Dödsstraff och fysisk bestraffning är tillåtet. Korruption och maktmissbruk inom rättsväsende och regering utgör ett allvarligt problem.

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Maldiverna 2013 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna År 2008 antogs en ny konstitution under dåvarande presidenten Mohamed Nasheed som stärkte de grundläggande fri- och rättigheterna avsevärt, men det finns fortsatta problem med dess tillämpning. President Nasheed avgick i februari 2012 efter två månader av protester understödda av oppositionen. Den delvis våldsamma processen ledde till ett omstritt maktskifte och en utveckling som innebar en tillbakagång vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. I samband med maktskiftet 2012 rapporterades om övervåld av polis samt icke-konstitutionella arresteringar och gripanden. Inget fall har ännu lett till åtal. Flera fall av våld, trakasserier, husrannsakningar och gripanden av journalister har rapporterats sedan Flera pågående korruptionsåtal avslutades efter maktskiftet. Såväl högsta domstolens ingripanden under presidentvalsprocessen som återupptagandet av vilande åtal mot oppositionspolitiker hösten 2013 har kritiserats. Dödsstraff och fysisk bestraffning är tillåtet. Korruption och maktmissbruk inom rättsväsende och regering utgör ett allvarligt problem. Religionsfriheten är begränsad och den strikta tolkningen av islam innebär omfattande inskränkningar i människors rättigheter och yttranden som anses stå i strid med islam är förbjudna och förnekandet av Muhammeds existens är straffbelagt. Mission av icke-muslimska religioner är förbjuden. Domares stränga uttolkning av sharia innebär bland annat omfattande begränsningar av kvinnors rättigheter. Under 2013 uppmärksammades internationellt ett fall när en ung flicka som utsatts för incest av en familjemedlem dömdes till spöstraff

2 2 för att ha haft sex utanför äktenskapet, vilket föranledde protester från bland andra EU. Vad gäller rätten till arbete är arbetslösheten hög, nära 30 procent, och flera gästarbetare arbetar under slavliknande förhållanden. Diskriminering mot kvinnor förekommer och flickor och kvinnor som är hushållsanställda är särskilt utsatta. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Maldiverna har ratificerat följande centrala FN-konventioner om mänskliga rättigheter: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights, ICCPR, 2006, samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt, 2006, men inte det andra protokollet till FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter om dödsstraffets avskaffande. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR, 2006 men inte det fakultativa protokollet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om enskild klagorätt. - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD, Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women, CEDAW, 1993, samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt, Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CAT, 2004, samt det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr, Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, 1991, samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter, 2004, respektive om handel med barn och barnpornografi, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, CPRD, 2010, men inte det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om enskild klagorätt.

3 3 - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court, ICC, Rapportering till FN-systemets konventionskommittéer har skett, dock kan det noteras att några av rapporterna lämnats in sent och ett fåtal är utestående. År 2006 utfärdade den maldiviska regeringen en stående inbjudan till FN:s samtliga särskilda rapportörer. Under perioden har FN:s särskilda rapportörer för rätten till bostad, för yttrandefrihet samt för domare och juristers oberoende besökt landet. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga rapporter om politiska mord, avrättningar eller påtvingade försvinnanden. Fysisk bestraffning förekommer i enlighet med landets strafflagstiftning och under 2011 dömdes 98 personer till spöstraff, huvudsakligen för utomäktenskapliga sexuella relationer. Majoriteten av dessa personer var kvinnor. Slaveriliknande situationer förekommer. Särskilt utsatta är utländska gästarbetare där arbetsgivare har underlåtit att betala ut löner och konfiskerat pass för att omöjliggöra hemresa. Även kvinnor som har hushållsarbeten har genom hot eller våld tvingats att stanna kvar i landet mot sin vilja. Övervåld av polisen har rapporterats, särskilt i samband med president Nasheeds avgång i februari 2012 och de protester som ägde rum. Bland offren återfanns politiker, parlamentariker och anhängare från Nasheeds parti, Maldivian Democratic Party,MDP. Polisens integritetskommission, med ansvar för att granska felaktigt agerande hos polis och militär, utredde 29 anmälningar varav sex fall rekommenderades leda till åtal. Ingen har dock ännu åtalats. Maldivernas kommission för mänskliga rättigheter,hrcm, har rätt att besöka landets fängelser och häkten utan förhandstillstånd från regeringen. Kommissionen har lyft fram ett antal områden där det finns utrymme för förbättringar, inklusive efterlevnad av rådande regler, kategorisering av fångar och förekomst av narkotika och vapen på anstalterna. Det finns ingen särskild anstalt för unga lagöverträdare. Interner särskiljs inte heller med hänsyn till typ av brottslighet, medicinskt tillstånd eller säkerhetsriskbedömningar.

4 4 Överbelagda fängelser är ett problem. Internerna erbjuds vissa möjligheter till att delta i religiösa sammankomster, utbildning och arbete inom tillverkningsindustri eller vägbyggen. Efter rekommendationer från HRCM och en FN-rapport från 2011 antogs i december 2013 ny lagstiftning dels mot tortyr, dels för förbättring av förhållandena i fängelserna. 4. Dödsstraff Dödsstraff finns med som möjlig påföljd i landets strafflagstiftning. Det finns inga uppgifter om verkställd dom sedan självständigheten 1965 och sedan tidigare laga kraftvunna domar har konsekvent omvandlats till livstids fängelse av presidenten. Landet röstade för FN-resolutionen om moratorium 2010 men avstod Det förekommer en politisk debatt om dödsstraffet. Den tidigare presidenten Nasheed var för ett avskaffande, medan nuvarande president Yameen har sagt sig vara mot ett avskaffande. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Enligt konstitutionen är frihetsberövanden utan rättslig prövning olagliga och utgör grund för skadestånd. Enligt uppgifter skedde emellertid arresteringar och kvarhållanden i strid med konstitutionens bestämmelser i samband med maktskiftet i februari I upptakten till presidentvalet 2013 greps även flera politiker från oppositionspartiet MDP och ett antal vilande mål mot oppositionspolitiker återupptogs. Enligt uppgifter från den icke-statliga organisationen Maldivian Democracy Network syftade gripandena till att förhindra oppositionspolitikerna att delta i valen. Husarrest förekommer liksom förbud att lämna sin hemö. Personer som gjort sig skyldiga till brott kan även förvisas till en annan ö. Det finns inga rapporter om att människor tvingats i exil, även om det finns som möjlig straffpåföljd i maldivisk lagstiftning. Medborgarskap beviljas endast muslimer. Alla maldiviska medborgare har rätt att röra sig fritt inom landets territoriella gränser, lämna landet samt återvända. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Förtroendet för rättsväsendet uppges vara lågt hos allmänheten. Fall av bestickning och maktmissbruk har uppmärksammats och FN:s särskilda rapportör för domare och juristers oberoende riktade 2013 kritik mot stora delar av rättsväsendet. Rapportören påtalade även att det var av vikt att utreda

5 5 anklagelser om brott mot mänskliga rättigheter begångna under den tidigare presidenten Gayooms styre Konstitutionen anger att rättsväsendet ska vara oberoende och självständigt i förhållande till den verkställande makten, men FN:s särskilda rapportör för domare och juristers oberoende kritiserade 2013 maktdelningen och menade att den verkställande makten hade inflytande över rättsväsendet med möjlighet att påverka rättsskipningen. Maldiverna tillämpar både civilrätt och islamsk sharialag. Huvudsakligen tillämpas civilrätten, men i fall där lagstiftning saknas eller i familjeärenden tillämpar domarna sharialagen. Domstolsväsendet består av tre olika instanser; Trial Courts, High Courts och Supreme Court. Högsta domstolens domare utses av presidenten i samråd med rättskommissionen, Judicial Service Commission, och godkänns genom en parlamentarisk omröstning. Domare i lägre instanser utses av rättskommissionen. Enligt konstitutionen måste domare bekänna sig till sunnitisk islam, ha uppnått en ålder av 25 år och inte vara dömda för brott. Domare i högsta domstolen måste vara över 30 år gamla, ha sju års erfarenhet av domar- eller advokatyrket samt ha en examen i islamsk sharialag eller juridik. Parlamentet har rätt att avsätta domare som anses vara inkompetenta eller som gravt misskött sitt ämbete. Det rapporteras att domare vid flera tillfällen mottagit mutor och att uppskattningsvis en fjärdedel av dem är dömda för brott, liksom att brist på domare och jurister har fått till följd att flera ämbeten tillsatts av personer utan relevant erfarenhet och utbildning. Under presidentvalet 2013 kritiserade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter högsta domstolen för att obstruera valrörelsen och underminera den demokratiska processen genom att skjuta upp, ogiltigförklara och förhala valomgångarna. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter var även bekymrad över att gamla åtal återupptagits mot oppositionspolitiker samt att högsta domstolen gjort uttalanden att upplösa organisationer som kritiserat dess beslut. Konstitutionen anger även att en person ska betraktas som oskyldig till dess att motsatsen bevisats samt att alla ska ha rätt till juridiskt biträde och rättvis prövning. Domstolsförhandlingarna ska hållas inom skälig tid av en oberoende domstol och för det fall utredning av fall skett i strid med gällande lagstiftning finns en rätt att få saken prövad i domstol. Flera större fall av korruption uppdagades under före detta president Nasheeds mandatperiod, men efter maktskiftet i februari 2012 upphävde domstolarna ett stort antal av dessa åtal. Den statliga kommissionen mot korruption har även

6 uttryckt frustration över att endast ett fåtal av uppmärksammade fall har lett till åtal. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer för tjänstemän, domare, politiker och andra personer med anknytning till rättsväsendet eller regeringen i Maldiverna. Rättskommissionen, Judicial Service Commission, JSC, kritiserades 2013 av FN:s särskilda rapportör för domare och juristers oberoende för att ha misstolkat sin uppgift genom att aktivt blockera eller förhindra åtal mot domare. Poliserna som utreddes i samband med våldsdåden vid maktskiftet i februari 2012 har inte blivit åtalade, trots uppmaning från polisens integritetskommission. Maldiverna rankades som nummer 134 av 178 länder i Transparency Internationals korruptionsindex för 2011, en förbättring sedan 2010 då de innehade plats Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet I konstitutionen garanteras alla medborgare yttrande-, tryck-, mötes- och föreningsfrihet. Även pressfrihet och källskydd inkluderas. Yttranden som står i strid med islam är emellertid förbjudna. Yttrande- och pressfriheten förbättrades efter de konstitutionella förändringarna 2008 och parlamentsvalet Antalet privata radiostationer ökade och de första privatägda tv-kanalerna startade sändningar De nya informationskanalerna bidrar till en mer varierad nyhetsrapportering och ett bredare utbud. Det saknas dock lagstiftning om sändningstillstånd och avtal skrivs direkt med staten. Det ger medieutgivarna ett svagt rättsligt skydd. Situationen försämrades emellertid efter maktskiftet 2012 på grund av de samhälleliga och politiska oroligheterna. Flera fall av våld, trakasserier, husrannsakningar och gripanden av journalister har rapporterats. Bland de mer uppmärksammade fallen återfinns ett knivangrepp på journalisten Ismail Hilath Rasheed och överfall på två journalister från tv-kanalen Raajje TV. Tidigare hade de uteslutits från presskonferenser hos presidenten och polisen på grund av kritiskt rapporterande. Raajje TV:s kontor i Malé sattes i brand hösten Censur och andra typer av statliga inskränkningar förekommer på internet, ofta kopplat till religion. Ministry of Islamic Affairs, MIA, beordrade 2008 en nedläggning av en kristen hemsida, med motivering att budskapet kunde ha en negativ inverkan på troende muslimer. År 2011 tvingades bloggen Hilath.com lägga ned på grund av att innehållet uppfattades som anti-islamskt. Bloggen, 6

7 som drevs av ovan nämnde Hilath Rasheed, var känd för att förespråka religiös tolerans och föra en öppen diskussion om homosexualitet. Det finns inga uppgifter om inskränkningar av akademisk frihet, men många akademiker sägs utöva självcensur. 9. Mötes- och föreningsfrihet Alla organisationer faller under Association Act. Lagen ställer krav på årlig rapportering och ger regeringen möjlighet att upplösa föreningar som inte uppfyllt kraven två år i rad. Våren 2013 framhöll inrikesministern att 1300 ideella föreningar, cirka 70 procent av landets föreningar, borde upplösas för att ha underlåtit att rapportera till staten. Uttalandet medförde omfattande internationell kritik. Organisationerna upplöstes inte, men Maldivernas kommission för mänskliga rättigheter riktade kritik mot regeringen för att utöva påtryckningar och hot mot icke-statliga organisationer. Efter att Transparency Maldives, en undergrupp till Transparency International, kritiserat högsta domstolens agerande i samband med valrörelsen 2013 inledde den dåvarande regeringen en utredning om upplösning av organisationen för att ha utmanat rättsordningen undersökningen har inte fullföljts av den nya regeringen. Rätten att bilda fackföreningar är lagstadgad. Rapporter finns om att anställda som har strejkat inom turismnäringen har avskedats och svartlistats. Mötesfriheten respekteras i allmänhet, men det finns enstaka rapporter om att demonstranter kvarhållits utan legitim orsak och om polisiärt övervåld. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religionsfriheten är begränsad. Konstitutionen föreskriver att islam (sunni) är statsreligion, vilket tolkas som att alla medborgare måste vara muslimer. Efter ändringar i konstitutionen 2008 kan en icke-muslim inte beviljas medborgarskap. I februari 2012 bröt sig flera personer in på Maldivernas nationalmuseum och förstörde buddhistiska och andra föremål som härrörde från tiden innan Maldiverna var islamskt. The Supreme Council of Islamic Affairs har rätt att bevilja licenser till imamer, godkänna religionsundervisningen i skolor och utvisa utlänningar som propagerat för andra religioner än islam. Flera medlemmar av det muslimska partiet Adhaalath har utsetts till ledande poster inom rådet. 7

8 8 Icke-muslimer, vilka inkluderar det stora antal gästarbetare som är bosatta i landet, har rätt att utöva sin religion om det sker privat. Det är förbjudet för icke-muslimska missionärer att försöka omvända människor eller anordna offentliga gudstjänster. Import av religiösa symboler är inte tillåten. Religiös litteratur får importeras endast för personligt bruk. Enligt tidningsuppgifter åtalades en man 2009 efter att ha förnekat Allahs existens samt Muhammeds status som profet. Mannen tog tillbaka sina uttalanden inför domstol. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Maldiverna är en konstitutionell flerpartidemokrati där presidenten är statsoch regeringschef samt överbefälhavare. Presidenten och vicepresidenten väljs genom allmänna val för en mandatperiod om fem år med möjlighet till omval för ytterligare en mandatperiod. Presidenten föreslår ministrar som sedan måste godkännas av parlamentet. Parlamentet, Majlis, utgör den lagstiftande församlingen och beslutar om statens budget. Det består av en kammare med 77 ledamöter från 21 administrativa områden. Ledamöterna väljs på fem år. Alla medborgare över 18 år har rösträtt. Det första demokratiska presidentvalet ägde rum Mohamed Nasheed blev Maldivernas förste demokratiskt valda president. Därmed avslutades president Maumoon Abdul Gayooms 30-åriga maktinnehav. Nasheed avgick från posten i februari Händelseförloppet är omstritt och Nasheed har hävdat att avgången var framtvingad. En statlig utredning har slagit fast att maktskiftet var legitimt men det framhålls också att flera statliga instanser agerade klandervärt i sammanhanget. Den 9 maj 2009 hölls det första demokratiska parlamentsvalet, vilket bedömdes som relativt fritt och rättvist. I valet deltog sammanlagt 465 kandidater, varav 211 representerade 11 olika partier och 254 var partipolitiskt obundna. Av röstberättigade röstade 79 procent I september 2013 hölls det första presidentvalet sedan Valobservatörer från bland annat EU och Samväldet bedömde att den första valomgången var fri och rättvis, men resultatet ogiltigförklarades av högsta domstolen på begäran av en av presidentkandidaterna. Valet fördröjdes ytterligare då högsta domstolen sköt upp planerade omval, något som medförde kritik från bland annat FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Abdulla Yameen, kandidat för Progressive Party of Maldives, PPM, och halvbror till före detta

9 president Gayoom, vann slutligen valen i november med knapp marginal över Nasheed. Korruption inom den maldiviska regeringen och parlamentet är omfattande. Maktmissbruk är straffbart men lagen efterlevs inte i någon större utsträckning. Landets antikorruptionskommission har begränsade resurser och menar att lagens definition av korruption är för snäv. 9 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Konstitutionen fastslår alla medborgares rätt att fritt välja arbete, att arbeta i en trygg arbetsmiljö, få en rättvis lön och ges lika möjligheter till befordran. Konstitutionen, tillsammans med Employment Act som trädde i kraft 2008, garanterar en lagstadgad minimilön och rätten att organisera sig fackligt. Minimilönen tillämpas dock inte i praktiken och lagen förbjuder inte diskriminering eller uppsägning på grund av facklig verksamhet. De organisationer som har bildats spelar en begränsad arbetsrättslig roll och har snarare karaktären av arbetstagarföreningar än fackförbund. Arbetslösheten ligger enligt UNDP på 28 procent. Landets första arbetsdomstol inrättades 2009 och behandlar klagomål som bland annat rör uppsägningar utan föregående varning och anställning utan formella avtal. Rättsprocesserna är ofta långdragna och komplicerade. Antalet olagliga gästarbetare beräknas till personer och människosmuggling uppskattades i en officiell utredning år 2011 vara Maldivernas näst mest inkomstbringande industri efter turismen. En ny lag mot människosmuggling antogs i december Gästarbetare rapporteras ha utnyttjats vid ett stort antal tillfällen och under hösten 2013 införde regeringen i Bangladesh ett temporärt förbud för dess medborgare att flytta till Maldiverna på grund av uppmärksammade missförhållanden. Situationer som i hög utsträckning påminner om tvångsarbete förekommer bland utländska gästarbetare samt bland kvinnliga hushållsanställda. Gästarbetare rapporterar att deras pass har tagits ifrån dem, att de inte mottagit överenskommen lön och att de genom våld eller hot om våld tvingats att stanna kvar. Det har förekommit att anställda inom turistnäringen trakasserats av arbetsgivare och polis när de krävt bättre arbetsförhållanden.

10 10 I maj 2009 blev Maldiverna medlem i ILO men det dröjde till januari 2013 innan landet ratificerade de åtta centrala konventionerna. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa I takt med den ekonomiska tillväxten har indikatorerna för hälsa gradvis förbättrats. Enligt FN:s bedömningar har Maldiverna kommit långt i uppfyllandet av milleniemålen, bland annat genom en minskning av barna- och mödradödligheten. Det förekommer stora regionala skillnader. Höga transportkostnader och brist på långsiktiga strukturella lösningar leder till att många öar saknar specialiserad sjukvård. En annan utmaning är bristen på utbildad sjukvårdspersonal. Enligt Maldivernas kommission för mänskliga rättigheter är tillgången till rent dricksvatten otillräcklig. Metoderna för uppsamling och lagring av vatten är bristfälliga och långsiktiga lösningar saknas. 14. Rätten till utbildning Utbildning är inte obligatorisk, men staten tillhandahåller en grundläggande och avgiftsfri grundskola för alla barn. Läskunnigheten är cirka 94 procent. Enligt 2012 års statistik börjar 94 procent av alla barn skolan. Efter grundskolan, som omfattar barn i åldrarna 6-12 år, fortsätter 84 procent att studera fram till 15 års ålder medan endast 19 procent studerar fram till 17 års ålder. Könsfördelningen är jämn bland de lägre klasserna, medan det huvudsakligen är pojkar som studerar i den senare delen av tonåren. Möjligheten till högre utbildning är begränsad, men ett tiotal högskolor och universitet finns i landet. Utbildningssektorn lider alltjämt av knappa resurser, undermåliga lokaler och brist på personal. 17 procent av statsbudgeten (7 procent av landets BNP) allokerades till utbildning år 2011 enligt en rapport från Världsbanken. Enligt FN:s Human Development Index, HDI, har den genomsnittliga maldiviska medborgaren 6 års utbildning, medan de barn som börjar skolan idag förväntas erhålla 12 års utbildning. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Maldiverna är ett av de länder i Asien som ligger närmast uppfyllandet av FN:s milleniemål. Enligt HDI från 2013 rankas landet som nummer 104 och ligger därmed över det regionala medelvärdet. Mellan 2000 och 2012 har den förväntade livslängden ökat med 7 år. Under samma period har Maldivernas bruttonationalinkomst (BNI) per capita ökat med 59 procent.

11 FN:s särskilda rapportör för rätten till bostad konstaterade efter sitt besök 2008 att det rådde brist på bostäder. Efter tsunamin 2004 omplacerades många maldiver efter att deras hem totalförstörts. År 2012 levde fortfarande personer i tillfälliga hem. Stigande bostadspriser och en ökad inflyttning till huvudstaden Malé bidrar till bostadsbristen. Klimatförändringar kan komma att utgöra ett allvarligt hot mot landets existens, vilket föranlett den maldiviska regeringen att inta en proaktiv roll inom ramen för de internationella förhandlingarna om klimat och hållbar utveckling. 11 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Rådande könsroller och otillräcklig tillgång till barnomsorg begränsar möjligheterna för kvinnor att aktivt delta i arbetslivet. Av kvinnorna är 58 procent förvärvsarbetande jämfört med 79 procent av männen. Fördelningen mellan kvinnliga och manliga tjänstemän inom statsförvaltningen är jämn och löneskillnader mellan könen uppges vara små. Kvinnor har formellt sett samma möjligheter som män att kandidera till samtliga offentliga ämbeten, men i praktiken innehar få kvinnor dessa roller. I den 17 personer starka regeringen återfinns tre kvinnor och enbart 6 procent av parlamentsledamöterna är kvinnor. Diskriminering mot kvinnor förekommer på en del arbetsplatser och kvinnor som är hushållsanställda är särskilt utsatta. Internationella organisationer för mänskliga rättigheter har lyft fram behovet av reformer i rättssystemet då kvinnor bestraffas i oproportionerligt hög grad för vissa brott. Under 2011 dömdes 98 personer till spöstraff, huvudsakligen för utomäktenskapliga sexuella relationer. Majoriteten var kvinnor. I februari 2013 dömdes en 15-årig flicka till 100 piskrapp för utomäktenskapliga sexuella relationer. Domen upphävdes i augusti efter omfattande medial uppmärksamhet och internationell kritik. Lagstiftning från april 2012 förbjuder fridskränkning och våld i hemmet. Trots lagstiftning förekommer uppgifter om att enskilda poliser underlåtit att ingripa i fall som omfattas av lagen med hänvisning till att ett ingripande skulle stå i strid med islam. Beviskraven för våldtäkt är höga och offrets vittnesbörd tillmäts i allmänhet låg trovärdighet. Våldtäkt är inte olagligt inom äktenskapet. Det finns ingen lag mot sexuella trakasserier.

12 Kvinnor har svårare att få skilsmässa än män. Abort är olagligt, med undantag för om kvinnans liv eller fysiska hälsa är i fara. Maldiverna rankades som nummer 64 av 148 länder i UNDP:s Gender Inequality Index, GII, år Barnets rättigheter Sexuellt utnyttjande av barn är förbjudet enligt lag, men utgör trots detta ett allvarligt problem. Antalet fällande domar för sexuella övergrepp på barn är lågt i jämförelse med antalet anmälningar, vilket delvis beror på höga beviskrav. FN rapporterar om förekomst av kommersiell sexuell exploatering av barn, främst relaterad till sexturism. Barn får arbeta tidigast vid 16 års ålder och arbete under 18 års ålder inom områden som kan inverka negativt på barnets hälsa, utbildning, säkerhet eller uppförande är förbjudet. Enligt ITUC, International Trade Union Confederation, förkommer dock barnarbete. Många barn lämnar sina hemöar på grund av bristen på skolor för att studera i huvudstaden Malé och det förkommer att dessa barn tvingas arbeta som hushållshjälp i utbyte mot mat och husrum. Regeringen menar att problemen minskar kraftigt i takt med att tillgången till skolor ökar även på de mindre öarna. Flickor och pojkar under 18 år får gifta sig om de har nått puberteten, har föräldrarnas medgivande och domstolen inte finner något hinder. Under 2011 beviljades 40 underåriga flickor och tre underåriga pojkar rätt att gifta sig 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Befolkningen i Maldiverna utgörs av en blandning av indiska, singalesiska och arabiska grupper som flyttat till öarna. Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av etnisk bakgrund eller tillhörighet, men möjligheterna att utöva andra religioner än islam är kraftigt begränsade. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexuella handlingar är förbjudna. Få personer erkänner öppet att de är homosexuella. År 2011 tvingades bloggen Hilath.com lägga ned på grund av att innehållet uppfattades som anti-islamskt. Bloggen var känd för att förespråka religiös tolerans och föra en öppen diskussion om homosexualitet. 12

13 Flyktingars rättigheter Maldiverna har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention och landet saknar särskild flyktinglagstiftning. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konstitutionen föreskriver att ingen person får diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. I praktiken står dock fördomar och bristande kunskap om personer med funktionsnedsättningar i vägen för att de fullt ut ska kunna delta i samhällslivet. Bristen på handikappanpassade anläggningar utgör ytterligare ett praktiskt hinder för skolgång, tillgång till sjukvård och deltagande i arbetslivet. Enligt lag har varje person med funktionsnedsättning rätt till månatlig ersättning. Under 2012 beviljades drygt personer sådan ersättning. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer som verkar för mänskliga rättigheter kan arbeta i landet och regeringen rapporteras i allmänhet vara mottaglig för deras synpunkter. Många organisationer bildades efter valet 2008 och kommissionen för mänskliga rättigheter i Maldiverna startade ett nätverk 2009 för att stötta dessa. Kommissionen fungerar i allmänhet väl. Den mottog 702 klagomål och initierade 21 egna ärenden under Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter EU har under perioden bidragit med 4 miljoner euro i utvecklingsprojekt, främst inom miljösektorn. FN:s verksamhet i Maldiverna fokuserar på insatser till stöd för uppfyllandet av milleniemålen. I kölvattnet av tsunamikatastrofen 2004 har FN även spelat en viktig roll när det gäller stöd för uppbyggnaden av landet.