Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Skola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/19

2 Inledning och organisation Inledning verksamhetens idé Rälsen AB Norrviken bedriver skola F-3. Den lilla enheten med de stora möjligheterna Verksamheten drivs genom vår gemensamma vision, Rälsenbarnen är fyllda av tillförsikt och lust att lära. De är beredda att möta det samhälle de ska leva i som tågluffare istället för charterresenärer. Verksamheten kännetecknas av en hög servicegrad, småskalighet, ansvarspedagogik och ett levande värdegrundsarbete. En dag i veckan arbetar skolan tematiskt, ämnesintegrerat och problembaserat i verkstäder. Förskoleklassen samarbetar med årskurs 1, och årskurs 2-3 arbetar tillsammans. Skolan arbetar med elevledda utvecklingssamtal vilket går helt i linje med visionen. Varje elevs utveckling dokumenteras i en portfolio. Skolan arbetar utifrån TIL metoden (tidig intensiv lästräning) och erbjuder enligt denna modell, extra läs- och skrivträning för de elever som behöver. Varje höst åker alla elever i årskurs 1-3 på lägerskola till Drakudden vid Mälaren. Förskoleklassens elever övernattar i våra lokaler i slutet av vårterminen. 2/19

3 Organisation, ledning, styrning och förutsättningar Rälsen AB ägs sedan mars 2012 av företaget Atvexa. Rälsen AB Norrviken kan erbjuda plats för ca 85 barn i årskurs F-3. Vi har idag några lediga platser i vardera årskurserna F-3. Rälsen AB Norrviken leds av en förskolechef/rektor och två arbetslagsledare, en för förskola och en för skola. Skolans arbetslag består av förskoleklassen, årskurs 1-3 samt fritids.skolans arbetslag består av vuxna med olika utbildning, bakgrund och kompetens, med ett gemensamt mål, att erbjuda eleverna en bra heldagsverksamhet. Eleverna är indelade i fyra grupper, läsåret 2011/2012 kallas grupperna: Förskoleklass Löjan, årskurs 1 Girafferna, årskurs 2 Ugglorna, årskurs 3 Delfinerna. Förskoleklassens barn samt årskurs 1, bildar under eftermiddagen en fritidsgrupp, s.k. lillfritids. Årskurs 2-3 bildar under eftermiddagen en grupp, s.k. storfritids. Rälsens VD, Christina Hodell, bildar tillsammans med de två rektorerna Rälsens ledningsgrupp. För utveckling och samordning av Rälsens enheter i Norrviken och Viby, finns en s.k. samordningsgrupp. Denna grupp består av VD, två rektorer samt fyra arbetslagsledare. 3/19

4 Struktur för Kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. Utgångspunkten måste vara att förbättra måluppfyllelsen utifrån de behov som finns i verksamheten. Beskrivning av kvalitetsarbete Individnivå (elever, lärare) Varje klasslärare har huvudansvar för ca 20 elever och flertalet av läroplanens ämnen. Klassläraren är inte ämnesansvarig för musik, slöjd och idrott utan dessa lektioner planeras och genomförs av andra lärare. Alla lärare arbetar efter Lgr 11. Dessutom har Rälsen valt att arbeta med en s.k. studieplan, som ger förslag på uppdelning av olika arbetsområden och moment för årskurserna F-3. I samband med utvecklingssamtalet utformas varje termin en IUP (Individuell Utvecklings Plan) för varje elev, tillsammans med vårdnadshavare. Vid behov upprättas åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen utvärderas efter 4-6 veckor. Under arbetsåret genomförs flera EHT (Elevhälsoträffar), när behov finns att samla kompetens för att samtala om ett barns utveckling och måluppfyllelse. Rälsens lärare har tillsammans ett heldagsansvar för alla elever på skolan, vilket innebär att de som arbetar under eftermiddagen deltar vid EHT. Varje termin formuleras ett skriftligt omdöme om varje elev i varje enskilt ämne. Klassläraren är ansvarig för sammanställning. Rektor tar del av samtliga omdömen. Lärarna följer elevernas individuella läsutveckling enligt GLUS, (God Läs Utvecklings Schema) Varje barn har en grundplanering för veckan, där de kan påverka innehåll och utformning. Varje vecka återkopplar klassläraren skriftligt och enskilt till varje elev och vårdnadshavare. Varje elev och lärare får möjlighet att under året i olika sammanhang, i grupp och enskilt, lämna muntliga och skriftliga utvärderingar samt komma med förslag som utvecklar verksamheten. Det sker under klassråd, elevråd, matråd, personalmöten, elevledda samtal, medarbetarsamtal och trivselenkäter. Gruppnivå (klasser, arbetslag) Våra elevers resultat på tester sammanställs på individ- och gruppnivå. Arbetslagsledaren sköter sammanställningen och signalerar till rektor om oro finns. Vi planerar för och genomför tester regelbundet under skolåret i svenska och matematik. Årskurs 3 har genomfört de nationella proven i svenska och matematik. Alla lärare på skolans tre avdelningar ges möjlighet att påverka innehåll och utformning av den lokala arbetsplanen LAP. Skolans arbetslag formulerar tre planer (förskoleklass, årskurs 1-3 samt fritids) utifrån följande områden: Normer och värden 4/19

5 Normer och värden Utveckling och lärande/kompetenser Ansvar och inflytande för elever Skola/hem Övergångar, samverkan, omvärlden och utbildningsval LAP gäller för hela arbetsåret och utvärderas i maj månad. Utvärderingen av LAP är en del i arbetet med att utforma nya mål för kommande verksamhetsår. Verksamheten utvärderas på gruppnivå, genom kundundersökningen VÅGA VISA som genomförs i februari varje år. De resultat som framkommer i förskoleklass, årskurs 2 samt fritids, tas upp och diskuteras på föräldraråd och i arbetslag under våren, samt ligger till grund för delar av Rälsens utvecklingsarbete. Enhetsnivå Rektor har det övergripande ansvaret för kvalitetsarbetet på enheten. Skolans arbetslagsledare är en betydelsefull person och ska fungera som rektors bollplank och informationslänk. Rektors arbete utvärderas i samband med medarbetarenkäten, medarbetarsamtal och VÅGA VISA 5/19

6 Uppföljning och resultat I det systematiska kvalitetsarbetet har resultatuppföljningen en avgörande roll. Det är resultaten och analysen av resultaten som identifierar verksamhetens styrkor och svagheter Resultatuppföljningen synliggör verksamhetens behov av utveckling. Åtgärder och aktiviteter som vidtas i syfte att förbättra verksamheten ska därför relateras till resultaten och analysen av resultaten. Nedan framgår vilka resultat vi kontinuerligt följer upp. I tabellen framgår också när uppföljningen sker och hur den går till. Vad? När? Hur? Betyg December och juni Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter Skriftligt omdöme December och juni I egna mallar Nationella prov Maj Skolorna rapporterar in resultatet i Dexter åk 3, 5 och 9 Kunskapsutveckling i matematik Februari PRIM åk 8 Olweusenkät Uppföljning inom Olweusarbetet Kundundersökning Januari Uppföljning inom Våga Visa Våga Visa observation Uppföljning inom Våga Visa Betyg Antal elever i år 9 6/19

7 Meritvärdespoäng Andel behöriga för studieförberedande program Andel behöriga för yrkesförberedande program Andel elever som nått målen i samtliga ämnen Antal elever i år 8 Meritvärdespoäng Andel elever som nått målen i samtliga ämnen 7/19

8 Nationella prov Ämne Matematik Svenska Engelska NO... Antal elever som deltagit i proven Andel elever med betyg G Andel elever med betyg VG Andel elever med betyg MVG Ämne Svenska Matematik Antal elever som deltagit i proven Andel elever som uppnådde målen Andel elever som ej uppnådde målen 0 0 8/19

9 Ev egna resultat om skolan har några ytterliga uppföljningar Vi har genomfört tester i årskurs 1, ILbasis. Utifrån dess tester har elever valts ut till TIL undervisning.vi har genomfört tester i årskurs 2, DLS bas. Vi har genomfört tester i matematik för årskurs 1-3, Mattesafari. Samtliga elever i årskurs 3 har genomfört de nationella proven i svenska och matematik, med goda resultat. Samtliga elever har fått skriftliga omdömen både höst och vår. Efter att vi tagit del av resultaten på årets kundundersökning PILEN /Våga Visa har vi analyserat resultaten och funderat över vilka åtgärder som behövs för att vi ska utveckla verksamheten ytterligare. Under mars 2012 genomfördes tillsyn av Skolinspektionen. Rälsen Norrviken ska återkoppla och redogöra för de insatser som krävs senast 15 augusti Utveckling och insatser gäller:utformning av plan mot kränkande behandling, skriftliga omdömen och IUP, ÅP, skolbibliotek samt skolans timplan. 9/19

10 Insatser för elever som riskerar att ej nå målen Insatser 1.Elever i åk 1-2, som riskerar att inte nå målen i svenska erbjuds TIL under 8-12 v. 2. Skrivstöd åk 3 3. Konsultation psykolog, Sollentuna kommun 1. Under hösten 2011 deltog elever i årskurs 2 i tidig intensiv lästräning. Under våren 2012 deltog elever i årskurs 1 i tidig intensiv lästräning. Målet är att öka läsintresse, motivation samt att få bättre flyt. 2. Elever har erbjudits arbete i liten grupp, efter att ÅP formulerats. 3. Handledning av psykolog för lärare och fritidspersonal. För att få stöd i arbetet med att prioritera, vilka insatser är viktigast i arbetet med barn som har stora/specifika behov. Resultat 1. Samtliga elever har utvecklats. 2. Samtliga elever i åk 3 har klarat NP i svenska. 3. Svårt att bedöma 1. Eleverna i årskurs 2, som deltagit i TIL, bedöms nu att klara målen för svenska i årskurs 3. Eleverna i årskurs 1, har efter avslutade tester (IL basis) visat på stor utveckling. Läsförmågan har gått starkt framåt, skrivförmågan har inte utvecklats i samma utsträckning. Framöver, kommer fokus för dessa elever ligga på stöd i skrivutveckling. 2. Insatsen gjorde nytta, tidigare insatser än större utvecklingspotential? 3. Samtalen har varit givande. Svårt att avgöra hur det varit om vi avstått från handledning. Troligtvis kommer vi att ha ytterligare handledningstillfällen kommande läsår. 10/19

11 Resultat för skolbarnsomsorgen Resultaten från årets kundundersökning visar på förbättringsområden vad gäller skolbarnomsorgen. Medelvärden: Fritidshemmets verksamhet är stimulerande för mitt barn 3.4/4.0, storfritids Fritidshemmets verksamhet är stimulerande för mitt barn 3.1/4.0, lillfritids Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna 3.5/4.0, storfritids Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna 3.1/4.0, lillfritids Personlen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet 3.1/4.0, storfritids Personlen informerar mig om hur mitt barn har det på fritidshemmet 2.9/4.0, lillfritids 11/19

12 Uppföljning av mål Uppföljning av mål 2010/1011 Mål 1 Åtgärd Utfall Tydlig trygghetsgrupp för eleverna Utveckla trygghetsgruppens arbetssätt och rutiner. Presentera gruppen för alla elever vid terminsstart, berätta om brevlådan. Trygghetsgruppens brevlåda har fungerat bra. Flera samtal har genomförst med elever, enskilt och i grupp. Mål 2 Moderna ändamålsenliga läromedel Se över befintligt material i svenska och matematik. Inventera nyheter, knyt an till Lgr 11 arbetet. Inköp talsyntes, ordna tpbtillstånd. Nytt enhetligt läromedel i matematik åk 1-3, digitalt samt elevböcker. Rälsen godkända för TPB, talyntes installerat i några datorer. Mål 3 Elevinflytande Involvera eleverna mer i arbetsmiljöarbetet. Utveckla elev- och klassråd. Arbetsmiljöarbetet har fått stå tillbaka därför att arbetet med de elevledda samtalen har prioriterats. Dessa har utvecklats och fungerar idag bra. Elev- och klassråd, fungerar bra. Mål 4 Ökat samarbete Samarbete både internt och extern. Genom utbildning och erfarenhetsutbyte. Samarbetet har främst fördjupats genom arbetet med Lgr 11. Rälsen Norrviken och Rälsen Vibys lärare och rektorer har arbetat tillsammans. 12/19

13 Mål 5 Implementera Lgr 11 Se över elevledda utvecklingssamtalens former, utformning IUP och skriftliga omdömen. Rälsens studieplan, utforming. Arbetet slutförs helt i augusti De nya dokumenten och arbetsformerna testas under hösten Mål 6 Öka kompetensen i matematik hos pedagogerna Slutföra studiecirkel i matematik Studiecirkel är avslutad. Ökat intresse bland pedagoger att diskutera matematikpedagogik. Förskoleklassen kommer att köpa in nytt läromedel, digitalt samt elevmaterial, likt åk /19

14 Analys av resultat Analys av resultat och bedömningar Jämförande perspektiv Elevernas resultat på diagnostiska prov är jämförbara med tidigare år. Resultaten på de nationella proven likaså. Vi har några elever som riskerar att inte nå målen i svenska. Vår bedömning är att de behöver läs- och skrivstöd, samt SVA. Andra kommer att erbjudas TIL i åk 1 och 2. Handledning kommer att bli aktuell av psykolog och eventuellt specialpedagog. Resultaten från kundundersökningen VÅGA VISA visar ett sämre resultat för förskoleklassen jämfört med tidigare år. Tankar och planering finns kring bemanning och undervisningens utformning. Vi fortsätter att utveckla vårt fritidskoncept med lillfritids och storfritids. Kommunikation och information till föräldrar är prioriterade områden. Elevinflytande på fritids måste diskuteras framöver. Resurs- kompetensperspektiv Utifrån elevernas resultat på de nationella och diagnostiska proven bedömer jag att resurserna varit tillräckliga under året. Vi har en tillräcklig grundbemanning, däremot är vid oerhört sårbara pga att skolan enbart består av ett arbetslag. Vid pedagogers sjukfrånvaro, påverkas de pedagoger som är i tjänst mycket. Vikarier tar tid att lära upp och kan inte ersätta ordinarie personal. Vi har erhållit ersättning från elevstöd vilket vi använt till resurs i barngrupp. Den ersättning vi erhållit motsvarar inte våra kostnader. Det känns orättvist gentemot elever, att ha kunskap om, hur vi bäst ska organisera verksamheten för dem, men inte ha möjlighet att genomföra detta p.g.a ekonomi. Alla klasser F-3 har nu digitala tavlor i klassrummet, samt anpassade läromedel till dessa i svenska och matematik. Talsyntes samt TPB tillstånd, kommer till hösten att finnas i alla bärbara datorer. Några elever ska ha tillgång till egen dator. Rekrytering pågår av en pedagog till lillfritids, och en lärare till F-3. Läraren ska ansvara för TIL, specialundervisning samt SVA. Vi är trångbodda och utnyttjar varje liten vrå. Lokalerna är inte anpassade efter den verksamhet som idag bedrivs. Under eftermiddagar har vi svårigheter att få lokalerna att räcka till. Elever med annat modersmål än svenska behöver utrymmen att arbeta i. Det är viktigt vid schemaläggning att se till att fritidsverksamheten påverkas så lite som möjligt. Inflytande- och mångfaldsperspektiv Varje elev har möjlighet att påverka sin skoldag, vad gäller innehåll och utformning. Vi har täta kontakter med föräldrar via veckobrev och e-post. Vi är en liten enhet där vi ser alla barn. När vi saknar kompetens inom företaget vänder vi oss till andra för stöd och handledning. EHT schemaläggs varje termin. 14/19

15 Vi har få elever med utländsk bakgrund men innevarande år erbjöds modersmålsundervisning på fem olika språk. Förskoleklass, årskurs 1-3 samt fritids arbetar tydligt med värdegrundsfrågor. Trygghetsgrupp finns och har under året haft flera samtal med grupper av barn, enskilda barn samt barn och föräldrar tillsammans. Likabehandlingsplan- och plan mot kränkande behandling finns. Planens utformning omarbetas inför 2012/2013. Vi har överlag goda resultat enligt VÅGA VISA vad gäller samarbete med vårdnadshavare. De bästa resultaten handlar om barnens skoldag, tiden mellan ca Vi behöver bli bättre på att kommunicera hur eleverna har det samt utvecklas på fritids, både i förskoleklass och fritids 1-3. Vi har ett väl fungerande föräldraråd, elevråd och klassråd. Dessa schemaläggs i början av terminen och läsåret. Alla familjer i årskurs 1-3 är indelade i familjegrupper och ansvarar för någon aktivitet under året. Vi arrangerar årligen en basar, tillsammans med en grupp föräldrar, övriga deltar, intäkterna går till våra fadderbarn i SOS barnbyar och annan välgörande verksamhet, i år Läkare utan gränser. Mål- och resultatstyrningsperspektiv VÅGA VISA kundundersökning kommuniceras och diskuteras på föräldraråd och i varje arbetslag under vårterminen. Den ligger till grund för nya utvecklingsområden. Sammanställning och uppföljning av resultat från diagnostiska och nationella prov kommuniceras till vårdnadshavare under utvecklingssamtal. Uppföljning av läroplanens mål kommuniceras till vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och skriftliga omdömen. Övriga mål för verksamheten samt medarbetarenkät som genomfördes april 2012, följs upp och utvärderas av ledningsgruppen. Rektor har under tre år deltagit i den statliga rektorsutbildningen. Det senaste årets studier, har krävt mer tid än föregående år. Det har inneburit frånvaro pga. seminarier samt självstudier. Verksamheten och lärarlaget kräver och behöver ledning på plats. Utformningen av den lokala arbetsplanen svarar inte mot det arbetssätt och den målformulering vi vill arbeta efter. Inför arbetsåret 2012/2013 kommer ledningsgruppen att se över strukturen. För mycket av lärarnas arbetstid går åt till skriftlig dokumentation och för lite till finns kvar att ägna åt planering och reflektion kring undervisningens utformning och konsekvenserna av den. Innevarande år har mycket energi och tid ägnats åt implementering av Lgr 11. Översyn har skett av IUP, ÅP, skriftliga omdömen och elevledda utvecklingssamtal. Förhoppningen är att de nya dokumenten och rutinerna ska underlätta lärarnas arbete samt göra elever och föräldrar än mer delaktiga. 15/19

16 16/19

17 Aktuella utvecklingsområden Normer och värden Område Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund I mars 2012 genomförde Skolinspektionen tillsyn av Rälsen Norrviken. Planen måste omstruktureras och kompletteras. Vår kurator är delaktig i arbetet och kommer att introducera det nya tankarna för samtliga pedagoger i augusti Utveckling och lärande/kunskaper Område 1. SVA 2. Höja nvån på undervisning i förskoleklass Bakgrund Vi har genom åren haft få elever med behov av undervisning i SVA, därav liten erfarenhet. Vi behöver skapa rutiner för arbetet samt beställa elevmaterial. Nya läromedel, till digital tavla, samt elevmaterial beställt i svenska och matematik. Samma serie som åk 1, för att skapa goda förutsättningar och smidiga samarbeten. Kompetensutveckling för förskoleklassens pedagoger är aktuell. Utbyte och samarbete kommer att ske med lärare åk /19

18 Ansvar och inflytande Område Fritidshemmet Bakgrund Vi fortsätter att utveckla vårt fritidskoncept, lillfritids och storfritids. Kommunikation och samarbetsformer behöver utvecklas. Föräldrars insyn och kännedom om elevernas tid på fritids måste öka. Öka elevernas möjligheter att påverka utformandet av verksamheten, elevinflytande. Övergång och samverkan/omvärld Område Utveckla samarbetet förskoleklass och årskurs 1 Bakgrund Hitta fungerande samarbetsformer för årskurs 1 och förskoleklass, i temaarbete, svenska och ev. matematik. Lillfritids, hitta samarbetsformer, utifrån vad som är bäst för eleverna. Tillsammans, hur och när? Var för sig,hur och när? 18/19

19 Bedömning och betyg Område IUP paketet, dvs. skriftliga omdömen, elevledda samtal, IUP samt ev ÅP Bakgrund Utifrån arbetet med Lgr 11 samt tillsyn av Skolinspektion, sjösätta det arbete som gjorts under 2011/2012. Utvärdera i november 2012, fungerar det som vi planerat? Vad kan vi göra för att förenkla/underlätta för elever/lärare? Andra utvecklingsområden Område Ett gott samspel, elever -pedagoger, pedagoger- pedagoger, pedagoger-föräldrar Bakgrund Avsluta studiecirkel i Vägledande samspel, vilket också varit en satsning inom arbetet med Lgr 11. För att vi alla ska trivas på arbetsplatsen och eleverna ska utvecklas och ges goda förutsättningar att nå målen. 19/19