Lokal ansökan Vård- och omsorgscollege Södra Skaraborg Falköping-Tidaholm

Transkript

1 Lokal ansökan Vård- och omsorgscollege Södra Skaraborg Falköping-Tidaholm Slutversion certifieringsdatum Kontaktperson för styrgruppen: Lars Åke Gustafsson socialchef Socialförvaltningen Falköpings kommun Falköping ; Fakturaadress: Socialförvaltningen Falköpings kommun Falköping

2 Ledamöter i den lokala styrgruppen Lars Åke Gustafsson, socialchef ordförande Socialförvaltningen Falköpings kommun Falköping lars.ake.gustafsson@falkoping.se ; Anna-Lena Skatt, omvårdnadschef Omvårdnadsförvaltningen Tidaholms kommun Tidaholm anna-lena.skatt@tidaholm.se , Marie Gustafson, områdeschef Socialförvaltningen Ranliden, Daléngatan Falköping marie.gustafson@falkoping.se ; Helene Lindkvist,enhetschef Omvårdnadsförvaltningen Tidaholms kommun Tidaholm helene.lindkvist@tidaholm.se Gunilla Balutia, bitr. socialchef Socialförvaltningen Falköpings kommun Falköping gunilla.balutia@falkoping.se ; Anita Andersson-Hagsgård, rektor Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Falköpings kommun Falköping anita.andersson.hagsgard@falkoping.se ; Harald Lundkvist, utbildningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Tidaholms kommun Tidaholm harald.lundkvist@tidaholm.se ;

3 Leif Lagergren, bitr. skolchef Barn- och utbildningsförvaltningen Falköpings kommun Falköping , Charlotta Kronberg-Andersson, Kommunal Gärdesvägen Tidaholm ; Lena Lundgren-Karlsson, Vårdförbundet Biblioteksvägen Tidaholm lena.lundgren.karlsson@tidaholm.se Adjungerad Ann-Charlotte Bäckman, vårdlärare, lokal samordnare VO-College Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Vuxenutbildningen Falköpings kommun ann-charlotte.backman@edu.falkoping.se Falköping ; Ledamöter i den lokala arbetsgruppen Monica Ohlsson, områdeschef Socialförvaltningen Ranliden, Daléngatan Falköping monica.ohlsson@falkoping.se , Birgit Lagergren, utbildningssamordnare - sammankallande Socialförvaltningen Falköpings kommun Falköping birgit.lagergren@falkoping.se ; Karin Stigner, enhetschef Socialförvaltningen Floby vårdcentrum Floby karin.stigner@falkoping.se ,

4 Ann-Charlotte Bäckman, vårdlärare, lokal samordnare VO-College Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Vuxenutbildningen Falköpings kommun Falköping ; Bo Björklund, vårdlärare Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Vuxenutbildningen Falköpings kommun Falköping Åke Högberg, rektor Barn- och utbildningsförvaltningen Ållebergsgymnasiet Falköpings kommun Falköping ; Katarina Lennartsson, enhetschef sammankallande Omvårdnadsförvaltningen Stadshuset Tidaholms kommun Tidaholm Brita Johansson, utbildningssamordnare, vik. Studie- och yrkesvägledare KompetensCentrum Tidaholms kommun Tidaholm ; Helene Svensson, Kommunal Falköping/Tidaholm S:t Olofsgatan Falköping ; Teresa Klasson, arbetsledare Midgårds äldreboende Tidaholms kommun Tidaholm

5 Lena Kindmalm, vårdutvecklare primärvården Falköpings PVO PVO-exp Skara Britt-Marie Olsson, arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen Falköping/Tidaholm Box Falköping Lisbeth Andersson, Vårdförbundet Elvagården, Box Vartofta ; Petra Elwing, Kommunal VG-region/SiF Avd. 7D, SiF Danska vägen Falköping ; Christina Croona, SKTF ordf. Falköping/Tidaholm Stadshuset Falköpings kommun Falköping ;

6 Innehållsförteckning 1. Varför Vård- och omsorgscollege? Syfte/Vision Analys/Bakgrund Befolkningsunderlag Kvalitetsindikatorer Vård- och omsorgsverksamheterna Personalöversikt inom vård och omsorg Utbildningsanordnarna Kompetensutvecklingsbehov i verksamheterna Mål för lokalt Vård- och omsorgscollege Kortsiktiga mål Långsiktiga mål 7 2. Samverkan Organisation Lokal styrgrupp Lokal arbetsgrupp Koppling lokalt/regionalt/nationellt Koppling lokal styrgrupp Programråd 9 3. Lokalt perspektiv Marknadsföring Arbetsgivarna Vad görs för att öka attraktionskraften? Utbildningsanordnarna Vad görs för att öka attraktionskraften? Omvärldsbevakning Genusperspektiv Mångfald Infrastruktur för utbildningen Utbildningsaktörer Utbildningsnivåer/-former Kompetensutveckling för redan anställda Hälsoperspektivet Förståelse och ansvar för den egna hälsan Krav i yrkeslivet Möjlighet till fysisk aktivitet under arbetslivet och i utbildning Förflyttningsteknik och ergonomi Kost Handlingsplan mot rökning, alkohol, droger och mobbning Kreativ och stimulerande arbets-och lärmiljö Socialtjänsten i kommunerna Utbildningarna 16

7 7. Lärformer och arbetssätt Erfarenhetsutbyte mellan arbetsliv och utbildningsanordnare Studerandeinflytande Lagarbete och ämnesintegration Validering Sammanhållna arbetsdagar Distansutbildning Flexibilitet och mångfald i teori och praktik Forskningsanknytning Lärande i arbetet Kvalitetsarbete/Uppföljning Uppföljning av kvalitetskriterier och av uppsatta mål Uppföljning av utbildningarnas kvalitet Delgivning av kvalitetsarbete till regional styrgrupp Avtal och överenskommelser Samarbetsavtal Avtal avseende LIA samt Handledaravtal Avsiktsförklaring Övriga avtal 24 Bilagor: Bilaga 1 Regionalt analysinstrument Bilaga 2 Mål Bilaga 3 Organisationsskiss Bilaga 4 APL-avtal SkaS Bilaga 5 APL-avtal kommunerna i Skaraborg

8 1. Varför Vård- och omsorgscollege? Inledning Gamla Skaraborg är en del av Västra Götalandsregionen (VG-regionen). Delregion Skaraborg certifierades som Vård- och omsorgscollege (VO-College) i mars När Skaraborgs Kommunalförbund fick uppdraget att ansöka om certifiering, bestämde man sig för att organisera Skaraborg utifrån redan befintliga fyra närsjukvårdsområden. Vårt närsjukvårdsområde kallas södra och består av kommunerna Falköping och Tidaholm. Falköpings och Tidaholms kommuner är typiska jordbruksbygder men här finns också en del större industrier. Exempel på industrier och andra företag som sysselsätter ganska många personer i Falköpings kommun är: Kinnarps kontorsmöbler, Volvo Flobyverken, Arkivator, Autokaross i Floby, Falköpings Mejeri, Falbygdens Ost samt en hel del mindre företag. I Tidaholms kommun finns framför allt Swedish Match och Marbodal som stora arbetsgivare. Det finns också en hel del småföretag. I Tidaholm har Kriminalvården en riksanstalt (säkerhetsklass B) med 189 platser. Detta är en av de största arbetsplatserna i Tidaholm. Från båda kommunerna är utpendlingen stor, vilket underlättas med väl utbyggda allmänna kommunikationer. Förutom kommunal vård och omsorg finns statliga och privata hem för vård eller boende för både barn/unga och vuxna missbrukare. Ett flertal privata assistansföretag finns representerade i båda kommunerna. Skaraborgs Sjukhus (SkaS) är en förvaltning med fyra sjukhus där Sjukhuset i Falköping (SiF) är ett av dem. I Falköpings kommun finns fyra vårdcentraler tillhörande VG-regionens primärvård och två privata. I Tidaholm finns en vårdcentral tillhörande VG-regionens primärvård. I södra närsjukvårdsområdet finns endast kommunala utbildningsanordnare. I Falköping finns Ållebergsgymnasiet, ett ungdomsgymnasium med Omvårdnadsprogrammet och ett Lärcenter där omvårdnadsutbildning för vuxna bedrivs. Tidaholm har ett ungdomsgymnasium men inget Omvårdnadsprogram. I delregion Skaraborg finns ett samverkansavtal kallat Gymnasium Skaraborg, vilket innebär att ungdomar fritt kan välja vilken gymnasieskola man vill söka till. Det vanligaste är att de ungdomar i Tidaholm som söker Omvårdnadsprogrammet väljer Skövde som utbildningsort. Det finns ett samverkansavtal mellan Falköping och Tidaholm, där Tidaholm sedan många år köper omvårdnadsutbildning för vuxna av Vuxenutbildningen i Falköping. 1.1 Syfte/Vision Behovet av personal inom vård och omsorg kommer att öka då vi får allt fler äldre personer i kommunerna. Vi har också ett generationsskifte framför oss bland personal när 40-talisterna går i pension. Den stora utmaningen är att locka både ungdomar och vuxna till omvårdnadsutbildningar och att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Teknik och förbättrade behandlingsmetoder gör att förtidigt födda barn och barn med skador kommer att vårdas i hemmen. Människor lever längre och när de väl får vårdbehov är de både relativt gamla och sjuka. Allt fler önskar vårdas i hemmet vid livets slutskede, vid svåra sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar. Morgondagens krav på personalens kompetens kommer därför att se annorlunda ut än idag. Vi ser även att mångkulturell kompetens kommer att vara en viktig fråga. Dagens elever och studerande blir morgondagens personal och för att dessa ska bli anställningsbara, med de krav som morgondagens vård och omsorg ställer, är det en förutsättning att vårdgivare och utbildare utvecklar samverkansformer så som konceptet VO-College avser. Vår avsikt med ett lokalt VO-College är framför allt att öka verksamheternas inflytande över innehållet i utbildningarna. Vi planerar att vårdlärarna ska göra fältstudier i verksamheterna och att personal från verksamheterna kommer in i undervisningen och föreläser om olika specialiteter 1

9 inom sina områden. Vi föreställer oss också att inför arbetet med GY11 och det nya Vård och omsorgsprogrammet ska det bli naturligt att skapa olika referensgrupper med deltagare från olika verksamheter och fackliga företrädare som tillsammans med vårdlärarna tar fram innehåll för framtidens utbildningar. Vi tänker oss också kunna arbeta fram en del gemensamma dokument framför allt när det gäller kopplingen till den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen/lärandet. Kanske ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen kan ha en del gemensamma dokument? Med ökade gemensamma arenor, så ser vi att ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen närmar sig varandra, när vi gemensamt driver utvecklingsarbete. Då vi ser att det finns en viss efterfrågan på den kompetens som elever från Barn- och fritidsprogrammet (BF) har, kommer vi att undersöka möjligheten att involvera detta program i arbetet med VO-College. Det har senare framkommit från Nationella Rådet att BF inte kommer att ingå i certifieringen. 1.2 Analys/Bakgrund Den analys som gjordes i ansökan för VO-College Region Skaraborg ligger till grund även för denna lokala ansökan, därför beskrivs endast det som skiljer sig lokalt och där specifika förutsättningar behöver belysas. Vi använder det analysinstrument som styrgruppen för regionalt VO-College i Skaraborg godkänt. (se bilaga 1) Befolkningsunderlag Falköping Tidaholm Riket Antal invånare Andel med eftergymnasial utbildning 21,8% 17,3% 30,9% Andel med bra självskattat hälsotillstånd 73,7% 68,7% 70,4% Medianinkomst 205,1 206,1 215,3 Flyttningsnetto Andel utrikes födda 8,7% 7,4% 14,3% Källa: SCB Kvalitetsindikatorer Vård-och omsorgsverksamheterna Det är svårt att jämföra interna brukarundersökningar i de båda kommunerna därför att man inte mäter samma sak. Nedan redovisas i stället Sveriges kommuners och landstings (SKL) öppna jämförelser Konsekvensen av detta blir att endast siffror rörande äldreomsorg kan redovisas. Falköping Tidaholm Riket Omdöme om särskilt boende i sin helhet (149) 74(40) 70 Omdöme om ordinärt boende i sin helhet (55) 71(160) 65 Se Öppna jämförelser Siffror inom parentes anger ranking i Sverige. 2

10 Kartläggning/Behovsöversikt, faktorer som påverkar hur stora vård- och omsorgsbehoven troligen kommer att bli: Falköping Tidaholm Antal invånare Antal personer över 75 år Andel av befolkningen över 65 år 21,1% 21,00% Antal personer med demenssjukdom* Antal personer med LSS-insats * siffror från SCB där det framkommer att 1,52% av befolkningen har en demenssjukdom Enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer har 8% av befolkningen över 65 år en demenssjukdom liksom 50% av befolkningen över 90 år Personalöversikt inom vård och omsorg Med personal inom vård- och omsorg menas de som genomgått Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande äldre utbildningar på gymnasial nivå samt outbildad personal. Antal anställda Över 50 år Pensionsavgång Pensionsavgång Falköping 972 varav 74 utan adekvat utbildning Tidaholm 369 varav 30 utan adekvat utbildning SiF-somatik SiF-psykiatri Arbetsgivarnas upplevelse av tillgång på kompetens och anställningsbar personal: Arbetsgivarna upplever att det finns en god tillgång på personal med rätt kompetens och därmed är anställningsbara. Identifiera karriärvägar för omvårdnadspersonal: Under certifieringstiden skall detta arbetas med. Antal aktiviteter med utbildningsaktörer i verksamheten: Under certifieringstiden skall detta arbetas med. Antal utbildade handledare (handledarutbildning): Falköping: ca 100 Tidaholm: ca 40 SiF somatik: 9 undersköterskor har någon form av handledarutbildning. 6 av dem har kurs Handledning 100p SiF psykiatri: 25 skötare har någon form av handledarutbildning. 9 av dem har kurs Handledning 100p. Vid referensgruppsmöte har det framkommit att det är svårigheter att locka skötare att gå handledarutbildning. 3

11 Utbildningsanordnare Personal hos utbildningsanordnare Antal vårdlärare (årsarbetare) Över 50 år Pensionsavgång Pensionsavgång Lärcenter 15 (14,6) Ållebergsgymnasiet * 4 ( 3,5) * På grund av besparingskrav 2010 är endast 2,75 tjänst bemannad. En heltidsanställd vårdlärare går f.n. vårdlärarutbildning samtidigt som hon arbetar vid Vuxenutbildningen. Alla övriga vårdlärare har adekvat utbildning. Det är f.n. brist på vårdlärare i hela landet och speciellt med psykiatrikompetens och inom social omsorg. Antal som fullföljt vård- och omsorgsutbildning inom vuxenutbildningen: Antal studerande inom vuxenutbildningen Falköping och Tidaholm Våren 2008 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna Antal avbrott eller började ej Antal som faktiskt studerade Falköping 67 Tidaholm 25 Totalt 92 Därav studerande inom fristående kurser Hösten 2008 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna Antal avbrott eller började ej Antal som faktiskt studerade Därav studerande inom fristående kurser Våren 2009 Falköping 105 Tidaholm 21 Totalt 126 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna Antal avbrott eller började ej Antal som faktiskt studerade Falköping 115 Tidaholm 24 Totalt Därav studerande inom fristående kurser

12 Hösten 2009 Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt antagna Antal avbrott eller började ej Antal som faktiskt studerade Därav studerande inom fristående kurser Falköping 110 Tidaholm 26 Totalt Antal och andel utexaminerade från den gymnasiala omvårdnadsutbildningen i Falköping (antal förstahandsansökande, antagningsstatistik, slutbetyg): Antal elever Ållebergsgymnasiets Omvårdnadsprogram 2008 Totalt Varav kvinnor Andel män Antal antagna elever % Antal förstahandssökande ,5% Andel med slutbetyg ,5% Antal 12 14,3% Antal elever Ållebergsgymnasiets Omvårdnadsprogram 2009 Totalt Varav kvinnor Andel män Antal antagna elever ,4% Antal förstahandssökande ,6% Andel med slutbetyg ,7% Antal 11 26,7% Antal aktiviteter med verksamhetsaktörer i utbildningen: Under hösten 2010 har det vid ett tiotal tillfällen varit föreläsare från verksamheterna som kommit till Lärcenter och föreläst om sina specialiteter. Dessa föreläsningar sker vår och höst. Studerande i Tidaholm är inbjudna och enstaka personal inom Falköpings och Tidaholms kommuner. Antal examinerade från Yh/KY- utbildningar i Falköping/Tidaholm: Tidaholm har inte någon Yh/KY- utbildning. I Falköping har man haft KY-Psykiatri på distans mot Blekinge. Därifrån utexaminerades 2009: 3 studenter Därifrån utexaminerades 2010: 4 studenter Kompetensutvecklingsbehov i verksamheterna Morgondagens krav på personalens kompetens kommer att se annorlunda ut än idag. Dagens elever och studerande blir morgondagens personal. För att dessa ska bli anställningsbara, med de krav som morgondagens vård- och omsorg ställer, är det en förutsättning att vårdgivare och utbildare utvecklar samverkansformer så som konceptet VO-College avser. Slutenvård SiF: På grund av neddragningar finns i SkaS resursteam övertaliga undersköterskor (usk) och skötare som ska placeras på de vakanta fasta tjänster som dyker upp. 5

13 Psykiatri: Falköping är centrum för SkaS psykiatriska verksamhet. Här väntas stora pensionsavgångar bland erfaren skötarpersonal. Hur kunskapsöverföringen och kompetensförsörjningen till psykiatrin ska säkras är i vårt närsjukvårdsområde än så länge en olöst fråga. Detta måste arbetas vidare med. Somatik: Hela SkaS är föremål för betydande omstruktureringar och stora neddragningar vid den somatiska enheten vid SiF är beslutade. Konsekvensen av detta blir att ev. kompetensutvecklingsbehov inte kan förutses idag. Primärvård: Vårdcentraler I arbetet med VO-College har samtliga vårdcentraler, VG-regionens och privata, bjudits in till information och samråd om framtida kompetensutvecklingsbehov och samverkan. Ingen av de inbjudna kom till mötet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa arbetsgivare inte har något större behov av personal med utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet. Rehabilitering: Vid kontakt med primärvårdsrehabiliteringen i Falköping om framtida kompetensutvecklingsbehov, resulterade detta i att ett möte ska äga rum med representant för Vuxenutbildningen för samtal om kompetensutvecklingsmöjligheter. Motsvarande verksamhet i Tidaholm har endast personal med legitimation, varför de inte har kompetensutvecklingsbehov på gymnasial eller Yh-nivå. Privata aktörer: I arbetet med VO-College har samtliga privata vårdgivare bjudits in för diskussion. Flera har hörsammat inbjudningarna men har sedan inte önskat delta i arbetet. Kommunerna: Äldreomsorg Omsorg för personer med funktionsnedsättningar Falköping Demensutbildning för kommande demenscentrum, palliativ vård, vidareutveckla arbetet med Genombrottsmetoden och aktiverande förhållningssätt Utveckla arbetet med individuella genomförandeplaner, pedagogiska verktyg för att utveckla kommunikation och målarbete, omsorgspedagogutbildning Tidaholm Upprätthålla och utveckla kompetensen inom demens, nutrition och individuella genomförandeplaner Pedagogikutbildning för att stödja brukarna att upprätthålla förvärvade kunskaper, tekniska hjälpmedel och kommunikationshjälpmedel, teckenkommunikation, att kommunicera genomförandeplaner med brukare och gode män Socialpsykiatri: Kommunernas socialpsykiatri växer eftersom allt färre vårdas i slutenvården. Detta innebär att personalen måste ha en bred och djup kompetens för att kunna arbeta med olika socialpsykiatriska inriktningar och åldrar. En stor utmaning är att arbeta fram ett koncept för att möta detta behov både när det gäller befintlig personal och nyrekryterade. Här har Falköpings och Tidaholms kommuner initierat samrådsmöten med företrädare för slutenvårdspsykiatrin (SkaS), Skaraborgs Kommunalförbund, Högskolan i Skövde tillsammans med utbildningsanordnarna. Två samrådsmöten har hittills ägt rum och dessa samtal kommer att fortsätta. Nytt möte är inplanerat i september

14 Nedanstående kompetensutvecklingsbehov har framkommit i den kartläggning som ingick i den s.k. OCTO-analysen. OCTO är ett verktyg för att inventera organisationens behov och tillgångar. För mer information om OCTO-analys se Socialpsykiatri Falköping och Tidaholm Psykiatriska diagnoser, neuropsykiatriska diagnoser, kognitiva funktionsnedsättningar, evidensbaserade behandlingsmetoder, kunskap om nya droger, lagarna, tecken på missbruk, olika beroendeproblematik ex. droger, spel, sex. Etc.,anhörig till beroende, barn till beroende Kombinationen psykiatri, avvikande beteende, demens och äldreomsorg kommer att innebära nya utmaningar för den kommunala äldreomsorgen. Utvecklingsarbete kommer att vara nödvändigt för att möta dessa nya behov. Båda kommunerna kommer att arbeta med sina kompetensplaner för de närmaste åren. 1.3 Mål för lokalt vård- och omsorgscollege Kortsiktiga mål: (inom 1 år) Att ha en stabil organisation med en samordnande funktion för arbetet i Falköpings och Tidaholms kommuner över hela certifieringsperioden. Att ge riktad information till alla i åk 8 i respektive kommun Att ge riktad information till alla i åk 9 i respektive kommun Att kommunernas befintliga karriärvägar ska synliggöras för all baspersonal Att finna en modell för arbetsrotation i syfte att öka kompetensen. Att utveckla kontakten mellan handledare och utbildningsanordnare Att alla handledare ska ha en handledarutbildning Att alla som vill, ska få möjlighet att validera sina kunskaper. Att ta fram en modell för hur vårdlärarna ska kunna göra fältstudier i vård och omsorg. Att lösa kommunernas behov av kompetensutveckling gällande kombinationen psykiatri, avvikande beteende, demens och äldreomsorg. - se bilaga Långsiktiga mål: (inom 3 år) Att antalet behöriga antagna ungdomar till Vård- och omsorgsprogrammet ökar med 40% från ( 14 antagna 2011) Att kartlägga behov av huvudhandledare som stöd för bashandledare Att utveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet Att öka hälsomedvetenheten bland ungdomar på Vård- och omsorgsprogrammet Att lösa de båda kommunernas behov av kompetensutveckling gällande kombinationen psykiatri, avvikande beteenden, demens och äldreomsorg. Att alla handledare ska ha kurs Handledning 100p eller motsvarande. - se bilaga 2 7

15 2. Samverkan Under arbetet med ansökan har många vinster erhållits. De regelbundna mötena i arbetsgruppen har medfört att arbetsgivarna och utbildningsanordnarna nått samsyn i många frågor. Ett utvecklingsarbete inom olika områden har också skett bl a. en vidareutveckling av handledarutbildningen dvs de som ska handleda omvårdnadselever/studerande i den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Ett annat område som utvecklats är kopplingen mellan arbetsliv och utbildning. Omvårdnadspersonal från socialtjänsten, primärvården och SiF kommer till vuxenutbildningen och föreläser om nya arbetsmetoder och annat inom respektive specialitet. Vårdlärare kommer att göra fältstudier inom olika verksamheter för att få en dagsaktuell kunskap om vård- och omsorgsarbetet Organisation Under arbetet med den lokala ansökan har inledningsvis en representant för SkaS medverkat i lokal styr- och arbetsgrupp. Representanten har under arbetets gång avsagt sig uppdraget och någon annan representant har inte utsetts. På grund av att SkaS är en förvaltning har man beslutat att inte någon representant från SiF deltar i lokal styr- eller arbetsgrupp. En SkaS-representant ingår i den regionala styrgruppen Lokal styrgrupp Falköping och Tidaholm har en gemensam styrgrupp och en gemensam arbetsgrupp, där representanter från de båda kommunerna, primärvården samt fackliga representanter från Kommunal, Vårdförbundet och SKTF i de båda kommunerna ingår. Två från den lokala styrgruppen ingår även i den regionala styrgruppen. Arbetsgivarsidan är i majoritet och innehar ordförandeposten i den lokala styrgruppen. Samordnaren från den lokala arbetsgruppen är adjungerad i styrgruppen för att säkra kopplingen mellan styr-och arbetsgrupp. Samordnaren ingår också i den regionala arbetsgruppen. Den lokala styrgruppen har i uppdrag att: Samordna det övergripande arbetet med VO-College i Falköping/Tidaholm. Kommunicera mål och kriterier med alla lokalt berörda aktörer. Ansvara för den årliga insamlingen och delgivningen av data till den regionala styrgruppen. Ge råd och stöd till lokala arbetsgruppen genom ett konsultativt förhållningssätt. Besluta om frågor som gäller VO-College i Falköping/Tidaholm. Arbetsgruppen tar fram frågeställningar och förslag från temporära arbetsgrupper och Programråd. Ansvara för en kontinuerlig nulägesrapport till den regionala styrgruppen. Bevaka omvärlden. Ansvara för uppföljning av kvalitetskriterier för VO-College. Den lokala styrgruppen träffas minst fyra gånger per år och är beslutsför med tre representanter från arbetslivet, en från utbildningsanordnare samt en facklig. Hela den lokala arbetsgruppen deltar vid två av styrgruppens möten för informationsutbyte och diskussion. Organisationsbild se bilaga Lokal arbetsgrupp Falköping och Tidaholm har en gemensam arbetsgrupp, där representanter från de båda kommunernas vård- och omsorgsverksamhet, primärvården, de fackliga organisationerna och utbildningsanordnarna. En person som ingår i den lokala arbetsgruppen ingår också i den regionala arbetsgruppen. Den lokala arbetsgruppen ska i framtiden träffas regelbundet. 8

16 Den lokala arbetsgruppen ansvarar för att: Ta fram underlag för frågor gällande VO-College i Falköping/ Tidaholm vilka styrgruppen ska besluta om. Arbeta med marknadsföring av VO-College. Bevaka omvärlden. Anordna utvecklingsdagar för styr- och arbetsgrupp, chefer, usk/omvårdnadspersonal, elever, studerande, vårdlärare och fackliga företrädare. Utse de arbetsgrupper som behövs för att verkställa de mål som satts upp Koppling lokalt/regionalt/nationellt En representant från den lokala arbetsgruppen finns med i den regionala arbetsgruppen. Två från den lokala styrgruppen finns med i den regionala styrgruppen. En från den lokala arbetsgruppen har under ett par år varit med i ett nationellt informellt nätverk för projektledare inom VO-College. När den regionala projektledaren anställdes gick denna automatiskt in i det formella nationella nätverket som Nationella Rådet nu svarar för. Kopplingen nationellt/regionalt/lokalt tillgodoses enligt ovanstående Koppling lokal styrgrupp Programråd Idag finns ett Programråd för Omvårdnadsprogrammet på Ållebergsgymnasiet med elevrepresentanter, rektor, vårdlärare, utbildningssamordnare och två enhetschefer från socialförvaltningen i Falköping, en enhetschef från Omvårdnadsförvaltningen i Tidaholm, biträdande verksamhetschef SiF:s psykiatri, primärvårdens APU-samordnare, representant från kliniska utbildningsenheten vid SkaS samt fackliga representanter från Kommunal. Representant från Lärcenter har även medverkat. Programrådet har träffats två gånger per år. Arbetet kommer att fortsätta med Programrådets utformning, uppdrag och koppling till vårt lokala VO-College. 9

17 3. Lokalt perspektiv Arbetsgruppen bereder och samverkar kring kursutbud inför kommande läsår och styrgruppen beslutar. Ansvariga rektorer verkställer i fortsatt samverkan. Studerande har möjlighet till sommarjobb när de fyllt 18 år, aktivt söker sommarjobb samt avgörande är i sista hand den intervju som ungdomarna har med chefen. 3.1 Marknadsföring Marknadsföring av yrken inom vård och omsorg sker på olika sätt bl a. genom skolbesök och rekryteringsmässor. Arbetsgivarna ser också behov av att använda sociala medier och där informera och möta människor som kan ha intresse för vårdarbete Arbetsgivarna Vad görs för att öka attraktionskraften? Arbetsgivarna ser VO-College som ett mycket värdefullt arbetssätt att öka både blivande medarbetares, men också de redan anställdas positiva syn på vård- och omsorgsarbetet. Arbetsgivarna har en väl genomtänkt policy för utbildning dvs för att få en fast anställning ska man i första hand ha utbildning motsvarande Omvårdnadsprogrammet, förutom när det gäller personlig assistans. Det är en konkurrensfördel att som arbetsgivare kunna delta i arbetet med att anställda kan få ett diplom som tecken på att de uppnått nivån som beslutats inom VO-College i Falköping/ Tidaholm. Arbetsgivarna ska kunna erbjuda ett intressant och omväxlande arbete. Vård- och omsorgsarbete förknippas ofta med den dagliga omvårdnaden/omsorgen men det finns så mycket mer som handlar om helt nya arbetssätt där man verkligen sätter brukarna/patienterna i fokus. Det pedagogiska synsättet i de olika verksamheterna måste förstärkas. Arbetsgivarna behöver profilera sina verksamhetsområden så att man på ett inbjudande sätt kan kommunicera med blivande medarbetare. Arbetsgivarna har också säkerställt återväxt i yrket genom att ha ett stort antal handledare som regelbundet handleder elever /studerande under utbildning från omvårdnadsutbildningarna. De båda kommunerna har olika karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. Falköping har t.ex förflyttningsinstruktörer, handledare, valideringshandledare, ombudsroller i äldreomsorgen, studieledare för kontaktpersonskap, administrativt chefsstöd. Tidaholm har t.ex. väl utvecklade ombudsroller i hela verksamheten, handledare, valideringshandledare och arbetsledare. SkaS har t.ex. möjligheter som patient-anhörigutbildare, handledare, arbetsledare, specialist/konsult inom vissa områden. Falköpings kommun erbjuder all omvårdnadspersonal heltidsanställning men den enskilde kan få arbeta på flera olika arbetsplatser. I Tidaholms kommun inventeras regelbundet önskemål om heltidsarbete. Fast anställd personal som önskar heltid prioriteras alltid vid bemanningsbehov. Tidaholms kommun genomför regelbundet idébytardagar där man bjuder in lokala aktörer samt den egna organisationen för att informera om och marknadsföra omvårdnadsförvaltningens verksamhet. I detta sammanhang erbjuds också riktad information till skolan i åk 8. För övrigt sker också ytterligare en riktad information till åk 8 via kommunambassadörerna. Kommunen erbjuder även PRAO (praktisk arbetslivsorientering) i både åk 8 och 9, samt feriearbetsplats till elever som gått ut åk 9. Falköpings kommun har ett annat upplägg som kallas VISA (vägledning inför studier och arbetsliv).modellen kan visas upp vid certifieringsbesök. 10

18 I Falköpings kommun genomförs varje år en yrkeslivsmässa som riktar sig till högstadiet och åk 3 på gymnasiet. Inför rekrytering av sommarvikarier anordnas årligen en Rekryteringsmässa. Kommunerna har en aktiv marknadsföring på sina hemsidor med beskrivning av verksamheter och yrkesinnehåll. Olika verksamheter samt Kommunal besöker utbildningsanordnarna och berättar om verksamheten och yrket och man lägger även stor vikt vid arbetsmiljöaspekten Utbildningsanordnarna Vad görs för att öka attraktionskraften? Varje höst har Ållebergsgymnasiet Öppet Hus, där främst åk 9 och deras föräldrar/vårdnadshavare får möjlighet att informera sig om programutbudet på gymnasiet. Senare under hösten har man en karaktärsämnesvecka då alla i åk 9 får möjlighet att under en dag besöka två program. Detta är en av Omvårdnadsprogrammets möjligheter att visa upp sin karaktär och marknadsföra sig. Man har också elevambassadörer som besöker åk 9, då marknadsför man hela Ållebergsgymnasiet. Eleverna som studerar inom Omvårdnadsprogrammets ram är intresserade av att marknadsföra utbildningen. Man har planer på att lägga upp ett program för detta. Tidaholms åk 8 och 9 får personliga inbjudningar från Ållebergsgymnasiet i Falköping och Västerhöjdsgymnasiet i Skövde för information om Omvårdnadsprogrammet eftersom Tidaholm inte har något eget Omvårdnadsprogram. Studie- och yrkesvägledarna (SYV) är en viktig personalgrupp när de vägleder ungdomar och vuxna. För att SYV i de båda kommunerna ska vara uppdaterade med det breda arbetsfält som man kan verka inom när man genomgått omvårdnadsutbildning, har ett möte arrangerats med representanter från olika vård- och omsorgsverksamheter som berättat om sina olika yrkesområden. Det påtalades också att det är viktigt att de som väljer omvårdnadsutbildning har de fysiska och psykiska förutsättningarna samt god social kompetens som de olika yrkena kräver. När det gäller vuxenutbildningen annonseras utbildningsmöjligheterna i lokalpressen samt på kommunernas hemsidor. 3.2 Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning är ett viktigt område i samverkan inom VO-College i Falköping/Tidaholm. Arbetsgruppen och styrgruppen ska regelbundet gå igenom de förändringar/trender som finns i omvärlden, både lokalt och nationellt. De områden som på detta sätt kommer att bevakas är förändringar som påverkar och ställer nya krav på verksamheter och utbildningar inom vård och omsorg. Det kan röra sig om förändrade kompetenskrav, konsekvenser av nya forskningsrön, nya lagar och förordningar samt demografiska ändringar. Omställning inom arbetsmarknaden är ett annat viktigt område samt studerandes och allmänhetens attityder och trender. Genom Programrådet för gymnasiets vård- och omsorgsutbildning utbyts information om hela vård- och utbildningsområdet. Arbetsgivarna har kontroll på pensionsavgångar och varje chef har detta med i sin planering inför framtiden. 3.3 Genusperspektiv Av tradition är vårdyrket dominerat av kvinnlig arbetskraft. Det finns ett stort behov av att få in mer män i verksamheterna. En viktig strävan är att öka antalet heltidstjänster så att både kvinnor och män kan försörja sig på sitt arbete. Behovet av en jämn könsfördelning är mycket angelägen, därför att brukarna är av båda könen som behöver kvinnors och mäns vård och omsorg. En jämn könsfördelning är även ur ett arbetsmiljöperspektiv en viktig fråga. Efter att arbetsmarknaden sviktade för ett par år sedan, ser man en tendens till att fler män söker till omvårdnadsutbildning för vuxna i södra närsjukvårdsområdet. 11

19 I Falköpings och Tidaholms kommuner finns lagstadgade jämställdhetsplaner. För övrigt drivs ett aktivt arbete i båda kommunerna för att bereda alla som så önskar heltidstjänster. 3.4 Mångfald Dagens och kanske framför allt morgondagens personal måste ha en mångkulturell kompetens. Detta innebär att det måste finnas kunnig personal inom olika kulturella områden omkring matvanor, vård och olika seder och bruk t ex. vid livets slut. Inom socialtjänsten finns redan idag en del personal med både utomnordiskt och utomeuropeiskt ursprung. Många människor med invandrarbakgrund har haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsgivarna måste aktivt tillsammans med utbildningsanordnarna arbeta för att öppna möjligheter till utbildning inom vård och omsorg för dessa grupper. I Falköpings kommun finns en särskild mångfaldsplan som reglerar kommunens arbete med dessa frågor. I Tidaholms kommun har givits ett uppdrag till personalavdelningen att komplettera gällande jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv. Ur arbetsgivarperspektiv bör också beaktas det faktum att de väntade pensionsavgångarna under perioden kommer att dränera verksamheterna på personal och man har då inte råd att låta stora grupper stå utanför arbetslivet. Personer med utländsk bakgrund kommer att bli en betydelsefull arbetskraft inom vård och omsorg. Lärare från ungdomsgymnasiet går under hösten 2010 en 7,5 hp utbildning om kränkande särbehandling för att kunna utveckla Likabehandlingsplanen och att bli bättre rustade att arbeta aktivt med denna. Andelen sökande till omvårdnadsutbildningen för vuxna med annat modersmål än svenska har ökat under flera år. Många lärare kände sig otillräckliga i undervisningen av dessa deltagare. Våren 2009 köpte därför Lärcenter i Falköping en utbildning från Göteborgs universitet med namnet Att undervisa i det flerspråkiga klassrummet 7,5 hp. Efter att denna utbildning var slutförd ville universitetet forska om lärarnas praktiska verksamhet, varför man startade två forskningscirklar. Hösten 2010 pågår fortfarande en sådan. Ett kort exempel på resultat av detta i omvårdnadsutbildningen för vuxna: För andraspråksinlärare som vill söka omvårdnadsutbildningen har man byggt en språktrappa. Det innebär att den studerande får påbörja utbildningen Svenska yrkesspåret omvårdnadsprogrammet (SvYOP) som orienteringskurs. När den studerande klarat SFI med godkända betyg upp till D-nivå samt Svenska som andraspråk grund får man söka omvårdnadsutbildningen. Lärarna ser att förutsättningarna för att klara omvårdnadsstudier på gymnasial nivå har ökat. 12

20 4. Infrastruktur för utbildningen Gymnasieskolans programorganisation i Falköping beslutas årligen av Barn- och utbildningsnämnden. Därefter sker samordning inom Gymnasium Skaraborg. Styrgruppen beslutar sedan om de lokala programfördjupningarna efter samråd med arbetsgruppen och Programrådet. Inför antagningen ht 2011 erbjuds eleverna tre fördjupningspaket. Se bilaga 4. Inför Vux12 kommer de båda kommunernas vuxenutbildningar att arbeta på liknande sätt. Vård- och omsorgsutbildningen inom VUX12 kommer att omfatta 1400p enligt Skolverket/Vårdoch omsorgscollege nationellt. 4.1 Utbildningsaktörer Följande utbildningsaktörer finns med i förberedelserna för VO-College Falköping/Tidaholm Ållebergsgymnasiet i Falköping Vuxenutbildningen vid Lärcenter i Falköping Ungdomar från Tidaholms kommun kan söka gymnasieutbildning var de vill inom Gymnasium Skaraborg. De flesta väljer att gå sitt omvårdnadsprogram vid Västerhöjdsgymnasiet i Skövde. Genom ett samverkansavtal mellan Vuxenutbildningen i Falköpings och Tidaholms kommuner genomförs omvårdnadsutbildningen på KompetensCentrum i Tidaholm. Det finns idag inga privata utbildningsaktörer i området. 4.2 Utbildningsnivåer/-former I Region Skaraborg finns: Högskolan i Skövde (HiS) med ett flertal utbildningar inom vård- och omsorgsområdet. I VO-Collegeperspektivet är det mest aktuellt med enstaka kurser och uppdragsutbildningar. Utbildningar inom Yh finns det f n Demens, Medicinsk dokumentation och Omsorgspedagog. Falköping har ett samverkansavtal med Eslövs kommuns vuxenutbildning som avser Socialpsykiatri. I Falköpings kommun finns: Hösten 2009 påbörjades lärlingsutbildning för vuxna i mindre omfattning. 4.3 Kompetensutveckling för redan anställda Genom samverkansarbete skapar VO-College förutsättningar för kompetensutveckling för redan anställd personal. Detta sker genom ett ökat samarbete mellan verksamhet och utbildningsanordnare där informationsflödet är en central faktor, vilket redan genererat flera uppdragsutbildningar där arbetsgivarna samverkar kring kompetensutveckling. Anställd vård- och omsorgspersonal kan komplettera sin utbildning med reguljära fristående gymnasiala kurser. 13