Skrivelse av Theo Bodin (V) angående utredning för ökad jämställdhet i ALF

Transkript

1 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Viktoria Björk Landstingsstyrelsens forskningsberedning Skrivelse av Theo Bodin (V) angående utredning för ökad jämställdhet i ALF Ärendebeskrivning Theo Bodin (V) har den 10 mars 2016 lämnat en skrivelse till forskningsberedningen angående utredning för ökad jämställdhet i ALF. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 3 maj 2016 Statistik ALF-medicin , daterad 3 maj 2016 Skrivelse från Theo Bodin (V) den 10 mars 2016 Förslag till beslut Forskningsberedningen föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Theo Bodin (V) har lämnat en skrivelse till forskningsberedningen angående utredning för ökad jämställdhet i ALF. Skrivelsen omfattar ett flertal konstateranden och frågor om könsstatistik på ansöknings- och bevilj andegrad inom utlysningen ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete (s.k. ALF medicin). Vidare efterfrågas könsstatistik indelat utifrån akademisk titel. De senaste fem åren syns en tydlig trend i såväl sökanden som beviljanden där kvinnor är underrepresenterande i förhållande till männen. Delegationen för Jämställdhet i Högskola, Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) föreslog bland annat införandet av en jämställdhetsbonus till lärosäten och i skrivelsen föreslås att en motsvarande jämställdhetsbonus införs till kliniker där forskningen är jämställd. Problemet med en sådan

2 Stockholms läns landsting 2(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE bonus vore att kliniker inte kan påverka graden av sökande eller beviljande utifrån kön. En sådan bonus vore snarare intressant att diskutera för Karolinska Institutet. I skrivelsen framförs även förslaget att stödja juniora forskare eftersom flertalet av dessa är kvinnor. Stockholms läns landsting stödjer återväxten av kliniska forskare genom årliga utlysningar av fyra olika forskartjänster, däribland juniora forskare. Bakgrund Vänsterpartiet har konstaterat att det finns en ojämn beviljandegrad mellan män och kvinnor av medel inom utlysningen ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete (s.k. ALF medicin). Att beviljandegraden skiljer sig mellan könen kan bero på olika saker. Vänsterpartiet föreslår dock att landstingsstyrelsens forskningsberedning vidtar åtgärder för att korrigera detta samt föreslår olika angreppssätt för att öka jämställdhet i tilldelning av forskningsanslag. I skrivelsen efterfrågas underlag som beskriver hur fördelning nedbrutet på ansökningsår, kön och akademisk titel ser ut avseende inkomna och beviljade ansökningar de senaste fem åren. Vidare efterfrågas svar på hypotesen hur stor andel kvinnor som hade fått beviljade ansökningar om hälften, respektive en tredjedel av de beviljade anslagen hade gått till den grupp som disputerat mindre än fem och/eller tio år innan ansökningsdatumet och hur det utfallet skulle skilja sig från det verkliga utfallet. I skrivelsen refereras det till Delegationen för Jämställdhet i Högskola, Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) som i sin utredning föreslog införandet av en jämställdhetsbonus. Theo Bodin (V) föreslår att en sådan bonus skulle kunna införas till kliniker där jämställdhet i forskningen är god eller har förbättrats. Slutligen efterfrågas förslag på hur landstinget skulle kunna öka jämställdheten i beviljande av ansökningar inom utlysningen ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete. Överväganden Könsindelad statistik inom den årliga utlysningen av ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete sammanställs årligen av FoUU-kansliet på Karolinska universitetssjukhuset. Det finns även statistik på sökandes akademiska titel, däremot saknas statistik på akademisk titel och kön, med andra ord vet vi hur många professorer som är sökande, men vi vet inte hur många av dessa som är kvinnor respektive män. Statistiken återfinns i bilaga till landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Underlaget avseende antalet sökande och beviljande kvinnor och män presenteras och diskuteras alltid av Karolinska Institutet LS

3 Stockholms läns landsting 3 (5) TJÄNSTE UTLÅTANDE och Stockholms läns landstings samverkansorganisations ledningsgrupp inför förslag till att bevilja eller avslå prioriteringsgruppernas förslag till beviljande och avslag. Statistiken ringar i huvudsak in två utmaningar gällande jämställdhet i sökande och bevilj andegraden i utlysningen ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns en bestående trend de senaste fem åren som är att antalet kvinnliga sökanden och beviljande är relativt konstant lägre än männen. Statistiken visar inte könsindelning efter akademisk titel, men en tydlig trend är att docenter och professorer dominerar kategorin huvudsökanden. Enligt uppgift från Delegationen för Jämställdhet i Högskola, Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) var 20 procent av landets professorer kvinnor år Enligt uppgift från Karolinska Institutet var 111 av deras 376 anställda professorer kvinnor och 265 män. Det betyder att 29,5 procent av professorerna på Karolinska Institutet idag är kvinnor. Sammantaget visar det på att könsfördelningen för högre tjänster på Karolinska Institutet är obalanserad mellan män och kvinnor. Detta utgör likaså en faktor och utmaning för att öka såväl andelen kvinnliga sökande som beviljande inom ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt och forskningsutvecklingsarbete framgent. 1 Vidare efterfrågas svar på hypotesen kring hur stor andelen av anslagen som skulle ha gått till kvinnor om gruppen sökande hade varit disputerade fem respektive tio år innan ansökningsdatumet. Med anledning av att faktaunderlag inte finns tillgängliga för att besvara hypotesen kan förvaltningen inte redovisa några beräkningar. Theo Bodin (V) efterfrågar vidare för- och nackdelar med att införa en jämställdhetsbonus i enlighet med förslaget från Delegationen för Jämställdhet i Högskola, Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1). I betänkandet som överlämnades till regeringen föreslogs införande av en jämställdhetsbonus till universitet och högskolor där jämställdheten kunde anses vara god eller blivit väsentligt förbättrad. Stockholms läns landsting var inte en remissinstans till betänkandet eftersom förslagen endast rörde högskolor och universitet. Att överföra förslaget om jämställdhetsbonus till lärosäten direkt till kliniker kan vid en första anblick anses god. Det bör dock påpekas att ldiniken har litet, eller inget, inflytande över jämställdhet avseende sökande och beviljande till forskningsanslag till aktiva forskare på ldinik. Aktiva forskare inom hälsooch sjukvården har i de flesta fall en så kallad förenad anställning vilket 1 Uppgift hämtade från Karolinska Institutets personalavdelning LS

4 Stockholms läns landsting 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE betyder att de delar en anställning mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Landstinget ansvarar för den kliniska verksamheten och universitetet för forskningen. Mot den bakgrunden skulle en jämställdhetsbonus till kliniker riskera bli missriktad. Det går att spekulera i en jämställdhetsbonus till institutioner på Karolinska Institutet, likt det resonemanget som utredningen (SOU 2011:1) föreslog. Det är dock en statlig angelägenhet som landstinget inte kan eller bör stödja med ett landstingsbidrag. Landstingets möjligheter att påverka jämställdheten inom ramen för tilldelningen av ALF-projektmedel för kliniskt inriktat medicinskt forsknings- och utvecklingsarbete ligger primärt inom ramen för samarbetet med Karolinska Institutet. Samtliga utlysningar inom ramen för samarbetet följs årligen upp med könsindelad statistik som redovisas för ledningsgruppen samverkansorganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Det har diskuterats olika förslag för att förbättra jämställdheten. Flera gånger har anonymiserade ansökningar diskuterats, men efter närmare undersökning visar det sig inte möjligt att genomföra eftersom bland annat publikationslista och etikgodkännande måste bifogas ansökan och dessa går inte att anonymisera. Utöver det ansvaret som faller på Karolinska Institutet att arbeta med en mer jämställd rekrytering av akademiska tjänster, har landstinget och Karolinska Institutet inrättat gemensamma satsningar på en återväxt av kliniska forskare i olika faser av forskningskarriären. Det finns idag fyra olika årliga utlysningar av kliniska forskningstjänster; forsknings-st, klinisk postdoktor, klinisk forskare och högre klinisk forskare. Det sker årligen utlysning av tjänsterna i Stockholms läns landsting och det är mycket stor konkurrens till tjänsterna. Forsknings-ST riktar sig till läkare under sin specialisttjänstgöring (ST) och stöd som motsvarar en halvtidstjänst. Klinisk postdoktor syftar till att stödja nydisputerade kliniskt verksamma personer för fortsatt forskning efter disputation och stödet motsvarar en halvtidstjänst. Utlysningen klinisk forskare är riktat till kliniskt verksamma personer som i viss utsträckning är etablerade självständiga forskare, men som ännu inte innehar anställningar som lektorer eller professorer och är stöd för halvtid. Slutligen riktar sig stödet till högre kliniska forskare till kliniskt verksamma som har en väl etablerad forskning men som ännu inte innehar en anställning som lektor, professor eller adjungerad professor. Stödet ska möjliggöra forskning på motsvarande 30 procent i kombination med klinisk tjänstgöring på minst 50 procent. Genom dessa särskilda forskartjänster satsar Stockholms läns landsting på att stärka återväxten av kliniska forskare som särskilt riktar sig till så kallade juniora forskare. Denna LS

5 Stockholms läns landsting 5(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS satsning har även potential att stödja utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av forskningsanslag eftersom flertalet yngre forskare är just kvinnor. Mot den bakgrunden föreslår förvaltningen att forskningsberedningen beslutar att skrivelsen anses besvarad. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Toivo Heinsoo Landstingsdirektör Jan Andersson Forskningsdirektör

6 Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation LS Statistik ALF-medicin ALF medicin 2012, ansökningsår 2011 Fördelade på kvinnor (K) och män (M) Beviljandegrad: kvinnor 40%, män 35% antal sökta antal beviljade

7 X Stockholms läns landsting 2(8) LS ALF medicin 2013, ansökningsår Fördelade på kvinnor (K) och män (M) Beviljandegrad: kvinnor 30%, män 36% 181 K 55 oen antal sökta antal beviljade 152 l+k ALF medicin 2014, ansökningsår 2013 Fördelade på kvinnor (K) och män (M) Beviljandegrad: kvinnor 35%, män 39% ~1 K M l+k i antal sökta i antal beviljade

8 JIL Stockholms läns landsting 3 (8) LS ALF medicin 2015, ansökningsår 2014 Fördelade på kvinnor (K) och män (M) Beviljandegrad: kvinnor 38%, män 39% o antal sökta antal beviljade ALF medicin 2016, ansökningsår 2015 Fördelade på kvinnor (K) och män (M) Beviljandegrad: kvinnor 33%, män 39% 428. i antal sökta l antal beviljade

9 JL Stockholms läns landsting 4 (8) LS ALF medicin 2012, (ansökningsår 2011) fördelade efter huvudsökandes titel Sökta Beviljade Adjungerad professor Docent 136 Dr. med. vet. Forskarassistent IT ] Klinisk lektor Lektor Med. dr PhD nr 21 Professor 116

10 JIL Stockholms läns landsting 5(8) LS ALF medicin 2013, (ansökningsår 2012) fördelade efter huvudsökandes titel Sökta Beviljade Adjungerad professor Docent Dr. med. vet. Forskarassistent Klinisk lektor Professor

11 JIL Stockholms läns landsting 6(8) LS ALF medicin 2014, (ansökningsår 2013) fördelade efter huvudsökandes titel Sökta Beviljade Adjungerad professor 17 Biträdande lektor D2 Docent 128 Dr. med. vet. Forskarassistent Lektor Med. dr. 78 PhD 29 Professor 113 Övriga U 3

12 Stockholms läns landsting 7 (8) LS ALF medicin 2015, (ansökningsår 2014) fördelade efter huvudsökandes titel Sökta Beviljade Adjungerad professor Docent Dr. med. vet. Forskarassistent Lektor Med. dr. PhD Professor Övriga

13 JIL Stockholms läns landsting s (8) LS ALF medicin 2016, (ansökningsår 2015) fördelade efter huvudsökandes titel Adjungerad professor 28 Sökta Beviljade 200 Adjunkt Docent 148 Dr. med. vet. Forskarassistent Klinisk lektor Med. dr. p 10 6 P P o 1 72 PhD 3Ö Professor 117 Professor emeritus

14 Stockholms läns landsting FORSKNINGSBEREDNINGEN Vänsterpartiet SKRIVELSE Skrivelse från Theo Bodin (v) angående utredning för ökad jämställdhet i ALF Efter forsloiingsberedningens möte den 22 oktober 2015 framkom att tilldelningen av ALF medicin återigen haft lägre antal sökande kvinnor (37% av de sökande) samt en lägre beviljandegrad bland kvinnor än män (33% vs 37%) [1]. Mönstret känns igen från tidigare år [2,3]. Att färre antal kvinnor söker kan delvis bero på att en högre andel män innehar seniora forskartjänster på Karolinska Institutet (Kl). Bland de juniora forskartjänsterna dominerar dock kvinnor. Bland doktoranderna på Kl är 64% kvinnor. Till nästa steg i karriärstrappan, forskarassistent, har andelen sjunkit till 53%. Bland professorerna är bara 28% kvinnor [4]. Att bevilj andegraden är lägre bland kvinnliga sökanden jämfört med manliga kan dock ha flera andra orsaker, även om det är svårt att fastställa att det rör sig om diskriminering eller positiv särbehandling av män [5]. Oavsett underliggande orsak bör det ligga i forsloiingsberedningens intresse att korrigera detta, då landstinget har som målsättning att verka för ökad jämställdhet och alla verksamheter ska ha mätbara mål för sitt jämställdhetsarbete [6]. Det finns flera angreppssätt för att öka jämställdhet i tilldelning av forsloiingsanslag. Baserat på ovanstående data skulle en satsning på juniora forskare, där kvinnorna är flertalet, kunna vara en möjlig framkomlig väg. Ett annat sätt skulle kunna vara att inrätta någon form av jämställdhetsbonus till kliniker där forskningen är jämställd och/eller där det skett en påtaglig förbättring. Denna modell har föreslagits i högskolesektorn av Delegationen för Jämställdhet [7]. Därför önskar jag svar på följande frågor: 1. Under de senaste 5 åren, a. Hur har fördelningen av inkomna ansökningar till ALFmedicin sett ut, nedbrutet på ansökningsår, kön och akademisk titel?

15 Stockholms läns landsting 2(2) b. Hur har bevilj andegraden sett ut nedbrutet på ansökningsår, kön och akademisk titel? 2. Om en utgår från de senaste 5 årens ansöloiingar och låter det totala antalet sökta och beviljade anslag vara detsamma. Hur stor andel av de beviljade anslagen hade hypotetiskt gått till kvinnor om: a. Hälften respektive en tredjedel av de beviljade anslagen hade gått till den grupp av sökande som disputerat mindre än 5 respektive 10 år innan ansöloiingsdatumet? b. Hur skilj er sig denna könsfördelning j ämfört med det verldiga utfallet? (I ovanstående räloieexempel får man utgå från att alla ansöloiingar i respektive strata har samma sannolikhet att bli beviljade) 3. Vilka för- och nackdelar ser ni med att införa en jämställdhetsbonus? 4. Ser ni några andra möjliga vägar för Landstinget att öka jämställdheten i tilldelningen av ALF-medel? Referenser [1] Ansölcningar orn ALF-projelctmedel för klinislct inrilctat medicinskt forskningsarbete 2016, tjänsteulåtandels [2] Ansölcningar om ALF-projelctmedel för kliniskt im-iktat medicinskt forskningsarbete 2015, tjänsteulåtande LS [3] Ansölcningar om ALF-projelctmedel för klinislct inrilctat medicinskt forskningsarbete 2014, tjänsteulåtande LS [4] Korta fakta om Karolinska Institutet [5] Statskontoret 2014:27, Forslcningsanslagen ur ett jämställdhetsperspelctiv [6] Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting. [7] Delegationen för Jämställdhet i Högskolan, Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1) -om-iamstalldhet-hela-dokumentet-sou