Omplacering av butik HANDEN - HANINGE

Transkript

1 Omplacering av butik HANDEN - HANINGE DETALJERAD RISKBEDÖMNING AVSEENDE TRANSPORTER AV FARLIGT GODS Malmö ÅF-Infrastructure AB / Brand och risk Borlänge Gävle Göteborg Helsingborg Linköping Lund Malmö Stockholm Hallenborgs gata 4, Box 585, Malmö. Telefon: Fax Org.nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS EN ISO 9001 & Internet

2 ÅF-Infrastructure AB Brand och risk BORLÄNGE GÄVLE GÖTEBORG HELSINGBORG LINKÖPING LUND MALMÖ STOCKHOLM DOKUMENTINFORMATION OBJEKT/UPPDRAG UPPDRAGSGIVARE Omplacering av butik Biltema Handen - Haninge Buffin Real Estate Sweden AB UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSANSVARIG Johan Borgman Brandingenjör johan.borgman@afconsult.com Telefon HANDLÄGGARE INTERNKONTROLL Anders Gustafsson Civilingenjör Riskhantering anders.k.gustafsson@afconsult.com Ola Cederfeldt Brandingenjör/Civilingenjör Riskhantering Telefon DATUM DOKUMENTSTATUS/VERSION Version 1

3 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 3 av 42 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE OCH BAKGRUND METOD AVGRÄNSNINGAR BESKRIVNING AV STUDERAT OBJEKT ALLMÄNT OBJEKTSBESKRIVNING SKYDDSOBJEKT RISKKÄLLOR RISKINVENTERING TRANSPORT AV FARLIGT GODS LÄNGS GUDÖBROLEDEN TRANSPORT AV FARLIGT GODS PÅ NORRGÅENDE AVFART- OCH PÅFART VID TRAFIKPLATS HANDEN RISKBEDÖMNING INDIVIDRISK SAMHÄLLSRISK ACCEPTANSKRITERIER RISKVÄRDERING ALLMÄNT VÄRDERING AV GUDÖBROLEDENS RISKBIDRAG Individrisk Bidrag till samhällsrisk Kommentarer till riskvärdering SLUTSATS KÄNSLIGHETS- OCH OSÄKERHETSANALYS REFERENSER BILAGA A FREKVENS OCH SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR BILAGA C RISKBERÄKNINGAR... 42

4 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 4 av 42 1 Inledning DETALJERAD RISKBEDÖMNING 1.1 Syfte och bakgrund Denna riskutredning är genomförd i syfte att bedöma riskbilden med avseende på transporter med farligt gods i och med en planerad flytt av Biltemas butik i Haninge. Behovet av riskbedömingen har kommit fram i detaljplansarbetet avseende butiksflytten och det ursprungliga kravet på riskanalys har sin bakgrund i Plan- och bygglagen (2010:900). I närhet till butiken går två leder där transport av farligt gods förekommer. Nynäsvägen (Väg 73) är en mycket trafikerad primär led för farligt gods och Gudöbroleden (Väg 260) är en sekundär led för farligt gods även den med relativt mycket trafik. Föreslagen placering av den planerade Biltemabutiken ligger som närmast ca 150 m från Nynäsvägen varför denna hamnar utanför området där Länsstyrelsen riskpolicy förespråkar en riskanalys vid detaljplanering av handelslokaler [1]. Däremot är det kortaste avståndet till Gudöbroleden samt på/avfarten till Nynäsvägen båda på ett föreslaget avstånd av ca 30 meter. Detta innebär att en riskbedömning bör tas fram för att avgöra vilka eventuella skyddsåtgärder som krävs för placering av varuhuset på detta eller ännu närmare avstånd från Gudöbroleden och på/avfarten till Nynäsvägen samt undersöka vilken påverkan dessa får på risken för personer som vistas på fastigheten. Målet med riskbedömningen är att ta fram ett minsta möjliga avstånd som butiken kan placeras på med avseende på riskerna transport av farligt gods innebär för de personer som vistas i butiken. Detta med avseende på exakt geografisk placering, utformning av området, trafikbelastningen avseende farligt gods samt vilken effekt eventuella skyddsåtgärder har på personsäkerheten. Riskutredningen är sammanställd på uppdrag av Buffin Real Estate Sweden AB. 1.2 Metod Att genomföra en riskbedömning innebär i sig flera olika delmoment. Inledningsvis bestäms mål och avgränsningar för den aktuella riskbedömningen. Också de principer för hur risken värderas slås fast. Därefter tar riskinventeringen vid, som syftar till att definiera de risker som är specifika för den studerade processen. I riskanalysen bedöms konsekvensen av olika olyckor och med vilken frekvens de kan förväntas inträffa, för att erhålla en uppfattning om risknivån. I riskvärderingen jämförs resultatet från riskanalysen med principer för hur risken skall värderas, för att komma fram till om risken är tolerabel eller ej. Slutsatser dras utifrån detta resultat om behovet av riskreducerande åtgärder.

5 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 5 av 42 Riskbedömningen är en regelbundet återkommande del av den totala riskhanteringsprocessen där en kontinuerlig implementering av riskreducerande åtgärder, uppföljning av processen och utvärdering av resultatet är utmärkande. Figur 1 Riskhanteringsprocessen. 1.3 Avgränsningar De risker som har studerats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade händelser (olyckor) på motorvägsavfart/påfart från/till Nynäsvägen väster om Biltemavaruhuset samt längs Gudöbroleden som passerar söder om varuhuset. Enbart risker som kan innebära konsekvenser för personer som vistas inom fastigheten beaktas. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis skador på miljön, skador orsakade av långvarig exponering, skador lokalt på trafikled etc.

6 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 6 av 42 2 Beskrivning av studerat objekt 2.1 Allmänt I figur 2 ges en översiktlig beskrivning av planområdet samt närliggande infrastruktur. Planområdet ligger i anslutning till trafikplats Handen på Nynäsvägen och området är idag ett grönområde. Närmaste andra verksamhet är Ica Maxi norr om varuhuset samt en glasmästare, bilhandlare och en färgbutik söder om varuhuset på andra sidan Gudöbroleden. Figur 2 Illustration med nuvarande (överkryssad) och ny, ungefärlig, placering (röd linje).[21] 2.2 Objektsbeskrivning Figur 3 visar ett förslag för Biltemavarhusets nya placering på fastigheten och dess närhet till omkringliggande vägar. Kortaste avstånd mellan Biltemabutiken och påfarten till Nynäsvägen beräknas kunna bli omkring 30 meter. Avstånd mellan Gudöbroleden och Biltemavaruhuset beräknas även det bli omkring 30 meter, båda dessa avstånd är dock inte formellt beslutade utan beror delvis på utfallet av denna riskbedömning

7 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 7 av 42 Figur 3 Ändringsförslag till situationsplan, det nya varuhusets föreslagna placering till vänster om det gamla som rives. 2.3 Skyddsobjekt Denna riskbedömning fokuserar på personsäkerhet. Skyddsobjekt är personer som vistas på aktuell fastighet, både i butik och på parkering. 2.4 Riskkällor Riskkällorna i området är transporter av farligt gods. Nynäsvägen väster om området är en primär transportled för farligt gods men ligger på mer än 150m avstånd från varuhuset och är enligt länsstyrelsens riskpolicy så långt bort att en riskbedömning av denna transportleds bidrag till risken på fastigheten ej behöver utredas. Närmare ligger dock på- och avfarterna vid trafikplats Handen, som utgör kopplingen mellan Nynäsvägen och Gudöbroleden som i sin tur är en sekundär transportled för farligt gods. I området kring trafikplats Handen ligger ett flertal bensinstationer vars leveranser av drivmedel kan väntas stå för den övervägande delen farligt gods transporterna via på- och avfarterna till Nynäsvägen och en viss del av dessa kommer även transporteras förbi Biltemavaruhuset på Gudöbroleden. Gudöbroleden är också omledningsväg för Nynäsvägen om olycka som kräver avstängning av en körriktning sker. Detta gör att tillfälligt kan stora mängder farligt gods transporteras förbi varuhuset på Gudöbroleden.

8 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 8 av 42 3 Riskinventering Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om det inte hanteras rätt under transport. Transport av farligt gods omfattas av regelsamlingar [2] som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för vem som får transportera farligt gods, hur transportema ska ske, var dessa transporter får ske och hur godset ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar till att minimera risker vid transport av farligt gods, d.v.s. för att transport av farligt gods ej ska innebära farlig transport. Farligt gods delas in i nio olika klasser med hjälp av de så kallade ADR-systemen som baseras på den dominerande risken som finns med att transportera ett visst ämne eller produkt. För varje klass finns också ett antal underklasser som mer specifikt beskriver transporten. I tabell 1 redovisas klassindelningen av farligt gods och en grov beskrivning av vilka konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Tabell 1 Kortfattad beskrivning av respektive farligt godsklass samt konsekvensbeskrivning vid olycka [3][4]. ADRklass ämnen Kategori 1 Explosiva ämnen och föremål Beskrivning Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut och fyrverkerier etc. Maximal tillåten mängd på väg är 16 ton [2]. 2 Gaser Inerta gaser (kväve, argon etc.) oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid etc.). 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel, industrikemikalier etc. Bensin och diesel (majoriteten av klass 3) transporteras i tankar rymmandes upp till 50 ton. Konsekvensbeskrivning för liv och hälsa Tryckpåverkan och brännskador. Stor mängd massexplosiva ämnen (Klass 1.1) ger skadeområden uppemot 200 m i radie (orsakat av tryckvåg). Personer kan omkomma både inomhus och utomhus primärt pga. ras eller kollaps. Övriga explosiva ämnen och mindre mängder massexplosiva ämnen ger enbart lokala konsekvensområden. Splitter och kringflygande delar kan vid stora explosioner ge skadeområden med uppemot 700 m radie [5]. Förgiftning, brännskador och i vissa fall tryckpåverkan till följd av giftiga gasmoln, jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE. Konsekvensområden över 100-tals meter. Omkomna både inomhus och utomhus. Brännskador och rökskador till följd av pölbrand, strålningseffekter eller giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 meter för brännskador. Rök kan spridas över betydligt större område. Bildandet av vätskepöl beror på vägutformning, underlagsmaterial och diken etc.

9 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 9 av 42 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen, organiska peroxider 6 Giftiga ämnen, smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Kiseljärn (metallpulver) karbid och vit fosfor. Natriumklorat, väteperoxider och kaliumklorat. Arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel, sjukhusavfall, kliniska restprodukter, sjukdomsalstrande mikroorganismer etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligtvis i små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid (lut). Transporteras vanligtvis som bulkvara. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Tryckpåverkan och brännskador. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidlösningar med koncentration över 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Konsekvensområden p.g.a. tryckvågor uppemot 150 m. Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Utsläpp av frätande ämne. Dödliga konsekvenser begränsas till närområdet [6] (LC50). Personskador kan uppkomma på längre avstånd (IDLH). Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Baserat dels på konsekvensbeskrivningen i tabell 1 i kombination med avgränsningen till personskador på fastigheten är det endast klass 1, 2,3 och 5 som är aktuella för denna riskbedömning då övriga konsekvenser inte bedöms utgöra en risk för personskada på fastigheten utan endast lokalt, dvs. på vägbanan. Då inga uppgifter om transporter av klass 5 i området finns bortses även från denna (se tabell 2). Klass 2 delas också upp i underkategorier där det är klass 2.1, Brandfarliga gaser samt klass 2.3, Giftiga gaser som är relevanta för en bedömning av personsäkerhet på fastigheten. Den sista klassen 2.2, Icke brandfarliga, icke giftiga gaser är inte relevant för en bedömning person säkerhet enligt samma resonemang som ovan. De klasser som studeras vidare detalj är alltså klass 1, 2.1, 2,3 och 3. Farligt gods transporterna kring den aktuella fastigheten kan delas upp efter vägsträckan de transporteras på. Dels sträckan av Gudöbroleden som passerar fastigheten, och dels norrgående på- och avfart till Nynäsvägen.

10 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 10 av Transport av farligt gods längs Gudöbroleden Gudöbroleden är en sekundär transportled av farligt gods mellan de båda primära transportlederna för farligt gods Nynäsvägen i sydväst och Tyresövägen i nordöst. Detta innebär att farligt gods transporterna på sträckan huvudsakligen bör vara för de mottagare som ligger längs vägen. Eftersom biltemavaruhuset ligger nära Nynäsvägen torde huvudsakligen transporter som skall till den södra halvan av Gudöbroleden passera, men kommer transporter söderifrån, exempelvis med petroleumprodukter från Nynäshamns hamn skulle även transporter till norra delen av Gudöbroleden kunna välja vägen förbi varuhuset då denna sträcka är kortare. Ett konservativt antagande är då att alla farligt gods transporter på Gudöbroleden passerar biltemavaruhuset. Mottagare längs sträckan är främst bensinstationer, leveranser till fyra olika mottagare bedöms passera varuhuset på Gudöbroleden. Två i Brandbergen (Statoil och Jet) samt två i Trollbäcken (OKQ8 och Shell). Inga ytterligare större mottagare av farligt gods transporter har identifierats. För total fordonsmängd och tung trafik finns data i Nationell vägdatabas (NVDB) [10]. Trafikmängden mäts i ÅDT (årsmedeldygnstrafik) och baseras på två till sex mätningar på vardag och helg men kan även vara ett bedömt värde. På sträckningen av Gudöbroleden förbi Biltemavaruhuset är data från 2009 och där passerade då totalt fordon, varav 1750 fordon i tung trafik. Enligt en kartläggning dåvarande vägverket utförde under året 1998 gick mellan transporter med farligt gods på Gudöbroleden mellan Nynäsvägen och Trollbäcken [20]. I samma kartläggning uppges siffror för en genomsnittlig bensinstation med försäljning av bensin och diesel vilket kan ge ett jämförelsemått m 3 bensin och 332 m 3 diesel per år och bensinstation uppges. Då en tankbil kan rymma mellan m 3 petroleum utan släp och ytterligare ca 36 m 3 med släp ger detta att uppskattningsvis ca 9400 m 3 brandfarlig vätska per år till de fyra mottagarna. Detta motsvarar ca transporter per år. Detta är i nederkant av det ovan beräknade intervallet, detta antyder att det finns ytterligare verksamheter i området som genererar transporter. En del av detta bör vara gasolleveranser då en av bensinstationerna säljer detta på flaska. Ytterligare gasolleveranser på flaska till resturanger etc. samt olja till villor är troligt att bidra till ytterligare ett antal leveranser per år. Konservativt används därför den första uppskattningen ( transporter per år) med en mindre del av dessa som klass 2.1 transporter i vidare beräkningar, se bilaga A. Gudöbroleden är också en potentiell omledningsväg för den större Nynäsvägen om den behöver stängas av i någon riktning på grund av olycka eller vägarbete mellan trafikplats Handen och trafikplats Gubbängen. Tillfälligt kan alltså trafikmängden på Gudöbroleden öka markant. Det antas konservativt att oavsett var på sträckan mellan trafikplats Handen och trafikplats Gubbängen en olycka sker så omleds trafiken till Gudöbroleden. Nynäsvägen är en primär transportled för farligt gods och trafikeras av många olika farligt godsklasser. Under september 2006 utfördes en kartläggning av transporterade mängder farligt gods i Sverige där Nynäsvägen är inkluderad [7]. Undersökningen har en stor brist i att den endast utförts under en månad men i och med att det idag inte finns någon anmälningsplikt for transport av farligt gods på Sveriges vägar saknas dock bättre information för aktuell vägsträcka. I tabell 2 presenteras resultatet från undersökningarna. Trafikmängden enligt NVDB (Data från 2006) för Nynäsvägen, norr om trafikplats Handen var total ÅDT (båda körriktningarna) cirka fordon, varav 4285 fordon i tung trafik. Söder om trafikplats Handen var trafikmängden något mindre, cirka totalt, varav 3690 fordon i tung trafik.

11 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 11 av 42 Tabell 2 Mängd och andel farligt gods på Nynäsvägen under en månad september 2006 [8]. ADRklass Kategori ämnen Mängd (ton, under september 2006) 1 Explosiva ämnen och föremål Brandfarliga gaser Icke brandfarliga, icke giftiga gaser Giftiga gaser - 3 Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen Självantändande ämnen Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med - vatten 5.1 Oxiderande ämnen Organiska peroxider Giftiga ämnen Smittförande ämnen Radioaktiva ämnen - 8 Frätande ämnen Övriga farliga ämnen och föremål Totalt Samtliga klasser ~ Hur många transporter mängderna i tabell 2 är fördelade på finns inga uppgifter om och bedömningar av deras storlek har därför gjorts. Merparten av transporter med brandfarlig vätska innehåller ca ton medan många av transportema med andra ämnen, exempelvis explosiva ämnen innehåller mängder under 1 ton. Eftersom brandfarliga vätskor utgör det största antalet transporter antas det därför att en medeltransport av farligt gods innehåller stora mängder och 25 ton per transport antas grovt som ett rimligt värde. Om det vidare antas att fördelningen av farligt godstransporter på Nynäsvägen är relativt jämnt fördelad över året innebär det att det totala antalet farligt godstransporter på Nynäsvägen under ett år är mellan stycken (( )ton/25 ton) x 12. Under ett medeldygn antas det därmed gå mellan transporter av farligt gods på Nynäsvägen. För ytterligare beräkningar om hur omledningen av Nynäsvägen till Gudöbroleden påverkar antalet farligt gods transporter, se bilaga A. Dygnsfördelningen gällande farligt godstransporter på Gudöbroleden och Nynäsleden saknas, därmed används uppskattningar från Göteborg som enligt samtal med transportbolag uppskattas till % dagtid och % kväll/natt [3]. I denna rapport har ett konservativt antagande av uppgifterna från Göteborg använts, d.v.s. 80 % dagtid, då personer vistas inom planområdet, och 20 % kväll/natt.

12 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 12 av Transport av farligt gods på norrgående avfart- och påfart vid trafikplats Handen Väster om Nynäsvägen ligger ytterligare tre bensinstationer. OKQ8, ST1 och Statoil. Farligt gods transporter till dessa verksamheter passerar endast nära varuhuset på avfarten från Nynäsvägen om transporten kommer söderifrån, eller om de kör på Nynäsvägen för vidare transport norrut. I båda fallen är det endast en kort sträcka som fordonen befinner sig nära varuhuset, och hastigheten bedöms vara relativt låg även om sträckorna rent formellt har hastighetsbegränsningen 110km/h. Trafikmängd, ÅDT enligt NVDB är 950 fordon för avfart och 6460 fordon för påfart. För tung trafik finns inga uppgifter. Inga uppgifter finns heller på mängden farligt gods transporter på dessa på- och avfarter utan mängden farligt gods beräknas enligt schablon för bensinstationer enligt avsnitt 3.1 ovan. Enligt schablon skulle 6114 m 3 bensin och 996 m 3 diesel levereras till de tre bensinstationerna per år. Enligt samma resonemang som i avsnitt 3.1 bedöms detta generera mellan transporter per år. OKQ8 har dock också LNG (Liquid Natural Gas) till försäljning. Inom en snar framtid bedöms därför LNG leveranserna till OKQ8 vara uppe i en frekvens av en leverans om ca 25 ton per vecka [15]. Detta ger då en total årsmängd på ca 1300 ton fördelat på 52 transporter. LNG leveranser kommer söderifrån och konservativt antas att även bensin och dieselleveranserna gör detta, eftersom om om leverans skedde norrifrån skulle transporten inte köra på avfarten närmast fastigheten. Däremot antas att dessa transporter efter leverans har så lite kvar i tankarna att även om de skulle fortsätta norrut så bidrar de inte till att öka risken på fastigheten. I bilaga A visas att frekvensen för olycka med farligt gods på avfarten från Nynäsvägen är i samma storleksordning men några gånger längre än den för Gudöbroleden varför de fortsatta beräkningarna och resultaten i avsnitt 5 för Gudöbroleden anses vara ett konservativt resultat även för avfarten. Se även slutsatserna i avsnitt 6.

13 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 13 av 42 4 Riskbedömning 4.1 Individrisk Individrisk beräknas för att studera risken på en viss plats. Individrisken beror ej på antalet personer som befinner sig inom riskområdet. Individrisken beräknas enligt: IR IR x, y x, y, i n IRx, y, i i 1 formel 1a, b f * p i f, i Där f i är frekvensen för sluthändelsen i. P f,i är sannolikheten för studerad konsekvens. Den antas, enligt ovan, till 1 eller 0 beroende på om individen befinner sig inom eller utanför effektzonen. Genom att summera individrisken för de olika sluthändelserna på olika platser inom ett område kan individriskkonturer plottas. 4.2 Samhällsrisk Samhällsrisken beräknas för att studera riskens inverkan på samhället. Den tar hänsyn till hur många människor som kan drabbas av ett visst utfall. Samhällsrisken beräknas enligt formel 2 nedan. N i Px, y * p f, i x, y formel 2 N i står för antalet människor som utsätts för den studerade sluthändelsen i. P x y är antalet personer i punkten x, y och p f,i definieras enligt individrisken ovan. p f,i benämns drabbandefaktor i beräkningarna i bilaga B. Samhällsrisken redovisas normalt i F/N-kurvor. F N F i för alla sluthändelser i för vilka Ni N formel 3 i F N står för frekvensen av sluthändelser som påverkar N eller fler människor. F i är frekvensen för sluthändelse i. N i definieras enligt ovan. 4.3 Acceptanskriterier Det finns i Sverige inget nationellt beslut över vilka kriterier som skall tillämpas vid riskvärdering inom samhällsbyggnadsprocessen. Det Norske Veritas har på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på riskkriterier [9] gällande individ- och samhällsrisk som kan användas vid riskvärdering. Riskkriterierna berör liv, och uttrycks vanligen som sannolikheten för att en olycka med given konsekvens skall inträffa. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan vara acceptabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla, se figur 4.

14 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 14 av 42 Figur 4 Princip för värdering av risk. Bildkälla: Sveriges kommuner och Landsting [1] efter original av Davidson m.fl (1997). Följande förslag till tolkning rekommenderas [9]: - De risker som hamnar inom område med oacceptabla risker varderas som oacceptabelt stora och tolereras ej. For dessa risker behöver mer detaljerade analyser genomföras och/eller riskreducerande åtgärder vidtas. - Området i mitten kallas ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). De risker som hamnar inom detta område varderas som tolerabla om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Risker som ligger i den övre delen, nära gränsen for oacceptabla risker, tolereras endast om nyttan med verksamheten anses mycket stor och det är praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. I den nedre delen av området bör kraven på riskreduktion inte ställas lika hårda, men möjliga åtgärder till riskreduktion skall beaktas. Ett kvantitativt mått på vad som är rimliga åtgärder kan erhållas genom kostnad-nytta-analys. - De risker som hamnar inom område där risker kan anses små värderas som acceptabla. Dock skall möjligheter för ytterligare riskreduktion undersökas. Riskreducerande åtgärder som med hänsyn till kostnad kan anses rimliga att genomföra skall genomföras. För individrisk föreslår Räddningsverket [9] följande kriterier: - Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 per år - Övre gräns för område där risker kan anses vara små: 10-7 per år För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [9] följande kriterier: - Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=l med lutning på FN-kurva: -1 - Övre gräns för område där risker kan anses vara små: F=10-6 per år för N=l med lutning på FN-kurva: -1 Dessa frekvenskriterier är definierade som antal olyckor per kilometer och år som påverkar båda sidor av farligt gods leden. Studeras en kortare eller längre sträcka och/eller endast ledens bidrag till samhällsrisken på ena sidan skall alltså frekvenskriterierna skalas om. Detta har gjorts i beräkningarna för figurer avseende samhällsrisk i avsnitt 5.

15 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 15 av 42 5 Riskvärdering 5.1 Allmänt Grunder för värdering av den risk en verksamhet innebär är dels konsekvensen av tänkbara olyckor och dels den frekvens med vilken dessa inträffar. Värderingen kan sedan göras efter fyra olika principer: - Enligt Rimlighetsprincipen; Risker som inom ekonomiskt rimliga gränser kan förebyggas ska undvikas. - Enligt Proportionalitetsprincipen; Fördelarna med risken ska vägas mot den nytta den bidrar till. - Enligt Fördelningsprincipen; Riskerna ska fördelas i samhället så att vissa områden inte bär orimligt stora risker. - Principen om undvikande av katastrofer; Samhället ser hellre att det inträffar flera små olyckor än få stora katastrofer. 5.2 Värdering av Gudöbroledens riskbidrag Här görs en värdering av riskbilden för varuhuset utan några föreslagna riskminskande åtgärder, detta då inga ytterligare riskreducerande åtgärder bedöms behövas om varuhuset placeras enligt förslag ca 30 meter från vägen. Risknivån redovisas med hjälp av individriskprofiler och F/N-kurvor och jämförs med de riskkriterier som tidigare angivits i avsnitt 5.1. För beräkningar av frekvenser och konsekvenser hänvisas till bilaga A-B Individrisk I Figur 5 nedan visar att risken med farligt godstrafiken på Gudöbroleden innebär en individrisknivå som ligger i området där risker endast kan tolereras under vissa förutsättningar om varuhuset placeras närmare än ca 30 meter, men det är i den nedre delen av detta område, och först vid ca 15 meter når risken halvvägs till den övre kriterielinjen.

16 Individrisk per år DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 16 av 42 0,0001 Övre kriterie 0, , Nedre kriterie Individrisk 5% kvantil 95% kvantil 0, E-08 1E Avstånd (m) Figur 5 Individriskprofil för Gudöbroleden.

17 Frekvens (N eller fler omkomna per år) DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 17 av Bidrag till samhällsrisk Figur 6 och 7 nedan redovisar det bidrag till samhällsrisken som en etablering av Biltemabutiken kommer att innebära om varuhuset läggs15, 25 respektive 50 meter från Gudöbroleden. 0,001 0,0001 Samhällsrisk 5% kvantil 95% kvantil 0, , DNV övre DNV undre 0, E-08 1E-09 1E Antal omkomna per år (N) Figur 6 Samhällsrisknivå, varuhus på avstånd 15m

18 Frekvens (N eller fler omkomna per år) DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 18 av 42 0,001 0,0001 Samhällsrisk 5% kvantil 95% kvantil 0, , DNV övre DNV undre 0, E-08 1E-09 1E Antal omkomna per år (N) Figur 7 Samhällsrisknivå, varuhus på avstånd 25m

19 Frekvens (N eller fler omkomna per år) DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 19 av 42 0,001 0,0001 Samhällsrisk 5% kvantil 95% kvantil 0, , DNV övre DNV undre 0, E-08 1E-09 1E Antal omkomna per år (N) Figur 8 Samhällsrisknivå, varuhus på avstånd 50m Kommentarer till riskvärdering Samhällsrisken är låg för sträckan ända ner till en placering av varuhuset ca 25 meter från leden. Då hamnar samhällsrisken i ALARP området, men på en så låg nivå att några ytterligare åtgärder inte bedöms nödvändiga om de inte kan göras på ett mycket kostnadseffektivt sätt. Individriskberäkningen antyder dock att vissa åtgärder kan vara nödvändiga på detta avstånd, då denna, med ett avstånd under 30 meter mellan varuhus och led, ligger över den lägre kriterienivån med viss marginal. Från 30 meter och uppåt är dock bidraget till individrisken också under lägre kriterienivå och en sådan placering bedöms acceptabel ur risksynpunkt utan ytterligare riskreducerande åtgärder. Sammanfattningsvis kan ett avstånd mellan varuhus och trafikled på 30 meter eller mer godtas utan ytterligare analys, men önskas ett kortare avstånd bör riskreducerande åtgärder, exempelvis en skyddsvall undersökas. Då det är risken för pölbränder som är den dominerande risken vid avstånd under 30 m bedöms en skyddsvall kunna korta det minsta möjliga avstånd varuhuset kan byggas på från Gudöbroleden.

20 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 20 av 42 6 Slutsats Biltemas placering nära Gudöbroleden och motorvägsavfart från Nynäsvägen är motiverad utifrån riskerna förknippade med transport av farligt gods på de båda lederna. När det gäller individrisken (som bedöms ge mest rättvisa och relevanta resultat då analysen sker avgränsat till ett litet geografiskt område) är risken under den lägre kriterienivån för avstånd ner till 30 meter från Gudöbroleden eller avfarten från Nynäsvägen. Om varuhuset i vidare detaljplanering önskas byggas närmare än så bör riskreducerade åtgärder undersökas. Då det är risken för pölbränder som är den dominerande risken vid detta korta avstånd är ett alternativ att låta bygga fasaden enligt någon brandklassning. Varuhuset är tänkt att byggas i prefabricerad betong vilken bedöms hålla tillräckligt brandklassning för att tillåta placering närmare vägen än 30 meter. Stora glaspartier bör dock undvikas i ett sådant fall. Ett annat alternativ är att bygga en skyddsvall som skulle stoppa delar av strålningen från en eventuell pölbrand. Samhällsrisken medger även den en nära placering till Gudöbroleden och/eller avfarten från Nynäsvägen. Från ca 30 meter och neråt hamnar samhällsrisken i det lägre ALARP området, men en åtgärd enligt ovan bedöms även här vara tillräcklig för placering närmare led/avfart än 30 meter. Placering närmare än 25 meter avråds ändå på grund av att nya risker som inte beaktats i denna bedömning avseende Farligt Gods då uppstår, detta i form av potentiella kollisioner direkt i fasad [23]. 7 Känslighets- och osäkerhetsanalys Ingen omfattande känslighets- och osäkerhetsanalys bedöms nödvändig då parametrar genomgående valts konservativt. Vad det gäller frekvensen för de olika scenarierna med farligt gods har osäkerheten i största möjliga mån bibehållits ända till resultatet där den presenteras med 5 % s- och 95% s kvantiler efter Monte Carlo simulering där indata för frekvenser ansatts som uniformt fördelade över de framräknade intervallen i bilaga A. En ökning av antalet farligt gods transporter och därmed ökning av frekvensintervallerna för varje scenario anses inte troligt då transporter med farligt gods stadigt minskat sedan 2002 [22].

21 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 21 av 42 8 Referenser [1] Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Malmö, Stockholm, Göteborg 2006 [2] Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Föreskrift (MSBFS 2012:6) om transport av farligt gods på väg o i terräng (ADR-S) [3] Översiktsplan Göteborg, Fördjupad översiktsplan för sektorn transporter med farligt gods, Göteborgs stad 1997, antagen 1999 [4] Statens Räddningsverk, Handbok för riskanalys, Karlstad 2003 [5] Statens Räddningsverk, Förvaring av explosiva varor, handbok, Karlstad 2006 [6] Väg- och trafikforskningsinstitutet, Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, VTI-rapport 387:4, 1994 [7] Statens Räddningsverk, Kartläggning av farligt gods transporter, September 2006 [8] NVDB, Nationell vägdatabas ( [9] Statens Räddningsverk, Värdering av Risk, Karlstad 1997 [10] Statens Räddningsverk, Farlig gods riskbedömning vid transport, Karlstad 1996 [12] Fischer, S et al. Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, metoder för bedömning av risker, andra reviderade och utökade upplagan, Försvarets Forskningsanstalt (FOA) 1998 [13] Brandskyddshandboken. Rapport 3134, Brandteknik, Lunds tekniska högskola, Lund, [14] Sektion Varuhus-E4, Biltema Sundvall, upprättad av VML-konsult, [15] Telefonkontakt med Lennert Perborg, projektledare för utbyggnad av LNG vid OKQ8 Haninge. [17] Carlsson, T., Riskanalys av farligtgodstransporter i Borlänge kommun, Rapport 5129, Brandteknik, Lunds universitet,lund, [18] WSP, Detaljerad Riskbedömning, Etablering av handelsverksamhet, Östra Birstad, Sundsvall, Göteborg [19] Petersson, M., Riskanalysmodell för bensinstationer, 1999, Lunds Brandförsvar, Lund. [20] Kartläggning av vägtransporter med farligt gods i Sverige 4:e kvartalet 1998, Statens Räddningsverk, [21] Kartunderlag från Google Maps, ( ), hämtat [22] Trafa, Godstransporter i Sverige - redovisning av ett regeringsuppdrag, 2012:7, [23] Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM), 2007:06, 2007.

22 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 22 av 42 Bilaga A Frekvens och sannolikhetsberäkningar Denna bilaga innehåller frekvens- samt sannolikhetsberäkningar för de händelser som tidigare definierats och identifierats och som kan leda till utsläpp av farligt gods som påverkar Biltemavaruhuset. A1 Trafikolycka I detta avsnitt beskrivs metod och formler, samt de faktiska beräkningarna for att beräkna frekvensen för antal förväntade fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor. I Räddningsverkets Farligt gods - riskbedömning vid transport [10] ges metoder för beräkning av frekvens för trafikolycka samt trafikolycka med farligt godstransport. Denna riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg (VTI-metoden) analyserar och kvantifierar riskerna med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning av frekvensen for farlig godsolycka på en specifik vägsträcka finns det två alternativ, dels att använda olycksstatistik for sträckan, dels att skatta antalet olyckor med hjälp av den så kallade olyckskvoten, for vägavsnittet. I denna riskanalys används det senare av dessa alternativ. Olyckskvoten, k, bestäms enligt beräkningsmatris i handboken ovan med information om vägsträckans omgivande bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp. Med olyckskvoten kan antalet olyckor, O, på en homogen vägsträcka per år och miljon fordon beräknas enligt: Där är vägsträckans totala arbetsbelastning mätt i fordon/år. Denna beräknas exempelvis enligt: Där ÅDT är trafikmängd mätt i årsdygnsmedel och är sträckans längd. Andelen olyckor med farligt gods per år, kan sedan beräknas enligt formeln: Där är andelen transporter med farligt gods på vägdelen, något som måste uppskattas för den aktuella sträckan, och är andelen singelolyckor på vägdelen, något som finns i beräkningsmatrisen enligt ovan. Därefter kan frekvensen av varje aktuell typ av farligt gods olycka bestämmas från vägsträckans farligt gods transporters fördelning. För att utföra beräkningarna ovan på aktuellt studerat objekt krävs ett antal antaganden: Konservativt antas att Nynäsvägen omdirigeras till Gudöbroleden oavsett var mellan trafikplats Handen och trafikplats Gubbängen en avstängning sker. En sträcka på ca 10km Det antas att Nynäsvägen stängs för vägarbete maximalt 5 dagar per år. Det antas att ett tungt fordon behöver vara inblandat i olyckan för att vägen skall behöva stängas av. Nynäsvägen antas inte behöva stängas i båda körriktningar samtidigt.

23 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 23 av 42 Farligt gods transporterna på Nynäsvägen antas vara jämt fördelade mellan norrgående och södergående körriktning. En avstängning varar i ett dygn. Sträckan av Gudöbroleden som löper parallellt med Biltemaområdet är cirka 80 meter. Olyckor som inträffar på en vägsträcka på 100 m bedöms kunna påverka den studerade fastigheten, därav sattes den studerade vägsträckan till 100 meter. För påfarten till Nynäsvägen är det den allra första biten efter korsning som ligger nära varuhuset varför det antas att trafiken, speciellt tung sådan håller låg hastighet, maximalt 50km/h. Detsamma gäller för avfarten där det är den sista biten inför korsningen som ligger nära varuhuset varför samma lägre hastighet antas, max 50km/h. Avfart och påfart ses som en och samma vägsträcka då de ligger parallellt större delen av sträckan förbi varuhuset. Längden på denna sträcka som kan påverka varuhuset bedöms till 50m. A1.1 Trafikolycka som orsakar avstängning av Nynäsvägen Enligt NVDB[8] är ÅDT (årsmedeldygnstrafiken) på Nynäsvägen norr om trafikplats Handen fordon, varav 4285 fordon i tung trafik, aktuell sträcka bedöms vara 10km lång. Beräkningar sker enligt avsnitt A1. Sträckans arbetsbelastning: Olyckskvoten, enligt [10] (Motorväg, 110km/h): Detta ger antalet olyckor Andelen tung trafik:, grovt antaget är då ett tungt fordon inblandat i 9 % av olyckorna. Nynäsvägen behöver då stängas av någonstans längs den aktuella sträckan gånger per år. A1.2 Trafikolycka med transport av farligt gods på Gudöbroleden Enligt NVDB[10] är ÅDT (årsmedeldygnstrafiken) på Gudöbroleden fordon. Beräkningar sker enligt stycke A1. Enligt stycke A1.1 beräknas Nynäsvägen behöva ledas om till Gudöbroleden 9 dagar om året. Detta ger en arbetsbelastning på sträckan av Gudöbroleden förbi varuhuset enligt: ( ) Olyckskvoten, enligt [9] (Flerfältsväg, 70km/h): Detta ger antalet olyckor per år:

24 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 24 av 42 Vidare antalet olyckor per år med farligt gods: För att kunna beräkna detta måste man ha andelen farligt gods på sträckan och andel singelolyckor ( ) fås från beräkningsmatrisen enligt ovan, och är för aktuell sträcka av Gudöbroleden. kan beräknas från i rapporten gjorda uppskattningar om antalet farligt gods transporter på sträckan. Bortser man från omledning av Nynäsvägen är andelen farligt gods transporter enligt stycke 3.1 ca 1-3 stycken/dygn. Vid omledning tillkommer, enligt samma stycke, ca farligt gods transporter per dygn (ca 1-5 farligt gods transporter i snitt per dag). Detta ger oss en andel farligt gods på Gudöbroleden enligt: [ ] Vilket ger antalet fordon skyltade med farligt gods i olyckor per år: Uppskattade andelen av de olika ADR klasserna för Gudöbroleden syns i tabell A1 nedan. Nynäsvägens bidrag vid avstängning beräknas utifrån kolumn 3 i tabell 2. Dessa värden multipliceras med 12(månader)*9/365(andel avstängda dagar)*0,5(en körriktning avstängd) och adderas sedan till uppskattade värden för Gudöbroleden. Detta för att ta hänsyn till antal dagar trafiken omleds, och att omledning bara gäller ett körfält. Andelarna förutsätter den relativt grova uppskattningen att alla transporter fraktar samma mängd i ton. Tabell A1 ADR klass Uppskattad mängd per år Gudöbroleden (ton) Tillägg per år från Nynäsvägen (ton) Totalt (Medelvärde) Medelandel (%) 1 Explosiva ämnen 0-1* (6) 0,045 och föremål 2.1 Brandfarliga 1040** (1173) 8,7 gaser 2.3 Giftiga gaser 0-1* 0-5* 0-6 (3) 0,022 3 Brandfarliga ca (8748) 65 vätskor (9300m 3 )*** Övriga (3493) 26 SUMMA (13423) * Inga uppgifter om att detta skulle transporteras i normalfallet, men sannolikheten bedöms ändå finns för enstaka transporter.

25 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 25 av 42 ** Beräknat från antagandet om en transport i veckan om 20 ton gasolflaskor. *** Beräknat med densitet 0,8kg/m 3 Medelandelarna för kvarstående klasser ger frekvensintervall för en olycka enligt tabell A2: Tabell A2 ADR klass 1 Explosiva ämnen och föremål 2.1 Brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor Olycksfrekvens A1.2 Trafikolycka med transport av farligt gods på norrgående avfart vid trafikplats Handen Enligt NVDB[8] är ÅDT (årsmedeldygnstrafiken) på norrgående avfart vid trafikplats Handen 950 fordon. Sträckan som kan påverka fastigheten bedöms vara ca 50m. Hastigheten bedöms vara maximalt 50km/h. Fortsatta beräkningar sker enligt avsnitt A1. Sträckans arbetsbelastning: Olyckskvoten, enligt [10] (Tätort, Gata/väg, ) Detta ger antalet olyckor Enligt metod och beteckningar ovan, samt uppskattningar från avsnitt 3.2 fås: Vilket ger, enligt ovan: Uppskattade andelen av de olika ADR klasserna för avfarten syns i tabell A3 nedan. Andelarna förutsätter den relativt grova uppskattningen att alla transporter fraktar samma mängd i ton. Tabell A3 ADR klass Uppskattad mängd per år på avfarten (ton) Andel (%) 2.1 Brandfarliga gaser 1040** 15,5 3 Brandfarliga vätskor ca 5688 (7110m 3 )*** 84,5 SUMMA 6730 ** Beräknat från antagandet om en tanktransport i veckan om 20 ton. *** Beräknat med densitet 0,8kg/m 3

26 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 26 av 42 Medelandelarna för kvarstående klasser ger frekvensintervall för en olycka enligt tabell A4: Tabell A4 ADR klass 2.1 Brandfarliga gaser 3 Brandfarliga vätskor Olycksfrekvens

27 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 27 av 42 A.2 I denna del av bilagan redovisas frekvensberäkningar som genomförts med hjälp av händelseträdsmetodik. Händelseträden redovisar de olika olycksförlopp som kan ske för explosiva ämnen, gaser och oxiderande ämnen samt deras förväntade frekvenser. Grundfrekvensen för varje träd baseras på beräkningarna i avsnitt A.1. Sannolikheterna för grenarna i frekvensträden baseras på erfarenhet och tidigare liknande riskutredningar. A.2.1 Explosiva ämnen Andelen transporter med massexplosiva ämnen klass 1.1 ämne bedöms utgöra maximalt 10 % av samtliga klass 1 transporter. Övriga utgörs av mindre explosionsbenägna varor, klass 1.2 till 1.6. [18]. Detta gör att frekvensen för en olycka med explosiva ämnen som används för scenariofrekvensberäkning justeras med en faktor tio jämfört med den från tabell A1. Figur A.2 Händelseträd farligt godsolycka med brandfarliga gaser (ADR-klass 2.3). Adderas frekvenserna för scenarierna efter konsekvens för fastigheten där Biltemabutiken ska byggas summeras det till följande: Scenario Frekvens Mycket stor explosion 3,90E-11 Stor explosion 6,05E-10 Liten explosion 2,61E-09

28 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 28 av 42 A.2.2 Gas Brandfarlig gas Figur A.2 Händelseträd farligt godsolycka med brandfarliga gaser (ADR-klass 2.1). Adderas frekvenserna för scenarierna efter konsekvens för fastigheten där Biltemabutiken ska byggas summeras det till följande: Scenario BLEVE Jetflamma, stor Jetflamma, medel Jetflamma, liten Gasmolnsexplosion Frekvens 1,07E-10 5,63E-10 5,21E-10 1,03E-09 4,87E-08

29 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 29 av 42 Giftig gas Figur A.3 Händelseträd farligt godsolycka med giftiga gaser (ADR-klass 2.2). Adderas frekvenserna för scenarierna efter konsekvens för fastigheten där Biltemabutiken ska byggas summeras det till följande: Scenario Giftigt gasutsläpp, stort Giftigt gasutsläpp, medel Giftigt gasutsläpp, litet Frekvens 3,59E-11 4,44E-11 1,31E-10

30 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 30 av 42 A.2.3 Brandfarlig vätska Figur A.4 Händelseträd farligt godsolycka med brandfarliga vätskor (ADR-klass 3). Vid fordonsbrand och spridning till last antas det också leda till en stor pölbrand. Adderas frekvenserna för scenarierna efter konsekvens för fastigheten där Biltemabutiken ska byggas summeras det till följande: Scenario Stor pölbrand Mellanstor pölbrand Liten pölbrand Frekvens 4,61E-07 1,98E-07 1,98E-07

31 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 31 av 42 Bilaga B Konsekvensberäkningar B.1 Bedömda konsekvensavstånd och drabbandefaktorer Då egenskaper hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för de scenarier som beskrivs i bilaga A. Konsekvensen kvantifieras enligt hur stort område, i längd och bredd konsekvensen påverkar, samt i en drabbandefaktor. Detta är en uppskattning av andelen av de personer som befinner sig i konsekvensområdet som förväntas dö. För att göra skillnad på om en person befinner sig i eller utanför en byggnad delas denna drabbandefaktor upp i ett värde utomhus och ett värde inomhus. I det aktuella fallet förväntas livshotande skador på personer utanför byggnaden, på exempelvis parkeringsplats inte vara aktuella för alla scenarion utom de som behandlar giftig gas då varuhusets placering i sig utgör en kraftig skyddsbarriär mellan farligt gods ledarna och parkeringsplatsen. Då sätts alltså drabbandefaktorn för dessa scenarier ute till 0. För att beräkna konsekvensavstånd och uppskatta drabbandefaktorer har olika metoder använts. Litteraturstudier, simuleringsprogram och handberäkningar är exempel på olika metoder som har använts. Då transporter av klass 2.1 brännbar gas och klass 3 brandfarliga vätskor utgjorde den större delen av transporterna beräknades konsekvenser något utförligare för scenarier med dessa klasser. B.1.1 Explosiva ämnen (Klass 1) Av klass 1 är det endast underklass 1.1, Massexplosiva ämnen som vid en olycka allvarligt kan skada människor i större omfattningar än några 10-tals meter [3]. Gränsen för direkt dödliga skador går vid 180 kpa tryck. Vid en explosion av 15 ton explosiva ämnen kan detta tryck uppnås ca 60 meter från olycksplatsen [3]. En modern byggnad utförd i platsmonterad betong med pelar-balkstomme klarar ett tryck på ca 200 kpa [12]. Vid en explosion av 15 ton explosiva ämnen kan detta tryck uppnås på en fasad, som vetter mot olycksplatsen, ca meter från olycksplatsen. Uppförs delar av fasaden i glas kan allvarliga personskador ske på även längre avstånd. En olycka med liten mängd explosiva ämnen i lasten bedöms ge litet konsekvensområde och lindriga skador [18]. Konservativt antas därför att en mycket stor explosion skulle kunna vara livshotande för en oskyddad person i ett område om 200x200 meter, en stor explosion i ett område om 70x70 meter och en liten explosion 25x25 meter. Grovt uppskattas att 1/4 av personerna som befinner sig inom konsekvensområdet, men inomhus, kan avlida på grund av att delar av byggnaden kollapsar.

32 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 32 av 42 B1.2 Brännbar gas (Klass 2.1) BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) Här visas hur värmestrålning och skador beräknas vid en BLEVE som omfattar 25 ton gasol. Eldklotsdiametern D beräknas som D = 6,5* /3 = 190 m [A:1] Eldklotsvaraktigheten t beräknas till t = 0,85*500 0,26 = 11,8 s [A:2] Strålningen per ytenhet P från flamman beräknas som P 0,35* b'* h c [A:3] 1 4h f / d f där b = förbränningshastigheten per ytenhet (kg m -2 s -1 ), hämtas från [12] tab h c = ångbildningsvärme (J kg -1 ) h f,= flamhöjden vid pölbrand d p = pölens diameter vid pölbrand Vid en pölbrand med en cirkulär pöl approximeras flammans geometri med en cylinder där flammans diameter, d f är lika stor som pölens diameter, d p. Flammans höjd, h f,, kan beräknas som h f d p * 42* a b' g * d p 0,61 Med b = 0,13 (kg m -2 s -1 ) h c = 46,5 MJ/kg a = luftens densitet = 1,29 kg m -3 g = tyngdaccelerationen = 9,81 m s -2 erhålls flamhöjden 5,16 m ekvation [A:3] ger då strålningen 97,8 kw/m 2 [A:4] Detta värde multipliceras med två enligt [12] för att erhålla strålningen per ytenhet från eldklotet: 196 kw/m 2 Strålningen antas ske från en idealt svart kropp varvid sambandet med temperaturen följer Stefan-Boltzmanns lag: P s = *T 4 [A:5] där P s = utstrålad effekt (W m -2 )

33 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 33 av 42 = 5,67*10-8 W m -2 K -4 T = temperaturen (K) En temperatur som motsvarar utstrålningen beräknas med ovanstående samband till 1360 K. Den atmosfäriska tranmissionsförmågan har att göra med det faktum att den utsända strålningen delvis absorberas av luften mellan strålkällan och mottagaren. Den atmosfäriska transmissionsförmågan kan skrivas som a = 1- w - c [A:5] w = absorptionsfaktorn för vattenånga c = absorptionsfaktorn för koldioxid Båda faktorerna beror på respektive ämnes partialtryck, längden som strålningen färdas från den strålande ytan till mottagaren, strålningens temperatur och omgivningens temperatur. w och c bestäms grafiskt från figur 11.2 i [12]. Vinkelkoefficienten (F) definieras som den andel av strålningen från en yta i alla riktningar som träffar en annan yta (vid fullständig transmissionsförmåga). Den är en rent geometrisk faktor som kan bestämmas för varje ytkonfiguration. Vinkelkoefficienten bestäms grafiskt från figur 11.4 i [12]. Värmestrålningen från yta 1 som faller in mot yta 2 på ett visst avstånd kan då beräknas som P 12 = P 1 * a *F 12 [A:6] P 12 = infallande strålning från 1 till 2 P 1 = strålningen från ytan 1 (W m - 2 ) F 12 = vinkelkoefficienten för 1 mot 2 Mättad vattenångas tryck vid 50 % luftfuktighet och 20 C är p w = 1170 Pa. Luftfuktighet på 50 % antas vilket ger p w = 1170 Pa. Absorptionsfaktorer, transmissionsförmåga och vinkelkoefficienter bestäms för detta värde. Värmestrålning på olika avstånd beräknas sedan enligt [A:6]. Sambandet mellan strålningens varaktighet och skador på människan beskrivs av funktionen t*p 4/3. Sannolikheten för andra gradens brännskador utläses sedan ur figur 11.9 i [12]. Avstånd från eldklotets centrum (m) w c a F max P 12 (kw/m 2 ) t*p 4/3 (s(w/m 2 ) 4/3 ) 2:a gradens brännskador (%) 100 0,09 0,01 0,9 0, x ,19 0,03 0,8 0,4 61 3x ,23 0,04 0,7 0,2 33 1x Konsekvensavståndet (för förväntada livshotande skador) för BLEVE sätts därför till 170 meter, och drabbandefaktorn bedöms till 0,25 inomhus, men 0 utomhus enligt ovan.

34 DETALJERAD RISKBEDÖMNING Sida 34 av 42 Konsekvenser vid jetflamma Här visas hur värmestrålning och skador beräknas vid en jetflamma som bildas vid utsläpp från ett hål i en tryckbehållare med gasol. Hålet antas vara intryckt från utsidan och ha diametern 2 cm och vara beläget 1 m under vätskeytan i behållaren. Trycket i behållaren, i gasfasen, antas vara 500 kpa övertryck. Horisontell flamma antas och omgivande luft antas ha försumbara rörelser. Beräkningarna följer metodik enligt [12]. Den kondenserade gasolens vätska är enligt [12] 585 kg/m 3. Detta ger den specifika volymen v som 1/585 = 0,00171 m 3 /kg. Trycket vid utsläppspunkten erhålls som: P = 9,81*1,0/0,00171 = 5,06*10 5 Pa Hålets area, blir 0,01 2 p = 3,14*10-4 m 2 Med hålet intryckt från utsidan antas kontraktionsfaktorn c d, enligt [12] vara 0,5. Massflödet Q ges av sambandet Q c d A 2P v Med värden enligt ovan blir massflödet 3,4 kg/s. Rörelsemängden F ges av sambandet F 2 Q v c A d Med värden enligt ovan blir detta 127 N. Stökiometrisk koncentration x är enligt [12]/ 0,04 volymandelar och den relativa densiteten i förhållande till luft är 1,5. Det betyder att den stökiometriska massandelen är Y = 0,04*1,5/0,96 = 0,0625 kg/kg Luftens densitet r antas vara 1,3 kg/m 3. Flammans längd, beräknad som avståndet till stökiometrisk koncentration beräknas enligt [12] med sambandet 5,95Q L x F