Yttrande angående tilldelade anslag och befattningar som forskarassistent från Vetenskapsrådet

Transkript

1 sid 1 (15) Yttrande angående tilldelade anslag och befattningar som forskarassistent från Vetenskapsrådet Kort sammanfattning Som resultat av vetenskapsrådets presentation i Uppsala av föregående års beslut om forskningsbidrag har vetenskapsområdet tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift varit att utreda de förändringar i utdelningen till våra fakulteter som skett och orsakerna därtill. Vi har kunnat konstatera att vetenskapsrådets databas är mycket otillförlitlig och att det budskap som framfördes vid denna s.k. road show att Uppsala tillsammans med Göteborg skulle befinna sig i en kraftig utförsbacke vad beträffar tilldelning av forskningsbidrag från VR åtminstone för Uppsala del är något överdrivet. I absoluta tal har tilldelningen under den senaste femårsperioden varit i princip konstant med en tillfällig nedgång år Detta trots att beviljningsgraden år 2002 var lägst för Uppsalas ansökningar vad avser såväl omprövningsansökningar som nya ansökningar. Då det gäller ansökningar inom vårdvetenskap var dock utfallet bättre. Uppsalafakulteterna har också en anmärkningsvärt låg andel av rådets forskar- (7%) och forskarassistenttjänster (5%). I den mån detta tillsammantaget skall tolkas som en stagnation kompenseras det av ett ökat inflöde av externa medel från andra källor en ökning med 50% över en femårsperiod. Bryter man ned siffermaterialet på fakulteter och vidare i kliniska och prekliniska institutioner finns vinnare och förlorare i alla läger. Vid en ännu mer detaljerad granskning ned på individnivå görs den intressanta iakttagelsen att ungefär hälften av vetenskapsområdets samtliga professorer ej är innehavare av projektbidrag i de statliga vetenskapsråden. Vi har vidare konstaterat att åldersprofilen på anslagsmottagarna är relativt flack. Ett åtgärdsprogram med vitt skilda metoder får utgöra underlag för framtida diskussioner i vetenskapsområdet om hur vår konkurrenskraft i vetenskapsrådet skall kunna förbättras.

2 sid 2 (15) Medicinska och farmaceutiska fakultetsnämndens arbetsutskott har uppdragit åt en arbetsgrupp att utreda orsakerna till den fallande trend av anslag och tjänster från Vetenskapsrådet (VR), som noterats i olika rapporter. Vi kommer i det följande att inledningsvis försöka beskriva läget, d.v.s granska det faktiska underlaget för den oro fakultetsledningen känner för utfallet för våra två fakulteter vid utdelningen från VR, hösten Därefter kommer vi att i tur och ordning försöka besvara de specifika frågeställningar, som uppdragits åt arbetsgruppen att utreda. Avslutningsvis kommer vi att presentera en rad förslag till åtgärder för att förbättra vetenskapsområdets konkurrenskraft i VR. Lägesbeskrivning Vetenskapsrådets ämnesområde för medicin (VR(M)) gjorde i slutet av februari ett besök i Uppsala, som det sista i raden av lärosäten. Förvisso utgör denna händelse och de diskussioner den utmynnade i incitamentet till den självrannsakan denna utredning i någon mån kan anses vara. Vid denna road show framkom uppgifter, som inte i alla avseenden var så smickrande för våra två fakulteter. Hela denna power point presentation, som gavs av Håkan Billig, finns tillgänglig som en PDF-fil hos Doris Solander. Materialet och det statistiska underlaget är direkt hämtade ur VRs projektdatabas, som i sin tur finns tillgänglig via VRs hemsida, Efter att ha utfört diverse sökningar i denna databas blir man emellertid betänksam inför dess tillförlitlighet. Som exempel kan nämnas att universitetets ekonomiavdelning för verksamhetsåret 2003 har registrerat drygt 100 kontrakt baserade på projektbidrag från VR(M). Motsvarande siffra vid s.k. avancerad sökning i VRs projektdatabas är blott 63. M.a.o. saknas nästan vart annat projektbidrag i VRs statistik. Så är bl.a. fallet för kommitterade Ernst Oliw och Olle Kämpe, vars projektbidrag annars går att återfinna vid s.k. enkel sökning i databasen. Parentetiskt kan nämnas att när en identisk sökning gjordes en dag senare återfanns 70 Uppsala baserade projektbidrag! Ett annat exempel på tveksam tillförlitlighet utgör sökprofilen projektbidrag debutbidrag. För hela Sverige redovisas 38 projekt, varav endast 3 från Uppsala. Siffror som för övrigt refererades till vid ovan nämnda besök. I denna sökning blir man varse en annan problematik, som hanteras på ett något oväntat sätt vid sökningarna. Bidragsmottagarnas tillhörighet till olika fakulteter vid ett och samma universitet redovisas ej. Sålunda är en av de tre namngivna forskarna i denna kategori hemmahörande vid Uppsala universitets humanistisktsamhällsvetenskapliga fakultet. Än mer problematiskt är det att vi i vår granskning av nya kontrakt från VR(M) kunde konstatera att ytterligare fem bidrag (Maria Norlin, Louise von Essen, Eva Johansson, Lars Larsson och Marja-Liisa Dahl) borde ha flaggats upp. Frågan är om UU specifikt maltraiterats i denna sökning eller om alla lärosäten fått en motsvarande låg redovisningsgrad av s.k. debutbidrag. Om dessa tillkortakommanden i databasens sätt att fungera ej uppmärksammats då road show presentationen sammanställdes är det i allra högsta grad betänkligt. VR kan sålunda ha åkt land och rike runt med ett statisiskt tveksamt underlag och därvid utpekat Göteborg och Uppsala som lärosäten med fallande trender i tilldelningen. Vid direktkontakt med Harriet Wallberg-Henriksson medger hon att databasen är undermålig, bl.a. beroende på problem vid fusionen av de gamla rådens databaser. Man arbetar f.n. med att skapa en helt ny databas. Likväl måste man i någon mån ge VR rätt då man anser sig se en minskande trend i anslagstilldelningen till Uppsala (figurerna 1-4). Det mest iögonenfallande är att endast 6 av VRs knappt 120 forskarassistenter inom ämnesområdet för medicin har Uppsala som hemvist.

3 sid 3 (15) Vidare är endast 2 av 30 personer anställda som forskare vid VR(M) hemmahörande vid UU. Motsvarande siffror för personer med anställning som forskare 50% är 3 av 20. När det gäller projektbidragens antal och storlek är det av skäl som angivits ovan ej möjligt att nyttja VRs egen databas för att dra några mer långtgående slutsatser om förändringar i Uppsalas relativa andel av det totala anslagsutrymmet inom VR(M). Vi är således hänvisade till universitetets egna kontraktsnoteringar. I den s.k. tjugo-i-topp-listan (tabell 1) över vetenskapsområdets största bidragsgivare kan ses att råden/vr är den enskilt största givaren. På de gamla rådens tid (2000) var inkomsterna därifrån knappt tkr men en kraftig minskning kunde noteras året därpå, då f.ö.vr kommit till. Möjligen kan det samtidiga tillskapandet av FAS, Formas och VINNOVA med motsvarande överföring av bidrag till dessa organ förklara en del av nedgången. Vid ett närmare studium av siffrorna för enbart MFR/VR(M) ses en motsvarande lägsta notering för år 2001 (tabell 2). Denna tillfälliga nedgång syns såväl i statistiken för alla bidrag från VR(M) som specifikt för projektbidragen. Det kan noteras att den preliminära siffran för den totala tilldelningen från VR för år 2003, tkr, ganska mycket överstiger förra årets siffra. Vi kan här inte garantera att något/några kontrakt ej strikt haft beteckningen projektbidrag men allt talar för att denna kontamination i så fall varit konstant under årens lopp. Ett par andra observationer ur road show materialet värda att poängtera är beviljningsgraden i %, då det gäller nya ansökningar och omprövningsansökningar. Tyvärr intar Uppsala bottenplaceringen i båda dessa grupper (figurerna 5 och 6). Medeltalen för beviljningsgraden för de fem övriga lärosätena var 18.1% för nya och 81.7% för omprövningsansökningar. Möjligen kan detta tolkas som att Uppsalaforskarna varit väldigt ihärdiga med att söka men att detta ägt rum på bekostnad av ansökningarnas kvalitet. Annars skulle inte det totala utfallet blivit så anständigt trots den relativt sett låga beviljningsfrekvensen. Mer glädjande var att inom området nya projekt - vårdvetenskap intog Uppsala en hedrande tredjeplats i och med att man tog hem 17.8% av den totala potten (figur 7). Svar och synpunkter på specificerade uppdrag till arbetsgruppen 1; Balanseras nedgången i anslag från VR av anslag från andra källor? I så fall vilka? Som beskrivits ovan är det ej bevisat utom allt tvivel att vårt vetenskapsområde faktiskt fått sänkta anslag från MFR/VR(M) under senare år. Icke desto mindre finns oroväckande/otillfredsställande drag i medelstilldelningens omfattning och natur. Ser man strikt till de totala externa forskningsinkomsterna från alla finansiärer i form av bidrag (tabell 3) finns en ökning på cirka 35% över åren Eftersom rådens bidrag ingår i dessa summor är i själva verket ökningen från de övriga finansiärerna ännu något större. Inkomsterna från uppdragsforskningen har också ökat, vilket innebär att den totala ökningen av stödet till bidrags- och uppdragsforskning är 41% under femårsperioden (tabell 4). Sista året (2000) med fungerande separata forskningsråd samt Nutek erhöll vetenskapsområdet tkr i olika former av projektbidrag (tabell 1). Motsvarande siffra två år senare, när VR, VINNOVA, FAS och Formas kommit till, är tkr. Med denna knappt 10-procentiga ökning kan våra fakulteter anses ha gått oskadda igenom den ganska radikala omstöpningen av det statliga forskningsstödet.

4 sid 4 (15) Det kan också noteras att det finns en svagt sjunkande trend för tilldelningen från cancerfonden (tabell 1). Eftersom denna fonds utdelning ökat i absoluta tal (10% under åren ) har alltså Uppsalas del relativt sett minskat. På samma sätt som VR(M) menar cancerfonden att vinnarna i deras tilldelning är KI och Lund. För Uppsalas del gäller att uppgången i institutionernas bidragsinkomster från de stora bidragsgivarna synes ligga inom grupperna privata företag, fören. m.m., Wallenbergs stiftelse, stiftelserna för strategisk forskning samt EU-kommissionen. 2; Är det någon skillnad mellan klinisk och preklinisk forskning när det gäller nedgången? Svaret på denna fråga är ett klart nej. Som framgår av tabell 2 finns såväl vinnare som förlorare i båda lägren när det gäller projektbidragens storlek från MFR/VR(M) under åren Av de två rent prekliniska institutionerna synes cellbiologen vara vinnaren (upp 66%) och IMBIM förloraren (ned 20%). På kliniksidan finns en klar vinnare folkhälsan (upp 136%) och två förlorare KBH (ned 60%) och ORKI (ned 35%). Flera stora institutioner har ingen (IGP) eller endast en marginell nedgång i sina bidrag (medicinska vetenskaper, kirurgiska vetenskaper och neurovetenskaper). I någon mån har nedgången i bidrag från VR(M) kunnat kompenseras genom att nya bidrag beviljats från VR(NT). Så är fallet för t.ex. IMBIM. Totalt sett får vetenskapsområdet f.n. knappt 7000 tkr i projektbidrag (9 st) från VR(NT), varav 2460 tkr går till institutioner vid den farmaceutiska fakulteten. Fyra av dessa projektbidrag är på över 1000 tkr (Ebendal, Gyllensten, Wikberg och Hallberg). Detta innebär i sin tur att den genomsnittliga nivån för dessa nio bidrag är 765 tkr, vilket är nästan dubbelt upp jämfört med medelanslaget i ett nationellt perspektiv. 3; Hur ser det ut inom de två fakulteterna? Den farmaceutiska fakultetens tilldelning utgör i storleksordningen 10% av det totala bidraget från VR(M) (13% om VR(M) och VR(NT) slås samman). Merparten av dessa projektbidrag går till institutionen för farmaceutisk biovetenskap, medan de två övriga har små (farmaci) eller inga (läkemedelskemi) medel från VR(M). Den sistnämnda institutionen har istället betydande anslag från VR(NT). Tilldelningen till farmaceutisk biovetenskap följer nästan identiskt mönstret från vetenskapsområdet i sin helhet. Man ser således en isolerad minskning år 2001 men över hela femårsperioden ( ) en i princip bibehållen nivå på projektbidragen. 4; Hur ser fördelningen ut när det gäller seniora och yngre forskare? Då bidragsmottagarna indelas i åldersgrupper ses en närmast symmetrisk fördelning (tabell 5). En tredjedel vardera hör hemma i åldersgrupperna och år. Resterande två sjättedelar är antingen 60 år eller mer eller under 40 år. I anslutning till denna studie av åldersfördelningen hos anslagsmottagarna har vi också försökt att analysera orsakerna till varför ett antal forskare försvunnit som mottagare av anslag från MFR/VR(M). På motsvarande sätt har vi försökt kategorisera de nytillkomna anslagsinnehavarna. När det gäller gruppen försvunna eller kraftigt reducerade (minskning med mer än 150 tkr) projektbidrag under 5-årsperioden har vi identifierat cirka 75 forskare. Vi har klassificerat dessa i sju olika kategorier, där det i några fall är så att man kvalat in i både två och tre kategorier. Det mest legitima skälet är pensionering i så måtto att MFR/VR(M) ej tillåter åtminstone har så varit fallet under en följd av år emeriti att

5 sid 5 (15) vara huvudmän för projektbidrag. Sju bidrag har fallit av det skälet. Något förvånande är det att endast sex bidrag försvunnit p.g.a. att innehavarna flyttat till andra universitet. En liknande grupp, fem personer stor, är den som i dagsläget har nya arbetsgivare (andra än annat universitet). Många (minst femton forskare) har fått stöd från andra forskningsfinansiärer, som i många fall tycks erbjuda allmänt sett bättre villkor (mer pengar!) än VR. Fem forskare har råkat ut för att MFR/VR ej längre tillåter en person att vara huvudman för mer än ett projekt. Knappt trettio projekt tycks ha försvunnit av skäl, som närmast tycks likna långsam insomning. Av dessa kan en dryg tredjedel hänföras till forskargruppen 60+. Ett knappt tjugotal forskare kan alltså inte ens anföra hög ålder eller påtaglig senioritet som skäl för de uteblivna eller kraftigt reducerade anslagen. När det gäller gruppen nytillkomna eller kraftigt ökade (mer än 150 tkr) projektbidrag är siffermaterialet av olika skäl mer osäkert och ofullständigt. Det kan säkert i viss mån förklara varför vi här har ett betydligt mindre antal namn att sortera än på minussidan. Av de cirka fyrtio personerna är fem nyrekryterade professorer, som kommit från andra lärosäten. Sju är internrekryterade, nya professorer. När det gäller debutbidragen det senaste året har vi en dominans av kvinnor fyra av sju nya projektbidrag har tilldelats kvinnor. Totalt sett är f.n. cirka en fjärdedel av projektbidragshuvudmännen kvinnor. Glädjande nog har vi för närvarande fyra bidragsmottagare i miljon eller nära miljonklassen (Landegren, Kjellén, Michaelsson och Hillered). Alla har tillkommit under denna femårsperiod. Därtill kommer de ovan nämnda fyra miljonanslagen från VR(NT). I detta sammanhang skall också ges siffror för andelen av våra professorer, som har projektbidrag från VR(M). Av våra 132 professorer, inkluderande de 40 befordrade lektorerna, är det 59 som innehar projektbidrag. Därtill kommer tre professorer med anslag från enbart VR(NT). Av de övriga 70 professorerna, som ej förekommer i VR-rullorna, finns under år 2002 och 2003 två med stora EU-anslag, en med stöd från både VINNOVA och FAS samt slutligen två med stöd från Formas. Sammanlagt 12 professorer har projektbidrag från Cancerfonden utan att samtidigt vara anslagsinnehavare i någon av de statliga fonderna. Tillsammantaget innebär detta att hälften av vetenskapsområdets professorer f.n. ej innehar något projektbidrag från VR eller andra statliga forskningsfinansiärer. 5; Finns någon förklaring till att så få yngre forskare från Uppsala söker VR:s forskarassistenttjänter? På denna fråga finns inget bra svar. Betydande arbetsinsatser i form av enkät- och intervjustudier skulle behöva utföras för att reda ut denna komplexa frågeställning. 6; Hur ser kvoten mellan forskningsanslag och externa anslag ut på olika institutioner? I tabell 6 ges uppgifter om de enskilda institutionernas fakultetsstöd enligt VP 2003 samt bidrags- och uppdragsintäkter under år 2001 (de uppgifter som utgjorde underlag för beräknandet av aktivitetsstödet i VP 2003). Det har visat sig vid en genomgång av uppdragsinkomsternas natur att det där döljer sig intäkter, som i alla fall i detta sammanhang ej borde redovisats på det sättet (försäljning av kompendier, återbetalning av reseutlägg, intäkter av ALF m.m.). Därför begränsar vi vår redovisning till att gälla kvoten mellan bidragsinkomster och fakultetsanslag. I jämförelsen mellan olika institutioner missgynnar det institutionen för farmaci, som är den enda enheten med större uppdrags- än bidragsinkomster. Av detta skäl når de inte högre än en faktor 0.60 som kvot mellan bidragsinkomster och

6 sid 6 (15) fakultetsanslag. De övriga två institutionerna vid den farmaceutiska fakulteten har i stort sett lika stora externa bidrag som totalt fakultetsstöd. Bland den medicinska fakultetens institutioner får ORKI och folkhälsoinstitutionen toppnoteringar med mer än tre externa kronor per intjänad krona på fakultetsanslaget. Stora institutioner som IGP och medicinska vetenskaper tar hem drygt två kronor per fakultetskrona. Institutionen för neurovetenskap har däremot trots sin storlek bidragsinkomster som endast med knapp marginal matchar fakultetsanslaget. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att en betydande del av driftsmedlen på den medicinska fakultetens institutioner kommer från externa källor i form av bidragsinkomster. Mest entydigt ses detta på de prekliniska institutionerna, som har inga eller endast små uppdragsinkomster och därtill inget stöd från ALF-medlen. Existensen av den senare bidragsformen försvårar förvisso analysen av tillståndet för de kliniska institutionerna. Förslag till åtgärder för att förbättra tilldelningen av forskningsanslag från VR 1; Förbättra forskarutbildningen i alla avseenden. Allt i akt och mening att ge fakulteterna fler och bättre postdoktorer 2; Aktivera nyrekryteringen av postdoktorer från övriga lärosäten samt punktmarkering av hemvändarna 3; Öka antalet aktiva postdoktorer bl.a. genom en effektivare stipendiumhantering - tillskott av deltidstjänster 4; Skapa ett Grant Office för att generellt sett öka effektiviteten i sökandet av anslag. Bättre hemsidor med info om ledigkungöranden 5; Stimulera/bistå unga postdoktorer vid ansökningstillfällena 6; Uppmana våra rådsfunktionärer att kommunicera rätt och fel / trender/nyheter till potentiella sökanden 7; Budgetnycklarna om anslag från VR av olika skäl värderas extra högt av fakulteterna bör endast anslag från VR ges den högre uppräkningsfaktorn vid beräkning av aktivitetstödet 8; Unga (under 40 år) med projektbidrag från VR bör erhålla någon form av eget pekuniärt tillskott från fakultetsbudgeten Uppsala augusti 2003 Arne Andersson (sammankallande), Elizabeth Dehlin, Lars Hjertson, Michael Hultström, Olle Kämpe och Ernst Oliw.

7 sid 7 (15) Figur 1 Figur 2

8 sid 8 (15) Figur 3 Figur 4

9 sid 9 (15) Figur 5 Figur 6

10 Figur 7 sid 10 (15)

11 sid 11 (15) Tabell 1 Vetenskapsområdets institutioners bidragsinkomster Tjugo-i-topp-lista Råden Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet Riksföreningen mot cancer Riksföreningen mot cancer Priv.företag,fören. mm svenska Övriga privata stift/fonder Priv.företag,fören. mm svenska Riksföreningen mot cancer Priv.företag,fören. mm svenska Övriga privata stift/fonder Övriga privata stift/fonder Org/företag utanf EU Stift för strategisk forskn Wallenbergs stiftelse Wallenbergs stiftelse Övriga motparter utanför EU Stift för strategisk forskn Stift för strategisk forskn Wallenbergs stiftelse Övriga motparter utanför EU Övr statliga myndigheter Övriga motparter inom EU EU-kommissionen Bidrag fr landsting EU-kommissionen Akademiska sjukhuset Stift för vård- och allergifo Stift för vård- och allergifo SIDA-Styr.f.intern.utv.samarb SIDA SIDA-Styr.f.intern.utv.samarb Uppsala Akademiförvaltning EU-kommissionen Akademiska sjukhuset Övriga motparter inom EU Nutek Uppsala Akademiförvaltning Stift för vård- och allergifo Org/företag inom EU Uppsala läns landsting VINNOVA RALF FAS FAS G Gustafssons stiftelse G Gustafssons stiftelse FORMAS Univ och högskolor NIH G Gustafssons stiftelse Uppsala Akademiförvaltning FORMAS Socialstyrelsen KK-stiftelsen VINNOVA MISTRA Summa

12 sid 12 (15) Tabell 2 Inkomster från projektbidrag från MFR/VR(M) Farm biovet Läkem.kemi Farmaci Folkhälsovård Fysiologen GenPat Kir vet KBH IMBIM Cellbiol Med vet Neurovet ORKI Totalt Alla bidrag

13 sid 13 (15) Tabell 3 EXTERNA FORSKNINGSINKOMSTER BIDRAG Läkemedelskemi Farm biovet Farmaci Folkhälsovård Fysiologen GenPat Kirurgiska vet Kvinnor o barn IMBIM Cellbiologen Med vetenskaper Neurovet ORKI SUMMA UPPDRAG Läkemedelskemi Farm biovet Farmaci Folkhälsovård Fysiologen GenPat Kirurgiska vet Kvinnor o barn IMBIM Cellbiologen Med vetenskaper Neurovet ORKI SUMMA

14 sid 14 (15) Tabell 4 Totala inkomster inom bidrags- och uppdragsforskning Kr Läkemedelskemi Farm biovet Farmaci Folkhälsovård Fysiologen GenPat Kirurgiska vet Kvinnor o barn IMBIM Cellbiologen Med vetenskaper Neurovet ORKI SUMMA Tabell 5 Åldersfördelning anslagsmottagare (projektbidrag) VR (medicin) Födda 1943 och tidigare; 18 Födda ; 38 Födda ; 37 Födda 1964 och senare; 14

15 sid 15 (15) Tabell 6 Aktivitetsstöd efter viktning klinik 0,3 i förhållande till strukturstöd samt kvoter mellan externa forskningsinkomster 2001 och summa aktivitets- och strukturstöd Aktivitet Strukturstöd Andel S:a akt+struk AS Bidrag Uppdrag Bidrag/AS 4510 F Kemi % , F Biov % , Farmaci % , Folkhälso % , Fysiologi % , GenPat % , Kir vet % , Kvinnor o Barn % , IMBIM % , Med cell % , Med vet % , Neuro % , ORKI % ,49 Summa % ,95