Dnr Kdn 2018/29 Rapportering av trygghetsskapande insatser

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Dnr Kdn 2018/29 Rapportering av trygghetsskapande insatser Förslag till beslut Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden 1. Kultur-, demokrati- och fritidsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens redovisning av sitt arbete till kommunstyrelseförvaltningen, i enlighet med kommunens trygghetsprogram. Ärendet i korthet Nämnderna i Järfälla samt Järfällahus AB ska årligen rapportera sina trygghetsskapande insatser med koppling till kommunens trygghetsprogram till det kommunala brottsförebyggande rådet. Handlingar 1 Förvaltningens tjänsteskrivelse Redovisning enligt anvisningar på speciell blankett. 3 Bilaga: Avsnitt Trygghet i LUPP-undersökningen. Bakgrund Nämnderna i Järfälla samt Järfällahus AB ska årligen rapportera sina trygghetsskapande insatser med koppling till kommunens trygghetsprogram till det kommunala brottsförebyggande rådet. Redovisning och nämndbeslut ska överlämnas till kommunstyrelseförvaltningen som även rapporterar genomförda insatser till kommunstyrelsen. Överväganden Nämnden har inte beslutat om några specifika trygghetsmål inom det egna uppdraget för En grundinställning för nämnd och förvaltning är dock att alla kultur-, demokrati- och fritidsnämndens verksamheter ska vara inkluderande och utövas på en för besökarna och utövarna upplevd trygg plats. Nedan redovisas hur nämndens verksamheter arbetat utifrån denna utsago under Kultur Kulturverksamheterna har ett värde i sig. Ett tillgängligt kvalitativt utåtriktat kulturutbud i alla kommundelar visar att samhället lever och främjar möten mellan grupper och individer. Genom olika kulturinsatser, exempelvis genom kulturskolan eller scenkonst, berikas invånarna med en meningsfull fritid. Genom en tilldelning i statsbidrag var det möjligt att under sommaren anordna lovaktiviteter med kulturteman för 6-15 åringar. Dessa arrangerades av såväl kommun som föreningsliv. Kulturskolan har bedrivit tj skriv rapp arb tryggh progr Kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11, 3 tr Kultur-, demokrati- och fritidsnämndens kansli Postadress: JÄRFÄLLA Bo Majling, utredare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (5) avgiftsfri verksamhet tillsammans med ett par grundskolor och en fritidsgård i socioekonomiskt utsatta miljöer. Just att ha råd att låta barn delta i aktiviteter utan att tänka på ekonomin innebar för många föräldrar en trygghet i sig. Ytterligare ett exempel på att främja möten och verka trygghetsskapande var Parkteaterns besök i Järfälla. För första gången kom Parkteatern till kommunen och erbjöd Järfällaborna scenkonst utan kostnad på hemmaplan, vilket lockade runt 500 besökare i olika åldrar. Under året har fortsatt arbete inför uppstarten av kultur- och aktivitetshuset pågått i dialog med föreningsliv och unga. Sammantaget bidrar alla dessa insatser till en känsla av trygghet. Idrott och fritid Fritidsverksamheten har ett inneboende trygghetsvärde i sig. Att det finns rikliga möjligheter att utöva fritidsaktiviteter organiserat, spontant enskilt eller spontant i grupp på anläggningar av olika slag eller i olika utomhusmiljöer visar att ett samhälle lever. Detta bidrar till en känsla av trygghet. Under sommaren anordnades exempelvis för andra året i rad väldigt mycket organiserade och öppna sommarlovsaktiviteter för åldern 6-15 (anordnade av såväl kommun som föreningsliv och organisationer). Genom en tilldelning på 1,1 mnkr i statsbidrag var det också möjligt att erbjuda många av aktiviteterna gratis. Just att ha råd att låta sina barn delta i aktiviteter utan att tänka på ekonomin innebar för många föräldrar en trygghet i sig. Fritidsgårdarna Att besökarna känner trygghet och tillhörighet är en förutsättning för att ungdomar ska få möjligheten att utveckla sin fulla potential på fritidsgården. Resultatet i den LUPP-undersökning som gjordes i slutet av 2017 visar att besökarna generellt känner sig trygga i verksamheten och på fritidsgården. Järfällas fritidsgårdar ligger i nivå ungefär lika som rikssnittet för de kommuner som deltagit i LUPP-undersökningen. Bibliotek Biblioteken är en del av det offentliga rummet, tillsammans med gator, torg och parker. Att bidra till hemkänsla och lokal identitet blir särskilt viktigt i till exempel Barkarbystaden, där praktiskt taget alla är nyinflyttade. Biblioteken är trygga mötesplatser för alla Järfällabor, för människor som annars kanske inte annars träffats. Att biblioteken finns centralt placerade i kommundelarna och är öppna dag-, kvälls-, helgdagar medför att människor i olika åldrar och med olika bakgrund rör sig i kommundelscentrumen. Ett öppet bibliotek innebär ytterligare ett fönster som det lyser ur och detta förmedlar en känsla av öppenhet och trygghet. Demokrati Under oktober och november genomförde kansliet en undersökning av ungas livsvillkor, Lupp Elever i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet har svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen för årskurs 8 är 87 %. För gymnasiet är svarsfrekvensen 44 %. Sett till enbart eleverna på Järfälla gymnasium är svarsfrekvensen 72 %. I bilaga framgår resultatet för området Trygghet i sin helhet. Nedan följer en sammanfattning.

3 (5) Trygghet på olika platser Ungdomarna fick svara på en fråga om hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen. En högre andel, drygt 90 %, är alltid eller oftast trygga hemma, i bostadområdet, på väg till eller från skolan samt i skolan. På stan/i centrum är det ställe där ungdomarna känner sig minst trygga. Detta gäller framför allt tjejerna. Gymnasietjejerna svarar också i lägre grad än övriga att de alltid eller oftast känner sig trygga på ungdomens hus/fritidsgård. Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att resultatet i Järfälla är på en liknande nivå. Tjejer på gymnasiet känner sig något mindre trygga på stan i Järfälla (66 % alltid eller oftast trygga) vid en jämförelse till rikssnittet, där 75 % av gymnasietjejerna svarar detsamma. Trygghet per bostadområde Det framgår att det inte finns några stora skillnader i andelen som svarar att de alltid eller oftast är trygga i bostadsområdet. Det syns inte heller några större skillnader per kön. Om man däremot avgränsar och endast ser på andelen som svarat att de alltid är trygga i bostadsområdet, finns det vissa skillnader. Exempelvis framgår det att unga som bor i Viksjö i högre grad än unga i övriga bostadsområden alltid känner sig trygga. I Viksjö svarar 60 % att de alltid är trygga i bostadsområdet. I övriga bostadsområden är andelen mellan 40-50%. Vad gäller på stan/i centrum svarar dock unga som bor i annat område i lägre grad än unga i övriga bostadsområden att de alltid eller oftast känner sig trygga. Det som också framgår tydligt är att tjejer i lägre grad än killar svarat att de alltid eller oftast känner sig trygga på stan/i centrum. Mobbning och trakasserier I denna del redovisas frågor som rör utsatthet för mobbning och trakasserier. Som tidigare nämnt är utsatthet för mobbning något som tydligt påverkar hälsan. Vad som framgår är att 28 % av tjejerna och 16 % av killarna har blivit mobbade eller trakasserade enstaka gånger eller en längre period det senaste halvåret. Det framgår således att det finns en tydlig könsskillnad i denna fråga. Det är en liknande andel som utsatts i rikssnittet för lupp Det är ganska jämnt per bostadsområde, men en något högre andel av unga som bor i Viksjö rapporterar att de utsatts. En majoritet av de som utsatts för mobbning eller trakasserier svarar att det skett i skolan. Orättvis behandling Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. 14 % totalt har svarat att de blivit orättvist behandlade flera gånger under det senaste halvåret. En relativt stor andel anger även att de blivit utsatta någon gång, totalt 29 % anger detta. Det är en större andel tjejer än killar som svarat att de under det senaste sex månaderna blivit orättvist behandlade.

4 (5) Bland dem som utsatts för orättvis behandling har majoriteten svarat att de känt sig felaktigt behandlade av andra elever eller ungdomar eller personal på skolan. 26 % av de som utsatts vet inte varför de blev orättvist behandlade. Bland killar som utsatts anger en relativt hög andel, 21 %, att det var på grund av etnisk tillhörighet. Vid en fördjupad analys av frågan om orättvis behandling framgår det att unga med utomeuropeisk bakgrund i högre grad än unga med övrig bakgrund svarar att de flera gånger under det senaste sex månaderna utsatts för orättvis behandling. 18 % av unga med utomeuropeisk bakgrund har utsatts flera gånger att jämföra mot 11% bland övriga. Av dessa svarar 35 % att de blev orättvist behandlade på grund av etnisk tillhörighet och 17 % svarar att det var på grund av religion eller trosuppfattning. Det framgår också att unga som angett att de har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning i högre grad än övriga anger att de utsatts för orättvis behandling. Av unga som svarat att de har en funktionsnedsättning eller sjukdom svarar 21 % att de utsatts flera gånger. Motsvarande siffra bland unga som inte har någon nedsatt funktion eller sjukdom är 10 %. Inom demokratiarbetet har ett samarbete genomförts med trygghetssamordnaren och polisen gällande ungdomsambassadörer. Sjutton feriepraktikanter anställdes under sommaren, varav hälften genomförde en undersökning av ungas upplevelse av trygghet i Järfälla kommun i samverkan med trygghetssamordnaren och polisen. Resultatet har bland annat använts i den samverkansöverenskommelse som träffats mellan kommunen och polisen. Förvaltningsövergripande Nämnden har finansierat de vuxen- och trygghetsvandringar som pågått under hela året i Jakobsbergs centrum samt på Söderhöjden-Tallbohov under fredags- och lördagskvällar. De föreningar som vandrat har fått ett förningsbidrag på 756 kronor per kväll de vandrat. Totalt har varit fyra föreningar varit engagerade i vandringarna under Under Valborgsmässohelgen, skolavslutningarna samt Lucia har vandringarna utökats. Förstärkning av vandringarna personellt har skett vid speciella trygghetssatsningar i Jakobsberg i området runt pendeltågstationen samt i samband med en dödsskjutning i Tallbohovsområdet. Barnkonsekvensanalys Ett rikt fritids- och kulturliv för alla åldrar ger ett samhälle liv och bidrar till både faktisk och upplevd trygghet. Ekonomiska konsekvenser Det trygghetsskapande arbetet ingår i ordinarie verksamhet och har inte genererat några avvikande ekonomiska konsekvenser. Slutsatser Förvaltningen föreslår att kultur-, demokrati- och fritidsnämnden överlämnar förvaltningens redovisning av sitt arbete till kommunstyrelseförvaltningen.

5 (5) Pernilla Järverot Kultur- och fritidsdirektör Bo Majling Programchef Expedieras Kommunstyrelseförvaltningen Idrott och fritid Järfälla Kultur Järfälla Bibliotek Järfälla Fritidsgårdar