INLEDANDE RISKANALYS Startboxen, Nytt HQ NCC Solna stad Datum Status

Transkript

1 Dokumenttyp INLEDANDE RISKANALYS Startboxen, Nytt HQ NCC Solna stad Datum Status Slutgiltig handling Handläggare Rosie Kvål Tel: E-post: Internkontroll Lisa Åkesson Uppdragsledare Rosie Kvål Uppdragsgivare NCC AB Uppdragsnummer Stockholm Karlstad Falun Gävle Malmö Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr Stockholm Telefon/Fax Internet Organisationsnummer Innehar F-skattebevis

2 SAMMANFATTNING Vid Järva krog inom kvarteret Startboxen 1 m fl planerar NCC att uppföra ett nytt huvudkontor. Detaljplanen omfattar även ny bebyggelse i form av fler kontorsbyggnader och bostäder samt till viss del handel samt en förskola. Planområdet ligger i anslutning till E4/Uppsalavägen och dess av- och påfarter samt Enköpingsvägen. Eftersom vägarna är klassade som transportleder för farligt gods ställer Länsstyrelsen i Stockholms län krav på att riskerna från dessa ska analyseras vid exploatering. I anslutning till området finns även en bensinstation vilken också måste tas hänsyn till när det gäller möjliga olycksrisker med hanteringen av brandfarlig vara. Med anledning av detta görs i detta skede en inledande riskanalys med syfte att identifiera och översiktligt värdera möjliga olycksrisker som kan komma att påverka planområdet. I analysen har en inventering gjorts av transporter med farligt gods på omgivande vägar samt hanteringen av brandfarlig vara vid bensinstationen. Det finns ingen kartläggning som visar antalet transporter på de aktuella transportlederna. Utifrån genomförd inventering är uppskattningen att antalet transporter med farligt gods är relativt begränsat förutom på E4/Uppsalavägen som dock bedöms ligga på tillräckligt stort avstånd (> 100 meter) med hänsyn till riskerna. Utifrån genomförd inventering har olycksscenarier kopplade till trafiken och hanteringen identifierats. En kvalitativ uppskattning av riskerna, d.v.s. sannolikhet och konsekvens, för respektive olycksscenario har gjorts i syfte att fastställa vilka olycksscenarier som bedöms kunna medföra skadliga konsekvenser för människor i området och som därför behöver beaktas vid fortsatt planering. Slutsatsen av den inledande riskanalysen är att den nya bebyggelsen bör kunna uppföras enligt förslaget, men att vissa krav på säkerhetshöjande åtgärder kan bli nödvändiga i form av skyddsavstånd och/eller byggnadstekniska åtgärder. För att närmare kunna bestämma behov och omfattning av åtgärder behöver en fördjupad analys göras. Den fördjupade analysen bör mer i detalj studera riskbidraget från olycksrisker förknippade med transporter av massexplosiva ämnen (klass 1.1), brännbara gaser (klass 2.1), giftiga gaser (klass 2.3), brandfarliga vätskor (klass 3) samt oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). Olycksrisker förknippade med övriga farligt godsklasser innebär enbart skadeområden som begränsas till närområdet, vilket innebär att dessa olycksrisker inte bedöms påverka risknivån inom planområdet. Nedan redovisas ett preliminärt förslag på riskreducerande åtgärder för föreslagen ny bebyggelse inom det aktuella planområdet: - Obebyggda ytor inom 25 meter från E4/Uppsalavägens av- och påfart samt Enköpingsvägen ska utföras så att de ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. - Bostäder bör inte placeras närmare E4/Uppsalavägens av- och påfart samt Enköpingsvägen än 30 meter. Kontorsbyggnader kan placeras närmare aktuella vägar. Risknivån bedöms kunna hanteras med hjälp åtgärder. - Följande byggnadstekniska åtgärder gäller för bostäder inom 75 meter och kontor inom 40 meter (fri sikt) från E4/Uppsalavägens av- och påfart samt Enköpingsvägen: o utrymningsvägar placeras och utformas så att utrymning kan ske till säker plats vid olycka på aktuella vägar. Entréer bör placeras mot annan sida än mot aktuella vägar. Detta gäller även byggnader utmed lokalgata där transporter med brandfarlig vara till och från Statoil förekommer. Datum: Sida: 2 av 32

3 o o o friskluftsintag placeras mot trygg sida, antingen bort från aktuella vägar eller på tak. Detta gäller även byggnader utmed lokalgata där transporter med brandfarlig vara till och från Statoil förekommer. ventilationssystemet utformas så att det på ett enkelt sätt kan stängas av, exempelvis genom central nödavstängning. Detta gäller även byggnader utmed lokalgata där transporter med brandfarlig vara till och från Statoil förekommer. fasader mot aktuella vägar utförs i obrännbart material samt med fönster i härdat och/eller laminerat glas eller brandglas. - Svårutrymda verksamheter ska undvikas inom 50 meter från gasolförvaring utomhus vid Statoil. Observera att åtgärdsförslagen ovan endast är preliminära och behöver verifieras genom fördjupad analys. Datum: Sida: 3 av 32

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Omfattning Underlag Egenkontroll och Internkontroll Revideringar Förutsättningar Riskhänsyn vid ny bebyggelse Övrig lagstiftning ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET Områdesbeskrivning Omgivande planer och projekt Planerad bebyggelse RISKINVENTERING Allmänt Farligt gods E4/Uppsalavägen samt av- och påfarter Allmänt Transporter av farligt gods Enköpingsvägen Allmänt Transporter av farligt gods Statoil, Järva krog Allmänt Transporter av farligt gods Tvärbanan INLEDANDE RISKANALYS Metodik Identifiering av olycksrisker Kvalitativ uppskattning av risk Olycka vid transport av farligt gods Hantering av brandfarlig vara vid Statoil Urspårning på Tvärbanan Slutsats inledande riskanalys Hantering av osäkerheter SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER Allmänt Preliminärt förslag på riktlinjer och åtgärder Placering av verksamheter Byggnadstekniska åtgärder Sammanställning av åtgärdsförslag REFERENSER Datum: Sida: 4 av 32

5 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND NCC planerar att bygga ett nytt huvudkontor i anslutning till deras befintliga kontor vid Järva krog i Solna. Ett planarbete har därför påbörjats. Planen omfattar även annan bebyggelse i form av kontor, bostäder m m. Det aktuella området ligger nära transportleder för farligt gods samt en bensinstation och Länsstyrelsen i Stockholms län ställer krav på att riskerna från dessa ska hanteras vid planläggning inom 150 meter. Med anledning av detta görs denna analys. Eftersom planarbetet och utformningen av området är i ett tidigt skede görs en inledande analys med syfte att identifiera möjliga risker samt redovisa hur dessa kan hanteras i det fortsatta plan- och utvecklingsarbetet. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa hos människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.4 UNDERLAG Underlag till analysen har bland annat utgjorts av följande: - Situationsplan, arbetsutkast, White arkitekter, EGENKONTROLL OCH INTERNKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Egenkontroll har genomförts löpande av handläggaren. Datum Version Egenkontroll Internkontroll Inledande analys - RKL, LÅN, Granskningshandling Inledande analys - RKL, Slutgiltig handling Inledande riskanalys, rev RKL, LÅN, Inledande riskanalys, rev RKL, REVIDERINGAR Denna version av handlingen har reviderats avseende vissa formuleringar jämfört med tidigare version. Datum: Sida: 5 av 32

6 1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /1/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /2/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I Tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt. Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m Bensinstationer Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 50 m 50 m De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. En ny rapport från Länsstyrelsen var på remiss under hösten 2012 /3/. I denna tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter, se Figur Observera att riktlinjerna eventuellt kan komma att ändras till följd av bland annat inkomna remissynpunkter och vidare bearbetning av rapporten. Datum: Sida: 6 av 32

7 Figur 1.1 Sammanfattning av Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark, remissutgåva I den nya rapporten tydliggör även Länsstyrelsen sin syn på skyddsavståndet 25 meter från transportled för farligt gods: Länsstyrelsen anser att det, i princip oberoende av den aktuella risknivån och andra säkerhetsåtgärder, bör finnas ett skyddsavstånd på minst 25 meter mellan vägar och järnvägar med transporter av farligt gods och kvartersmark i zon B eller C. Att upprätthålla skyddsavståndet på 25 meter anses vara särskilt viktigt för kvartersmark i zon C Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Dessa föreskrifter utgör riktlinjer för hur Lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) ska uppfyllas. Dessa krav omfattar bland annat hanteringen på bensinstationer. Med avseende på hantering av brandfarliga gaser och vätskor behöver bl.a. följande föreskrifter beaktas: 1. SÄIFS 1998:7 om brandfarlig gas i lös behållare /4/ 2. SÄIFS 2000:4 om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas /5/ 3. SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarliga vätskor /6/ 4. SRVFS 2004:7 om explosionsfarlig miljö vid hantering av brandfarliga gaser och vätskor /7/ Till ovanstående föreskrifter finns tillhörande allmänna råd, vilka omfattar rekommendationer för utförande m.m. som normalt innebär att kraven enligt föreskrifterna uppfylls. Utöver de allmänna råden har MSB dessutom upprättat en Handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer som mer tydligt redovisar hur bl.a. riskkällor m.m. ska beaktas vid drivmedelsanläggningar /8/. Datum: Sida: 7 av 32

8 I handboken redovisas minsta avstånd mellan olika verksamhetsdelar inom bensinstationen och omgivande bebyggelse. I detta fall aktuella minsta avstånd redovisas i tabell Avstånden kan minskas om betryggande säkerhet kan uppnås på annat sätt. Tabell 1.2. Minsta avstånd mot omgivningen från olika delar inom bensinstationens område. Objekt Plats där människor vanligen vistas (A-byggnad), gatukök, butik, servering m m Lossningsplats för tankfordon Mätarskåp Pejlförskruvning Avluftningsrörs mynning till cistern Stationsbyggnad m m Utrymningsväg från stationsbyggnad Starkt trafikerad väg eller gata Parkeringsplatser Båtplatser Tabell 1.3. Minsta tillåtna avstånd i meter vid utomhusförvaring av brandfarlig vätska i lösa behållare /8/. Omkringliggande objekt I skåp eller container, ej brandsisolerad I skåp eller container, brandisolerad EI60 <500 l l >3000 liter <3000 l >3000 l A-byggnader som inte är svårutrymd (t ex, bostad, kontor, restaurang) A-byggnader som är svårutrymd (t ex, hotell, sjukhus, skola) 12 m 25 m 25 m 12 m 25 m 25 m 25 m 50 m 12 m 12 m Tabell 1.4. Avstånd mellan lösa behållare och omkringliggande objekt utom anläggning som vanligen anses betryggande utan särskild utredning. Omkringliggande objekt Lösa behållare med sammanlagd volym <4 000 liter 1,2 Byggnad i allmänhet (t.ex. bostad, hotell) Svårutrymda lokaler (t.ex. samlingslokal) 1 Det antas att den totala mängden gasol understiger liter. 6 m 100 m 2 Med avskiljning i lägst brandteknisk klass EI 60 får avstånden minskas till hälften Datum: Sida: 8 av 32

9 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Det aktuella området ligger i Solna stad norr om centrala Stockholm. Planområdet är beläget norr om Enköpingsvägen, öster om Galoppvägen och väster om Vallgatan (se figur 2.1). Figur 2.1. Översikt över det planerade området. Aktuellt område inringat. Det aktuella området upptas idag av parkeringsytor, grönytor och befintligt kontorshus. Höjdskillnaderna inom området är små Omgivande planer och projekt I det direkta närområdet pågår inget annat planarbete. Ett antal byggarbeten pågår dock, bland annat bostäder m m i Nya Ulriksdal, norr om området, och ett hotell inom Järvakrogen 3, på andra sidan om Enköpingsvägen. De pågående byggprojekten medför inte något ökat behov av riskhänsyn för det aktuella planområdet. Enköpingsvägen kommer under 2015 övergå till kommunalt väghållarskap. Tanken är att vägen ska klassas ned till en sekundär transportled för farligt gods. Det innebär sannolikt färre transporter på vägen vilket medför en positiv inverkan på risknivån inom planområdet. 2.2 PLANERAD BEBYGGELSE Planområdet omfattar flera kvarter med ny bebyggelse (se figur 2.2). Det södra kvarteret är tänkt att omfatta NCC:s nya huvudkontor samt ytterligare kontor och eventuellt bostäder. Kvarteret omfattar ca m 2. De norra kvarteren omfattar mindre yta och planeras för bostäder, kontor samt en förskola och ytor för handel. Datum: Sida: 9 av 32

10 Bebyggelsen planeras att i huvudsak ha 5 10 våningar med ett lite högre bostadshus som planeras bli tolv våningar. Det befintliga kontorshuset inom området kommer att rivas. I samband med utbyggnaden kommer också en del förändringar göras i det lokala gatunätet (se figur 2.2). Det finns även planer på att ändra anslutningen mellan E4 och E18. Inga beslut finns dock tagna än. I figur 2.2 redovisas en framtida trafiklösning. Figur 2.2. Situationsplan Startboxen med ny trafiklösning (White, ). Datum: Sida: 10 av 32

11 3 RISKINVENTERING 3.1 ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. I aktuellt projekt har följande riskkällor identifierats: - E4/Uppsalavägen samt av- och påfarter) - Enköpingsvägen - Statoil - Tvärbanan (eventuell framtida sträckning) Riskkällorna beskrivs nedan och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I Tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. Datum: Sida: 11 av 32

12 3.2 E4/UPPSALAVÄGEN SAMT AV- OCH PÅFARTER Allmänt E4/E18 Uppsalavägen är hårt trafikerad med ca fordon per dygn enligt mätningar från 2006 /9/. Planområdet ligger som minst ca 115 meter från huvudkörbanan. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd klaras därmed med god marginal. Det har inte identifierats några faktorer såsom exempelvis topografi som medför ett behov av ökade skyddsavstånd. E4/E18 Uppsalavägens huvudkörbanor kommer därför inte att studeras vidare i denna analys. I höjd med planområdet finns dock avfart från Uppsalavägens södergående körfält mot Enköpingsvägen och Bergshamraleden samt påfart till Uppsalavägen södergående körfält (se figur 3.1). Avståndet mellan planområdet och avfarten från Uppsalavägen är som minst några meter eftersom avfarten ansluter till Vallgatan som förgrenas i tre filer utmed planområdets sydöstra gräns (se figur 3.1). Bebyggelsen planeras som minst ca 20 meter från vägkant på dagens läge på Vallgatan (se figur 2.2). Den del av avfarten som klassas som primär omfattar de östligaste södergående körfälten och ligger därmed längre från planområdet. Avståndet till påfarten är som minst ca 45 meter till bebyggelse. Statoil E4/E18 Figur 3.1. Av- och påfarter till E4/E18 Uppsalavägen (grönmarkerade). Ungefärlig avgränsning av planområdet rödmarkerad. Enligt trafikprognos för 2030 beräknas trafikflödet på avfarten mot Enköpingsvägen och Bergshamraleden vara fordon per dygn. Trafikflödet på påfarten beräknas bli fordon per dygn /10/. Hastigheten på av- och påfarter är 50 km/tim förbi aktuellt område. Datum: Sida: 12 av 32

13 Framtid Hur den framtida trafiksituationen i området kommer att se ut är svårt att bedöma eftersom transportstrukturen kan komma att förändras i och med nya trafiklösningar. Detta beror bl.a. på beslutet om att bygga Förbifart Stockholm väster om Stockholm. När denna led är färdigställd är det troligt att denna del av E4 oche18 blir avlastad, framförallt gällande den tunga genomfartstrafiken. Det finns enligt tidigare planer på att ändra anslutningen mellan E4 och E18 i området. I figur 3.2 redovisas en framtida trafiklösning samt sträckning av befintligt vägnät (röd linje). Bebyggelsen i den sydöstra delen av området planeras att ligga minst 25 meter från den framtida trafiklösningen. Figur 3.2. Situationsplan Startboxen med ny trafiklösning samt befintligt vägnät markerat (White, ) Transporter av farligt gods Uppsalavägen inklusive av- och påfartsramper är klassade som primära transportleder för farligt gods /11, 12/. Detta innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar att farligt gods transporteras på vägen. Det finns inga restriktioner för olika farligt godsklasser. Teoretiskt sett kan därför transporter av samtliga farligt godsklasser passera på vägen förbi det aktuella området. Datum: Sida: 13 av 32

14 På avfarten kan transporter som kommer norrifrån och ska till verksamheter utmed Enköpingsvägen eller som ska via Bergshamraleden och vidare norrut till exempelvis Danderyd och Täby förväntas köra. Uppskattningsvis omfattar detta huvudsakligen styckegods och tanktransporter med drivmedel till bensinstationer. Utmed aktuella vägsträckor finns få större industrier och verksamheter. Uppskattningsvis rör det sig om ett mycket begränsat antal transporter med farligt gods som kör på avfarten. De få verksamheter utmed Enköpingsvägen som ger upphov till transporter med farligt gods får sannolikt sina transporter söderifrån (från oljedepåer). Dessa kör i sådant fall inte på avfarten. Transporter som kommer norrifrån och ska till norra delen av Storstockholm kör sannolikt via Häggviksleden och Norrortsleden och passerar därmed ej området. Trafik med farligt gods på påfarten omfattar sannolikt transporter från Bergshamraleden som exempelvis kommer från Danderyd och Täby och som ska söderut på E4/E18. Antalet transporter bedöms liksom för avfarten huvudsakligen röra sig om transporter av styckegods eller tankbilar. Det finns ingen exakt bild över hur stora mängder farligt gods som transporteras på de aktuella vägsträckorna. Det har dock genomförts ett antal kartläggningar på huvudvägnätet som ger information om vad som har transporterats/transporteras under vissa perioder: - Trafikanalys, som bl.a. ansvarar för statistik inom området vägtrafik, upprättar årliga statistikrapporter över den totala lastbilstrafiken, inkl. farligt gods, på Sveriges vägar. Utifrån statistik över antal transporter per farligt godsklass under perioden /13/ uppskattas farligt godstransporter i genomsnitt utgöra ca 1-2 % av det totala antalet lastbilstransporter på svenska vägar (om man istället studerar transporterade godsmängder så utgör farligt gods ca 2-3 % av de totala transporterade godsmängderna). Om man antar att tunga transporter utgör ca 8-10 % av den totala trafiken innebär det för avfarten ca transporter med farligt gods per år utifrån används trafikprognos. Motsvarande siffra för påfarten är ca transporter med farligt gods per år. Det innebär att det på av- och påfarten utifrån nationell statistik kan förekomma upp till ca transporter med farligt gods per dygn, vilket bedöms vara en mycket hög siffra för de aktuella vägavsnitten. - MSB har gjort försök att kartlägga transporterna av farligt gods i Sverige, bl.a. under september månad 2006 då statistik över farligt godstransporter samlades in /14/. Kartläggningen redovisas som intervall över transporterade godsmängder per farligt godsklass. I underlaget framgår inte trafikmängder på av- och påfarter samt Bergshamraleden. Dock framgår vilken trafik som finns på E18 norrut genom Danderyd m fl. I tabell 3.2 görs en grov uppskattning av antalet transporter på av- och påfarten utifrån nationell statistik samt kartläggningen för Bergshamraleden där samma fördelning antas och samma andel av den totala trafiken (ca 0,005 % av den totala trafiken). Sammanställning Den studerade informationen är inte heltäckande, men ger ändå en indikation på hur situationen ser ut samt hur den har förändrats de senaste åren. I Tabell 3.2 redovisas en sammanställning av de studerade underlagen. Tabellen redovisar uppskattat antal transporter per farligt godsklass för prognosåret För underlaget från MSB utgår antalet transporter från de maximala transportmängderna för respektive farligt godsklass. Tabell 3.2. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR med uppskattat antal transporter på E4/Uppsalavägen vid Järva krog. Datum: Sida: 14 av 32

15 Klass Ämne Uppskattat antal farligt godstransporter utifrån statistik från Trafikanalys * Uppskattat antal farligt godstransporter utifrån kartläggning från MSB 2006 Avfart Påfart Avfart Påfart 1 Explosiva ämnen Gaser ** 43 ** 3 Brandfarliga vätskor Brandfarliga fasta ämnen m.m Oxiderande ämnen och organiska peroxider Giftiga ämnen Radioaktiva ämnen Frätande ämnen Magnetiska material och övriga farliga ämnen Totalt * Uppskattning utifrån genomsnittlig andel av tung trafik som inrymmer farligt gods samt genomsnittlig fördelning av respektive farligt godsklass enligt statistik från ** OBS! Ingen förekomst av giftiga gaser enligt kartläggningen. 3.3 ENKÖPINGSVÄGEN Allmänt Enköpingsvägen är en trafikled som förbinder E4 (Uppsalavägen) och Bergshamraleden med Ulvsundavägen (väg 279). Vägen utgjorde tidigare en del av E 18, men sedan 2013 går E 18 via Kymlingelänken vid Kista. Enköpingsvägen är en rekommenderad primär transportled för farligt gods. Vägen kommer dock under 2015 övergå till kommunalt väghållarskap. Vägen planeras då att klassas ner till en sekundär transportled för farligt gods. Vägen består av två filer i vardera riktningen. Hastigheten på den aktuella sträckan är 50 km/tim. Enligt trafiksiffror från 2009 trafikerades vägen av fordon per dygn /15/. Enligt trafikprognos för 2030 passerar ca fordon per dygn på Enköpingsvägen söder om planområdet. Datum: Sida: 15 av 32

16 3.3.2 Transporter av farligt gods I och med att vägen klassas ner från primär till sekundär transportled för farligt gods ska vägen huvudsakligen användas för lokala transporter med start eller mål utmed vägen. Genomfartstransporter hänvisas till E 18 via Kymlingelänken. Utmed Enköpingsvägen finns några verksamheter som genererar transporter med farligt gods. Dessa redovisas nedan: - SL:s bussdepå vid Råstahem - Bensinstationer Det har inte identifierats några ytterligare verksamheter som bedöms erhålla regelbundna transporter av farligt gods. När Enköpingsvägen utgjorde en del av E18 var Kymlingelänken utpekad omledningsväg för Enköpingsvägen. Nu när E18 har flyttats till Kymlingelänken utgör Enköpingsvägen en möjlig omledningsväg för nya sträckningen av E18. Det innebär att trafiken kan komma att ledas om via Enköpingsvägen vid planerade och oplanerade arbeten eller stopp på E18. En eventuell omledning kan även medföra att transporter med farligt gods leds om via Enköpingsvägen. Under ett år rör det sig sannolikt om begränsade mängder farligt gods. Bussdepå SL:s bussdepå i Råstahem har ca bussar, varav bussar är etanoldrivna och resterande är dieseldrivna. Bränsleförbrukningen per buss beror mycket på typen av körning och antal stopp etc. Det uppskattas dock grovt att respektive buss i medeltal förbrukar ca liter bränsle per vecka. Utifrån detta uppskattas bussdepån förbruka ca 100 m 3 diesel och m 3 etanol per vecka. Bussdepån bedöms erhålla ca 2-4 bränsleleveranser per vecka, varav 1-2 utgör leverans av etanol (klass 1). Bensinstation Vid Hallonbergen har OKQ8 en bensinstation. Vid denna sker försäljning av bensin, diesel och etanol samt gasolflaskor. Det finns ytterligare en OKQ8 station i närområdet med motsvarande försäljning. Denna ligger ca 2,5 km västerut utmed Ulvsundavägen. Leveranser kan ske till båda dessa stationer vid ett och samma tillfälle. Det finns ytterligare två bensinstationer i närområdet Statoil (Enköpingsvägen vid Rissne) samt Ingo (vid Solvalla). Leveranser till dessa kan ske via Enköpingsvägen. Vid stationerna sker försäljning av bensin, diesel och etanol. Vid Statoil säljs sannolikt även gasolflaskor. Enligt statistik från Svenska petroleum och biodrivmedelinstitutet (SPBI) såldes under 12 månader ca 9 miljoner kubikmeter drivmedel (flygbränsle ej medräknat) i Sverige /16/. Fördelningen mellan de olika drivmedlen var: ca 2 % etanol, 37 % bensin, 60 % diesel och ca 2 % fordonsgas. Totalt fanns försäljningsställen år 2013 varav ca 60 % sålde etanol och ca 5 % sålde fordonsgas /17/. Utifrån statistiken från SPBI kan nedanstående grova uppskattning göras när det gäller genomsnittlig försäljning per försäljningsställe per år: - Etanol: 110 m 3 - Bensin: m 3 - Diesel: m 3 Bensinstationer tillhörande samma bolag samordnar vanligtvis sina leveranser för att minska antalet transporter. En tankbil kan rymma mellan m 3 petroleum. Om tankbilen har släp, vilket är troligt i detta fall, ryms ytterligare ca 36 m 3. Datum: Sida: 16 av 32

17 Ett grovt och lite konservativt antagande är att leveranser till samtliga fyra bensinstationer sker via Enköpingsvägen. I tabell 3.3 redovisas utifrån ovanstående ett grovt antagande om de aktuella bensinstationernas förbrukning samt antal leveranser av drivmedel. När det gäller försäljningen av gasolflaskor så är den större sommartid än vintertid och brukar innebära leveranser ca 1 gång per vecka under högsäsong. En mycket grov uppskattning är att leveranser av gasol sker vid ca 35 tillfällen per år. Tabell 3.3. Grov uppskattning av antalet transporter samt transporterade mängder till de aktuella bensinstationerna. Drivmedel Mängd per station (m 3 ) Total mängd (m 3 ) Antal transporter Etanol Bensin Diesel Gasol 35 trp/år Totalt Enligt erfarenhet från tidigare projekt får en normalstor bensinstation leveranser av drivmedel ca 2-5 gånger per vecka. Detta stämmer relativt bra överrens med resultatet i tabell 3.3. Framtid En grov bedömning är att befintliga verksamheter som genererar transporter med farligt gods på Enköpingsvägen kommer att vara kvar inom en överskådlig framtid. Några tillkommande verksamheter som genererar transporter med farligt gods bedöms inte troliga med hänsyn till kommunernas ambition att göra Enköpingsvägen mer som en stadsgata och planerade exploateringar med bland annat bostäder utmed Enköpingsvägen. 3.4 STATOIL, JÄRVA KROG Allmänt Statoil har en bensinstation vid Järva krog på andra sidan Vallgatan från området sett (se figur 3.1). Vid stationen säljs drivmedel i form av bensin, diesel och etanol (E85). Försäljning av spolarvätska på pump samt gasolflaskor förekommer också. Bensin och etanol utgör brandfarlig vara klass 1 och diesel utgör brandfarlig vara klass 3. Vid stationen finns en fordonstvätt samt möjlighet att hyra bilar och släp. Stationen har öppet dygnet runt. Avståndet mellan stationen och byggnader inom planområdet är som minst ca meter till lossningsplats och ca 40 meter till mätarskåp. Skåp för förvaring av gasolflaskor och behållare med brandfarlig vätska finns utomhus, vägg i vägg med stationsbyggnaden mot Vallgatan (se figur 3.1). Avståndet mellan skåpen och närmaste planerad byggnad är ca 40 meter Transporter av farligt gods Transporter till och från stationen passerar idag planområdet på Vallgatan. Enligt avsnitt sker utifrån ett nationellt snitt 2-6 leveranser av etanol, leveranser av bensin samt leveranser av diesel till en bensinstation varje år. Det innebär transporter med drivmedel till den aktuella stationen varje år, dvs. 1-4 transporter per vecka. Datum: Sida: 17 av 32

18 Framtid Hur den framtida situationen ser ut när det gäller hanteringen av brandfarlig vara vid stationen är osäker och beror bland annat av vilka bränslen som säljs vid stationen samt vilket kundunderlag de har. Exempelvis har andelen fordonsdiesel som säljs i Sverige ökat markant de senaste åren och försäljningen av bensin minskat. I framtiden kan även drivmedel som fordonsgas och el möjligen bli aktuella. 3.5 TVÄRBANAN Tvärbanan går idag fram till Solna station men en förlängning till Frösunda och Bergshamra kan bli möjlig i framtiden. En sådan sträckning kan då komma att passera Järva krog. I aktuell plan tas därför hänsyn till ett framtida hållplatsläge utmed Enköpingsvägen. Tvärbanan består normalt av två spår och trafikeras endast av persontrafik. Maximal hastighet är 80 km/tim. Om det studerade hållplatsläget inom planområdet blir aktuellt kommer tågen att hålla en mycket låg hastighet förbi planområdet. Tvärbanan är försedd med ATC som är ett tekniskt system som ser till att lokföraren inte överskrider gällande hastighet eller passerar en stoppsignal. Tvärbanan trafikeras av vagnar av typen A32 som är ca 30 meter långa och som har plats för maximalt 211 passagerare. Turtätheten på Tvärbanan är idag var 7-8:e minut under högtrafik annars var tionde minut i vardera riktningen. Datum: Sida: 18 av 32

19 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs i ett senare skede en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på E4/Uppsalavägens av- och påfart, Enköpingsvägen, hantering av brandfarlig vätska och transporter till Statoil samt närheten till en eventuell framtida Tvärbana som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: 1. Olycka vid transport av farligt gods a. på E4/Uppsalavägens av- och påfart b. på Enköpingsvägen 2. Hantering av brandfarlig vara vid Statoil 3. Urspårning på Tvärbanan 4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK Olycka vid transport av farligt gods Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Datum: Sida: 19 av 32

20 Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass. ADR-klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen ADR-klass 1 är uppdelad i olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken: Riskgrupp 1.1 innebär risk för massexplosion som påverkar så gott som hela lasten praktiskt taget samtidigt. Konsekvensområden kan vid massexplosion med stora mängder (> 2 ton) överstiga m vid normala förhållanden. Vid mängder under 1 ton är konsekvensområdena relativt begränsade. Riskgrupp innebär ingen risk för massexplosion. En olycka innebär huvudsakligen risk för splitter och kaststycken. Konsekvensområden begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan. 2. Gaser ADR-klass 2 är uppdelad i undergrupper utifrån dess egenskaper: Klass 2.1. Brännbara gaser: En olycka där kan leda till jetflamma, gasmolnsexplosion eller BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion). Olyckan innebär hög värmestrålning som kan leda till allvarliga brännskador eller brandspridning samt spridning av giftig brandrök. Kan även innebära explosionsartade brandförlopp med hög tryckuppbyggnad. Konsekvensområdena är beroende av utsläppets storlek och kan variera mellan m. Klass 2.2. Icke brännbar, icke giftig gas: Utsläpp orsakar normalt inte personskador mer än i det direkta närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: En olycka kan leda till utsläpp av giftig gas som sprider sig med vinden. Konsekvensområdena är beroende av utsläppets storlek och kan vid stora utsläpp överstiga flera 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor En olycka kan leda till pölbrand eller tankbilsbrand, hög värmestrålning som kan leda till allvarliga brännskador eller brandspridning till bebyggelse samt spridning av giftig brandrök. Konsekvensområden överstiger vanligtvis inte 40 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. En olycka kan leda till lastbilsbrand med snabbt brandförlopp, hög värmestrålning som kan leda till brännskador och brandspridning till bebyggelse samt spridning av giftig brandrök. Konsekvensområden begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider En olycka kan leda till självantändning och ett kraftigt, explosionsartat brandförlopp om väteperoxidslösningar med koncentrationer > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadescenario motsvarande olycka med massexplosiva ämnen. Konsekvensområden kan uppnå ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen En olycka kan leda till utsläpp av giftiga ämnen. Spridningen av utsläppet är normalt begränsad och konsekvensområdena begränsas vanligtvis till närområdet kring olyckan. 7. Radioaktiva ämnen En olycka kan leda till utsläpp av radioaktivt ämne som huvudsakligen kan innebära kroniska effekter mm (ej akuta skador). Konsekvensområden begränsas till närområdet kring olyckan. 8. Frätande ämnen En olycka kan leda till utsläpp av frätande ämnen. Vid transport av flytande frätande ämnen kan en flash-effekt uppstå som innebär risk för frätskador inom ca m från olyckan. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp orsakar normalt inte personskador mer än i det direkta närområdet kring olyckan. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor - Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet. Nedan redovisas separata bedömningar av de fem farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet: Datum: Sida: 20 av 32

21 Klass 1.1 Massexplosiva ämnen Klass 1 är uppdelad i flera olika undergrupper (riskgrupper) utifrån risk för bl.a. brand, massexplosion, splitter och kaststycken. Explosivämnen kan utgöras av bland annat ammunition, minor, fyrverkerier, bältessträckare etc. Ämnen ur riskgrupp 1.1 är sådana som kan innebära en massdetonation vilket innebär att hela lasten detonerar praktiskt taget samtidigt. Utifrån studerad statistik över farligt godstransporter (se Tabell 3.2) bedöms antalet transporter med explosivämnen vara mycket begränsat på aktuella vägavsnitt. Kartläggningen från MSB år 2006 pekar på att explosivämnen utgör mindre än 1 % av den totala transportmängden farligt gods. Enligt statistik från Trafikanalys så gäller detta även generellt på svenska vägar /18/ (andelen explosivämnen har hållit sig relativt konstant med undantag för år 2012 där statistiken pekar på att explosivämnen utgjorde nära 10 % av det totala antalet farligt godstransporter). Vid en olycka med transport av ämnen ur riskgrupp 1.1. kan en massexplosion uppstå antingen till följd av stora påkänningar eller till följd av brand som sprids till lasten. Konsekvenserna av en massexplosion är beroende av mängden som exploderar, vilket i sin tur beror av hur mycket explosivämne som transporteras. Den maximala transportmängden på väg är 16 ton massexplosivt ämne. Andelen transporter som rymmer maximal transportmängd bedöms dock vara mycket begränsad. Enligt en kartläggning som upprättades inom projektet för överdäckning av E4/E20 vid Norra Stationsområdet i Stockholm /19/ bedöms ca 95 % av alla transporter i Stockholms län rymma mindre än 2 ton. Av- och påfart E4/Uppsalavägen Förekomsten av massexplosiva ämnen på av- och påfarterna bedöms vara mycket begränsat. En eventuell olycka kan i värsta fall leda till allvarliga konsekvenser inom planområdet. Bidraget till risknivån bedöms vara begränsat men eftersom konsekvenserna vid en olycka kan bli mycket omfattande bör scenariot ändå studeras vidare i en mer detaljerad analys. Enköpingsvägen Ingen uppskattad förekomst av explosivämnen på Enköpingsvägen. Klass 2.1. Brännbara gaser Transporter med brännbara gaser är relativt vanligt förekommande, både när det gäller transport av gasflaskor och när det gäller tanktransporter. Ett litet utsläpp bedöms enbart medföra skador begränsade till närområdet och kan orsakas av läckage genom exempelvis en ventil. En större olycka kan innebära konsekvenser på upp till flera hundra meter i värsta fall. Huvudsakligen är det människor utomhus som kan skadas till följd av hög värmestrålning. Skadescenarierna kan även leda till spridning av antingen gaser eller en utvändig brand in i kringliggande bebyggelse. Av- och påfart E4/Uppsalavägen Förekomsten av brännbara gaser utgörs uppskattningsvis huvudsakligen av transporter med styckegods (gasflaskor). Tankbilar kan också förekomma på av- och påfarten. En olycka kan leda till stora konsekvenser inom planområdet. Bidraget till risknivån bedöms vara så stort att scenariot behöver studeras vidare i en detaljerad analys. Datum: Sida: 21 av 32

22 Enköpingsvägen Brännbara gaser transporteras i huvudsak i gasflaskor på Enköpingsvägen. Sannolikheten för en olycka bedöms vara låg och konsekvenserna vid en olycka relativt begränsade. Bidraget till risknivån bedöms vara litet. Scenariot bör ändå studeras vidare i en detaljerad analys. Klass 2.3. Giftiga gaser Giftiga gaser, exempelvis klorgas och ammoniak, transporteras både i tankbilar och gasflaskor. Större transporter av klor, som är en av de giftigaste gaserna som transporteras i Sverige, går normalt på järnväg medan mindre transportmängder kan ske på väg. Transporter av ammoniak och svaveldioxid sker dock både i större tankbilar och i flaskpaket. Giftig gas behöver inte antändas för att bli farlig. Den är farlig så snart den läcker ut. Beroende på vind och topografi kan gasen spridas långa sträckor och fortfarande ha dödliga koncentrationer. Vid större utsläpp kan människor både utomhus och inomhus skadas eller omkomma på upp till flera hundra meters avstånd från utsläppet. Andelen gastransporter som rymmer giftig gas bedöms vara mycket begränsad på aktuella vägar. Även nationellt så utgör giftiga gaser en mycket låg andel av det totala antalet gastransporter. Av- och påfart E4/Uppsalavägen Förekomsten av giftiga gaser är sannolikt mycket begränsad. Enligt MSB:s kartläggning för E18 norrut över bl.a. Danderyd förekom inga transporter med giftiga gaser. Sannolikheten för olycka bedöms därmed vara mycket låg. Ett eventuellt läckage kan spridas över planområdet och kan innebära konsekvenser för de som vistas inom området. Bidraget till risknivån bedöms vara begränsat. Med hänsyn till att konsekvensen av en olycka kan bli omfattande bör scenariot ändå studeras vidare i en detaljerad analys. Enköpingsvägen Ingen uppskattad förekomst av giftiga gaser på Enköpingsvägen. Klass 3. Brandfarliga vätskor Brandfarliga vätskor utgör en stor andel av det totala antalet transporter av farligt gods på Sveriges vägar. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller brandspridning in i byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom maximalt 40 meter från olycksplatsen (se tabell 4.1). Av- och påfart E4/Uppsalavägen Tankbilar med brännbara vätskor utgör den största andelen av transporter med farligt gods. Sannolikheten för olycka bedöms vara relativt hög. Konsekvenserna av en olycka är begränsade när det gäller en olycka på påfarten eftersom denna ligger 45 meter eller mer från planerad bebyggelse. Brandspridning till byggnader utmed avfarten kan dock inte uteslutas. Scenariot bör därför studeras vidare i en detaljerad analys. Enköpingsvägen Merparten av transporterna med farligt gods på Enköpingsvägen bedöms utgöras av tanktransporter med drivmedel till bensinstationer utmed vägen. Sannolikheten för olycka bedöms vara relativt hög och bidraget till risknivån likaså. Scenariot bör därför studeras i en mer detaljerad analys. Datum: Sida: 22 av 32

23 Klass 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Vissa oxiderande ämnen och organiska peroxider ur klass 5 kan, om de blandas med brännbart material bilda en blandning som kan självantända. Blandningen kan till och med innebära ett explosionsartat brandförlopp som motsvarar explosion med massexplosiva ämnen. Ett scenario som kan inträffa vid utsläpp till följd av trafikolycka är att ämnet blandas med exempelvis bensin eller motorolja från det egna fordonet. Ett större utsläpp kan vid extremt olyckliga förhållanden bilda en explosiv blandning som motsvarar ca 3 ton trotyl. Det är en mycket begränsad andel av ämnen ur klass 5 som kan leda till denna typ av kraftiga brand- och explosionsförlopp, nämligen i huvudsak ej stabiliserade väteperoxider och vattenlösningar av väteperoxider med över 60 % väteperoxid samt organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion. För att stabilisera det oxiderande ämnet blandas ofta en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in för att minska reaktionsbenägenheten. Enligt ADR-S /20/ är det inte är tillåtet att transportera väteperoxider utan flegmatiseringsmedel eller vattenlösningar med över 60 % väteperoxid på svenska vägar. Det är inte heller tillåtet att transportera ammoniumnitrat med mer än 0,2 % brännbara ämnen, utom när det utgör beståndsdel i ett ämne eller föremål i klass 1 (explosiva ämnen). Av- och påfart E4/Uppsalavägen Förekomsten av ämnen ur klass 5 på av- och påfarterna är mycket begränsad. En olycka kan dock leda till omfattande konsekvenser. Bidraget till risknivån bedöms vara relativt begränsat. Scenariot bör ändå studeras i en detaljerad analys med hänsyn till att konsekvenserna kan bli omfattande. Enköpingsvägen Ingen uppskattad förekomst av oxiderande ämnen eller organiska peroxider på Enköpingsvägen Hantering av brandfarlig vara vid Statoil Hanteringen av brandfarliga varor vid Statoil sker i form av drivmedel i cisterner och mätarskåp (pumpar) samt försäljning av gasol och spolarvätska på dunk, flaska eller i mindre förpackning. Gasolflaskor förvaras utomhus i plåtskåp. Avståndet mellan planerad bebyggelse och hanteringen inom bensinstationen är som minst ca 40 meter. Avståndet till lossningsplatsen överstiger 60 meter. Länsstyrelsen rekommenderar att ett avstånd på minst 50 meter hålls mellan bostäder och bensinstation. Bedömningen är att rekommendationen i huvudsak syftar till avståndet till lossningsplatsen eftersom läckage vid andra platser inom stationens område innebär betydligt mindre omgivningspåverkan. Krav på minsta avstånd enligt gällande föreskrifter (se tabell 1.2-4) uppfylls med god marginal för samtliga fall förutom att svårutrymda lokaler (ex. samlingslokaler, förskolor) ska uppföras minst 100 meter från skåp med förvaring av gasol. Skåpet kan uppfylla klass EI 60, vilket i sådant fall innebär att avståndet kan halveras till hälften, dvs. minst 50 meter ska hållas mellan samlingslokal och gasolskåp. Bidraget till risknivån när det gäller hanteringen av brandfarlig vara vid själva bensinstationen bedöms vara mycket begränsat. Riskkällan bedöms därför inte nödvändig att studera vidare i en detaljerad analys. Datum: Sida: 23 av 32

24 När det gäller transporter av brandfarlig vara och då främst drivmedel eller gasolflaskor till och från stationen passerar dessa på lokalgata i direkt anslutning till befintlig och planerad bebyggelse. Lokalgatan är inte klassad som transportled för farligt gods. Inga krav på skyddsavstånd finns därmed. Aktuell lokalgata är relativt vältrafikerad. Hastigheten på gatan är dock låg. Sannolikheten för att en olycka ska leda till läckage bedöms därför vara låg. Om ett läckage ändå inträffar rör det sig sannolikt om ett mindre läckage. Om läckaget antänds kan brandspridning till närliggande byggnader vara möjlig. Riskbidraget från transporter med brännbara vätskor eller gaser till och från Statoil bedöms vara begränsat. Påverkan på planerad bebyggelse vid en olycka kan dock inte uteslutas. Följande scenarier bör därför studeras i en detaljerad analys. - Olycka vid transport av brandfarlig vätska på lokalgata - Olycka med brandfarlig gas i flaska på lokalgata Urspårning på Tvärbanan På Tvärbanan förekommer spårvagnar avsedda enbart för persontransport. Olyckshändelse som kan påverka planområdet utgörs av att ett urspårat tåg lämnar spårområdet och kolliderar med människor eller byggnader. Om det blir ett hållplatsläge inom planområdet kommer avståndet till närmaste byggnad bli ca meter. Ett urspårat tåg hamnar sällan längre från spåret än en vagnslängd. Tvärbanan består av tre sammanlänkade enheter med en total längd om 30 meter. Hastigheten på banan är maximalt 80 km/tim men sannolikt betydligt lägre förbi planområdet i och med den eventuella hållplatsen. En urspårning kan medföra att de urspårade järnvägsvagnarna hamnar en bit från spåret. Huruvida personer i planområdet skadas eller ej beror på hur långt ifrån rälsen en vagn hamnar efter urspårning. Avståndet som ett tåg kan spåra ur baseras på tågets hastighet vid urspårningsögonblicket och beräknas enligt V 0,55 /21/. Vid hastigheten 80 km/tim hamnar tåget inom 11,1 meter från spåret. Beräkningsmodellen är dock baserad på tåg och inte spårvagnar vilket innebär att ett kortare avstånd är troligt för Tvärbanans tåg eftersom tågvikten är lägre än för gods- och persontåg som trafikerar vanliga järnvägssträckor samt att hastigheten förbi området är lägre. Sannolikheten för en eventuell urspårning blir mycket låg till följd av bland annat: - hastigheten genom området är mycket låg på grund av närheten till hållplats - Tvärbanan troligen utgörs av en raksträcka förbi aktuellt område Bedömningen utifrån ovanstående är att eventuella konsekvenser inom planområdet till följd av en urspårningsolycka blir små. Bidraget till risknivån bedöms vara mycket begränsat. Närheten till kontaktledningarna kan innebära förekomst av elektriska magnetfält vilket kan behöva beaktas vid planering av verksamheter i anslutning till spåret. Detta utgör dock inte någon akut olyckshändelse som är fokus i denna riskanalys. SL som äger eventuella spår kan också ha krav på skyddsavstånd för åtkomst för underhåll m m på banan. Det är vidare viktigt att beakta åtkomst för räddningstjänst vid placering av byggnader nära spårområdet då det kan vara svårt att använda deras utrustning nära kontaktledningarna. Datum: Sida: 24 av 32