Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Socialnämnden Dnr Son 2013/259 Kartläggning av profilboenden och utredning av behovet av profilboenden i Järfälla Förslag till beslut Socialförvaltningen s förslag 1. Socialnämnden beslutar att inte gå vidare och utreda profilboende i den definition som är kopplad till valfrihet inom särskilt boende i dagsläget. Ärendet i korthet Socialförvaltningen har av socialnämnden fått i uppdrag att utreda behovet av profilboenden. Det finns flera olika definitioner. Profilboende som en boendeform framtagen för personer med särskilda behov utifrån någon form av gemensam sjukdomsdiagnos och funktionsnedsättning finns redan idag i Järfälla. Profilboende som en boendeform med inriktning utifrån intressen eller med inriktning mot språk, etnicitet, religion, tradition eller sexuell läggning är ofta kopplade till någon form av valfrihet och kräver visst upptagningsområde, rätt stora målgrupper, ett behov som varar över tid, samt en viss överproduktion av platser för att möjliggöra valfrihet. Därmed medför LOV i dessa boenden en ökad kostnad för tomma platser. Idag försöker kommunen tillgodose personers behov av intresseinriktning genom möjligheter att få individuella eller gemensamma aktiviteter utifrån de behov som kommer fram vid den individuella planeringen och dokumenteras i den enskildes genomförandeplan. Traditionella och religiösa behov kan i viss mån mötas på samma sätt. Förvaltningen föreslår att profilboenden kopplade till valfrihet i särskilt boende inte utreds vidare i dagsläget. Handlingar 1. Socialförvaltningens skrivelse Bakgrund Socialförvaltningen har av socialnämnden fått uppdrag att utreda behov av profilboende. I denna kartläggning och utredning behövs också en definition av vad profilboende är. Analys och överväganden Profilboende är ingen vedertagen term i betydelsen att den finns inskriven i lagar eller kan sökas på av socialstyrelsens webbplats Kartläggning av profilboenden, tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3, 3 tr., Jakobsberg Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Postadress: JÄRFÄLLA Inger Brandell, verksamhetskonsult Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (5) En genomgång av olika dokument gällande så kallade profilboenden ger vid handen att det finns olika typer av profilboenden: Profilboenden som boendeform framtagen för personer med särskilda behov utifrån någon form av gemensam sjukdomsdiagnos och funktionsnedsättning. Ett profilboende av detta slag kan till exempel vara inriktat på demens eller specifika demenssjukdomar, Parkinsons sjukdom, Huntingtons, dövhet, dövblindhet, psykiatriska diagnoser eller olika typer av hjärnskador. Profilboenden med inriktning utifrån intressen. Ett profilboende av detta slag kan till exempel vara inriktat på litteratur, film, teater, historia, konst och hantverk, informationsteknik, mat och dryck, sång, musik och dans, natur, trädgård och utevistelse, djur med mera. Profilboenden med inriktning mot språk, etnicitet, religion, tradition eller sexuell läggning Ett profilboende av detta slag kan till exempel vara inriktat på finska, persiska eller andra språk, judiska traditioner, HBT-personer, med mera. Vilka för- respektive nackdelar finns med profilboenden? Profilboenden generellt Målsättningen med profilboende är, oavsett inriktning, att anpassa boendet efter den enskildes behov. Om detta fungerar optimalt kan det ha fördelar för den enskilde. Om behoven förändras motsvarar profilerna kanske inte det som efterfrågas och det finns risk att profilboendena alltså inte fungerar över tid. Även när det gäller behovet av enheter för personer med demens och personer med omvårdnadsbehov har det hänt att enheter behövt omvandlas då behoven förändrats mycket över tid. Detta innebär vissa svårigheter i samband med övergången. Som ett exempel kan då en person med omvårdnadsbehov antingen få flytta eller bo kvar i sin lägenhet på en enhet med bara personer med demens. Om många personer måste flytta skapas problem både för den enskilde, anhöriga, personal och rent administrativt. De profilboenden som bygger på någon form av valfrihet kräver också en viss överproduktion av platser för att möjliggöra valfrihet. Profilboenden för personer med särskilda behov utifrån funktionsnedsättningar Profilboenden som är en boendeform som är framtagen för människor med särskilda behov utifrån någon form av gemensam sjukdomsdiagnos och funktionsnedsättning kan vara funktionella utifrån ett planeringsperspektiv, men också utifrån den enskildes perspektiv: Ofta kan dessa enheter behöva planeras utifrån funktionsnedsättningar avseende antal platser, utformning som underlättar perception med mera. Personalen kan jobba utifrån en specialinriktning och fördjupa sig i hur man bemöter personer med demens, psykiska funktionsnedsättningar eller andra sjukdomar som profilboendet inriktat sig på. I Järfälla finns en form av profilboenden i bostäder med särskild service för personer under 65 år som har psykiska funktionsnedsättningar eller som ingår i person-

3 (5) krets 1 LSS (utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd). Det finns också enheter på särskilda boenden för äldre som har inriktning somatiska omvårdnadsbehov, demens eller psykiska funktionsnedsättningar. I Järfälla har dessa boendeformer hittills inte kallats profilboenden, även om de har haft den karaktären. Järfälla kan också köpa platser om det finns behov för någon form av funktionsnedsättning där omvårdnad och stöd inte kan ges i de bostäder med särskild service och särskilda boenden som finns inom kommunen. Profilboenden med inriktning utifrån intressen Profilboenden med inriktning utifrån intressen har hittills främst använts i kommuner med kundval genom lag om valfrihetssystem (LOV) i särskilda boendeformer. Den bakomliggande tanken är att den som har ett stort intresse ska kunna söka sig till ett boende som har denna profil och där också kunna träffa andra med samma intressen. Möjligheten att skapa gemenskap runt ett intresse är en fördel med denna form av profilboende och också det som anses skapa nöjdhet bland de personer som får önskat profilboende. För att det ska bli ett reellt val för den enskilde om man har kundval i särskilda boendeformer krävs dock en viss överproduktion av bostäder med särskild service som den enskilde kan välja ibland. I annat fall får man kanske inte sitt förstahandsval. Detta innebär, ur ett profilboendeperspektiv, att den historieintresserade kanske får flytta till ett boende för natur, trädgård och utevistelse, vilket troligen inte är vad han eller hon förväntat sig av ett profilboende. Det är ofta så att den som är äldre och flyttar till ett särskilt boende också har så stort behov av stöd och omvårdnad att han eller hon inte orkar flytta ytterligare en gång när en plats vid rätt profilboende så småningom blir ledig. Ett argument som kan tala mot eller åtminstone inte för ett profilboende är att den enskilde, oavsett intresse och form av särskilt boende, ska ha möjlighet att utöva sitt intresse så länge ork och intresse finns, även om boendet inte är profilerat. Ett profilboende får alltså inte bara ha inriktning mot den profil man tilldelats, utan måste också öppna sig för allas intressen och planera in dessa. Idag är uppdraget till utförarna i alla boendeformer att i planering tillsammans med den enskilde ta reda på personens intressen och ta vara på dem, och föra in dessa aktiviteter i genomförandeplanerna. Med profilboenden kan det finnas en risk att den valda profilen och planeringen för denna går före den enskildes olika intressen. Profilboenden med inriktning mot språk, etnicitet, religion etc. Profilboenden med inriktning mot språk, etnicitet, religion, tradition eller sexuell läggning grundar sig på tanken att personer med en etnisk, språklig, social, religiös eller sexuell bakgrund får sina behov bäst tillfredsställda tillsammans med likasinnade. Det som kan anföras som ytterligare en fördel är att det är enklare ur planeringssynpunkt att alla som har ett visst modersmål eller en viss tradition finns på samma ställe och man på så sätt bättre kan tillvarata den enskildes önskemål. För en person med demens är ofta det första språket det som blir lättast att förstå, även om personen varit svensktalande större delen av sitt liv. Därför kan det vara en fördel att den enskilde får prata sitt förstaspråk, vare sig det är svenska, finska, spanska, arabiska, persiska eller något annat språk.

4 (5) En nackdel som kan anföras mot denna typ av profilboende är att den innebär en segregering av äldre personer. Det finns möjlighet att ta tillvara äldre personers bakgrund på särskilda boenden genom att man firar flera nyår, har personal som både kan svenska och persiska och som försöker fånga och tillfredsställa olika önskemål vad gäller mat, dryck och traditioner. Om en profilering av detta slag är aktuell måste också en utredning om vilka språk, vilken etnicitet med mera, som boendena/enheterna ska inriktas mot, så att det finns ett verkligt behov som står sig över tid. Profilboende med inriktning mot språk, etnicitet, religion, tradition eller sexuell läggning har inte prövats fullt ut i Järfälla. Vid ombyggnationen av Tallbohov infördes en profilerad enhet inriktad på äldre personer med finska som modersmål, då finska är ett stort språk i Järfälla. Det visade sig att det var svårt att få finskspråkiga personer till denna enhet och den kom efter hand att också bebos av personer med annan språklig bakgrund än finska. Järfälla kommun köper ibland platser vid judiska hemmet, men köp av detta slag tillhör undantagen. Det finns idag inte några särskilda boenden för HBT-personer, men ett 55 + boende för HBT-personer är under planering i Stockholm. Kombinerade behov Sammanfattningsvis så kan man urskilja tre olika definitioner och innebörder av ordet profilboende. Om två av dem, eller alla tre, skulle finnas parallellt så finns svårigheter att uppfylla behov hos alla målgrupper. Kommer det att finnas möjlighet att välja språkinriktning (till exempel persiska, spanska eller finska) oavsett om man har somatiska behov, demens eller psykisk funktionsnedsättning? Kommer det att finnas möjlighet att välja boende med inriktning musik om man har spanska som modersmål och psykisk funktionsnedsättning? Det är svårt att ha lösningar som både omfattar omvårdnadsbehoven (somatiska behov, demens, psykisk funktionsnedsättning) och en valmöjlighet avseende inriktning mot intressen liksom mot språk, etnicitet och religion. Antalet personer med behov av särskilt boende i en kommun är för liten för att kunna spaltas upp i flera olika målgrupper och delmålgrupper. Ekonomiska konsekvenser Profilboenden som inriktar sig på intressen, och i viss mån även språk, etnicitet och religion, bygger på att någon ska välja boende utifrån sina intressen eller annan inriktning. Kundval genom LOV i särskilda boenden och bostad med särskild service måste, om det ska finnas reella valmöjligheter, vara kopplade till att det finns flera möjligheter och många platser att välja bland. Det innebär i sin tur att kommunen måste ha en viss överproduktion av platser i boendena för att kunna tillfredsställa olika önskemål. Detta skiljer insatser som särskilt boende och bostad med särskild service från tjänster som är tim- eller dygnstjänster som hjälp i hemmet, ledsagarservice, avlösarservice, boendestöd eller korttidsboende och daglig verksamhet. Det innebär också att boendena blir dyrare på grund av tomställning av platser som inte just då är valda.

5 (5) Slutsatser Det första som måste göras är att definiera ordet profilboende. Möjligheten att ha profilboende kopplat till särskilda behov utifrån funktionsnedsättningar finns idag både inom och utom Järfälla. Om socialnämnden bestämmer sig för att använda denna definition så finns det redan profilboenden i Järfälla. Profilboenden som inriktar sig på språk, etnicitet, religion och tradition finns, men endast utanför Järfälla och kommunen kan köpa platser vid behov. Det har hittills inte funnits så stora behov inom Järfälla att ett boende eller ens en enhet kunnat fyllas. Profilboende med inriktning på intressen måste, för att bli intressant, kunna kombineras med val för den enskilde. För att införa LOV i särskilt boende måste flera aspekter beaktas till exempel möjligheten till reell valfrihet, det vill säga att det måste finnas platser att välja bland. Detta måste kopplas till viss överproduktion och därmed merkostnader. I detta fall måste man alltså överväga inte bara kostnader, utan också det faktum att den enskilde redan i dag ska ha möjlighet att utöva sina intressen utifrån vilja och ork inom alla våra särskilda boenden. Socialförvaltningen ser det inte som lämpligt att gå vidare med utredning av profilboenden kopplade till LOV inom bostad med särskild service/särskilt boende innan socialnämndens ekonomi är i balans. Behovet av aktiviteter torde kunna lösas genom individuella respektive gemensamma aktiviteter inom respektive särskilt boende. Johan Bergman Socialdirektör Marie Weckström Programchef Expedieras Marie Weckström Inger Brandell