SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL & BUDGET 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL & BUDGET 2011"

Transkript

1 SOCIALDEMOLKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR SOCIALDEMOKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL & BUDGET 2011 och Planeringsramar reviderad

2 SOCIALDEMOLKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR

3 SOCIALDEMOLKRATERNAS FÖRSLAG PÅ MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR Socialdemokraternas bedömning av det ekonomiska läget för Knivsta kommun Knivsta kommun har en god ekonomi. Kommunen har de senaste åren visat bra överskott och trots att låneskulden ökat har soliditeten hållit sig över 40 %. Detta gör att det egna kapitalet växt stadigt. Prognoserna för 2010 visar på ett överskott över målet på 2 %. Vi står bakom målet att kommunen ska göra ett överskott på 2 %, beroende på omvärldsfaktorer, eftersom kommunen är i ständig tillväxt. Men detta bör ses som ett medeltal över 4-5 års sikt. Eftersom det överskott kommunen gjorde 2009 och gör 2010 överstiger målet med god marginal finns det ingen anledning för kommunen att bygga upp ytterligare överskott 2011 utan ett nollresultat är fullt acceptabelt. Speciellt tanke på att det ekonomiska läget 2011 är svårt på grund av att den borgerliga regeringen misslyckats med att förhindra att kommunsektorn drabbas av lågkonjunkturens effekter är på grund av den internationella lågkonjunkturen och den låga efterfrågan hos svensk industri ett mellanår för svenska kommuner. Den statliga utjämningen av bidragen till kommunerna gör att Knivsta med eftersläpning påverkas av den massarbetslösheten som drabbat Sverige. Emellertid bedömer SKL och annan ekonomisk expertis att kommunerna redan 2012 kommer att få ökade skatteintäkter. Regeringen har i detta läge beslutat minska stödet till kommunerna och det stöd som nu finns kvar vilket ger Knivsta kommun 3 miljoner, kommer med stor sannolikhet att försvinna Majoriteten har i detta läge föreslagit ett vinstuttag på 12 miljoner från Alsikebolaget. Ett engångstillskott som överensstämmer med företagets stadgar. Vi menar att detta är ett rimligt förslag för att överbrygga konjunkturförsvagningen. Knivsta kommun är som tillväxtkommun beroende av en starkt attraktionskraft. Därför är det strategiskt viktigt att åtgärda en del av den låga kvalitet som finns i vissa delar av kommunens service till medborgarna. Vi tror också att många medborgare upplever många medborgare kräver en högre kvalitet med tanke på den skatt som de betalar. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa kommunfullmäktiges inriktning för kommunen och kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och övriga nämnder att fastställa det framlagda förslaget till driftbudget och investeringsbudget för 2011, att fastställa den framlagda resultatplanen för att fastställa de framlagda budgetramarna för 2011 för respektive nämnd och verksamhetsblock samt de preliminära budgetramarna för respektive nämnd och verksamhetsblock för åren , samt att uppdra åt kommunstyrelsen att revidera budgeten när beslut fattats om att inrätta en ny Teknisk nämnd och att flytta kulturblocket till Utbildningsnämnden att uppdra till förvaltningen att räkna fram och redovisa för kommunfullmäktige ekonomiska nyckeltal, finansieringsanalys etc. för detta budgetförslag att uppdra åt nämnderna att månatligen lämna en ekonomisk uppföljning till kommunstyrelsen med början per februari och med sista månad per oktober, att uppdra åt nämnderna att under löpande år redovisa de åtgärder som behöver vidtas för att nå budgetbalans, att fastställa internräntan till 4 procent för år 2011,

4 att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta de lån som krävs för budgetens genomförande, att uppdra åt nämnder och styrelser att fastställa sina internbudgetar för år 2011 så att dessa kan redovisas i kommunfullmäktige senast i februari 2011, att volymreglering av antal barn/elever inom förskola, grundskola och gymnasieskola sker enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober att volymreglera användningen av LSS i socialnämndens budget enligt de räkningar som genomförs per 1 februari och 15 oktober att ansvarig nämnd äger rätt att omdisponera kommunbidrag inom, men ej mellan verksamhetsblock utan kommunfullmäktiges medgivande. att fastställa gällande taxor för budgetåret 2011 att fastställa utdebitering av kommunal inkomstskatt till 21:40 kronor per skattekrona för år

5 Inledning I enlighet med kommunens budgetprocess skall kommunfullmäktige besluta om budget och flerårsplan i juni varje år. Inträffar förändringar i omvärlden som väsentligt påverkar kommunens ekonomi, kan kompletteringar behöva göras under hösten. Den politiska majoriteten har misslyckats att enas om att ta upp frågan om budget till kommunfullmäktige i juni kan bli ett ekonomiskt svårt år för de svenska kommunerna. Även om det ser väsentligt ljusare ut än för ett år sedan kommer Knivsta, sett ur ett historiskt perspektiv, att ha en relativt måttlig inkomstökning. En kraftig volymökning i grundskolan och ianspråktagande av två nya äldreboenden påverkar det ekonomiska utrymmet kommer dessutom kostnaderna för det nya kommunhuset att belasta de enheter som kommer att få höjd hyra jämfört med i dagens budget. Resursfördelningen från kommunfullmäktige till nämnder sker i form av ersättning, kommunbidrag. Mål och uppdrag är baserade på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Nedanstående figur åskådliggör ordinarie tidplan för styr- och ledningsprocessen i kommunen. Styr- och ledningsprocess i Knivsta kommun Dec Jan Kortversion V.h. berättelse Årsredov. Nyckeltal Feb Prioriterade mål Budgetkonferensen Nov Internbudget och verksamhetsplan Årsredovisning Mars Ekonomisk ram Utvärdering och utveckling Okt April Åtagande/kostnad Nämnddiskussion Delårsrapport Kvalitetsredovisning Internbudgetdialog Enheternas Sep Åtagande/kostnad Aug Juli Periodrapport Juni Budgetdialog Ks/nämnder Maj Kommunstyrelse Mål Mål & Budget Budget Kommunfullmäktige Dialog, delaktighet och helhetssyn utgör grundpelarna för det övergripande arbetet med styrningen. Dialogen är nödvändig för att skapa en gemensam bild av nuläge och framtida önskat läge, delaktigheten för att åstadkomma förankring i alla led och helhetssynen för att alla nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering även ska ta 5

6 ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna verksamhetens behov och intressen. Ovanstående bild illustrerar att under första halvåret ligger gemensamma underlag till grund för planering och politiska beslut. Det andra halvåret medger möjlighet till fördjupad utveckling och utvärdering i syfte att påverka kommande års process. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Folkpartiet 3 mandat Kristdemokraterna 1 mandat Miljöpartiet 2 mandat Vänsterpartiet 1 mandat Socialdemokraterna 6 mandat Centerpartiet 3 mandat Knivsta.nu 5 mandat Sverigedemokraterna 1 mandat Moderaterna 9 mandat Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder - Kommunen och dess verksamheter ska kännetecknas av valfrihet, effektivitet, öppenhet, medborgarinflytande, likställighet och ansvarstagande. Invånarna ska på 6

7 ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag - Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö - Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag - Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret - Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. - Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Finansiella mål - Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter, generella bidrag i ett genomsnitt sett under 4 år - Kommunens långfristiga nettolåneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga kr Mål för kommunstyrelsen som koncernledning - Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning - Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet - En jämn befolkningstillväxt på cirka två procent Mål för kommunstyrelsen som verksamhetsnämnd - Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet - Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, exempelvis genom ökad återvinningsgrad - Bygga gång- och cykelvägar i anslutning till skolor med hastighetssäkrade övergångsställen - Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna - Kommunens företagsklimat skall förbättras - Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Till utbildningsnämnden - Barngrupperna i förskolan ska minska med ett barn per grupp 2011 och ner till en nationell medelnivå under mandatperioden - Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola - Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i skolplanen) - Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Skriftliga omdömen skall användas men de ska inte vara betygsliknade för skolår F-3 7

8 - Kvaliteten i skolbarnsomsorgen ska förbättras i enlighet med Skolverkets kritik - Resurserna för elevvård och elevhälsovård ska förstärkas räknat per elev Till socialnämnden - Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet - Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp - Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta - En gräns för maximalt antal resor i färdtjänsten införs och taxan sänks Till bygg- och miljönämnden - Hänsyn till miljö och klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete, exempelvis ökad andel kretsloppsanpassade avloppsanläggningar och energisnåla lösningar - Nybyggande på landsbygden i stråk skall underlättas - Kortare handläggningstider för enklare ärenden - Nämnden ska medverka till att utveckla centralortens småstadskaraktär Hållbar utveckling En hållbar utveckling ska säkras. Naturens rikedomar ska brukas på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn. Vi reser och transporterar varor mer än någonsin. Även i Knivsta påverkas vi alltmer av internationella händelser. Trender sprids allt snabbare globalt genom ökat resande och ny teknik. Befolkningskoncentrationen till olika regioner blir allt tydligare. Knivstas belägenhet är i ett av Sveriges hetaste tillväxtområden. De tre hållbarhetsbegreppen social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, är likvärdiga. De är alla nödvändiga och beroende av varandra för en hållbar utveckling. Social hållbarhet är målet, dvs. en god livskvalitet för alla. Hur ett samhälle lever upp till ungdomars förväntningar är avgörande för hur de mår och påverkar deras beslut om att stanna kvar eller flytta från kommunen. Delaktighet och inflytande påverkar hur människor mår fysiskt och psykiskt. Ekonomisk hållbarhet är medlet för att förverkliga en god livskvalitet. Kommunens förutsättningar för tillväxt ökar om flera arbetstillfällen skapas och kommunen medverkar dessutom till att behovet av resor och transporter minskar. En kommun vars invånare i stor utsträckning har sin inkomst på annat håll måste satsa på goda kommunikationer, attraktiva bostadsområden och mycket god service för att få behålla sin befolkning. Ekologisk hållbarhet är ramen. De gränser som naturen sätter måste vi respektera för att långsiktigt säkerställa medel och mål. Arbetet med att minska klimatpåverkan måste intensifieras. Framtiden kräver ett samhälle som dels är mycket mer effektivt i energianvändningen och dessutom successivt gör sig helt oberoende av fossila bränslen. Förutsättningarna för att Knivsta kommun utvecklas i en hållbar riktning är goda. Kommunen mitt emellan Arlanda och Uppsala attraherar allt fler individer som upplever livskvaliteten som god. Goda kommunikationer och transportmöjligheter är förutsättningar för att vara en attraktiv och hållbar kommun över tiden. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål, all samhällsplanering och alla verksamheter i kommunen. Bästa sättet att skapa hållbar utveckling i kommunen är att tankesättet skär på tvärs i alla förvaltningar och bolag. 8

9 Befolkning 31 december 2009 uppgick befolkningen i Knivsta kommun till personer, vilket innebar en ökning med 218 personer under Födelsenettot bidrog något mera till befolkningsökningen än vad nettoinflyttningen gjorde (57 % respektive 43 %). Procentuell befolkningsökning per år ,00% 2,50% 2,63% 2,00% 1,87% 1,86% 2,03% 2,05% 2,19% 1,50% 1,53% 1,00% 0,50% 0,00% Diagram 1 Källa Knivsta kommun Inflyttningen till Knivsta var 943 personer 2009, varav 406 från Uppsala län, 465 från övriga Sverige och 72 kom från utlandet. Av de 849 som flyttade från kommunen hamnade 413 i det egna länet, 373 i övriga Sverige och 63 personer flyttade utomlands. Lite mer än 31 procent av invånarna är under 20 år och medelåldern är drygt 36 år, den lägsta i riket. Planeringsförutsättningar Befolkningsprognos En fortsatt ökning av kommunens folkmängd förväntas den närmaste tioårsperioden. Prognosen bygger på att fler bostäder tillförs. I annat fall blir befolkningstillväxten måttlig. Lågkonjunkturen dämpade befolkningsökningen något år 2009 men befolkningen förväntas öka mellan personer årligen i första hand t.o.m. år För den kommunala planeringen är det nödvändigt att följa befolkningsförändringarna när det gäller åldersfördelning, var i kommunen medborgarna bor och var de går i skolan eller arbetar. Andelen unga vuxna är relativt liten i kommunen. Dessa är mest flyttbenägna och ett vanligt flyttmönster är att man flyttar till en närbelägen större kommun som ung vuxen och tillbaka till en mindre kommun när man bildar familj, dock inte alltid till samma som tidigare. 9

10 Förskola Antalet barn i förskoleålder kommer att vara relativt oförändrat de tre första åren i planperioden för att sen öka något kommer antalet barn 1-5 år att ligga på ungefär samma nivå som Grundskola och skolbarnsomsorg Den sedan kommunstarten snabba ökningen av antalet förskolebarn medför nu att antalet elever i grundskolan kommer att öka i mycket snabb takt. Ökningen började 2009 och för den kommande tioårsperioden beräknas antalet elever öka med 50 procent eller ungefär elever kommer ökningen att vara ungefär 100 elever. Gymnasieskola De stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet passerar nu gymnasieskolan och antalet elever kulminerade under 2008 varefter elevtalet har börjat minska. Minskningen fram till och med 2014 förväntas bli drygt 200 personer eller drygt 30 procent. Från år 2015 kommer antalet ungdomar år i kommunen åter att bli fler. Då alltfler ungdomar finns i gymnasieskolorna i fyra år blir denna verksamhet svårbudgeterad. Valet av utbildning påverkar också kostnadsnivån. Äldreomsorg Antalet personer över 85 år, som har det största behovet av kommunal omvårdnad, kommer att öka med cirka 50 personer under planperioden. Antalet personer i åldersgruppen år ökar med 44 procent och antalet år ökar med 12 procent. Den stora utmaningen för äldreomsorgen kommer att inträffa en bit in på 2020-talet. Det kommer att uppstå ett demografiskt tryck på kommunerna som på sikt bör tilldelas en större andel av skatteintäkterna. Övriga verksamheter Alla verksamheter kommer att märka av den snabba befolkningsökningen. Det kommer att behövas flera gator och vägar, planeras nya bostadsområden, nya parker behöver anläggas, mera avfall skall tas om hand och flera sociala problem kommer att uppstå i takt med ökad befolkning. Ekonomiska planeringsförutsättningar Kommunsektorns intäkter har på ett betydande sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för år 2009 och 2010 beror främst på återhållsamhet och extra konjunkturstöd från staten. Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Fortfarande råder dock viss osäkerhet om återhämtningstakten då ett antal länder alltjämt dras med stora skulder med tillhörande finansiella problem. Förutsättningarna i Sverige är betydligt bättre men problemen i omvärlden bromsar svensk export mera än vid tidigare konjunkturuppgångar. Det kommunala skatteunderlaget Den inledda konjunkturåterhämtningen beräknas inte omedelbart få stor effekt på sysselsättningen. Det beror delvis på att det finns gott om lediga resurser i företagen efter den stora produktionsminskning som skett. När efterfrågan ökas kan den därför till 1

11 stor del tillgodoses med ökad produktivitet, vilket i sin tur medför att antalet arbetade timmar ökar relativt måttligt. Dessutom har det svaga arbetsmarknadsläget bidragit till att löneökningstakten är måttlig. I skatteunderlagsprognosen från SKL september 2010 bedöms skatteunderlaget växa med 3,0 procent 2011, 3,9 procent 2012 och 4,4 procent Ovanstående skatteunderlagsprognoser i procent får räknas om då regeringen i budgetpropositionen föreslår ett förhöjt grundavdrag för pensionärer vilket medför minskade skatteintäkter för kommunen. För att reformen skall bli neutral för kommuner och landsting ökas anslaget till den kommunalekonomiska utjämningen. Regeringen har beslutat höja det generella statsbidraget från och med 2011 men beslutet innebär i realiteten en sänkning från 2010 års nivå då de tidigare beslutade konjunkturstöden upphör. För att mildra effekterna av detta föreslås i budgetpropositionen ett tillfälligt stöd 2011 på 3 miljarder kronor till kommuner och landsting. God ekonomisk hushållning Enligt 8 kap. 1 kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. För att motsvara kravet på god ekonomisk hushållning räcker det i de flesta fall inte med att intäkterna är så stora att de bara täcker kostnaderna. Resultatet bör i normalfallet ligga på en nivå som realt åtminstone konsoliderar ekonomin. En kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande mål är att resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent. För 2010 är kommunens mål 1 procent. För 2011 ser kommunen små möjligheter att uppnå en nivå på 2 procent så kommunens finansiella mål justeras till att resultatet i snitt under en 4-årsperiod ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Balanskravet Enligt 8 kap. 4 kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Om ett negativt resultat uppstår ska det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas inom tre år. I vårpropositionen omnämndes att regeringen har för avsikt att se över balanskravet i syfte att kommunerna mera skall kunna dra nytta av goda år med bra resultat för att sedan kunna användas då sämre tider har inträtt. Det finns en uppenbar risk med detta att skjuta anpassningen till framtiden. Sveriges kommuners och landstings uppfattning är att balanskravets logik skall ligga fast och att tidigare års överskott skall kunna tillgodoräknas, men endast för kommuner som konsoliderat sin ekonomi. Detta innebär att resultatet över tiden har överstigit ökningen av pensionsskulden, reinvesteringsbehovet med mera. Erfarenheterna från finanskrisen har tydliggjort problemen med att kommunsektorns finanser är konjunkturkänsliga. Regeringen anser att det finns en risk att kommuner och landsting genom förändringar av skatter och utgifter bidrar till att förstärka konjunktursvängningarna. Det kommunala balanskravet kan förstärka detta beteende. Därför har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att överväga åtgärder som kan motverka att verksamheterna i kommunsektorn förstärker konjunkturvariationerna. Uppdraget ska slutredovisas i september Knivstas ekonomiska förutsättningar 1

12 Knivsta antog Mål och budget 2010 i september Ett tillägg gjordes i november då den pedagogiska verksamheten fick ett extra budgettillskott. Framför allt tack vare de tillfälliga statsbidragen så redovisar kommunen enligt augustiprognosen ett positivt resultat även De ekonomiska ramarna för 2011 beslutades i mars och april De ekonomiska ramarna var då inte helt finansierade med oförändrad skattesats. Under förra mandatperioden sänktes kommunalskatten med 5 öre 2007 och 5 öre Knivsta kommuns ekonomi är i grunden god. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är i bokslut ,5 procent jämfört med mediankommunen i Sverige där soliditeten är 3 procent. Resultatet 2009 gjorde det möjligt att redan detta år kostnadsföra kommunens bidrag till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Enligt kommunens ursprungliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning ska årets resultat motsvara minst 2 procent av skatter och bidrag, för 2010 ändrat till 1 procent är målet en procent och ambitionen är att resultatet i snitt under en 4-årsperiod ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resursfördelningen till den pedagogiska verksamheten görs med befolkningsprognoserna som grund. Detta faktum medför att enbart elevtillströmningen till grundskolan ger en nettokostnadsökning på nästan 10 mkr år För verksamheter som inte fick extra påslag i vårbeslutet av de ekonomiska ramarna har anslagen endast räknats upp med 1 procent. Då framför allt löneökningarna beräknas bli större medför det att verksamheterna måste rationalisera för att klara budgetkravet. Byggandet av två nya äldreboenden påverkar vård och omsorgsbudgeten för 2011 med cirka 20 miljoner kronor inberäknat engångsbelopp. Skatteintäkter, utjämningsbidrag och fastighetsavgift I beräkningarna av skatter och bidrag har kommunen använt Sveriges Kommuner och landstings skatteunderlagsprognos per oktober 2010 korrigerad med kommunens befolkningsprognos. Skattesatsen som använts är 21:40 kr. Det tillfälliga konjunkturstödet för 2011 finns inbakat i regleringsbidraget, Nettokostnadsförändringar 2011 jämfört med majoritetens budgetförslag Kommunstyrelsen och kommunförvaltningen Socialdemokraternas förslag för en ny organisation innebär att en ny Teknisk nämnd bildas. Denna nämnd ska ersätta det tekniska utskottet men kommer att förstärkas med fler ledamöter och tillförs därför 50 tkr. Socialdemokraterna föreslår inte utökade antal ledamöter i KS men vi anser inte att budgeten för den politiska verksamheten är anpassad till de nya ökade kostnaderna i majoritetens förslag så därför föreslår vi inga neddragningar. Många medborgare efterfrågar en ökad service på biblioteket. Främst är det mer öppethållande som efterfrågas. Knivsta är en pendlarkommun och därför är det viktigt att bejaka det behov medborgarna har av flexiblare öppentider. Biblioteket får 500 tkr för att med personalförstärkning förbättra öppentiderna på helger och kvällar. Kulturen i kommunen har varit eftersatt och som ett första steg förstärks allmänkulturen med 200 tkr. Våra miljömål kräver att vi fortsätter utveckla kollektivtrafiken. Kommunfullmäktige har beslutat att försök ska göras med mer flexibel kollektivtrafik, t.ex. beställning med turer 1

13 via anrop. Detta bör nu genomföras och kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka hur detta skulle kunna fungera. Buss 181 mellan Knivsta och Uppsala hotas av indragning, en del av trafiken betalas redan i och med skolskjutsverksamhet men kommunen bör bidra för att upprätthålla trafiken även på dagtid. Vi anser att 800 tkr bör anslås extra för klara dessa ökade kostnader. Den kommungemensamma administrationen kommer i mars 2012 (preliminärt) flytta in i ett nytt kommunhus. Detta kommer att öka hyrorna för de verksamheter som flyttar in där. För den kommungemensamma administrationen bedömer vi att det rör sig om 4 miljoner i ökade kostnader. Att dessa kostnader skulle bäras av andra delar av kommunen menar vi är politiskt orimligt. Men att direkt över en natt öka kostnaderna med 4 miljoner för kommunförvaltningen är inte realistiskt. Därför minskas budgeten med 2 miljoner 2011 för att förvaltningen ska få ett halvår på sig att hitta en ny organisation som kan rymmas i den nya budgeten för förvaltningen En ny tjänst som jurist som ska delas av socialförvaltningen (konsumentrådgivning) och den kommungemensamma förvaltningen förstärker dock budgeten. Socialnämnden Avgifterna i färdtjänsten bör sänkas men samtidigt bör nya regler in föras som begränsar antalet resor per månad. Exakt hur mycket avgifterna ska sänkas och hur många resor som ska gälla som max ska balanseras och analyseras av socialnämnden. Budgeten förstärks med 300tkr för att förenkla omställningen. Utbildningsnämnden Musikskolan i Knivsta har bland de högsta avgifterna i Sverige. Trots det står många barn i kö och verksamheten håller en hög kvalitet. För att tillgodose den höga efterfrågan bör fler platser beredas men samtidigt bör avgiften på sikt sänkas för att också ge barn i ekonomiskt svagare hem möjlighet att söka. Ett tillskott görs på 1,3 miljoner, vilket inkluderar nya instrument för 300 tkr som skolan äskat. Förskolan får ett rejält tillskott i majoritetens budget för att klara övergången till mindre barngrupper. Vi tror att detta tillskott inte räcker utan vill förstärka med ytterligare två miljoner för att säkerställa att de löneökningar avtalsrörelsen gett inte äter upp en för stor del av budgetförstärkningen utan att minskningen av barngrupperna blir framgångsrik. Grundskolan kommer att få en volymökning och vi anser att det tillskott som skett på budgeten inte räcker för att klara volymökningen och den löneökning avtalet gett. Samtidigt har skolbarnsomsorgen fått kritik för dålig kvalitet. Vi vill förstärka grundskolornas fritidsverksamhet. Även elevvård och elevhälsovården har fått mycket kritik. Därför vill vi öka bemanningen av skolsköterskor samt elevvården. Totalt vill vi öka på budgeten med 4 miljoner, jämfört med majoritetens förslag. Finansförvaltningen Posten Volym, projekt mm förstärks med 2 miljoner som reserv för att säkerställa att gymnasieskolan och LSS-verksamheten kan bokslutsregleras. För gymnasieskolan handlar kan det röra sig om att fler elever tillkommer än som är budgeterat eller att eleverna från höstterminen 2011 återfinns i större grad i dyrare program än när budgeten gjordes. Posten KS medel för ambitionshöjningar i majoritetens förslag stryks. Pengarna där har istället direkt budgeterats på nämnderna på de olika poster som ovan är beskrivna. Posten övriga kostnader har minskats med 1 miljoner eftersom vårdnadsbidraget avskaffas. Personal Knivsta kommun är den största arbetsgivaren i Knivsta. Totalt har kommunen 767 anställda (2009), en ökning från föregående år med 30 personer. Antalet visstidsanställda har sjunkit till 609. Timanställda finns framför allt inom äldre- och 1

14 handikappomsorgen. Genomsnittsåldern för de fast anställda var för ,6 år, vilket var högre än föregående år. Den totala sjukfrånvaron har sjunkit till 5,5 % under Finansförvaltning Alla nämnder erhåller kommunbidrag från en finansiell enhet, benämnd finansförvaltning. Ansvaret för finansförvaltningens räkenskaper vilar på Kommunstyrelsen. Skatter och bidrag, vissa statsbidrag, avgifter för förskola, äldreomsorg, utdelning från bolag samt ett internt påslag för personalomkostnader utgör finansförvaltningens intäkter. Nämndernas kommunbidrag är självklart den största utgiftsposten. Arbetsgivaravgifter, pensionsutbetalningar och externa finansiella kostnader utgör andra utgiftsposter. Vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget bör avskaffas därför är en miljon som avsatts i finansförvaltningen borta från vårt budgetförslag. Övriga centralt budgeterade poster Två miljoner kronor finns till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda kostnader. Kvalitetspengar till förskola och skolbarnsomsorg finns under finansförvaltningen för vidare fördelning mellan förskola och skolbarnsomsorg. Driftsbudget nämnder Nämnderna tilldelas ett internt kommunbidrag som skall täcka verksamheternas nettokostnader. Nämndernas resultat budgeteras till 0 mkr. Internräntan är oförändrad 4 procent. 1

15 SOCIALDEMOKRATERNAS BUDGET NÄMNDER 2011 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget S- budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Kommunstyrelse KF, Nämnd- och styrelseverksamh Partistöd Övrig politisk verksamhet Gator, vägar Trafikövervakning Parker Naturvård Teknisk planering Exploateringsverksamhet Räddningstjänst Översiktsplan Strategiskt miljöarbete Näringsliv och marknadsföring Serveringstillstånd mm Bibliotek Allmänkultur Bostadsanpassning Avfallsverksamhet Måltidsverksamhet Kommunikation Kommungemensam administration Fackliga kostnader Kommunala fastigheter S:a Kommunstyrelse DRIFTBUDGET budget S- budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision BUDGET NÄMNDER 2011 OCH PLANERINGSRAMAR FÖR DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Socialnämnd Nämndkostnader

16 Vård och omsorg enl SOL och HSL Insatser enl LSS och Lass Färdtjänst/riksfärdtjänst Förebyggande verksamhet Individ- och familjeomsorg, vård o stöd Individ- och familjeomsorg, försörjn.stöd Flyktingmottagande Skuldsanering Arbetsmarknadsåtgärder Vuxenutbildning Svenska för invandrare S:a Socialnämnden DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Utbildnings- och fritidsnämnd Nämndkostnader Allmän fritid & ungdomsverksamhet Idrotts- och fritidsanläggningar Musikskola (kultur) Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet o skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola S:a Utbildnings- och fritidsnämnd DRIFTBUDGET budget budget plan plan plan Nettokostnad i tkr Bygg- och miljönämnd Nämndkostnader Stadsbyggnad Trafikplanering Miljö- och hälsoskydd S:a Bygg- och miljönämnd Totalt nämndernas kommunbidrag

17 Finansförvaltning under kommunstyrelsen INTÄKTER S- budget plan plan plan INTÄKTER Skatter, bidrag Fastighetsavgift Övriga statsbidrag Avgifter förskola, äldreomsorg Övriga intäkter Interna po-pålägg SUMMA INTÄKTER KOSTNADER Arbetsgivaravgifter, pensioner Kommunbidrag nämnder Volym, projekt mm Ks medel för ambitionshöjning Ks medel för oförutsett Övriga kostnader (fsk o sbo) SUMMA KOSTNADER Internränta Externa finansiella intäkter SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER FINANSIELLA KOSTNADER ÅRETS RESULTAT % av skatter och bidrag Budgetregler Kommunfullmäktiges beslut om budgeten är fastställande av de ekonomiska ramar och mål som skall gälla för de olika delarna av den kommunala verksamheten. DRIFTBUDGET Budgeten fördelas och beslutas på sådant sätt att den är oberoende av vilken organisation som kommunen väljer att jobba efter och vilken driftform som väljs. Indelningen i verksamhetsområden (block) följer i stort den uppdelning som görs i Kommun-Bas med undantag av block 8 som omfattar fastigheter och gemensam administration. 1

18 Driftbudgetanslagen är bundna till varje verksamhetsblock. Inom beslutade anslag har nämnder och styrelse till uppgift att sköta den löpande verksamheten. Om nämnd eller styrelse under löpande verksamhetsår finner att man inte kan fullgöra anförtrodd verksamhet, inom ramen för av kommunfullmäktige beviljat anslag, mål och resultatkrav skall nämnden eller styrelsen i första hand besluta om åtgärder så att uppdraget kan säkerställas. Ombudgetering mellan verksamhetsblock kan i undantagsfall föreslås. Alla ombudgeteringar mellan verksamhetsblock skall beslutas av kommunfullmäktige. Det föreligger nämnden och styrelsen att förutse risken för överskridande av anslag i så god tid att utgifterna kan begränsas till anslagets nivå om kommunfullmäktige beslutar avslå framställan om ombudgetering eller tilläggsanslag. Omfördelning inom verksamhetsblock kan beslutas av respektive nämnd och ska anmälas till ekonomiavdelningen. Omfördelning mellan verksamhetsblock skall beslutas dels av nämnd/styrelse och dels av kommunfullmäktige. INVESTERINGSBUDGET Anslagen är bundna på objektsnivå. Om det befaras att en investering ej kan genomföras inom beviljat anslag så åvilar det berörd nämnd att föra ärendet vidare till kommunstyrelsen för omdisponering och alternativt vidare till kommunfullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omfördelning finns mellan objekt inom en och samma nämnd dock högst 500 tkr. Anmälan görs till ekonomiavdelningen efter nämndbeslut. När omdisponering ej är möjlig på nämndnivå skall begäran om omdisponering göras hos kommunstyrelsen. Omfördelning (genom nämndbeslut) får ej avse helt nya investeringar. Investeringsmedel för objekt som på grund av förseningar ej kommer att användas under pågående verksamhetsår skall så snart vetskap om detta föreligger anmälas till centrala budgetberedningen, dock senast 1 december. I samband med period- och delårsbokslut skall årsprognos för samtliga investeringar redovisas. 1

19 INVESTERINGSPLANER Kommunstyrelsen Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Utbyggnad Mejselgatan/Hyvelgatan Pendlarparkering (rinken, pizzavallen, ngn mer) Pendlarparkering Landsbygd Åtgärder map tillgänglighetsanalysen Gc-vägar tätort och cykelparkering Gc-väg landsbygd Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Utbyte av gatubelysning Åtgärder Knivstainfarten (rondeller) Bussterminal Bro sydvästra Knivsta (initialt projekteringskostnad) Bollplaner Åsgatan Ospec investeringar SUMMA Gator och vägar Fastigheter Kommunhus Fastigheter ospec SUMMA fastigheter Park och naturvård Knivsta årum Köp av Traktor Ospec investeringar SUMMA Park och naturvård Bostadsanpassning Ospecificerade investeringar Avfallsverksamhet Återvinningscentral Manskapsbod ÅVC SUMMA Avfallsverksamhet

20 INVESTERINGSPLANER Kommunstyrelsen (forts.) Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Gemensam förvaltning Möbler och arkiv Utställningsmiljö, kommunhus Programvaror adm/personal Programvaror ekonomi IT-drift, ny klientplattform, byte av servrar mm Licenser för klientdatorer för Office Webbutveckling Summa Måltidsverksamheten Ospecificerade investeringar Summa Kommunstyrelsen Socialnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden IT-investeringar (handdatorer tidreg. etc) IT-stöd (schema, planering och bemanning) Ospec. centralt vård o omsorg Inventarier Sociala enheten flytt Inventarier Nytt Äldreboende Summa Socialnämnden Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt i perioden Förskola och skola Brännskärrskolan, inventarier Alsike Skola (2), inventarier,it Långhundra skola, inv Ängbyskolan, inv Thunmanskolan, inv Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, inv Lagga skola, inv Gredleby förskola/skola, inv Segersta skola, inv Tallbacken/Tärnan, inv SoK teamet, Skolhälsovård, inv.,arkivskåp Sjögrenska gymnasiet, inv

Mål och budget 2012 med planeringsramar för 2013-2015 KS-2011/13

Mål och budget 2012 med planeringsramar för 2013-2015 KS-2011/13 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-09-13 Kommunstyrelsen Mål och budget 2012 med planeringsramar för 2013-2015 KS-2011/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att

Läs mer

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet

Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13. att anta föreslagna budgetramar för 2011 att gälla i det fortsatta budgetarbetet Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-03-08 Kommunstyrelsen Ramförslag 2011 för den fortsatta budgetdialogen. KS-2010/13 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

MÅL & BUDGET och. Planeringsramar MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR

MÅL & BUDGET och. Planeringsramar MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR 2012-2014 MÅL & BUDGET 2011 och Planeringsramar 2012-2014 Kommunfullmäktige 2010-11-18 Kompl. beslut Ks 2010-11-22 MÅL OCH BUDGET 2011 MED PLANERINGSRAMAR 2012-2014

Läs mer

Årsprognos och periodbokslut per april 2011 för Kommunstyrelsens verksamheter KS-2011/645

Årsprognos och periodbokslut per april 2011 för Kommunstyrelsens verksamheter KS-2011/645 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2011-08-09 Kommunstyrelsen Årsprognos och periodbokslut per april 2011 för Kommunstyrelsens verksamheter KS-2011/645 Förslag till beslut: att

Läs mer

Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500

Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-05-21 Kommunstyrelsen Synpunkter på föreslagna ramar 2011 för kommunstyrelsens verksamheter KS-2010/500 Beslut: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2009-11-16 212 557 Budgetutskottet 2009-10-26 32 2 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 248 540 Dnr 09.408-04 novkf19 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2010-2012 och komplettering

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Årsprognos 2012 per augusti för Knivsta kommun

Årsprognos 2012 per augusti för Knivsta kommun Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/11 2012-10-29 Kommunstyrelsen Årsprognos 2012 per augusti för Knivsta kommun KS-2012/11 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

att utöka socialnämndens budget för år 2015 med 2 miljoner kronor för ökade volymer inom verksamheten LSS och Lass

att utöka socialnämndens budget för år 2015 med 2 miljoner kronor för ökade volymer inom verksamheten LSS och Lass Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-04-27 92 Begäran från socialnämnden om utökat kommunbidrag KS-2015/256 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att utöka socialnämndens

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Vänsterpartiet Kungsbacka 2015

Vänsterpartiet Kungsbacka 2015 Vänsterpartiet Budget Kungsbacka 2015 Dessa RESULTATMÅL är tilläggsyrkande till liggande budget NÄMNDÖVERGRIPANDE Att sjukfrånvaron skall minska 30 %. Att löneskillnaden mellan män och kvinnor anställda

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112

Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112 Ordförandeförslag Diarienummer 2015-03-30 UN-2015/112 Utbildningsnämnden Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner 2016-2019 UN-2015/112 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar

Läs mer

Tjänsteskrivelse reviderad strategisk plan med ekonomiska ramar år

Tjänsteskrivelse reviderad strategisk plan med ekonomiska ramar år 2016-05-16 2014/1249 1(5) Vår adress Ekonomikontoret Borlänge kommun Adress Kommunfullmäktige Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Håkan Eriksson 0243-74005 hakan.eriksson3@borlange.se

Läs mer

Knivsta~ kommun SAMMANTRADESPROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträde med kommunstyrelsen

Knivsta~ kommun SAMMANTRADESPROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträde med kommunstyrelsen 1 Sammanträde med styrelsen 197-199 Tid och plats: Måndagen 5 oktober kl 8.30-9.00, Sal Kvallsta, Kommunhuset, Knivsta Ledamöter Klas Bergström (M), ordf Claes Litsner (S), 2:e vice ordf Jeanette Meland

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015 Bilaga 4 TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET Enligt kommunstyrelsen 2014-03-05 Definitioner: Presentationen i översikten är uppdelad i 3 olika perspektiv med olika innebörd beroende

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 2008-11-24 279 661 Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering

Läs mer

Tilläggskallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Tilläggskallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden Tilläggskallelse Föredragningslista 1(1) 2016-03-11 Sammanträde Barn och utbildningsnämnden Plats och tid Sammanträdesrum Kompassen 08:30 torsdagen den 17 mars 2016 Ordförande Sekreterare Cecilia Sandberg

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Finansförvaltning under kommunstyrelsen

Finansförvaltning under kommunstyrelsen Finansförvaltning under kommunstyrelsen skattesats 20:91 20:91 20:91 20:91 20:91 21:26 21:16 Moderate INTÄKTER Kommunalskatt* 750 147 760 632 764 320 764 320 764 320 764 320 764 320 776 920 773 320 Inkomstutjämning

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram Tjänsteskrivelse 1 (8) 2015-06-09 50TKommunledningskontoret Dnr KS 2015-172 Birgitta Hammar Kommunstyrelsen Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Förslag till reviderad budget 2015

Förslag till reviderad budget 2015 Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou,0550-88 009 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-26 Ks/2015:24 041 Budget Sida 1(5) Förslag till reviderad budget 2015 Sammanfattning

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer