Kvalitetsrapport Läsår 2014/2015. Skolans namn: Rälsen AB Norrviken

Transkript

1 Kvalitetsrapport Läsår 2014/2015 Skolans namn: Rälsen AB Norrviken

2 1 Inledning 1.1 Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens organisation, ledning, styrning och förutsättningar beskrivas. Rälsen AB Vår litenhet är vår storhet! Rälsen AB Norrviken bedriver undervisning för elever i förskoleklass, åk 1,2 och 3 samt förskoleverksamhet. Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fyllda av tillförsikt och lust att lära. De är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Verksamheten kännetecknas av en hög servicegrad, småskalighet, ansvarspedagogik och ett levande värdegrundsarbete. Varje läsår väljs ett aktuellt tema, läsåret 2014/2015valde vi att kalla temat Livet. Under temaarbetet arbetar eleverna tematiskt, ämnesintegrerat och problembaserat. Skolan arbetar med elevledda utvecklingssamtal vilket går i linje med visionen. Skolan erbjuder elever extra stöd. Rälsen Norrviken har en lärare anställd på 80 % vars huvudsakliga uppdrag är specialundervisning. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Skolan har utarbetade modeller för specialundervisning i läs- och skrivinlärning samt den tidiga matematiken, TIL (tidig intensiv lästräning) samt TIM (tidig intensiv matematik). Verksamheten bedrivs i en byggnad i markplan, nära goda kommunikationer. Vi har inga outnyttjade ytor, alla utrymmen används väl. Skolan ligger i ett villasamhälle nära sjön Norrviken. Järvafältet ligger inom promenadavstånd. Sollentunavallen, med möjlighet till skridskor utomhus och inomhus samt badmintonhall och simhall ligger på rimligt avstånd. Eleverna serveras frukost, lunch, mellanmål och frukt.. Lunchen lagas och levereras från närliggande större skola. Eleverna äter i sina klassrum. Idrottsundervisning bedrivs både utomhus, i anslutning till skolan, men även i Sollentuna budoklubbs lokal, som inryms i Norrvikens skola. Slöjdundervisning sker i lokaler på vår enhet Rälsen 4-9. Läsåret 2014/2015 har våra lokaler renoverats. Det har varit en omfattande renovering, som inbegripit många områden, såsom, snickeri, golv, väggar, tak, ventilation, belysning, värme samt radon och fasadarbeten. Den faktiska byggstarten skedde i maj 2014 och avslutas helt sommaren 2015, men planerings- samt projektering har pågått under många år före byggstart. Rälsen AB ägs sedan mars 2012 av företaget Atvexa. Rälsen AB har tre enheter, Rälsen Norrviken, Rälsen Viby och Rälsen 4-9. Sedan september 2014, ingår även Stallets förskola och skola i Rälsenfamiljen. Rälsen AB Norrviken erbjuder skol- och fritidsplats för knappt 90 elever. Rälsen AB Norrviken leds av en förskolechef/rektor samt arbetslagsledare för förskola och för skola/fritids. Det gemensamma målet för alla pedagoger inom skola och fritids är att erbjuda eleverna en väl fungerande verksamhet med hög måluppfyllelse. Fristående skola, Kvalitetsrapport 2(17)

3 Eleverna är indelade i fyra grupper, förskoleklass Löjan, årskurs 1, åk 2 samt åk 3. Förskoleklassens elever samarbetar främst med åk 1. Åk 2 samarbetar främst med åk 3. Under eftermiddagstid är eleverna indelade i två grupper, lillfritids för 6-7 åringar och storfritids för 8-9 åringar. Rälsens VD bildar tillsammans med rektorerna, Rälsens ledningsgrupp. Inom Rälsen AB finns även en grupp för samordning och utveckling. VD, rektorer och arbetslagsledare bildar tillsammans samordningsgruppen. Rälsen AB ingår i Atvexagruppen. I gruppen ingår flera förskole- och skolbolag. Under läsåret anordnas nätverksträffar för olika personalgrupper, där erfarenhets- och kunskapsutbyte sker. 1.2 Kvalitetsarbete Struktur för kvalitetsarbete Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbete är att de nationella målen uppfylls, något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelsen får man fram genom att följa upp (var är vi?), analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?), planera och genomföra insatserna (hur gör vi?) och följa upp resultaten (hur blev det?) Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens kvalitetsarbete beskrivas. Det kan ske i form av text, årshjul, rutsystem.. Fristående skola, Kvalitetsrapport 3(17)

4 Fristående skola, Kvalitetsrapport 4(17)

5 Varje månad/ledning: Avstämning mot budget och check- och penglistor REQS: rapportering/systematisk brandtillsyn Övrigt: Närvaro under lov/elev/personal Planera studiedagar Planer och rutiner: Plan för arbetsmiljö Plan för digitalisering Plan för framtida val Plan för likabehandling Plan för överlämning Lokal utvecklingsplan (LUP) Fristående skola, Kvalitetsrapport 5(17)

6 Rutiner för elevhälsoarbete Rutiner för genomförande av test i svenska och matematik Rutiner för utflykter, öppning/stängning, förhindra rymning, närvaro/frånvarorutiner, rutiner för brand 2 Uppföljning av skolans resultat i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven Anvisning I nedanstående avsnitt ska skolans arbete mot det nationella uppdraget beskrivas. I de fall enheten väljer att inte definiera ett mål inom något läroplansområde förväntas en beskrivning av orsaken. Tex skolan har redan mycket bra arbetsrutiner och resultat och satsar istället på xxx-målet och förväntar oss effekter även inom detta område. Kopiera rutmallen om det är fler mål inom ett läroplanområde Normer och värden MÅL: Arbetsro att fler än tidigare upplever att arbetsro råder Orsaker till valt mål: Vi anser att arbetsro är viktigt utifrån att alla ska lyckas att nå målen. Vad som upplevs som arbetsro skiljer sig individer emellan. Vi har lägre siffror än förväntat vid fråga ställd till föräldrar i samband med kundundersökning. Upplevelsen att det råder arbetsro under skoltid, är högre hos lärare och rektor, än hos föräldrar. Vad tycker egentligen eleverna, deras svar syns inte i PILEN? Vad är det som föräldrar lägger in i bedömningen av arbetsro? Fristående skola, Kvalitetsrapport 6(17)

7 Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Vid höstens föräldramöte presenterades ovan nämnda mål som ett för året prioriterat område. I kombination med att pedagoger utvecklar nya tankar och ev. förhållningsätt genom aktivt deltagande i Viktoriaprojektet hoppas vi skapa goda lärmiljöer som stödjer olika individers sätt att lära. Upprätta gemensamma regler tillsammans med elever som gäller under skol- och fritidstid. Prata med eleverna, hur de upplever arbetsron under skol- och fritidstid. Ta reda på om det finns stora skillnader i upplevelsen mellan individer och mellan skol- respektive fritidstid.. Lyfta frågan under föräldraråd, och genom samtal ta reda på vad föräldrar lägger in i sin bedömning av arbetsro. Pedagogernas egna reflektioner och iakttagelser. Elever som får tillräckligt stöd, har större möjligheter att bidra till arbetsro. Vår förstelärare får i uppdrag att skapa nya rutiner för ÅP, göra en sammanställning av tester i svenska och matematik, samt se över undervisningen i läs- och skrivinlärningen på våra skolor i Norrviken och Viby ser ut. Mätmetoder: Föräldrarnas upplevelse jämföres med PILEN våren Elevers upplevelse utvärderas via enkät alt. muntligen inför utvecklingssamtal. Föräldrarådet delar under möte med sig av sina tankar kring vad arbetsro innebär och vad de själva lagt in i bedömningen av densamma. Utvärdering av arbetsro, samtal pedagoger/rektor emellan, med fokus både på skol- och fritidstid. Fristående skola, Kvalitetsrapport 7(17)

8 Resultat och måluppfyllelse: I årets kundundersökning har vi en större andel som anser att arbetsro råder. Majoriteten av eleverna upplever arbetsro under skoltid. Enstaka elever behöver särskilda anpassningar, för att uppleva arbetsro. Detta sker i stor utsträckning, men i den mån, lokaler och pedagoger räcker till. Idrottshallens tider har utökats, för att minska trängsel i omklädningsrum och sal. Det har gett positiva resultat kring arbetsro, men samtidigt krävt resurser i form av pedagoger uppbokade kring idrottslektioner och promenader till hall. Föräldrarådet menar att många föräldrar gör en bedömning av arbetsro, utifrån hur det är vid hämtning och lämning, dvs. på fritidstid. Då kan det vara stojigt och högljutt. Utifrån samtal och diskussion pedagoger/rektor, beslutades att under en period prova att dela in eleverna i två jämnstora grupper under eftermiddagstid, s.k. lillfritids F-1, storfritids åk 2-3. Efter testperioden har vi sedan valt att behålla organisationen med lill- och storfritids. Det ger två jämnstora fritidsgrupper, vilket utifrån ett rättviseperspektiv, ger större möjligheter att skapa en lugnare, mindre högljudd eftermiddag, för fler barn än tidigare. De elever som eventuellt förlorat, vad gäller sämre ljudmiljö, våra 6 åringar, har samtidigt vunnit flera möjliga lekkamrater, då de även vistas tillsammans med åk 1 under eftermiddagen. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Vi har under året genom Viktoriaprojekt (=ökad kunskap kring elever med beteende och inlärningssvårigheter, med eller utan neuropsykiatrisk diagnos) samt genom samtal kring arbetsro, fått en ökat intresse för vår gemensamma lärmiljö. Vi måste hitta forum för pedagoger på skola och fritids, att mötas och samtala vidare. Vi behåller organisationen med lill- och storfritids. Förskoleklass och åk 1, kommer inledningsvis främst att samplanera, men inte blanda eleverna under eftermiddagstid. När 6- åringar och 7-åringar skolats in, och är trygga med de vuxna, kommer det att erbjudas gemensamma aktiviteter. Vi behöver säkerställa en likvärdighet i vår läs- och skrivinlärningsmetodik. Kunskaper MÅL: Ökad användning av digitala verktyg en naturlig del av undervisningen större andel föräldrar som upplever och får syn på en daglig användning Orsaker till valt mål: Läsåret 1314 formulerades en plan för digitalisering inom Rälsen AB. Vi behöver utveckla vårt arbete med digitala verktyg, men även synliggöra det arbete vi gör, för både elever och föräldrar. Fristående skola, Kvalitetsrapport 8(17)

9 Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Alla lärare ska ha en egen bärbar dator Våra digitala tavlor ska fungera Schema för användning av elevdatorer Pedagoger använder digital kalender, för samordning av möten och aktiviteter. Skolan utrustas med en halvklassuppsättning ipads Vi skapar en blogg för respektive klass, dessa ersätter tidigare veckobrev via e post, här finns bilder, uppgifter om utflykter, läxor samt annan viktig information Fritids har en egen sida på respektive klassblogg med information om händelser och aktiviteter Alla elever har eget Google konto kopplat till e-post Ge eleverna möjlighet att skapa filmer via ipad, enskilt eller i grupp. Mätmetoder: Pedagogers bedömning av och föräldrars respons kring det som bloggen förmedlar. Det sker spontant i vardagen och i samband med utvecklingssamtal. Föräldrars utvärdering i kundundersökning PILEN våren 2015 Pedagogers/rektors bedömning i hur undervisningen utvecklats med datorer och ipads. Pedagogers/rektors bedömning i om de digitala resurser som finns används fullt ut. Resultat och måluppfyllelse: Bloggen har under året blivit en naturlig informationskälla. Vi når inte alla familjer, men ligger på samma nivå vad gäller att nå ut med information, eller till och med något högre, jämfört med när vi skickade veckobrev via e-post. Bloggen förmedlar glädje och lärande via bild och text, och blir en portfolio och minnesbank. Bloggen för fritids, har engagerat eleverna och de har deltagit aktivt Tekniken sätter ibland käppar i hjulet, svajiga nätverk blir ett problem. Vi har en högre siffra i årets kundundersökning, där föräldrar upplever att digitala verktyg är en del av vardagen. Alla elever, har i olika form filmat med ipad. Elever i åk 2-3, delar dokument via Google drive, med lärare och klasskamrater. Vår digitala utrustning används, då tekniken fungerar. De digitala tavlorna, används inte fullt ut. Fler kan lära mer om dess möjligheter. Den digitala kalendern för pedagoger, har inte används fullt ut. Många är osäkra på hur den fungerar och kan inte själva lägga in uppgifter.. Fristående skola, Kvalitetsrapport 9(17)

10 Analys och bedömning av utvecklingsbehov:. Ett utvecklingsområde är att se hur vi bäst använder de digitala verktygen under eftermiddagen. Hur organiserar vi bäst det kollegiala lärandet kring användandet av digitala tavlor och digital kalender? Vi ser ett behov att utöka maskinparken med fler lärplattor. De är praktiska, tar lite plats och startar direkt. Efter avslutad renovering få ordning på uppkopplingar och nätverk, så att tekniken fungerar. Elevers ansvar och inflytande MÅL: Elev- och föräldrainflytande nöjda elever och föräldrar Orsaker till valt mål: Vi vill att elever och föräldrar ska uppleva att de har tillräckligt med inflytande i verksamheten. Om elever och föräldrar känner att de kan påverka finns goda förutsättningar att gemensamt lyckas med målen i läroplanen. Under några år har trenden i den årliga kundundersökningen varit att föräldrar upplever att de har mindre inflytande än tidigare. Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Samtala med elever vad det innebär att ha inflytande. Genom klassråd, fritidsråd och elevråd träna på det i praktiken. Se över praktiska sysslor, upplägg av lektioner, val- och påverkansmöjligheter för elever Samtala med föräldrar på höstens föräldramöte, informera om att det är ett prioriterat område för året. Lyfta frågan under föräldraråd, be föräldrarna berätta vad de önskar ha inflytande över. Mätmetoder: Föräldrars utvärdering i kundundersökning PILEN våren 2015 Pedagogers/rektors bedömning, samtal enkät tillsammans med elever.. Pedagogers/rektors bedömning, utifrån föräldrarådets synpunkter. Fristående skola, Kvalitetsrapport 10(17)

11 Resultat och måluppfyllelse: Det är svårt att göra en bedömning utifall vi lyckats eller inte. Elever i åk F-3 har olika förmåga att förstå vad det innebär att ha inflytande, kontra att få som man önskar och vill. Arbetet fortsätter och måste hela tiden pågå. Möjlighet att påverka undervisningens utformning sker i alla klasser, för den enskilda eleven varierar det hur mycket, beroende av ålder och mognad. Föräldrarådet anser att föräldrar på Rälsen har tillräckligt inflytande i verksamheten. För de som vill finns möjligheten att påverka ytterligare genom att engagera sig i föräldrarådet. De tror dock att fler gärna engagerar sig i kringaktiviteter som skolan anordnar, t.ex. att hjälpa till att göra gården fin, ställa upp på basarer och liknande. Analys och bedömning av utvecklingsbehov Vi arbetar vidare utifrån elevperspektivet. Vi tänker till kring hur vi kan samarbete och bjuda in föräldrar under kommande år. Vilka styrkor och kompetenser besitter våra föräldrar? Hur tar vi tillvara på den kompetensen? Övergång och samverkan MÅL: Skapa en ny fungerande struktur för förskoleklass Orsaker till valt mål: Nya krav i läroplan, en tro att förskoleklass snart är obligatorisk, samt en stark önskan om fortsatt god måluppfyllelse, har skapat ett behov att se över hur elevernas första, men ännu icke obligatoriska skolår ser ut. Detta i kombination med att lärare i åk 1-3 visat ett intresse för arbete i förskoleklass, gav oss inspiration att testa nytt. Modell: År1 Med start läsåret 1415, arbetar förskolelärare och grundskollärare tillsammans i förskoleklass. De har gemensamt ansvar för eleverna, hela dagen. År 2 Grundskolläraren följer elevgruppen till åk 1.Förskolläraren tar emot en ny elevgrupp, tillsammans med den lärare som nyligen lämnat åk 3. Modellen tror vi skapar trygghet, stabilitet och en god möjlighet för eleverna att utvecklas långt, då övergången blir smidig till åk 1. Fristående skola, Kvalitetsrapport 11(17)

12 Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Täta utvärderingar, pedagoger/rektor, möjlighet att testa nya former och upplägg under skol/fritidstid. Utvärdera pedagogers behov av enskild och gemensam planering, när och hur ske den ske? Mätmetoder: En samlad bedömning av pedagoger och rektor. Är vi på rätt väg? Vad behöver ändras för att det ska fungera ännu bättre? Föräldrars upplevelse av verksamheten, samt de svar som lämnas i samband med kundundersökning PILEN våren Resultat och måluppfyllelse: Upplägget för elevernas skoldag och lektionernas struktur sattes redan tidigt under hösten. Det har behållit i stort sett samma struktur hela läsåret. Under våren har eleverna under eftermiddagen ingått i lillfritids tillsammans med åk 1. Det som ändrats flera gånger under året är tider för pedagogers planering, mötesdeltagande samt personliga raster. Den struktur som råder nu, både kring skol- och fritidstid samt pedagogers personliga schema finns med vid planering av hösten. Vi börjar inte från noll, utan har en bra stomme att utgå ifrån. Föräldrar har uttryckt att det är mycket nöjda med verksamheten. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Vi är på rätt spår! Vi ska bara förädla det som redan finns. Verksamheten kommer att gynnas av att slippa byta lokal under pågående läsår, p.g.a. renovering och ombyggnation. Ingen energi kommer att gå åt till att packa flyttkartonger eller leva bland dem. Skola och omvärlden MÅL: Att pedagoger utvecklar kunskap i hur vi förhåller oss till och bemöter elever med beteende och inlärningsproblematik (med eller utan konstaterade funktionshinder) Orsaker till valt mål: Alla pedagoger deltar läsåret 1415 i Viktoriaprojektet. Behov finns att öka kunskapen inom området. Vi har flera elever som är i behov av att vi förstår dem bättre samt har kunskap i hur vi bäst hjälper dem att utvecklas och nå målen. Vilka anpassningar måste vi göra för att stötta eleven. Fristående skola, Kvalitetsrapport 12(17)

13 Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Alla pedagoger deltar i en webb baserad föreläsningsserie i 10 delar, med efterföljande diskussioner. Ansvariga för utbildningen är Sollentuna kommun, i samarbete med Stockholms universitet. Rälsens förstelärare ansvarar för kringarrangemang och upplägg av utbildningstillfällen. Utvärdering av utbildningen samordnas av handledarna och sammanställs av enheten för stöd och utveckling i Sollentuna kommun. Rälsen utvärderar kontinuerligt tillsammans med handledare, och anpassar utbildningstillfällen och grupper utifrån behov. Mätmetoder: En samlad bedömning pedagoger/handledare och rektor. En sammanställning gjord av enheten för stöd och utveckling. Resultat och måluppfyllelse: Den samlande utvärderingen som skett både skriftligt och muntligt ger en bild av att vi har utvecklats som individer och grupp. På organisationsnivå pågår fler samtal än tidigare om hur vi skapar goda lärmiljöer. Ett större antal pedagoger visar på kunskap, intresse och engagemang i frågan. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Utbildningen har skapat en bra grund, gett oss en gemensam erfarenhet och bas. Vi ska nu fortsätta det arbetet. Vi måste hitta nya mötesformer där skola- och fritids regelbundet kan samtala om lärmiljöer, regler och rutiner, trygghets- och säkerhetsfrågor. Helt enkelt fördjupa arbetet med en gemensam värdegrund. All fortbildningstid för pedagoger, har under året gått till projektet, kommande läsår, kommer innebära en större spridning i personalgruppen. Behoven ser olika ut för olika kategorier. Gemensamt för skola/fritids är dock det ovan nämnda. Bedömning och betyg MÅL: Befästa nya rutiner för elevledda utvecklingssamtal Orsaker till valt mål: Politiska beslut har påverkat och möjliggjort nya former, dokument och tidpunkt för samtal. Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: Tidigarelägga höstens elevledda utvecklingssamtal Nya dokument börjar användas, bort med IUP, ersätts med framåtsyftande planering En skriftlig dokumentation per år lämnas till elev och förälder, det sker på hösten. Vårens utvecklingssamtal blir en muntlig uppföljning/avstämning av höstens mål Fristående skola, Kvalitetsrapport 13(17)

14 Mätmetoder: Pedagogers/rektors bedömning av den administrativa bördan runt utvecklingssamtalet Elevers och föräldrars upplevelse av den information de får kring måluppfyllelse Elever och föräldrars upplevelse kring hur eleven fungerar social/upplever sin skol och fritidsdag. Den sker via kundundersökningen PILEN våren 2015 samt vid utvecklingssamtal. Resultat och måluppfyllelse: Upplägget har fungerat väl, både pedagoger och föräldrar upplever att information kring måluppfyllelse och trivsel/trygghet förmedlas. Ingen saknar att den skriftliga dokumentationen uteblir under våren. Det räcker med muntlig information. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: Vi fortsätter på den väg vi är. Vi testar nya former hur vi organiserar samtalen, t.ex. genom att bjuda på kvälls- alt. eftermiddagstid och kombinera utvecklingssamtal med visningsstund. Eleverna får tillsammans med förälder visa pågående arbeten, guida i klassrum och på fritids. Rektors ansvar MÅL: Inget prioriterat mål under året Orsaker till valt mål: - Arbetssätt och arbetsmetoder för att nå målet: - Mätmetoder: Självvärdering PILEN våren 2015 Resultat och måluppfyllelse: Rektor har under läsåret tillsammans med pedagoger deltagit i Viktoriaprojektet. Verksamheten har genom dialog utvärderats kontinuerligt, anpassningar har gjorts för enskilda elever och grupper. I dialog med pedagoger har förändringar i scheman och bemanning anpassats, för att bäst möta elevernas behov. Rektor har under läsåret inte haft förutsättningar att fungera som pedagogisk ledare, i den utsträckning som är önskvärt. Mycket av rektors tid har ägnats åt planering av renovering och ombyggnad samt diverse arbetsuppgifter kopplade till detta. Analys och bedömning av utvecklingsbehov: En rektor som är frikopplad från byggfrågor och återigen har utrymme att fungera som pedagogisk ledare. Fristående skola, Kvalitetsrapport 14(17)

15 3 Slutsatser 3.1 Sammanfattande analys Anvisning I nedanstående avsnitt ska utfallet av det gångna årets verksamhet analyseras. Analysen ska utgå från samtliga läroplansområden. Normer och värden en pågående process, fortsatta samtal kring lärmiljö, gemensamma regler och rutiner. Behålla den nya organisationen med lill- och storfritids. Kunskaper synliggöra det digitala lärandet. Vi har tagit kliv framåt. Tekniken används men krånglar ibland. Vi behöver organisera för kollegialt lärande, digital kalender och digitala tavlor. Användandet av digital kalender måste bli obligatoriskt, för att undvika dubbelbokningar och missförstånd. Deltagande i Viktoriaprojekt som gett ökade kunskaper, kombinerat med att vi vill säkerställa en likvärdighet i vår läs- och skrivundervisning, gör att lärare på Rälsen Norrviken och Viby. kommer att delta i Läslyftet läsåret Fortbildning inom Läslyftet, anordnas av Skolverket och högskolan. Elevers ansvar och inflytande en pågående process, men inte som ett prioriterat område. Vi bör inventera föräldrars kompetens. Hur kan och vill de bidra i verksamheten? Övergång och samverkan vi har hittat former som fungerar för förskoleklass. Detta är inget prioriterat område kommande år. Skola och omvärlden se normer och värden/kunskaper Bedömning och betyg inget prioriterat område utifrån tidigare analys kring elevledda utvecklingssamtal. Vi gör ett bra arbete och de nya rutiner vi skapat fungerar. Vi bör prioritera arbetet med hur vi dokumenterar elevers lärande, och resonera om hur en framtida portfolio ska se ut. Det hänger även ihop med skolans utveckling inom det digitala området. Rektors ansvar rektor önskar en högre närvaro i klassrum, på fritids och under olika möten. Förutsättningarna är bättre kommande läsår. Fristående skola, Kvalitetsrapport 15(17)

16 3.2 Styrkor och utvecklingsområden Anvisning I nedanstående avsnitt ska enhetens styrkor och utvecklingsområden beskrivas. Styrkor: Småskalighet, elever och föräldrar känner/känner till alla i verksamheten. Ingen är anonym. Låg personalomsättning, ger goda förutsättningar för ett utvecklingsarbete. Ger stabilitet och trygghet. Engagerade pedagoger, som med tålamod och gott samarbete, lyckats bedriva god undervisning detta år på en byggarbetsplats. Engagerade föräldrar. Ett aktivt föräldraråd. Vi har god måluppfyllelse på nationella prov i åk 3. Vi bedöms av våra kunder, ligga på en hög nivå, inom många utvärderade områden (kommunens kundundersökning PILEN våren 2015). Rälsen toppar på flera områden! Utvecklingsområden: Fungerande maskinpark samt nätverk. Samarbetsformer och mötesformer, skapa en delvis ny mötesstruktur, som gynnar det kollegiala lärandet, både för skol- och fritidpersonal. Säkerställa en god läs- och skrivundervisning, som bygger på forskning, därav kommer lärare i förskoleklass samt åk 1-3 delta i Läslyftet. Fritidspersonal kommer att få möjlighet att utveckla: samverkan med fritids i Rälsen Viby och Stallet sin kunskap kring förmågor The big five tillsammans och lärare på Rälsen Norrviken samtala om gemensam lärmiljö, trygghet och säkerhet Fristående skola, Kvalitetsrapport 16(17)

17 Fristående skola, Kvalitetsrapport 17(17)