Tjänsteskrivelse 1 (5)

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (5) FRN 2010/57 Fritidsnämnden Inriktningsbeslut införande av ridskolecheck Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att införa en ridskolecheck för unga i ålder år där ridskolecheck har giltighet inom Nacka kommun samt för anläggningar och dess operatörer som erhållit auktorisation och godkänts av Nacka kommun samt att anläggningshyror och/eller annan ersättning för kommunägda ridskolor justeras så att kommunens kostnader för dessa minimeras vid införandet av ridskolechecken. 2. Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt punkten 1 ger Fritidsnämnden enheten Park & Fritid i uppdrag utarbeta förslag till tidpunkt för införandet, auktorisation avseende kravspecifikation på anordnare/anläggningar samt administrativa bestämmelser för den som erhåller tjänsten samt för anordnare. 3. Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt punkten 1 ger Fritidsnämnden enheten Park & Fritid i uppdrag att utarbeta ett förslag till uppsökande ridverksamhet som syftar till att nå vissa särskilda grupper såsom unga med låg köpkraft, unga med annan etniskt bakgrund än svensk och unga med funktionsnedsättning. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslöt att uppdra till Fritidsnämnden att utreda förutsättningar för utformning av en ridskolecheck eller liknande i syfte att öka tillgängligheten för unga i Nacka att utöva ridning som fritidsaktivitet. Fritidsnämnden beslöt , 4, att ge enheten Park & Fritid i uppdrag att utveckla formerna för att pröva en ridskolecheck. Fritidsnämnden har informerats om utredningen vid nämndens sammanträde samt Enheten föreslår att en ridskolcheck utformas på ett liknande sätt som kommunens musikskolecheck, där ett antal anordnare av musikskola har auktoriserats av kommunen. Ett antal intresserade ridskolor kan auktoriseras, kommunfullmäktige fastställer ridskoletaxa samt ett ersättningsbelopp till anordnare av ridskoleverksamhet. Kommunen kommer att svara för viss administration och uppföljning av verksamheten, bland annat för att garantera att verksamheten uppfyller önskvärda kvalitetskrav. Förslaget innebär ett förstärkt ekonomiskt stöd till de som vill ägna sin fritid åt ridning och hästsport, med syfte att göra verksamheten billigare för den enskilde och på så sätt göra ridningen mera tillgänglig för flera. Samtidigt blir kommunens särskilda stöd till ridsporten tydligare då dagens subventionerade hyra och verksamhetsstöd ersätts med en ersättning per prestation. Kommunen ges möjlighet att ställa krav på innehåll och kvalitet samt möjlighet att göra uppföljningar för den verksamhet som erhåller ekonomiskt stöd från kommunen. Postadress Besöksadress Telefon E-post Nacka kommun Nacka info@nacka.se sms Växel Direkt Mobil Fax Organisationsnummer

2 Nacka kommun 2 (5) Förslaget innebär att alla barn och ungdomar i åldern år ska erbjudas möjlighet att ta del av ridskolechecken, i mån av platstillgång. De ridskolor som vill kunna erbjuda ridskola med kommunalt stöd ges möjlighet att hos kommunen ansöka om auktorisation för ridskolecheck. I och med att ridskolor erbjuds att ansöka om att bli auktoriserade för ridskolecheck föreslås att anläggningshyror och/eller annan ersättning för kommunägda ridskolor justeras så att kommunens kostnader för dessa minimeras vid införandet av ridskolechecken. Enheten utgår för närvarande att ca 20 % av flickorna och 1 % av pojkarna i åldersgruppen år skulle efterfråga plats i en ridskoleverksamhet. Detta motsvarar ungefär barn och ungdomar. Befintlig ridskoleverksamhet på Velamsund kan idag erbjuda ca 500 barn och ungdomar ridskola. Med ytterligare ett stall kan Velamsund ta emot ca 900 barn och ungdomar. För att kunna möta en förmodad efterfrågan och för att uppnå valfrihet och konkurrens är det önskvärt med ett utökat utbud av ridanläggningar. Bedömningen är att det på sikt är önskvärt att utbudet ökas så att ridning kan ske på minst tre större anläggningar i kommunen. Även med en betydligt lägre avgift för ridning är det osäkert om det är möjligt att nå vissa grupper med ridverksamheten. Flera studier visar att unga med låg köpkraft, unga med annan etniskt bakgrund än svensk och unga med funktionsnedsättning sällan eller aldrig deltar i ridverksamhet. Därför föreslår enheten att den ska utarbeta ett förslag till uppsökande ridverksamhet som syftar till att nå dessa grupper. För en sådan verksamhet kan det behövas särskild finansiering. Ärendet I beredningen av ärendet har enheten samarbetat med flera olika aktörer med kunskap om ridning. En ny modell för att stödja unga som vill rida på fritiden kan utformas på ett liknande sätt som kommunens musikskolecheck. En sådan modell kan innebära att kommunen skulle auktorisera ett antal anordnare av ridskola utifrån en kravspecifikation, till exempel avseende innehåll och omfattning. De barn och ungdomar som vill ta del av checken betalar en avgift till kommunen och anordnaren av verksamheten erhåller en ersättning från kommunen per deltagare och termin. Därmed får anordnaren en prestationsbaserad ersättning samtidigt som kommunen kan ställa krav på till exempel kvalitet, omfattning och innehåll och får en insyn över hur kommunens subventioner används. Införandet av en ridskolecheck innebär att ridverksamheten får en ny form av verksamhetsstöd. I och med att en ny form av verksamhetsstöd för ridning införs föreslås att kommunens drifts- och produktionskostnader för kommunalt ägda anläggningar ska finansieras inom ramen för detta verksamhetsstöd. Flertalet ridanläggningar i regionen erhåller idag både subventionerad anläggningshyra och kommunalt utökat verksamhetsstöd för driften. Även med detta stöd ligger en genomsnittlig terminsavgift i regionen på ca kronor. Med föreslagen ridskolecheck läggs fokus på att ersätta de faktiska utförda prestationerna, det vill säga antalet ridskolelektioner. Förslaget innebär också att det ska bli en lägre deltagaravgift som ska göra det möjligt för flera att ägna sin fritid åt ridning. För att en ridskoleanordnare ska få någon form av kommunalt ekonomiskt stöd behöver anordnaren alltså prestera ridskoleverksamhet enligt ridcheckmodellen. De ridskolor som vill ingå i systemet kommer att behöva ansöka om auktorisation hos kommunen. Ett system med en check, ett kundvalssystem, som modell för att finansiera och tillhandahålla individuella tjänster, utgår från att det finns flera anordnare att välja mellan. Den enskilde ska ha möjlighet att välja den anordnare som man anser bäst kan tillhandahålla den verksamhet man vill delta på. Systemet utgår från att kvalitetskonkurrens är verksamhetsutvecklande och leder till en bättre och effektivare verksamhet. I nuläget bedrivs ridverksamhet i större omfattning

3 Nacka kommun 3 (5) enbart av Nacka ridhus AB, som har sin verksamhet förlagd till Velamsund. För att systemet ska fungera i enlighet med kommunens intentioner bör på sikt flera aktörer tillkomma. Alla intresserade aktörer inom kommunen som kan uppfylla de villkor som kommunen fastställer, bör ges möjlighet att ansöka om auktorisation. På sikt bör ridverksamheten finnas på tre större ridskolor. Utöver Velamsund och den nya planerade anläggningen vid Källtorp kan ridverksamheten Compass i anslutning till Fisksätra vara ett tredje alternativ. Därmed ges varje anläggning även en möjlighet att anordna verksamhet för yngre barn och seniorer som inte omfattas av ridskolechecken. Med tre ridskolor skulle även tillgängligheten öka rent geografiskt, vilket skulle underlätta för familjer med begränsade möjligheter att skjutsa sina barn till fritidsaktiviteter. I och med ett införande av en ridcheck kommer kommunen svara för auktorisationsförfarande och uppföljning, viss samordnad information, gemensam kö samt för administration av ridchecken. Vid införandet av ridskolechecken kommer anläggningshyror och/eller annan ersättning för kommunägda ridskolor justeras så att kommunens kostnader för dessa minimeras. En konsekvens av införandet av ridskolecheck blir att anordnare som hyr kommunägda ridskoleanläggningar ska svara för de faktiska produktions- och driftskostnaderna, till exempel räntor, avskrivningar, drift och underhåll eller motsvarande. Det kan finansieras med ersättningen för ridskolechecken. Därmed ges alla anläggningar, oavsett ägare, mer likvärda förutsättningar för verksamheten och en konkurrensneutralitet mellan olika anordnare uppstår. Förslaget med ridcheck innebär med andra ord att de kommunala medel som kan avsättas för att finansiera ridanläggningar övergår till att finansiera checksystemet. Därmed får anordnaren inte ersättning för att man ansvarar för en anläggning utan en ersättning per presterad efterfrågad ridskolelektion. Initialt kan Fritidsnämnden hyra ridanläggningar av kommunens fastighetskontor på samma sätt som nämnden hyr andra kommunalt ägda idrottsanläggningar. Aktörerna som bedriver ridskoleverksamhet kan antingen ges möjlighet att nyttja anläggningen, genom så kallat nyttjandeavtal, mot viss subventionerad hyra eller så ges aktören ett uppdrag att svara för driften av verksamheten och anläggningen, såsom driftsoperatör. Då den äldre gruppen unga tar del av fritidsutbudet i betydligt lägre grad än de yngre och de äldre flickorna är den grupp som i minst utsträckning tar del ett fritidsutbud är det särskilt angeläget att prioritera denna grupp. Genom att prioritera åldersgruppen år med detta verksamhetsstöd främjas idrottens mål att få äldre ungdomar att stanna kvar samtidigt som man motverkar en barnifiering av fritiden. Om satsningen faller väl ut är det möjligt att successivt utöka modellen till att även omfatta barn från 9 år. Enheten bedömer det som rimligt att antalet i åldern år som är intresserade av ridskola är ca 20 % av flickorna och 1 % av pojkarna. Detta motsvarar ungefär barn och ungdomar. Med de ridskolor som verkar inom kommunen idag är det inte möjligt att möta denna efterfrågan. Befintlig ridskoleverksamhet på Velamsund kan erbjuda ca 500 barn och ungdomar ridskola. Med ett ytterligare ridhus är det möjligt att utöka verksamheten på Velamsund till ca 900 barn och ungdomar. Ridskolechecken föreslås omfatta en ridlektion om 90 minuter per vecka under 18 veckor per termin. Varje lektion ska omfatta högst 45 minuter teori och häst/stallvård samt minst 45 min uppsutten tid på häst eller ponny. Utöver detta kan respektive verksamhetsanordnare erbjuda ytterligare ridlektioner med en egen prissättning som inte omfattas av kommunens ridskolecheck.

4 Nacka kommun 4 (5) Många ungdomar, primärt flickor, väljer att rida under ett antal år under sin uppväxt. Enligt fritidsvaneundersökningen från 2009 är det ca 17 % av flickorna i åldersgruppen år som rider, bland de yngre är andelen ridaktiva större. Det finns även en betydande grupp som vill börja rida, men som inte gör det. Orsaker till att man inte rider kan vara brist på ridskoleplatser, att ridskola saknas i den egna kommundelen men även att det i många grupper anses för dyrt att rida. Ridning är idag tillsammans med ishockeyn en av de dyrare fritidsaktiviteterna. Ridsporten kostar för föräldrarna i genomsnitt kronor per år. I detta ingår avgifter, utrustning och resor. Motsvarande kostnader för ishockeyn är kronor. I denna studie ingår de tio största idrotterna, och de billigaste idrotterna är gymnastik som kostar föräldrar i genomsnitt kronor samt fotboll kronor. Uppgifter om i vilken omfattning olika aktiviteter subventioneras, till exempel genom låga avgifter för nyttjande av kommunala anläggningar, saknas men anses vara betydande. Idrottsutredningen SOU 2008:59 lyfter fram att utövandet av idrott är ojämnt fördelat. I utredningen konstateras att pojkar idrottar mera än flickor och rika idrottar mera än fattiga. Utredningen visar tydligt att alla inte har samma möjligheter att delta i idrottsaktiviteter idag, där en viktig faktor är den ekonomiska sidan. En studie från Luleå Tekniska Universitet från 2009 visar att faktorer som familjers disponibla inkomst och etnicitet också är avgörande för val av fritidsaktiviteter. Idag är antalet ridande från områden där antalet socioekonomiskt svaga familjer är dominerande lågt, likaså är gruppen ridande med utomeuropeisk bakgrund lågt. En verksamhetscheck av detta slag ska betraktas som ett förstärkt verksamhetsstöd i syfte att få en deltagarkostnad som kan uppfattas som mer rimlig än dagens avgifter och därmed möjlig att betala för flertalet intresserade. Det är dock svårt att bedöma om den föreslagna modellen kommer att ge unga ur socioekonomsikt svaga familjer eller barn till föräldrar med utomeuropeisk bakgrund tillräckliga förutsättningar för att kunna utöva ridning som fritidsintresse. För denna grupp kan det behövas särskilda insatser utöver den föreslagna ridchecken. Även gruppen unga med funktionsnedsättning kan behöva särskilda insatser. En sådan modell kan innebära ytterligare subventioner för vissa grupper under en begränsad tid eller ett högre ersättningsbelopp för anordnare. Enhetens synpunkter Enheten föreslår att ett system med en ridskolecheck införs successivt i flera steg. I ett första steg föreslås kommunen beslutar om systemvalet d.v.s. att ridskolecheck med giltighet i Nacka kommun ska införas, nivå för taxa och egenavgift, vilken åldersgrupp som omfattas av ridskolechecken samt att checkens användning förutsätter av kommunen godkänd auktorisation. Vid tidpunkten för införandet justeras anläggningshyror och/eller annan ersättning för kommunägda ridskolor så att kommunens kostnader för dessa minimeras. Alla aktörer med verksamhet i Nacka kan ansöka om auktorisation. I nästa steg behöver kommunen besluta om kravspecifikation för att erhålla auktorisation att vara anordnare av ridskola i Nacka. Därtill ska kommunen besluta om tidpunkten för införandet samt hur många checkar som kan erbjudas. Enheten anser att modellen kan ge fler unga möjlighet att ägna sig åt ridning då avgiften med förslaget blir betydligt lägre än idag samtidigt som kommunen kommer ges möjlighet att påverka och kontrollera kvalitet, omfattning och innehåll. Därför föreslår enheten nämnden att fatta beslut om att föreslå kommunfullmäktige att införa en ridskolecheck enligt föreslagen modell. Samtidigt bedömer enheten att det, trots den föreslagna lägre deltagaravgiften, kommer att finnas en betydande grupp unga som inte har ekonomiska möjligheter att rida. För att nå vissa

5 Nacka kommun 5 (5) grupper som i mindre utsträckning deltar i ridverksamhet, till exempel socioekonomiskt svaga grupper eller unga med utomeuropisk bakgrund kan det behövas en mer aktivt uppsökande verksamhet och ytterligare subventioner. Enheten bedömer också att unga med vissa funktionsnedsättningar kan behöva en mer anpassad ridverksamhet vilket förutsätter en ökad ersättning till anordnarna. Enheten föreslår därför att den ges i uppdrag att ytterligare utreda dessa frågor. Thomas Sass Utvecklingsledare för fritidsområdet