DAGHEMMET MARIAS ASYL

Transkript

1 DAGHEMMET MARIAS ASYL VERKSAMHETSPLAN BARNET I CENTRUM 1

2 Innehåll 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET MARIAS ASYL Stiftelsens verksamhetsprinciper Daghemmets verksamhetsprinciper Daghemmets verksamhetsidé Det individuella barnet Samarbete PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Verksamhetens struktur Safirerna Topaserna Smaragderna Rubinerna Mottagande av nya familjer Egenvårdarsystem Mjuklandning en introduktion till vårt daghem Specialdagvård Individualiserad småbarnsfostran VERKSAMHETSÅRET EN KONKRET HANDLINGSPLAN Matematik Natur och miljö Fysisk och motorisk utveckling Hälsa Konst och kultur Etik och livsåskådning Handlingsplan för 1-5-åringar: Språk och kommunikation

3 1. PRESENTATION AV DAGHEMMET MARIAS ASYL Sedmigradskys småbarnsskola och Marias Asyl är en privat stiftelse, som ordnar dagvård i Helsingfors. Stiftelsen Sedmigradskys verksamhetsidé är att erbjuda högklassig och attraktiv dagvård på svenska i aktiv samverkan med sin omgivning. Vi ger barnen en trygg dagvård i en positiv miljö. Personligt bemötande, kompetent och behörig personal, ändamålsenliga utrymmen samt ekologiskt tänkande ges stor vikt. Stiftelsens daghem öppnar sina dörrar efter sommarstängd julimånad alltid den första vardagen i augusti. Daghemmet är också stängt mellandagarna efter jul, men är öppet fr.o.m. den första vardagen i januari. Daghemmet Marias Asyl öppnades den 11 juni 1847 och är den äldsta av alla Sedmigradskys småbarnsskolor. Geografiskt finns Marias Asyl mitt i centrum, på Stora Robertsgatan 11 med närhet till bl.a. skolor, parker och kultur. Lokaliteterna är stora, luftiga och vackra. Daghemmet har öppet från kl (ifall vårdbehov finns) och består av fyra barngrupper med totalt 51 barn. Vi tar emot barn i åldern 1-5 år åringsgruppen består av 14 barn, 2-3-åringsgruppen består av 15 barn och de minsta 1-2-åringarna är uppdelade i två grupper, 11 och 11 stycken. I personalen är vi 12 vuxna som har hand om vård och fostran och därtill har vi ett daghemsbiträde och en kock. 1.1 Stiftelsens verksamhetsprinciper Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum. I anslutning till det här grundläggande värdet anges fyra allmänna principer: förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen skall behandlas jämlikt barnets bästa barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt barnets åsikt skall beaktas Dessa principer konkretiseras på daghemmen genom vår uppgift att värna om barnets rätt till: trygga människoförhållanden att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden en trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå få specialstöd i den mån som sådant behövs egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning Stiftelsens pedagogiska principer är långt de samma i alla fyra daghem, men sättet att genomföra dem kan variera. Den övergripande värdegrunden är dock gemensam. Den bygger på dagvårdslagen (36/1973), Lag om småbarnspedagogik /580 och förordningens (239/1973) krav på trygg dagvård och därutöver konventionen om barnens rättigheter. Daghemmen har som målsättning tillsammans med föräldrarna att ge varje barn en god start i livet, i trygghet och med en sund självkänsla. 3

4 1.2 Daghemmets verksamhetsprinciper Under en planeringsdag diskuterade personalen värderingar och verksamhetsprinciper. De värderingar vi prioriterade och som jämfördes med varandra var grundtrygghet, trygga människoförhållanden, harmonisk utveckling, jämlikhet, gemenskap och rätt till särskilt stöd. Alla i personalen ansåg att grundtryggheten är viktigast i barnets uppväxt. Vi strävar till att lära barnet ärlighet och respekt för varandra. Grunderna i livet handlar också för oss om bondförnuft, vett och etikett såsom hjälpsamhet, tacksamhet, självständighet och goda matvanor. Det är viktigt för oss att ta hänsyn till varandra, behandla varandra såsom man själv önskar bli bemött, skilja på rätt och fel, visa glädje och sorg. Vi strävar till att stöda familjen. Personalen arbetar som en gemenskap och lär ut samma grunder för barnen. Vi kommer överens om vad vi står för, hur vi beter oss mot varandra och mot våra kunder. Vi stöder barnets grundtrygghet i verksamheten genom sagor, lekar, drama, bords- och matvanor, renlighet och genom att diskutera känslor och bearbeta dem genom olika arbetsmetoder. Vår värdegrund är följande: BARNET I CENTRUM Att sträva efter kvalitativ dagvård och kompetent personal Barnen är i centrum och att deras grundbehov blir tillfredsställda. barnen blir uppmärksammade enligt sin ålder och utvecklingsnivå och får stöd vid svårigheter vi lyssnar på barnen och ger dem närhet och trygghet vi vill genom lek och sysselsättning stegvis utveckla barnens kompetens att självständigt fungera i gruppen kontakten med barnets familj ger möjlighet till god vård personalen trivs och får förverkliga sig själv vi har en fungerande dialog (barn, personal, vårdnadshavare, direktion och samarbetspartner inom skol- och sociala sektorn) Denna värdegrund når vi genom : Daglig kontakt med föräldrar Föräldrasamtal Föräldraföreningen Personalfortbildning Planeringsmöten Husmöten 4

5 Personalhandledning 1.3 Daghemmets verksamhetsidé Vi arbetar för en trygg, trivsam och stimulerande miljö där det enskilda barnets utveckling beaktas. Vi stöder barnet i gruppen och i dess sociala utveckling i samarbete med barnets familj och daghemmets personal Det individuella barnet Vi strävar till att ge det enskilda barnet en trygg och varm miljö i vilket det uppmärksammas enligt sin utvecklingsnivå. Vi har som mål att stöda barnets goda självbild och lära det grunderna för ett sunt liv. Barnen lär sig medan de leker. Denna lek är valfri men målinriktad och organiserad. Barnen stöds till att respektera varandra och vuxna. I gruppen lär sig barnen att ta hänsyn till varandra och lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Genom dagliga diskussioner utvecklas barnens språk och kommunikation. Vi ser till att barnen känner sig hörda, sedda och förstådda. Detta gör vi genom att bemöta dem med empati, respekt och genom att visa hänsyn. Vi skapar en trygg miljö både inne och ute genom att finnas till hands för barnen. Vi ser barnen som enskilda individer. Vi observerar och tar reda på vad barnen kan för att kunna erbjuda dem verksamhet som är på deras nivå. Med hjälp av detta kan vi lära dem nya färdigheter och ge dem ny kunskap. I verksamheten delar vi in barnen i smågrupper. Vi tar också vid behov stöd av sakkunniga personers observationer. Vi uppmuntrar barnen genom att ge beröm och värdesätta deras kunnande. Barnen har rätt att känna att de får bekräftelse för sina tankar och känslor. Vi ger barnet tid och utrymme att formulera sina tankar. Vi ger positiv feed-back och att uppmärksammar barnet. Vi lyssnar och tar till oss barnets tankar och åsikter och strävar till att barnen själva får göra saker och ting även om det tar tid. Vi erbjuder barnen andra ord och uttryck än det som de själva använder och stöder på så sätt barnets ordförråd och ordförståelse. Vi uppmuntrar barnen till att benämna saker med deras rätta namn. Vi läser böcker och diskuterar dem i efterhand. Vi lyssnar på varandra utan att avbryta och vi låter alla få sin röst hörd. Vi berikar barnets ordförråd genom ett mångsidigt språk. Respekt handlar om sättet på vilket man ser på en annan människa. Det betyder för oss att man accepterar den andra som den är och tillåter olikheter. Respekt visar jag då jag behandlar dig som jag vill att du skall behandla mig. Det handlar också om att vi väljer våra ord då vi tilltalar varandra. De vuxna ska föregå med gott exempel. Vi ska kunna märka att vi kan ha olika åsikter men ändå vara sams. Vi stöder barnet i svåra situationer som uppkommit. 5

6 1.3.2 Samarbete Vi värdesätter ett gott samarbete med föräldrar, barn och personal. Vi skapar trygga människoförhållanden på daghemmet genom egenvårdarsystemet. Vi erbjuder regelbundna utvecklingssamtal för föräldrarna med egenvårdaren. Vi strävar till en miljö där föräldrarna känner att de kan komma och prata med personalen, då de för och hämtar sina barn eller per telefon. Vi ordnar också föräldramöten, fester och jippon av olika slag under året. Därutöver bidrar Marias Asyls föräldraförening till att samarbetet fungerar smidigt. Tillsammans med föräldrarna skapar vi ett gott samarbete och har dagliga diskussioner t.ex. om hurdan barnets dag har varit. Vi diskuterar tillsammans med föräldrarna och besluter om gemensamma målsättningar och sätt att stöda barnet i dess sociala utveckling. Vi bygger upp förtroendet mellan familjerna och pedagogerna. Detta sker genom utbyte av idéer och genom att utarbeta den individuella planen för småbarnsfostran. 6

7 2. PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Marias Asyl har öppet mellan 7.30 och Den som behöver vård för sitt barn före kl meddelar personalen i tid så att arbetsturerna kan anpassas. Marias Asyl har alltid stängt under mellandagarna mellan jul och nyår samt hela juli månad. Daghemmet kan inte då erbjuda alternativ vård. I Marias Asyl finns det grupperna Safirerna 1-2-åringar, Topaserna 2-3-åringar, Smaragderna 3-4 år, Rubinerna 4-5 år. Safirerna består av 11 barn och den leds av Carina Silenius-Forsberg, Yrsa Atias och Tiina Peltonen. Topaserna består av 11 barn och leds av Nora Klockars, Emma Sandberg och Sofia Andersin. Smaragderna består av 15 barn och leds av Annika Saxelin, Alice Stenvall och Charlotta Nygård. Rubinerna består av 14 barn och leds av Stina Franck, Nora Karlsson och Regina Simberg- Lindström. I Marias Asyls kök har vi Tommi Terho som kock och som daghemsbiträde jobbar Banu Nuri. I kansliet sitter också Nora Karlsson som är föreståndare. Personalen på Marias Asyl Nora Karlsson Sofia Andersin Yrsa Atias Stina Franck Nora Klockars Banu Nuri Charlotta Nygård Emma Sandberg Annika Saxelin Carina Silius-Forsberg Regina Simberg-Lindström Alice Stenvall Tommi Terho Tiina Peltonen Föreståndare och barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnskötare Barnträdgårdslärare Daghemsbiträde Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Barnskötare Barnträdgårdslärare Vice föreståndare Barnträdgårdslärare Barnträdgårdslärare Kock Barnskötare 7

8 2.1 Verksamhetens struktur 7.30 Daghemmet öppnar Morgonmålet serveras Safirerna och Topaserna strävar efter att vara i gamlakyrkans park kl Tiderna för utevistelsen kan variera beroende på vädret Smaragdernas och Rubinernas verksamhet börjar Lunch Vila Mellanmål Inne aktiviteter för Safirerna och Topaserna Utevistelse i Johannesparken för Smaragderna och Rubinerna Daghemmet stänger Safirerna Hos Safirerna satsar vi på en trygg och gemytlig atmosfär. där barnet kan gradvis vänja sig vid daghemsrutinerna och den sociala samvaron. Vi vill ge tillräckligt med tid till att bekanta oss med varandra och vår närmiljö. Ro och trivsel skapar vi med hjälp av fasta rutiner, välkomnande famnar och en tillåtande inställning. Vi ställer stor vikt vid en lekfylld och lättsam takt, där barnet uppmärksammas som individ och där hen är en viktig del av gruppen. Verksamheten anpassas till barnets intressen och utvecklingsnivå, med läsning, rörelse, sång och färg i fokus. Under året kommer vi bl.a. att jobba kring olika djur Topaserna Grundstenarna för Topasernas verksamhet är trygghet och glädje. Vi satsar mycket på både fri lek och organiserad verksamhet eftersom lek och lärande går hand i hand. Genom leken lär vi oss regler, konflikthantering, kommunikation och annat som är viktigt i samspelet med andra. Genom leken lär man känna sig själv och andra. Vi försöker hålla ett lugnt tempo där det finns tid. Tid att lära sig, tid att tänka, tid att försöka själv. Tid att lyckas och tid att misslyckas. 8

9 Vi sjunger och läser varje dag. Vi använder oss av en bokpåse som barnen i tur och ordning får ta hem. I påsen får barnen hämta en bok till dagiset som vi sedan läser tillsammans. Vi använder oss regelbundet av bibliotekets temakassar och övriga utbud. Allt eftersom barnen utvecklas så utvecklas vår verksamhet. Vi tar i beaktande barnens egna intressen och behov. Under det kommande året kommer vi att arbeta utgående från de olika årstiderna Smaragderna Vi lägger stor vikt på det svenska språket och vänskapsförhållanden. För oss är det viktigt att vi tilltalar varandra vänligt och med respekt. Bildkonst och utevistelse tar en stor del av vår vardag. För att tryggt kunna ta oss runt till olika ställen i vår närmiljö satsar vi mycket på trafikvett Rubinerna Rubinerna satsar på kamratskap och gemenskap. Med leken som redskap övar vi oss att bli självständiga och kompetenta i vardagsrutinerna och att beakta och respektera varandra. Vi lär oss också att känna oss själva, vad vi är bra på och vad vi vill lära oss och hur vi kan verkställa våra intressen. Vi strävar till att ha en mångsidig verksamhet där vi provar på olika saker, besöker ställen samt återspeglar det vi upplevt. Vi lägger stor vikt vid svenska språket och övar oss att uttrycka oss och öka vårt ordförråd. Sång och musik har en viktig roll i vår vardag. 9

10 Höstterminens datum 2016: AUGUSTI 1.8 Daghemmet öppnar sina dörrar inför den nya terminen. Hembesök till nya barn 24.8 Pedmorgon 30.8 Föräldramöte kl. 17:30 SEPTEMBER Fotografering OKTOBER Utvecklingssamtal med föräldrarna Sedmigradskys födelsedag firas Pedmorgon NOVEMBER Farsdagskaffe/te Lilla jul firas med grötfest DECEMBER Självständighetsbal Lucia dagen. Julfest kl. 16:00 Hela Marias Asyl har stängt

11 Vårterminens datum 2017 JANUARI 2.1 Daghemmet öppnar sina dörrar efter jullovet 5.1 Personalens planeringsdag 6.1 Trettondagen. Daghemmet har stängt FEBRUARI MARS 3.2 Vi firar Runebergsdagen 14.2 Alla hjärtansdag 7.2 Fastlagstisdagen APRIL 14.4 Långfredag. Daghemmet stängt 17.4 Annandag påsk 28.4 Vappen maskerad MAJ 1.5 Första maj. Daghemmet stängt 11.5 Morsdagskaffe/te kl Kristi himmelfärdsdag. Daghemmet stängt 31.5 Vårfest JUNI 23.6 Midsommarafton. Daghemmet är stängt JULI AUGUSTI Daghemmet är stängt hela månaden. 1.8 Daghemmet öppnar efter sommarlovet. Genom att fira högtider och uppmärksamma finländska och finlandssvenska traditioner, vill vi stärka barnens kulturella identitet. Vi vill ge barnen en känsla av att de ingår i ett sammanhang där de kan känna gemenskap. Genom att vara trygg i sin egen identitet kan man vara öppen för andra kulturer och seder. Under året skickar daghemmet ut veckobrev och månadsbrev. Vi har hembesök och mjuklandning med de nya barnen. Utöver det har vi regelbundna samtal med föräldrarna. 11

12 2.2 Mottagande av nya familjer När vi tar emot nya barn och familjer använder vi oss av en utarbetad modell för egenvårdarsystemet. Enligt denna modell tilldelas barnet en egenvårdare som tillsammans med en kollega besöker barnet och dess familj i hemmet. Under hembesöket som sker före daghemsstarten diskuteras gemensamma fostrings principer med föräldrarna. När dagvården inleds ansvarar egenvårdaren för barnets mjuklandning tillsammans med föräldrarna. Tanken med egenvårdarmodellen är att underlätta barnets och föräldrarnas anpassning till daghemmet samt barnets anknytning till de nya vuxna i den nya vardagen. Under detta hembesök läggs grunden för ett gott samarbete mellan föräldrar och egenvårdaren. Hembesöken görs endast till nya familjer. Hembesök till barn som varit på andra daghem kan också göras. Ifall ett barn skall börja på Marias Asyl under de två första veckorna i augusti försöker egenvårdaren besöka barnets hem i juni månad. Ifall barnets daghemsstart är bestämt till medlet av augusti eller senare gör man hembesöket i början av augusti Egenvårdarsystem Då ett barn skall börja på avdelningarna för de minsta har egenvårdaren ett inledande samtal med föräldrarna, där hon/han informerar om dagsrutiner och verksamhet på daghemmet. Vi rekommenderar att man kommer på en besöksdag före inskolningen. Hur inskolningen utformas är sedan beroende på om barnet förut gått på daghem eller inte. Personalen hör föräldrarnas önskemål och föräldrarna är i början tillsammans med barnet, först utomhus, sedan inomhus med i daghemmets verksamhet. Gradvis, tillsammans med föräldern, utökar vi barnets närvaro på daghemmet med matsituation och vila. Successivt kan föräldern låta barnet tillbringa längre och längre stunder på daghemmet utan att mamma eller pappa är med. Om barnet verkar tryggt kan det nu medverka i daghemsverksamheten utan föräldrar. Barnet börjar daghemsvistelsen med kortare dagar. Egenvårdaren försöker få en bild av barnet och strävar också efter att finnas i närheten av barnet så långt det är möjligt då barnet börjar i daghemmet. Det här ger barnet en bättre möjlighet att känna trygghet i sin nya miljö Mjuklandning en introduktion till vårt daghem För att ge barnet och föräldrarna en trygg och positiv start på samarbetet med oss och vår verksamhet inleder vi med en mjuklandningsperiod. En mjuklandning som innebär att barnet tillsammans med en eller båda föräldrarna successivt vänjer sig med den nya miljön. 12

13 Att börja på daghem innebär för varje barn och dess föräldrar en stor förändring. Utöver det att barnet lämnar hemmet skall det samtidigt vänja sig vid nya ansikten och nya personligheter, både barns och vuxnas. Föräldrarnas uppgift blir att lämna sitt barn i andras händer. Målet med mjuklandningen är att lära känna varandra. Samtidigt som föräldern är närvarande och kan stöda barnet i den nya situationen ges föräldern möjlighet till diskussion och kan på så sätt bli bekant med personalen och med daghemmets dagsrytm och rutiner. Daghemmet skall vara en plats dit barnet vill komma, en plats där både barn och vuxna känner sig välkomna. Det finns mycket inom daghemsvärlden att vänja sig vid. Det är egenvårdarens uppgift, att i samråd med föräldrarna, dra upp linjerna för barnets individuellt anpassade mjuklandning. Perioden omfattar en till två veckor, i enlighet med hur barnet och föräldrarna upplever allt det nya. Yngre och känsliga barn behöver i regel längre tid att skapa nya människorelationer och att anpassa sig till den nya omgivningen. Det första samtalet mellan föräldrarna och egenvårdaren sker vid hembesöket eller under mjuklandningen. Syftet med detta samtal är att i lugn och ro byta information angående barnet och dagvården. Vi vill lära känna ert barn och samtidigt era förväntningar på oss. Från och med den dag dagvårdsbeslutet träder i kraft är barnet försäkrat i dagvården och dagvårdsavgiften faktureras, samtidigt upphör FPA:s hemvårdsstöd. I samband med att beslutet träder i kraft har ni möjlighet till fem dagars avgiftsfri mjuklandning. Barnet är inte försäkrat under den tiden. 2.3 Specialdagvård Föräldrarnas och personalens observationer av barnet bildar en gemensam grund när man bedömer barnets behov av stöd inom småbarnsfostran. Vid behov stöder man sej på sakkunnigutlåtanden. (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005, 39) Genom observationer, dokumentationer och kontinuerliga utvärderingar ser vi över vår verksamhet och våra möjligheter att handleda barnet. Denna habilitering sker i samarbete med barnets föräldrar och enligt behov med andra sakkunniga såsom t.ex. talterapeut, ergoterapeuter, psykolog eller socialarbetare inom barnskydd. Ett barn kan ha konstaterats behöva extra stöd i fysiskt, kunskapsmässigt, emotionellt eller socialt avseende. Ett behov av stöd kan också uppstå i situationer där barnets uppväxtförhållanden inte tryggar dess hälsa eller utveckling. Behovet av stöd kan variera från av att vara kortvarigt till bestående. Syftet med stöd i ett tidigt skede är att förebygga att stödbehovet ökar. Stödet ordnas så långt som möjligt i samband med den allmänna verksamheten på daghemmet på ett sådant sätt att barnet är en del av sin grupp. Detta bidrar till att barnet samtidigt får stöd med att skapa och upprätthålla sina sociala kontakter. Verksamheten och arbetsmetoderna på daghemmet utvecklas så att de motsvarar barnens individuella behov så bra som möjligt. Vi ser över våra behov av eventuella tilläggsresurser ss. utbildning, handledning, material eller konsultation. På daghemmet strävar vi efter att arbeta i små grupper i vilka vi lättare kan anpassa verksamheten efter barnens behov. Barnets fysiska, psykiska och kognitiva miljö anpassas efter barnets behov. Rutiner och regler görs tydliga och vi följer dem konsekvent. Dagen har en klar struktur, och eventuella förändringar 13

14 förklaras och förtydligas för barnen. Vid behov använder vi bilder och/eller stödtecken för att förtydliga språket i vardagen Individualiserad småbarnsfostran I barnets individuella plan för småbarnsfostran definieras barnets behov av extra stöd och hur stödet arrangeras. I åtgärdsplanen, som görs tillsammans med barnets föräldrar och daghemmets fostringsgemenskap, beskrivs barnets starka och svaga sidor. Vi ställer mål för barnets utveckling och beskriver metoderna hur vi jobbar för att uppnå målen. I planen beskrivs också hur den individuella handledningen och daghemmets övriga verksamhet förenas. Ansvarspersoner utses för uppföljningen och utvärderingen av planen. Originalet förvaras på daghemmet och en kopia ges åt föräldrarna och specialbarnträdgårdsläraren. När barnet byter grupp eller vårdplats, börjar i förskoleundervisningen eller skolan tryggar vi kontinuiteten i stödet med s.k. överföringsmöten. Med föräldrarnas tillstånd ges barnets uppgifter vidare till den mottagande parten. 14

15 3. VERKSAMHETSÅRET EN KONKRET HANDLINGSPLAN 3.1 Matematik Handlingsplan för 1-5-åringarna: Vardagen är full av matematik, den är nyttig, funktionell och användbar. Genom att använda alla sina sinnen och hela sin kropp, lär barnet känna matematiken. Barnet upptäcker att de vanligaste sakerna i dess liv innehåller matematisk information som t.ex. ålder, adress, familjemedlemmarnas antal, beteckningen på fortskaffningsmedlen etc. Rent praktiskt får barnet erfarenhet av matematik i vardagssituationer som i dagsprogrammet, regler för spel, gruppens sammansättning, hur olika figurer och kroppar kan jämföras, mätas och organiseras i olika kriterier. Huvudmål: Glädjen att upptäcka matematik i vardagen Att väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik Begreppsuppfattning Att känna igen former Att barnen får upptäcka att omgivningen är fylld med matematisk information Att barnen får använda matematiken i vardagen t.ex. genom att räkna och jämföra. Inlärningsmål: Begreppen 1-10 Ramsräkning 1-10 Storleksuppfattning Former Metoder: Fingerlekar Sånger Spel, pussel Böcker, sagor Ritande Lek Jämförelser (t.ex. hur många pennor behövs?) diskussion Aktiviteter: Lekar Sånger Spel: turtagning, räkning, former Gymnastik: turtagning, räkna i olika lekar, former Födelsedagsfirande: räkna Sagor med siffrorna 1-10 Räknande i vardagen konstruktionslek 15

16 klassificering forskning, experimenterande och dikussioner 3.2 Natur och miljö Handlingsplan för 1-5-åringar: Målet för natur- och miljöfostran är att barnet lär sig uppskatta och förstå naturen och den miljö som mänskan skapat. Positiva upplevelser av utomhusvistelse oberoende av väder och årstid är viktiga. Även om vi inte har en egen gård, utan i regel vistas i parkerna kring Johanneskyrkan, erbjuder vi barnet mångsidiga erfarenheter. Strävan är att fostra till en positiv attityd och hållbar utveckling mot den natur och miljö vi lever i. Huvudmål: Att barnen får bekanta sig med sin närmiljö, parker och arkitektur Att barnen lär sig respektera naturen och miljön. Återvinning är en del av vardagen Inlärningsmål: Att barnen får bekanta sig och förstå olika metoder av återvinning Att barnen får bekanta sig med väder och väderfenomen. Att lära sig hur man rör sig tryggt i trafiken Metoder: Att vara ute i alla väder och se årstidsväxlingarna Vi rör oss i närmiljön och diskuterar med barnen om hur man respekterar miljön t.ex. vi skräpar inte ner Vi sorterar med barnen papper, bioavfall och övrigt avfall samt reparerar böcker och leksaker Aktiviteter: Läsa, leka och sjunga sånger Vi odlar t.ex. påskgräs och ser hur det växer. Vi gör utfärder till olika parker. Vi rör oss i vår närmiljö och gör utfärder till museer och teater mm. Vi rör oss dagligen i trafiken trafiksagor, trafiksånger, trafiklekar 16

17 Använda naturmaterial, prata om varifrån det kommer Barnen sorterar matavfall och papper Vi uppmärksammar arkitekturen runt oss och använder olika färdmedel 3.3 Fysisk och motorisk utveckling Handlingsplan för 1-5-åringar: Fysisk aktivitet stöder barnets tillväxt, hälsa och utveckling. Varje vecka har rörelse med barnen, ute eller inne. Genom mångsidig motorisk aktivitet främjas barnets inlärningsförmåga, stöds utvecklingen av tanke och förståelse, tränas samarbetsfärdigheter och ges utlopp för energi. Barnen skall dagligen ges möjligheter att ägna sig åt mångsidig fysisk aktivitet, få glädjas åt att lära känna sin kropp, dess möjligheter och begränsningar. Samtidigt stöds barnets kognitiva, emotionella och sociala utveckling. Alla barnen deltar enligt egna villkor och uppmuntrar varandra på ett positivt sätt. Huvudmål: Att få trygghet och närhet. Att känna sig trygg i sin egen kropp Att lära känna sin egen kropp och förstå sina begränsningar Att känna glädje genom att röra på sig Att få röra på sig genom olika aktiviteter ute och inne Att presentera ett varierande utbud av aktiviteter Uppövande av grov- och finmotorik, öga- hand-koordination 17

18 Inlärningsmål: Lära känna sin kropp och uttrycka sina känslor Att känna glädje genom att röra på sig Barnen får bekanta sig med ett varierande utbud av aktiviteter Fysisk aktivitet ska vara en del av barnens vardag och på deras nivå Metoder: Att röra på sig, ute och inne, genom ledda lekar och fri lek Genom uppmuntring, stöd och variation leder vi barnen till att känna glädje i att röra på sig. Rim- och ramslekar Aktiviteter: Ute- och innerörelse Vi promenerar i omgivningen och besöker olika parker och möter olika utmaningar Rörelselekar Sånglekar Dans Utomhusaktivitet enligt årstiden 3.4 Hälsa Handlingsplan för 1-5-åringar: Målet med hälsa är att barnet får en bra modell för fysisk och mental hälsa. Barnets väg till sund hälsa sker via de dagliga rutinerna som förekommer; toalettbesök, handtvätt, vila, måltiderna, av- och påklädning etc. Den helhetsbetonade pedagogiken ger barnet förutsättningar att utveckla sin fysiska, psykiska, sociala och andliga hälsa i växelverkan med andra barn och med vuxna i gruppen. Huvudmål: Att erbjuda hälsosam mat Att hitta en balans mellan aktivitet och lugn och ro Uppmuntra till motion och aktivitet både utom- och inomhus Hygien Föräldrasamarbete gällande smittorisker 18

19 Inlärningsmål: Att lära sig tvätta händerna vid ankomsten, före maten och efter toalettbesök Väcka intresse för maten och allt som bjuds Att erbjuda hälsosam mat Att hitta en balans mellan aktivitet och lugn och ro Att erbjuda daglig utevistelse och frisk luft Uppmuntra till motion och aktivitet. Att klä sig enligt väder Att barnet lär sig identifiera hur det mår Metoder: Dagliga rutiner Uppmuntran vid måltiderna Att barnen erbjuds nyttig mat Genom att erbjuda varierande verksamhet och lugna stunder hittar vi balans i vardagen Genom daglig ute- och inneverksamhet Genom att diskutera hälsosamma levnadsvanor tillsammans med familjerna Aktiviteter: Handtvätt under övervakning Måltider Påklädningssituationer Rörelseaktiviteter Sagostunder Vilostunder Utevistelse Diskussion 3.5 Konst och kultur Handlingsplan för 1-5-åringar: Konstfostran är en mångsidig verksamhet som består av sång och musik, skapande fostran, bildkonst och motoriska färdigheter. Barnet blir delaktigt i den finlandssvenska kulturen genom lekoch sångtraditionen. Målet med konstfostran är att njuta av den, ge utryck för den och ge möjlighet att förstå sin kultur. Barnets visuella iakttagelseförmåga och fantasi utvecklas. Huvudmål: Att hjälpa barnet att hitta och uttrycka sin individuella skapandeförmåga. Att känna glädje i att skapa fritt i olika material och se ett resultat och uppskatta allas arbeten på avdelningen. Att få uppleva estetik, färg och form. Att få uppleva att ingenting är rätt eller fel när det gäller resultat av kreativitet 19

20 Inlärningsmål: Att känna glädje i att skapa och måla Att bekanta sig med känselsinnena, dans, musik, bildkonst, drama Att lära sig traditionella oh nya sånger och sånglekar som passar barnens ålder Metoder: Att barnen får tid och ro till att skapa och använda sin fantasi Att uppmuntra barnen genom att ställa ut och dokumentera barnens alster Att presentera ett varierande utbud av pysselmaterial, musik, sång, dans, bildkonst Att lära sig från klotter till huvudfoting Åldersenligt och mångsidigt material finns tillgängligt Prova olika material inklusive naturmaterial Grundfärgerna samt vitt och svart Vi delar in barnen i små grupper Aktiviteter: Måla med olika färgteknik. Teckna med kritor, pennor, tjocka tuscher, kol Bekanta sig med former genom lek och rörelse och sedan på papper och tekniker Lära sig riva, klippa och använda lim Småslöjd Måla till musik Rörelse till musik, dans Musikstunder med sånglekar, att lyssna på musik, användning av olika intstrument Teaterbesök, drama, konserter och utställningar Se kulturkalender på vår hemsida 3.6 Etik och livsåskådning Handlingsplan för 1-5-åringar: Barnet deltar enligt vårdnadshavarens val i etiska fostran som ges., där vi firar de stora helgerna under kyrkoåret. Den etiska fostran är en viktig del av barnets emotionella och sociala tillväxt och barnet lär sig skilja mellan rätt och fel, gott och ont, betydelsen av att be om och ge förlåtelse, lära sig tolerans. Huvudmål: Uppmuntrar barnen till att skapa en egen livsåskådning resonemang kring begreppen rätt och fel Vi firar sedvanliga traditionella högtider 20

21 Inlärningsmål: Att lära barnen skilja på rätt och fel Att barnen får en förståelse på sin åldersnivå om traditionella högtider Uppmuntrar barnen till att skapa en egen livsåskådning och respektera andra synsätt Skapa en öppen diskussion Metoder: Vi lär barnen skilja på rätt och fel genom diskussion, sagor, lekar Firar de stora högtiderna Uppmuntran till diskussion om känslor Aktiviteter: Samlingar, leksituationer, kreativ verksamhet, sagor och sånger Vi diskuterar med barnen frågor om livsåskådning på deras nivå 3.7 Språk och kommunikation Handlingsplan för 1-5-åringar: Ett starkt modersmål och en god kommunikation med omgivningen stärker barnets självkänsla och ger en trygg identitet. Språklig och kulturell identitet är förknippade till varandra. Språkfärdigheterna och förmågan till växelverkan tränas i leken och i vardagssituationerna och befrämjar den kognitiva utvecklingen. I en språkligt rik inlärningsmiljö finns det gott om böcker, spel, utrymme för dramalekar etc. som stimulerar språk- och kommunikationsutvecklingen. Besök på muséer, torg, teatrar o.a. platser aktiverar språket och berikar barnet. Regelbundna berättar- /sago-/läsestunder ger barnen möjlighet att koncentrera sig på och leva sig in i det de hör. Rim och ramsor ger språket glädje och rytm, liksom sånger och sånglekar. Språklig och kulturell identitet är förknippade till varandra. Innan den språkliga förmågan utvecklas är det viktigt att utveckla och ta vara på den non verbala kommunikationen som gester och kroppsspråk. Ett bra språk är en förutsättning för goda sociala kontakter och tankeverksamhet. 21

22 Huvudmål: Att åldersenligt kunna använda sig av sitt språk och kunna kommunicera med varandra och med personalen Erbjuda barnen en språkligt stimulerande miljö Stöda barnens språkutveckling Få barnen att förstå sina egna och andras känslor Inlärningsmål: Få barnen att sätta ord på sina egna och andras känslor och kunna uttrycka dem att åldersenligt kunna uttrycka sig i språket Erbjuda barnen en språkligt stimulerande miljö Metoder: Diskutera om olika känslor Genom dagliga rutiner ge åt alla barn rätt att uttrycka sig Erbjuda en språkligt stimulerande miljö både ute och inne Personalen är språkliga förebilder Aktiviteter: Sagor, språklekar, sånger, rim och ramsor, ledda lekar, användning av stödtecken och bilder vid behov, besök till bibliotek, teatrar, samlingar Sånger med rörelser och bilder som gör orden begripliga. Diskutera behov av talterapi eller annat stöd med föräldrarna 4. BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR VÅRD OCH FOSTRAN Stiftelsen Sedmigradsky, daghem Barnets individuella plan för vård och fostran Blanketten Barnets individuella plan för vård och fostran är ett arbetsredskap för dagvårdspersonalen. Den görs upp tillsammans med barnets vårdnadshavare då barnet inlett sitt dagvårdsförhållande. Planen följs upp och utvärderas under påföljande termin. 22

23 När föräldrar och daghemspersonal har kommit överens om en tidpunkt för gemensam diskussion fyller vårdnadshavarna i punkterna Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn på blanketten. De hjälper också barnet med de frågor som riktar sig till barnet. Underlaget för planen returneras till dagvården en vecka före den gemensamma diskussionen. Under diskussionstillfället går vårdnadshavare och daghemspersonal igenom iakttagelserna om barnet och kommer överens om hur man går vidare med barnets vård, fostran och lärande. Vi har kommit överens om att ha samtalet om planen för barnets vård och fostran den /. 201 klockan Barnets vårdnadshavare returnerar den ifyllda blanketten till dagvården senast den / 201_ Uppgifter om barnet Namn: Födelsedag: Barnets ålder då planen gjordes: Daghemsgrupp: Följande personer deltog i samtalet: Följande personer deltog i utvärderingen: I samband med ev. byte av daghem eller övergång till förskola/skola begärs vårdnadshavarens samtycke att få vidarebefordra planen för vård och fostran till barnets blivande dagvårdsplats/läroinrättning. Ja, Jag har tagit del av innehållet i mitt barns individuella plan för vård och fostran och jag ger min tillåtelse till att det får överföras till barnets blivande daghem/ förskola/skola. Barnet har ordet: Frågor till barnet: Vad heter du Hur gammal är du? Vem/vilka tycker du om att leka med? Vad leker du helst? 23

24 Vad tycker du inte om att göra? Vad är du bra på? Vad vill du bli bättre på? / Vad vill du lära dig? Berätta om ditt dagis! Är du rädd för något? 1. Motoriska färdigheter, företagsamhet och kreativitet Barnets balans och kroppsuppfattning. Lägger barnet pussel, klipper, målar, bygger det med klossar? Hur äter barnet? Av- och påklädning. Toalett- och hygienfrågor. Vad tycker barnet om att göra? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 2. Språkliga färdigheter Språkförståelse. Uttrycksförmåga. Ordförråd. Uttal. Samspelsfärdigheter (att lyssna växelverkan, ömsesidighet, koncentration, ögonkontakt). Intresse för samtal, sagor, sång, språklekar m.m. Hur stöder vi barnets språk? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 3. Känslolivets utveckling, sociala färdigheter, växelverkan Att uttrycka och namnge känslor och att kontrollera dem. På vilket sätt tar barnet kontakt med andra barn och med vuxna och hur visar det sitt intresse? Hur visar barnet empati? Karaktärsdrag (t.ex. Är barnet modigt eller blygt?). Barnets rädslor. Hur uppmuntras och tröstas barnet? Hur reagerar barnet inför regler och gränser? Beteende i konfliktsituationer. Hur reagerar barnet på besvikelser? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 24

25 4. Leken Vad leker barnet helst med och med vem? Vem tar vanligtvis initiativ till leken? Vilken roll har barnet vanligen i leken? Hur planerar, förhandlar och deltar barnet i leken? Hur länge räcker lekarna? Lekens struktur (början varaktighet avslutande). Visar barnet känslor i leken? Har barnet tid för leken? Behov av vuxenstöd i leken. Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 5. Uppmärksamhet, motivation, tänkande, minne och inlärning Uthållighet och förmåga till uppmärksamhet. Att förstå och följa instruktioner. Förmåga att minnas. Hur lär sig barnet bäst? Vilka saker funderar barnet över och är nyfiket på? När koncentrerar barnet sig bäst? Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets observationer: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 6. Etisk fostran och fostran enligt religion-/livsåskådning och stödjande av den egna kulturen Familjens värderingar. Daghemmets värderingar. Hur fostras barnet enligt familjens religion/ livsåskådning? Genusfrågor. På vilket sätt stöder man den egna kulturen inom familjen/dagvården? Goda seder och goda vanor (hemmets och dagvårdens modell). Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets syn: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 25

26 7. Vardagsrutiner ex. Mat, klädsel, vila. Att lämna och hämta barnet. Föräldrarnas/Vårdnadshavarnas syn: Daghemmets syn: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 8. Övrigt Föräldrarna/ Vårdnadshavarna: Daghemmet: Barnet behöver hjälp eller stöd i följande: Överenskomna metoder: 26