Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Skola Viby 2014 Enhet Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Annika Johansson Ansvarig uppgiftslämnare Annika Johansson 1/18

2 Inledning och organisation Inledning verksamhetens idé Rälsen AB i Viby bedriver förskola för 1-5 åringar och skola för årskurserna F-5. Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fulla av tillförsikt, lust att lära och är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Både förskolan och skolan arbetar tematiskt, detta innebär att ett tema genomsyrar verksamheten. Alla barn och elever arbetar med samma tema under ett ett läsår. årets tema har varit Sollentuna 150 år. Ansvarspedagogik,och värdegrundsarbete är också viktiga delar i vår profil och vårt arbetssätt. Vi är den "lilla skolan" i Viby, med hög personaltäthet och små klasser, där alla känner alla. Hösten startar med en lägerskola på Drakudden. Detta för att få en bra och trygg start på året samt en möjlighet att skapa bra gemenskap och ett hållbart gruppklimat. Klasserna är åldersintegrerade från åk 2 till 5. I förskoleklassen och ettan är grupperna åldershomogena med elever/ klass. Personaltätheten är hög och i åk 2-5 läses flera ämnen i halvklasser (åldershomogent). Detta möjliggör nivå och individanpassad undervisning. From åk 1 erbjuds tidig intensiv lästräning TIL, för de elever som behöver extra stöd i läsutvecklingen. En eftermiddag i veckan erbjuds studiestöd och en eftermiddag erbjuds mattelabb, för de som behöver och/ eller tycker att det är roligt. Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Rälsen AB omfattar tre enheter och ägs av atvexa AB. VD för Rälsen är Christina Hodell. Christina utgör tillsammans med Rektorerna på Rälsen i Norrviken (Mia Elverö) och Rälsen i Viby (Annika Johansson) och Rälsen 4-9 (Jessica Boije)Rälsens ledningsgrupp. Vi har hög personaltäthet. På skolan är det ca 10 barn per vuxen. Klasstorleken har varit mellan barn per klass. Fritidsverksamheten är öppen från kl till kl Vi stänger en dag per år för personalens gemensamma planering. Vi serverar frukost dagligen kl för de som behöver. Lunch serveras ca Mellanmål serveras ca och för de barn som är kvar så finns det frukt kl Skolverksamheten startar 8.20 och pågår fram till beroende på ålder. Förutom de traditionella ämnena som regleras av läroplanen så arbetar vi några timmar varje vecka med bifrosttemat. Eleverna har även värdegrund och etik på schemat. Fritidsverksamheten pågår mellan kl samt heldagar under skolloven. På fritids varvas styrda aktiviteter, så som skogsutflykt, pyssel, drama, sportaktiviteter och skapande, med fri lek. Fritids erbjuds från sexårs upp till åk 3. Våra treor har en "treangrupp" som gör lite extra aktiviteter och övas på att skolas ut från fritids genom att bland annat göra eget mellanmål samt öva trafikvett. De har också en övernattning på skolan och gör mycket utflykter utanför skolans område. 2/18

3 Struktur för Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i verksamheten. Beskrivning av kvalitetsarbete Under året har vi prioriterat elevinflytande och ansvar, då vi hade lite lägre resultat inom de området i förra årets kvalitetsundersökning. Det har givit resultat. Eleverna får vara med och bestämma material, metoder och redovisningsformer. IKT har fått större utrymme i undervisningen både i arbetet och i redovisningar. Arbetslaget har en lokal utvecklingsplan, LUP. I den sätt nya mål upp under augusti-september. Planen utvärderas i juni. Vid pedagogiska möten och planeringar stäms arbetet av mot LUP:en. LUP:en innefattar följande områden: Normer och värden Utveckling och lärande/ kunskaper Ansvar och inflytande för barn och elever Övergångar och samverkan bedömning och betyg All personal är delaktig vid utformandet och utvärderingen av den lokala utvecklingsplanen. Planerna finns tillgängliga på skolan för föräldrar och andra intresserade. Ledningsgruppen, som består av VD och Rälsens rektorer, träffas en gång var annan eller var tredje vecka. Rektor och de arbetslagsansvariga träffas en gång per vecka och diskuterar enhetsspecifika ledningsfrågor. Arbetslaget har ett planeringsmöte samt ett pedagogiskt möte per vecka. All personal på båda enheterna träffas en kväll per månad på ett sk. husmöte. En gång i månaden träffas Rälsens VD, rektorer och de arbetslagsansvarig på ett samverkansmöte. Rektor ger ut ett veckobrev en gång per vecka, i detta informeras personalen om aktuella händelser. Agenda och protokoll för de olika mötena finns, och delges personalen samt sparas. Fackliga samtal och förhandlingar mellan arbetsgivaren (platschefen) och kommunal samt lärarförbundet har ägt rum. Vi har en väl fungerande likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. All personal och elever har varit delaktiga i utarbetandet av planen. Föräldrarådet har involverats i arbetet. Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling revideras årligen. Två gånger om året genomför trygghetsenkäten med alla skolans elever. Resultaten på enkäten sammanställs och handlingsplaner upprättas vid behov, både på grupp och individnivå. I vårt kvalitetsarbete utgår vi ifrån resultatet på Sollentuna kommuns kvalitetsundersökning, den görs på alla Sollentuna kommuns skolor, den riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, förskoleklassen, år två och fem samt elever i år fem. Vi upplever att denna ger en tydlig fingervisning om kvaliteten på verksamheten. Utifrån svaren på undersökningen väljer vi ett antal prioriterade områden som vi arbetar med under kommande år. Resultaten jämförs med nästa års resultat. 3/18

4 Till grund i kvalitetsarbetet använder vi de lokala utvecklingsplanerna, likabehandlingsplanen och plan för kränkande behandling, eleverna kunskapsresultat, lärare och elevers ämnesutväderingar samt protokoll och utvärderingar från olika möten. Det finns tydliga regler och riktlinjer för våra rutiner på enheten. Varje elev har en framåtsyftande planering. Denna upprättas av lärare, förälder och elev under det elevledda utvecklingssamtalet. Vid behov upprättas även ett åtgärdsprogram vilket följs upp efter ca 6-8 veckor. Beslut om åtgärdsprogram fattas av rektor men initieras oftast av föräldrarna. Innan åtgärdsplanerna upprättas gör läraren en pedagogisk kartläggning av elevens situation och behov. Möte krig åtgärdsplan föregås vanligen av en elevhälsoträff. I elevhälsoteamet ingår rektor, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Vi har återkommande klassråd, elevråd, matråd och föräldraråd. Då elever och föräldrar får möjlighet att vara med och påverka verksamheten. 4/18

5 Uppföljning och resultat I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. Åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att förbättra verksamheten ska därför relateras till resultaten och analysen av resultaten. Nedan framgår vilka resultat vi kontinuerligt följer upp. I tabellen framgår också när uppföljningen sker och hur den går till. Vad? När? Hur? Betyg December och juni Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter Skriftligt omdöme December och juni I egna mallar Nationella prov Maj Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter åk 3, 5 och 9 Kunskapsutveckling i matematik Februari PRIM åk 8 Olweusenkät Uppföljning inom Olweusarbetet Kundundersökning Januari Uppföljning inom Våga Visa Våga Visa observation Uppföljning inom Våga Visa Betyg Antal elever i år 9 5/18

6 Meritvärdespoäng Andel behöriga för studieförberedande program Andel behöriga för yrkesförberedande program Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Antal elever i år 8 Meritvärdespoäng Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 6/18

7 Nationella prov Ämne Matematik Svenska Engelska NO... Antal elever som deltagit i proven Andel elever med betyg G Andel elever med betyg VG Andel elever med betyg MVG Ämne Svenska Matematik Antal elever som deltagit i proven Andel elever som uppnådde målen Andel elever som ej uppnådde målen 0 0 7/18

8 Ev egna resultat om skolan har några ytterliga uppföljningar Elevernas läsnivå scannas i åk 1 och 2 varje höst, scannigen görs med hjälp av psykologiförlagets tester IL-basis. Utifrån resultaten erbjuds några elever TIL, tidig intensiv lästräning. De elever som genomgått TIL har avsevärt mycket högre resultat i läsförståelse och läshastighet efter avslutad TIL-period. Elevernas matematikkunskaper testas genom "förstå och använda tal" Eleverna visar på mycket god matematisk förmåga. Insatser för elever som riskerar att ej nå målen Insats: Rälsen i Viby är en liten skola med hög personaltäthet och små undervisningsgrupper. Undervisning i svenska, matematik och engelska sker i halvklass ( elever) Varje barn/familj erbjuds utvecklingssamtal en gång per termin, oftare vid behov. I samband med samtalet kartläggs barnet behov av stöd. Barn, förälder och pedagog upprättar en individuell utvecklingsplan, IUP. Vid specifika problem träffas förälder och pedagog och kartlägger problemet samt upprättar en åtgärdsplan. Vi erbjuder TIL (Tidig intensiv lästräning) för de elever som riskerar att inte nå målen för läsning (svenska). Eleverna får då daglig träning i läsning under en tioveckorsperiod. För elever som inte når målen på de nationella proven i år 3 upprättas en åtgärdsplan där man fokuserar få de svårigheter barnet har uppvisat. Efter åtgärderna testas barnet igen. Ny åtgärdsplan skrivs vid behov. Resultat En eftermiddag i veckan finns möjlighet att stanna kvar efter skolan och få studiehjälp eller vara med på vårt mattelab. Under studiestödstiden kan man bland annat få läxhjälp eller extra stöd i ett visst ämne. Resultaten är positiva. De stödinsatser som görs fungerar. De elever som deltagit i TIL-programmet har gjort stora framsteg i läsningen. Vi har under året haft mycket bra samarbete med föräldrar och elever kring de åtgärdsprogram som upprättats. Samtliga elever nådde målen på de nationella proven. Flera av dem hade alla rätt på flera eller alla del prov. 8/18

9 Resultat för skolbarnsomsorgen Under året har fritids varit ett prioriterat område. På kvalitetsundersökningen har vi haft lägre resultat på fritidsfrågorna än på de frågor som handlar om skolverksamheten. Det känns därför väldigt roligt att se i årets kvalitetsundersökning att vi har 100% nöjda föräldrar på de flesta frågor som berör fritids, bland annat "fritidshemmets verksamhet är stimulerande för mitt barn". I jämförelsestatistiken med andra skolor ligger Rälsen i Viby på första plats på alla frågor som berör fritidshemmet (förskoleklassen). 9/18

10 Uppföljning av mål Uppföljning av mål 2010/1011 Mål 1 Åtgärd Utfall Mitt barn kan arbeta utan att bli störd på lektionerna I snitt uppger 64% av föräldrarna att deras barn kan arbeta ostört på lektionerna. Det är många som har skrivit "vet ej" (tex 23% i förskoleklassen). Vi vill att fler uppger att det är arbetsro, minst 80% samt att färre skrivet "vet ej". Aktivt bjuda in föräldrarna att delta vid lektioner. Information om stämningen i klassen via tex veckobrev. Prata med eleverna om vad arbetsro är. Lära eleverna metoder för att koncentrera sig. Mellan % av föräldrarna uppger att deras barn kan arbeta utan att bli störda. 56% av eleverna i åk 5 upplever däremot att de blir störda på lektionerna. Det är fortfarande föräldrar som uppger "vet ej" som svar även om det är färre än förra året. Mål 2 IKT, elevaktivt arbete med datorer, I-pads och aktiv boards. Utöka arbetet med IKT. Någon form av interaktivt lärande sker i varje klass varje dag. Appar för barn med tex dyslexi laddas ner och används. Vi har planerat användandet av datorer så att alla elever regelbundet får tillgång till dem. Vi gjorde ett stort inköp av mac-books och I-pads i början av läsåret. Lärarna har fått fortbildning bland annat av LIN-education. Vi har blivit mycket bättre på att använda digitala verktyg både i klasserna och vid enskild undervisning % av föräldrarna uppger att deras barn använder digitala verktyg i skolan. 94% av eleverna uppger att deras lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Mål 3 10/18

11 Barnen är med och planerar sitt skolarbete i större utsträckning. I åk 4-5 upplever föräldrarna att deras barn får vara med och planera sitt skolarbete (95% svarade JA) men i F--klassen och åk 2 är det många som svarat "vet ej" (31% i F-klassen och 17% i åk 2. Vi vill att fler föräldrar får insikt i hur vi arbetar med elevinflytande och på så vis ha färre "vet ej" i nästa års kvalitetsundersökning. Vi dokumenterar och påvisar processen i arbetet. På cabarén görs en film över processen. Eleverna får själva reflekterar över sin arbeten, sin insats och delaktighet. 94_100% av föräldrarna uppger att deras barn är med och planerar arbetet. Ingen har uppgett "vet ej". Vi har blivit bättre på att dokumentera processen, tex vid verkstadsarbetet. Mål 4 Svenska och matematik Minst 95% av eleverna skall nå målen på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3. Matematik och svenskaundervisningen sker i halvklass. Studiestöd och mattelab erbjuds alla elever som har behov av extra stöd. TIL och enskilt stöd till de barn som har behov. Alla elever klarade kravnivån på alla delprov. Många av den hade dessutom alla rätt på många eller alla delprov. Mål 5 IKT Ledningen på Rälsen AB har upprättat en plan för digitalistering, denna har implementerats och följts upp tillsammans med all personal under året. 11/18

12 personal under året. Skolan skall upprätta en plan över IKTinplementeringen och arbetet med IKT i stort. Mål 6 12/18

13 Analys av resultat Analys av resultat och bedömningar Analys utifrån ett jämförande perspektiv: Återigen fick vi mycket bra resultat på kundundersökningen. På i stort sett alla frågor så har vi ett högre resultat än snittet i Sollentuna kommun.i förskoleklassen och åk 2 nådde vi vårt högt uppställda mål på 100% nöjda och 100% kan rekommendera verksamheten. I femman var det en familj som inte Svarade ja på de frågorna. Samtliga föräldrar i förskolekassen uppgav att de upplever att deras barn är trygga. 92% och 88% på den frågan i tvåan resp. femman.sammantaget hamnar vi på ungefär samma resultat som föregående år. Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv: Vi har relativt nya lokaler, inomhusmiljön är god.vi är väldigt yteffektiva. Detta är ett medvetet val från vår sida, genom att hålla nere kostnaderna kan vi ha en hög personaltäthet. Vi har kunnat hålla budgeten i år så att vi har en liten buffert för oförutsedda händelser. Vi har behöriga lärare på skolan, och mycket kompetent personal på fritids. Arbetsmetoder, material och personalens kompetens är anpassade efter elevernas behov. Vi har tagit ett stort kliv vad gäller digitalliseringen av skolan. Stor del av kompetensutvecklingen har skett inom detta område under året. Analys utifrån ett inflytande- och mångfaldsperspektiv: Eleverna är med och planerar lektioner och planerar själva upp stora delar av sin arbetsdag. Eleverna har stor möjlighet att påverka skolans planering och inköp av material etc i forum som till exempel klassråd och elevråd. Vårt förhållningssätt är att ständigt stå för alla människors lika värde. Detta gör vi genom att lyfta och belysa olikheter och olika tankesätt för att på så sätt påvisa att det inte är farligt med olikheter utan att de snarare berikar. Vi är också noga med att uppmärksamma olika kulturers helgdagar, bland annat genom att använda en mångkulturell almanacka. Vi berättelser från olika kulturer och religioner. Det kan dock vara en utmaning att på ett naturligt sätt få in olika kulturella och etiska perspektiv då nästan alla barn på skolan är svenska. Elever med behov av särskilt stöd arbetar vi med utifrån varje elevs specifika åtgärdsplan. Vi har ett välfungerande elevhälsoteam bestående av rektor, kurator, skolsköterska, skolpsykolog. Under året har vår kurator fått en mer central roll i elevhälsoarbetet. Analys utifrån ett mål- och resultatstyrningsperspektiv Den årliga kvalitetsundersökningen är ett viktigt redskap i mål och resultatstyrningen. Den genomförs i början av året, resultaten kommuniceras med personalen i maj/ juni, då följs resultatet upp och analyseras. Beslut fattas om vilka områden som skall prioriteras under kommande år. Utifrån kvalitetsundersökningen och andra prioriteringar upprättas en lokal utvecklingsplan för skolan och en för fritids. Under höstens föräldramöte går rektor igenom delar av resultaten med föräldrarna. Samtidigt presenteras de prioriterade områdena för föräldrarna. Den lokala utvecklingplanen och planen för likabehandling och kränkande behandling revideras i juni varje år. Planerna kommer att finnas med på elevråd, föräldramöten, föräldraråd och lärarnas pedagogiska möten för att de skall bli ett än mer levande dokument. 13/18

14 Aktuella utvecklingsområden Normer och värden Minst 90% av föräldrarna uppger att deras barn kan arbeta på lektionerna utan att bli störda. Att 80% av eleverna uppger att de kan arbeta utan att bli störda Föräldrar skall i så stor utsträckning som möjligt svara JA eller Nej på frågan, inte vet ej. Varje barn ska tycka att det är lätt eller ganska lätt att ta ansvar för sig själv och för sina handlingar på fritids. Att det är arbetsro på lektionerna är en förutsättning för lärande. Föräldrar och elever (i åk 5) upplever inte till fullo att det är arbetsro på lektionerna enl. Sollentunas kvalitetsundersökning Vi som arbetar på skolan tycker dock att det oftast är väldigt lugnt. Det kan vara betydelsefullt att föra en diskussion med elever och föräldrar om vad arbetsro är, vad som är ok och inte. Att många föräldrar svarar "vet ej" på frågan om arbetsro kan man förvisso förstå, de är ju inte på skolan och har möjlighet att bedöma arbetsron. Ett "vet ej" ses dock som ett negativt svar i undersökningen. Även detta bör vi diskutera med föräldrarna så att de känner sig trygga i att svara JA eller NEJ. 14/18

15 Utveckling och lärande/kunskaper Fortsätta utveckla arbetet med IKT och använda digitala verktyg som en integrerad del av undervisningen. Alla pedagoger provar en ny sak med digitala verktyg under läsåret. Skriva in datoranvändandet som en punkt i ELUS. Att använda IT som stöd för barn med särskilda behov. Viktigt att förmedla kunskapssynen i Lgr11 vad gäller kvalitet istället för kvantitet till elever och föräldrar. Varje barn ska tycka att det är lätt eller ganska lätt att delta i lek och aktiviteter under fritidstid. Vi behöver bli bättre på att planera användandet av datorer så att alla elever har tillgång till dem i så stor utsträckning som möjligt. Kollegialt lärande, det finns en hög kompetens i kollegiet som inte alltid tas tillvara, vi skall hitta forum där man lär av varandra. Elever och föräldrar har fortfarande svårt att förstå den "nya" kunskapssynen i lgr 11. På föräldramöten och i det dagliga arbetet med eleverna skall kvalitetsbegreppet belysas. Vi vill tydliggöra kvalitetsskillnader genom att tex visa olika skolarbeten eller gå igenom matriser för barnen och deras föräldrar vid utvecklingssamtalen. På fritids erbjuder vi olika typer av aktiviteter för att tilltala så många som möjligt. Vi utmanar barnen i att prova nya saker. Vi gör styrda aktiviteter med tanke på genus, dvs typiska "tjejaktiviteter" för killar och vice versa. Vi skapar bra miljöer både inne och ute för olika aktiviteter. 15/18

16 Vi prioriterar den fria leken genom att ge tid för lek både ute och inne och i skolans närmiljö. Vi mäter målen i ELUS för fritids i samband med utvecklingssamtalen. Vi mäter målen i frågor som o o Delta i fritidsaktiviteter Leka med kompisar Komma på vad jag vill göra när det är fri lek 16/18

17 Ansvar och inflytande 100 % av elever och föräldrar ska uppleva att eleverna är delaktiga i planeringen av skolarbetet. 100% av föräldrarna ska uppleva att deras barn uppmuntras att ta ansvar för sitt lärande. Pedagogerna ska uppleva att eleverna tar ansvar för sitt eget lärande, både socialt och kunskapsmässigt. På Rälsen arbetar vi aktivt med ansvarspedagogik. I kvalitetsundersökningen har vi höga siffror på frågorna om elevers delaktighet och ansvar. Vi vill även fortsättningsvis att föräldrar och elever upplever att de har inflytande samt att eleverna tar ansvar för sitt lärande på Rälsen. Vi jobbar med ansvar och inflytande genom att: Dokumentera och påvisa processen i arbetsområden tex på verkstadsarbetet. Visa en film över arbetsprocessen under vernissage och kabaré. Låta eleven visa ett arbete och berätta om vägen dit på utvecklingssamtalet. Berätta i veckobrevet om hur barnen planerar sitt skolarbete. Ge barn och föräldrar verktyg för hur barnen ska kunna lära sig ta ansvar. Vi diskuterar ansvarspedagogik på våra pedagogiska möten för att få bättre samsyn. På fritids: Vi genomför kontinuerligt fritidsråd. Vi har en förslagslåda där barnen själva kan komma på förslag. Vi har ett öppet förhållningssätt till barnen och en kontinuerlig dialog där barnen kan framföra tankar och åsikter. Vi jobbar aktivt och kontinuerligt med värdegrund i barn grupperna. Vi mäter målen i ELUS för fritids i samband med utvecklingssamtalen. 17/18

18 Övergång och samverkan/omvärld Vi arbetar utifrån Rälsens dokument om "framtida val". Vi arbetar för att barn och elever väljer Rälsens verksamhet i övergångar (efter förskolan och åk 5) Bedömning och betyg Alla elever i åk 3 skall nå målen på de nationella proven i matematik och svenska. Alla elever skall känna sig trygga i hur och när bedömningar sker. Matte- och svenskaundervisning sker i halvklass. Vi försöker att arbeta mer laborativt med matematiken. Vi erbjuder TIL, studiestöd och enskilt stöd för elever som riskerar att inte nå målen. Med högre lärartäthet har vi möjlighet att jobba enskilt och i mindre grupper med de elever som har svårigheter. Andra utvecklingsområden Skapa ett gemensamt förhållningssätt vad gäller elever med beteendeproblem. Genomföra Viktoria-projektet på husmöten och studiedagar. 18/18