Mål och budget 2012 med planeringsramar för KS-2011/13

Transkript

1 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen Mål och budget 2012 med planeringsramar för KS-2011/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta 1. att fastställa: 1.1 kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 1.2 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och och investeringsbudget för år den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren samt investeringsplanen för de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2012 för respektive nämnd och verksamhetsområde samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsområde för åren utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år finansförvaltningens budget 1.6 internräntan till 4 procent gällande taxor för uppföljningsplan för 2012 enligt bilaga 1 2. besluta att: 2.1 volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 2.2 kostnaden för snöröjning 2012 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader 2.3 att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober

2 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2012 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i februari att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 3. Kommunfullmäktige fastställer för 2012 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till kronor. Göran Nilsson

3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Bo Hult Datum Ks-2011/ Kommunstyrelsen Mål och budget 2012 med planeringsramar för KS-2011/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta 1. att fastställa: 1.1 kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 1.2 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och och investeringsbudget för år den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren samt investeringsplanen för de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2012 för respektive nämnd och verksamhetsområde samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsområde för åren utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år finansförvaltningens budget 1.6 internräntan till 4 procent gällande taxor för uppföljningsplan för 2012 enligt bilaga 1 2. besluta att: 2.1 volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 2.2 kostnaden för snöröjning 2012 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader 2.3 att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober

4 2.4 att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2012 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i februari att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 3. Kommunfullmäktige fastställer för 2012 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till kronor. Sammanfattning I kommunens ordinarie budgetprocess skall budgetbeslutet tas i juni månad, men i likhet med föregående budgetprocess har detta ej varit möjligt. Kommunens stora volymökningar ställer stora krav på resurser och i avvaktan på ökade skatteintäkter sköts budgetbeslutet till höst. Skatteprognosen i augusti blev dock sämre än vad som förväntades före sommaren varvid en hel del justeringar har måst göras. Budgeten beslutas denna gång på nämndnivå då kommunstyrelsen finner det bäst att nämnderna själva gör besparingskraven på verksamhetsnivå. När internbudgetarna för respektive nämnd är färdigställda sker en återrapportering till kommunfullmäktige. Huvudmannaskapet för kollektivtrafiken flyttas över till landstinget från och med 1 januari En skatteväxling görs varvid den kommunala skatten sänks med 49 öre och landstinget gör motsvarande höjning. Lena Fransson Kommunchef

5 MÅL OCH BUDGET 2012 MED PLANERINGSRAMAR MÅL & BUDGET 2012 och Planeringsramar Kommunstyrelse

6 MÅL OCH BUDGET 2012 MED PLANERINGSRAMAR Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförandes kommentar 3 Beslut 4 Styr- och ledningsprocessen 5 Mandatfördelning 6 Politisk organisation 7 Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till nämnder 8 Kommunfullmäktiges mål per nämnd 9 Befolkning 11 Ekonomiska planeringsförutsättningar 14 Känslighetsanalys 17 Sammanställning driftsbudget 18 Finansieringsanalys 19 Balansbudget 20 Ekonomiska nyckelstal 21 Nämndernas budgetanslag Kommunstyrelsen 23 Valnämnd, Överförmyndarnämnd o Revision 24 Socialnämnden 25 Utbildningsnämnd 26 Bygg- och miljönämnd 27 Fritid-, kultur- och demokratinämnd 28 Finansförvaltning 29 Budgetregler 30 Investeringsbudget Kommun 31 Investeringsbudget Knivsta Kommunfastigheter AB 34 Befolkningsprognos 35 Bilaga 1 Uppföljningsplan 36

7 Kommunstyrelsens ordförandes kommentar Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 3

8 Beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa: 1.1 kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 1.2 det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och och investeringsbudget för år den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för åren samt investeringsplanen för de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för år 2012 för respektive nämnd och verksamhetsområde samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsområde för åren utdebitering av kommunal inkomstskatt till 20:91 kronor per skattekrona för år finansförvaltningens budget 1.6 internräntan till 4 procent gällande taxor för uppföljningsplan för 2012 enligt bilaga 1 2. Kommunfullmäktige beslutar att 2.1 volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 2.2 kostnaden för snöröjning 2012 regleras i bokslutet mot ett snitt av tre närmast föregående års kostnader 2.3 att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober 2.4 att uppdra åt nämnder och styrelse att fastställa sina internbudgetar för år 2012 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senaste i februari att uppdra åt nämnderna att under löpande budgetår redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans 3. Kommunfullmäktige fastställer för 2012 den övre gränsen för kommunstyrelsen för nyupptagande av lån till kronor 4

9 Inledning Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun I enlighet med kommunens budgetprocess skall kommunfullmäktige besluta om budget och flerårsplan i juni varje år. De senaste åren har det dock funnits oerhört stora behov som kommunen i största utsträckning försöker uppfylla vilket har försenat processen. För 2012 beslutas därför budgeten vid kommunfullmäktiges oktobersammanträde. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tidplan för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Dec Jan Kortversion V.h. berättelse Årsredov. Nyckeltal Feb Prioriterade mål Budgetkonferensen Nov Internbudget och verksamhetsplan Årsredovisning Mars Ekonomisk ram Utvärdering och utveckling Okt April Åtagande/kostnad Nämnddiskussion Delårsrapport Kvalitetsredovisning Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Aug Juli Periodrapport Juni Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Mål Mål & Budget Budget Kommunfullmäktige Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. 5

10 Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Under våren 2011 har nämnder genom sina presidier haft dialog med kommunstyrelsen vi tre tillfällen, i januari, i mars och slutligen en budgetberedning i början av maj. I arbetet med 2012 års budget konstaterades i dialogfasen att alltför många frågetecken om framtiden fanns varför möjligheterna att få till stånd ett politiskt beslut första halvåret saknades. Styrningen skall fortsättningsvis följa ovanstående tågordning. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Folkpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 1 mandat Miljöpartiet 2 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Socialdemokraterna 6 mandat Centerpartiet 3 mandat Knivsta.nu 5 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Moderaterna 9 mandat 6

11 Politisk organisation Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd (BMN) (BMN) tillika trafiknämnd tillika trafiknämnd KF-beredningar KF-beredningar för tillfälliga, för tillfälliga, avgränsade ändamål avgränsade ändamål Revisorer Revisorer Valberedning Valberedning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (KF) (KF) Kommunstyrelse (KS) Kommunstyrelse (KS) Fritid- och Fritid- och kulturnämnd (FKN) kulturnämnd (FKN) tillika tillika demokratinämnd demokratinämnd Krisledningsnämnd (KN) Krisledningsnämnd (KN) Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommunfastigheter Kommunfastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB Personalutskott Personalutskott (KSPU) (KSPU) Arbetsutskott Arbetsutskott (KSAU) (KSAU) tillika tillika planutskott planutskott (KSPlU (KSPlU Socialnämnd (SN) Socialnämnd (SN) tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Utbildningsnämnd (UN) Utbildningsnämnd (UN) Alsike Fastighets AB Alsike Fastighets AB Tekniskt utskott (KSTU) Tekniskt utskott (KSTU) Valnämnd (VN) Valnämnd (VN) Överförmyndarnämnd (ÖFN) Överförmyndarnämnd (ÖFN) - gemensam med andra - gemensam med andra kommuner i Uppsala län kommuner i Uppsala län 7

12 Kommunövergripande uppdrag och mål Vision Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i, med medborgaren i centrum. Kommunfullmäktiges långsiktiga inriktning och uppdrag till samtliga nämnder A. God ekonomisk hushållning Kommunens tjänster ska kännetecknas av effektivitet och budgetföljsamhet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, likställighet och god arbetsmiljö. Indikatorer: A1: Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter och generella bidrag år A2: Kommunens långfristiga nettolåneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga kr. A3: Sjukfrånvaron bland anställda i Knivsta kommun ska sänkas till högst 5 % vid 2012 års personalbokslut (Mål enligt Hälsostrategiskt dokument). A4: Vid hälso- och arbetsmiljöundersökningen 2012 ska minst 76 % av de anställda ange att de upplever att de har en god hälsa. (Mål enligt Hälsostrategiskt dokument) B. God kommunal kvalitet och service med medborgaren i centrum Kommunen ska kännetecknas av valfrihet, likställighet, öppenhet och medborgarinflytande. Kommunens medborgare ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Kärnverksamheterna ska fortsätta att kvalitetssäkras, till exempel genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling Kommunstyrelse och nämnder ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sina verksamheter med utgångspunkt från fullmäktiges mål. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla sådana e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna. Indikatorer: B1: Medborgarnas nöjdhet med sitt inflytande över kommunens verksamhet. (fråga C3:3 i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 16 i KKIK) B2: Medborgarnas nöjdhet med kommunens verksamheter som helhet. (NMI-index del B i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år) 8

13 C. God livsmiljö och hållbar utveckling Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, energi, ekonomi, näringsliv, service och boende. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgare och näringsverksamheter att ta sin del i det globala miljöansvaret. Kommunen ska skapa förutsättningar för entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med frivilliga och deras organisationer. Indikatorer: C1: Medborgarna betyg på kommunen som en attraktiv plats att leva och bo i. (NRI- Index del A i SCB:s Medborgarundersökning vartannat år, mått 38 KKIK) C2: Andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall. (Egen mätning, mått 35 i KKIK) C3:. Företagarnas betyg på företagsklimatet i kommunen.. (Mått 33 KKIK) D. God hälsa och meningsfull fritid Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller folkhälsa. Indikatorer: D1: Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? (Försäkringskassans statistik, mått 34 KKIK) D2: Medborgarnas nöjdhet med fritidsmöjligheterna i kommunen (SCBs Medborgarundersökning del A, vartannat år) Kommunfullmäktiges mål per nämnd Utifrån kommunfullmäktiges mål och övriga styrdokument ska nämnderna ta fram nedbrutna mål och indikatorer. Till kommunstyrelsen som koncernledning - Kommunen ska ha en befolkningstillväxt på cirka 2 procent. - Kommunen ska inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet. Till kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunens grönområden ska utvecklas för bättre tillgänglighet och kvalitet. - Exploatering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. - Planering av vägar och kollektivtrafik ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. - Kommunen ska ha ett gott företagsklimat. Till bygg- och miljönämnden, tillika trafiknämnd - Byggande och planering ska ske med stor hänsyn till hållbar utveckling enligt översiktsplan, miljöprogram och energistrategi. - Planering av trafiken ska ha som utgångspunkt att all trafik ska ingå som en del i ett långsiktigt hållbart samhälle, på sikt utan fossila bränslen. 9

14 Till socialnämnden - Nämndens verksamheter ska präglas av trygghet, valfrihet och kvalitet, - Nämndens verksamheter ska vara effektiva och individuellt anpassade. Metoder ska utvecklas och förebyggande arbetssätt ska vara vägledande. - Öppna verksamheter ska utvecklas för att ge god livskvalitet, bland annat genom samverkan med frivilliga och deras organisationer. - Till utbildningsnämnden - Kommunen ska ha länets bästa skolor och vara bland de tio bästa i SKL:s ranking av studieresultat i landets skolor. - Antalet barn i förskolornas barngrupper ska minska under planperioden om ekonomin så tillåter. - Nolltolerans mot mobbning och diskriminering. - Skolans fritidsverksamhet ska utvecklas och förbättras. Till fritids- och kulturnämnden tillika demokratinämnd - Anläggningar för föreningsliv ska utvecklas i takt med Knivstas tillväxt. Knivsta arena ska påbörjas under mandatperioden. - Kulturskolan ska utvecklas. - Kommunens demokratiarbete ska vitaliseras. - Föreningslivet inom kulturområdet ska utvecklas. Hållbar utveckling Knivsta kommun har beslutat att arbeta aktivt och målmedvetet mot en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en utveckling då vi kan tillgodose våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling består av tre hållbarhetsbegrepp som är ömsesidigt beroende av varandra: Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls. Det kan sägas vara det övergripande målet med hållbarhet, dvs. en god livskvalitet till alla. Ekonomisk hållbarhet handlar om att långsiktigt hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska den mänskliga påverkan på naturen. Det kan sägas vara ramen för att uppnå en hållbar utveckling eftersom vi måste respektera de gränser som naturen sätter för att långsiktigt säkerställa medel och mål. I en kommunal kontext handlar hållbarhet om vad kommunen som organisation gör, men framförallt vilka förutsättningar som skapas för kommunens invånare att leva mer resurssnålt med fortsatt god livskvalitet. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. 10

15 Befolkningsprognos Befolkningsprognoser ligger till grund vid planering av behovet av förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och för planering av gator, parker mm. Enligt den befolkningsprognos som gjordes i mars 2011 förväntas en fortsatt ökning av kommunens folkmängd med cirka 2 procent årligen. För den kommande tioårsperioden antas ökningen totalt bli drygt 20 procent vilket är ungefär samma ökningstakt kommunen haft sen tio år tillbaka. Om man ser på förändringen i olika åldersgrupper är den största förändringen i åldrarna år med hela 99 procent och år med 92 procent. Procentuell årlig befolkningstillväxt ,80% 2,60% 2,63% 2,40% 2,20% 2,19% 2,00% 2,03% 2,05% 1,80% 1,87% 1,86% 1,71% 1,60% 1,53% 1,40% 1,20% 1,00% Källa Knivsta kommun Som framgår av nedanstående tabell kommer befolkningen att öka med personer fram till och med år Prognosen förutsätter att det föds något mera barn än idag. Under de senaste åtta åren har fruktsamhetstalet, det vill säga antalet födda per barn per kvinna, sjunkit i kommunen. Geografiskt sker befolkningstillväxt i alla kommunens delar. Centrala Knivsta ökar med 20 procent fram till och med år Alsike ökar ännu mera och det kommer även att ske en relativt stor befolkningsökning utanför de två tätorterna. 11

16 Antal per Prognos Ålder w Summa Förskola Antalet barn i förskoleålder beräknas vara ungefär lika stort 2012 som det är Därefter kommer barnantalet att öka om de planerade bostäderna kommer att färdigställas. Ytterligare en förskola behöver med all sannolikhet behöva tas i anspråk under perioden fram till Grundskola En fortsatt snabb ökning av skolbarn kan förväntas. Volymerna är något lägre än tidigare prognoser, men trots detta kommer antalet skolbarn att vara cirka 500 fler 2014 än Även åren därefter kommer elevtalet att växa upp till totalt cirka elever. Gymnasieskola Den enda verksamhet som de kommande åren har vikande prognossiffror. Det beror på att de små årskullarna från mitten av 1990-talet nu befinner sig i gymnasieskolan. Från och med 2015 kommer volymen åter att öka i denna skolform. Äldreomsorg Antalet personer över 85 år, som har det största omvårdnadsbehovet, kommer att öka med cirka 40 personer fram till 2015, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med antalet per I åldersgruppen år sker en ökning med 39 procent och för gruppen år beräknas ökningen bli 16 procent från Den stora utmaningen för äldreomsorgen kommer att inträffa en bit in på 2020-talet. Det kommer att uppstå ett demografiskt tryck på kommunerna som på sikt bör tilldelas en större andel av skatteintäkterna. 12

17 Övriga verksamheter Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Det kommer att behövas flera gator och vägar, planeras nya bostadsområden, nya parker behöver anläggas, mera avfall skall tas om hand och flera sociala problem kommer att uppstå i takt med ökad befolkning. Den demografiska behovsutvecklingen visar att behoven ökar i alla verksamheter utom gymnasieskolan fram till Därefter ökar volymerna för alla verksamheter och kommer att medföra stora krav på rationaliseringar. En reviderad resursfördelningsmodell kan bli aktuell där full volymkompensation för varje tillkommande barn eller elev ej är möjlig. Olika åldersgruppers demografiska volymutveckling index w Kollektivtrafiken Den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft 1 januari Den kräver att det skall finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län som ska ha det yttersta ansvaret för all regional och lokal kollektivtrafik. Huvudmannaskapet flyttas över till landstinget helt och hållet. Landstinget får därigenom ökade kostnader samtidigt som kommunernas kostnader minskar. En skatteväxling görs varvid landstingsskatten höjs med 49 öre samtidigt som länets kommuner sänker skatten med motsvarande belopp. 13

18 Ekonomiska planeringsförutsättningar Svensk ekonomi har efter finanskrisen varit inne i en stark tillväxtfas. Produktion och sysselsättning ökade i god takt under 2010 och första halvåret 2011 men turbulensen på de finansiella marknaderna därefter medför att återhämtningen i ekonomin dämpas. Tillväxten för svensk BNP förväntas för 2011 bli 4,4 procent högre jämfört med För 2012 beräknas tillväxten för närvarande (augusti 2011) till cirka 2,0 procent, vilket är en nedskrivning från tidigare prognos med närmare 2 procent. En svagare internationell konjunkturutveckling blir till en nackdel för Sverige, som har en exportberoende ekonomi. Oron i omvärlden medför en tilltagande osäkerhet också i Sverige, vilket bidrar till att hushållen sparar mer och svenska företag investerar mindre. De längre räntorna har fallit mycket kraftigt vilket å andra sidan gör det billigare för företagen att investera. Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att sysselsättningens utveckling försvagas. Under 2012 kan sysselsättningen till och med minska under första halvåret. Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till i genomsnitt 7,7 procent 2012 för att därefter gradvis minska till 5,8 procent Osäkerheten i prognossiffrorna är denna gång ovanligt stor på grund av den turbulenta kreditmarknaden, många länders skrala statsfinanser och oron för vad som händer i USA. Det kommunala skatteunderlaget Återhämtningen på arbetsmarknaden har inneburit att antalet arbetade timmar ökat år 2010 och första halvåret Bedömningen i dagsläget (augusti 2011) är att skatteunderlaget visserligen fortsätter växa men med en lägre ökningstakt än tidigare prognoser. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL,aug ,1 2,8 3,3 3,8 4,5 SKL,maj ,1 2,8 4,2 4,4 4,2 Vårprop. April ,6 1,7 4,8 4,9 4,5 ESV: juni ,7 4,1 4,4 4,1 4,1 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges kommuner och landsting Kommunen använder sig i skatteprognoserna av den bedömning som SKL gör. Regeringen presenterade i vårbudgeten en mer optimistisk tro för ökad sysselsättning. Men nu har regeringens prognoser nedreviderats vilket med stor sannolikhet sätter spår i höstens budgetproposition. God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt åtminstone konsoliderar ekonomin. 14

19 En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. För 2010 och 2011 är kommunens mål 1 procent. För 2012 ser kommunen små möjligheter att uppnå en nivå på 2 procent varför resultatet även för detta budgetår sätts till att vara minst 1 procent av skatter och bidrag. Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. I vårpropositionen omnämndes att regeringen har för avsikt att se över balanskravet i syfte att kommunerna mera skall kunna dra nytta av goda år med bra resultat för att sedan kunna användas då sämre tider har inträtt. Det finns en uppenbar risk med detta att skjuta anpassningen till framtiden. Sveriges kommuners och landstings uppfattning är att balanskravets logik skall ligga fast och att tidigare års överskott skall kunna tillgodoräknas, men endast för kommuner som konsoliderat sin ekonomi. Detta innebär att resultatet över tiden har överstigit ökningen av pensionsskulden, reinvesteringsbehovet med mera. Erfarenheterna från finanskrisen har tydliggjort problemen med att kommunsektorns finanser är konjunkturkänsliga. Regeringen anser att det finns en risk att kommuner och landsting genom förändringar av skatter och utgifter bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna. Det kommunala balanskravet kan förstärka detta beteende. Därför har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att överväga åtgärder som kan motverka att verksamheterna i kommunsektorn förstärker konjunkturvariationerna. Uppdraget ska slutredovisas i september Knivstas ekonomiska förutsättningar Knivsta kommuns ekonomi är i grunden god. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är i bokslut ,0 procent jämfört med 41,5 procent föregående år. Anledningen till den försämrade soliditeten beror på att de kommunala bolagens investeringar finansieras genom upplåning via kommunen enligt ägardirektiven. Ser man framåt så kommer kommunens låneskuld att växa på grund av stora investeringsbehov. Mot bakgrund av den stora volymökningen och osäkerheten i skatteprognoserna har nämnderna och styrelse ålagts ett visst sparbeting, totalt cirka 9,5 mkr. Utöver det skall följande beaktas för att uppnå spareffekter Nämnderna och styrelse skall noggrant pröva kostnader som inte direkt är förknippade med uppdraget, exempelvis vissa utredningskostnader. Vid personalavgång skall noggrant prövas om tjänsten behöver återbesättas eller om en fördelning av personens arbetsuppgifter kan göras. Omprövning av beslutade projekt skall göras. Senarelägg alla investeringar där så är möjligt. 15

20 Intäkter Kommunens intäkter Skatter och bidrag 86,6% Fastighetsavgift 3,2% Statsbidrag maxtaxan 1,2% Avgifter 2,9% Finansiella intäkter 5,2% Övriga intäkter 0,8% Skatteintäkterna är den viktigaste finansieringskällan för kommunens verksamheter. I denna budget utgör skatterna tillsammans med fastighetsavgiften 89,8 procent av de totala intäkterna. Avgiftsintäkterna inom bygg och miljö samt intäkterna för avfallsverksamheten ingår inte i ovanstående procentsats då dessa tillförs respektive nämnd direkt för att finansiera verksamheterna. I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per augusti 2011 korrigerad med kommunens befolkningsprognos och de förväntade korrigeringarna föranlett av skatteväxlingen med landstingen på 49 öre. Kommunens skattesats för 2011 är 20,91 kr. Kostnader Jämfört med 2011 beräknas nettokostnaden 2012 ha ökat med drygt 4 procent. Snabb volymökning inom skolan, volymökningar inom särskilda boenden där två nya äldreboenden har tagits i bruk samt merkostnad för nytt kommunhus är bidragande 0orsaker. Detta innebär att den befintliga verksamheten tvingas till en del besparingar. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per augusti 2011 korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 20:91 kr. Fastighetsavgiften är enligt senaste prognos från Scb. 16

21 Känslighetsanalys Årseffekt i mkr Lönekostnadsförändring i egen regi, 1% 3,6 Förändring kostnad köpta tjänster, 1% 2 Försörjningstöd förändring 10 % 0,8 Förändrad utdebitering, 1 kr 30,6 Befolkningsförändring, 100 invånare 8,4 Prisökning 1% 4,5 Medarbetarna en viktig samhällsfråga Mycket av välfärdsarbetet i Sverige görs av personal i kommunerna. Därför är det en viktig samhällsfråga hur vi kan rekrytera bra medarbetare då det framöver kommer att bli ett stort antal som går i pension. Av de cirka 750 tillsvidareanställda som arbetar i Knivsta kommun kommer drygt en fjärdedel att uppnå pensionsålder inom den kommande tioårsperioden. I den här regionen med stor rörlighet på arbetsmarknaden och konkurrens med andra arbetsgivare blir det allt viktigare för kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Att klara personalförsörjningen är förutsättningen för att kunna leverera de tjänster som invånarna i kommunen förväntar sig. De demografiska förändringarna med en snabbt ökad volym i skolan och på lite sikt den ökande andelen äldre gör att allt mer kommunal verksamhet kommer att efterfrågas. Även om mycket kommer att utföras av privat verksamhet finns det all anledning att tro att även den kommunalt utförda verksamheten kommer att öka. Det är en utmaning att skapa goda arbetsvillkor som gör att medarbetarna vill stanna kvar i verksamheten. Det gäller också att kunna rekrytera personer med goda ledaregenskaper till chefsjobben. Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Centralt budgeterade poster Kostnader för vårdnadsbidrag finns budgeterade centralt under finansförvaltningen. En avstämning mot faktiskt utfall görs i bokslutet och regleras mot utbildningsnämnden. Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Kommunstyrelsen har för 2012 ett utrymme på 2 mkr att användas till regleringar av volymer. Om volymen blir lägre än vad nämnderna har fått peng för så sker återbetalning till finansförvaltningen. 17

22 Sammanställning av driftbudget 2012 och driftplan Driftbudget (mkr) Verksamhetens nettodriftskostnad -706,0-738,8-769,3-803,1 exkl avskrivningar Avskrivningar -9,0-9,0-9,0-9,0 Verksamhetens nettodriftskostnad ¹ -715,0-747,8-778,3-812,1 Skatteintäkter 641,3 675,4 708,5 749,4 Kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift 53,1 53,7 62,3 69,6 Mellankommunal utjämning -3,6 Finansiella intäkter 40,5 36,7 34,0 34,0 Finansiella kostnader -9,5-11,0-13,0-15,0 Resultat före extraordinära poster 6,8 7,1 13,4 25,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 6,8 7,1 13,4 25,9 Specificering vissa poster ¹Verksamhetens nettodriftskostnad exkl avskrivningar Nämndernas budgetramar 751,5 784,7 812,9 845,1 Statsbidrag maxtaxan -8,0-8,2-8,4-8,5 Avgifter förskola, sbo -19,4-19,5-19,8-19,8 Avgifter äldreomsorg -3,4-3,4-3,5-3,5 Hyresintäkter -6,5-6,7-6,8-6,9 Vårdnadsbidrag 1,0 1,0 1,0 1,0 Volym, projekt, intäktsbortfall 2,0 2,0 2,0 4,0 Ks buffert för ökad ambition 0,0 0,0 3,0 3,0 Ks medel för oförutsett 2,0 2,0 2,0 2,0 Summa Budgetramar 719,2 752,0 782,5 816,3 Avgår internränta -4,2-4,2-4,2-4,2 Avgår avskrivningar -9,0-9,0-9,0-9,0 Verksamhetens nettokostnad 706,0 738,8 769,3 803,1 exkl avskrivningar ²Kommunalekonomisk utjämning o fastighetsavgift Inkomstutjämning 23,7 28,0 34,5 40,9 Kostnadsutjämning 19,3 18,5 24,8 30,0 Regleringsavgift/bidrag 6,9 3,9-0,4-4,5 Lss-utjämning -21,3-21,7-22,2-22,8 Fastighetsavgift 24,5 25,0 25,5 26,0 Summa 53,1 53,7 62,3 69,6 18

23 Finansieringsanalys (Belopp i mkr) Verksamhetens nettokostnad -706,0-738,8-769,3-803,1 Skatteintäkter 641,3 675,4 708,5 749,4 Utjämningsbidrag och fastighetsavgift 53,1 53,7 62,3 69,6 Mellankommunal utjämning -3,6 Finansiella intäkter 40,5 36, Finansiella kostnader -9, Verksamhetsnetto 15,8 16,1 22,4 34,9 Inköp av materiella tillgångar -41,5-34,7-36,5-30,9 Inköp av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investeringsnetto -39,5-32,7-34,5-28,9 Förändring av likvida medel -23,7-16,6-12,1 6,1 19

24 BALANSBUDGET Bokslut Budget Plan Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långfristiga skulder (lån, netto) Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Solitditet i % 51,3% 44,4% 39,7% 38,6% 39,3% Soliditet inkl ansvarsförbindelser 37,0% 32,2% 28,9% 28,4% 29,2% Pensionsskuldens förändring (belopp i mkr) Ansvarsförbindelse (avser tid före ,6 109,3 109,6 109,9 110,0 109,6 inkl. löneskatt 136,1 135,8 136,2 136,6 136,7 136,2 Belopp i tkr Pensionsutbetalningar År Årliga pensionsutbetalningar inkl. löneskatt Belopp i tkr 20

25 Ekonomiska nyckeltal och skattesats Bokslut Budget Budget Plan Plan Årets resultat, mkr 13,6 6,5 6,8 7,1 13,7 Nettodriftskostnader i procent av skatteintäkter och utjämnin 100,1% 102,9% 103,0% 102,6% 101,0% Årets resultat i procent av skatteintäkter och utjämnin 2,1% 1,0% 1,0% 1,0% 1,8% Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 51,3% 50,1% 44,4% 39,7% 38,6% Soliditet inklusive pensionsåtagande före ,0% 36,1% 32,2% 28,9% 28,4% Långfristiga lån, mkr 338, Nettoinvesteringar, mkr 13,7 73,0 42,1 35,4 36,4 Skattesats, kr Kommunal utdebitering 31,77 31,77 31,77 31,77 31,77 -varav Kommunalskatt 21,40 21,40 20,91 20,91 20,91 Landstingsskatt 10,37 10,37 10,86 10,86 10,86 21

26 Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Det totala kommunbidraget för 2012 är 751,5 mkr. Det är en ökning från 2011 års budget med 29 mkr. En verksamhet kan budgeteras på flera nämnder, exempelvis så återfinns kostnader för infrastruktur hos såväl kommunstyrelse som bygg- och miljönämnd, kostnader för vård och omsorg hos socialnämnd och kommunstyrelse. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Internräntan är oförändrad 4 procent. Kommunbidragets fördelning per nämnd i miljoner kronor och nämndernas procentandel Fritids-,kultur och dem.nämnd; 19,7; 2,6% Bygg- och miljönämnd; 8,0; 1,1% Kommunstyrelse; 90,9; 12,1% Övriga nämnder; 1,3; 0,2% Socialnämnden; 198,2; 26,4% Utbildningsnämnd; 433,5; 57,7% 22

27 Nämndernas budgetanslag Kommunstyrelsen (tkr) 2012 Budget Översiktsplan -300 Uppräkning 2 procent Gator och vägar Arvodesjustering 663 Parker 200 Räddningstjänst 300 Trafikövervakning -50 Naturvård 50 Gemensam förvaltning -Samordnare drog-,brottsförebygg.o hälsofrågor 600 -Digital arkivering 260 -Kapitaltjänstkostnaderför It-investeringar 800 -Flyttkostnader 300 -Kundtjänst 300 -Vaktmästare 300 -Avgift Fyrisåns vattenförbund 105 Konsumentrådgivning 153 Merkostnad hyror kommunhus (ej fördelad) Kollektivtrafiken Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh Partistöd Övrig politisk verksamhet Gator, vägar Trafikövervakning Parker Naturvård Teknisk planering Exploateringsverksamhet Räddningstjänst Översiktsplan Strategiskt miljöarbete Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd mm Bostadsanpassning Avfallsverksamhet Måltidsverksamhet Vindkraftverk Kommungemensam administration Fackliga kostnader Konsumentrådgivning Planering verksamhetslokaler S:a Kommunstyrelse Förändring: Exlploateringsverksamhet Övriga förändringar Nytt kommunbidrag

28 Kommunrevisionen (tkr) 2012 Budget Uppräkning 2 procent 12 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Kommunrevisionen Förändring: Nytt kommunbidrag Valnämnd (tkr) 2012 Budget Uppräkning 2 procent 0 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Valnämnd Överförmyndarverksamhet (tkr) 2012 Budget Uppräkning 2 procent 12 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Överförmyndarverksamhet Förändring: Nytt kommunbidrag Verksamhetsförändringar Från och med 2011 gemensam nämnd för flertalet kommuner i Uppsala län. 24

29 Socialnämnden (tkr) 2012 Budget Anhörigstöd 204 Uppräkning 2 procent Justering kostnad av engångskaraktär Helårseffekt äldreboende Kompensation för kalkylerad intäkt sålda platser Hemtjänst Arvodesjustering 153 Försörjningsstöd 400 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Socialnämnd Nämndkostnader Vård och omsorg enl SOL och HSL Insatser enl LSS och Lass Färdtjänst/riksfärdtjänst Förebyggande verksamhet Individ- och familjeomsorg, vård o stöd Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd Flyktingmottagande Skuldsanering Arbetsmarknadsåtgärder Vuxenutbildning Svenska för invandrare S:a Socialnämnden Förändring: Nytt kommunbidrag

30 Utbildningsnämnden (tkr) 2012 Budget Uppräkning 2 procent Arvodesjustering 153 Belslutat tillägg grundskola i februari Volymjustering förskola 111 Volymjustering grundskola Lokalkostnader Brännkärr Volymjustering särskola 250 Volymjustering gymnasieskola Speciella behov gymnasieskola Volymjustering Gymnasiesärskola 250 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Utbildningsnämnd Nämndkostnader Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet o skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola S:a Utbildningsnämnd Förändring: Nytt kommunbidrag Volymer (snitt vår och höst) Verksamhet/år Förskola Grundskola Gymnasium

31 Bygg- och miljönämnden (tkr) 2012 Budget Uppräkning 2 procent 136 Arvodesjustering 153 Helårseffekt miljöinspektör 150 Tjänst som 2011 finansierades med centrala medel 408 Delfinansiering nya tjänster 500 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader Stadsbyggnad Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd S:a Bygg- och miljönämnd Förändring: Nytt kommunbidrag

32 Fritid-,kultur- och demokratinämnd (tkr) 2012 Budget Uppräkning 2 procent 358 Ökat öppethållande ungdomsverksamhet samt föreningsbidrag 700 "Påse pengar" 50 Flyttkostnad och ökade kapitaltjänstkostnader 335 Kulturskolan 300 Helårseffekt nya tjänster, förvaltningschef och sekreterare 550 Budget DRIFTBUDGET budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Fritid-,kultur- och demokratinämnd Nämndkostnader Allmän fritid & ungdomsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Bibliotek Allmänkultur Musikskola S:a Fritid-,Kultur och demokratinämnd Förändring: Nytt kommunbidrag Sammanfattning nämnder (belopp i tkr) Kommunstyrelsen Valnämnd Överförmyndarverksamhet Kommunrevisionen Socialnämnden Utbildningsnämnd Bygg- och miljönämnd Fritids-,kultur och dem.nämnd Summa kommunbidrag

33 Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER budget plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag Fastighetsavgift Övriga statsbidrag Avgifter förskola, äldreomsorg Övriga intäkter Interna po-pålägg SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner Kommunbidrag nämnder Volym, projekt mm Ks medel för ambitionshöjning Ks medel för oförutsett Övriga kostnader (fsk o sbo) SUMMA KOSTNADER Internränta Externa finansiella intäkter SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT

34 Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 30

35 INVESTERINGSPLANER Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Pendlarparkering (rinken, pizzavallen, ngn mer) Pendlarparkering Landsbygd Åtgärder map tillgänglighetsanalysen Gc-vägar tätort och cykelparkering Gc-väg landsbygd Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Utbyte av gatubelysning Åtgärder Knivstainfarten (rondeller) Bussterminal Pendlarparkering Sågentomten Åtgärder Rätt fart i staden Central Knivsta (centrumstudie) SUMMA Gator och vägar Fastigheter Kommunhus SUMMA fastigheter Verksamhetslokaler budgeteras hos Kommunfstigehter i Knivsta AB Park och naturvård Knivsta årum Bryggor Särstabadet Upprustning lekplatser Maskiner SUMMA Park och naturvård Avfallsverksamhet Återvinningscentral Manskapsbod ÅVC SUMMA Avfallsverksamhet

36 INVESTERINGSPLANER Kommunstyrelsen (forts.) Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Gemensam förvaltning Möbler och arkiv Programvaror adm/personal Programvaror ekonomi IT-drift, ny klientplattform, byte av servrar mm Licenser för klientdatorer för Office Webbutveckling Summa Summa Kommunstyrelsen Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden IT-stöd (schema, planering och bemanning) Inventarier Sociala enheten flytt Inventarier Nytt Äldreboende Summa Socialnämnden Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Förskola och skola Brännskärrskolan, inventarier Brännskärrskolan, It-investeringar Lagga skola/långhundra skola, inv Långhundra förskola/skola, utökning Ängbyskolan, inv Thunmanskolan, inv Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, inv Gredleby förskola, inventarier Gredelby skola, inventarier Gredelby skola vid flytt, inventarier Segersta skola, inv Tallbacken/Tärnan, inv Sjögrenska gymnasiet, inv Summa Utbildningsnämnden

37 INVESTERINGSPLANER Fritids- och kulturnämnd Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i tillika demokratinämnd perioden Kultur Inventarier i nya biblioteket Kulturskolan (inventarier,instrument) Summa Kultur Fritid Fotbollsplaner Inventarier ungdomsverksamheten Summa Fritid Summa Fritids- och kulturnämnden Bygg- och miljönämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Summa Bygg- och miljönämnden Investeringsreserv SAMTLIGA NÄMNDER