MÅL & BUDGET och. Planeringsramar Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript

1 MÅL & BUDGET 2010 och Planeringsramar Antagen av Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning Inledning och tidplan för styr- och ledningsprocessen 3 Beslut 4 Kommunstyrelsens ordförandes kommentarer 5 Politisk organisation och mandatfördelning 6 Uppdrag till nämnder och styrelsen 7 Befolkning 9 Planeringsförutsättningar 10 Ekonomiska förutsättningar 14 Skatteintäkter 16 Känslighetsanalys 16 Resultaträkning 18 Finansieringsanalys 19 Balansbudget 20 Ekonomiska nyckelstal 22 Driftsbudget nämnder 23 Kommunstyrelse 24 Valnämnd, Överförmyndarnämnd o Revisorskollegie 25 Socialnämnden 26 Utbildnings- och fritidsnämnd 27 Bygg- och miljönämnd 28 Sammanfattning budget 2009 per verksamhetsblock och nämnd 29 Planeringsramar Finansförvaltning 33 Budgetregler 34 Investeringsbudget 35 Befolkningsprognos 38 2

3 Budget 2010 Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess beslutar kommunfullmäktige om budget och flerårsplan i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva göras under hösten. Kommunfullmäktige beslutar om kompletteringarna vid novembersammanträdet och antar budgeten i sin helhet utifrån de förändrade förutsättningarna blir ett ekonomiskt svårt år för de svenska kommunerna. Knivsta är inget undantag, även om situationen ser något bättre ut än på många andra håll. Utgångspunkten är en budget i balans, oförändrad skattesats och ett resultat på drygt 6 miljoner kronor och en reserv på 6,5 miljoner kronor. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör tidplanen för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Dec Jan Prioriterade mål Budgetkonferensen Feb Ekonomisk ram Nov Internbudget och verksamhetsplan Okt Delårsrapport Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Utvärdering och utveckling Aug Juli Gemensamma underlag Politiska beslut Mål Mål & Budget Budget Årsredovisning Periodrapport Juni Mars Nämnddiskussion April Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Åtagande/kostnad 3

4 Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag 1. att fastställa kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 2. att fastställa det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för 2010, 3. att fastställa den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för att fastställa de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för 2010 för respektive nämnd och verksamhetsblock samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsblock för åren , 5. att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober, 6. att uppdra åt nämnderna att under löpande år redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans, 7. att fastställa internräntan till 4 procent för år 2010, 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta de lån som krävs för budgetens genomförande, 9. att uppdra åt nämnder och styrelser att fastställa sina internbudgetar för år 2010 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senast i november 2009, 10. att volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 11. att ansvarig nämnd äger rätt att omdisponera kommunbidrag inom, men ej mellan verksamhetsblock utan kommunfullmäktiges medgivande. Budgeterade medel till Lss-verksamheten och till gymnasieskolan kan ej omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 12. att fastställda taxor gäller tillsvidare 13. att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 21:40 kronor per skattekrona för år

5 Kommunstyrelsens ordförandes budgetkommentar Arbetet med denna budget har genomförts under unika förhållanden. Det gäller en finanskris som de flesta bedömare anser är allvarligare än den under 30-talets depression. Detta har medfört att den lågkonjunktur som möjligen ändå skulle komma, har blivit mycket djupare. Det innebär att Sveriges totala produktion, lönesummor och därmed skatteinkomster för kommunerna sjunker drastiskt. På senaste tiden kan en uppbromsning i denna negativa spiral skönjas, framförallt beroende på de massiva insatser som vår och andra regeringar genomfört. Därmed kan man anta att förtroendekrisen inom finanssektorn, som varit den viktigaste orsaken till lågkonjunkturen, är på väg att försvagas. Tyvärr är det mycket som tyder på att en ny världsomfattande kris kan komma om några år. Orsaken är då brist på energi. De fossila bränslena utgör fortfarande en alltför stor andel av världens energiförsörjning. Det medför, utöver de välkända miljöproblemen, att världens tillgångar av fossila bränslen minskar snabbt. En naturlig följd är då snabba prisökningar, vilket kan skapa ytterligare en djup lågkonjunktur. Budgeten präglas därför av försiktighet och en koncentration på huvuduppgifterna vård, skola och omsorg. De invånare som är starkt beroende av kommunens insatser ska i första hand få sina behov tillgodosedda. Av den anledningen har vi detta år tillfälligt halverat resultatmålet från 2 till 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Vi har inte minskat ambitionsnivån när det gäller att skapa en långsiktigt hållbart kommun. Det tidigare beslutet att köpa ett vindkraftverk, följs nu av en fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar och andra åtgärder som ökar invånarnas användning av kollektivtrafik. Vi har under de senaste åren vant oss vid en stor inflyttning till kommunen. Denna inflyttning har på grund av krisen minskat, men inte helt stannat av. För att kunna tillgodose önskemål om nybyggande, tillför vi resurser till planavdelningen så att väntetiderna på bygglov ska minska. I förhållande till de flesta andra av landets kommuner står Knivsta kommun väl rustad inför den svåra tid som nu förestår. Kvalitetsredovisningar och nationella jämförelser ger klara besked om att Knivsta kommun står sig väl i kvalitetshänseende. Exempel på senare tids resultat av utomstående jämförelser av landets 290 kommuner: Plats 25 i tidningen Fokus rangordning av kommunerna med hänsyn till bra att bo i, plats 2 i tidningen Fokus rangordning med hänsyn till integrering av invandrare, plats 50 i Svenska kommuner och landstings kvalitetsjämförelse av grundskolor, plats 12 i DN:s jämförelse av resultat i nutidsorientering för elever i årskurs nio, plats 1 i Sveriges kommuner och landstings rangordning av Sveriges säkraste kommun samt plats 40 i Dagens Industris kommunranking om högsta livskvalitet. Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Politisk organisation Knivsta kommun Revisorer Revisorer Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige KF-beredningar KF-beredningar för tillfälliga, för tillfälliga, avgränsade ändamål avgränsade ändamål Valnämnd Valnämnd Valberedning Valberedning Överförmyndar- Överförmyndarnämnnämnd Kommunstyrelse tillika räddningsnämnd och krisledningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd tillika fritidsnämnd tillika fritidsnämnd UNAU UNAU Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommun- Kommunfastighetefastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB KSAU KSAU KSTU KSTU Socialnämnd Socialnämnd tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd tillika trafiknämnd och tillika trafiknämnd och namnberedning namnberedning SNAU SNAU Alsike Alsike Fastighets AB Fastighets AB Den politiska nämndorganisationen i Knivsta är sedan 1 januari 2007 uppbyggd enligt följande: Tre verksamhetsnämnder plus kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd för de tekniska verksamheterna, har inför medborgarna det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Verksamhetsnämnderna ger uppdrag och ekonomiska resurser till kommunala enheter eller köper tjänster av privata entreprenörer. De har också ansvar för uppföljning av både verksamheten och det ekonomiska resultatet. Verksamhetsnämnderna har dock ingen arbetsgivarfunktion och inget personalansvar för kommunens enheter. Detta är kommunstyrelsens ansvar. 6

7 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Knivsta.nu 4 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Moderaterna 9 mandat Socialdemokraterna 8 mandat Centerpartiet 3 mandat Miljöpartiet 1 mandat Kristdemokraterna 2 mandat Folkpartiet 3 mandat Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder 7

8 - All kommunal verksamhet ska präglas av öppenhet och tillgänglighet. Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag - Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö - Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag - Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret - Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. - Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Finansiella mål - Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift - Kommunens långfristiga låneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga kr Mål för kommunstyrelsen som koncernledning - Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning - Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet Mål för kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet - Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, exempelvis genom ökad återvinningsgrad - Bygga gång- och cykelvägar i anslutning till skolor med hastighetssäkrade övergångsställen - Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna - Kommunens företagsklimat skall förbättras - Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Till utbildningsnämnden tillika fritidsnämnd - Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola - Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) - Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp 8

9 - Betyg och skriftliga omdömen skall användas i den utsträckning som det statliga regelverket tillåter Till socialnämnden - Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet - Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta Till bygg- och miljönämnden - Hänsyn till miljö och klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete, exempelvis ökad andel kretsloppsanpassade avloppsanläggningar och energisnåla lösningar - Nybyggande på landsbygden skall underlättas - Kortare handläggningstider för enklare ärenden - Nämnden ska medverka till att utveckla centralortens småstadskaraktär Hållbar utveckling En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Vi reser och transporterar varor mer än någonsin. Även I Knivsta påverkas vi alltmer av internationella händelser. Trender sprids allt snabbare globalt genom ökat resande och ny teknik. Befolkningskoncentrationen till olika regioner blir allt tydligare. Knivstas belägenhet är i ett av Sveriges hetaste tillväxtområden. De tre hållbarhetsbegreppen social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, är likvärdiga. De är alla nödvändiga och beroende av varandra för en hållbar utveckling. Social hållbarhet är målet, dvs. en god livskvalitet för alla. Att vara delaktig och att ha inflytande, känna gemenskap och att vara trygg i sin tillvaro. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet är ramen. De gränser som naturen sätter måste vi respektera för att långsiktigt säkerställa medel och mål. Förutsättningarna för att Knivsta kommun utvecklas i en hållbar riktning är goda. Kommunen mitt emellan Arlanda och Uppsala attraherar allt fler individer som upplever livskvaliteten som god. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är förutsättningar för att vara en attraktiv och hållbar kommun över tiden. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Bästa sättet att skapa hållbar utveckling i kommunen är att tankesättet skär på tvärs i alla förvaltningar och bolag. Befolkning 31 december 2008 uppgick befolkningen i Knivsta kommun till personer, vilket innebar en ökning med 305 personer under Nettoinflyttningen bidrog något mera till befolkningsökningen än vad födelseöverskottet gjorde (56 % respektive 44 %). 9

10 Procentuell befolkningsökning per år ,00% 2,63% 2,50% 2,00% 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,19% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% D iagram källa Knivsta kommun Inflyttningen till Knivsta var personer 2008, varav 466 från Uppsala län, 469 från övriga Sverige och 92 kom från utlandet. Av de 866 som flyttade från kommunen hamnade 405 i det egna länet, 411 i övriga Sverige och 50 personer flyttade utomlands. I diagram 2 visas in- och utflyttning till respektive från Knivsta år 2008 efter ålder. Där framgår att fram till 10-årsåldern har kommunen ett positivt flyttnetto, mellan 10 och 25 år ett negativt, mellan åter ett positivt för att för högre åldrar vändas till ett utflyttningsöverskott. Antal in- och utflyttade till respektive från Knivsta kommun år 2008 Inflyttade Utflyttade antal Diagram 2 Källas Scb ålder 10

11 Planeringsförutsättningar Befolkningsprognos En fortsatt ökning av folkmängden förväntas den närmaste tioårsperioden. Prognosen bygger på att fler bostäder tillförs. I annat fall blir befolkningstillväxten måttlig. Lågkonjunkturens påverkan på befolkningsprognosen gör att prognosen kan bli något fördröjd det närmaste året men vändningen på bostadsmarknaden kan komma snabbt. Ökningen beräknas till 250 personer år 2010 och 200 personer år Därefter förväntas befolkningen öka i snabbare takt. För den kommunala planeringen är det nödvändigt att följa befolkningsförändringarna när det gäller åldersfördelning, var i kommunen medborgarna bor och var de går i skolan eller arbetar. Knivsta har landets yngsta befolkning med en medelålder på 36,1 år. Trots detta är andelen unga vuxna relativt få i kommunen. Dessa är mest flyttbenägna och ett vanligt flyttmönster är att man flyttar till en närbelägen större kommun som ung vuxen och tillbaka till en mindre kommun när man bildar familj, dock inte alltid till samma som tidigare. Antal per Prognos Ålder w Summa Förskola Efterfrågan på förskoleplatser har varit extremt stor alltifrån kommunstarten Platsantalet har under dessa år utökats med 450 platser. Nu när alla åldersgrupper i förskolan är relativt jämnstora kommer behovet av nya förskolelokaler inte att öka på grund av stora volymökningar. Blir stagnationen i byggandet långvarig kommer 11

12 barnantalet i förskolan att minska. Prognosen är att barnantalet blir tämligen konstant, men kan påverkas av om andelen barn som nyttjar förskoleverksamheten ökar, servicenivån blir högre. Riksdagen har den 22/ fattat beslut om att införa barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar. Begreppet familjehem försvinner och ett nytt begrepp, pedagogisk omsorg införs. Den pedagogiska omsorgen skall godkännas och det införs en skyldighet för kommunen att ge bidrag till verksamheten. Det införs en skyldighet för en kommun att ta emot barn från en annan kommun i sin förskoleverksamhet om barnets vårdnadshavare önskar det och det finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden. Kommunens skyldighet att anordna allmän förskola utvidgas från och med 1 juli 2010 till att gälla från och med höstterminen det år då barnet fyller tre år. Allmän förskola ska omfatta minst 525 timmar om året, vilket är tre timmar om dagen under skolans terminer. Grundskola och skolbarnsomsorg En mycket snabb ökning av antalet skolelever är att förvänta. Som framgår av diagram 3 sker ökningen nu i de lägsta åldrarna för att sedan sprida sig högre upp. Antalet elever i förskoleklass och årskurs 1-3 kommer att vara stort hela perioden. Årskurs 7-9 kommer att öka elevtalet från och med år Uppemot elever kan förväntas till år Det snabbt ökande antalet elever i de lägsta årskurserna kommer också att öka behovet av platser inom skolbarnsomsorgen. Antal skolever i grundskolan Antal elever Diagram 3 Källa: Knivsta kommun År Gymnasieskola De stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet passerar nu gymnasieskolan och antalet elever kulminerade under Från och med 2009 kommer antalet ungdomar år att minska drastiskt. Minskningen fram till och med 2014 förväntas bli drygt 200 personer eller drygt 30 procent. Från år 2015 kommer antalet ungdomar år åter att öka. 12

13 Äldreomsorg Under budget- och planperioden kommer det att vara en relativt lugn ökningstakt i de åldrar som främst nyttjar äldreomsorg. Behov av insatser i större omfattning uppstår vanligen i åldern år som sen ökar kraftigt. Det innebär att en liten volymökning av de allra äldsta kan medföra en totalökning av behovet. Från år 2011 förväntas antalet personer över 85 år att öka i en snabbare takt. De yngre äldre, upp till 75 år, kommer att öka kraftigt under planperioden. Från 906 personer till drygt år Det innebär en volymökning med cirka 45 procent på fem år. Förhoppningsvis kommer väldigt få av dessa att vara i behov av kommunala insatser från vård och omsorg. Fler äldre På längre sikt kommer antalet äldre att öka i Knivsta precis som i övriga landet. Detta beror på att de stora barnkullarna från talet nu nått till livets slutskede och att medellivslängden fortsätter att öka. För att möta detta måste kommunen planera för att locka till sig barnfamiljer och yngre vuxna fortlöpande. I annat fall går kommunen från att vara den med yngst befolkning i riket till en kommun med en snabbt åldrande befolkning. En jämförelse av befolkningen 2008 med en skattad befolkning år 2030 görs i diagram 4. Invånare i Knivsta efter ålder 2008 och skattning år 2030 Antal Diagram 4 Källa Knivsta 13

14 Utvecklingen pekar på ett dilemma. Ett geografiskt kostnadstryck riktas mot kommuner (och landsting) och offentliga överskott samlas i staten. Den demografiska utvecklingen talar för att kommunsektorn på sikt bör tilldelas en större andel av de samlade skatteintäkterna. Sammanfattning av aktuell befolkningprognos Tendens Totalbefolkning Ökning per år långsammare första åren Åldersgrupper Förskolebarn 1-5 år Ökad efterfrågan från 2014 Yngre skolbarn 6-12 år Kraftig ökning Högstadieelever år Minskar till 2011 för att därefter öka kraftigt Gymnasieelever år Kraftig nedång. Ökar igen från år 2015 Äldre medborgare 85-w Ökar drygt 40 procent Ekonomiska planeringsförutsättningar Vårpropositionen Den internationella lågkonjunkturen bedöms av regeringen bli djup och utdragen. Då den internationella efterfrågan minskade föll Sveriges BNP kraftigt och utvecklingen väntas bli fortsatt svag framöver. Regeringen räknar med att BNP minskar med 4,2 procent 2009 och ökar med 0,2 procent Inflationstrycket väntas vara mycket lågt de närmaste åren. Den djupa lågkonjunkturen gör att regeringen i vårpropositionen utökar resurserna för arbetsmarknadsåtgärder och att stimulera arbetskraftsefterfrågan bl. a. genom infrastruktursatsningar. Anslaget till särskilt yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning föreslås öka. För 2010 utgår ett tillfälligt konjunkturstöd till kommunerna om 4,9 miljarder vilket fördelas efter invånarantal. Detta ger Knivsta kommun ett tillskott på 7,5 miljoner kronor. Nivån på det generella statsbidraget till kommuner och landsting ligger fast på 2009 års nivå för Från 2011 tillförs anslaget kommunalekonomisk utjämning 3,5 miljarder avseende kommunerna vilket för Knivsta motsvarar 5,2 miljoner kronor årligen. Regeringen avser att se över om förändringar i balanskravet bör göras. Regeringen vill pröva om det går att spara pengar i goda år för att i viss utsträckning kunna användas då tiderna är sämre. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning skall fortsätta att gälla. Det kommunala skatteunderlaget 14

15 Den extremt negativa BNP-utvecklingen under 2008 och 2009 får som följd en minskad sysselsättning och en hög arbetslöshet. En annan följd som påverkar skatteunderlaget blir en avtagande löneökningstakt. Skatteunderlagets ökningstakt avtar dramatiskt Utvecklingen för 2010 ser ut att bli nästan lika svag. Därefter tilltar skatteunderlagstillväxten successivt men når 2012 inte upp i nivån under åren Denna prognos (april 2009) ligger till grund för de skatteintäktsberäkningar som denna budget vilar på. Skatteunderlagets tillväxt samt bidrag från olika komponenter åren Procentenheter Summa procentuell förändring från föregående år 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 Bidrag till förändringen: Timlön 3,7 2,6 2,0 1,7 1,7 Sysselsättning 0,7-2,9-1,7 0,3 0,9 Sociala ersättningar 0,4 2,1 0,7 0,4 1,0 Övriga inkomster 0,3-0,1 0,0 0,1 0,2 Avdrag 0,0-0,9 0,1-0,1-0,1 Källa: Sveriges Kommuner och landsting Kalkyl för 2011 och 2012 Regeringen har beslutat höja statsbidragen från och med 2011 men beslutet innebär en sänkning från 2010 års nivå då det särskilda konjunkturstödet upphör. Därtill kommer den urgröpning av statsbidragen som pris- och löneökningar skapar. Den svaga skatteunderlagsutvecklingen och minskade statsbidrag gör att 2011 och 2012 förväntas bli än besvärligare för de svenska kommunerna. Det kommer att krävas mycket kraftiga åtgärder i form av kostnadsbesparingar eller skattehöjningar för att uppnå balans. Det gäller att vara förberedd för mer än ett tufft år framöver. Budgeten och planeringen måste baseras på ett antagande om hur skatteintäkterna utvecklas, men det måste ändå finnas en beredskap för att det kan gå helt annorlunda. Det är särskilt viktigt i tider som dessa med tvära kast och att denna beredskap bör gälla för såväl upp- som nedgång. Jämfört med tidigare planeringsramar för 2011 och 2012 har planeringsramarna för kommunen reducerats med 14,6 respektive 15,5 miljoner kronor. Balanskravet I avsnittet om vårpropositionen omnämndes att regeringen har för avsikt att se över balanskravet i syfte att kommunerna mera skall kunna dra nytta av goda år med bra resultat för att sedan kunna användas då sämre tider har inträtt. Det finns en uppenbar risk med detta att skjuta anpassningen till framtiden. Sveriges kommuners och landstings uppfattning är att balanskravets logik skall ligga fast och att tidigare års överskott skall kunna tillgodoräknas, men endast för kommuner som konsoliderat sin ekonomi. Detta innebär att resultatet över tiden har överstigit ökningen av pensionsskulden, reinvesteringsbehovet med mera. Detta är det endast ett fåtal kommuner som uppfyller och det krävs väldigt höga resultat för att uppnå detta. Fastighetsavgift 15

16 Den kommunala fastighetsavgiften infördes 2008 och uppgick då till max tkr för småhus och tkr per bostadslägenhet. Den maximala avgiften räknas årligen upp med inkomstbasbeloppet ökade inkomstbasbeloppet med cirka 6 procent och maxbeloppet för 2009 är kr för småhus och kr för lägenheter i flerbostadshus. Från och med 2009 ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet Det blir prognosen för intäkten som bokförs respektive år då intäkterna inte blir kända förrän i slutet av påföljande år och betalas ut året därefter. För 2009 blir intäktsförändringen från fastighetsavgiften mellan 2008 och 2009 cirka 2,7 miljoner kronor. Denna ökning är exceptionellt stor och för kommande år kan man inte alls räkna med samma intäktsförändring. På grund av den ekonomiska krisen kommer ökningen av inkomstbasbeloppet bli väsentligt lägre de närmaste åren. Kostnads- och LSS-utjämning Med hjälp av SCB har Sveriges Kommuner och landsting tagit fram en preliminär beräkning av kostnadsutjämningen Jämfört med 2009 beräknar kommunen med att tappa 524 tkr per invånare eller 7,5 mkr. Detta orsakats framför allt av det faktum att befolkningstillväxten inte är lika kraftig som tidigare år och förväntas inte öka med 1,2 procent mellan 1 november 2008 till 1 november 2009, vilket är kravet för att få eftersläpningsbidraget. Bidraget totalt för alla modellerna i kostnadsutjämningen beräknas ge ett tillskott på 224 kronor per invånare. Sveriges kommuner och landsting har även gjort en preliminär beräkning av LSS-utjämningen för Denna visar att våra kostnader sjunker med cirka 3,5 mkr. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per april 2009 korrigerad med volym. Skattesatsen Som använts är 21:40 kr (belopp i mkr) Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift LSS-utjämning Summa skatter o bidrag Konjunkturstöd Fastighetsavgift Konjunkturstödet enligt vårpropositionen endast för år Därefter bakas det in i det kommunalekonomiska utjämningsbidraget. Känslighetsanalys 16

17 Årseffekt i mkr Lönekostnadsförändring i egen regi, 1% 3 Förändring kostnad köpta tjänster, 1% 2 Inflationförändring 1 % 1,5 Förändrad utdebitering, 1 kr 27 Befolkningsförändring, 100 invånare 3,8 Ränteförändring 1% 1 Personal Knivsta kommun är den största arbetsgivaren i Knivsta. Totalt har kommunen 737 anställda (2008), en ökning från föregående år med 14 personer. Antalet visstidsanställda har ökat till 659. Timanställda finns framför allt inom äldre- och handikappomsorgen. Genomsnittsåldern för de fast anställda var för ,2 år, vilket var lägre än föregående år. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 6,57 % under l personer uppnår 65 års ålder åren Vid en jämförelse av ålderssammansättningen av personalen i Knivsta kommun med snittet i riket, länet och pendlingskommuner framgår tydligt att kommunen har väldigt många unga anställda. procent 30,0 Anställdas ålder i riket,länet,pendlingskommuner och Knivsta 25,0 23,0 23,5 20,0 16,8 15,0 14,4 10,0 11,6 10,7 5,0 0, Riket Uppsala län Pendlingskommuner Knivsta ålder 17

18 Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Vårdnadsbidrag Kostnader för vårdnadsbidrag har tillsvidare budgeterats centralt under finansförvaltningen. En avstämning mot faktiskt utfall görs i bokslutet och regleras mot utbildningsnämnden. Övriga centralt budgeterade poster Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Dessutom finns medel för projekt och volymjusteringar. 18

19 RESULTATRÄKNING Budget Plan Plan Plan (Belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 95,5 96,4 98,5 100,8 Verksamhetens kostnader -714,8-734,7-762,9-795,7 Avskrivningar -8,0-8,2-8,4-8,6 Verksamhetsresultat -627,3-646,5-672,8-703,5 Skatteintäkter 576,4 594,9 621,0 657,7 Utjämningsbidrag/fastighetsavgift 44,2 47,8 48,1 50,2 Finansiella intäkter 20,5 20,0 20,0 20,0 Finansiella kostnader -7,5-7,5-7,5-7,5 Resultat före extraordinära poster 6,3 8,6 8,8 16,8 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat 6,3 8,6 8,8 16,8 Finansiellt mål Det budgeterade resultatet för 2010 på 6,3 mkr uppfyller kommunfullmäktiges resultatmål på 1 procent av skatteintäkter, utjämningsbidrag/avgifter och fastighetsavgift. I slutet av planperioden förväntas resultatmålet återgå till att vara 2 procent. 19

20 FINANSIERINGSANALYS (belopp i mkr) Budget Plan Plan Plan (Belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 95,5 96,4 98,5 100,8 Verksamhetens kostnader -714,8-734,7-762,9-795,7 Verksamhetens nettokostnad -619,3-638,3-664,4-694,9 Skatteintäkter 576,4 594,9 621,0 657,7 Utjämningsbidrag/fastighetsavgift 44,2 47,8 48,1 50,2 Finansiella intäkter 20,5 20,0 20,0 20,0 Finansiella kostnader -7,5-7,5-7,5-7,5 Verksamhetsnetto 14,3 16,8 17,2 25,4 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investeringsnetto Förändring av likvida medel -21,7-9,2-41,8 11,4 20

21 BALANSBUDGET Bokslut Budget Plan Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långfristiga skulder (lån, netto) Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Solitditet i % 59,7% 57,8% 57,3% 54,6% 56,3% Soliditet inkl ansvarsförbindelser 39,9% 39,4% 39,3% 37,8% 39,4% pensionsskuld Pensionsskuldens förändring (belopp i mkr) Ansvarsförbindelse (avser tid före ,4 144,9 145,8 146,6 147,1 21

22 En sund kommunal ekonomi Kommunens ekonomi bygger på årliga driftsöverskott. Ett rejält driftsöverskott behövs i tider med risk för svårbedömda förändringar i omvärlden. Till en ansvarig ekonomisk politik hör att planera in marginaler på alla nivåer i den kommunala organisationen. Detta är för närvarande den största utmaningen i kommunen med dess snabba tillväxt. Viktigt är också att givna budgetramar hålls. Kommunens finansiella mål har varit att det budgeterade resultatet ska uppgå till 2% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Detta innebär ett budgeterat överskott på 12,5 mkr för För 2009 har resultatkravet sänkts till 1 procent för att lindra effekten av den snabba nedgången i ekonomin. Resultatmålet gäller tills vidare enbart för år 2010 för att sedan återgå till 2 procent. Bokslutet för 2008 visade ett överskott på 29,5 miljoner kronor. En viktig del i begreppet god ekonomisk hushållning är att mäta hur verksamhetens nettokostnad inklusive finansnettot står i relation till de två viktigaste inkomstkällorna, skatteintäkter och generella statsbidrag. Från och med 2008 räknas även fastighetsavgiften in i denna bedömning då de generella statsbidragen har minskat med ungefär lika mycket som intäkten blir av fastighetsavgiften. Nedanstående diagram visar att nettokostnaden under 2009 kommer att öka mer än skatteintäkterna, generella statsbidragen och fastighetsavgiften, något som gör det nödvändigt med ytterligare effektiviseringar alternativt skattehöjningar. mkr 750 Nettokostnader jämfört med skatteintäkter, statsbidrag Nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag 22

23 Ekonomiska nyckeltal och skattesats Bokslut Budget Plan Plan Plan Årets resultat, mkr 130,6 6,3 8,6 8,8 16,8 Nettodriftskostnader i procent av skatteintäkter och utjämnin 97,8% 101,8% 100,6% 100,6% 99,4% Årets resultat i procent av skatteintäkter och utjämnin 4,9% 1,0% 1,3% 1,3% 2,4% Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 59,8% 57,8% 57,3% 54,6% 56,3% Soliditet inklusive pensionsåtagande före ,9% 39,4% 39,3% 37,8% 39,4% Långfristiga lån, mkr 130, Nettoinvesteringar, mkr 29,2 38,0 27,6 61,0 15,9 Skattesats, kr Kommunal utdebitering 31,82 -varav Kommunalskatt 21,45 21,40 21,40 21,40 21,40 Landstingsskatt 10,37 Kyrkoavgift 1,19 -varav begravningsavgift 0,16 23

24 Driftsbudget nämnder 2010 års budget är en fortsättning av de besparingar som kommunen igångsatte år 2009 med anledning av kommunens minskade intäkter års budget minskat med en procent på nämndnivå och justerat med volymförändringar utgör underlag för 2010 års budgetbeslut. Jämfört med den justerade ekonomiska ramen för 2010 (Ks ) har medel avsatts till individ- och familjeomsorgen och till nämnder för att genomföra plan för full delaktighet. Nämnderna har tillförts 763 tkr för justering av hyror. Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Internräntan sänks till 4 procent. Ingen justering av tilldelat kommunbidrag görs med anledning av ränteändringen. Kommunbidragets fördelning per nämnd i miljoner kronor och nämndernas procentandel Bygg- och miljönämnd; 5,7; 0,9% Kommunstyrelse; 96,9; 14,6% Övriga nämnder; 1,5; 0,2% Utbildnings- o fritidsnämnd; 399,2; 60,2% Socialnämnden; 159,5; 24,1% 24

25 Kommunstyrelsen Budget 2010 Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen svarar också i egenskap av ägare för koncernledningen av de företag kommunen helt eller delvis äger. Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, är räddnings- och krisledningsnämnd samt verksamhetsnämnd för de kommunaltekniska frågorna samt bibliotek och allmän kulturverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar även för hyror i verksamhetslokaler (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A KF, nämnd- och styrelseverksamhet inkl Kommunfullmäk B Partistöd F Övrig politisk verksamhet Delsumma Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad - översiktsplan B Miljö- och hälsoskydd - strategiskt miljöarb D Gator och vägar E Trafikövervakning och parkering F Naturvård G Parker H Teknisk planering I Exploateringsverksamhet J Räddningstjänst K Totalförsvar och samhällsskydd L Näringsliv och marknadsföring M Serveringstillstånd mm Delsumma Block 3 Fritid och kultur 3B¹ Allmän kultur B² Bibliotek Delsumma Block 5 Vård och omsorg 5:1E Bostadsanpassning Delsumma Block 7 Affärsverksamhet 7B Avfallsverkamhet C Måltidsverksamhet D Kommunikation Delsumma Block 8 Stödverksamhet 8A Kommungemensam administration B Fastigheter C Fackliga kostnader Delsumma Summa verksamhet

26 Valnämnden Budget 2010 Valnämnden ansvarar för de uppgifter som enligt vallagen och lagen om kommunala folkomröstningar ankommer på kommunen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1E Valnämnd 340 Summa totalt 340 Överförmyndarnämnden Överförmyndaren utövar tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män, i enlighet med bestämmelser i föräldrabalken. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1D Överförmyndarverksamhet 620 Summa totalt 620 Revisorskollegiet Revisionen granskar all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av god redovisningssed. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1C Revision 589 Summa totalt

27 Socialnämnd Budget 2010 Nämnden är vård- och omsorgsnämnd och socialnämnd. Ansvarar för äldre- och handikappomsorg, vård och omsorg enligt Lss, barn- och ungdomsvård, vuxenvård/missbruksvård, familjerättsfrågor,flyktingmottagande, arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning samt svenska för invandrare (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet Delsumma Block 2 Infrastruktur 2L Skuldsanering Delsumma Block 4 Pedagogisk verksamhet 4F Vuxenutbildning G SFI Delsumma Block 5 Vård och omsorg 5:1A Vård och omsorg enligt sol och hsl :1B Vård och omsorg enligt lss och lass :1C Färdtjänst och riksfärdtjänst :1D Förebyggande verksamhet :2A Ekonomiskt bistånd :2B Övrig Individ- och familjeomsorg Delsumma Block 6 Särskilt riktade insatser 6A Flyktingmottagande B Arbetsmarknadsåtgärder Delsumma Summa totalt

28 Utbildnings- och fritidsnämnd Budget 2010 Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskoleverksamhet, grundsärskola och skolbarnsomsorg. Av den frivilliga utbildningen ansvarar nämnden för gymnasie- och gymnasiesärskola. Nämnden är fritidsnämnd samt ansvarar för kommunal musikskoleverksamhet. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet Delsumma Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid B Musikskola Delsumma Block 4 Pedagogisk verksamhet 4A Förskoleverksamhet B Grundskola, fsk-klass,sbo C Obligatorisk särskola D Gymnasieskola E Gymnasiesärskola Delsumma Summa totalt

29 Bygg- och miljönämnden Budget 2010 Nämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt Plan- och bygglagen, miljölagstiftningen samt Vägtrafikförordningen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet A Stadsbyggnad B Miljö- och hälsoskydd C Trafik Summa totalt

30 Sammanfattning kommunbidrag budget 2010 per verksamhetsblock och nämnd (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Öviga styrelsen nämnd o fritidsn. miljön. nämnder summa Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet B Partistöd C Revision D Överförmyndarverksamhet E Valnämnd F Övrigt politisk verksamhet Summa block Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad B Miljö- och hälsoskydd C Trafikplanering D Gator och vägar E Trafikövervakning o parkering F Naturvård G Parker H Teknisk planering I Exploateringsverksamhet J Räddningstjänst K Totalförsvar och samhällsskydd 0 0 2L Näringsliv och marknadsföring M Skuldsanering N Serveringstillstånd mm 0 0 Summa block Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid B Kultur Summa block Block 4 Pedagogisk verksamhet 4A Förskoleverksamhet B Grundskola, fsk-klass,sbo C Obligatorisk särskola D Gymnasieskola E Gymnasiesärskola F Vuxenutbildning G SFI Summa block Block 5 Vård och omsorg 5:1A Vård och omsorg enligt sol och hsl :1B Vård och omsorg enligt lss och lass :1C Färdtjänst och riksfärdtjänst :1D Förebyggande verksamhet :1E Bostadsanpassning :2A Ekonomiskt bistånd :2B Övrig Individ- och familjeomsorg Summa block

31 Sammanfattning kommunbidrag budget 2010 per verksamhetsblock och nämnd (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Öviga styrelsen nämnd o fritidsn. miljön. nämnder summa Block 6 Särskilt riktade insatser 6A Flyktingmottagande B Arbetsmarknadsåtgärder Summa block Block 7 Affärsverksamhet 7D Kommunikation Summa block Block 8 Övrigt 8A Kommungemensam administration B Fastigheter D Fackliga kostnader Summa block TOTALT (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Öviga styrelsen nämnd o fritidsn. miljön. nämnder summa Kommunbidrag per nämnd Kommunbidragets fördelning per verksamhetsblock i budget Block 8 Övrigt Block 7 6,8% Affärsverksamhet 1,7% Block 6 Särskilt riktade insatser 0,4% Block 1 Politisk verksamhet 1,5% Block 2 Infrastruktur 4,7% Block 3 Fritid och kultur 2,4% Block 5 Vård och omsorg 23,4% Block 4 Pedagogisk verksamhet 59,2% 31

32 BUDGET NÄMNDER 2010 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh Partistöd Övrig politisk verksamhet Gator, vägar Trafikövervakning Parker Naturvård Teknisk planering Exploateringsverksamhet Räddningstjänst Översiktsplan Strategiskt miljöarbete Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd mm Bibliotek Allmänkultur Bostadsanpassning Avfallsverksamhet Måltidsverksamhet Kommunikation Kommungemensam administration Fackliga kostnader Kommunala fastigheter S:a Kommunstyrelse DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision

33 BUDGET NÄMNDER 2010 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Socialnämnd Nämndkostnader Vård och omsorg enl SOL och HSL Insatser enl LSS och Lass Färdtjänst/riksfärdtjänst Förebyggande verksamhet Individ- och familjeomsorg, vård o stöd Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd Flyktingmottagande Skuldsanering Arbetsmarknadsåtgärder Vuxenutbildning Svenska för invandrare S:a Socialnämnden DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Utbildnings- och fritidsnämnd Nämndkostnader Allmän fritid & ungdomsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Musikskola (kultur) Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet o skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola S:a Utbildnings- och fritidsnämnd DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader Stadsbyggnad Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd S:a Bygg- och miljönämnd Totalt nämndernas kommunbidrag

34 Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER plan plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag Fastighetsavgift Övriga statsbidrag Avgifter förskola, äldreomsorg Övriga intäkter Interna po-pålägg SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner Kommunbidrag nämnder Volym, projekt mm Ks medel för oförutsett Övriga kostnader (fsk o sbo) SUMMA KOSTNADER Internränta Externa finansiella intäkter SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT % av skatter, bidrag o fastighetsavgift % av skatter, bidrag o fastighetsavgift Finansförvaltnignens resultat är lika med kommunens totala budgeterade resultat så länge nämndernas budgeterade resultat är lika med noll 34

35 Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Medel avseende Lss-verksamheten får ej omfördelas till annan verksamhet utan kommunstyrelsens godkännande. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 35