MÅL & BUDGET och. Planeringsramar MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR

Transkript

1 MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR MÅL & BUDGET 2011 och Planeringsramar Kommunfullmäktige Kompl. beslut Ks

2 MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförandes kommentar 3 Beslut 4 Inledning och tidplan för styr- och ledningsprocessen 5 Mandatfördelning 6 Uppdrag till nämnder och styrelsen 7 Kommunfullmäktiges mål 8 Befolkning 9 Planeringsförutsättningar 10 Ekonomiska förutsättningar 12 Skatteintäkter 14 Känslighetsanalys 16 Resultaträkning 17 Finansieringsanalys 18 Balansbudget 19 Ekonomiska nyckelstal 20 Driftsbudget nämnder 21 Kommunstyrelse 22 Valnämnd, Överförmyndarnämnd o Revision 23 Socialnämnden 24 Utbildningsnämnd 25 Fritids- och kulturnämnd 26 Bygg- och miljönämnd 27 Sammanfattning budget 2009 per verksamhetsblock och nämnd 28 Planeringsramar Finansförvaltning 32 Budgetregler 33 Investeringsbudget Kommun 34 Investeringsbudget Knivsta Kommunfastigheter AB 37 Befolkningsprognos 38 Politisk organisation (förslag) 39

3 Kommunstyrelsens ordförandes kommentar Arbetet med denna budget blev en utdragen process. Kommunalvalet är givetvis den främsta orsaken, men osäkra omvärldsfaktorer och tidskrävande politiska diskussioner har också bidragit till att arbetet blev försenat. När budgetarbetet började fanns osäkerhet om flera viktiga budgetförutsättningar. När bilden efterhand klarnade, blev situationen betydligt gynnsammare än vad som tidigare befarats. De viktigaste orsakerna var en gynnsammare skatteintäktsprognos, mer statsbidrag än beräknat, en snabb befolkningsökning och en gynnsam resultatprognos för Alsike Fastighets AB. Därmed har förutsättningar kunnat skapas för att kombinera offensiva satsningar med oförändrad kommunalskatt och ett förhållandevis tillfredsställande ekonomiskt resultat. Resultatet är ca 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag, dvs. hälften av de två procent vi tidigare angivit som långsiktigt resultatmål. Jag menar att resultatnivån är tillfredsställande med tanke på att den globala finanskrisen fortfarande påverkar samhällsekonomin samt den omständigheten att vi under flera år haft resultat överstigande det långsiktiga målet två procent. En viktig satsning är på äldreomsorgen, som äntligen får den kvalitetsförbättring vi sedan länge velat göra men som inte varit möjlig tidigare eftersom vi haft mycket dåliga lokaler. Våra nya äldreboenden möjliggör en enorm kvalitetsförbättring i alla avseenden. Maten produceras av egen personal på varje avdelning, vi erbjuder en stimulerande utemiljö med sinnenas trädgård, vi kan möjliggöra att par bor tillsammans osv. Guldkanten utvecklas för bättre livskvalitet för de äldre som bor i eget boende men som behöver social kontakt, sysselsättning, en måltid och stimulans. En annan viktig satsning är att redan 2011 påbörja minskningen av barngruppernas storlek i förskolan med ett barn per grupp. I arbetet med att genomföra minskningen ska de mindre barnen prioriteras. En tredje stor satsning blir att fortsätta byggandet av gång- och cykelvägar i samma takt som föregående år. I budgeten finns dessutom utrymme för ett stort antal andra satsningar, som inte exakt bestämts till omfattning och kostnad. För dessa ändamål finns hos Kommunstyrelsens finansförvaltning fem miljoner kronor för senare fördelning till bland andra dessa ändamål: Projekt för att uppnå målet nolltolerans mot mobbning Utveckling av medborgarinflytande Utreda möjligheterna att utveckla Sjögrenska gymnasiet med fler program Utveckla/utöka Kulturskolan Förbättra fritidsverksamheter för ungdomar Utreda alternativ för byggande av fritidsanläggningar för ungdomar Projekt för att utveckla kommunens samarbete med frivilliga och deras organisationer Projekt för att synliggöra vårt kulturarv och därmed främja besöksnäringen Utreda möjliga miljöprojekt såsom våtmarksprojekt och Natura 2000 Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag 1. att fastställa kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder 2. att fastställa de av kommunstyrelsen upprättade budgetramarna för 2011 för respektive nämnd och verksamhetsblock samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsblock för åren , 3. att fastställa det av kommunstyrelsen upprättade förslaget till driftbudget och investeringsbudget för 2011, 4. att fastställa den av kommunstyrelsen upprättade resultatplanen för att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober, 6. att uppdra åt nämnderna att under löpande år redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans, 7. att fastställa internräntan till 4 procent för år 2011, 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta de lån som krävs för budgetens genomförande, 9. att uppdra åt nämnder och styrelser att fastställa sina internbudgetar för år 2011 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senast i februari 2011, 10. att volymreglering av antal barn/elever inom förskola och grundskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober 11. att ansvarig nämnd äger rätt att omdisponera kommunbidrag inom, men ej mellan verksamhetsblock utan kommunfullmäktiges medgivande. Budgeterade medel till Lss-verksamheten och till gymnasieskolan kan ej omdisponeras till annan verksamhet utan nytt kommunfullmäktigebeslut 12. att fastställa gällande taxor för budgetåret att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 21:40 kronor per skattekrona för år

5 Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess skall kommunfullmäktige besluta om budget och flerårsplan i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva göras under hösten. På grund av nya stora åtaganden, det något oklara ekonomiska läget och att det är valår väljer kommunen att besluta om budgeten för 2011 i sin helhet vid novembersammanträdet. Internbudgetarna skall fastställas av aktuell nämnd och redovisas i kommunfullmäktige senast i februari kan bli ett ekonomiskt svårt år för de svenska kommunerna. Även om det ser väsentligt ljusare ut än för ett år sedan kommer Knivsta, sett ur ett historiskt perspektiv, att ha en relativt måttlig inkomstökning. En kraftig volymökning i grundskolan och ianspråktagande av två nya äldreboenden gör att det ekonomiska utrymmet blir begränsat. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tidplan för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Dec Jan Kortversion V.h. berättelse Årsredov. Nyckeltal Feb Prioriterade mål Budgetkonferensen Nov Internbudget och verksamhetsplan Årsredovisning Mars Ekonomisk ram Utvärdering och utveckling Okt April Åtagande/kostnad Nämnddiskussion Delårsrapport Kvalitetsredovisning Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Aug Juli Periodrapport Juni Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Mål Mål & Budget Budget Kommunfullmäktige 5

6 Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. I arbetet med 2011 års budget konstaterades i dialogfasen att alltför många frågetecken om framtiden fanns varför möjligheterna att få till stånd ett politiskt beslut första halvåret saknades. Styrningen skall fortsättningsvis följa ovanstående tågordning. Förslag finns till en ny politisk organisation för mandatperioden. Konsekvenser av detta kan beaktas i kommande beslut. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Folkpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 1 mandat Miljöpartiet 2 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Socialdemokraterna 6 mandat Centerpartiet 3 mandat Knivsta.nu 5 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Moderaterna 9 mandat 6

7 Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder - Kommunen och dess verksamheter ska kännetecknas av valfrihet, effektivitet, öppenhet, medborgarinflytande, likställighet och ansvarstagande. Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag - Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö - Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag - Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret - Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. - Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) 7

8 Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Finansiella mål - Kommunens resultat ska uppgå till minst 1 procent av skatter, generella bidrag år 2011 och i genomsnitt uppnå 2 procent sett under mandatperioden Kommunens långfristiga nettolåneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga kr Mål för kommunstyrelsen som koncernledning - Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning - Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet - En jämn befolkningstillväxt på cirka två procent Mål för kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet - Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, exempelvis genom ökad återvinningsgrad - Bygga gång- och cykelvägar i anslutning till skolor med hastighetssäkrade övergångsställen - Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna - Kommunens företagsklimat skall förbättras - Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Till utbildningsnämnden - Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola - Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) - Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Betyg och skriftliga omdömen skall användas i den utsträckning som det statliga regelverket tillåter Till socialnämnden - Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet - Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta Till bygg- och miljönämnden - Hänsyn till miljö och klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete, exempelvis ökad andel kretsloppsanpassade avloppsanläggningar och energisnåla lösningar - Nybyggande på landsbygden i stråk skall underlättas - Kortare handläggningstider för enklare ärenden - Nämnden ska medverka till att utveckla centralortens småstadskaraktär 8

9 Hållbar utveckling En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Vi reser och transporterar varor mer än någonsin. Även i Knivsta påverkas vi alltmer av internationella händelser. Trender sprids allt snabbare globalt genom ökat resande och ny teknik. Befolkningskoncentrationen till olika regioner blir allt tydligare. Knivstas belägenhet är i ett av Sveriges hetaste tillväxtområden. De tre hållbarhetsbegreppen social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, är likvärdiga. De är alla nödvändiga och beroende av varandra för en hållbar utveckling. Social hållbarhet är målet, dvs. en god livskvalitet för alla. Hur ett samhälle lever upp till ungdomars förväntningar är avgörande för hur de mår och påverkar deras beslut om att stanna kvar eller flytta från kommunen. Delaktighet och inflytande påverkar hur människor mår fysiskt och psykiskt. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Kommunens förutsättningar för tillväxt ökar om flera arbetstillfällen skapas och kommunen medverkar dessutom till att behovet av resor och transporter minskar. En kommun vars invånare i stor utsträckning har sin inkomst på annat håll måste satsa på goda kommunikationer, attraktiva bostadsområden och mycket god service för att få behålla sin befolkning. Ekologisk hållbarhet är ramen. De gränser som naturen sätter måste vi respektera för att långsiktigt säkerställa medel och mål. Arbetet med att minska klimatpåverkan måste intensifieras Framtiden kräver ett samhälle som dels är mycket mer effektivt i energianvändningen och dessutom successivt gör sig helt oberoende av fossila bränslen. Förutsättningarna för att Knivsta kommun utvecklas i en hållbar riktning är goda. Kommunen mitt emellan Arlanda och Uppsala attraherar allt fler individer som upplever livskvaliteten som god. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är förutsättningar för att vara en attraktiv och hållbar kommun över tiden. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Bästa sättet att skapa hållbar utveckling i kommunen är att tankesättet skär på tvärs i alla förvaltningar och bolag. Befolkning 31 december 2009 uppgick befolkningen i Knivsta kommun till personer, vilket innebar en ökning med 218 personer under Födelsenettot bidrog något mera till befolkningsökningen än vad nettoinflyttningen gjorde (57 % respektive 43 %). 9

10 Procentuell befolkningsökning per år ,00% 2,50% 2,63% 2,00% 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,19% 1,50% 1,53% 1,00% 0,50% 0,00% Diagram 1 Källa Knivsta kommun Inflyttningen till Knivsta var 943 personer 2009, varav 406 från Uppsala län, 465 från övriga Sverige och 72 kom från utlandet. Av de 849 som flyttade från kommunen hamnade 413 i det egna länet, 373 i övriga Sverige och 63 personer flyttade utomlands. Lite mer än 31 procent av invånarna är under 20 år och medelåldern är drygt 36 år, den lägsta i riket. Planeringsförutsättningar Befolkningsprognos En fortsatt ökning av kommunens folkmängd förväntas den närmaste tioårsperioden. Prognosen bygger på att fler bostäder tillförs. I annat fall blir befolkningstillväxten måttlig. Lågkonjunkturen dämpade befolkningsökningen något år 2009 men befolkningen förväntas öka mellan personer årligen i första hand t.o.m. år För den kommunala planeringen är det nödvändigt att följa befolkningsförändringarna när det gäller åldersfördelning, var i kommunen medborgarna bor och var de går i skolan eller arbetar. Andelen unga vuxna är relativt liten i kommunen. Dessa är mest flyttbenägna och ett vanligt flyttmönster är att man flyttar till en närbelägen större kommun som ung vuxen och tillbaka till en mindre kommun när man bildar familj, dock inte alltid till samma som tidigare. 10

11 Antal per Prognos Ålder w Summa Förskola Antalet barn i förskoleålder kommer att vara relativt oförändrat de tre första åren i planperioden för att sen öka något kommer antalet barn 1-5 år att ligga på ungefär samma nivå som Grundskola och skolbarnsomsorg Den sedan kommunstarten snabba ökningen av antalet förskolebarn medför nu att antalet elever i grundskolan kommer att öka i mycket snabb takt. Ökningen började 2009 och för den kommande tioårsperioden beräknas antalet elever öka med 50 procent eller ungefär elever kommer ökningen att vara ungefär 100 elever. Gymnasieskola De stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet passerar nu gymnasieskolan och antalet elever kulminerade under 2008 varefter elevtalet har börjat minska. Minskningen fram till och med 2014 förväntas bli drygt 200 personer eller drygt 30 procent. Från år 2015 kommer antalet ungdomar år i kommunen åter att bli fler. Då alltfler ungdomar finns i gymnasieskolorna i fyra år blir denna verksamhet svårbudgeterad. Valet av utbildning påverkar också kostnadsnivån. Äldreomsorg Antalet personer över 85 år, som har det största behovet av kommunal omvårdnad, kommer att öka med cirka 50 personer under planperioden. Antalet personer i åldersgruppen år ökar med 44 procent och antalet år ökar med 12 procent. 11

12 Den stora utmaningen för äldreomsorgen kommer att inträffa en bit in på 2020-talet. Det kommer att uppstå ett demografiskt tryck på kommunerna som på sikt bör tilldelas en större andel av skatteintäkterna. Övriga verksamheter Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Det kommer att behövas flera gator och vägar, planeras nya bostadsområden, nya parker behöver anläggas, mera avfall skall tas om hand och flera sociala problem kommer att uppstå i takt med ökad befolkning. Sammanfattning av aktuell befolkningprognos Tendens Totalbefolkning Ökning per år Åldersgrupper Förskolebarn 1-5 år Ökad efterfrågan från 2014 Yngre skolbarn 6-12 år Kraftig ökning Högstadieelever år Minskar till 2011 för att därefter öka kraftigt Gymnasieelever år Kraftig nedång. Ökar igen från år 2015 Äldre medborgare 85-w Ökar procent Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunsektorns intäkter har på ett betydande sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för år 2009 och 2010 beror främst på återhållsamhet och extra konjunkturstöd från staten. Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Fortfarande råder dock viss osäkerhet om återhämtningstakten då ett antal länder alltjämt dras med stora skulder med tillhörande finansiella problem. Förutsättningarna i Sverige är betydligt bättre men problemen i omvärlden bromsar svensk export mera än vid tidigare konjunkturuppgångar. Det kommunala skatteunderlaget Den inledda konjunkturåterhämtningen beräknas inte omedelbart få stor effekt på sysselsättningen. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den 12

13 stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökas kan den därför till stor del tillgodoses med ökad produktivitet, vilket i sin tur medför att antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till att löneökningstakten är måttlig. I skatteunderlagsprognosen från SKL september 2010 bedöms skatteunderlaget växa med 3,0 procent 2011, 3,9 procent 2012 och 4,4 procent Ovanstående skatteunderlagsprognoser i procent får räknas om då regeringen i budgetpropositionen föreslår ett förhöjt grundavdrag för pensionärer vilket medför minskade skatteintäkter för kommunen. För att reformen skall bli neutral för kommuner och landsting ökas anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen. Regeringen har beslutat höja det generella statsbidraget från och med 2011 men beslutet innebär i realiteten en sänkning från 2010 års nivå då de tidigare beslutade konjunkturstöden upphör. För att mildra effekterna av detta föreslås i budgetpropositionen ett tillfälligt stöd 2011 på 3 miljarder kronor till kommuner och landsting. God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt åtminstone konsoliderar ekonomin. En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. För 2010 är kommunens mål 1 procent. För 2011 ser kommunen små möjligheter att uppnå en nivå på 2 procent så kommunens finansiella mål justeras till att resultatet i snitt under mandatperioden ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. I vårpropositionen omnämndes att regeringen har för avsikt att se över balanskravet i syfte att kommunerna mera skall kunna dra nytta av goda år med bra resultat för att sedan kunna användas då sämre tider har inträtt. Det finns en uppenbar risk med detta att skjuta anpassningen till framtiden. Sveriges kommuners och landstings uppfattning är att balanskravets logik skall ligga fast och att tidigare års överskott skall kunna tillgodoräknas, men endast för kommuner som konsoliderat sin ekonomi. Detta innebär att resultatet över tiden har överstigit ökningen av pensionsskulden, reinvesteringsbehovet med mera. Erfarenheterna från finanskrisen har tydliggjort problemen med att kommunsektorns finanser är konjunkturkänsliga. Regeringen anser att det finns en risk att kommuner och landsting genom förändringar av skatter och utgifter bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna. Det kommunala balanskravet kan förstärka detta beteende. 13

14 Därför har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att överväga åtgärder som kan motverka att verksamheterna i kommunsektorn förstärker konjunkturvariationerna. Uppdraget ska slutredovisas i september Knivstas ekonomiska förutsättningar Knivsta antog Mål och budget 2010 i september Ett tillägg gjordes i november då den pedagogiska verksamheten fick ett extra budgettillskott. Framför allt tack vare de tillfälliga statsbidragen så redovisar kommunen enligt augustiprognosen ett positivt resultat även De ekonomiska ramarna för 2011 beslutades i mars och april De ekonomiska ramarna var då inte helt finansierade med oförändrad skattesats. Detta faktum och att ett stundande val fanns om hörnet gjorde att kommunledningen beslutade att senarelägga budgetbeslutet till november månad detta år. Under förra mandatperioden sänktes kommunalskatten med 5 öre 2007 och 5 öre Knivsta kommuns ekonomi är i grunden god. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är i bokslut ,5 procent jämfört med mediankommunen i Sverige där soliditeten är 3 procent. Resultatet 2009 gjorde det möjligt att redan detta år kostnadsföra kommunens bidrag till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Enligt kommunens ursprungliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning ska årets resultat motsvara minst 2 procent av skatter och bidrag, för 2010 ändrat till 1 procent är målet en procent och ambitionen är att i snitt uppnå två procent sett över hela mandatperioden Resursfördelningen till den pedagogiska verksamheten görs med befolkningsprognoserna som grund. Detta faktum medför att enbart elevtillströmningen till grundskolan ger en nettokostnadsökning på drygt 9 mkr år För verksamheter som inte fick extra påslag i vårbeslutet av de ekonomiska ramarna har anslagen endast räknats upp med 1 procent. Då framför allt löneökningarna beräknas bli större medför det att verksamheterna måste rationalisera för att klara budgetkravet. Byggandet av två nya äldreboenden påverkar vård och omsorgsbudgeten för 2011 med cirka 20 miljoner kronor inberäknat engångsbelopp. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per oktober 2010 korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 21:40 kr. 14

15 (belopp i mkr) Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/avgift LSS-utjämning Summa skatter o bidrag Fastighetsavgift Det tillfälliga konjunkturstödet för 2011 finns inbakat i regleringsbidraget, Nettokostnadsförändringar 2011 Block 1 Politisk verksamhet Kostnadsramen är lägre 2011 än föregående år beroende på att 2010 var ett valår. Block 2 Infrastruktur Kostnadsramen för gator och vägar ökar med 1,8 mkr, varav 0,1 mkr avser vägföreningar och 0,2 mkr till förbättrade skolskjutshållplatser. Räddningstjänsten får 1,25 mkr mer jämfört med 2010 års budget. Park och natur tilldelas 0,35mkr för ökade kapitaltjänstkostnader. Pengar till mark- och exploateringsingenjör omfördelas från Bygg- och miljönämnden till Kommunstyrelsen. Block 3 Fritid och kultur 1,1 mkr har tillförts idrotts- och fritidsanläggningar i en teknisk justering från grundskolan gällande kostnader för Alsikehallen. Minskade kapitaltjänstkostnader minskar bibliotekets budget med 100 tkr. Block 4 Pedagogisk verksamhet Antalet förskolebarn förväntas vara i stort detsamma som 2010 medan antalet grundskoleelever är 100 flera och antalet gymnasieelever minskar. Sammantaget innebär detta en nettokostnadsökning med 7 mkr. Volymökning i såväl den obligatoriska särskolan som i gymnasieskolan ger en kostnadsökning med ytterligare 1 mkr. 0,05 mkr har avsats för skötsel av Thunmanskolans konstverk på skolgården. Vi ett tilläggsbeslut har grundskolan tilldelats 1 mkr för att förstärka skolhälsovården. Block 5 Vård och omsorg Ianspråktagande av två nya äldreboende samt avveckling av tidigare boenden medför 2011 en kostnadsökning för socialnämnden med drygt 18 miljoner kronor. Budgeten förutsätter en viss försäljning av lediga boendeplatser. Nettokostnadsökningen för äldreboendena blir lägre då ökade hyresintäkter kommer finansförvaltningen till godo. Hemtjänsten som prognostiserar underskott i verksamheten 2010 på grund av ökade volymer har tillförts ytterligare 3,5 miljoner kronor jämfört med ,1 mkr har avsatts för skötseln av Sinnenas trädgård. Nya platser för personer med funktionsstörning tas i bruk vilket också ökar på socialnämndens kostnadsbudget med 4,5 mkr. Individ- och familjeomsorgen tillfördes 4 mkr 2010 på grund av stora kostnadsökningar. 15

16 Tanken var att denna utökning var temporär varför kommunbidraget för 2011 är cirka 1 mkr lägre än föregående år. Övriga verksamheter Förändrad budget för kommunikation så att budgeten ligger i nivå med 2010 års förväntade utfall. Känslighetsanalys Årseffekt i mkr Lönekostnadsförändring i egen regi, 1% 3 Förändring kostnad köpta tjänster, 1% 2 Inflationförändring 1 % 1,5 Förändrad utdebitering, 1 kr 29 Befolkningsförändring, 100 invånare 4 Ränteförändring 1% 2 Personal Knivsta kommun är den största arbetsgivaren i Knivsta. Totalt har kommunen 767 anställda (2009), en ökning från föregående år med 30 personer. Antalet visstidsanställda har sjunkit till 609. Timanställda finns framför allt inom äldre- och handikappomsorgen. Genomsnittsåldern för de fast anställda var för ,6 år, vilket var högre än föregående år. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,5 % under Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Vårdnadsbidrag Kostnader för vårdnadsbidrag har tillsvidare budgeterats centralt under finansförvaltningen. En avstämning mot faktiskt utfall görs i bokslutet och regleras mot utbildningsnämnden. Övriga centralt budgeterade poster Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Kommunstyrelsen har för 2011 ett utrymme på 3 mkr att användas till ambitionshöjande åtgärder. 16

17 RESULTATRÄKNING Budget Plan Plan Plan (Belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 108,4 114,0 115,8 117,9 Verksamhetens kostnader -785,5-814,4-837,1-865,6 Avskrivningar -9,0-9,5-10,0-10,5 Verksamhetsresultat -686,1-709,9-731,2-758,2 Skatteintäkter 619,0 644,4 676,7 712,5 Utjämningsbidrag/fastighetsavgift 47,6 47,2 49,7 49,6 Finansiella intäkter 33,5 33,5 34,0 34,0 Finansiella kostnader -7,5-7,5-7,5-7,5 Resultat före extraordinära poster 6,5 7,7 21,6 30,4 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat 6,5 7,7 21,6 30,4 Finansiellt mål Det budgeterade resultatet för 2011 på 6,5 mkr uppfyller resultatmålet på 1 procent av skatter och bidrag och tillsammans med resultaten för uppnås 2 procentsmålet för mandatperioden. 17

18 FINANSIERINGSANALYS Budget Plan Plan Plan (Belopp i mkr) Verksamhetens intäkter 108,4 114,0 115,8 117,9 Verksamhetens kostnader -785,5-814,4-837,1-865,6 Verksamhetens nettokostnad -677,1-700,4-721,2-747,7 Skatteintäkter 619,0 644,4 676,7 712,5 Utjämningsbidrag/fastighetsavgift 47,6 47,2 49,7 49,6 Finansiella intäkter 33,5 33,5 34,0 34,0 Finansiella kostnader -7,5-7,5-7,5-7,5 Verksamhetsnetto 15,5 17,2 31,6 40,9 INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investeringsnetto Förändring av likvida medel -55,5-42,8-9,4-17,1 18

19 BALANSBUDGET Bokslut Budget Plan Plan Plan Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättning till pensioner Långfristiga skulder (lån, netto) Kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Solitditet i % 58,5% 50,1% 45,9% 46,6% 46,7% Soliditet inkl ansvarsförbindelser 41,5% 35,2% 33,3% 34,3% 35,0% pensionsskuld Pensionsskuldens förändring (belopp i mkr) Ansvarsförbindelse (avser tid före ,9 136,6 136,9 137,3 137,4 137,1 Pensionsutbetalningar År Årliga pensionsutbetalningar (tkr) *) *) belopp exkl. löneskatt 19

20 Ekonomiska nyckeltal och skattesats Bokslut Budget Plan Plan Plan Årets resultat, mkr 26,3 6,5 7,7 21,6 30,4 Nettodriftskostnader i procent av skatteintäkter och utjämnin 100,1% 102,9% 102,6% 100,7% 99,5% Årets resultat i procent av skatteintäkter och utjämnin 4,2% 1,0% 1,1% 3,0% 4,0% Soliditet (eget kapital i % av summa tillgångar) 58,5% 50,1% 45,9% 46,6% 46,7% Soliditet inklusive pensionsåtagande före ,5% 36,1% 33,3% 34,3% 35,0% Långfristiga lån, mkr 190, Nettoinvesteringar, mkr 69,4 73,0 62,2 42,6 60,2 Skattesats, kr Kommunal utdebitering 31,77 31,77 -varav Kommunalskatt 21,40 21,40 21,40 21,40 21,40 Landstingsskatt 10,37 10,37 20

21 Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Det totala kommunbidraget för 2011 är 722 mkr. Det är en ökning från 2010 års budget med 51 mkr. En verksamhet kan budgeteras på flera nämnder, exempelvis så återfinns kostnader för infrastruktur hos såväl kommunstyrelse som bygg- och miljönämnd, kostnader för vård och omsorg hos socialnämnd och kommunstyrelse. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Internräntan är oförändrad 4 procent. Kommunbidragets fördelning per nämnd i miljoner kronor och nämndernas procentandel Bygg- och miljönämnd; 6,8; 0,9% Fritids-,kultur och dem.nämnd; 17,4; 2,4% Kommunstyrelse; 94,8; 13,1% Övriga nämnder; 1,2; 0,2% Utbildningsnämnd; 416,4; 57,7% Socialnämnden; 185,6; 25,7% 21

22 Kommunstyrelse Budget 2011 Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen svarar också i egenskap av ägare för koncernledningen av de företag kommunen helt eller delvis äger. Kommunstyrelsen är kommunens centrala arbetsgivarorgan, är räddnings- och krisledningsnämnd samt verksamhetsnämnd för de kommunaltekniska frågorna. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A KF, nämnd- och styrelseverksamhet inkl Kommunfullmä B Partistöd F Övrig politisk verksamhet Delsumma Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad - översiktsplan B Miljö- och hälsoskydd - strategiskt miljöarb D Gator och vägar E Trafikövervakning och parkering F Naturvård G Parker H Teknisk planering I Exploateringsverksamhet J Räddningstjänst K Totalförsvar och samhällsskydd L Näringsliv och marknadsföring M Serveringstillstånd mm Delsumma Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid B¹ Allmän kultur B² Bibliotek Delsumma Block 5 Vård och omsorg 5:1E Bostadsanpassning Delsumma Block 7 Affärsverksamhet 7B Avfallsverkamhet C Måltidsverksamhet D Kommunikation Delsumma Block 8 Stödverksamhet 8A Kommungemensam administration B Fastigheter C Fackliga kostnader Delsumma Summa verksamhet

23 Valnämnd Budget 2011 Valnämnden ansvarar för de uppgifter som enligt vallagen och lagen om kommunala folkomröstningar ankommer på kommunen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1E Valnämnd 0 Summa totalt 0 Överförmyndarnämnd Överförmyndaren utövar tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män, i enlighet med bestämmelser i föräldrabalken. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1D Överförmyndarverksamhet 626 Summa totalt 626 Revision Revisionen granskar all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden i den omfattning som följer av god redovisningssed. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1C Revision 600 Summa totalt

24 Socialnämnd Budget 2011 Nämnden är vård- och omsorgsnämnd och socialnämnd. Ansvarar för äldre- och handikappomsorg, vård och omsorg enligt Lss, barn- och ungdomsvård, vuxenvård/missbruksvård, familjerättsfrågor,flyktingmottagande, arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning samt svenska för invandrare (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet Delsumma Block 2 Infrastruktur 2L Skuldsanering Delsumma Block 4 Pedagogisk verksamhet 4F Vuxenutbildning G SFI Delsumma Block 5 Vård och omsorg 5:1A Vård och omsorg enligt sol och hsl :1B Vård och omsorg enligt lss och lass :1C Färdtjänst och riksfärdtjänst :1D Förebyggande verksamhet :2A Ekonomiskt bistånd :2B Övrig Individ- och familjeomsorg Delsumma Block 6 Särskilt riktade insatser 6A Flyktingmottagande B Arbetsmarknadsåtgärder Delsumma Summa totalt

25 Utbildningsnämnd Budget 2011 Utbildnings- och fritidsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskoleverksamhet, grundsärskola och skolbarnsomsorg. Av den frivilliga utbildningen ansvarar nämnden för gymnasie- och gymnasiesärskola. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet Delsumma Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid B Musikskola Delsumma Block 4 Pedagogisk verksamhet 4A Förskoleverksamhet B Grundskola, fsk-klass,sbo C Obligatorisk särskola D Gymnasieskola E Gymnasiesärskola Delsumma Summa totalt

26 Fritids- och kulturnämnd Budget 2011 Nämnden ansvarar för kommunens fritidsanläägningar, föreningsbidrag, biblioteksverksamhet, Kulturskola samt allmänkultur. Nämnden ansvarar också för utvecklingen av den demokartiska processen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet Delsumma 600 Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid B Allmänkultur B Bibliotek B Musikskola Delsumma Summa totalt

27 Bygg- och miljönämnd Budget 2011 Nämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt Plan- och bygglagen, miljölagstiftningen samt Vägtrafikförordningen. (Kommunbidrag i tkr) Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet Delsumma 691 Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad B Miljö- och hälsoskydd C Trafik Delsumma Summa totalt

28 Sammanfattning kommunbidrag budget 2011 per verksamhetsblock och nämnd (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Fritds- o Öviga styrelse nämnd nämnd miljön. kulturn. nämnder summa Block 1 Politisk verksamhet 1A Nämnd- och styrelseverksamhet B Partistöd C Revision D Överförmyndarverksamhet E Valnämnd 0 0 1F Övrigt politisk verksamhet Summa block Block 2 Infrastruktur 2A Stadsbyggnad B Miljö- och hälsoskydd C Trafikplanering D Gator och vägar E Trafikövervakning o parkering F Naturvård G Parker H Teknisk planering I Exploateringsverksamhet J Räddningstjänst K Totalförsvar och samhällsskydd 0 0 2L Näringsliv och marknadsföring M Skuldsanering N Serveringstillstånd mm 0 0 Summa block Block 3 Fritid och kultur 3A Fritid B Kultur Summa block Block 4 Pedagogisk verksamhet 4A Förskoleverksamhet B Grundskola, fsk-klass,sbo C Obligatorisk särskola D Gymnasieskola E Gymnasiesärskola F Vuxenutbildning G SFI Summa block Block 5 Vård och omsorg 5:1A Vård och omsorg enligt sol och hsl :1B Vård och omsorg enligt lss och lass :1C Färdtjänst och riksfärdtjänst :1D Förebyggande verksamhet :1E Bostadsanpassning :2A Ekonomiskt bistånd :2B Övrig Individ- och familjeomsorg Summa block

29 Sammanfattning kommunbidrag budget 2011 per verksamhetsblock och nämnd (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Fritds- o Öviga styrelse nämnd nämnd miljön. kulturn. nämnder summa Block 6 Särskilt riktade insatser 6A Flyktingmottagande B Arbetsmarknadsåtgärder Summa block Block 7 Affärsverksamhet 7D Kommunikation Summa block Block 8 Övrigt 8A Kommungemensam administratio B Fastigheter D Fackliga kostnader Summa block TOTALT (Kommunbidrag i tkr) Kommun- Social- Utbildn.- Bygg- o Fritds- o Öviga styrelse nämnd nämnd miljön. kulturn. nämnder summa Kommunbidrag per nämnd Kommunbidragets fördelning per verksamhetsblock i budget Block 8 Övrigt Block 7 6,3% Affärsverksamhet 1,5% Block 6 Särskilt riktade insatser 0,4% Block 1 Politisk verksamhet 1,5% Block 2 Infrastruktur 5,0% Block 3 Fritid och kultur 2,3% Block 5 Vård och omsorg 25,1% Block 4 Pedagogisk verksamhet 58,0% 29

30 BUDGET NÄMNDER 2011 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh Partistöd Övrig politisk verksamhet Gator, vägar Trafikövervakning Parker Naturvård Teknisk planering Exploateringsverksamhet Räddningstjänst Översiktsplan Strategiskt miljöarbete Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd mm Bibliotek Allmänkultur 529 Bostadsanpassning Avfallsverksamhet Måltidsverksamhet Kommunikation Kommungemensam administration Fackliga kostnader Kommunala fastigheter S:a Kommunstyrelse DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision

31 BUDGET NÄMNDER 2011 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Socialnämnd Nämndkostnader Vård och omsorg enl SOL och HSL Insatser enl LSS och Lass Färdtjänst/riksfärdtjänst Förebyggande verksamhet Individ- och familjeomsorg, vård o stöd Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd Flyktingmottagande Skuldsanering Arbetsmarknadsåtgärder Vuxenutbildning Svenska för invandrare S:a Socialnämnden DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Utbildningsnämnd Nämndkostnader Allmän fritid & ungdomsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Musikskola (kultur) Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet o skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola S:a Utbildningsnämnd DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Fritids-,kultur- och demokratinämnd Nämndkostnader Allmän fritid & ungdomsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Bibliotek Allmänkultur Musikskola S:a Fritids-,Kultur och demokratinämnd DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader Stadsbyggnad Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd S:a Bygg- och miljönämnd Totalt nämndernas kommunbidrag

32 Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER budget plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag Fastighetsavgift Övriga statsbidrag Avgifter förskola, äldreomsorg Övriga intäkter Interna po-pålägg SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner Kommunbidrag nämnder Volym, projekt mm Ks medel för ambitionshöjning Ks medel för oförutsett Övriga kostnader (fsk o sbo) SUMMA KOSTNADER Internränta Externa finansiella intäkter SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT % av skatter och bidrag Finansförvaltnignens resultat är lika med kommunens totala budgeterade resultat så länge nämndernas budgeterade resultat är lika med noll 32

33 Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Medel avseende Lss-verksamheten och gymnasieskolan får ej omfördelas till annan verksamhet utan kommunstyrelsens godkännande. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 33