Verksamhetsplan för daghemmet Arbetets Vänner

Transkript

1 Verksamhetsplan för daghemmet Arbetets Vänner Barnavårdsföreningen i Finland r.f

2 Innehållsförteckning 1. Basuppgifter om daghemmet Vårt daghem Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Personalen på vårt daghem Lärmiljön Vår verksamhetskultur Leken Barnets delaktighet Pedagogisk dokumentation Trygghet och säkerhet på daghemmet Daghemmets mål Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten Barngruppens övergripande mål

3 1. Basuppgifter om daghemmet Daghemmets namn: Daghemmet Arbetets Vänner Enhetens adress: Annegatan 26 Föreståndare: Hanh Hoang Viceföreståndare: Micaela Bärlund Personalstyrka: 2 lärare (varav en fungerar som föreståndare), 2 barnskötare, 1 kock, 1 biträde Barnmängd: 28 platser, 22 barn Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte: På personalens planeringsdag Vårt daghem 2.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Barnavårdsföreningens värdegrund: Daghemmet Arbetets Vänners värdegrund baserar sig på principerna i FN:s konvention om barnens rättigheter, lagen om småbarnspedagogik och Barnavårdsföreningens värdegrund. Barnets bästa kommer i första hand. Barnet har rätt att må bra, få omvårdnad och skydd, barnets åsikter ska beaktas och barnet ska behandlas jämlikt och likvärdigt 2

4 1. Barnets bästa Vi stöder barnens styrkor Vi tillgodoser barnens individuella behov Vi samarbetar 2. Respekt Både barn, personal och vårdnadshavare bemöter varandra med respekt Vi har en respekt för föräldraskapet och deras uppgift och kunskaper som primära fostrare av sina barn. Vi stöder dem i deras fostringsarbete och jobbar för ett bra, öppet samarbete med vårdnadshavarna. Vi respekterar barnets utvecklingsnivå. Vi ställer anpassade krav på barnen. Vi tror på det kompetenta barnet. Barnet kan mycket. Vi ger barnet ansvar för sådant som vi ser att det kan klara av. Vi vill låta dem försöka och hjälpa dem att lyckas. Vi respekterar leken 3. Förtroende Vi satsar på att bygga upp förtroendefulla relationer 4. Trygghet Tydliga och genomtänkta gränser som alla barn och vuxna känner till. Alla vet vad de får göra och de vuxna fungerar konsekventa. Detta kan uppnås genom att personalen har tid till gemensamma pedagogiska diskussioner. En trygg psykisk och fysisk miljö där alla mår bra och är säkra. Vi strävar efter en bra atmosfär. Rutiner och förutsägbarhet skapar trygghet. Vi har nolltolerans för mobbning av alla slag. En trygg arbetsgemenskap, i vilken man får stöd från ledningen, förmännen och kollegerna. Dessutom jobbar vi aktivt för: Barnets rättigheter Barnet har rätt att leka. Det är genom leken barnen lär sig. Vi skapar tid och utrymme för leken. Alla barn har rätt att vara en medlem i gruppen Barnen har rätt att uttrycka sig och bli förstådda Åsikter och tankar respekteras och tas i beaktande i verksamheten Barnet har rätt att visa sina känslor och att få stöd att hantera dem Barnet har rätt till omsorg och tröst Barnet har rätt till beröm och uppmuntran Vi provar på olika saker och lär oss nytt Individualitet Varje barn är unikt och värdefullt Vi ser det enskilda barnet och tar barnets behov i beaktande Vi jobbar på ett empatiskt sätt 3

5 Kreativitet och utveckling Glädje Vi skapar en miljö som uppmuntrar och ger barnen möjlighet att leka och uttrycka sig Vi arbetar på ett kreativt, öppet och flexibelt sätt Vi hittar lösningar och nya handlingsmönster Vi utvecklas och ifrågasätta våra arbetssätt Vi ger barnen positiva upplevelser Barnen är delaktiga i sin vardag Alla får utnyttja sina styrkor och känna att man lyckas Jämlikhet Alla barn är likvärdiga och ska behandlas jämlikt Vi beaktar barnets individuella behov Vi motverka förutfattade förväntningar, t.ex. baserat på kön, kultur mm. Vi respekterar mångfald t.ex. i form av kultur, religion, åskådningar, språk och traditioner Ingen får diskrimineras Harmoni Vi vill att det ska vara lugnt och harmoniskt på vårt daghem Vi försöker skapa en stressfri miljö Vår vision och våra målsättningar Vår vision för vårt daghem är att: När barnet slutar på vårt daghem har det fått/tagit de bästa redskapen/förutsättningarna för livet Vård, fostran och lärande är en helhet. En god vård är grundstenen för all verksamhet. Då grundbehoven är tillfredsställda kan barnet koncentrera sig på andra intressen. Målsättningar: Barnet utvecklar ett tillitsfullt och tryggt förhållande till daghemmets vuxna. Barnet växer och utvecklas på ett hälsosamt och bra sätt. Vi ser till att barnet vilar och äter tillräckligt och värnar om hälsa och hygien. Barnet lär sig åldersenliga kunskaper och utvecklas mot självständighet. Vi övar vardagens bestyr; att äta, klä på sig osv. Barnet utvecklar en självbild. Barnet speglar sig i vuxna och andra barn och skapar sig en bild om sig själv. Denna bild förstärks då den vuxna ger ord för barnets upptäckter och känslor. Barnet lär sig fungera i sociala sammanhang och lär sig att uttrycka sig. Social kompetens, hur samarbetar man, hur man kan komma med i en lek, vilka vanor har vi i vår kultur osv. Barnet utvecklar empati och hänsynstagande till andra och lär sig grundregler för mänsklig kommunikation. Lär sig lyssna på varandra och att lösa konflikter Barnet lär sig om rätt och fel Barnet lär sig om omgivningen och får kunskaper som hjälper i livet 4

6 Barnet blir en del av vår kulturtradition Barnet övar uthållighet, koncentration, initiativtagande, självständigt arbete och att lyssna på anvisningar Barnet skapar en grund för ett livslångt lärande och ett nyfiket tankesätt 2.2. Personalen på vårt daghem Daghemmet Arbetets Vänner (AV) befinner sig mitt i Helsingfors på Annegatan 26. Höghuset är byggt på slutet av 1800-talet. Rummen är höga och rymliga. Utrymmena blev ombyggda på 70-talet. Vi har tillgång till en typisk stadsinnergård. Daghemmet har 28 platser, vilket i praktiken rör sig kring barn. På AV jobbar vi med öppnadörrarspedagogik, vilket betyder att barnen inte är delade i förutsagda grupper. Den smågruppsverksamhet som erbjuds, erbjuds enligt barnens behov och intressen. Personalen arbetar flexibelt med alla barn, men fokuserar ändå på sina egenvårdarbarn. Vår personal består av en daghemsföreståndare som även arbetar som lärare i barngruppen, en lärare inom småbarnspedagogik och två barnskötare. Vi har en reservperson stationerad på Daghemmet B. E von Schantz. Matlagningen sköts av den köksansvarige. Städningen sköts av den köksansvarige tillsammans med en städare. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas hela föreningens läraren 2 gånger per år Lärmiljön Lärmiljön påverkar barnets lärande. Barn lär sig olika saker av samma upplevelse. Barn lär sig genom att uppleva och bearbeta olika saker i leken både enskilt och tillsammans med andra barn och vuxna. På vårt AV söker vi skapa lockande läromiljöer för intressanta möten, fantasifulla lekar, positiva upplevelser som stärker barnens relationer till varandra. Vår omgivning ger också möjlighet för rörelse, skapande, sagor och återhämtning. Vi har ett stort och varierande material för bl.a. lek, konst, musik, rörelse och ett stort litteraturutbud. Med jämna mellanrum får vi möjlighet att använda föreningen Arbetets Vänners andra utrymmen för t.ex. rörelse. Vårt centrala läge gör det möjligt att utnyttja stadens mångsidiga kulturutbud. Vår innergård erbjuder en oändlig utmaning för fantasi och kreativitet. Dagligen förvandlas gården från allt mellan caféer till ridbanor. Vi strävar efter att vara ute minst en gång per dag, men går för 5

7 det mesta ut både på förmiddagen och eftermiddagen, det här ger barnen möjlighet till fartfyllda och fysiska lekar. På vårt daghem använder vi även digitala medel i verksamheten som bland annat pekplatta, projektor och högtalare. Med hjälp av teknologin kan vi krydda barnens lek och utmana deras fantasi och lärande. De digitala medlen används också vid samlingar och har en viktig roll vad gäller den pedagogiska dokumentationen. Daghemmet har ett slutet Instagram-konto där föräldrar kan följa med vår dagliga verksamhet. Man kan också använda sig av Instagram hemma med barnen för att diskutera om daghemsdagen. Vi satsar på ständig utveckling av den fysiska, psykiska och sociala miljön. Miljön ska vara planerad så att den bidrar till att skapa en lockande och harmonisk atmosfär. Miljön ska inspirera till lek och utforskning och utgå ifrån barnens behov och intressen. På detta vis gör vi barnen delaktiga i en viktig del av vår verksamhet Vår verksamhetskultur På vårt daghem satsar vi på en positiv atmosfär, ett gott samarbete och en god kommunikation. De vuxna fungerar som modell för barnen. I vår verksamhet utgår vi från barnens behov och intressen. Vi har en lärande gemenskap där barn och vuxna lär sig med varandra och av varandra. Vi är alla olika och uppskattas som sådana vi är. Alla har rätt till olika åsikter och känslor. Barnen och personalen uppmuntras att öppet dela sina tankar och att pröva nya idéer. Alla uppmuntras att försöka och det är tillåtet att göra misstag. Vi ger varandra positiv uppmuntran och beröm. Vi följer en struktur för dagen som ger barnen trygghet. Personalen utvecklar, planerar och utvärderar verksamheten under bl.a. utvecklingseftermiddagar och pedagogkvällar Leken Leken är en väldigt viktig del av vår vardag. Leken främjar barnets utveckling, lärande och välbefinnande. I leken kan barnen bearbeta upplevelser och tryggt pröva, försöka och göra misstag. Leken stärker gemenskapen. Barnen leker inte för att lära sig utan lär sig för att de leker. Genom leken utvecklas språket och barnen lär sig bl.a. sociala färdigheter och att reglera känslor. Personalens närvaro stöder kommunikationen mellan barnen och förebygger konfliktsituationer. Personalen iakttar och dokumenterar barnens lek. Genom observationerna får personalen information om barnens intressen, känslor och upplevelser. Observationerna används sedan för att planera den övriga verksamheten (se punkt 5.7 pedagogisk dokumentation). Vi skapar förutsättningar och utrymme för långvariga lekar. Barnets fantasi och idéer styr leken. Personalen handleder barnen i deras lekar, berikar dem och kan hjälpa barnen att utveckla dem. Vi vuxna är närvarande, ödmjuka, engagerade och hjälper till att få igång lekarna direkt och ibland mer indirekt. Vi ser till att leken är trygg för alla. Hos oss får barn och personal leka i lugn och ro. 6

8 Vi erbjuder ett varierande och stimulerande utbud av lekmaterial. Vi jobbar med att göra barnen delaktiga i sin vardag och materialet tillgängligt för dem. När materialet finns framme inspirerar det till lek och skapande. Inomhus har vi skapat plats för olika slags lekar: bygglekar, rörelselekar, hemlekar, konstlek, fantasilek och sensoriska lekar. Vi har försökt avskilja lekutrymmena från varandra, för att alla ska ha möjlighet att leka ostört och oavbrutet, när leken kommit igång. Ett äldre barn behöver ca 40 minuter tid för att leka en lek och detta tar vi beaktande när vi planerar våra dagar. Till en lek hör en början (organisering), själva leken och ett avslutande. På daghemmet är det viktigt att barnen lär sig ta ansvar. Till leken hör också att man städar undan efter sig på ett sådant sätt att det känns bra för följande att börja sin lek. Lekar som fortsätter från dag till dag kan sparas. På vårt daghem är konsten en del av leken. Vi erbjuder barnen olika material och barnen får själv prova sig fram och komma med egna idéer. Ibland har vi konst stunder där vi har en idé eller modell för det vi gör, även konst där barnen själv får hitta på och skapa är viktig. På daghemmet är inte den slutgiltiga produkten det viktiga utan processen när barnen får skapa. Det finns inget rätt eller fel. Barnen njuter av att få skapa, experimentera och prova på nya metoder Barnets delaktighet Barnens delaktighet syns genom att: På vårt daghem får barnen vara delaktiga i verksamheten varje dag. Vi tar vara på alla möjligheter där vi kan involvera barnen i olika beslut och vi strävar hela tiden efter att hitta fler lösningar där de kan vara delaktiga. Vi värdesätter barnens åsikter, initiativ och synpunkter. Vuxnas närvaro i gruppen, att barnen blir bemötta, sedda och hörda på ett positivt sätt stärker barnens delaktighet. Miljön där barnen rör sig planeras så att materialet finns tillgängligt för barnen så att deras fantasi och kreativitet ska kunna ta sig uttryck på barnens egna sätt och villkor. Barnen har möjlighet att påverka samlingarnas innehåll, t.ex. genom att välja vad de vill ha för samlingar, vilka sånger vi ska sjunga och vilken bok vi ska läsa. Barnen får vara med och planera olika stunder vi har tillsammans t.ex. rörelsestunderna. Barnen får vara med och dokumentera sin vardag och sin läroprocess. Vi samlar in information via bl.a. observationer, intervjuer, teckningar och samtal med barnen där det kommer fram vad barnen önskemål är. Då får vi möjlighet att utgå från barnens intressen och på det viset göra dem delaktiga när vi planerar bl.a. projekt, utflykter och samlingar (se punkt 5.7 pedagogisk dokumentation). Familjernas delaktighet syns genom att: Kontakten med vårdnadshavarna sker varje dag genom korta diskussioner när barnen förs till daghemmet och när de hämtas hem. Under hösten har vi ett samtal tillsammans med vårdnadshavarna där vi gör upp Barnets plan för småbarnspedagogik. Under våren har vi ett uppföljande samtal, där vi utvärderar hur terminen gått vilka framsteg som skett och vad vi vill satsa på nu. Det ordnas minst ett föräldramöte per läsår. Under mötet ges vårdnadshavarna information om verksamheten. Vårdnadshavarna ges också möjlighet att ställa frågor och komma med tankar och idéer. Under föräldramötet hösten 2018 har vårdnadshavarna fått komma med idéer till vad de 7

9 tycker är viktigt att deras barn får med sig från daghemmet och också fått en möjlighet att komma med konkreta tips och idéer till verksamheten. Vi skickar ut en terminkalender som berättar om de viktiga datumen under terminen och månatligen skickar vi ett månadsbrev där följande månads viktiga datum framkommer. I månadsbrevet informerar vi också om vad vi gjort under månaden och vad vi kommer att göra kommande månad. Daghemmet har en egen föräldraförening som frivilligt upprätthålls av vårdnadshavarna. Föreningen gör det lilla extra för daghemmet och jobbar för ett gott samarbete mellan daghemmet och vårdnadshavarna. Bl.a. samlar föreningen in pengar/ansöker om stipendier och kan på det viset bjuda barnen på daghemmet på olika aktiviteter i form av t.ex. kultur, gemensamma evenemang och sysselsättningsmaterial. I tamburen finns också den pedagogiska dokumentationen synlig längs väggarna (pappersform, digital fotoram). Där kan vårdnadshavarna följa med vad som är på gång just nu, vem som är med, vad vi gör och vilka kompetenser vi övar. Med jämna mellanrum ordnas det familjefrukost på daghemmet där familjerna får en chans att träffa varandra, se vad vi gör på daghemmet och ha en stund tillsammans med barnen och personalen. Ut över det ordnas det andra festligheter under året som t.ex. vårfest, julfest, farsdagskaffe och morsdagskaffe. Alla hjärtansdag firas tillsammans med mor- och farföräldrar med ett gemensamt morgonmål och pysselstund. En gång per år görs en kundförfrågan där vårdnadshavarna har möjlighet att komma med sina tankar kring daghemmet, t.ex. om vad som fungerar och vad som ännu bör utvecklas på daghemmet Pedagogisk dokumentation På vårt daghem jobbar vi med pedagogisk dokumentation. Det går ut på att de vuxna kontinuerligt observerar, dokumenterar och utvärderar verksamheten och barnens lärandeprocess. Vi utgår från barnens intressen och skapar en verksamhet som är inspirerande och intressant för barnen samt stöder deras utveckling. Dokumentationerna kan göras i form av bilder, filmer, teckningar, observationer, personalens anteckningar mm. Målet med arbetsmetoden är att personalen ska lära känna det enskilda barnet och förstå relationerna mellan barnen. Pedagogisk dokumentation fungerar som grund för planeringen av verksamheten och tar vara på barnens kunskaper, färdigheter, intressen och behov. Hela processen görs tillsammans med barnen. Man funderar på vad barnen har för kunskap inom området från början och vad de vill lära sig mera om, så att man tillsammans kan skapa projekt som är intressanta för barnen. I slutet utvärderar man hur projektet gick och vad barnen lärt sig. Varje barn har en egen individuell plan som daghemmet gör upp tillsammans med vårdnadshavarna under ett samtal på hösten. I planen lägger man tillsammans upp mål som stöder barnets utveckling, lärande och välbefinnande, med en beskrivning på hur man ska gå till väga för att uppnå målen och hur verksamheten och miljön stöder barnet. Under våren gör man en utvärdering över hur målen har uppnåtts. Planen heter Barnets plan för småbarnspedagogik och är en del av den pedagogiska dokumentationen. 8

10 2.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet På vårt daghem är barnets trygghet och säkerhet viktig. Barnen har rätt att få tröst då de behöver det. När det uppstår konflikter mellan barnen är den vuxnas närvaro viktig. Vi strävar efter att barnen själv ska lösa konflikten och stöder dem i det. Vi har nolltolerans mot mobbning och våld. Personalen ska känna igen mobbning, ingripa och förebygga mobbning. Ifall det uppstår våld, mobbning eller trakasserier på vårt daghem diskuterar personalen med vårdnadshavarna och kommer tillsammans fram till lösningar. Säkerheten är på personalens ansvar. Vi kontrollerar regelbundet miljön, tar bl.a. bort söndriga leksaker, reagerar på brister i säkerheten och åtgärdar dem. 3. Daghemmets mål Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten T.ex. Utvecklingsinriktat arbetssätt, lärande organisation, ledningsstrukturer och praxis, organisering, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten Mål och motivering av målet: Pedagogisk dokumentation som arbetsmetod och skapande av lockande läromiljöer. Enligt de nationella grunderna för småbarnspedagogik ska varje enhet som erbjuder småbarnspedagogik jobba med pedagogisk dokumentation. Pedagogisk dokumentation synliggör för både barn och vuxna det enskilda barnets och barngruppens lärandeprocess. Metoden kräver en aktiv och medveten personal. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med lockande läromiljöer som kryddar barnens lekar och utmanar deras lärande. Arbetssätt: Dokumentationen sker via bland annat, fotografering, videoinspelning, anteckningar, intervjuer och observationer. Vi dokumenterar både barn och personal i verksamheten. En del av materialet bearbetas med barnen, personalen håller regelbundna möten där materialet reflekteras över och verksamheten planeras utifrån den pedagogiska dokumentationen. Lärmiljö: Den pedagogiska dokumentationen sker i den lärmiljön daghemmet befinner sig. Läromiljöerna skapas hand i hand med läroprocessens gång. Delaktighet/samarbete: Personalen samarbetar under reflektionsstunder och på personalmöten. Barnen görs delaktiga i verksamheten bl.a. genom den pedagogiska dokumentationen, där barnens intressen och behov blir synliga, på det viset kan vi föra in barnens intressen i verksamheten genom olika projekt. Barnen är delaktiga genom hela projektet. Barnens åsikter tas kontinuerligt i beaktande 9

11 gällande projektet, t.ex. vad projektet ska innehålla, hur länge det ska hålla på mm. I slutet av projektet gör man en utvärdering tillsammans med barnen. Läromiljöerna skapas även tillsammans med barnen. Barnen kan till exempel fysiskt vara med och bygga upp en lekhörna. Förväntat resultat: Personalen är bekväm att arbeta med pedagogisk dokumentation som arbetsmetod. Varje barn blir sett och hört och vår verksamhet utgår från barnens behov och baserar sig på barnens intressen, där man tar vara på det som barnen redan kan. Vi får en möjlighet att granska daghemmets miljö, verksamhet och våra arbetssätt och utifrån det reflektera över dem och utveckla dem. Pedagogerna blir mer medvetna om vad som är på gång på daghemmet och hur barnen upplever t.ex. verksamheten, miljön och pedagogernas arbetssätt. Läroprocessen ska också vara synlig för både barn och vårdnadshavaren. Daghemmets läromiljöer ska vara inbjudande och lockande. De ska ge utrymme till utmaningar och fantasifulla lekar och möten. Tidsplan: Hösten 2018-våren 2019 Uppföljning: Uppföljningen sker kontinuerligt genom dokumentationen. Under reflektionstiden används ett reflektionsbotten som daghemmet har utarbetat. Utvärdering och utveckling: Utvärderingen sker under våren 2019 i samband med utvecklingsdag eller pedagogkväll Barngruppens övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Hanh Hoang, Micaela Bärlund, Ashti Latif Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Gemenskap & adekvat verksamhet för alla barn Barnens delaktighet: Barnen har observerats under början av hösten och genom pedagogisk dokumentation ser personalen dessa områden som viktiga att satsa på. Daghemmets nya arbetssätt med öppna dörrar kräver att personalen skapa en stärkande gemenskap för hela barngruppen. I och med att barngruppen består av olika ålders barn, så är det väldigt viktigt att det ordnas verksamhet som utgår från alla barns behov och intressen. 10

12 Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikat iv kompetens Vardagskompe tens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Gemenskap: Barnen uppmuntras att själv hitta lösningar i olika sociala situationer. Vuxna finns med som stöd. Barnen uppmuntras till att förstå sina kamrater utifrån deras individuella behov och utveckling. Verksamhet alla: för Varje smågruppsverksa mhet ska utgå barnens behov och utveckling. Verksamheten ska ge adekvata utmaningar som barnen kan lyckas med. Gemenskap: Barnen får lära sig hur man är en god vän, att förstå och sätta sig in i andras situationer, att beakta varandra utifrån individuella behov och utveckling, att dela med sig och att lösa konfliktsituatio ner. Personalen fungerar som modell för barnen, t.ex. genom positivt bemötande. Verksamhet för alla: Vi gör utflykter utifrån barnens intresse. Vuxna delar barnen så att gruppens dynamik är i balans och att varje barn får ut ngt av utflykten. Samlingar hålls ofta i smågrupper enligt barnens utveckling. Innehållet i samlingarna och hur de utförs utgår Gemenskap: Barnen stöds att småningom bli mer självsäker i sig själv som en viktig del av barngruppen Barnen uppmuntras till att beakta och respektera varandra, vara hjälpsam, våga göra misstag, skratta tillsammans och säga förlåt. Verksamhet alla: för Vi övar olika vardagskompeten ser utifrån barnens utveckling. T.ex. kan personalen ta övningar från olika program så som START, Stegvis, Friends osv. Personalen är lyhörda och bygger upp verksamhetens innehåll enligt barnens intresse. Temaarbete kan vara långa eller kortvariga projekt. Gemenskap: Via olika multilitterära medel stärker personalen barnens gruppanda. T.ex. bilder på hur man är en bra kompis. Tillsammans med en vuxen kan barnen titta och diskutera videoklipp av barnens lek, samling eller någon annan situation. Med olika övningar med miner och kroppsspråk övar vi känslor. Vi stöder barnen att uttrycka, reglera och sätta namn på sina känslor. Verksamhet för alla: I smågruppsverksam heten kan teknik och digitala medel användas för att berika barnens lärande och lek. Personalen använder sig aktivt av olika AKK metoder vad gäller kommunikation. Detta utvecklar också barnens multilitterära kompetens. Gemenskap: Gemenskapen i barngruppen stärks med att barnen får påverka och delta. T.ex. hur självständighetsd agen ska firas. Verksamhet för alla: Barnen ska få tillsammans berätta och dela med sig om sina erfarenheter och komma med förslag till verksamheten. Den pedagogiska dokumentatione n ligger också som grund till barnens delaktighet och uppbyggandet av verksamheten. 11

13 alltid från barnen. Personalen använder sig aktivt av olika AKK metoder vad gäller kommunikatio n (t.ex. tecken som stöd, bildstöd). Arbetssätt: Personalen jobbar aktivt för att stärka barngruppens gemenskap. Vi delar upp barnen i smågrupper vid fri lek, ledd verksamhet, utflykter osv. Vid dessa tillfällen tar vi i beaktande barnens utveckling, intresse och gruppens dynamik. När vi delar in barnen i smågrupper är vi medvetna om att alla barn i varje grupp ska få ut något av resten av gruppmedlemmarna. Personalen fungerar som rollmodeller för hur man stärker och upprätthåller en stark och hälsosam gemenskap. Personalen använder sig av olika material som kan bidra till en god gemenskap. T.ex. böcker, sagor, sånger, teater osv. Material som inskaffas till daghemmet ska förespråka mångfald. Personalen håller regelbundna möten för att utveckla och utvärdera verksamheten. Lärarna är ansvariga för den pedagogiska verksamhetens kvalité och utveckling. Alla i personalen är ansvariga för att bidra och leda smågruppsverksamheten på daghemmet. Personalen upprätthåller sin kunskap, och vid behov fortbildar sig för att berika verksamhetens innehåll. Pedagogisk dokumentation: Personalen dokumenterar aktivt vardagen på daghemmet. Barnen får också dokumentera. Tillsammans eller utan barnen går personalen igenom det som dokumenteras och diskuterar vad som fungerar och vad som borde jobbas med tanke på gemenskap och adekvat verksamhet. Lärmiljö: Lärmiljöerna är planerade med barnet i fokus. Barnen är delaktiga i planering och skapande av miljöerna på daghemmet. Varje rum ska erbjuda varje barn (oavsett ålder) möjlighet till att utforska, upptäcka och lek. På detta vis utesluter daghemmets miljö inga barn, vilket bidrar till en tillåtande och samhörande atmosfär samt en verksamhet som inkluderar alla barn. Familjernas delaktighet: Personalen satsar på relationen och kommunikationen mellan daghem och hem. En god relationen till hemmen och en god anda inom föräldragruppen präglar också hur barnen är mot varandra. För att stärka föräldragruppen och föräldrarnas delaktighet ordnar gemensamma tillställningar (familjefrukost, vår-, julfest, föräldramöte) där föräldrar kan lära känna andra föräldrar, personalen, andras barn och bekanta sig med verksamheten. 12

14 Samarbete: Utifrån barnens intresse kan olika utflykter planeras. Till exempel besök till biblioteket, olika parker, museer. Daghemmets strävar till att göra utflykterna i smågrupper. Vi fortsätter vårt samarbete med Lilla Luckan Daghemmet ansöker varje år om bidrag från Svenska Kulturfonden för kultur på dagis. Förväntat resultat: Barnen respekterar sig själv och har ett gott självförtroende. Barnen vågar vara sig själva, är inte rädda för att göra missta och uppmuntrar varandra. Varje dag på dagis ska barnet få känna att det är välkommet och en viktig del av barngruppen. Barnen kan även beakta de andra barnen med respekt och utifrån de andras individuella behov och utveckling. Verksamhet i smågrupper ska kontinuerlig erbjudas till varje barn. Varje barn ska ges möjligheten att utveckla, lära sig och fördjupa sig i det barnet brinner för. Dessutom ska läroprocessen ha en tydlig början och avslutning. Utvärdering är lika viktig som processen innan. Tidsplan: Hösten 2018, Våren 2019 Plan för uppföljning: Uppföljningen sker kontinuerligt genom pedagogisk dokumentation och regelbundna möten. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Utvärderingen sker kontinuerligt bl.a. i vardagen och under personalens möten för att fundera på vad vi gör, vad vi borde göra och hur man kan göra det. 13