Stiftelsen Sedmigradsky Munksnäs Småbarnsskola VERKSAMHETSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stiftelsen Sedmigradsky Munksnäs Småbarnsskola VERKSAMHETSPLAN 2012-2013"

Transkript

1 Stiftelsen Sedmigradsky Munksnäs Småbarnsskola VERKSAMHETSPLAN Grundvägen Helsingfors Tfn: (09) , /

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs småbarnsskola s Daghemmets verksamhetsprinciper s Daghemmets verksamhetsidé 2. Presentation av verksamheten s. 8 s Verksamhetens struktur s Krabaternas och Filurernas dags- och veckoschema s Gemensamma fester för högtider och traditioner s Mottagandet av nya familjer s Ansökan om dagvård s Den första kontakten s Introduktion av nya barn och familjer s Egenvårdarmodellen och hembesök s Mjuklandning s Föräldrasamarbete s Dagliga samtal s Föräldrasamtal s Föräldramöten s Veckoschema och månadsbrev s Specialdagvård s Verksamhetsåret En konkret handlingsplan s Övergripande målsättningar s Matematik s. 24 2

3 3.1.2 Natur och miljö s Fysisk utveckling och hälsa s Konst och kultur s Etik och livsåskådning s Språk och kommunikation s Utvärdering av verksamheten s Utvärdering av verksamhetens struktur s Utvärdering av fostringsgemenskapen och föräldrasamarbete s Utvärdering av handlingsplanen s Tillämpning av utvärderingen s Behandling av feedback s Bilaga 1, Mjuklandning en introduktion till vårt daghem s. 30 3

4 1 Presentation av Stiftelsen Sedmigradsky och Munksnäs småbarnsskola Stiftelsen Sedmigradskys småbarnsskola och Marias Asyl är en privat stiftelse som anordnat barndagvård i över 150 år inom Helsingfors stads område. Stiftelsens grundare är titulärrådet Frans Fredric Sedmigradsky, som föddes och växte upp i Stockholm, innehade en ritlärartjänst vid Åbo Akademi, men tillbringade största delen av sitt liv i St Petersburg som porträtt- och landskapsmålare. Till Helsingfors kom han som pensionär och gjorde upp ett testamente till förmån för barnen i Helsingfors. Detta testamente skrevs så skickligt att det än i dag kan följas för en modern dagvårdsverksamhet. Syftet med Stiftelsen Sedmigradskys verksamhet är att erbjuda en god basvård för barnen. Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetsidé är att ge barnen en trygg dagvård av god kvalitet i en positiv miljö. Barnens individualitet beaktas och den finlandssvenska kulturen och språket ges stor vikt. Detta åstadkommer daghemmen genom rutiner, kontinuitet och växelverkan. Munksnäs Småbarnsskola har 33 vårdplatser fördelade på två avdelningar - en grupp för de yngre barnen (ca 1-3 år), Krabaterna, och en grupp för de äldre barnen, upp till förskoleåldern, Filurerna. Vi har en egen stor gård, precis invid Munksnäs stora parkområden. Öppethållningstiderna är kl På daghemmet arbetar behörig personal. Maten tillreds i vårt eget kök. På vårt veckoprogram står bl.a. utflykter i närmiljön, lek och rörelse, musik och skapande med färg och form. Språket uppmärksammas mycket i vår verksamhet vi 4

5 läser varje dag för barnen och vi uppmuntrar dem att själva uttrycka sig muntligt. Vi vill skapa en trygg miljö för att stöda barnet att utveckla sina sociala färdigheter. En föräldraförening verkar i daghemmet sedan hösten Viktigt för oss är: trygghet, respekt och omtanke att stöda barnets språkutveckling lek i alla dess former en lugn och positiv atmosfär ett gott samarbete med föräldrarna Föreståndare: Catja Correa Adress: Grundvägen Helsingfors Tfn: (09) , e-post: Personalen nås på adresserna men allra säkrast på daghemmets mobilnummer. 1.1 Daghemmets verksamhetsprinciper 5

6 Värdegrund Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till det här grundläggande värdet anges fyra allmänna principer: förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen skall behandlas jämlikt barnets bästa barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt barnets åsikt skall beaktas Dessa principer konkretiseras på daghemmen genom vår uppgift att värna om barnets rätt till: trygga människoförhållanden att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden en trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå få specialstöd i den mån som sådant behövs egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma på alla fyra daghem, men sättet att genomföra dem kan variera. Den övergripande värdegrunden är dock gemensam. Den bygger på dagvårdslagen (36/1973) och förordningens krav ( 239/1973) på trygg dagvård och därutöver konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning att tillsammans med föräldrarna ge varje barn en god start i livet, i trygghet och med en sund självkänsla. 6

7 1.2 Daghemmets verksamhetsidé På vårt daghem strävar vi efter att varje barn skall få en trygg tillvaro. Både den fysiska och psykiska tryggheten är av lika vikt. Rutinerna och reglerna på daghemmet skall vara begripliga och tydliga för barnen. Personalen skall vara yrkesskunnig, stabil och motiverad. Den vuxna skall vara en trygg punkt som barnen vet att de kan ty sig till i alla situationer. Vi är öppna med alla sinnen för barnens impulsiva intressevärd. Inne- och uteområden skall vara så trygga som möjligt, samtidigt som de skall ge inspiration och utmaningar för lek och inlärning. Daghemmet skall stöda och ta hänsyn till varje barn, samtidigt som helhetsynen och gemenskapen beaktas. Daghemmet skall säkra barnet en uppväxt och inlärningsmiljö som är anpassad till varje barns ålder och funktionsnivå och ge trygghet mot psykiska och fysiska skadeverkningar. Daghemmet skall stärka barnets möjligheter till att uppleva att de lyckas och duger samt skapa en gemenskap med andra barn. Vi strävar efter att barnen inom verksamheten lär sig att beakta andra människor och respektera dem. De skall finna glädje i andras sällskap. Samtidigt försöker vi lära barnen att trivas med sig själva och bli självständigare. Vi vill stöda barnets utveckling till en sund självuppfattning och ett gott självförtroende. Att föra vidare det finlandsvenska kulturarvet och språket är viktigt för oss. Föräldrarna skall ha insikt i verksamheten genom föräldramöten, veckoscheman, informationsbrev vid behov och samtal med personalen. 7

8 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN 2. 1 Verksamhetens struktur Munksnäs småbarnsskola är indelad i två grupper Krabaterna (de yngre) har 12 platser och Filurerna (de äldre barnen) har 21 platser. Vid daghemmet jobbar våren 2013 följande personal: Krabatavdelningen: Marina Enström, barnskötare Anna Stoltzenberg, barnskötare Mia Österman, barnskötare Catja Correa, föreståndare Filuravdelningen: Petra Troberg, barnträdgårdslärare, viceföreståndare Ann- Christine Illman, barnträdgårdslärare Erja Malén, barnskötare Johanna Nordman, biträde Kök: Tommi Terho 8

9 Daghemmet är öppet under vardagarna året runt, förutom i juli och mellan jul och nyår. Öppethållningstiderna beror på föräldrarnas behov av vård för barnen. Vi öppnar tidigast kl och stänger senast kl Föräldrarna skall komma överens med personalen ifall behov av vård finns utanför daghemmets normala öppethållningstid (kl ), så att personalresurserna används på möjligast effektiva sätt. Föräldrarna bekantar sig med dags- och veckoschemat då barnet börjar i daghemmet. Veckoschemat, som även skickas hem elektroniskt, finns upphängt på gruppernas anslagstavlor. På veckoschemat finns uppskrivet förutom den dagliga verksamheten även eventuella utfärder och viktiga klockslag, tex. då vi åker i väg från daghemmet på en utfärd och vilka personer som arbetar i gruppen den veckan.. Då barnet börjar på daghemmet går vi igenom alla rutiner som föräldrarna behöver känna till (var lämna regnkläder, ytterkläder, reservkläder, handtvätt, skoskydd, namn på alla barnens kläder, osv. ). 9

10 2.1.1 Krabaternas och Filurernas dags- och veckoschema Krabaternas dagsschema (tiderna är riktgivande): Kl Daghemmet öppnar Kl Morgonmål Kl Utevistelse Kl Planerad verksamhet inomhus (ibland utomhus) Kl Kl Lunch Vila Kl Mellanmål Kl Utevistelse/ lek inomhus tills daghemmet stänger kl (Vid behov är daghemmet öppet till kl ) 10

11 Krabaternas veckoschema: Måndag Visuell saga Tisdag START- livskunskap för de minsta Onsdag Skapande verksamhet Torsdag Ledda rörelsestunder Fredag Musik 11

12 Filurernas dagsschema(tiderna är riktgivande): Kl Daghemmet öppnar Kl Morgonmål Kl Utevistelse/Planerad verksamhet i smågrupper utomhus/inomhus Kl Saga Kl Lunch Kl Vila Kl Fri lek och olika bordsaktiviteter Kl Samling Kl Mellanmål Kl Utevistelse/ lek inomhus tills daghemmet stänger kl (Vid behov är daghemmet öppet till kl ) 12

13 Filurenas veckoschema: Måndag Språklekar Tisdag Skapande verksamhet Onsdag Rörelse Torsdag Natur, miljö, experiment, matematik Fredag Inneverksamhet antingen på för- eller eftermiddagen med betoning på fri lek. Vi strävar efter att i mån av möjlighet ofta indela barnen i mindre grupper. 13

14 2.1.2 Gemensamma fester för högtider och traditioner De flesta fester i daghemmet firas gemensamt av Filurer och Krabater. Föräldrar inbjuds till vissa tillfällen och får då bekanta sig med övriga föräldrar och se sitt barn i dess vardagsmiljö, till exempel höstfesten som ordnas varje oktober. Våra fester grundar sig på den finlandsvenska kulturen och vi noterar även högtider inom kristendomen. Årstiderna för med sig olika traditioner och fester, så som fastlagstisdag, valborg och självständighetsdag. Frans Fredric Sedmigradskys födelsedag uppmärksammas. I oktober ordnar vi en höstfest för hela familjen med skördesoppa. Traditionsenligt fotograferas barnen under hösten. Vi uppmärksammar mor- och farsdagen på daghemmet. Lillajul firas med glögg ute på verandan. Vi dansar ringdanser och äter risgrynsgröt. Vi firar advent och tänder respektive antal ljus. Självständighetsdagen firas värdigt med lunch vid långbord och flaggor. Vi firar Lucia med att lussa kanske också utanför daghemmet Till julfesten bjuder vi in familjerna Runebergsdagen firas med tårtor. På fastlagstisdag åker vi i backen i mån av möjlighet och äter fastlagsbullar. Vändagen och vänveckan firas i februari. Våffeldagen firas i mars. På påsken bekantar vi oss med olika påsktraditioner. Före Valborgsmässoafton har vi maskerad och firar med munkar. Vårfesten firas ute på egen gård Midsommaren firas med ringdanser och utebuffe. Olika aktiviteter som bakning, dekorering för fest och andra förberedelser ges även stor vikt. 14

15 Då barnet har födelsedag, får det vara medelpunkten under en samling på sin egen avdelning där alla barn och personal deltar. På hösten hålls ett introduktionsmöte för nya föräldrar och för föräldrar vars barn byter från Krabat- avdelningen till Filur- avdelningen. Syftet är främst att informera om daghemmets rutiner så barnets vardag skall löpa möjligast smidigt. Föräldrarna bekantar sig också med övriga föräldrar. Senare på hösten ordnas ett gemensamt föräldramöte för samtliga föräldrar. 2.2 Mottagandet av nya familjer När nya barn och familjer mottas används en utarbetad modell för egenvårdarsystemet. Enligt denna modell tilldelas barnet en egenvårdare som tillsammans med en kollega besöker barnet och dess familj i hemmet. Under hembesöket som sker före daghemsstarten diskuteras gemensamma fostringsprinciper med föräldrarna. När dagvården inleds ansvarar egenvårdaren för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Tanken med egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas anpassning till daghemmet samt barnets anknytning till vårdarna i dess nya vardag. Under detta hembesök läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och egenvårdaren Ansökan om dagvård Dagvårdsansökan görs elektroniskt via Sedmigradskys hemsidor Den första kontakten Dagvårdsbeslutet skickas ut i slutet av mars. Föreståndaren tar kontakt med familjen i maj för att komma överens om en lämplig tidpunkt för hembesöket. Samtidigt 15

16 berättar föreståndaren också kort om egenvårdarsystemet och om syftet med hembesöket och om vem som kommer att vara barnets egenvårdare Introduktion av nya barn och familjer När barnet ska börja på daghemmet läggs stor vikt vid introduktionen. För de nya föräldrarna ordnar daghemmet en informationskväll genast i augusti, då bl.a. personalen och daghemskutymen presenteras. Föräldrarna har under detta möte möjlighet att träffa de övriga nya barnens föräldrar. För de familjer som börjar på daghemmet senare under verksamhetsåret ordnar vi ett introduktionssamtal genast vid starten Egenvårdarmodellen och hembesök Hösten 2009 startades egenvårdarsystemet på daghemmet, ett system där varje barn tilldelas en egenvårdare och en reservegenvårdare ur personalen. En egenvårdare är den person som barnet kan först knyta sig an till. Egenvårdaren hjälper barnet till en trygg start i daghemmet. Före barnet börjar på daghemmet gör egenvårdaren och en annan vårdare från gruppen ett hembesök för att få bekanta sig med barnet, samtidigt som barnet också får möjlighet att bekanta sig med sina blivande vårdare i sitt trygga hem. Under hembesöket läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och egenvårdare. Föräldrarna ger egenvårdaren de verktyg som behövs för att kunna förstå och sköta om deras barn. Under hembesöket diskuteras också hur det kan kännas för barnet att börja på daghem och hur föräldrarna och daghemspersonalen kan stöda barnet i daghemsstarten. Egenvårdaren berättar för föräldrarna hur mjuklandningen går till och tillsammans kommer man överens om vilken tid och dag mjuklandningen börjar. 16

17 2.2.5 Mjuklandning När barnet kommer första gången till daghemmet är det viktigt att egenvårdaren finns på plats och tar emot barnet. Barnet känner igen egenvårdaren från hembesöket och det känns tryggt för barnet med ett bekant ansikte. Mjuklandningen beräknas ta 1-2 veckor, allt beroende på barnets ålder och känslighet. Under mjuklandningen kommer barnet tillsammans med den ena föräldern eller med båda föräldrarna till daghemmet och bekantar sig med egenvårdaren, utrymmena, rutinerna, de övriga barnen och den övriga personalen. Mjuklandningen innebär att barnet successivt vänjer sig med allt vad det innebär att gå på daghem. Målet med mjuklandningen är att lära känna varandra, samtidigt som föräldern är närvarande och kan stöda barnet. Vi har nått vårt mål då familjen känner sig trygg att lämna barnet med oss. Föräldrarna och personalen kommer tillsammans överens om när mjuklandningen kan avslutas. Alla barn är individuella och i samråd med föräldrarna gör egenvårdaren upp hur mjuklandningen kommer att se ut. Under mjuklandningen får föräldrarna information om rutinerna. När föräldrarna får praktiska erfarenheter av daghemmets rutiner blir de mera konkreta och lättare att förstå, t.ex. på- och avklädningssituationerna. Under de första dagarna följer föräldrarna passivt med daghemmets aktiviteter och finns främst där för barnets trygghet, medan egenvårdaren är aktiv. Småningom drar sig föräldern tillbaka, för att på så vis ge barnet möjlighet att i lugn och ro bekanta sig med sin egenvårdare. Under mjuklandningen får barnet öva sig på att först vara kortare stunder utan sina föräldrar för att sedan låta stunderna bli längre. När föräldern ska gå är det av stor vikt att föräldern alltid meddelar det till barnet på ett positivt sätt och berättar att hon kommer tillbaka. Då behöver inte barnet vara på sin vakt hela tiden och vara rädd för att bli lämnat. Det ger trygghet för barnet att under dagen få höra vem som kommer och hämtar det. I praktiken betyder det att varje barns mjuklandning kan se olika ut, beroende på barnets ålder, känslighet och andra behov. 17

18 2.3 Föräldrasamarbete Grunderna för fostringsgemenskapen startar redan under hembesöket och förutsätter ömsesidig tillit, jämlikhet och respekt mellan föräldrarna och personalen. Fostringsgemenskap betyder att föräldrarna och personalen tillsammans engagerar sig i och stöder barnets fostran, utveckling och inlärning. Föräldrarna bär ansvaret för barnets fostran och personalen stöder dem. Personalen skall ha en god uppfattning om barnet. Personalen skall ta hänsyn till individuella behov hos barnet. Personalen har tystnadsplikt Dagliga samtal För att nå ett gott samarbete inom fostringsgemenskapen är de dagliga samtalen viktiga. Vi önskar få sådan information om barnet som kan påverka dess vardag och vi berättar hur barnets dag har varit på daghemmet. Genom samtalen, den dagliga kontakten, skapar vi en trygghet och öppenhet med föräldrarna som gynnar samarbetet Föräldrasamtal Det första föräldrasamtalet har vi en tid efter att barnet börjat på daghemmet, det görs en individuell plan för vård och fostran för varje barn. Vi följer upp och utvärderar planen och barnets utveckling en gång per termin. Syftet med planen är att beakta barnets individualitet. Planen gör det möjligt för personalen att fungera konsekvent och beakta barnets individuella behov. 18

19 2.3.3 Föräldramöten Föräldramöten ordnas några gånger om året. Genast på hösten ordnas en introduktionskväll för nya föräldrar och för föräldrar till barn som byter grupp. På introduktionskvällen diskuteras allmänna ärenden angående daghemmet. Föräldrarna har möjlighet att bland annat bekanta sig med byggnaden, personalen och daghemmets dagiskutym. Samtidigt träffar föräldrarna de övriga nya barnens föräldrar. På höstens föräldramöte presenterar vi vår verksamhet och andra informativa ärenden. På vårens föräldramöte inbjuds en utomstående föreläsare, som tar upp aktuella teman som berör barnfamiljer Veckoschema På avdelningarnas anslagstavla finns veckoschemat, där veckoprogrammet finns inskrivet. Veckoschemat skickas även varje vecka till föräldrarna elektroniskt. 2.4 Specialdagvård Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Vid behov stödjer man sej på sakkunnigutlåtanden. (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39) Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet. Detta sker i samarbete med barnets föräldrar, specialbarnträdgårdsläraren och enligt behov med andra sakkunniga såsom t.ex. talterapeut, ergoterapeuter, psykolog eller socialarbetare inom barnskydd. Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässigt, emotionellt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i situationer 19

20 där barnets uppväxtförhållanden inte tryggar dess hälsa eller utveckling. Behovet av stöd kan variera från av att vara kortvarigt till bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att stödbehovet ökar. Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna på daghemmet utvecklas så att de motsvarar barnens individuella behov så bra som möjligt. Vi ser över våra behov av eventuella tilläggsresurser ss. utbildning, handledning eller material. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent. Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar förklaras och förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken för att förtydliga språket i vardagen. Inom Stiftelsen Sedmigradsky arbetar en specialbarnträdgårdslärare med utvidgat arbetsområde. Till arbetsområdet hör stiftelsens alla fyra daghem. Specialbarnträdgårdsläraren har sitt arbetsrum på stiftelsens kontor, men besöker daghemmet minst några gånger per månad. Specialbarnträdgårdsläraren är en del av daghemmets fostringsgemenskap som vid behov handleder daghemmets personal i att utveckla verksamheten och i bruksättningen och användningen av olika stödmetoder som stöder barnens vardag och inlärning. Specialbarnträdgårdsläraren gör varje höst en kartläggning av nästan alla 3 år fyllda barns språk- och talutveckling. Därefter kontaktas föräldrarna personligen om barnets språk- eller talutveckling kan anses avvika från det som är vanligt för barnets ålder för att diskutera fortsatta åtgärder. Plan för vård och fostran I barnets plan för vård och fostran definieras barnets behov av stöd och hur stödet arrangeras. Vi ställer mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att uppnå målen. Ansvarspersoner utses för uppföljningen och 20

21 utvärderingen av planen. Originalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna och vid behov till specialbarnträdgårdsläraren. När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten. Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den mottagande parten. 3. VERKSAMHETSÅRET EN KONKRET HANDLINGSPLAN Detta verksamhetsår kommer vi att arbeta med att skapa lugn och ro i gruppen. Detta når vi genom att mer systematiskt arbeta med smågruppsverksamhet. Barnen ges en möjlighet att koppla av efter lunchen. Utvecklingen av den emotionella- och sociala kompetensen ges stor vikt. Vi använder Start och StegVis som våra arbetsredskap. Vi värnar om närmiljön och strävar till att handleda barnen till en hållbar livsstil och ekologiskt tänkande. Vi deltar i projektet Grön Flagg fr.o.m hösten START är ett verktyg för daghemspersonalen att stöda de yngsta barnen i deras sociala och emotionella utveckling. De sociala och emotionella färdigheterna är viktiga. När barnet lär sig tidigt att förstå känslor och relationer har de senare i livet lättare att undvika konflikter som har med anknytning, empati eller problemlösning att göra. START strävar till att lära barnen att förstå och respektera andra och ha respekt för skillnader i människors tänkande och kännande. Den sociala och emotionella utvecklingen går även hand i hand med den språkliga utvecklingen. StegVis är ett undervisningsprogram vars målsättning är att utveckla barnens sociala och emotionella medvetenhet. Programmet är avsett för barn i åldrarna fyra till sex. I StegVis arbetar man med att utveckla barnens förmåga till empati, impulskontroll, problemlösning och självkontroll, dvs. att hantera ilska. Samtidigt stöder man barnets 21

22 sociala kompetens genom att ge förslag till hur olika vardagssituationer kan hanteras, som till exempel att dela med sig, följa regler och ansvarstagande. Då daghemmet och hemmet samarbetar blir resultatet av barnens utveckling optimalt. Kontinuiteten är viktig. Grön Flagg. Inom Grön Flagg deltar vi i temat Avfall där vi försöker minska på mängden avfall och att i större mängder använda återvinningsmaterial. 3.1 Övergripande målsättningar I barnens inlärning stöder vi följande områden: matematik natur och miljö motorisk utveckling och hälsa konst och kultur etik och livsåskådning språk och kommunikation Matematik Våra mål är att öva oss i att tänka matematiskt och logiskt, var och en på sin nivå. Metoder: Vi når våra mål genom övningar i vardagliga situationer. Vi jämför, klassificerar, drar slutsatser och räknar i alla tänkbara sammanhang. Samtidigt bekantar vi oss med siffror, mängder, former och matematiska begrepp. Personalen använder ord som lika många, flera, färre, mindre, större, ordningstal, osv. i sitt språk. Vi funderar tillsammans hur saker och ting hänger ihop. 22

23 Hur vet vi att vi nått våra mål? Barnet använder ord som t.ex. lika många, mera,, kan ta så många saker man bett det om, känner igen några siffror och former, använder olika tidsbegrepp, sorterar leksaker i rätta lådor. Barnet räknar och börjar visa intresse för antal Natur och miljö Våra mål är att skapa insikter om fenom i naturen och värna om den. Metoder: Vi når våra mål genom att bekanta oss med den levande naturen i vår närmiljö tillsammans. Vi upptäcker växter och djur och skapar respekt för dem. Vi upptäcker olika väder och funderar över vad vädret för med sig. Vi bekantar oss även med årstiderna och följer med förändringarna som sker i naturen. Vi pratar också om avstånd, om olika länder, miljövett och ekologi. Hur vet vi att vi nått våra mål? När barnen visar intresse och vilja att utforska sin omgivning och frågar om olika företeelser i naturen och sin omgivning. När barnen värnar om den egna närmiljön och t.ex lämnar myrstacken i fred Fysisk utveckling och hälsa Våra mål är att lära ut sunda vanor till barnen. Metoder: Vi strävar till att barnen får vara ute dag. Vi är ute i alla väder och vill erbjuda barnen möjlighet att använda sina sinnen vid utevistelsen. Vi uppmuntrar barnen till att röra på sig mångsidigt. Vi har regelbunden planerad fysisk aktivitet både inom- och utomhus. Vi lär barnen god hygien som en naturlig del av vardagen. 23

24 Vi äter varje dag hälsosam mat som tillreds i vårt eget kök. Potträning, övar att bli torr med att lämna bort blöjan Hur vet vi att vi nått våra mål? Att barnen självmant går och tvätter sina händer när de kommer till daghemmet och efter toalettbesöken. När barnen bygger t.ex. motorikbanor av det material som finns till deras förfogande. När barnen äter/smakar mångsidigt. När barnet har lärt sig nya färdigheter. När ett blöjbarn börjar ha kontroll över sin blåsa, eller berättar att det har nånting i blöjan Konst och kultur Våra mål är att ge barnen möjligheter till olika estetiska upplevelser. Metoder: Vi når våra mål genom att använda och stimulera våra sinnen på olika sätt. Barnens fantasi tas tillvara och ges plats och uppskattning. Vi går på teater och på konstutställningar. Vi studerar konst i vår närmiljö och ställer ut våra egna alster på daghemmet. Barnen får fritt skapa med olika material under dagens lopp. Genom att barnen får använda sin kreativitet utvecklas barnet som individ och som en medlem av en grupp. Vi musicerar och använder musiken mångsidigt. Musiken används för olika ändamål som stämningsskapande, rytm, sånger och motoriska lekar. Hur vet vi att vi nått våra mål? Pysselbordet används flitigt. Barnen ber om olika material för att skapa något nytt. Barnen visar aktivt intresse för skapande. Barnen visar sin egen vilja att musisera 24

25 3.1.5 Etik och livsåskådning Formar vår uppfattning om människor och världen runt omkring oss. Det ger oss våra värderingar och hur vi förhåller oss till oss själva och andra runtomkring oss. Våra mål är att barnen skall - bli bemötta på ett sätt som ökar deras tolerans, självständighet, självkänsla samt empatiska förmåga. - kunna bemöta varandra på ett empatiskt, respektfullt och tolerant sätt Metoder: Med hjälp av START och StegVis programmen ökar vi barnens sociala och emotionella kompetens. Vi bekantar oss med begrepp som rätt och fel, bra och dåligt, sanning och lögn, rättvisa och orättvisa. Barn skall bli medvetna om daghemmets regler och lära sig att följa dem. Samtidigt lär sig barnet att känna respekt, frihet och trygghet. Alla människor är likvärdiga trots olika kultur, religion eller andra skillnader. Hur vet vi att vi nått våra mål? Barnen kan benämna olika känslor och känna igen olika känslotillstånd. Barnen kommer och berättar om något är fel. Barnen kan reglerna, även om de inte alltid själv följer dem. 25

26 3.1.6 Språk och kommunikation Våra mål är att beakta och stöda den individuella språkutvecklingen. Metoder: Många av barnen är två- eller flerspråkiga. Detta beaktas i kommunikationen med det enskilda barnet. Barnet lär sig tidigt att det finns olika språk (mammas språk, pappas språk, andra språk). Barnen indelas i grupper enligt språklig mognad under t.ex. läsestunder. Högläsningsstunder ordnas dagligen. I smågruppsverksamheten stimulerar vi bl.a. barnens fantasi och den språkliga utvecklingen genom diskussioner. Vi läser dagligen sagor i små grupper och försöker få barnen delaktiga genom frågor och diskussion. Regelbundet använder vi oss av visuella sagor som stöd för förståelsen och för att aktivera barnen att själva delta i historien. En gång i månaden besöker Krabaterna närbiblioteket där en bibliotekarie håller en sagostund för barnen. Besöket avslutas med att alla barn får välja en bok åt sig som sedan läses på daghemmet. Barnen skall inte bara lära sig att förstå vad vi säger och berättar. De skall också lära sig nya begrepp och utveckla sitt språk. Detta sker genom att vi i personalen strävar att prata ett gott och nyanserat språk och introducerar för barnet nya ord och bergrepp. Språket används som verktyg för att ge uttryck för sina tankar, för att lösa konflikter och för att skapa positiva relationer med andra. Vi leker språklekar för att barnet skall få bekanta sig med språkets form rytm och som ger en grund åt barnens inlärning av skriftspråket. Hur vet vi att vi nått våra mål? Barnet kan uttrycka sina tankar, känslor i ord, med tecken eller med hjälp av andra hjälpmedel. Barnet njuter av sagoläsning. När barnet kan återberätta sagan. Barnet kan kommunicera med andra. 26

27 4. UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 4.1 Utvärdering av verksamhetens struktur Gruppvis utvärderar vi föregående veckas verksamhet på vårt avdelningsmöte. Gruppmöten hålls varje vecka (Krabaterna på tisdagarna, Filurerna på onsdagarna) Även ett personalmöte ordnas varje vecka på onsdagar. Under detta möte utvärderar vi verksamheten, samarbetet avdelningarna emellan och planerar inkommande vecka och andra evenemang. Daghemmets personal utvärderar föregående termin vid varje terminsmöte. 4.2 Utvärdering av fostringsgemenskap och föräldrasamarbete Fostringsgemenskapen innebär ömsesidig tillit, jämlikhet och respekt föräldrar och personal emellan. I början av terminen uppgörs en plan för vård och fostran tillsammans med barnets föräldrar. Följande termin utvärderas planen och kompletteras eventuellt. Den viktiga information som föräldrarna berättar om sitt barn för egenvårdaren delger egenvårdaren till den övriga vårdpersonalen. Vi strävar till att dagligen berätta för föräldrarna hur barnets dag varit på daghemmet. När vårdarens arbetsdag slutar delger hon den övriga personalen viktig information angående barn från hennes grupp. Föräldrarna har förutom dagligen vid lämningsoch hämtningssituationer, möjlighet att uttrycka sina åsikter också under föräldramöten. 27

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.

Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran Villekulla daghems plan för småbarnsfostran 1 Innehåll Villekulla daghem... 3 Småbarnsfostrans värdegrund och mål... 4 Fostringsgemenskap... 4 Inriktningar... 4 Samarbetsparters... 6 Villekullas årsklocka...

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen Sibbo kommun Datum 18.6.201 4 Salpar förskolas ARBETSPLAN 2014- Läsår 2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 07.10.2015 INNEHÅLL Inledning 1. Daghemmet Elkas värdegrund och fostringsprinciper 1.1. Personalen 1.2. Barnen 2. Med barnaögon 2.1. Fostringsgemenskapen 2.2.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska.

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Personalen är lagenlig; barnträdgårdslärare, vårdare och

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28

VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Kontaktinformation Vi som arbetar på Gottby Daghem:

Kontaktinformation Vi som arbetar på Gottby Daghem: 2015-2016 Kontaktinformation Adress: Gottby Daghem Södersundavägen 765 22130 Gottby Telefon: 32427 GSM: 0457-3447227 e-mail: gottbydaghem@jomala.ax Vi som arbetar på Gottby Daghem: Maria Hellström: Föreståndare/barnträdgårdslärare

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan för förskoleundervisningen Enhet: Pjukala daghem Gruppens namn: Svalorna Gruppens storlek: 13 barn varav 11 pojkar och två flickor Personal: Christel Holmström,

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 DAGHEM VIKTORIAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.VÄRDEGRUNDEN 1.2 VERKSAMHETS IDE 2. GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 INLÄRNINGSMILJÖN 2.2 BARNET GLÄDS ÖVER ATT LÄRA SIG 2.3

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

GFDH Björkens plan för småbarnsfostran

GFDH Björkens plan för småbarnsfostran GFDH Björkens plan för småbarnsfostran Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Gruppfamiljedaghemmet Björken 3. Egenvårdarmodellen, fostringsgemenskap samt smågruppsverksamhet 4. Vår värdegrund 5. Principer

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde

Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde 2013-11-18 1 (7) Likabehandlingsplan för Ugglans förskola, avd. Storken, Forsens utbildningsområde Handlingsprogram för att motverka alla former av kränkande behandling och diskriminering Inledning Den

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11

HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 HANDLINGSPLAN 2011/2012 Förskolan Tallkotten utifrån Kvalitetsredovisning läsåret 2010/11 Augusti 15-16 planeringsdagar Inskolning introduktion av grundverksamhet APT onsd. 24/8 kl. 1615-1815 (enheten)

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer