BKA - Barnkonsekvensanalys

Transkript

1 BKA - Barnkonsekvensanalys Prövning för barnets bästa Kulturpeng och fritidscheck Jenny Johansson Berggren

2 (6) Innehåll 1. BAKGRUND SYFTE METOD SLUTSATSER BKA- PRÖVNING AV BARNETS BÄSTA CHECKLISTA BKA- PRÖVNING AV BARNS BÄSTA BARN OCH UNGAS RÖSTER OM SIN FRITID SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 5

3 (6) 1. BAKGRUND Enligt barnkonventionen artikel 3 ska: alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barnkonventionen är också tydlig i att ansvariga myndigheter ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12). 2. SYFTE För att tydliggöra och lyfta barns rättigheter enligt FNs konvention om barnets rättigheter redogörs i varje beslut fattat i nämnd eller styrelse (Kst 2016/182) inom Järfälla kommun beslutets förväntande konsekvenser för barn genom så kallade barnkonsekvensanalyser (BKA). 3. METOD Första steget i en BKA är att bedöma graden av barnets eller barnens påverkan av beslutet. Olika beslut påverkar i olika grad barn som grupp eller enskilda barn. För att bedöma påverkan på barn har kultur- demokrati- och fritidsförvaltningen utarbetat ett förslag till bedömningsmodell för prövning av Barnets bästa. Bedömningsmodellen innehåller en kort checklista vilken alla ärenden oavsett bedömd påverkan på barn ska svara utifrån. Bedömningsmodellen innehåller även stöd för att avgöra omfattningen av den aktuella BKA som ska genomföras. 4. SLUTSATSER BKA - PRÖVNING FÖR BARNETS BÄSTA Utifrån barnkonsekvensanalysen bör följande beaktas: Följ upp och utvärdera de faktiska konsekvenserna av införandet av Kulturpeng och fritidscheck för barn i Järfälla. Förslagsvis bör tre till fem fokusgruppsintervjuer med barn och unga genomföras för utvärdering av beslutet, en sådan utvärdering bör göras vid behov dock senast efter tre till fyra terminer efter införandet. Följ särskilt upp ungas nöjdhet och föreningsaktivitet i utsatta områden med lägre andel föreningsaktiva barn och unga (LUPP och dialog). Följ upp i dialog med barn upplevelsen av utbud och kötider/tillgängliga platser. 5. Checklista BKA - Prövning för barns bästa 1. Beslutets förväntade påverkan för barn/barnet Inte alls, till viss del, påverkar, påverkar rör barn direkt eller för barnets bästa: Införandet av kulturpeng och fritidscheck bedöms ha stor inverkan på barn och ungas fritid. Förslaget syftar till att skapa goda förutsättningar för barn och ungas möjligheter till en kvalitativ och givande fritid. Förslag att införa kulturpeng och fritidscheck är för barnets bästa i Järfälla. I och med att kulturpeng och fritidscheck är helt

4 (6) nytt i Järfälla bör rutiner för utvärdering och dokumentation tas fram för att se effekter och konsekvenser för barn på lång sikt. Förslagsvis bör tre till fem fokusgruppsintervjuer med barn och unga genomföras för utvärdering av beslutet, en sådan utvärdering bör göras vid behov dock senast efter tre till fyra terminer efter införandet av Fritidscheck och kulturpeng. 2. Antas beslutet påverka barn/barnet i framtiden? Barns tillgång till en kvalitativ och givande fritid kommer även i framtiden påverka barn. Att barn uppmuntras till rörelse och aktivt deltar i föreningsliv eller andra sociala grupper och sammanhang är viktigt för individens hälsa och folkhälsan. Insatser för att främja detta bedöms därför vara viktigt både för barn och vuxna i framtiden. 3. Vilka positiva alternativt negativa konsekvenser kan beslutet ha för barn/barnet? Finns intressekonflikter? Möjligheter/ positiva konsekvenser; Förbättrade möjligheter för barn och ungdomar att delta i fritids- och föreningsverksamhet. Minskade köer. Större variation/utbud av aktiviteter. Större tillgänglighet och spridning till barn vars föräldrar inte är föreningsaktiva eller drivande i att placera barn i fritidsaktiviteter. Risker/negativa konsekvenser; Efterfrågan blir större än utbudet. Deltagandet ökar så mycket att det blir svårt att upprätthålla godtagbar kvalitet. Antal anläggningar/tillgängliga tider räcker inte för att täcka det ökade behovet. Intressekonflikter; Inga intressekonflikter utifrån bedömning av barnets bästa kan innan genomförande redogöras för. Intressekonflikter, negativa och positiva konsekvenser bör utvärderas i dialog med barn. 4. Har barn/barnet hörts i frågan? Ja, barn har tillfrågats kring vad de gör på fritiden, hur de väljer aktivitet och sin fritid i allmänhet. Barnen intervjuades vid olika prova på - aktiviteter som genomfördes runt om i Järfälla kommun under sportlovet vecka 9, Barns fritid diskuterades även vid 2018 års barnhearing. Resultat från LUPP (MUCFs enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som tillfrågar unga i årskurs 8 grundskolan samt årskurs 2 i gymnasiet om fritidsutbud och ungas fritidsvanor har även används i underlaget.

5 (6) 6. BARN OCH UNGAS RÖSTER OM SIN FRITID 1. Föreningsaktivitet Unga i Järfälla kommun är enligt LUPP i lägre grad föreningsaktiva jämfört med rikssnittet. 54 % av Järfällas unga i årskurs 8 är föreningsaktiva rikssnittet ligger på 62,6%. Mottsvarande siffror för årskurs 2 på gymnasiet är 38,6% (Järfälla) jämfört med 49,9% (rikssnitt). Lägst andel föreningsaktiva av elever i årskurs 8 med 36,4% föreningsaktiva är elever som går på Tallbohovsskolan. Högsta andel föreningsaktiva i kommunen är elever som går vid Vittra Jakobsberg, de anger i LUPP en föreningsaktivitet på 59,6% vilket fortfarande är under rikssnittet. Skillnaden mellan föreningsaktiva ungdomar skiljer sig mycket mellan kommundelar, som mest med 19 %. På frågor kring nöjdhet med sin fritid svara 88,8 % av Järfälla ungdomarna årskurs åtta att de är nöjda med sin fritid, rikssnittet på samma fråga är 90 %. Av elever i områden med låg föreningsaktivitet svara 75 % att de är ganska eller mycket nöjda med sin fritid, elever vid Tallbohovsskolan utöver det i högre grad mer oroade för sina föräldrars/vårdnadshavares ekonomi än resterande delar av kommunen. 2. Barnhearing- Barns fritid Barnen som deltog var alla i stort nöjda med sin fritid. Fotboll- Många barn efterfrågar fler konstgräsplaner, någon har hört att konstgräs är dåligt för miljön, men de önskar sig mjukare underlag än grus då det gör ont att ramla på grus. I två av grupperna pratar elever om att det är kö för att börja spela fotboll och att barnen önskar att det fanns fler platser så fler kan börja på fotboll. Bad och badhus-badhuset är mycket uppskattat. Många barn pratar om badhuset, om att rutschkanorna är roliga men att det skulle finnas fler, de pratar också om att det ibland är lite oroligt vid rutschkanorna så en badvakt eller likande på plats vid rutschkanorna efterfrågas. Någon tycker att det kan vara lite skräpigt vid barnbassängen. Även frågor kring att bygga utomhusbassäng vid badet kom upp i samtalen. Musik och kultur-de barn som går på kulturskolan är nöjda med den. Att det går att göra musik på Station 7 nämndes av något barn som särskilt bra. Till och från; tillgänglighet- Under diskussionen kring fritid var det fler barn som diskuterade mörka skogspartier, dålig belysning på cykel- och gångbanor vilket skapar otrygghet till och från fritidsaktiviteter. Barnen efterfrågade trafikljus och pratade om att det kan vara mycket avgaser när många tar bil till och från skola och fritidsaktiviteter. Några barn pratade om att det var isigt på cykelvägar vilket gör att det är svårt att cykla. 3. Samtal med barn om barns fritid Hur många aktiviteter och hur ofta? De barn som intervjuades hade en till tre aktiviteter arrangerad av förening/ kommunal kulturskola per vecka. Ett av de äldre barnen tränar en av sina tre aktiviteter två ggr/vecka. De flesta barnen är nöjda med två eller tre aktiviteter i veckan. Ett barn uppger att hen bara får välja en aktivitet och valde judo för att det verkade roligt. Hur väljer barnen aktiviteter? Många barn provar på saker de tycker är roliga, inte så många väljer för att ens vänner gör en aktivitet utan för att de själva varit intresserade. Många berättar att de provat många olika aktiviteter. Cirka

6 (6) hälften av barnen som intervjuades berättar att föräldrar är aktiva i den sport/aktivitet som de utövar. Tre av barnen berättar att de har ett starkt engagemang och i detta fall att de älskar hästar, att de inte har någon förälder som ridit. En av de mer aktiva berättade på frågan om varför hen valt ridning som aktivitet att hen alltid varit intresserad, men att hen inte har så många vänner i ridsporten eftersom det är en dyr sport. Till och från sin aktivitet- De äldre barnen åkte mestadels själva med kollektivtrafik till sin aktivitet, de yngre fick skjuts av vårdnadshavare alt mor/farföräldrar. Någon åkte kommunalt med vårdnadshavare då de inte har tillgång till bil. Något barn nämnde att vårdnadshavare eller mor-/farföräldrar betalar avgiften. 7. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Sammanfattningsvis visar LUPP att unga Järfällabor i lägre grad är föreningsaktiva än unga runt om i landet. Dock anger de i lika hög grad sig nöjda eller mycket nöjda med sin fritid som rikssnittet. Utmärkande är att elever vid Tallbohovskolan är i lägre grad föreningsaktiva, i lägre grad nöjda med sin fritid och i högre grad oroade för familjens ekonomi. Barnen vid intervjuerna svarade att de valde sport/aktivitet utifrån framförallt intresse men deltog också i gemensamma aktiviteter som sina föräldrar. De flesta barnen hade två aktiviteter per vecka och de flesta tyckte att två-tre aktiviteter/vecka var bra. Kötiden för ridning verkar vara ett stort hinder för de med resurser. Även kötider för fotbollsträningar lyftes vid barnhearingen. Många uppskattar prova på tillfällen för att få möjlighet att prova. Utöver själva aktiviteten är tillgängligheten, att barnet med eller utan vuxen kan ta sig till och från aktiviteten viktig för att skapa en kvalitativ och givande fritid för barn i Järfälla. Förslag; Följ upp och utvärdera de faktiska konsekvenserna för barn i Järfälla. Förslagsvis bör tre till fem fokusgruppsintervjuer med barn och unga genomföras för utvärdering av beslutet, en sådan utvärdering bör göras vid behov dock senast efter tre till fyra terminer efter införandet av kulturpeng och fritidscheck. Följ särskilt upp ungas nöjdhet och föreningsaktivitet i utsatta områden med lägre andel föreningsaktiva barn och unga. Följ upp i dialog med barn upplevelsen av utbud och kötider/tillgängliga platser.