DAGHEMMET MARIAS ASYL

Transkript

1 DAGHEMMET MARIAS ASYL VERKSAMHETSPLAN

2 Innehåll 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET MARIAS-ASYL Daghemmets verksamhetsprinciper Daghemmets verksamhetsidé PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Verksamhetens struktur SAFIRERNA TOPASERNA RUBINERNA Mottagande av nya familjer Årsklocka för föräldrasamarbete Specialdagvård VERKSAMHETSÅRET EN KONKRET HANDLINGSPLAN Matematik Natur och miljö Fysisk och motorisk utveckling Hälsa Konst och kultur Etik och livsåskådning Språk och kommunikation BARNETS INDIVIDUELLA PLAN OM VÅRD OCH FOSTRAN 23. 2

3 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET MARIAS ASYL Sedmigradskys småbarnsskola och Marias Asyl är en privat stiftelse, som ordnar dagvård i Helsingfors. Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetsidé är att erbjuda högklassig och attraktiv dagvård på svenska i aktiv samverkan med sin omgivning. Vi ger barnen en trygg dagvård i en positiv miljö. Personligt bemötande, kompetent och behörig personal, ändamålsenliga utrymmen samt ekologiskt tänkande ges stor vikt. Stiftelsens daghem öppnar sina dörrar efter sommarstängd julimånad alltid den första vardagen i augusti. Daghemmet är också stängt mellandagarna efter jul, men är öppet fr.o.m. den första vardagen i januari. Daghemmet Marias Asyl öppnades den 11 juni 1847 och är den äldsta av alla Sedmigradskys småbarnsskolor. Geografiskt finns Marias Asyl mitt i centrum, på Stora Robertsgatan 11 med närhet till bl.a. skolor, parker och kultur. Lokaliteterna är stora, luftiga och vackra. Daghemmet har öppet från kl (ifall vårdbehov finns) och består av tre barngrupper med totalt 35 platser. Vi tar emot barn i åldern 1-5 år åringsgruppen består av 14 barn, 2-3-åringsgruppen består av 12 barn och de minsta, 1-2-åringarna är 9 stycken. I personalen är vi 8 vuxna som har hand om vård och fostran och därtill har vi ett daghemsbiträde, en kock och en barnträdgårdslärare som främst tar hand om de administrativa uppgifterna. 1.1 Daghemmets verksamhetsprinciper Värdegrund Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till det här grundläggande värdet anges fyra allmänna principer: förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen skall behandlas jämlikt barnets bästa barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt barnets åsikt skall beaktas Dessa principer konkretiseras på daghemmen genom vår uppgift att värna om barnets rätt till: trygga människoförhållanden att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden en trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå få specialstöd i den mån som sådant behövs egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning 3

4 Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma i alla fyra daghem, men sättet att genomföra dem kan variera. Den övergripande värdegrunden är dock gemensam. Den bygger på dagvårdslagen (36/1973) och förordningens (239/1973) krav på trygg dagvård och därutöver konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning tillsammans med föräldrarna att ge varje barn en god start i livet, i trygghet och med en sund självkänsla. Under en planeringsdag diskuterade personalen värderingar och verksamhetsprinciper. De värderingar vi prioriterade och som jämfördes med varandra var grundtrygghet, trygga människoförhållanden, harmonisk utveckling, jämlikhet, gemenskap och rätt till särskilt stöd. Alla i personalen ansåg att grundtryggheten är viktigast i barnets uppväxt. Vi strävar till att lära barnet ärlighet och respekt för varandra. Grunderna i livet handlar också för oss om bondförnuft, vett och etikett såsom hjälpsamhet, tacksamhet, självständighet och goda matvanor. Det är viktigt för oss att ta hänsyn till varandra, behandla varandra såsom man själv önskar bli bemött, skilja på rätt och fel, visa glädje och sorg. Vi strävar till att stöda familjen. Personalen arbetar som en gemenskap och lär ut samma grunder för barnen. Vi kommer överens om vad vi står för, hur vi beter oss mot varandra och mot våra kunder. Vi stöder barnets grundtrygghet i verksamheten genom sagor, lekar, drama, bords- och matvanor, renlighet och genom att diskutera känslor och bearbeta dem, t.ex. genom Livskunskap för förskolan och Start. Vår värdegrund är följande: Det viktigaste är att Barnen är i centrum och att deras grundbehov blir tillfredsställda. barnen blir uppmärksammade enligt sin ålder och utvecklingsnivå och får stöd vid svårigheter vi lyssnar på barnen och ger dem närhet och trygghet vi vill genom lek och sysselsättning stegvis utveckla barnens kompetens att självständigt fungera i gruppen kontakten med barnets familj ger möjlighet till god vård personalen trivs och får förverkliga sig själv vi har en fungerande dialog (barn, personal, vårdnadshavare, direktion och samarbetspartner inom skol- och sociala sektorn) sträva efter kvalitativ dagvård och kompetent personal Hur når vi vuxna detta? Vad i vårt eget handlande leder till detta? Genom: Personalhandledning Föräldrasamtal Personalfortbildning Föräldraföreningen Planeringsmöten Husmöten Fortbildning Daglig kontakt med föräldrar 4

5 1.2 Daghemmets verksamhetsidé Vi arbetar för att åstadkomma en trygg miljö där det enskilda barnets utveckling beaktas. Vi stöder barnet i gruppen och i dess sociala utveckling i samarbete med barnets familj och daghemmets personal. Det individuella barnet Vi strävar till att ge det enskilda barnet en trygg och varm miljö i vilket det uppmärksammas enligt sin utvecklingsnivå. Vi har som mål att stöda barnets goda självbild och lära det grunderna för ett sunt liv. Sociala färdigheter Barnen lär sig medan de leker. Denna lek är valfri men målinriktad och organiserad. Barnen stöds till att respektera varandra och vuxna. I gruppen lär sig barnen att ta hänsyn till varandra och lösa konflikter på ett positivt sätt. Genom dagliga diskussioner utvecklas barnens språk och kommunikation. Samarbete Vi värdesätter ett gott samarbete med föräldrar, barn och personal. Vi skapar trygga människoförhållanden på daghemmet genom egenvårdarsystemet. Då barnet börjar på daghemmet försöker vi ordna det så att arbetsturerna för egenvårdaren sammanfaller med den tid barnet vistas på daghemmet. Vid daghemsstarten erbjuder vi också utvecklingssamtal för föräldrarna med egenvårdaren. Vi strävar till en miljö där föräldrarna känner att de kan komma och prata helt informellt med personalen, då de för och hämtar sina barn eller per telefon. Vi ordnar också föräldramöten, utvecklingssamtal, fester och jippon av olika slag under året. Därutöver bidrar Marias Asyls föräldraförening till att samarbetet fungerar smidigt. Hur stöder vi barnets sociala utveckling i samarbete med föräldrarna? Tillsammans med föräldrarna skapar vi ett gott samarbete och har dagliga diskussioner t.ex. om hurdan barnets dag har varit. Vi diskuterar tillsammans med föräldrarna och besluter om gemensamma målsättningar och sätt att stöda barnet i dess sociala utveckling. Vi bygger upp förtroendet mellan de vuxna genom utbyte av idéer och genom att utarbeta ett egenvårdarsystem som kan bidra till större förståelse och insikt om barnets liv. 5

6 Barnets utveckling och självbild Vi ser till att barnen känner sig hörda, sedda och förstådda. Detta gör vi genom att bemöta dem med empati, respekt och genom att visa hänsyn. Vi skapar en trygg miljö både inne och ute genom att finnas till hands för barnen. Vi ser barnen som enskilda individer. Vi observerar och tar reda på vad barnen kan för att kunna erbjuda dem verksamhet som är på deras nivå. Med hjälp av detta kan vi lära dem nya färdigheter och ge dem ny kunskap. I verksamheten delar vi in barnen i grupper enligt utvecklingsnivå och tar stöd av sakkunniga personers observationer. Vi uppmuntrar barnen genom att ge beröm och värdesätta deras kunnande. Då barnen klarar av en situation får de uppmärksamhet. Barnens rätt att känna att de får förståelse för sina tankar och känslor - både av andra barn och av vuxna - försöker vi nå genom att gå igenom händelser tillsammans med barnen. Vi frågar och ger tid för barnet att formulera sina svar om det är något vi undrar över. Vi jobbar medvetet med oss själva i att ge positiv respons och att uppmärksamma barnet. Vi lyssnar och tar till oss barnets tankar och åsikter och strävar till att barnen själva får göra saker och ting även om det tar tid. Hur stöder vi barnen så de lär sig respektera varandra och vuxna? Respekt handlar om sättet på vilket man ser på en annan människa. Det betyder för oss att man accepterar den andra som den är och tillåter olikheter. Respekt visar jag då jag behandlar dig som jag vill att du skall behandla mig. Det handlar också om att vi väljer våra ord då vi tilltalar varandra. De vuxna ska föregå med gott exempel. Vi ska kunna märka att vi kan ha olika åsikter men ändå vara sams. Vi stöder barnet i svåra situationer som uppkommit, genast och omedelbart. Vi använder oss också av materialet Livskunskap för förskolan och Start. Vad i dagliga diskussioner leder till språklig utveckling? Vi stöder barnets språkliga utveckling genom att vi alltid försöker lyssna på barnet och låta det uttrycka sig enskilt, men uppmuntrar även barnen att uttrycka sig i grupp. Vi erbjuder barnen andra ord och uttryck än de som de själva använder och stöder på så sätt barnets ordförråd och ordförståelse. Vi uppmuntrar barnen till att benämna saker med deras rätta namn. Vi läser böcker och diskuterar dem i efterhand. Vi lyssnar på varandra utan att avbryta och vi låter alla få sin röst hörd. 6

7 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Marias Asyl har öppet mellan kl och kl ifall vårdbehov finns. Den som behöver vård för sitt barn före kl. 8 meddelar personalen i tid så att arbetsturerna kan anpassas. I Marias Asyl finns det grupperna Rubinerna som har 4-5 åringarna, Topaserna 2-3-åringar, och en barngrupp med 1-2-åringar, Safirerna. I 4-5 åringsgruppen finns 14 barn och med dem jobbar Yrsa Atias och Stina Franck. I gruppen 2-3-åringar finns det 12 barn och där jobbar och Maria Saloranta, Annika Saxelin och Nora Karlsson. Gruppen för 1-2-åringar består av 9 barn och den leds av Charlotta Nygård, David Mattsson och Sofia Andersin. I Marias Asyls kök har vi Lotta Huikuri som kock och som daghemsbiträde jobbar Banu Nuri. I kansliet sitter också Nora Karlsson. Dagarna är uppbyggda ungefär på samma sätt. Marias Asyl öppnar kl om föräldrarna meddelat att det finns vårdbehov. Vi börjar dagen med morgonmål. Därefter går barnen till Johannesparken för att leka. Vi önskar att de yngre barnen är på plats före kl På detta sätt får barnet vara med om genomgången av dagens program och finner sin plats i gruppen tillsammans med de andra barnen. Grupperna Rubinerna och Topaserna går på förmiddagen till den övre Johannesparken och Safirerna går till den nedre Johannesparken. På eftermiddagen är alla barnen i den övre parken. Vi har ledd verksamhet före maten. Barnen i åldern 1-5-år vilar under dagen men tiderna varierar beroende på barnens behov av sömn och vila. Marias Asyl har alltid stängt under mellandagarna mellan jul och nyår samt hela juli månad. Daghemmet kan inte då erbjuda alternativ vård. Personalen på Marias Asyl Nora Karlsson David Mattson Yrsa Atias Maria Saloranta Lotta Huikuri Banu Nuri Annika Saxelin Stina Franck Sofia Andersin Charlotta Nygård Föreståndare och barnträdgårdslärare Vice föreståndare och Barnskötare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Kock Daghemsbiträde Barnskötare Barnskötare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare 7

8 2.1 Verksamhetens struktur Daghemmet öppnar Morgonmålet serveras 9.00 Utevistelse. Vi strävar efter att vara i parken kl Rubiner och Topaser är i den övre Johannesparken medan Safirerna är i den nedre. Tiderna för utevistelsen kan variera beroende på vädret. Inne aktivitet Lunch Mellanmål Påklädning och utevistelse i Johannesparken (ca 15/15.15 /15.30) Vi startar från parken och går in Daghemmet stänger SAFIRERNA Grundstenarna för safirernas verksamhet är trygghet och glädje. Leken har en stor betydelse, genom den lär vi oss regler, konflikthantering, kommunikation och annat som är viktigt i samspel med andra. Genom leken lär man känna sig själv och andra. Vi försöker hålla ett lugnt tempo där det finns tid. Tid att lära sig, tid att tänka, tid att försöka själv. Tid att lyckas och tid att misslyckas. Vi sjunger och läser varje dag. Allt eftersom barnen utvecklas så utvecklas vår verksamhet efter dem TOPASERNA I Topaserna jobbar vi för att baren ska ha det roligt och lära sig att utveckla sin fantasi. Barn behöver också ro att ta sig an det de ska göra och därför jobbar vi i smågrupper. Vi har delat in veckan i olika teman och försöker så gott som möjligt hålla oss till det. Det kan bli förändringar. Det måste finnas rum för improvisationer och barnens önskemål. På måndag har vi rörelse, på tisdag sago dag, på onsdag sångstund, på torsdag barnens egen lek och på fredag konst dag. Alla teman är viktiga för oss. 8

9 Till verksamheten hör rörelse, kreativ verksamhet, musikstunder, lek och saga som kopplas ihop med tema-arbete. Musikstunderna ordnas ibland tillsammans med de övriga avdelningarna. Vi i Topasgruppen läser mycket och i sagans värld händer det mycket som vi sedan leker. Vi använder oss alltså av sagolekar (vi leker ut sagan genom att berätta den med figurer istället för att läsa från en bok) och av ett mysigt sagotält som man kan krypa in i. Under året strävar vi också efter att besöka biblioteket på Richardsgatan där vi kan bekanta oss med böcker i en annan miljö. Vi ser till att böckerna finns på barnens höjd, så att de lätt kan ta sig till dem RUBINERNA Rubinerna satsar på kamratskap och gemenskap. Med leken som redskap övar vi oss att bli självständiga och kompetenta i vardagsrutinerna och att beakta och respektera varandra. Vi lär oss också att känna oss själva, vad vi är bra på och vad vi vill lära oss och hur vi kan verkställa våra intressen. Vi strävar till att ha en mångsidig verksamhet där vi provar på olika saker, besöker ställen samt återspeglar det vi upplevt. Vi lägger stor vikt vid svenska språket och övar oss att uttrycka oss och öka vårt ordförråd. Sång och musik har en viktig roll i vår vardag. Rubinernas dagsschema (barn födda 2010, 2011) (förändringar kan ske) :00 Daghemmet öppnas 8:00 Frukost 8:30 Påklädning 9:00 Utevistelse i Johannesparken 10:00 Barnens morgonmöte, verksamhet i enlighet med det som fastslagits i veckobrevet 11:15 Lunch 12:00 Lässtund och avkoppling 12:45 Bordsverksamhet (rita, pussla, spela mm.) 13:00 Valfri lek 14:00 Barnens eftermiddagsmöte 14:15 Mellanmål 14:45 Påklädning 15:00 Utevistelse i Johannesparken Start tillbaka till daghemmet (tiden kan variera i enlighet med barnens behov) Daghemmet stängs 9

10 Såhär ser Rubinernas veckoschema ut: MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Utevistelse Utevistelse Utevistelse Utevistelse Utevistelse Smågruppsverksamhet (språk, matematik, social kompetens mm.) Rörelsestund (ute eller inne) Husets gemensamma sångstund Skapande verksamhet (måla, klippa, rita pyssla mm.) Smågruppsverksamhet (språk, matematik, social kompetens mm.) LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH Lässtund och avkoppling Lässtund och avkoppling Lässtund och avkoppling Lässtund och avkoppling Lässtund och avkoppling MELLANMÅL MELLANMÅL MELLANMÅL MELLANMÅL MELLANMÅL Utevistelse Utevistelse Utevistelse Utevistelse Utevistelse Gemensamma fester, högtider och traditioner Genom att fira högtider och uppmärksamma finländska och finlandssvenska traditioner, vill vi stärka barnens kulturella identitet. Vi vill ge barnen en känsla av att de ingår i ett sammanhang där de kan känna gemenskap. Genom att vara trygg i sin egen identitet kan man vara öppen för andra kulturer och seder. 10

11 Höstterminens datum 2015: AUGUSTI 1.8 Daghemmet öppnar sina dörrar inför den nya terminen. Hembesök till nya barn SEPTEMBER 3.9. Föräldramöte kl. 17: Fotografering kl OKTOBER Utvecklingssamtal med föräldrarna Sedmigradskys födelsedag firas. Höstfest NOVEMBER Personalens planeringsmorgon 6.11 Farsdagskaffe/te Lilla jul med grötfest DECEMBER Självständighetsbal Lucia Julfest kl. 16:00 Hela Marias Asyl har stängt Vårterminens datum 2016 JANUARI 4.1. Daghemmet öppnar sina dörrar efter jullovet 6.1 Trettondagen. Daghemmet har stängt FEBRUARI 5.2. Vi firar Runebergsdagen 12.2 Alla hjärtansdag 8.2. Fastlagstisdagen MARS APRIL MAJ JUNI 24.3 Påskfest 25.3 Långfredag. Daghemmet stängt 28.3 Annandag påsk. Daghemmet stängt Valborgsmässoafton 1.5. Första maj. Daghemmet stängt Morsdagskaffe/te kl Vårfest Hembesök till nya familjer 19.6 Daghemmet är midsommar stängt JULI AUGUSTI Daghemmet är stängt hela månaden Daghemmet öppnar efter sommarlovet. 11

12 2.2 Mottagande av nya familjer När vi tar emot nya barn och familjer använder vi oss av en utarbetad modell för egenvårdarsystemet. Enligt denna modell tilldelas barnet en egenvårdare som tillsammans med en kollega besöker barnet och dess familj i hemmet. Under hembesöket som sker före daghemsstarten diskuteras gemensamma fostringsprinciper med föräldrarna. När dagvården inleds ansvarar egenvårdaren för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Tanken med egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas anpassning till daghemmet samt barnets anknytning till de nya vuxna i den nya vardagen. Under detta hembesök läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och egenvårdaren. Hembesöken görs endast till nya familjer. Hembesök hos barn som varit på andra daghem kan också göras. Ifall ett barn skall börja på Marias Asyl under de två första veckorna i augusti försöker egenvårdaren besöka barnets hem i juni månad. Ifall barnets daghemsstart är bestämt till medlet av augusti eller senare gör man hembesöket i början av augusti. Egenvårdarsystem Då ett barn skall börja på avdelningarna för de minsta har egenvårdaren ett inledande samtal med föräldrarna, där hon/han informerar om dagsrutiner och verksamhet på daghemmet. Vi rekommenderar att man kommer på en besöksdag före inskolningen. Hur inskolningen utformas är sedan beroende på om barnet förut gått på daghem eller inte. Personalen hör föräldrarnas önskemål och föräldrarna är i början tillsammans med barnet, först utomhus, sedan inomhus med i daghemmets verksamhet. Gradvis, tillsammans med föräldern, utökar vi barnets närvaro på daghemmet med matsituation och vila. Successivt kan föräldern låta barnet tillbringa längre och längre stunder på daghemmet utan att mamma eller pappa är med. Om barnet verkar tryggt kan det nu medverka i daghemsverksamheten utan föräldrar. Barnet börjar daghemsvistelsen med kortare dagar. Egenvårdaren försöker få en bild av barnet och strävar också efter att finnas i närheten av barnet så långt det är möjligt då barnet börjar i daghemmet. Det här ger barnet en bättre möjlighet att känna trygghet i sin nya miljö. Mjuklandning en introduktion till vårt daghem För att ge barnet och föräldrarna en trygg och positiv start på samarbetet med oss och vår verksamhet inleder vi med en mjuklandningsperiod. En mjuklandning som innebär att barnet tillsammans med en eller båda föräldrarna successivt vänjer sig med den nya miljön. Att börja på daghem innebär för varje barn och dess föräldrar en stor förändring. Utöver det att barnet lämnar hemmet skall det samtidigt vänja sig vid nya ansikten och nya personligheter, både barns och vuxnas. Föräldrarnas uppgift blir att lämna sitt barn i andras händer. Målet med mjuklandningen är att lära känna varandra. Samtidigt som föräldern är närvarande och kan stöda 12

13 barnet i den nya situationen ges föräldern möjlighet till diskussion och kan på så sätt bli bekant med personalen och med daghemmets dagsrytm och rutiner. Daghemmet skall vara en plats dit barnet vill komma, en plats där både barn och vuxna känner sig välkomna. Det finns mycket inom daghemsvärlden att vänja sig vid. Det är egenvårdarens uppgift, att i samråd med föräldrarna, dra upp linjerna för barnets individuellt anpassade mjuklandning. Perioden omfattar en till två veckor, i enlighet med hur barnet och föräldrarna upplever allt det nya. Yngre och känsliga barn behöver i regel längre tid att skapa nya människorelationer och att anpassa sig till den nya omgivningen. Det första samtalet mellan föräldrarna och egenvårdaren sker vid hembesöket eller under mjuklandningen. Syftet med detta samtal är att i lugn och ro byta information angående barnet och dagvården. Vi vill lära känna ert barn och samtidigt era förväntningar på oss. Från och med den dag dagvårdsbeslutet träder i kraft är barnet försäkrat i dagvården och dagvårdsavgiften faktureras, samtidigt upphör FPA:s hemvårdsstöd. I samband med att beslutet träder i kraft har ni möjlighet till fem dagars avgiftsfri mjuklandning. Barnet är inte försäkrat under den tiden. 2.3 Årsklocka för föräldrasamarbete Hurdant samarbete jobbar vi för och på vilka sätt? Hur når vi ett gott samarbete? Årsklocka för föräldrasamarbete Augusti dagliga samtal veckobrev, månadsbrev mjuklandning, hembesök det första samtalet mellan föräldrar och egenvårdaren September dagliga samtal veckobrev, månadsbrev mjuklandning, hembesök det första samtalet mellan föräldrar och egenvårdaren föräldramöte samtal angående habiliteringsplaner för barn med behov av särskilt stöd trafikfostran påbörjar föräldrasamtal angående barnets individuella plan för småbarnsfostran Oktober dagliga samtal veckobrev, månadsbrev 13

14 November dagliga samtal veckobrev, månadsbrev farsdagskaffe/te December dagliga samtal veckobrev, månadsbrev julfest daghemmet är stängt mellan jul och nyår Januari dagliga samtal veckobrev, månadsbrev informationstillfället för blivande förskolebarn, enligt skoldistrikt uppdatering av habiliteringsplaner om inte annat överenskommits Februari dagliga samtal veckobrev, månadsbrev Mars dagliga samtal veckobrev, månadsbrev påbörjar föräldrasamtal angående barnets individuella plan för småbarnsfostran April dagliga samtal veckobrev, månadsbrev Maj dagliga samtal veckobrev, månadsbrev morsdagakaffe/te vårfest Juni dagliga samtal veckobrev, månadsbrev hembesök Juli daghemmet är stängt 14

15 2.4 Specialdagvård Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Vid behov stöder man sej på sakkunnigutlåtanden. (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39) Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet. Denna habilitering sker i samarbete med barnets föräldrar och enligt behov med andra sakkunniga såsom t.ex. talterapeut, ergoterapeuter, psykolog eller socialarbetare inom barnskydd. Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässigt, emotionellt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i situationer där barnets uppväxtförhållanden inte tryggar dess hälsa eller utveckling. Behovet av stöd kan variera från av att vara kortvarigt till bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att stödbehovet ökar. Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna på daghemmet utvecklas så att de motsvarar barnens individuella behov så bra som möjligt. Vi ser över våra behov av eventuella tilläggsresurser ss. utbildning, handledning, material eller konsultation. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent. Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar förklaras och förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken för att förtydliga språket i vardagen. Individualiserad småbarnsfostran I barnets individuella plan för småbarnsfostran definieras barnets behov av extra stöd och hur stödet arrangeras. I åtgärdsplanen, som görs tillsammans med barnets föräldrar och daghemmets fostringsgemenskap, beskrivs barnets starka och svaga sidor. Vi ställer mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att uppnå målen. I planen beskrivs också hur den individuella handledningen och daghemmets övriga verksamhet förenas. Ansvarspersoner utses för uppföljningen och utvärderingen av planen. Originalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna och specialbarnträdgårdsläraren. När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten. Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den mottagande parten. 15

16 3. VERKSAMHETSÅRET EN KONKRET HANDLINGSPLAN 3.1 Matematik Handlingsplan för 1-5-åringarna: Huvudmål: Begrepps uppfattning Att känna igen cirkeln och fyrkanten Att barnen får upptäcka att omgivningen är fylld med matematisk information Att barnen får använda matematiken i vardagen t.ex. genom att räkna och jämföra. Att väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik. Inlärningsmål: Begreppen 1-10 Ramsräkning 1-10 Storleksuppfattning Former Metoder: Fingerlekar Sånger Spel, pussel Böcker, sagor Ritande Lek Jämförelser (t.ex. hur många pennor behövs?) Aktiviteter: Lekar Sånger Spel: turtagning, räkning, former Gymnastik: turtagning, räkna i olika lekar, former Födelsedagsfirande: räkna Sagor med siffrorna 1-10 Räknande i vardagen Matematik Vardagen är full av matematik, den är nyttig, funktionell och användbar. Genom att använda alla sina sinnen och hela sin kropp, lär barnet känna matematiken. Barnet upptäcker att de vanligaste sakerna i dess liv innehåller matematisk information som t.ex. ålder, adress, familjemedlemmarnas antal, beteckningen på fortskaffningsmedlen etc. Rent praktiskt får barnet erfarenhet av och träning i matematikens begreppslighet i vardagssituationer som i dagsprogrammet, regler för spel, gruppens sammansättning, hur olika figurer och kroppar kan jämföras, mätas och organiseras i olika kriterier. Matematiken är ett universellt språk, en växelverkan mellan individer utan ett gemensamt talat språk. Kommunikationen sker med hjälp av modeller och symboler och ett matematiskt tänkande hjälper barnet att gestalta världen och minnas många olika saker. 16

17 3.2 Natur och miljö Handlingsplan för 1-5-åringar: Huvudmål: Att barnen lär sig respektera naturen och miljön. Att barnen får bekanta sig med sin närmiljö. Att barnen får bekanta sig med återvinning. Att barnen får bekanta sig med väder och väderfenomen Trafikfostran Inlärningsmål: Att barnen får lära sig att vara i naturen och utveckla respekt för naturen Att barnen ska uppleva naturen och lära känna alla årstider Att barnen får bekanta sig och förstå olika metoder av återvinning Att barnen får bekanta sig med väder och väderfenomen. Att lära känna de vanligaste djuren och deras läten, insekter, fåglar De vanligaste blommorna De vanligaste träden Att lära känna djurspår i naturen Att lära sig hur man rör sig tryggt i trafiken Metoder: Att vara ute i alla väder och se årstidsväxlingarna Vi rör oss i naturen och diskuterar med barnen om hur man respekterar miljön Vi gör utfärder till vår närmiljö. Vi sorterar med barnen papper, bioavfall och övrigt avfall. Vi diskuterar, observerar o rör oss i trafiken Aktiviteter: Läsa böcker om djur och naturen m.m. Leka och sjunga sånger om djur, natur. Sånger om de olika årstiderna. Pyssel med naturmaterial. Använda lera, kol och prata om varifrån det kommer Vi gör utfärder till olika parker. Varje vår åker vi på utfärd till skogar och naturoch djurgårdar. Vi rör oss i vår närmiljö och gör utfärder till museer och teater mm. Barnen sorterar matavfall och papper. Vi odlar t.ex. påskgräs och ser hur det växer. trafiksagor, trafiksånger, trafiklekar Vi rör oss dagligen i trafiken Natur och miljö Målet för natur- och miljöfostran är att barnet lär sig uppskatta och förstå naturen och den miljö som mänskan skapat. Positiva upplevelser av utomhusvistelse oberoende av väder och årstid är viktiga. Även om vi inte har en egen gård, utan i regel vistas i parkerna kring Johanneskyrkan, erbjuder vi barnet mångsidiga erfarenheter. Strävan är att fostra till en positiv attityd och hållbar utveckling mot den natur och miljö vi lever i. 17

18 3.3 Fysisk och motorisk utveckling Handlingsplan för 1-5-åringar: Huvudmål: Att få trygghet och närhet. Att känna sig trygg i sin egen kropp Att lära känna sin egen kropp och förstå sina begränsningar Att känna glädje genom att röra på sig Att få röra på sig genom olika aktiviteter ute och inne Att presentera ett varierande utbud av aktiviteter Uppövande av grov- och finmotorik, öga- hand-koordination Inlärningsmål: Lära känna sin kropp och uttrycka sina känslor Att känna glädje genom att röra på sig Barnen får bekanta sig av ett varierande utbud av aktiviteter Fysisk aktivitet ska vara en del av barnens vardag och på deras nivå Metoder: Att röra på sig, ute och inne, genom ledda lekar och fri lek Genom uppmuntring, stöd och variation leder vi barnen till att känna glädje i att röra på sig. Rim- och ramslekar Aktiviteter: Ute- och innegymnastik, Vi promenerar till olika parker och möter olika utmaningar Rörelselekar Sånglekar Dans Skridskoåkning Fysisk fostran Fysisk aktivitet stöder barnets tillväxt, hälsa och utveckling. Varje vecka har vi gymnastik med barnen, ute eller inne beroende på årstid och vintertid skrinnar vi regelbundet. Genom mångsidig motorisk aktivitet främjas barnets inlärningsförmåga, stöds utvecklingen av tanke och förståelse, tränas samarbetsfärdigheter och ges utlopp för överlopps energi. Barnen skall dagligen ges möjligheter att ägna sig åt mångsidig fysisk aktivitet, få glädjas åt att lära känna sin kropp, dess möjligheter och begränsningar. Samtidigt stöds barnets kognitiva, emotionella och sociala utveckling. 18

19 3.4 Hälsa Handlingsplan för 1-5-åringar: Huvudmål: Att erbjuda hälsosam mat Att hitta en balans mellan aktivitet och lugn och ro Att erbjuda utvistelser och frisk luft. Uppmuntra till motion och aktivitet Hygien Inlärningsmål: Att lära sig tvätta händerna före maten och efter toalettbesök. Vikten av att smaka på maten och allt som bjuds (också sallad och frukt). Att erbjuda hälsosam mat Att hitta en balans mellan aktivitet och lugn och ro. Att erbjuda utvistelser och frisk luft. Uppmuntra till motion och aktivitet. Att klä sig efter väder. Metoder: Dagliga rutiner Uppmuntran vid måltiderna Att barnen erbjuds nyttig mat Genom att erbjuda varierande verksamhet och lugna stunder hittar vi balans i vardagen Genom daglig ute- och inneverksamhet Genom att diskutera hälsosamma levnadsvanor Aktiviteter: Handtvätt under övervakning Måltider Påklädningssituationer Rörelseaktiviteter Sagostunder Vilostunder med massage Utevistelse Diskussion Hälsa Målet med hälsa är att barnet får en bra modell för fysisk och mental hälsa. Barnets väg till sund hälsa sker via de dagliga rutinerna som förekommer; toalettbesök, handtvätt, vila, måltiderna, av- och påklädning etc. Den helhetsbetonade pedagogiken ger barnet förutsättningar att utveckla sin fysiska, psykiska, sociala och andliga hälsa i växelverkan med andra barn och med vuxna i gruppen. 19

20 3.5 Konst och kultur Handlingsplan för 1-5-åringar: Huvudmål: Att känna glädje i att skapa fritt i olika material och se ett resultat av allas arbeten på avdelningen. Att få uppleva att ingenting är rätt eller fel när det gäller kreativitet. Att få uppleva färg och form. Att få uppleva teater av olika slag. Att själv få skapa teater. Att få uppleva dans och rörelse till musik. Att själv skapa musik. Att få måla till musik av olika genre. Inlärningsmål: Att känna glädje i att skapa och måla Att bekanta sig med känselsinnena, dans, musik, bildkonst, drama Att lära sig från klotter till huvudfoting. Att lära sig benämna grundfärgerna samt vitt och svart. Att lära sig traditionella oh nya sånger och sånglekar som passar barnens ålder. Metoder: Att vi som vuxna ger utrymme, tid och ro till att skapa och använda sin fantasi. Att uppmuntra barnen genom att ställa ut och dokumentera barnens alster. Att presentera ett varierande utbud av pysselmaterial, musik, sång, dans, bildkonst. Tjocka kritor, pennor och modellera finns tillgängliga för barnen. Måla då barnet känner för det. Pröva olika material. Grundfärgerna samt vitt och svart. Tjocka penslar, olika papper, leror, sax, tyg osv. Vi delar in barnen i små grupper enligt färdigheter. Aktiviteter: Måla med olika färgteknik. Teckna med kritor, pennor, tjocka tuscher, kol. Bekanta sig med den runda formen genom lek och rörelse och sedan på papper. Lära sig riva, klippa och använda lim. Småslöjd Måla till musik Rörelse till musik, dans Musikstunder med sånglekar, att lyssna på musik, användning av olika intstrument Teaterbesök, drama Konst och kultur Konstfostran är en mångsidig verksamhet som består av motoriska färdigheter, skapande fostran, bildkonst, sång och musik. Barnet blir delaktigt i den finlandssvenska kulturen genom lek- och sångtraditionen. Målet med konstfostran är att ge möjlighet att förstå sin kultur, njuta av den och ge utryck för den. Barnets visuella iakttagelseförmåga och fantasi utvecklas. 20

21 3.6 Etik och livsåskådning Handlingsplan för 1-5-åringar: Huvudmål: Att lära barnen skilja på rätt och fel Vi firar eller presenterar religiösa högtider Uppmuntrar barnen till att skapa en egen livsåskådning Inlärningsmål: Att lära barnen skilja på rätt och fel Att barnen får en förståelse på sin åldersnivå om jul, påsk osv Uppmuntrar barnen till att skapa en egen livsåskådning Att veta vad en kyrka är Metoder: Vi lär barnen skilja på rätt och fel genom diskussion, START, sagor, lekar Firar de stora kyrkliga högtiderna Uppmuntring och diskussion Aktiviteter: Samlingar, ledda lekar, leksituationer, fri lek, START-stunder, sagor, sånger, pyssel Julkyrka, Påsk kyrka, Julfest Vi diskuterar med barnen frågor om livsåskådning på deras nivå Etik och livsåskådning Barnet deltar enligt vårdnadshavarens val i den undervisning och fostran som ges. Som regel är den gemensam för alla barn, religionsfostran sker enligt den ev. lutherska traditionen, där vi firar de stora helgerna under kyrkoåret. Den etiska fostran är en viktig del av barnets emotionella och sociala tillväxt och barnet lär sig skilja mellan rätt och fel, gott och ont, betydelsen av att be om och ge förlåtelse, lära sig tolerans. 21

22 3.7 Språk och kommunikation Handlingsplan för 1-5-åringar: Huvudmål: Att åldersenligt kunna använda sig av sitt språk och kunna kommunicera med varandra och med personalen Erbjuda barnen en språkligt stimulerande miljö Stöda barnens språkutveckling Få barnen att förstå sina egna och andras känslor Inlärningsmål: Få barnen att förstå sina egna och andras känslor och verbalt kunna uttrycka dem att åldersenligt kunna uttrycka sig i språket Erbjuda barnen en språkligt stimulerande miljö Stöda barnens språkutveckling Metoder: Diskutera om olika känslor, START-stunder. Genom dagliga rutiner, sagor, språklekar, sånger, rim och ramsor, spel mm Aktiviteter: Vi pratar om känslor på START-stunderna och i den övriga verksamheten Fri lek Sagor, språklekar, sånger, rim och ramsor, ledda lekar, användning av stödtecken och bilder vid behov, besök till bibliotek, teatrar, samlingar Sånger med rörelser och bilder som gör orden begripliga. Diskutera behov av talterapi eller annat stöd med föräldrarna Språk och växelverkan Ett starkt modersmål och en god kommunikation med omgivningen stärker barnets självkänsla och ger en trygg finlandssvensk identitet. Språkfärdigheterna och förmågan till växelverkan tränas i leken och i vardagssituationerna och befrämjar den kognitiva utvecklingen. I en språkligt rik inlärningsmiljö finns det gott om böcker, spel, utrymme för dramalekar etc. som stimulerar språkoch kommunikationsutvecklingen. Besök på muséer, torg, teatrar o.a. platser aktiverar språket och berikar barnet. Regelbundna berättar-/sago-/läsestunder ger barnen möjlighet att koncentrera sig på och leva sig in i det de hör. Rim och ramsor ger språket glädje och rytm, liksom sånger och sånglekar. Språklig och kulturell identitet är förknippade till varandra. Sex år är en lämplig ålder att väcka den språkliga medvetenheten och skapa basfärdigheter för att läsa/skriva genom att träna uttryck, tal och artikulation. 22

23 4. BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR VÅRD OCH FOSTRAN Stiftelsen Sedmigradsky, daghem Barnets individuella plan för vård och fostran Blanketten Barnets individuella plan för vård och fostran är ett arbetsredskap för dagvårds- personalen. Den görs upp tillsammans med barnets vårdnadshavare då barnet inlett sitt dagvårdsförhållande. Planen följs upp och utvärderas under påföljande termin. När föräldrar och daghemspersonal har kommit överens om en tidpunkt för gemensam diskussion fyller vårdnadshavarna i punkterna Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn på blanketten. De hjälper också barnet med de frågor som riktar sig till barnet. Underlaget för planen returneras till dagvården en vecka före den gemensamma diskussionen. Under diskussionstillfället går vårdnadshavare och daghemspersonal igenom iakttagelserna om barnet och kommer överens om hur man går vidare med barnets vård, fostran och lärande. Vi har kommit överens om att ha samtalet om planen för barnets vård och fostran den /. 201 klockan Barnets vårdnadshavare returnerar den ifyllda blanketten till dagvården senast den / 201_ Uppgifter om barnet Namn: Födelsedag: Barnets ålder då planen gjordes: Daghemsgrupp: Följande personer deltog i samtalet: Följande personer deltog i utvärderingen: I samband med ev. byte av daghem eller övergång till förskola/skola begärs vårdnadshavarens samtycke att få vidarebefordra planen för vård och fostran till barnets blivande dagvårdsplats/läroinrättning. Ja, Jag har tagit del av innehållet i mitt barns individuella plan för vård och fostran och jag ger min tillåtelse till att det får överföras till barnets blivande daghem/ förskola/skola. 23

24 Barnet har ordet: Frågor till barnet: Vad heter du Hur gammal är du? Vem/vilka tycker du om att leka med? Vad leker du helst? Vad tycker du inte om att göra? Vad är du bra på? Vad vill du bli bättre på? / Vad vill du lära dig? Berätta om ditt dagis! Är du rädd för något? 1. Motoriska färdigheter, företagsamhet och kreativitet Barnets balans och kroppsuppfattning. Lägger barnet pussel, klipper, målar, bygger det med klossar? Hur äter barnet? Av- och påklädning. Toalett- och hygienfrågor. Vad tycker barnet om att göra? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 2. Språkliga färdigheter Språkförståelse. Uttrycksförmåga. Ordförråd. Uttal. Samspelsfärdigheter (att lyssna växelverkan, ömsesidighet, koncentration, ögonkontakt). Intresse för samtal, sagor, sång, språklekar m.m. Hur stöder vi barnets språk? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 24

25 3. Känslolivets utveckling, sociala färdigheter, växelverkan Att uttrycka och namnge känslor och att kontrollera dem. På vilket sätt tar barnet kontakt med andra barn och med vuxna och hur visar det sitt intresse? Hur visar barnet empati? Karaktärsdrag (t.ex. Är barnet modigt eller blygt?). Barnets rädslor. Hur uppmuntras och tröstas barnet? Hur reagerar barnet inför regler och gränser? Beteende i konfliktsituationer. Hur reagerar barnet på besvikelser? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 4. Leken Vad leker barnet helst med och med vem? Vem tar vanligtvis initiativ till leken? Vilken roll har barnet vanligen i leken? Hur planerar, förhandlar och deltar barnet i leken? Hur länge räcker lekarna? Lekens struktur (början varaktighet avslutande). Visar barnet känslor i leken? Har barnet tid för leken? Behov av vuxenstöd i leken. Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 5. Uppmärksamhet, motivation, tänkande, minne och inlärning Uthållighet och förmåga till uppmärksamhet. Att förstå och följa instruktioner. Förmåga att minnas. Hur lär sig barnet bäst? Vilka saker funderar barnet över och är nyfiket på? När koncentrerar barnet sig bäst? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 25

26 6. Etisk fostran och fostran enligt religion- /livsåskådning och stödjande av den egna kulturen Familjens värderingar. Daghemmets värderingar. Hur fostras barnet enligt familjens religion/ livsåskådning? Genusfrågor. På vilket sätt stöder man den egna kulturen inom familjen/dagvården? Goda seder och goda vanor (hemmets och dagvårdens modell). Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets syn: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 7. Vardagsrutiner ex. Mat, klädsel, vila. Att lämna och hämta barnet. Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets syn: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 8. Övrigt Föräldrarna/ Vårdnadshavarna: Daghemmet: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 26