november 2015 varefter renoveringen av skolan har påbörjats. Daghemsbygget framskred utan några större tilläggskostnader. En överskridning av budgeten under 2015, vilken beror på hur arbetet framskridit. En motsvarande avvikelse fanns åt andra hållet för år Hela projektet planeras stå klart i slutet av sommaren Kimito brandstation Byggandet av brandstationen i Kimito har påbörjats under hösten 2014 och byggnaden skall stå klar till månadsskiftet mars-april Totalinvestering Brandskyddsfonden har beviljat bidrag för projektet sammanlagt Brutto Bidrag Netto Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , , ,17 Inkomster , , , , ,00 Nettoutgift , , , , ,17 Analys: De budgeterade medlen motsvarar väl byggnadskostnaderna. Överskridningen förklaras så gott som till sin helhet av planeringskostnader, anslutningsavgifter samt övriga kostnader som uppstått under projektet. 3. Kimito skolcentrum, förnyande av teknik Värmesystemets teknik i Kimito skolcentrum är föråldrad och i behov av att förnyas. Under år 2013 har de absolut mest nödvändiga komponenterna förnyats och en noggrannare planering utförts. Arbetet fortsätter under år Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter ,44 614, ,44 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0,00 0, ,44 614, ,44 Analys: Värmeväxlaren och automationen i Kimito skolcentrum förnyades under året. En liten överskridning p.g.a. små tilläggsarbeten. 4. Stallscafé och Bio Pony, fasad- och takreparationer Stallscafé och Bio Pony i Dalsbruk är i behov av fasad- och takreparationer. Tanken var ursprungligen att under år 2014 få arbetet gjort inom ramen för en byggutbildning, men så blev inte fallet. Under sensommaren 2014 gjordes sedan en upphandling gällande renoveringen av Stallscafé, men upphandlingen avbröts. Arbetet upphandlas under 2015 för båda byggnadernas del. De planer som gjordes under 2014 kan efter vissa uppdateringar användas som grund för upphandlingen. Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , , ,43 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , , ,43 181

182 Analys: Bio Ponys och Stallscafés fasader samt taket på Stallscafé förnyades inom budgeten. 5. Investeringspott Ett investeringsanslag för akuta, mindre investerings- eller planeringsbehov som uppstår under året. Tekniska nämnden disponerar över anslaget. Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,21 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift ,00 0, , , ,21 Analys: En del av avloppen i Dalsbruks hälsocentral förnyades p.g.a. läckage. I samband med det arbetet var man tvungen att öppna nedsänkta tak, som samtidigt förnyades likväl som belysningsarmaturerna i taket. Kostnad Inköp av torgkiosken på Dalsbruks torg, Medel ur investeringspotten har använts enligt nedanstående tabeller: Kimito skolcentrums källare Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,03-28, ,03 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,03-28, ,03 Analys: Sociala utrymmen i källaren på Kimito skolcentrum förnyades med medel ur investeringspotten. Hitis-Rosala skolas kök Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,84-313, ,84 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,84-313, ,84 Analys: Hitis-Rosala skolas kök förnyades med medel ur investeringspotten. Åtgärder i Sofia daghem Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,32-77, ,57 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,32-77, ,57 Analys: Åtgärderna med att förbättra inomhusluften i Sofia daghem färdigställdes med medel ur investeringspotten. Byggnaden har försetts med en ny ventilationsmaskin vid sidan av den gamla, anslutningen mellan golv och bärande vägg har tätats och det kalla vindsutrymmets ventilation har förbättrats. 182

183 Fysik- och kemisalen i Kimito skolcentrum Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,42-107, ,42 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,42-107, ,42 Analys: Den ena av de två fysik- och kemisalarna i Kimito skolcentrum förnyades med medel ur investeringspotten. Ytorna i utrymmet förnyades och möblerna likaså. Åtgärder i Västanfjärds bibliotek Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , ,70 881, ,70 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , ,70 881, ,70 Analys: Åtgärderna med att förbättra inomhusluften i Västanfjärds bibliotek färdigställdes med medel ur investeringspotten. Dräneringen och regnvattensystemet kring byggnaden förnyades, anslutningen mellan golv och bärande vägg tätades och plastmattan i ett utrymme byttes. 6. Kimito hälsostation, utvidgning, sprinkling och renovering För Kimito hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. Dessutom är omsorgsavdelningen i behov av större utrymmen och bäddavdelningen måste sprinklas. En planering över utvidgning, sprinkling och renovering av Kimito hälsostation görs under För de kommande åren reserveras medel för utförande av de planerade åtgärderna. Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , , ,11 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , , ,11 Analys: Endast en del av planeringen utfördes Arbetet fortsätter under Dalsbruks hälsostation, planering av renoveringsåtgärder samt sprinkling För Dalsbruks hälsostation har gjorts en konditionsgranskning som påvisar en del fel och brister i fastigheten. En teknisk planering för renoveringen görs under Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 0,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 0,00 Analys: Planeringsarbetet påbörjades inte under Medel för planeringen finns reserverade i investeringsbudgeten för

184 Nya gästhamnsbyggnader i Dalsbruk Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0, , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0, , , ,00 Analys: Två av torgbyggnaderna vid gästhamnen förnyades efter en brand. Kostnaderna, så när som på självrisken 1 000, ersattes av försäkringsbolaget. Bostads Ab Furubacken Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0, , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0, , , ,00 Analys: Alla terrassdörrar förnyades och taken målades i bostadsbolaget. Bostads Ab Sparbacka Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter 0, , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift 0, , , ,00 Analys: Bostadsbolagets balkonger förnyades. Fastighetsenheten sammanlagt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,41 Inkomster , , ,51 Nettoutgift 0 0, , , ,90 Samhällsteknik 1. Förnyandet av vägbelysning och kabeldragningar Förnyandet av vägbelysningsarmaturer och lampor kommer att ta flera år i anspråk men samtidigt kommer dessa åtgärder att sänka elförbrukningen. Målsättningen är att framöver samarbeta med andra samhällsaktörer när det gäller gemensamma kabeldiken. Under de närmaste åren kommer olika alternativ gällande leasing av vägbelysningslinjer att undersökas. Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,50 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,50 184

185 Analys: Flera avsnitt med vägbelysning förverkligades under år 2015 och dessutom färdigställdes några av projekten som var budgeterade till 2014 först Budgeten höll bra. 2. Asfaltering av detaljplanevägar Asfaltering av detaljplanevägar på olika håll i kommunen Budget 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,88 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,88 Analys: Asfalteringslappningar gjordes i samband med asfalteringsarbetena som klassades som driftsåtgärder. Detta resulterade i en underskridning av budgeten. 3. Anskaffning av mark För att underlätta kommande detaljplanering, för förverkligandet av trafiklösningar. Budget 2015: Budgetändring 2015: Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,00 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,00 Analys: Under året gjordes några markaffärer, den största var köp av Rautaruukki Oys alla mark- och vatteninnehav i Dalsbruk. Det budgeterade anslaget räckte till. 4. Detaljplanevägar Kommunen har flera detaljplaneområden och många gator. En del av dessa är obyggda och en del är i stort behov av grundförbättring. Enligt uppgjorda markplaneringsavtal har kommunen även en skyldighet att bygga vissa gator då markägarnas behov så kräver. För att möjliggöra smidighet i förvaltningen är det viktigt med anslag för dylika åtgärder. Den största enskilda väginvesteringen är ombyggnad av Valsverksvägen i anslutning till den nya bron till Tyskaholmen 2015 samt ombyggnad av Edvin Wide vägen till Amosparkens skola Budget Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,49 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,49 Analys: Under året påbörjades byggandet av Valsverksvägen och Tyskaholmens bro sent på året vilket resulterade i att en stor del av anslaget inte användes. Förseningen berodde på omfattande muddringsarbeten och på entreprenörens andra arbeten. 185

186 5. Pir och hamn i Dalsbruk För utveckling av hamnen i Dalsbruk på basen av detaljplanen och hamnplaner. Budget Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,19 Inkomster 0 0,00 0,00 Nettoutgift , , , ,19 Analys: Detaljplanearbetet med detaljplanen för Dalsbruks hamn färdigställdes först riktigt i slutet av året vilket innebar att planeringsarbetet och byggnadsarbetet med någon form av vågbrytare inte påbörjades Allmänt bryggunderhåll och torrläggning För att underlätta kontinuerligt bryggunderhåll behöver ett allmänt anslag för större underhåll finnas. Budget Kostnadsberäkning Användning och förändring under tidigare år Ursrunglig budget 2015 Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- förändring Utfall Avvikelse beräkning Analys: Torläggningsarbetena i Tordalen framskred bra men kostnaderna för entreprenaden blev dock högre än vad som ursprungligen budgeterades för projektet. Trots att entreprenaden delades upp på såväl 2015 och 2016 så överskreds budgeten lite. Anslaget räckte inte för brygginvesteringar Utgifter , , ,50 Inkomster 0,00 0,00 Nettoutgift , , ,50 7. Tyskaholms bron Förverkligandet av en ny bro till Tyskaholmen i Dalsbruk kräver noggranna utredningar och planer. Förnyandet av bron förutsätter även att kommunen får vägbottnet och på den befintliga bron i sin ägo. Budget Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , , ,86 Inkomster ,00 0,00 Nettoutgift , , , ,86 Analys: Under året påbörjades byggandet av Valsverksvägen och Tyskaholmens bro sent på året vilket resulterade i att en stor del av anslaget inte användes. Förseningen berodde på omfattande muddringsarbeten och på entreprenörens andra arbeten. Samhällsteknisk enhet sammanlagt Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,15 Inkomster ,00 0,00 0,00 Nettoutgift 0 0, , , ,15 186

187 Kommunens delutfall Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,46 Inkomster , , ,48 Nettoutgift 0 0, , , ,98 Kimitoöns vattenaffärsverk Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,81 Inkomster , , ,79 Nettoutgift 0 0, , , ,02 KIMITOÖNS KOMMUN SAMMANLAGT Kostnadsberäkning Användning Ursrunglig Budgetändringar Budget efter Använt av kostnads- och förändring under tidigare år budget 2015 förändring Utfall Avvikelse beräkning Utgifter , , ,27 Inkomster , , ,27 Nettoutgift 0 0, , , ,00 187

188 17.4 Finansieringsdelens utfall 2015 FINANSIERINGSDELENS UTFALL 2015 Budget Budget ändringar Ändrad bg Bokslut Avvikelse Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,10 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,97 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,73 Finansieringsandelar för investeringar , ,70 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiv , ,00 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,10 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen till affärsverket , ,26 Minskning av utlåningen till affärsverket , ,04 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,26 Ökning av långfristiga lån av övriga ,00 0,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , ,04 Minskning av långfristiga lån av övriga , ,45 Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övrig inverkan på likviditeten , ,17 Finansieringens kassaflöde , ,72 Förändring av likvida medel , ,38 188

189 17.5 Sammandrag av utfallet av anslagen och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt Kommunen ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER BINDNING Ursprunglig budget 2015 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse Ursprunglig budget 2015 Ändringar i budgeten Budget efter ändringar Utfall Avvikelse DRIFTSEKONOMIDEL Förvaltningsavdelningen N Utvecklingsavdelningen N Bildningsavdelningen N Omsorgsavdelningen N Avd. för miljö och teknik N Varav försäljningsvinster B Varav försäljningsförluster B 0 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B Statsandelar B Ränteinkomster B Övriga finansiella inkomster B Ränteutgifter B Övriga finansiella utgifter B INVESTERINGSDEL Förvaltningsavdelningen B Utvecklingsavdelningen B Bildningsavdelningen B Omsorgsavdelningen B Avdelningen för miljö och teknik B Varav MoT förvaltning B Varav fastigheter B Varav samhällsteknik B Varav vattenaffärsverket B FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningen till affärsverket Minskning av utlåningen till affärsverket Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån av kommunen Ökning av långfristiga lån av övriga Minskning av långfristiga lån av kommune Minskning av långfristiga lån av övriga Inverkan på likviditeten TOTALT N = bindande nettoanslag / nettoinkomst B = bindande bruttoanslag / bruttoinkomst 189

190 18 BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter , ,89 Avgiftsintäkter , ,25 Understöd och bidrag , ,81 Övriga verksamhetsintäkter , ,49 Verksamhetsintäkter , ,44 Tillverkning för eget bruk , ,42 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden , ,58 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,10 Övriga lönebikostnader , ,80 Lönebikostnader , ,90 Personalkostnader , ,48 Köp av tjänster , ,20 Material, förnödenheter och varor , ,23 Understöd , ,39 Övriga verksamhetskostnader , ,54 Verksamhetskostnader , ,84 Verksamhetsbidrag , ,98 Skatteinkomster , ,17 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,01 Övriga finansiella intäkter , ,59 Räntekostnader , ,20 Övriga finansiella kostnader , ,77 Finansiella intäkter och kostnader , ,37 Årsbidrag , ,82 Avskrivningar och nedskrivnignar Avskrivningar enligt plan , ,30 Avskrivningar och nedskrivningar , ,30 Räkenskapsperiodens resultat , ,52 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrvningsdifferens , ,05 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,57 190

191 FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag , ,82 Korrektivposter till internt tillförda medel , ,21 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , ,08 Finansieringsandelar för investeringar , ,86 Inkomster från överlåtelse av tillgångar bland bestående aktiva , ,18 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , ,43 Finansieringens kassaflöde Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån ,00 Minskning av långfristiga lån , ,48 Förändringar i eget kapital Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital , ,83 Förändring av omsättningstillgångar 1 630,73-569,17 Förändring av fordringar , ,67 Förändring av räntefria skulder , ,63 Finansieringens kassaflöde , ,52 Förändring av likvida medel , ,95 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,70 Likvida medel , , , ,95 191

192 BALANSRÄKNING AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Datorprogram , ,36 Övriga utgifter med lång verkningstid , ,22 Immateriella tillgångar , ,58 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,02 Byggnader , ,90 Fasta konstruktioner och anordningar , ,02 Maskiner och inventarier , ,62 Övriga materiella tillgångar , ,15 Förskottsbetal. o pågående nyanläggningar , ,74 Materiella tillgångar , ,45 Placeringar Aktier och andelar , ,08 Övriga lånefordringar 891,40 891,40 Övriga fordringar , ,00 Placeringar , ,48 BESTÅENDE AKTIVA , ,51 FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag 0, ,05 Donationsfondernas särskilda täc , ,32 Övriga förvaltade medel ,00 FÖRVALTADE MEDEL , ,37 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,38 Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,29 Övriga fordringar , ,11 Resultatregleringar, fordringar , ,75 Kortfristiga fordringar , ,15 Fordringar , ,15 Kassa och bank , ,70 RÖRLIGA AKTIVA , ,23 AKTIVA SAMMANLAGT , ,11 192

193 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital , ,24 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,38 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) , ,57 EGET KAPITAL , ,19 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver , ,05 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER , ,05 FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag , ,38 Donationsfondernas kapital , ,32 Övrigt förvaltat kapital , ,06 FÖRVALTAT KAPITAL , ,76 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,15 Lån från offentliga samfund , ,38 Övriga skulder/ Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,21 Långfristigt , ,74 Kortfristigt Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , ,08 Lån från offentliga samfund , ,47 Erhållna förskott , ,03 Skulder till leverantörer , ,56 Övriga skulder/anslutningsavgifter och övriga skulder , ,92 Resultatregleringar, skulder , ,31 Kortfristigt , ,37 FRÄMMANDE KAPITAL , ,11 PASSIVA SAMMANLAGT , ,11 193

194 KONCERNRESULTATRÄKNING OCH NYCKELTAL Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Andel av intressesamfunds vinst (förlust) 3 2 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära 97 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Latenta skatter Minoritetsandelar Inkomstskatter Räkenskapsperiodens överskott (underskott Koncernresultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % 40,59 40,30 Årsbidrag / Avskrivningar, % 125,27 119,25 Årsbidrag, euro / Invånare 792,45 713,67 Invånarantal

195 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS OCH NYCKELTAL Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till intern tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -1 Minskning av utlåningen Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 15 5 Förändring av omsättningstillgångar -1-4 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Koncernfinanieringsanalysens nyckeltal Intern finansiering av investeringar, % 43,50 68,60 Intern finansiering av kapitalutgifter, % 35,92 42,40 Låneskötselbidrag 1,56 0,85 Likviditet, kassadagar

196 KONCERNBALANSRÄKNING OCH NYCKELTAL AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar 7 8 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Anslutningsavgifter Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Andelar i intressesamfund Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Övriga aktier och andelar Lånefordringar Hos dotterbolag Hos övriga 1 1 Övriga fordringar Hos övriga FÖRVALTADE MEDEL Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper 1 1 Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT

197 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Byggnadsfond Övriga fonder Övrigt eget kapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsper Räkenskapsperiodens över-/underskott MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER * Avskrivningsdifferens Reserver AVSÄTTNINGAR FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Lånfristigt räntebärande främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebärande främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA SAMMANLAGT Koncernbalansräkningens nyckeltal Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott (underskott), Ackumulerat överskott (underskott), /inv 2,54 2,34 Koncernens lån, /inv Koncernens lånestock 31.12, Invånarantal * Enligt anvisningar från Bokföringsnämndens kommunsektion presenteras dottersamfundens frivilliga poster bland överskottsposterna. 197

198 19 NOTER TILL BOKSLUTET 19.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Vid upprättandet av bokslutet för år 2015 har samma värderingsprinciper och värderingsmetoder använts som tidigare år. Materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgift minskad med avskrivningar enligt plan och med finansieringsandelar för investeringsutgifter. Planavskrivningarna har beräknats utgående från den av fullmäktige godkända avskrivningsplanen. En ny avskrivningsplan trädde i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk efter avskrivs enligt den nya avskrivningsplanen. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i noterna till resultaträkningen under rubriken grunderna för avskrivningar enligt plan. Mindre anskaffningar under euro (adb-utrustning och program euro) har bokförts som årskostnad. Placeringar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningspriset. Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt FIFO-principen. Fordringar har upptagits till nominella värdet eller till ett lägre sannolikt värde. Skulderna har upptagits till nominellt värde. Derivatinstrumenten innefattar avtal om ränteväxling. Avtalen om ränteväxling har ingåtts i säkringssyfte. Kommunen har med ränteväxlingsavtal bundit den rörliga räntan för långfristiga lån till en fast ränta. Avtalen har ingåtts före kommunsammanslagningen och några av dem gäller fram till år 2016 medan andra gäller ända fram till år Noter till resultaträkningen Kommunens intäkter av verksamheten Förvaltningsavdelningen , ,88 Utvecklingsavdelningen , ,94 Bildningsavdelningen , ,53 Omsorgsavdelningen , ,45 Miljö och teknik , ,64 Kommunens verksamhetsintäkter totalt , ,44 198

199 Specifikation av skatteinkomsterna Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Specifikation av statsandelarna Statsandel för kommunal basservice Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt Redogörelse för grunderna för avskrivning enligt plan och ändringarna i dem Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. De anläggningstillgångar som i samband med kommunsammanslagningen överförts från Dragsfjärds, Kimitos och Västanfjärds kommuner samt Kimitoöns hälsocentral avskrivs i enlighet med de tidigare kommunernas avskrivningsplaner. Anläggningstillgångar som tagits i bruk efter avskrivs enligt Kimitoöns kommuns avskrivningsplan. En ändring av avskrivningsplanen där avskrivningstiderna har förkortats trädde i kraft Anläggningstillgångar som tas i bruk eller senare avskrivs enligt den ändrade avskrivningsplanen. Avskrivningar enligt plan beräknas på anskaffningsutgiften med beaktande av den uppskattade ekonomiska brukstiden. De uppskattade avskrivningstiderna samt avskrivningsmetoder framgår ur tabellen på följande sida. 199

200 AVSKRIVNINGSPLAN FÖR KIMITOÖNS KOMMUN Bestående aktiva avskrivs enligt följande avskrivningsplan. Anskaffningar under euro bokförs som årskostnad (adb-utrustning och program euro) Avskrivningsmetoden är lineär. Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter 2 år Immateriella rättigheter 5 år Goodwill 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid Adb-program 2 år Övriga 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivningstid Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader 20 år Ekonomibyggnader 10 år Fritidsbyggnader 20 år Bostadsbyggnader 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker 15 år Broar 20 år Kajer 10 år Småbåtsbryggor 10 år Badinrättningar 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner 15 år Vattendistributionsnät 30 år Avloppsnät 30 år Transportavlopp och vattenförsörjningslinjer 40 år Fjärrvärmenät 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 15 år Telefonnät, central och abonnentcentraler 10 år Naturgasnät 20 år Övriga rör- och kabelnät 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten och dylika verk10 år Fasta lyft- och flyttanordningar 15 år Trafikregleringsanordningar 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 8 år Övriga transportmedel 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner 5 år Övriga tunga maskiner 10 år Övriga lätta maskiner 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar 5 år Adb-utrustning 3 år Övriga anordningar och inventarier 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser avskrivning enligt användning Konst- och värdeföremål ingen avskrivningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivningstid Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivningstid 200

201 Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som skall avskrivas i bokslutet för kommunen Genomsnittliga avskrivningar och investeringar åren : Genomsnittliga avskrivningar enligt plan Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs Differens Differens % -55 % Avvikelsen mellan investerings- och avskrivningsnivån beror på nödvändiga satsningar inom barnomsorgen, omsorgen och Kimitoöns Vatten. Avskrivningstiderna har förkortats i den nya avskrivningsplanen som trädde i kraft Vinster och förluster vid försäljning av tillgångar bland bestående aktiva Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark - och vattenområden , ,77 Vinster från försäljning av byggnader 2 909,53 Vinst vid försäljning av aktielägenhet i Bost. Ab Kimito Centrum ,44 Försäljningsvinster totalt , ,21 Övriga verksamhetskostnader Förlust vid försäljning av mark - och vattenområden ,00 Försäljningsförluster totalt 0, ,00 201

202 19.3 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Placeringar Aktier intresse- och AKTIER OCH ANDELAR Aktier dottersamfund Samkommunandelar övriga ägarintressesamfund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Anskaffningsutgift , , , , ,08 Ökning under räkenskapsperioden , , ,00 Minskning under räkenskapsperioden Anskaffningsutgift , , , , ,08 Nedskrivningar och deras återföringar Uppskrivningar Bokföringsvärde , , , , ,08 202

203 Materiella och immateriella tillgångar Övriga Immateriella rättigheter utgifter med lång verkningstid Totalt Mark-och vattenomr. Byggnader Fasta Datorprogram konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Pågående anskaffningar Totalt Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,49 Ökning under räkenskapsperioden 0, ,95 0, , , , , , , ,72 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, , ,47 0,00 0,00 0, ,97 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , , , ,63 0,00 Anskaffningsutgift , , , , , , , , , , ,24 Planenliga avskrivningar , , , , , , , ,15 Planenliga avskrivningar under räkenskapsper. 0, , , , , , ,82 0, ,66 Anskaffningsutgiftsrest , , , , , , ,27 0,00 0, ,81 Influtna finansieringsandelar , , , , , , , ,90 Finansieringsandelar under räkenskapsper. 0,00 0, , ,86 0, , ,30 Överföringar mellan poster (pågående ansk.) 0,00 0, , , ,70 0,00 Influtna finansieringsandelar , ,67 0, , , , ,72 0, , ,20 Småanskaffningar som under räkenskapsper ,01 upptagits som kostnader Bokföringsvärde , , , , , , , , , , ,08 203

204 Värdepapper ingående i placeringar Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,80 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,48 81,80 % , ,57 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , , ,72 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,63 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,18 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % 6 287, ,84-72,62 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , ,49 0,05 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,06 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , , ,49 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,26 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,32 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 4 170, , ,81 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,66 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % , ,11-25,66 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,89 75,89-73, , , ,00-99,64 Övriga aktier och andelar Bostads Ab Kimito Centrum Asunto Oy ,64 Bostads Ab Sparbacka ,04 Medbit Oy 2 000,00 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus I ,12 Bostads Ab Öljan Asunto Oy, hus II 1 443,05 Bostads Ab Dalhöjden Asunto Oy 5 523,81 Bostads Ab Dalsbrukslinjen Asunto Oy ,94 Kimito Telefonaktiebolag Ab ,96 Björkboda vattenandelslag 929,24 Bostads Ab Furumo Asunto Oy 9,4 Bostads Ab Dragsfjärds Furubo Asunto Oy 11, ,11 Kuntien Asuntoluotto Ab 3 363,76 Metsäliitto Osuuskunta ,56 Ab Det Finlandssvenska kompetenscentret inom sociala området 800,00 Vikändans Båt Ab 6, ,70 Kommunfinans Abp 5 045,64 Sydvästra Finlands Andelsslakteri 1 177,31 Kimito Andelsmejeri Oy Vasso Ab 500,00 Rouskis Oy 9, ,00 Fastighetsaktiebolaget Axxell i Åboland , ,88 I koncernbokslutet har medtagits alla samkommuner och dotterbolag, i vilka kommunen har beslutanderätt. Intressesamfunden (över 20 %) har utelämnats från koncernbokslutet eftersom deras andel av koncernens totala resultat inte anses vara väsentlig. 204

205 Fordringar hos dotterbolag, samkommuner samt intressesamfund Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,36 Samkommuner Kundfordringar 1 156, ,25 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 3 226, ,84 Sammanlagt 4 382, ,09 Intressebolag Kundfordringar 2 148,21 928,06 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 2 148,21 928,06 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringar, fordringar Kortfristiga resultatregleringar Icke erhållna inkomster FPA:s ersättning för företagshälsovård , ,64 EU-bidrag och övriga understöd , ,89 Övriga resultatregleringar , ,22 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,75 205

206 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av det egna kapitalet Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,38 Ändringar under räkenskapsperioden Överskott från tidigare räkenskapsperioder , ,38 Räkenskapsperiodens överskott / underskott , ,57 Eget kapital totalt , ,19 Till långfristigt kapital hörande skulder som förfaller senare än om fem år Saldo Saldo Lån från finansinstitut och försäkringsanstalter , ,00 Lån från offentliga samfund , ,00 Övriga skulder , ,61 Långfristiga skulder sammanlagt , ,61 206

207 Skulder hos dotterbolag, samkommuner samt intressesamfund Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,21 Sammanlagt , ,21 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,11 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,01 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,30 Övriga skulder Resultatregleringar ,01 Sammanlagt , ,31 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 73,03 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 73,03 207

208 Specifikation av övriga skulder Långfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter , ,00 Övriga , ,21 Kortfristiga övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga , ,92 Övriga skulder totalt , ,13 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna, skulder Kortfristiga resultatregleringar Obetalda utgifter Ränteperiodiseringar , ,05 Semesterlöneperiodisering , ,22 Övriga obetalda utgifter , ,04 Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt , ,31 Vårdtagarnas medel Vårdtagarnas medel och kapital , ,87 Vårdtagarnas medel vid påbörjande av förvalt. (skett efter 1.1) 821,46 Inkomster under året , ,87 Utgifter under året , ,01 Vårdtagarnas medel vid avslutande av förv ,31 Vårdtagarnas medel och kapital ,14 662,42 208

209 19.4 Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser per Ursprungligt Kapital 2015 Kapital 2014 kapital Kimitoöns Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,33 (beviljad 2006, ) , ,39 (Malminselkä, beviljad 2014) , ,00 (beviljad 2015, ) ,24 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,11 Solkullastiftelsen rf , ,44 (beviljad 2008, ) Dragsfjärds Industri Ab , ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,62 Stiftelsen Silverringen ,10 (beviljad 2005, ) Bab Dragsfjärds Solberga , , , ,63 Rouskis Oy (beviljad 2005, ) , ,38 (beviljad 2014, 9,77 % av ) , ,00 Södersundvik vatten- och avloppsandelslag , ,00 (beviljad 2010, ) Hitis kyrkoby frivilliga brandkår ,00 (beviljad 2015, ) Sammanlagt , ,52 209

210 Ansvar för Kommuneras garanticentrals borgensansvar Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar , ,48 Kommuenens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning Kommunernas eventuella ansvar för garanticentralens fond , , Noter angående personalen och revisorns arvode Antalet anställda Verksamhetsenhet Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt 2015 Totalt 2014 Förvaltning Utveckling Bildning Omsorg Miljö och teknik Sammanlagt Kommunens personalkostnader Löner och arvoden , ,68 Personalersättningar , ,10 Lagbestämda personalbikostnader , ,90 Sammanalgt enligt resultaträkningen , ,48 Personalkostnader som aktiverats bland materiella tillgångar , ,42 Naturaförmåner , ,84 Personalutbildning , ,81 Specificerade uppgifter angående personalen finns i personalrapporten. 210

211 Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda Centern i Finland r.p Finlands Socialdemokratiska Parti r.p Fri Samverkan Gröna förbundet r.p Svenska folkpartiet i Finland r.p Vänsterförbundet r.p Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda sammanlagt Arvode till revisor Revisionssammanslutning BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Utlåtanden av revisor Uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden Övriga arvoden Arvoden sammanlagt

212 19.6 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper: Kimitoöns kommun verifikatnummer 10 Kontoutdragsverifikat Kassaverifikat Försäljningsreskontra, betalningar Löner Inköpsreskontra, betalningar Inköpsfakturor Inköpsfakturor, elektroniska Utkomststöd Diverse fakturor, allmän fakturering Motionsklubben, fakturering Dagvårdsfakturering Hyresfakturering Omsorgens fakturering Båtplatser, fakturering Byggnadstillsynens fakturering Memorialverifikat Ekocenter, memorialverifikat Anläggningstillgångar Kimitoöns vattenaffärsverk verifikatnummer 240 Inköpsreskontra, betalningar Inköpsfakturor Inköpsfakturor, elektroniska Försäljningsreskontra, betalningar Vattenfakturering Vattenfakturering Anläggningstillgångar Memorialverifikat

213 19.7 Noter till koncernbokslutet KONCERNSCHEMA KIMITOÖNS KOMMUN DOTTERBOLAG SAMKOMMUNER INTRESSE- OCH ÄGARINTRESSEBOLAG Ab Kimito Värme Kemiön Lämpö Oy 100 % Egentliga Finlands förbund Fastighets Ab Kimito Arkadia 1,52 % 9,9 % Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy 33,3 % rösträtt i styrelsen inkl Berglund Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 81,80 % 2,00 % Bostads Ab Furubacken Vfjärd 43,60 % Kiinteistö Oy Malminselkä Kårkulla 75 % 2,94 % Faxell ,24 % Fab Kimito Landsbygdsrådet KiOy Salon seudun koulutuskuntayhtymä 75,32 % 2,30 % Dragsfjärds Industri Ab - Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Dragsfjärdin Teollisuus Oy 0,23 % 100 % Oy Dalsbostäder Ab 100 % Dalmed Oy 75 % Samfund Hemort Kommunens Bokföringsvärde Koncernens Kommunkoncernens andel av främmande kapital av räkensk. vinst/förlust ägarandel % ägarandel av eget kapital Dottersamfund Ab Kimitoöns Värme Kemiönsaaren Lämpö Oy Kimitoön 100, ,65 100,00 % , , ,80 Fastighets Ab Kimitobacken Kiinteistö Oy Kimitoön 81, ,48 81,80 % , ,57 0,00 Fastighets Ab Malminselkä Kiinteistö Oy 75,00 75,00 % , , ,72 Fastighets Ab Kimito Landsbygdsrådet Kiinteistö Oy Kimitoön 75, ,95 75,32 % , , ,63 Dragsfjärds Industri Ab - Dragsfjärdin Teollisuus Oy Kimitoön 100, ,31 100,00 % , , ,18 Dalmed Oy Ab Kimitoön 75, ,00 75,00 % 6 287, ,84-72,62 Oy Dalsbostäder Ab Kimitoön 100, ,96 100,00 % , ,49 0,05 SWOP-fonder, placerat i Dalsbostäder ,58 100,00 % , , , ,06 Samkommuner Egentliga Finlands förbund Åbo 1, ,44 1,52 % , , ,49 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Åbo 2, ,97 1,99 % , , ,26 Kårkulla samkommun Pargas 2, ,78 2,94 % , , ,32 Varsinais-Suomen erityishuoltopiiri Pemar 0, ,68 0,23 % 4 170, , ,81 Salon seudun koulutuskuntayhtymä Salo 2, ,12 2,30 % , , , , , , ,66 Ägarintresse- och intressesamfund Fastighets Ab Kimito Arkadia Kimitoön 9, ,90 9,90 % Bostads Ab Furubacken Kimitoön 43, ,37 43,60 % , ,11-25,66 Faxell 2.0 Kimitoön 41, ,00 41,24 % ,89 75,89-73, , , ,00-99,64 213

214 Uträkningsgrunder för koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Koncernbokslutet består av en koncernbalans- och en koncernresultaträkning, en finansieringsanalys samt bilagor och noter till dessa. Eliminering av intern innehav Kommunens och dess dotterbolags interna innehav har gjorts med andvänandet av parivärdemetoden. Interna skulder och fordringar Interna skulder och fordringar mellan kommunen och koncernbolagen har eliminerats i förhållande till kommunens ägoandel. Minoritetsandelar Avräkningen av minoritetsandelarna har avskilts från det egna kapitalet i koncernen. Rättelser av avskrivningar Avskrivningsvärden för fastighets- och bostadsbolagens fastigheter har rättats till i enlighet med den godkända avskrivningsplanen och deras avskrivningsdifferens har bokats mot dotterbolagets egna kapital Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunerna Samkommunerna har sammanställts i förhållande till kommunens ägoandel. Dotterbolag Alla dotterbolag har sammanställts i koncernbokslutet. Intressesamfund Inga av kommunens intressesamfund har sammanställts med koncernbokslutet eftersom koncernens andel av resultatet eller förändring av eget kapital inte kan anses vara väsentligt. 214

215 FORDRINGAR HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Kortfristiga fordringar Dotterbolag Kundfordringar , ,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt , ,36 Samkommuner Kundfordringar 1 156, ,25 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar 3 226, ,84 Sammanlagt 4 382, ,09 Intressebolag Kundfordringar 2 148,21 928,06 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Sammanlagt 2 148,21 928,06 215

216 EGNA KAPITALETS förändringar under räkenskapsperioden Koncernen Grundkapital , ,24 Ändringar under räkenskapsperioden Grundkapital , ,24 Uppskrivningsfond , ,49 Övriga egna fonder , ,01 Ändringar under räkenskapsperioden ,21-49,52 Övriga egna fonder , ,49 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,20 Ändringar under räkenskapsperioden , ,38 Över- / Underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,58 Räkenskapsperioden över- / underskott , ,59 Eget kapital sammanlagt , ,39 216

217 SKULDER HOS DOTTERBOLAG, INTRESSEBOLAG OCH SAMKOMMUNER Koncernen Långfristiga skulder Dotterbolag Lånefordringar , ,21 Sammanlagt , ,21 Kortfristiga skulder Dotterbolag Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,11 Övriga skulder , ,90 Resultatregleringar Sammanlagt , ,01 Samkommuner Erhållna förskott Skulder till leverantörer , ,30 Övriga skulder Resultatregleringar ,01 Sammanlagt , ,31 Intressesamfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer 73,03 Övriga skulder Resultatregleringar Sammanlagt 73,03 217

218 BORGENSFÖRBINDELSER TILL FÖRMÅN FÖR SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Koncernen Ursprungligt Kapital 2015 Kapital 2014 kapital Kimito Värme Ab (beviljad 2003, ) , ,00 (beviljad 2011, ) , , , ,00 Fab Kimitobacken (beviljad 2004, ) , ,33 (beviljad 2006, ) , ,39 (Malminselkä, beviljad 2014) , ,00 (beviljad 2015, ) ,24 Fab Kimito Landsbygdsrådet (beviljad 2004, ) , ,11 Dragsfjärds Industri Ab , ,00 Dalsbostäder Oy Ab , ,62 Totalt borgensansvar per , ,45 218

219 20 SÄRREDOVISADE BOKSLUT 20.1 Vattenaffärsverkets inverkan på kommunens resultat under räkenskapsperioden Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Resultaträkningen i exkl. VA-verket kommunens bokslut (extern/intern) (extern/intern) Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster, externa , , ,09 Försäljningsinkomster, interna , , ,57 1) ,60 1) 0,00 Avgiftsintäkter , ,91 Avgiftsintäkter, interna 0,00 Understöd och bidrag , ,95 Övriga verksamhetsintäkter , , ,35 Övriga verksamhetsintäkter, interna , , ,21 2) ,65 2) 0,00 Verksamhetsinkomster , , , , ,30 Tillverkning för eget bruk , ,39 Verksamhetskostnader Personalkostnader , ,60 Köp av tjänster, externa , , ,53 Köp av tjänster, interna , , ,04 1) ,68 1) 0,00 Material, förnödenheter och varor , , ,33 Material, förn. o varor, interna , , ,30 1) 8 267,20 1) 0,00 Understöd , ,51 Övriga verksamhetskostnader, exte , , ,99 Övriga verksamhetskostnader, inter , ,21 2) 0,00 Verksamhetskostnader , , , , ,96 Verksamhetsbidrag , , , , ,27 Skatteinkomster , ,11 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,85 Ränteintäkter, interna , ,71 4) 0,00 Övriga finansiella intäkter, externa , , ,65 Övriga finansiella intäkter, interna , ,00 3) 0,00 Räntekostnader, interna , ,71 4) 0,00 Räntekostnader, externa , , ,08 Övriga finansiella kostnader ,87-28, ,76 Ersättning för grundkapital , ,00 3) 0,00 Finansiella intäkter och kostnade , , , , ,34 Årsbidrag , , , , ,50 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , , ,33 Avskrivningar och nedskrivninga , , ,33 Räkenskapsperiodens resultat , , , , ,17 Ökning (-) eller minskning (+) av avsk , , ,44 Räkenskapsperiodens överskott ( , , , , ,61 Elimineras: 1) Interna försäljningar och köp 2) Övrig intern försäljning och interna hyror 3) Ersättning för grundkapital 4) Räntekostnader interna lån Differensen mellan kommunens interna överskott ( ,94 euro) och elimineringarna i Vattenaffärsverkets resultaträkning (90.355,34 euro) beror på en intern anslutningsavgift som finns i kommunens interna balansräkning, sammanlagt ,60 euro. 219

220 20.2 Vattenaffärsverkets inverkan på finansieringen av verksamheten Budgetutfall Elimineringar Sammanlagt Kommunen Vattenaffärsverket Kommunen Vattenaffärsverket Finansieringsanalys i (extern/intern) (extern/intern) kommunens bokslut Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , , ,94 1) ,34 1) 4) ,50 Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel , ,03 Kassaflödet i verksamheten , , , , ,47 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter , , ,60 4) ,67 Finansieringsandelar för investeringar , , ,30 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,00 Kassaflödet för investeringarnas del , , , ,37 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde , , , , ,90 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåning till affärsverket , ,26 2) 0,00 Förändringar i lånestocken 0,00 Ökning av långfristiga lån av kommunen , ,26 2) 0,00 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån av kommunen , , ,04 3) ,04 3) 0,00 Minskning av långfristiga lån , , ,55 Förändring av kortfristiga lån 0,00 Förändringar i eget kapital 0,00 Övriga förändringar i likviditeten , , ,17 0,00 Finansieringens kassaflöde , , , , ,28 Förändring av likvida medel ,38 0, , , ,38 Elimineras: 1) Intern försäljning samt köp 2) Interna lån 3) Amortering interna lån 4) Intern anslutningavgift 220

221 20.3 Kimitoöns vattenaffärsverk 221

222 Årsberättelse 2015 Kimitoöns Vatten Kemiönsaaren Vesi 222

223 Kimitoöns vattenaffärsverk Årsberättelse 2015 Ansvarsperson: VD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSIDÉ 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3. ORGANISATION OCH PERSONAL 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIKA KOMMANDE UTVECKLING 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING 6. UTGIFTER 7. VATTENANSKAFFNING 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT 10. KIMITOÖNS VATTENS BUDGETANALYS ENLIGT KONCERN ANVISNINGAR 10.1 INVESTERINGAR FÖRVERKLIGANDET AV DRIFTSBUDGET 10.3 FÖRVERKLIGANDET AV FINANSIERINGSANALYS 11. RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FINANSIERINGSANALYS SAMMANFATTNING, ANALYS OCH MÄTETAL 15. NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KIMITOÖNS VATTENAFFÄRSVERK 16. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH INVESTERINGSRAM 17. BOKSLUTETS GODKÄNNANDE OCH UNDERTECKNANDE 223

224 1. VERKSAMHETSIDÉ Kimitoöns Vattens uppgift är att sköta vattentjänsterna inom sitt verksamhetsområde och betjäna sina kunder. Detta innebär leverans av dricksvatten åt konsumenterna enligt de i avtalen nämnda villkoren samt att leda avloppsvattnet som fastigheterna producerar till reningsverken för att renas i enlighet med reningsverkens tillståndsvillkor. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, innevånarnas hälsa och livskvalitet. Kimitoöns Vattens verksamhet bör vara ekonomiskt självbärande och därför uppbärs bl.a. följande avgifter av konsumenterna; vattenavgift, avloppsvattenavgift, grundavgifter, anslutningsavgifter samt mottagningsavgift för slam. Såväl drifts- som kapitalkostnader bör täckas med inkomsterna. 2. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgången till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvatten är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Kimitoöns Vatten har idag 1739 kunder av vilka 195 är fritidsfastigheter. Det sjunde verksamhetsåret har varit mycket investeringstungt. Under året har flera vatten läckor åtgärdats i vattennätet och i avloppsnätet, några vattenanslutningar har gjorts, vattenventiler har bytts ut och överlag har vatten försörjningen fungerat bra trots att det hänt en hel del. Andelen ofakturerat vatten har sjunkit till 22 %, detta är en förbättring med drygt 10 %- enheter mindre läckagen. Detta är en mycket märkbar förbättring. Höstens rikliga regn förorsakade igen utmaningar för avloppsvattenreningsverken, som var tvungna att ta emot stora mängder inläckagevatten. Andelen ofakturerat avloppsvatten var ungefär 44 %. Detta ytvatten höjer kostnaderna i reningsverken, samtidigt som det är mera arbetsdrygt att uppnå det optimalt reningsresultat när stora mängder dikes vatten renas. Under året har 20-tals inläckage platser i avloppsvattennätet åtgärdats som eget arbete. Dejoureringsringen som möjliggör en 24/7-beredskap gällande driften har fungerat bra. Alla har tagit sitt ansvar, och de personer som deltagit i dejoureringsringen förtjänar alla ett stort tack för sin insats. Förverkligandet av Kimitoöns kommuns utvecklingsplan för vattentjänster fortsatte under året. Byggandet av vatten- och avloppsvattenlinjer Kimito-Dalsbruk färdigställdes och sträckan Björkboda-Nivelax byggdes närapå färdigt. Under året utvidgades och effektiverades Tyskahomens reningsverk och den stängdes Kimito reningsverk såsom planerat. Under året har investeringar förverkligats för netto 3,037 miljoner euro. Investeringsbudgeten överskreds med 0,557 miljoner. Verkställandet av och ibruktagandet av investeringarna har krävt en stor arbetsinsats av personalen. Överskridningen beror på tidtabells förskjutning för linjebyggnads entreprenaderna Kimito-Björkboda och Björkbod-Dalsbruk samt pga att linjen Nivelax-Björkboda och Tyskaholmens reningsverk blev lite dyrare än vad som ursprungligen budgeterats. Statligt bidrag hade dessutom reserverats till för stort belopp i bokslutet för 2014 vilket gjorde att det inte kom in så mycket bidrag i bokslutet för 2015 som budgeterat. Det positiva är i alla falla att det den stora investerings helheten som förverkligats gällande linjebyggandet håller och är klar förmånligare än vad som presenterats den när kommunfullmäktige tog principbesluten för investeringarna. Reningsverkets utvidgning och effektivering blev dyrare än vad som ursprungligen budgeterades. Överskridningen berodde på att större ingrepp gjordes i byggnaden jämfört med vad som ursprungligen planerades. Detta för att öka driftsäkerhet och för att möjliggör effektivare rening än vad som krävs. För att klara av de stigande avskrivningskostnaderna kalkylerades år 2011 att taxa behöver höjas med 0,6 /m3 när allting är klart men nu visade det sig att en höjning på 0,45 /m3 räcker till. Bokslutet för 2015 visar ett litet överskott på euro vilket betyder att det sammanlagda ackumulerat överskott utgör nu Enligt ekonomiplanen kommer en stor del av överskottet att behövas i för att täcka den stora engångsavskrivningen 2016 för Lammala reningsverk. Det goda resultatet är ett resultat av 224

225 mycket stram penning användning, en fortsatt fördelaktig ränteutveckling och att Lammala reningsverk inte stängdes ännu 2015 så som budgeterat. Året har varit aktivt, mångsidigt och Kimitoöns Vattens verksamhet och ekonomi har utvecklats i rätt riktning trots mycket stora investeringar. Från och med år 2016 och framåt bör investeringarna hållas nere på en nivå som är klart under / år under en 10 års period. Kimitoöns Vattens ekonomi är i balans och detta ger oss nu en möjlighet att börja avkortta aggressivt på lånebördan. Målsättningen bör vara att vi minst halvera lånebördan på 7-8 år. Till slut vill jag tacka alla i personalen för deras yrkesskickliga insats samt direktionen för deras arbete. Kimitoön den 29 februari 2016 Roger Hakalax Verkställande direktör Kimitoöns Vatten 3. ORGANISATION OCH PERSONAL Kimitoöns Vatten har två servicemän som sköter produktionsbyggnader, en serviceman som sköter underhåll av pumpstationer och en som ansvarar för linjebyggnad och allmänt underhåll. Arbetsstyrkan förstärks med en arbetsledare på 50 % som deltar i det praktiska arbetet. Inom förvaltningen jobbar en teknisk planerare på 50 % med bl.a. övervakningsuppgifter, markägarlov och byggherreuppgifter, en fakturerare, en byråsekreterare på 50 % och en VD på 50 %. Den totala arbetsstyrkan är således sju personer. Vid behov kan en större arbetsinsats köpas från den samhällstekniska enheten inom kommunen; den totala arbetsstyrkan kan snabbt fördubblas vid behov. Personalen har deltagit i olika utbildningstillfällen samt kurser under året lopp. Kimitoöns Vattens direktion bestod av följande fem personer under av 2015: Malin Lindholm, Lars Nummelin ( ), Greger Lindholm ( ), Brita Drugge, Veijo Lücke och ordförande Daniel Wilson 4. UPPSKATTNING AV SANNOLIK KOMMANDE UTVECKLING Vattentjänstverks ekonomi är ytterst kapitalkrävande verksamhet. Men överlag är drifts inkomsterna och kostnaderna relativt förutsägbar vilket underlättar uppskattningen av framtiden. Kimitoöns Vattens verksamhet har de senaste åren utvecklats såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt i rätt riktning. Följande saker påverkar verksamheten ekonomiskt i framtiden. - Anslutningsavgifterna kommer att utgöra en mindre del av inkomsterna. - Investeringsnivån sjunker till en nivå som är hälften avskrivningsnivån 2016 för en längre tid vilket möjliggör avkortning av lån - Avskrivningarna ökar kännbart

226 - Stor engångsavskrivning 2016 (ungefär ) när Lammala reningsverk stängs. - Räntorna har sjunkit en längre tid men de kommer att stiga igen. - Staten kommer att höja momsen. - Taxan är nu anpassas till de ändrade omständigheterna 2016 och den behöver inte höjas på flera år. 5. KUNDER OCH FÖRSÄLJNING Under året såldes drygt m 3 vatten och m 3 avloppsvatten togs emot för behandling. Dessa sålda mängden är på samma nivå som föregående år. Under året såldes 17 vattenanslutningar, 16 avloppsanslutningar och 1 dagvattenanslutning. Detta är klart mindre än föregående år. Kimitoöns Vatten har kundavtal den Anslutningsavgifternas andel av omsättningen har sjunkit från tidigare år, från 11 % till 8 %. Detta gör ekonomin mindre sårbar. Anslutningsavgifterna täcker idag % av utbyggnadskostnaderna på nya områden vid anslutningsögonblicket förutsagt att samtliga ansluter sig på området. Investeringskostnaderna kostnadsförs på en ca 30 års period i form av avskrivningar. En betydande del av vattentjänstverkets kostnader är fasta, därav är det viktigt att en stor andel av inkomsterna är fasta i form av grundavgifter och anslutningsavgifter. Omsättningen för Kimitoöns Vattens sjunde verksamhetsår var under budget och slutade på euro inklusive extra inkomster. Underskridningen beror på minskad försäljniing av vatten och avloppsvatten anslutningar. 226

227 6. UTGIFTER Enligt budgetutfallet är driftskostnaderna lägre än budgeterade. Bakgrunden till underskridningen är bla mindre personalkostnader än beräknat, då en del av arbetsinsatsrna bokförts på investering. Räntekostnaderna var också lägre än föregående år och lägre än budgeterat. Budgetlån upptogs däremot mera än vad som budgeterades. Att leasa bilar är ett mycket dyrt sätt att hålla personalen med bilar vilket syns i stigande övriga kostnader. Att köpa bilar skulle i längden vara ett förmånligare alternativ för vattentjänstverket. 227

228 En av framtidens stora utmaningar är lånebördan som är betydligt större än omsättningen! Stigande låneskötselkostnader i framtiden är den största ekonomiska risken för affärsverket. En del av lånen är dock bundna till fast ränta och en betydande andel är interna lån vilket dämpar en möjlig räntestegring. Nu när de strategiska investeringarna är gjorda, är det viktigt fästa 80 % av uppmärksamhet vid lånebördan. Kapitalkostnadernas d.v.s. räntor, avskrivningar och ersättning för grundkapital utgör 47 % och driftskostnaderna 53 % av de totala kostnaderna. Största driftsutgiftsposterna är material 21 % (innehåller bla el), arbete 16 % och tjänster 15 %, de övriga posterna är relativt små. År 2015 har en del av förvaltningens och servicemännens lönekostnader bokförts på investeringar, vilket minskat lönekostnaderna i driften. 7. VATTENANSKAFFNING Både Kårkulla och Nordanå grundvattenverk har fungerat bra. Grundvatten områdena Kårkulla, Nordanå och Skinnarvik har belastats inom ramarna för sina miljötillstånd under året. I tabellen presenteras pumpade vattenmängder per vattenverk, deras drifts- och avskrivningskostnader samt uträknade enhetspris, där utläckagevattnet beaktas och där kostnaderna är fördelade på sålda vatten m³. Under året har Kårkulla vattenverk använts mindre och Nordanå mera än tidigare år, detta för att skapa ett flöde i den nya vattenlinjen mellan Kimito och Björkboda. Vatten m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Björkboda andelslag Kårkula vattenverk ,24 Nordanå + Skinnarvik vattenverk ,30 Dalsbruk ytvattenverk Renade m ,45 Sålda m ,58 *)Kimitoöns Vatten köper vatten av Björkboda vattenandelslag vid behov Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl 8. RENING AV AVLOPPSVATTEN Tyskaholmens avloppsreningsverk Kimitoöns Vattens avloppsvattenreningsverk Tyskaholmens reningsverk togs i drift i slutet av år 2008 och effektiveringen och utvidgningen färdigställdes Verket fungerar bra och har renat vattnet enligt sitt miljötillstånd. Den största utmaningen under året var den fasta substansen under andra halva året. Kvävereningen fungera 2015 mycket bra. Effektiveringen och utvidgningen av avloppsreningsverket lyckades bra fast anläggningen var i användning hela tiden parallellt med byggnadsarbetena. 228

229 Tyskaholmens ÅrsmeÅrsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk CODCr Behandla mg/l Reningsg % BOD7ATU Behandla mg/l 2,9 1,6 6, ,4 10 Reningsgr % kok.p Behandla mg/l 0,07 0,082 0,05 0,36 0,55 0,038 0,15 0,3 Reningsgr % KA Behandla mg/l 4,4 3,4 4, Reningsgr % Behandla mg/l N Reningsgr % Björkboda Lås Ab:s processvattenreningsverk Björkboda Lås Ab har levererat mindre mängd avloppsvatten än tidigare till Kimitoöns Vattens avloppsvattenreningsverk på Tyskaholmen under Kimito avloppsvattenreningsverk Kimito avloppsreningsverket som är byggt 1981 har fungerat betydligt bättre än sitt lindriga miljötillstånd. Reningsverket stängdes och nu byggs en av bassängerna om till slammottagningsplats. 229

230 Kimito Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk CODCr Halt i utgå mg/l Reningsgra % BOD7ATU Halt i utgå mg/l ,8 7,9 5,9 11 7,5 15 Reningsgra % kok.p Halt i utgå mg/l 0,7 0,76 0,4 0,44 0,46 0,58 0,87 1 Reningsgra % KA Halt i utgå mg/l Reningsgra % Halt i utgå mg/l N Reningsgra % Lammala avloppsvattenreningsverk Lammala avloppsreningsverk har fungerat ganska bra under året, men de lindriga miljötillstånds kraven som ställts uppfylldes endast på en punkt, COD. Anläggningen stängs i mars

231 Lammala Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Årsmedeltal Gränsvärde reningsverk Halt i utgående vatten mg/l CODCr Reningsgrad % Halt i utgående vatten mg/l BOD7ATU Reningsgrad % Halt i utgående vatten mg/l 7,6 3,9 2,7 6,6 2,6 1,9 1,4 0,7 kok.p Reningsgrad % Halt i utgående vatten mg/l KA Reningsgrad % Halt i utgående vatten mg/l N Reningsgrad % ,7 0 - I tabellen presenteras renade avloppsvattenmängder per reningsverk samt anläggningarnas driftskostnader och avskrivningskostnader. Från dessa siffror har reningsverkens driftskostnader per renad m³ räknats fram. Från tabellen framgår tydligt inläckagevattnets roll, d.v.s. vattnet som läcker in i nätet. m3/år m3/d /år /m3 med /m3 Tyskaholmens reningsverk ,57 Kimito reningsverk ,49 Lammala reningsverk ,77 Renade m ,43 Sålda m ,54 Räntor och ersättning för grundkapital är inte beaktade i denna kalkyl. Belastning på miljön De tre reningsverkena belastar miljön olika mycket. Tabellens utsläppsmängder är teoretiskt uträknat utgående från årmedeltalet av utsläpp (mg/l) per reningsverk gånger den renade vattenmängden i respektive reningsverk. Den blåa delen av tabellen är en framtidsprognos som avspeglar den nya situation när allt avloppsvatten renas på Tyskahomen Prognosen bygger på att reningsverket fungerar lika bra 2016 som det gjorde på Tyskaholmen Enligt planeringen är avsikten att effektivera kvävereningen (N) vid reningsverket, detta betyder att också kväve utsläppen i stort sätt kommer att halveras till Tabellen visar tydligt att Kimito reningsverk belastar miljön mest av alla mätt i kg/år. Men också det att Lammala reningsverk belastar miljön med 3 gånger mera fosfor än Tyskaholmens reningsverk, trots att betydligt större vattenmängder renas vid Tyskaholmens reningsverk. Framtidprognosen gällande Tyskaholmens reningsverk ser också bra ut, miljö belastningen prognostiseras sjunka med ungefär 50 % år Observera att tabellen innehåller sifror för 2014! 231

232 centralt renat Utsläpp Tysk. Nu Lamm. Nu Kimito Nu Totalt nu Sen Reduktion förändring kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år av utsläpp CODCr ,55 % BOD7ATU ,27 % kok.p ,12 % KA ,42 % N ,77 % 9. VATTEN- OCH AVLOPPSVATTENNÄT Kimitoöns Vatten har ett vatten- och avloppsvattennät som är mycket långt i relation till antalet kunder och sålda vattenmängder. Under år 2015 byggdes vattennätet ut med ungefär 9,85 km (+ 4,5 %) och avloppsnätet med ungefär 9,7 km (+ 5 %). Kimitoöns Vatten har även ansvar för 400 st pumpstationer, varav 72 st. är linje- eller områdespumpstationer. För att underlätta övervakningen av nätets och anläggningarnas funktion har byggandet av ett övervakningssystem fortsatt under året. Automationssystemet ger en större driftsäkerhet då eventuella fel automatiskt ger upphov till alarm som vidare distribueras till övervakningsdatorerna och till dejouren som får åtgärda felet. Följande bild från automationssystemet är en process bild för Nordanå vattenverk och Skinnarvik vattentag. Från bilden kan bla avläsas vilka pumppar som går, flöden, fel meddelandentryck, vatten mängder i vattenreservoaren, pumpade mängder, trender mm. Via automations systemet kan pumpar startas, stängas och funktionsförutsättningar för vattenreningsprocessen ändras. 232