Dnr Kdn 2017/68 Konstsnöanläggning inriktningsbeslut, återremiss

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden Dnr Kdn 2017/68 Konstsnöanläggning inriktningsbeslut, återremiss Förslag till beslut Kultur, demokrati- och fritidsnämnden beslutar att godkänna preliminär tidplan och att beslut av plats sker på nämndens sammanträde den 19 september. Ärendet i korthet Kommunfullmäktige har i investeringsbudgeten för 2017 beviljat 5 mnkr för anläggande av en konstsnöanläggning vid Ängsjö friluftsgård. Förvaltningen föreslog nämnden att på sitt sammanträde utvidga arbetet i projektet till att förutom Ängsjö även utreda ett anläggande vid Brukets skidanläggning. Ärendet blev dock återremitterat till förvaltningen med uppdrag att återkomma med plats och tidplan för anläggningen. Förvaltningens bedömning är att det i det skede arbetet befinner sig i nu inte går att välja plats eller presentera en definitiv tidplan. Förvaltningen föreslår att kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen godkänner informationen från förvaltningen. Handlingar 1 Förvaltningens tjänsteskrivelse Bakgrund Kommunfullmäktige har i investeringsbudgeten för 2017 beviljat 5 mnkr för anläggande av en konstsnöanläggning. I beslutet anges att anläggningen ska finnas på Ängsjö friluftsgård. Förvaltningen föreslog nämnden att på sitt sammanträde besluta att utvidga arbetet i projektet till att förutom Ängsjö även utreda ett anläggande vid Brukets skidanläggning. Ärendet blev återremitterat till förvaltningen med följande beslutssatser: Förvaltningen ska till nämndens majsammanträde presentera ett förslag med tidplan för anläggande och plats för placering av konstsnöanläggningen. Båda platserna anses ha naturliga förutsättningar för att kunna ha en konstsnöanläggning. Ett antagande är dock att det kan skilja ekonomiskt mellan de två platserna vad gäller kostnader för etableringen. Även myndighetsfrågor och praktiska förutsättningar kan skilja mellan dem. Mot bakgrund av detta önskade tj skriv konstsnoanl Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11, 3 tr Kultur-, demokrati- och fritidsnämndens kansli Postadress: JÄRFÄLLA Bo Majling, Programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (5) förvaltningen i det inriktningsbeslut som presenterades för nämnden den 4 april att båda platserna skulle utredas för etablering av en konstsnöanläggning. Överväganden Projektet ska resultera i en konstsnöanläggning som ger bra förutsättningar att bedriva längskidåkning. Anläggningen ska bidra till att skidsäsongen förlängs. Såväl diagonalåkning som skejt ska kunna bedrivas. En ambition är att spåret ska bidra positivt till folkhälsan och kunna användas av såväl barn och unga, motionärer samt elitåkare. Inriktningen är att kommunen kommer ha huvudansvaret för driften av konstsnöspåret men ambitionen är att ett brukarmedverkansavtal om viss skötsel ska tecknas med Järfälla Skidklubb. Förutsättningar Bruket och Ängsjö En anläggning i Bruket innebär en etablering i ett naturreservat. En eventuell etablering ska godkännas av bygg- och miljönämnden som är ansvarig tillsynsmyndighet för reservatet. Bedöms ingreppet i naturreservatet vara så pass stort att reservatsbestämmelserna måste ändras ska detta beslutas av kommunstyrelsen. En etablering i Ängsjö innebär att skog måste avverkas för att få till den nödvändiga spårbredden på minst sex meter. Ägare av skogen är Sollentuna Häradsallmänning vars styrelse måste ge ett godkännande till en skogsavverkning. Båda platserna har bristande tillgänglighet i och med bristfälliga allmänna kommunikationer. Ängsjö har busstrafik till och från under helger men ej under vardagar. Bussarna som går i riktning mot Bruket har Görvälns Griftegård som ändhållplats. Sannolikt kommer de flesta åkare ta sig till anläggningen med bil. Båda platserna är relativt välförsedda med parkeringsplatser. Vägen till Bruket är bred och rak och tillåter högre hastigheter än den smala vägen till Ängsjö som har en del 30-sträckor. Båda platserna ligger långt från befintlig bebyggelse så risken att störa boende är minimal. Vid Ängsjö kommer en ny motionscentral att byggas innehållande omklädning, dusch, bastu, café och eventuellt restaurant. Bruket erbjuder inte omklädning och dusch. Möjlighet till café finns i huvudbyggnaden om någon av de aktiva föreningarna i området kan driva det. Reservatsbestämmelserna tillåter inte att någon ny byggnad uppförs i området. Den nya motionscentralen kommer sannolikt öka attraktionskraften i sig för Ängsjö. Ett konstsnöspår kommer ytterligare öka på attraktionskraften för Ängsjö som besöksmål under vintertid. Bruket drar redan idag stora skaror av utförs- och snowboardåkare vid lämplig väderlek.

3 (5) Möjligheterna att ha värmestuga och vallabod är bra i Ängsjö. Möjligheterna i Bruket är svårare att bedöma idag då det måste till ett godkännande för att exempelvis under vintersäsongen ha någon mobil byggnad på plats för detta ändamål. Vattentemperaturen och tidpunkten då Mälaren fryser har betydelse för snötillverkningen. I regel har Mälaren is tidigare under säsongen vid Ängsjö än vid Bruket. Detta är erfarenheter från bland annat plogning av långfärdskridskobanan Vikingaslingan och banläggning av långfärdskridskoloppet Vikingarännet. Ju kallare vattnet är desto bättre går snötillverkningen. Dock är en vattentemperatur på minimum plus 2 grader mest lämplig, annars finns risk för frysrisk i slangar och munstycken. Luften bör ha en temperatur på 2-3 minusgrader vid normal luftfuktighet för att kunna börja tillverka snö. Även vindförhållandena har betydelse för val av lämplig plats. Öppna ytor med ogynnsam vind medför att mycket av den snö som sprutas blåser bort. Båda platserna har stora öppna ytor och där bör enbart kortare sträckor av spåret anläggas. Spårbredden i skogsterrängen bör vara så bred så att såväl natursnö som konstsnö faller i spåret och inte fastnar på omgivande grenar och buskar. Att få till ett spår med attraktiv terräng som passar allt från motionär till elit är också viktigt. Viss kupering måste vara möjlig att få till. Önskvärt är att få till spår på cirka 1,5-2 kilometer. I Ängsjö kan sannolikt delar av de belysta motionsspåren användas. I Bruket måste belysning etableras och i så fall, enligt förvaltningens förhandskontakter med miljöoch bygglovsförvaltningen, tas upp för beslut i bygg- och miljönämnden. Markförhållandena är inte fullt ut kända på varken Bruket eller Ängsjö. En nackdel är en stor andel berg där spåret ska dras då det fördyrar arbetet med rördragning etc i mark. Då några preliminära spår ännu inte finns dragna har markförhållandena ännu inte undersökts. Att i närheten av spåret anlägga en skidlekplats (gupp, hopp, banor, nedförs- och uppförsbackar med mera) för barn är ett mål i projektet. Platsens inriktning ska vara lära genom lek. Båda platserna bedöms vara lämpliga för detta ändamål. Tre olika typer av snötillverkning avses studeras i projektet: Lansar som har munstycken monterade i änden på rör och sprutar ut en blandning av vatten och luft under högt tryck. Lansar har fördelen att de är lätta och kan flyttas på hjul eller medar. De kan göras i olika höjd beroende på önskad kastlängd. Lansar kan också göras fasta efter spåret, exempelvis varje 75/100 meter. Elförbrukningen är hög och en central högtryckspump krävs. Fläktkanoner har kransar med munstycken som sprutar ut vatten under högt tryck i en luftström som alstras av fläkten. De har en kastlängd på meter och precisionen var snön hamnar är bättre än med lansarna. De är tunga och kräver maskinell hjälp vid flytt, exempelvis med en fyrhjuling. Ska fläktkanonerna vara mobila går de att få med en högtryckspump. Fasta fläktkanoner har dock i regel en central högtryckspump.

4 (5) Snö på hög eller snöfabrik. I detta fall sprutas snön på en plats och transporteras sedan ut i spåret. En relativt ny företeelse för att göra snö på hög är så kallade snöfabriker. Snöfabrikerna kan tillverka snö även i flera plusgrader. De är fortfarande under utveckling och är dyra att införskaffa och har en hög driftkostnad. Oavsett val av tillverkningsmetod av snö och plats krävs det investeringar i maskiner för att kunna sköta driften av spåret effektivt. Samtliga tre alternativ kräver preparering av den sprutade snön innan spårning kan påbörjas. Pistmaskin är i de flesta fall att föredra vid prepareringen. Tidplan I det projektdirektiv som håller på att tas fram anges tidplanen preliminärt enligt nedan: 2017 mars augusti: Utredning av plats och metodval för konstsnöanläggningen. Upphandling av konsulter och framtagande av förfrågningsunderlag september 2017 november: Inriktningsbeslut i kultur-, demokrati- och fritidsnämnden. Upphandling av entreprenör och anläggande av konstsnösspår december: Besiktning och överlämnande. Denna tidplan är alltså än så länge preliminär och får ses som en ambition då alla förutsättningar ännu inte är utredda. Barnkonsekvensanalys Anläggande av ett konstsnöspår är positivt för barn och unga. Det kommer vara möjligt för barn och unga att åka längdskidor i kommunen även under vintrar fattiga på natursnö. En skidlekplats med inbyggd skidpedagogik inbyggd i form av lära genom lek är ytterligare en positiv dimension. Ekonomiska konsekvenser I investeringsbudgeten för 2017 finns 5 mnkr beviljade för en konstsnöanläggning. Utöver detta kommer investeringar i maskinell utrustning att bli nödvändig för att tillverka och underhålla konstsnöspåren med god kvalitet. Medel för detta avses sökas i budget Investeringen resulterar i en kapitalkostnad på 650 tkr år 1 om kostnaden blir exakt 5 mnkr. Denna summa kommer belasta den internhyra som nämnden ska betala. Dessutom tillkommer preliminärt driftkostnader i storleksordningen tkr per år för belysning, el och maskindrift inklusive service och underhåll av dessa. Ökade personalkostnader kommer sannolikt uppstå. Ett driftbidrag till Järfälla Skidklubb för deras skötselåtaganden blir troligt. Ekonomisk kompensation för kapital- och driftkostnader kommer att sökas i budget De flesta konstsnöspår i landet är avgiftsbelagda och genererar därmed intäkter. Om så blir fallet med spåret i Järfälla kommer priser för dagkort, säsongskort etc föreslås i samband med förslaget om placering av spåret. En intäktskalkyl kommer också att redovisas.

5 (5) Slutsatser I det skede som arbetet med att etablera projektet konstsnöspår nu befinner sig i kan förvaltningen inte föreslå något av alternativen Bruket eller Ängsjö före det andra. Alla grundläggande förutsättningar befinner sig fortfarande i sin linda och kan därför inte bedömas slutgiltigt. Då detta har betydelse för hur tidplanen blir kan det inte med säkerhet sägas att den tidplan som preliminärt nu anges i projektdirektivet blir den slutgiltiga. Något första möte med Sollentuna Häradsallmänning har inte heller skett ännu. Försök att hitta mötestid pågår. Något förhandsbesked i vilken riktning ett beslut skulle tas av styrelsen har inte heller varit möjligt. Ett första inledande möte med bygg- och miljöförvaltningen om förutsättningarna för nyetableringar i naturreservat är planerat till den 5 maj. Kontakter med Järfälla Skidklubb har skett, såväl möten som ett gemensamt studiebesök på en konstsnöanläggning. Ett nytt studiebesök är planerat till den 12 maj. Kontakt avses även tas med Svenska skidförbundet. Förvaltningen föreslår att kultur-, demokrati- och fritidsnämnden godkänner preliminär tidplan och att beslut om plats sker på nämndens sammanträde den 19 september. Pernilla Järverot Kultur- och fritidsdirektör Bo Majling Programchef Expedieras Idrott och fritid Fastighetsavdelningen Järfälla Skidklubb