Inledande riskanalys kv Rosstorp 2 i Rönninge - avseende transporter med farligt gods på Västra stambanan

Transkript

1 Inledande riskanalys kv Rosstorp 2 i Rönninge - avseende transporter med farligt gods på Västra stambanan Maj 2009 Stockholm Karlstad Falun Gävle Lidköping Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Hornsbruksgatan 28, VI Stockholm Telefon/Fax Internet info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

2 2 (17) PROJEKTNUMMER PROJEKTNAMN ROSSTORP 2 PROJEKTLEDARE Rosie Kvål PROJEKTANSVARIG Bo Wahlström UPPDRAGSGIVARE Aros Arkitekter REFERENS UPPDRAGSGIVARE Linda Sjögran DOKUMENTTYP Analys av olycksrisker ÖVRIGT UPPRÄTTAT AV Rosie Kvål INTERNKONTROLL Erik Midholm Inledande riskanalys, ver 1 EMm DATUM STATUS INTERNKONTROLL (IK)

3 2 (17) SAMMANFATTNING I kvarter Rosstorp 2 i Rönninge, söder om Stockholm, planeras nya servicebostäder i anslutning till befintligt vårdboende. Förslaget innebär en bebyggelse söder om Västra stambanan, mellan Tallsätravägen och Rönninge skolväg. Bebyggelsen omfattar dels två punkthus med cirka lägenheter samt utbyggnad av befintliga byggnader. Förslaget innebär att en ändring av gällande detaljplan är nödvändig. Det aktuella området är beläget i anslutning till Västra stambanan. Med anledning av de risker som trafiken på järnvägen kan medföra har Brandskyddslaget fått i uppdrag att utföra en riskanalys för den tänka exploateringen. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för. I områdets närhet har enbart Västra stambanan identifierats som möjligt riskobjekt. Inga farliga verksamheter eller andra transportleder för farligt gods har identifierats i anslutning till planområdet. På stambanan passerar huvudsakligen pendeltåg men även godståg förekommer. Merparten av godstransporterna mellan Stockholm och södra Sverige går dock på Grödingebanan längre österut. I en inledande analys har riskerna från järnvägen översiktligt utretts. Slutsatsen är att det främst är olyckor med brännbara gaser (klass 2.1), brännbara vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen (klass 5.1) som kan medföra konsekvenser för personer inom aktuellt planområde. Eftersom bebyggelsen planeras ca 40 meter från järnvägen bedöms inte urspårning utgöra någon risk för den tänkta exploateringen. För att tydligare specificera risknivån behöver en fördjupad analys av identifierade risker göras. På så sätt kan behov och omfattning av säkerhetshöjande åtgärder samt bedömning av planens lämplighet tas fram. En detaljerad riskanalys har genomförts för ett planområde i anslutning till Västra stambanan i Tullinge, längre norrut. Riskbilden mellan de bägge planområdena bedöms likvärdig. I den detaljerade analysen i Tullinge gjordes bedömningen att planerad bebyggelse kan uppföras 40 meter från järnvägen. Det är därför troligt att även det planområde som studeras i denna analys kan genomföras enligt skiss.

4 3 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Bakgrund Omfattning Underlag Metod FÖRUTSÄTTNINGAR Lagstiftning och riktlinjer Värdering av risk ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET Områdesbeskrivning Planerad bebyggelse RISKINVENTERING Allmänt Västra stambanan INLEDANDE RISKANALYS Identifiering av olycksrisker Uppskattning av riskernas omfattning SLUTSATS INLEDANDE ANALYS Tidigare genomförda analyser utmed Västra stambanan REFERENSER... 17

5 4 (17) 1 INLEDNING 1.1 Syfte Syftet med den inledande riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall ge förslag på hur riskerna ska hanteras i den fortsatta planeringen av området. 1.2 Bakgrund I kvarter Rosstorp 2 i Rönninge, söder om Stockholm, planeras nya servicebostäder i anslutning till befintligt vårdboende. Förslaget innebär en bebyggelse söder om Västra stambanan, mellan Tallsätravägen och Rönninge skolväg. Bebyggelsen omfattar dels två punkthus med cirka lägenheter samt utbyggnad av befintliga byggnader. Förslaget innebär att en ändring av gällande detaljplan är nödvändig. Det aktuella området är beläget i anslutning till Västra stambanan. Med anledning av de risker som trafiken på järnvägen kan medföra har Brandskyddslaget fått i uppdrag att utföra en inledande riskanalys för den tänka exploateringen. 1.3 Omfattning Det område som studeras i riskanalysen avgränsas av Tallsätravägen i norr, befintliga och till stor del bebyggda fastigheter i öst och väst samt av skogsområde och befintligt vårdboende i söder (se figur 3.1). Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på järnvägen omfattas inte av analysen. 1.4 Underlag Analysen utgår från situationsplan, sektionsskiss och vy-illustration för Rosstorps vårdboende (idéskisser, Aros arkitekter, ) samt samrådshandling daterad

6 5 (17) 1.5 Metod Riskinventering Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör sedan grunden för den fortsatta analysen Inledande analys Utifrån genomförd inventering görs en uppställning av möjliga händelser som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olyckshändelser görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. I den inledande analysen föreslås inga specifika åtgärder eftersom analysen endast är översiktlig och därför utgör ett ofullständigt underlag till förslag på åtgärder, dock kan rekommendationer för fortsatt planering ges.

7 6 (17) 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Lagstiftning och riktlinjer Riskhänsyn vid fysisk planering Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Länsstyrelsen i Stockholms Län anger i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /1/ att om bebyggelse planeras inom ett avstånd mindre än 100 meter från väg för transport av farligt gods eller järnväg så skall en riskanalys utgöra ett av beslutsunderlagen i planärendet. Vidare rekommenderas olika skyddsavstånd vilka redovisas i tabell 2.1. För att undvika risker förknippade med urspårning och olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas byggnadsfritt. I rapporten konstateras även att risksituationen i vissa fall kan behöva utredas även utanför 100 m. Tabell 2.1 Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd från järnväg. Typ av bebyggelse Tät kontorsbebyggelse Avstånd 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 50 m 50 m De angivna skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. En revidering av rapporten pågår. Detta sker i samband med att Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tillsammans har arbetat fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods /2/. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från en transportled för farligt gods, jämfört med tidigare 100 meter.

8 7 (17) 2.2 Värdering av risk Principer för riskvärdering Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är: Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas.

9 8 (17) 3 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 3.1 Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet är beläget i Rönninge mellan Tallsätravägen och Rönninge skolväg (se figur 3.1). Området ligger cirka 600 meter väster om Rönninge Centrum. I anslutning till planområdet finns befintlig småhusbebyggelse. Fastigheten avgränsas i norr av ett skogsparti direkt söder om Tallsätravägen, i öster av en gång- och cykelväg (Rosstorpsbacken) samt i söder och väster av villabebyggelse. Figur 3.1. Läge för aktuell detaljplan. Det aktuella detaljplaneområdet omfattar en yta på 1,3 hektar. Marken ägs av Filadelfiaförsamlingen. För området finns en gällande detaljplan. Befintliga byggnader inom planområdet utgörs av Rosstorps vårdboende med fem avdelningar och totalt 46 platser. I den gemensamma gårdsbildningen ligger, förutom huvudbyggnaden och paviljonger, ett mindre bostadshus som upplåts som boende till en privatperson. Lokalerna måste nu anpassas till yrkesinspektionens krav. Detta innebär att boenderummens våtutrymmen och köket anpassas till dagens krav. Byggnadens lokalyta uppgår idag till ca kvm bruttoarea, BTA, och ca kvm byggnadsarea, BYA.

10 9 (17) 3.2 Planerad bebyggelse Den nya bebyggelse som planeras innebär att en ändring av gällande detaljplan blir nödvändig. Syftet med planändringen är skapa förutsättningar för om- och tillbyggnad av befintligt äldreboende. Samtidigt ändras planbestämmelsen från område för samlingslokaler till D vård, äldreboende. Figur 3.2. Planområdet enligt sektionsskiss, daterad (Aros arkitekter). Den nya bebyggelsen föreslås som två punkthus med lägenheter för trygghetsboende. Lägenheterna planeras med sovrum i den södra delen och kök, vardagsrum och badrum i den norra delen mot järnvägen. Avståndet till järnvägen är ca 40 meter. Paviljong 1 byggs till mot norr med åtta nya bostadsrum, fyra per våningsplan (se figur 3.3). Befintligt småhus rivs och ger plats för en ny paviljong som behåller den gamla gårdsformationen. Den nya paviljong 3 inrymmer två våningar och avdelningar, dvs. 9 plus 9 lägenheter. Lägenheterna i båda paviljongerna blir ca 30 kvm stora. Befintligt storkök byggs om och ut för att uppnå en utökad tillagningskapacitet. Den totala ytan för tillbyggnaden uppgår till ca 960 kvm BYA, kvm BTA. Byggnadernas totala lokalyta kommer efter föreslagen om- och tillbyggnad uppgå till ca kvm BYA, kvm BTA. En parkeringsanläggning för personal med 13 platser ordnas på befintlig parkeringsyta. Tre parkeringar för besökare anordnas närmare huvudentrén, varav en parkering för personer med funktionsnedsättning.

11 10 (17) Figur 3.3. Planområdet enligt situationsplan, daterad (Aros arkitekter).

12 11 (17) 4 RISKINVENTERING 4.1 Allmänt När det gäller plötsliga och oväntade olyckshändelser, vilket är det som studeras i denna analys, rör det sig huvudsakligen om transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Olyckshändelser kan även utgöras av avåkning eller urspårning. I områdets närhet har enbart Västra stambanan identifierats som möjligt riskobjekt. Inga farliga verksamheter eller andra transportleder för farligt gods har identifierats i anslutning till planområdet Farligt gods Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig självt eller i kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skador på människor, djur, egendom, miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods kan delas in i olika klasser för ämnen med liknande egenskaper. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 4.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 4.1 Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2.1 brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2 Inerta gaser (kväve, argon etc.), oxiderande gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.) 2.3 Icke brännbara, giftiga gaser (klor, svaveldioxid, ammoniak etc.) Bensin, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc.

13 12 (17) 4.2 Västra stambanan Norr om planområdet går Västra stambanans två spår. Västra stambanan är den järnvägssträcka som går mellan Stockholm och Göteborg. Mellan Flemingsberg och Järna avlastar Grödingebanan Västra stambanan. På Grödingebanan går samtliga persontåg, förutom pendeltåg, och merparten av godstrafiken /3/. Förbi aktuellt område passerar således huvudsakligen pendeltåg och enstaka godståg. Enligt en bullerutredning för ett planområde i anslutning till Västra stambanan i Tullinge /4/ trafikeras banan av 174 tåg per dygn (se tabell 4.2). Godståg utgör enligt detta underlag ca 3,5% av den totala trafiken. Tabell 4.2. Antal tåg förbi aktuellt område. Tågtyp Tåglängd, medel (m) Antal tåg/vardagsdygn Hastighet (km/tim) Pendeltåg Godståg Avståndet från Västra stambanan till byggnader inom planområdet redovisas i tabell 4.3. Tabell 4.3. Kortaste avståndet mellan järnvägen och planerade byggnader inom planområdet. Verksamhet Kortast avstånd till järnvägen (m) Markparkering (30 platser) 30 Västligt punkthus 43 Östligt punkthus 44 Tillbyggnad befintliga byggnader Transport av farligt gods Det finns ingen information om hur många transporter med farligt gods som passerar på Västra stambanan i höjd med aktuellt område. Andelen farligt gods bedöms dock vara liten. Räddningsverket har genomfört två kartläggningar för transporterade mängder med farligt gods på järnväg i Sverige /5/, /6/. Mätningen från 1996 visar att det enbart förekommer transporter med farligt gods på Grödingebanan, dvs. ingen förekomst av sådana transporter på aktuell del av Västra stambanan. Mätningen från 2006 är inte lika detaljerad men antas också redovisa transporterna på Grödingebanan. Information finns också från Green Cargo, som står för ca 85-95% av godstransporterna på järnvägsnätet i Sverige. Green Cargo har för en tremånadersperiod 2005 sammanställt hur många vagnar samt mängder av farligt gods som de har transporterat mellan Flemingsberg och Södertälje Syd /7/ respektive mellan Flemingsberg och Södertälje Centrum /8/ under perioden. Resultatet omräknat att gälla per år redovisas i tabell 4.4.

14 13 (17) Den järnvägssträcka som passerar mellan Flemingsberg och Södertälje Syd utgör en del av Grödingebanan. Sträckan mellan Flemingsberg och Södertälje C utgör en del av Västra stambanan och passerar därmed aktuellt område. Tabell 4.4. Transporterade mängder farligt gods enligt Green Cargo. Klass Flemingsberg- Södertälje C Antal vagnar per år Flemingsberg- Södertälje syd Flemingsberg- Södertälje C Medelvikt per vagn (ton) Flemingsberg- Södertälje syd , (2.1) (3.3) , (4.3) (5.1) ,1 36, , ,4 31 Totalt Ett antagande är att mängden transporter med farligt gods förbi aktuellt område motsvarar de transporter som Green Cargo transporterade mellan Flemingsberg och Södertälje C Detta utgör också underlag för den fortsatta analysen.

15 14 (17) 5 INLEDANDE RISKANALYS 5.1 Identifiering av olycksrisker Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det enbart är olycksscenarier som kan förknippas med trafiken på Västra stambanan som är relevanta att beakta vad gäller risknivån för området eftersom inga andra riskobjekt har identifierats i områdets närhet. 5.2 Uppskattning av riskernas omfattning Uppskattningen görs huvudsakligen i form av en bedömning av skadeområden för respektive olycksrisk, dvs. urspårning samt olycka med farligt gods Urspårning Ett tåg som spårar ut hamnar mycket sällan längre än en vagnslängd från spåret (maximalt ca meter). Hur långt tåget spårar ur är också beroende på vilken hastighet det har i urspårningsögonblicket. Närmaste markanvändning planeras ca 30 meter från närmaste spår och utgörs av parkeringsytor. Tallsätravägen utgör en lågpunkt och både järnvägen och planområdet är högre belägna. Bedömningen är därför att ett urspårat tåg inte kommer att hamna inom planområdet Olycka med farligt gods Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser med hjälp av det så kallade ADR/RID-systemet. I tabellen nedan görs en kortfattad beskrivning av de ämnen som transporteras förbi aktuellt område samt vilka konsekvenser en olycka med dessa ämnen kan leda till. Tabell 5.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR/RID-klass. Klass Ämne Konsekvensbeskrivning 2 Gaser 2.1 Brännbara gaser Kan bestå av exempelvis gasol som är en mycket brandfarlig gas. En olycka kan bestå av ett läckage, antingen genom trasiga ventiler etc eller genom en olyckshändelse där tanken punkteras. Om gasen antänds direkt vid utströmning från tanken bildas en jetflamma (eldkvast). Om antändning sker senare uppstår en gasmolnsexplosion. Om gastanken utsätts från utvändig värme kan en BLEVE uppstå. Konsekvensområden mellan ca meter. 3 Brandfarliga vätskor Utgörs av exempelvis bensin, diesel, etanol etc. Ett större läckage kan uppstå genom en olyckshändelse. Vätskan som läcker ut förångas, om den antänds kan omgivningen påverkas genom brand, strålningseffekt samt giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över m. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Läckage sker huvudsakligen genom olyckshändelse och kan leda till brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Ämnena kan självantända. Om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material genom olyckshändelse kan det leda till explosionsartade brandförlopp. Skadeområde ca 70 m radie. Utsläpp sker till följd av olyckshändelse. Konsekvenser begränsade till närområdet.

16 15 (17) Avståndet från byggnad inom planområdet till närmaste trafikerade spår på stambanan är 43 meter. Utifrån beskrivningen i tabell 5.1 är det därför främst olyckor med ämnen ur klass 2, 3 och 5 som är relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för området. Detta då konsekvensen av klass 4 och 9 begränsas till det absoluta närområdet.

17 16 (17) 6 SLUTSATS INLEDANDE ANALYS Utifrån den inledande analysen bedöms det nödvändigt att ytterligare analysera ett antal olycksscenarier med inblandning av transporter med farligt gods på Västra stambanan. Av identifierade olycksrisker i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att de kan komma att påverka det aktuella planområdet: Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) Utsläpp och antändning av brännbar vätska (klass 3) Olycka där ämne ur klass 5 blandas med brännbart ämne och orsakar explosion (klass 5) Genom att närmare kvantifiera sannolikhet och konsekvens för dessa risker erhålls en tydligare bild över risknivån i det aktuella området. En kvantifiering av risknivån medger att resultaten lättare kan jämföras med riktlinjer för riskacceptans samt ger ett bättre underlag för beslut om behov och omfattning av eventuella åtgärder. 6.1 Tidigare genomförda analyser utmed Västra stambanan I Botkyrka kommun pågår ett planarbete för ett område intill Västra stambanan, väster om Tullinge station /9/. Planen innebär att ny bebyggelse i form av flerfamiljshus och gruppboende uppförs ca 40 meter från Västra stambanan. I samband med planarbetet genomfördes en riskanalys avseende risker kopplade till trafiken på järnvägen /10/. I riskanalysen har risknivån beräknats för identifierade olyckshändelser. Den beräknade risknivån är låg för områden över ca 20 meter från närmaste spår. För områden närmare järnvägen, där risken för urspårning är hög, är också risken större. Anledningen till att risknivån blir så pass låg är främst den låga förekomsten av transporter med farligt gods på järnvägen. Om en olycka inträffar kan skadeområdena bli stora, men sannolikheten för att en olycka ska inträffa är mycket låg och därmed blir risken låg. Slutsatsen i riskanalysen för den aktuella planen (kv Norrhagen 2) är att risknivån är acceptabel och bebyggelsen kan uppföras enligt planförslag. Eftersom de båda planområdena ligger på ungefär samma avstånd från Västra stambanan är riskbilden likartad. En uppskattning blir därför att identifierade risker för kv Rosstorp 2 innebär liten risk och att det är troligt att bebyggelsen kan uppföras enligt studerade skisser. Eventuellt kan riskanalysen för kv Norrhagen 2 anses utgöra ett tillräckligt bra komplement till den inledande analysen för kv Rosstorp 2. I sådant fall är eventuellt en mer detaljerad analys för aktuellt planområde inte nödvändig. Om inte analysen anses tillämpbar måste analysen av identifierade risker fördjupas och en detaljerad riskanalys genomföras. Vägledningen om detta kan fås av granskande myndigheter i samrådet. Brandskyddslaget anser dock att den detaljerade analysen för kv Norrhagen 2 utgör en tillräckligt bra komplettering för att riskerna för kv Rosstorp 2 ska anses tillräckligt utredda.

18 17 (17) 7 REFERENSER /1/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /2/ Riskhantering i Detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, September 2006 /3/ Riskanalys för Södertörns brandförsvarsförbund, 2007 /4/ Kv Norrhagen 2, Tullinge, Botkyrka kommun Trafikbullerutredning, Ingemansson, /5/ Mätningar av trafikflödet på järnväg under tre månader 1996, /6/ Mätningar av trafikflödet på järnväg, september 2006, /7/ RID-transporter mars-maj 2005 utförda av Green Cargo sträckan Flemingsberg- Södertälje Syd, 2005 /8/ RID-transporter mars-maj 2005 utförda av Green Cargo sträckan Flemingsberg- Södertälje Centrum, 2005 /9/ Kv Norrhagen 2 Trädgårdsmästeritomten, /10/ Riskanalys kv Norrhagen 2 i Tullinge - avseende transporter med farligt gods på Västra stambanan, Brandskyddslaget, september 2008