Trafik PM Uppsala

Transkript

1 Förslag till planprogram för lokalisering av nytt kraftvärmeverk i Uppsala Trafik PM Uppsala

2 Förslag till planprogram för lokalisering av nytt kraftvärmeverk i Uppsala Trafik PM Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Michael Eriksson Mario Rivera Greger Garnvall Uppdragsledare Handläggare Granskare

3 Innehållsförteckning 1. Bedömd trafikalstring av tillkommande verksamhet Fullerö Förutsättningar Framtida trafikflöden Tillgänglighet och framkomlighet för transporterna till och från kraftvärmeverket Boländerna Förutsättningar Framtida trafikflöden i Boländerna Tillgänglighet och framkomlighet för transporterna till och från kraftvärmeverket Sammanfattning Källor... 9 i

4 Trafik PM I detta PM görs en beskrivning av förutsättningar i gatu- och trafiksystemet för lokalisering av ett nytt kraftvärmeverk i Uppsala. Två lägen studeras, Fullerö och Boländerna. För varje läge beskrivs även vilken påverkan den tillkommande verksamheten kan ha på gatu- och trafiksystemet. 1. Bedömd trafikalstring av tillkommande verksamhet I detta avsnitt görs en grov uppskattning av vilka trafikflöden som den tillkommande verksamheten förväntas generera. I en tidigare framtagen tåglogistikutredning bedöms att kraftvärmeverkets maximala behov (vintertid) av biobränsle är cirka m 3 /dygn. Biobränslet kommer att levereras både med järnvägs- och vägtransporter. I denna studie antas att 70 % av biobränslebehovet levereras med tåg och resterande 30 % med lastbil. Containrar (45 m 3 biobränsle) används som leveransenhet för biobränsle. En järnvägsvagn har plats med tre containrar. En lastbil med släp antas ha plats för två containrar. Ett dubbelkopplat lok (T44) kan dra motsvarande 24 vagnar med biobränsle. Det motsvarar en biobränslevolym på 3240 m 3 och en tåglängd på cirka 550 meter. Under dessa förutsättningar behövs maximalt tre tågleveranser per dag. En lastbil med släp antas transportera motsvarande 90 m 3 biobränsle. Vid antagande att 30 % (3600 m 3 ) av biobränslebehovet transporteras med lastbil, behovs 40 leveranser/dygn (80 rörelser till och från). Energiinnehållet på en vägtransport med flis (lastbil med släp) är cirka 125 MW 1. En vägtransport med timmer har ett energiinnehåll på cirka 100 MW. För att ersätta flis med timmer som bränsle till pannan behövs cirka 25 % fler transporter. Leveranser av sopor och övrigt brännbart material antas ske i samma omfattning som idag till pannan i Boländerna, varför de medför ingen extra belastning till trafiksystemet. Värmeverket har en låg personalintensitet. Uppskattningsvis kan ett 50-tal anställda behövas för att driva anläggningen. Under förutsättning (värsta 1 En flis leverans (lastbil med släp) har följande energiinnehåll: 90 m 3 x 300 kg/m 3 x 4,6 MW/Ton = 124 Mwh 1 av 9

5 scenario) att alla åker bil och att det är bara en person per fordon, kan dessa generera 100 fordonsrörelser till och från värmeverket. Den nya pannan på värmeverket för biobränsle ersätter den befintliga pannan som använder torv som bränsle. Torv har ett högre energiinnehåll än biobränsle och av den anledningen bör det behövas färre transporter med torv än med biobränsle för att ha samma effekt på pannan. Detta innebär att en panna för biobränsle förväntas generera något fler transporter än en panna för torv med motsvarande effekt. 2. Fullerö 2.1 Förutsättningar Förslaget är att det nya kraftvärmeverket lokaliseras i verksamhetsområdet i sydvästra Fullerö. I nuläget ansluter väg 290 (till och från Storvreta) och väg 693 (till och från Gamla Uppsala) till E4 via trafikplats Fullerö. Väg 290 används i första hand för pendlingstrafik mellan Storvreta och Uppsala och hade år 2010 ett trafikflöde på cira f/vmd. Väg 693 används som alternativ infartsväg till Uppsala, trafikflödena år 2010 var 3600 f/vmd. E4 söder om trafikplatsen hade år 2008 ett trafikflöde på cirka f/vmd. Det finns även en bro över E4 mellan väg 693 och Framskogen som är dimensionerad för timmertransporter. Den planerade utbyggnaden av bostäder i Storvreta i kombination med Fulleröpark medför att ny infrastruktur kommer att behövas för att kunna klara av belastningar på trafiksystemet samt erbjuda ett attraktivt vägtransportsystem. De åtgärder som föreslås är ombyggnad av nuvarande trafikplats samt nybyggnad av en halv trafikplats söder om befintlig trafikplats. Den nya halvtrafikplatsen föreslås ha ramper endast för trafik till och från söder (Uppsala), trafiken norrifrån som ska till verksamhetsområdet kommer att hänvisas till den norra trafikplatsen. Utbyggnadstaken av infrastrukturåtgärderna är kopplade till utbyggnaden av bostäder och handels- och verksamhetsområdet. Se figur 1 för en översikt av mark- och vattenanvändning i Storvreta. 2 av 9

6 Figur 1. Markanvändning enligt fördjupad översiktsplan för Storvreta, kraftvärmeverkslokaliseringen markerad med en vit ring En förutsättning för att det planerade kraftvärmeverket ska kunna ansluta till Ostkustbanan är utbyggnad av en terminal (förbigångsstation för uppspårssidan). Denna terminal bör utformas för att hantera tåg upp till 750 meter långa. För vägtransporterna (timmer) är infrastrukturbehovet beroende på när i tiden kraftvärmeverket byggs. En ombyggnad av trafikplats Fullerö gör att trafikflödena på väg 290 kan öka från cirka /vmd till f/vmd. Trafikbelastningen från kraftvärmeverket (cirka 200 f/vmd) är minimal i förhållande till det totala trafikflödet och har dessutom ett annat resmönster (spridd över hela dagen) än trafiken till Storvreta och temaparks-, handels- och verksamhetsområdet som är koncentrerat till vissa timmar. På kort sikt (före full utbyggnad av temaparks-, handels- och verksamhetsområdet samt bostäder i Storvreta) bedöms att befintlig trafikplats Fullerö (se A på figur 2) och passagen vid Framskogen (se B på figur 2) tillgodoser behoven, dock behövs en ny gata 3 av 9

7 (enligt planprogrammet) mellan verksamhetsområdet och väg 290. På längre sikt förutsätts en ombyggnad av befintlig trafikplats samt utbyggnaden av den föreslagna halvtrafikplatsen (se C på figur 2). Figur 2. Väginfrastruktur till kraftvärmeverket i Fullerö. Föreslagen lokalisering visas på kartan en vit ring. 4 av 9

8 2.2 Framtida trafikflöden De planerade utbyggnaderna i Storvreta kommer att leda till en markant ökning av trafiken, i första hand på väg 290 och E4. Det planerade handels- och verksamhetsområdet är det som kommer att alstra mest trafik. Storleken av trafikökningen varierar, men delar av väg 290 kan få dubbel så mycket trafik. Framtida trafikflöden påverkas av vilka verksamheter som kommer att lokaliseras i området samt hur trafiken fördelas på gatunätet. Vid en komplett utbyggnad av temaparks-, handels- och verksamhetsområdet, 1500 bostäder i Storvreta samt under förutsättning att Fullerö park blir en stor attraktion, bedöms att trafikflödena på väg 290 kan vara högre än f/vmd. Detta överskider trafikplatsens kapacitet, varför en ny halv trafikplats söder om befintlig kan komma att behövas. Om trafikflödena på väg 290 understiger f/vmd, bedöms att en ombyggd trafikplats Fullerö klarar trafikbelastningen 2 (under maxtimmen). 2.3 Tillgänglighet och framkomlighet för transporterna till och från kraftvärmeverket Vid en komplett utbyggnad av väginfrastrukturen kommer transporterna söderifrån att använda den nya trafikplatsen för att komma till och från kraftvärmeverket, medan transporterna norrifrån kommer att använda trafikplats Fullerö. Vid en delvis utbyggnad av väginfrastrukturen kommer transporterna att använda trafikplats Fullerö samt passagen över E4 till Framskogen. Gatunätet med tillhörande korsningar kommer att dimensioneras för stora trafikflöden samt för att klara av utrymmesbehovet från lastbilstrafik. Den planerade infrastrukturen bedöms ge förutsättningar för en bra tillgänglighet och framkomlighet för transporter till och från kraftvärmeverket. Trafiktillskottet från kraftvärmeverket utgör troligen ingen negativ påverkan på trafiksystemet. 2 Trafikbelastningen studeras under maxtimmen. Alltså hur mycket trafik klarar trafikplatsen att hantera under den mest trafikerade timmen. 5 av 9

9 3. Boländerna 3.1 Förutsättningar Kraftvärmeverket i Boländerna använder både gatu- och järnvägsnätet för sin verksamhet. Vägtransporterna består främst av lastbilsleveranser av torv, leveranser av sopor (exempelvis sopbilar) samt övrigt brännbart material. De primära transportvägarna till och från anläggningen är Tycho Hedéns väg, Kungsängsleden, Almungevägen och Stålgatan. Trafikflöden för dessa primära gator samt övriga relevanta gator redovisas i nedanstående tabell. Tabellen sammanställer trafikflöden (f/vmd) på utvalda gator för år 2010 Gata Trafikflöde (f/vmd) år 2010 Verkstadsgatan öster om 1900 Stålgatan Stålgatan Björkgatan 7000 Kungsängsleden öster om Stålgatan Kungsängsleden väster om Stålgatan Almungevägen Tycho Hedéns väg (Gnista rondellen Stålgatan) De redovisade trafikflödena återspeglar den genomsnittliga trafiksituationen över året. Tillkommande och befintliga verksamheter samt handelsetableringar i Boländerna men även från angränsande områden gör att trafikflödena kan variera kraftigt under trafik veckan och under dygnet. I nuvarande gatusystem fungerar Rapsgatan och Stålgatan som tvärförbindelser mellan Kungsängsleden och Tycho Hedéns väg. Gatunätet är dimensionerat för att ta emot lastbilar med släp. Nedanstående bild redovisar transportinfrastrukturen till och från Värmeverket. Leveranser av torvbränsle till värmeverket med järnvägstransporter sker på ett stickspår som ansluter till ostkustbanan. I dagsläget finns två plankorsningar mellan järnvägen och gator (Björkgatan och Danmarksgatan). Plankorsningen med Björkgatan har halvbommar samt ljus- och ljudsignal som säkerhetsanordningar. Plankorsningen med Danmarksgatan har ljud- och ljussignal som säkerhetsanordningar. Den tillåtna hastigheten för tågen är 10 km/h vid passage över Björk- och Danmarksgatan. 6 av 9

10 Figur 3. Översiktskarta över relevant kommunikationsinfrastruktur för värmevärket. Primära gator är gulmarkerade, läget för värmeverket markeras med blått och plankorsningar med järnvägen är inringade (orange). 3.2 Framtida trafikflöden i Boländerna Områdena kring Tycho Hedéns väg, Boländerna och Östra Fyrislund, planeras genomgå stora strukturella förändringar fram till år De största förändringarna planeras i Östra Fyrislund, med bland annat nyexploateringar av handel, kontor, mindre industrier samt utbyggnad av gatunätet och en ny trafikplats i höjd med Årsta (Fålhagsleden). Ett flertal trafikprognoser har tagits fram för att studera hur dessa utbyggnader påverkar trafikflödena i sydöstra Uppsala. Generellt kan man säga att utbyggnaderna i Östra Fyrislund samt ny infrastruktur (exempelvis trafikplats Årsta) i första hand påverkar trafikflödena på Tycho Hedéns väg, Rapsgatan och Almungevägen, men även gatunätet öster om Boländerna. Tabellen under sammanställer trafikflödena (f/vmd) på utvalda gator för prognos år Gata Trafikflöde år 2030 Verkmästargatan Stålgatan Kungsängsleden öster om Stålgatan Kungsängsleden väster om Stålgatan Almungevägen Tycho Hedéns väg (Gnista Ca rondellen Stålgatan) 7 av 9

11 De planerade exploateringar i kombination med nya anslutningspunkter (exempelvis trafikplats Årsta) gör att trafikflödena ökar. Antal körfält på Stålgatan och Almungevägen behöver utökas för att kunna klara av framtida trafikflöden. 3.3 Tillgänglighet och framkomlighet för transporterna till och från kraftvärmeverket Tillgängligheten och framkomligheten på gatunätet varierar under dygnet. Med de prognosticerade trafikflödena kommer belastningsgraden under maxtimmarna på för- och eftermiddagen att vara hög på Almungevägen, Kungsängsleden och Stålgatan. Köbildning och lägre hastigheter kan förväntas på dessa gator och dess korsningar under maxtimmarna. Den tillkommande verksamheten på kraftvärmeverket kommer att genera cirka 200 fordonsrörelser per dygn. Ungefär hälften av dessa består av tunga fordon. Transporterna är spridda över dygnet, varför påverkan/belastningen på trafiksystemet bedöms vara liten. Däremot är det viktigt att ta hänsyn till fordonens utrymmesbehov och låga hastigheter vid korsningar. För att undvika köbildning och framkomlighetsproblem kan det vara lämpligt att styra transporterna till och från kraftvärmeverket till tidperioder utanför maxtimmarna för trafiken. Tågtransporterna i Boländerna förväntas medföra vissa störningar på trafiken på Björkgatan och Danmarksgatan. Anledningen är långa tåg i kombination med låga hastigheter. Ett tåg som är 550 meter långt tar cirka 3,5 minuter för att passera. Sex tågpassager bedöms ha en begränsad påverkan på kapaciteten. En översyn av säkerhetsanordningar i samband med plankorsningarna samt linjeföringen av spåret kan göra det möjligt att höja hastigheten och minska stopptiden vid korsningarna. Det kan även vara lämpligt att styra leveranser till tider utanför rusningstrafiken under för- och eftermiddagen. 8 av 9

12 4. Sammanfattning Det planerade kraftvärmeverket bedöms alstra cirka 200 fordonsrörelser per dag när bränslebehovet är som störst under vintern. Ungefär hälften av dessa kommer att utgöras av tunga transporter. Att cirka 70 % av biobränslet till kraftvärmeverket kommer att transporteras på järnväg samt att anläggningen har låg personalintensitet är anledningarna till att de framtagna trafikflödena är låga. Trafiktillskottet (antalet fordon) till och från kraftvärmeverket är litet, varför påverkan på stadens trafiksystem är minimalt. Delar av trafiken utgörs dock av utrymmeskrävande långsamma fordon (lastbil med släp) som kan ha och orsaka punktvisa framkomlighets- och tillgänglighetproblem under maxtimmarna under för- och eftermiddagen. För det studerade läget i Fullerö görs bedömningen att trafiken till och från Värmeverket har en minimal påverkan på trafiksystemet. Om infrastrukturen byggs ut som planerat, kommer ett framtida kraftvärmeverk i Fullerö att ha bra tillgänglighet för sina transporter. Behovet av transportinfrastruktur (läs trafikplats och utbyggnad av gator) är direkt kopplad till etapputbyggnaden av temaparks-, handels- och verksamhetsområdet i Fullerö samt bostäder i Storvreta. Om delar av den planerade markanvändningen utgår eller senareläggs, kommer den befintliga trafikplatsen med mindre ombyggnationer att kunna klara av trafikbelastningen. Påverkan av kraftvärmeverket på trafiken är minimal, varför den inte motiverar utbyggnaden av en ny trafikplats. Gatusystemet runt om befintligt kraftvärmeverk i Boländerna samt tillfartsvägarna är hård trafikerade. Transporterna t/f kraftvärmeverket bör styras till tider utanför timmarna med mest trafik under för- och eftermiddagen. Detta är för att minska eventuella (punktvisa) tillgänglighets- och framkomlighetsproblem. Plankorsningarna med Björkgatan och Danmarksgatan behöver byggas om för att förbättra standarden (säkerhersnivå och utformning). En högre standard kan leda till högre hastigheter på spåret, vilket minskar väntetiden för stillastående bilar. 5. Källor - Trafikanalys kring Tycho Hedéns väg. Sweco Antagandehandling för den fördjupad översiktsplan för Storvreta. Uppsala kommun Tycho Hedéns väg. Trafikmodell: uppbyggnad, validering och resultat. Sweco Förstudie för E4 trafikplats Fullerö. Trafikverket av 9