STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag 0

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) REGIONALA RÄDDNINGSVERKET I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH JAKOBSTAD BILDNINGSTJÄNSTER TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK KONCERNBOLAG INVESTERINGAR

3 INLEDNING Stadsfullmäktige i Jakobstad godkände strategin för staden i december Fullmäktige slog fast en vision för Jakobstad: Jakobstad är en trivsam och växande industristad, som vi bygger tillsammans och där alla finner sin plats. Inför planeringen av verksamheten för år 2019 ger nationella och lokala mätare positiva signaler om Jakobstadsregionens utveckling. BNP i Finland förväntas växa med 3,0 % 2018, och även om finansministeriet förutspår att tillväxten mattas av mot 1,5 % under kommande år, ser den goda konjunkturen ut att fortsätta. I Jakobstad var arbetslösheten i september lägst på tio år, 6,4 %, och minskade med en tredjedel från hösten I hela Jakobstadsregionen var arbetslösheten endast 4,2 %. Stadens skatteintäkter har stigit långsamt under 2018, och både de långtidsarbetslösa och unga utan arbete är färre idag än då 2018 inleddes. Våra företag, såväl industrins stora lokomotiv och små och medelstora företag, arbetar med full kapacitet. Det finns också orosmoln. Under hösten 2018 har befolkningen minskat något, även om vi inte ännu kan säga att det handlar om en långvarig trend. Därför är det viktigt att vi under 2019 kan fortsätta arbetet med att berätta om Jakobstad och de intressanta arbetsplatserna, trivsamma bostadsmiljöerna, och det goda serviceutbudet som finns här. Det ekonomiska utrymmet är fortsättningsvis snävt för staden. Vår basservice inom socialoch hälsovården och bildningen är väl utbyggd och ska fortsätta fungera. Men de statliga besluten som försämrar kommunekonomin har fortsatt, bl a med sänkta statsandelar p g a konkurrensavtalet. Därför är möjligheterna till nya satsningar och investeringar begränsade, och de förtroendevalda tvingas till att noggrant överväga hur resurserna används. Inför 2019 finns det ändå möjlighet också till att förnya både stadens servicenät och övrig infrastruktur. Det nya, stora Alma-daghemmet ska stå klart 2019, och byggs i Fastighets Ab Ebbas regi. Den nya Språkbadsskolan ska byggas , och stå klar till höstterminen Synergierna mellan Sikören och centrum ska förbättras genom att järnvägsunderfarten föreslås byggas Osäkerheten kring organiserandet av social- och hälsovården fortsätter, men i dagsläget vet vi att staden har ansvar för verksamheten ännu åtminstone år Situationen torde klarna innan årsskiftet, då vi vet om riksdagen hinner behandla det omfattande lagpaketet. Hur som helst fortsätter staden att delta i arbetet kring ett bättre samarbete mellan vår egen social- och hälsovård och Vasa sjukvårdsdistrikt och övriga kommuner. Vi vill också hitta mer fungerande samarbetsformer för barnfamiljer och unga mellan social- och hälsovården och bildningssektorn, för att bättre stöda barns och ungas välbefinnande och förhindra utslagning. Ett bättre förebyggande arbete kan på sikt också ge ekonomiska inbesparingar. För att stöda både den trivsel och tillväxt som efterlyses i strategin har arbetet med en ny generalplan och ett uppdaterat bostadspolitiskt program inletts Arbetet fortsätter under 2019, och i båda projekten är det viktigt att vi skapar fungerande former för dialog med invånarna. Vi ska fortsätta bygga Jakobstad tillsammans. Kristina Stenman stadsdirektör 2

4 Den nya kommunallagen Enligt nya kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investeringsoch finansieringsdel. Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen (Källa: Finansministeriets ekonomiska översikt, hösten 2018) Innevarande år är på väg att bli det bästa året under den nuvarande konjunkturfasen. Den ekonomiska tillväxten i Finland avtar emellertid klart till en årlig tillväxt på cirka 1,5 % de kommande åren. På medellång sikt, , väntas den ekonomiska tillväxten återgå till en tillväxttakt som motsvarar den potentiella produktionstillväxten, det vill säga cirka en procent. Den goda ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen samt anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet bidrar till att balansera de offentliga finanserna de närmaste åren. Saldot i de offentliga finanserna vänder och uppvisar ett överskott vid decennieskiftet och skulden i förhållande till bruttonationalprodukten minskar. År 2018 förutspås Finlands BNP växa med 3,0 %. Företagens förväntningar är positiva, byggandet av storprojekt i bygginvesteringarna fortsätter och servicebranschernas försäljningsutsikter har förbättrats. I juni passerade sysselsättningstrenden läget under konjunkturtoppen 2008 och sysselsättningsgraden är nu 71,8 %. Den fortsatt starka ekonomiska tillväxten medför en höjning av antalet sysselsatta under 2018 med 2,6 % jämfört med fjolåret. Sysselsättningen fortsätter att öka snabbt under hela prognosperioden och sysselsättningsgraden stiger till 73 % under

5 År 2019 avtar den ekonomiska tillväxten till 1,7 %. Den starkaste investeringsfasen är förbi. Minskningen i bygginvesteringar är den viktigaste enskilda faktorn som bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Ökningen i privata investeringar fortsätter med stöd av omfattande investeringsprojekt. Både den höjda inkomstnivån och den förbättrade sysselsättningen stöder den privata konsumtionens tillväxt. Investeringarna i skogsindustrin syns redan i exporten. Skogsindustrins relativt låga andel av importinsatserna höjer nettoexportens tillväxteffekt. Förutom efterfrågan på produktionsfaktorer ökas importen också av den inhemska investerings- och konsumtionsefterfrågan. År 2020 ökar BNP med 1,6 %. Den privata konsumtionens tillväxt avtar ytterligare, trots att lönesumman fortsätter att öka när höjningen av inkomstnivån tilltar. Ökningen av realinkomsterna avtar emellertid när inflationen tilltar. År 2020 ökar exporten i takt med exportefterfrågan, men tillväxten är långsammare än tillväxten inom världshandeln. Höjningen av inkomstnivån tilltar 2019 till 2,6 % som en följd av de avtalsenliga löneförhöjningar som infaller under året. År 2020 påskyndar den goda ekonomiska tillväxten och återinförandet av semesterpenningen inom den offentliga sektorn höjningen av inkomstnivån ytterligare till 3,0 %. Kommunernas ekonomiska läge Överföringen av beräkningen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet till Fpa skar ner på kommunernas omkostnader (samt verksamhetsinkomster och statsandelar) år Effekten på kommunernas omkostnader var ca -700 miljoner euro. Även konkurrenskraftsavtalets effekt på kommunernas personalkostnader var ca -700 miljoner euro. Enligt statistikcentralens beräkningar sjönk kommunsektorns kostnadsnivå 2017 med 2,1 % mätt med prisindex för basservicen. Prisindexet för kommunsektorn steg emellertid under andra kvartalet 2018 med 1,7 % jämfört med föregående år. Kommunernas förtjänstnivåindex sjönk med 1,1 % under 2017 men väntas öka med 1,9 % år 2018 och med 2,0 % år Kommunförbundet : - Kommunekonomin stärktes tydligt under 2017, men det finns stora skillnader mellan kommunerna - Ökningen av lånestocken förklaras i huvudsak med ökade investeringar för sjukvårdsdistrikten - Landskaps- och vårdreformen förändrar den kommunala ekonomins strukturer Justering av kostnadsfördelningen sänker statsandelen år Kommunekonomin försvagas då ökningen av omkostnaderna försnabbas och ökningen av skatteinkomsterna mattas av - Behovet av investeringar, saneringsskulden och utökningen av service och infrastruktur i tillväxtcentrumen utmanar kommunekonomin. För att investeringar ska kunna finansieras även i fortsättningen måste kommunernas inkomstutveckling vara kraftig och utgifterna hållas under kontroll. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads driftsekonomi är fortfarande utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplanperioden

6 Målsättningar o Det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o effektivering av interna tjänster genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna i stadens serviceproduktion o speciell uppmärksamhet vid inkomsterna. Avgifter som inte är bundna till avtal eller är fastställda av staten borde justeras årligen för att undvika procentuellt stora avgiftshöjningar. o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar o under år 2019 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar o beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (Källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen) Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften inom Österbottens NTM-centrals område är i augusti igen den lägsta i fasta Finland (6,4 %). Arbetslösheten minskade med 22,5 % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Ungdomsarbetslösheten minskar fortsättningsvis i området. Andelen arbetslösa under 25 år var 19,8 % färre än för ett år sedan. Även långtidsarbetslösheten minskar. I slutet av år 2017 låg arbetslösheten i Jakobstad på 8,2 % mot 10,9 % samma tid I augusti 2018 låg arbetslösheten i Jakobstad på 7,3 %, jämfört med 9,6 % i augusti Arbetslösheten i Jakobstadsregionen låg i augusti i år på 4,8 % och i hela landet var motsvarande siffra 9,2 %, vilket är 1,8 procentenheter mindre än för ett år sedan. I augusti 2018 var totala antalet arbetslösa i Jakobstad 637 personer, och av dem var 100 personer under 25 år och 144 personer långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2019 återkomma till anslagen, ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. 5

7 Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2017/2018. Befolkningsförändringen i Jakobstad har under 2018 fram till augusti varit negativ, en minskning med 84 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick enligt Statistikcentralen till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2018 uppgår befolkningen i Jakobstad till personer. Staden Jakobstad hade under år 2017 ett födelseunderskott på -23 personer, samt även ett underskott på -116 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2017 med +154 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik, främst i samarbete med regionens övriga kommuner, av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. För att hävda sig i konkurrensen inom regionen bör staden samtidigt kunna erbjuda en kvalitativ högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostadsoch tomtpolitik. Staden arbetar målmedvetet för förbättrade trafikförbindelser och logistiklösningar. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Finansministeriets budgetproposition innehåller ändringar i beskattnings- och betalningsgrunder som påverkar den kommunala ekonomin. Kommunalskatt I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs 2019, i överensstämmelse med regeringsprogrammet, en indexjustering som motsvarar förändringen i förtjänstnivåindex. Ändringen bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 154 miljoner euro Arbetsinkomstavdraget höjs och det bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 19 miljoner euro Höjningen av grundavdraget bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 54 miljoner euro Höjningen av pensionsavdraget vid stats- och kommunalbeskattningen minskar kommunernas skatteintäkter med sammanlagt uppskattningsvis 7 miljoner euro Maximibeloppet av avdraget för bostad på arbetsorten höjs från nuvarande 250 euro till 450 euro. Åtgärden bedöms minska skatteintäkterna med ca 3 miljoner euro fr.o.m. 2019, varav kommunernas andel är 2 miljoner euro. Den avdragsgilla delen av räntorna på bostadslån minskas fortsatt i enlighet med regeringsprogrammet, så att 25 % av räntorna på bostadslån är avdragsgilla Ändringen bedöms öka intäkterna av kommunalskatten med 13 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunernas förluster av skatteinkomster fullt ut. 6

8 Samfundsskatt Bestämmelserna om begränsningen av ränteavdrag i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras vid ingången av 2019 genom en regeringsproposition som lämnas hösten Detta beräknas öka intäkterna av samfundsskatten med ca 10 miljoner euro år 2019, varav kommunernas andel är 3 miljoner euro. Åtgärden inverkar dock inte på kommunernas skatteintäkter, eftersom kommunernas andel av utdelningen av samfundsskatten sänks i motsvarande grad som skatteintäkterna ökat. Stadens skatteintäkter Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % Skatteinkomsterna är beräknade enligt nuvarande läge. De ekonomiska effekterna av den planerade social- och hälsovårds- och landskapsreformen har tillsvidare lämnats obeaktade. Statsandelar Statsandelen till kommunerna består av två delar: en statsandel för kommunal basservice (FM) och en statsandel för undervisnings- och kulturverksamhet (UKM). I samband med statsandelarna betalas också hemkommunsersättning till kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna. Ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice och statsandelsreformen trädde i kraft Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. Enligt Kommunförbundets preliminära kalkyler beviljas kommunerna sammanlagt miljoner euro i statsandelar år 2019 (8.458 miljoner år 2018). Kommunernas statsandelar minskar med 85 miljoner euro (-1,0 %, 16 /inv.) jämfört med år Statsandelen år 2019 påverkas bland annat av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (-231 miljoner euro) och kompensationen till kommunerna för skattebortfall (+224 miljoner euro). Med anledning av konkurrenskraftsavtalet skärs kommunernas statsandelar år 2019 ner med sammanlagt 497 miljoner euro (-91 /inv.). Dessutom innebär frysningen av indexhöjningarna enligt regeringsprogrammet att kommunerna går miste om 91 miljoner euro i statsandelar för kommunal basservice år Förändringen i prisindex för kommunal basservice år 2019 är 1,3 procent. Sammantaget innebär de uteblivna indexhöjningarna under regeringsperioden, dvs. åren , att statsandelen för kommunal basservice blir 243 miljoner euro mindre än vad den hade varit utan beslutet om frysta indexhöjningar. Statsandelsprocenten höjs med 0,03 procentenheter och blir 25,37 år 2019 (25,34 år 2018). 7

9 På grund av konkurrenskraftsavtalet skärs statsandelen ner två gånger. Det handlar om en extra nedskärning på 59 miljoner euro år Statsandelsnedskärningen i anknytning till effektiviseringen av den regionala specialiserade sjukvården utökas till 85 miljoner euro år 2019 och statsandelen för kommunal basservice minskas med 30 miljoner euro för finansieringen av incitamentsystemet som ska främja digitaliseringen i kommunerna. Antaganden för budget 2019 och ekonomiplan Budgetramarna för år 2019 bygger på följande antaganden: Ökningar jämfört med budgeten 2018: Personalkostnader 1,25 % Köp av tjänster 1,20 % Material och förnödenheter 1,20 % Understöd och bidrag 1,20 % Övriga verksamhetskostnader 1,20 % Verksamhetsintäkterna 1,25 % Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 1,5 % år 2020 och 1,5 % år o o o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt Kommunförbundets prognoser. Statsandelarna 2019 baseras på Kommunförbundets prognoser. Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % under planperioden De största avvikelserna jämfört med budgetramarna är en ökning med 2,9 milj. euro för social- och hälsovårdstjänster, samt bildningsnämndens ökning av nettokostnader med 0,8 milj. euro. För åren 2020 och 2021 finns intaget ett effektiveringsmål om 1,0 milj. euro/år. Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket ökar med 2,5 milj. euro jämfört med budgeten 2018 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 1,9 milj. euro jämfört med budgeten Den prehospitala vården administreras fr.o.m av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens budgeterade nettokostnader 2019 är 41,1 milj. euro. Tekniska nämndens budget påverkades redan 2017 av att städtjänster, kosthåll, fastighetsskötsel och byggande, gatuunderhåll och depåverksamhet, underhåll av parker och grönområden samt underhåll av idrottsområden överförts till Jakobstads Alerte Ab Centralen för tekniska tjänster har till denna del ändrats till beställarorganisation i och med bolagiseringen. 8

10 Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del, vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverket Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (120 2 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens verksamhetsunderstöd till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på 1,99 milj. euro och inklusive affärsverket ett underskott på 1,4 milj. euro år Investeringar I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,65 milj. euro år Avskrivningarna uppgår år 2019 till 7,0 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,85 milj. euro (avskrivningarna 5,8 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 1,8 milj. euro år Social- och hälsovårdsnämnden budgeterar inga investeringar Under år uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 8,3 8,5 milj. euro per år. Skuldbördan var 60,4 milj. euro eller euro/inv. i bokslutet Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 73,5 milj. euro eller euro/inv. år

11 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

12 RESULTATRÄKNING 11

13 12

14 FINANSIERINGSKALKYL 13

15 14

16 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Kristina Stenman Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 15

17 STADSSTYRELSEN Stadssekreterare VERKSAMHETSOMRÅDE: :Milla Kallioinen Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé är att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, medier och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktioner, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt även de politiska organen för dagvårds- och utbildningsverket och centralen för tekniska tjänster. Utöver dessa allmänna kanslifunktioner erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar ett brett spektrum av tjänster inom juridik, upphandling, dataskydd, översättning, tolkning och telefoni. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver det ansvarar stadskansliet för stadens turistinformation och marknadsföring samt för Front Office-servicen för både externa och interna kunder. Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster leder stadskansliet utvecklingen av förvaltningen, har hand om den externa kommunikationen och deltar i övriga interna och externa projekt enligt behov. Till stadskansliet hör även IT-enheten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med anledning av den ekonomiska situationen och den förändrade verksamhetsmiljön inom kommunsektorn har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats inom alla sektorer, inklusive stadskansliet, för att skära ner kostnaderna. Turistbyrån slogs i sin helhet samman med stadskansliet redan tidigare. Det här förbättrade och effektiverade allokeringen av turism- och marknadsföringsresurserna till rätt ändamål. Ytterligare har under 2018 en kommunikatör anställts för fast arbetsförhållande och stadskansliets kundbetjäning, dvs. Front Office-verksamheten placerades i sin helhet vid stadskansliet. Under 2019 förväntas inga förändringar ske i verksamhetsmiljön. 16

18 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Utveckling av stadens marknadsföring och turistinformation samt åtgärder för att öka stadens synlighet. Aktiv evenemangstad. Aktiva marknadsföringsoch reklamåtgärder under året. Aktiva marknadsföringsåtgärder ska riktas till näringslivet och industrin i syfte att få nya företag att etablera sig i staden. Målsättningen är årligen sex stycken evenemang som når över den nationella nyhetströskeln. Sätten att förverkliga är i huvudsak marknadsföringstillfällen och olika marknadsförings- och kommunikationskanaler. Samarbete med Concordia och föreningar som verkar i staden. Regional marknadsföring och turismmarknadsföring hör till Concordias ansvarsområden. Stadssekreteraren har huvudansvaret. Turism- och marknadsföringsplaneraren och kommunikatören har delansvar. 2. Produktion av tjänster Kollektivtrafik (intern och extern) Vippare, Bennäs tågstation och flygfältet Nuvarande servicenivå Köptjänster Koordinatorn 17

19 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Utveckling av invånarnas delaktighet Målsättningen är att under 2019 ta i bruk ett delaktighetssystem för invånare och andra samarbetsparter. Anskaffning av delaktighetssystem och plan för ibruktagande. Systematisk insamling av feedback och respons på feedback. Övriga möten med invånare. Stadssekreteraren, kommunikatören och koordinatorn. 18

20 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Pålitlig och snabb ärendehantering En realistisk ambitionsnivå är att inkomna ärenden registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs omedelbart. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/ registratorn har ett delansvar. 2. Produktion av tjänster Stadshusets Front Officeverksamhet och kansli- och växeltjänster. Personalen erbjuder kunderna sakkunnig och vänlig betjäning på tre språk (finska, svenska och engelska). Den nuvarande personalen förverkligar och får utbildning speciellt i användningen av moderna verktyg. Personal med kundtjänstuppgifter. 19

21 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Mångsidig och aktiv kommunikation Staden håller aktivt kontakt med sina kunder och sköter informationsverksamhete n kundvänligt och tydligt genom att använda olika medium, pressmeddelanden, hemsidor, sociala medier mm. Kommunikationen sker i enlighet med informationsoch kommunikationsplanen. Stadssekreteraren och kommunikatören. Statistik över åtgärder och förverkligande. 20

22 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Offentliga upphandlingar. Ekonomiskt och juridiskt hållbara upphandlingar. Upphandlingarna görs i samarbete mellan upphandlingsenheten och förvaltningsenheterna och koncernbolagen. Upphandlingsenheten fungerar som rådgivande och koordinerande organ. Stadssekreteraren och koordinatorn. 21

23 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 19,5 26, IT-chef : Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samarbetsförhandlingar har ingåtts med 2M-IT och Mico-Botnia angående kommande överlåtelser av rörelse för produktionen av IT-tjänster. Staden Jakobstad deltar aktivt i Kommunförbundets projekt Digitalisering i framtidens kommun genom att aktivt delta i styrgruppens verksamhet. Centralen för tekniska tjänster har tagit i bruk ett elektroniskt ärendehanteringssystem för mottagning och behandling av tillståndsärenden. 22

24 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Användarvänligheten i datasystem som används i förvaltningsenheterna. Med undantag för planerade driftavbrott är datasystemen alltid användbara. IT-enheten upprätthåller datasystemen med samarbetsparterna och försäkrar att systemens kapacitet och dataskydd är tidsenliga. IT-enheten 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Det elektroniska ärendehanteringssystemet och servicekanalerna är användarsäkra och deras tillgänglighet är god. Störningsfri elektronisk ärendebehandling och störningsfria servicekanaler. IT-enheten upprätthåller systemens skydd och datasäkerhet på en bra nationell nivå tillsammans med sitt partnernätverk. IT-enheten 23

25 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken Motiveringar IT-enhetens personal består av IT-chefen, två IT-planerare, en mikrostödperson och en utvecklingskoordinator. Personaldirektör : Eva-Maria Emet VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Personalbyrån handhar stadens personaladministration, löneräkning, arbetarskydd, arbetsvälmående, integrationsverksamhet och sysselsättningsverksamhet. Personalbyrån fungerar som kansli för stadsstyrelsens personalsektion och handhar personalsektionens berednings- och verkställighetsuppgifter. Staden Jakobstad som arbetsgivare har som målsättning att vara en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en kunnig och välmående och motiverad personal. Vi vill skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare har samma förutsättningar att utvecklas och prestera, där diversitet och oliktänkande ses som något positivt och överensstämmer med den mångfald som återfinns hos stadsinvånarna. Vi vill skapa en arbetsmiljö där medarbetarna välkomnar nya med en positiv attityd. Arbetarskyddets verksamhet är viktigt i förhållandet till arbetsmiljön. Arbetarskyddets målsättning är att upprätthålla och utveckla en trygg och hälsosam arbetsmiljö samt trygga och hälsosamma arbetsmetoder. En fungerande arbetarskyddsverksamhet kräver målmedvetna satsningar för att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena och för att trygga och upprätthålla de anställdas arbetsförmåga. Sysselsättningsenheten handhar koordineringen av verksamheten för långtidsarbetslösa. Målsättningen är att hitta lämpligt arbete, utbildning eller annan långvarig lösning till arbetslösheten. Verksamheten består av arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte, sektorövergripande samservice som främjar sysselsättning samt Snickeriverksamheten. Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte strävar till att förbättra klientens förutsättningar att ta emot arbete, öka klientens välbefinnande och livshantering. Den sektorövergripande samserviceverksamhetens målsättningar är att främja klientens möjligheter till sysselsättning, sökandet till utbildning, upprätthållandet av yrkeskompetens och arbetsförmåga samt att främja rehabiliteringen och en aktiv inställning till livet. Den sektorövergripande samserviceverksamheten är gemensam för Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Snickeriverksamheten är stadens egen integrerade verksamhet för arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Målsättningen är att verksamheten ska vara en språngbräda vidare till utbildning, läroavtal, lönestöd eller arbete för klienterna. 24

26 Integrationsenhetens målsättning är att på bästa sätt medverka till att alla nyanlända invandrare erbjuds möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Integrationsenheten arbetar helhetsinriktat med invandrarfrågor, oberoende invandrarorsak, den samordnar kommunens mottagande och integration av invandrare i samverkan med arbetsförmedlingen, kommunernas verksamheter och med andra lokala och regionala aktörer. Verksamheten är gemensam för kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En uppdaterad personalstrategi har uppgjorts. År 2019 fortsätter arbetet med implementering av personalstrategin för varje medarbetare. Arbetsvälmåendet är en högt prioriterad fråga. Sjukfrånvaron är fortfarande ett allvarligt orosmoment, men här kan vi se en positiv förändring, det går åt rätt håll. Olika intensifierade insatser för att öka arbetshälsan och arbetsvälmåendet och minska sjukfrånvaron fortsätter i enlighet med uppgjord plan. År 2018 har en arbetsvälmåendekoordinator anställts och på detta sätt intensifierar vi planeringen och systematiken kring koordineringen och uppföljningen av åtgärder. Ett led i att öka arbetsvälmåendet är att 2019 komplettera de anställdas motionsförmån med en kulturförmån. Stadsstyrelsen beslöt att utreda en överföring av ekonomi- och personalförvalningstjänsterna till Mico Botnia Ab. En överföring av stödtjänstfunktionerna för löneräkningsfunktionerna planeras i sin helhet från och med Följande personalförvaltningstjänster överförs: Löneräkning *Räkning och utbetalning av löner *Behandling av Fpa-ersättningar och olycksfallsförsäkringsavgifter *Konteringar, statistik och årsrapportering till myndigheter *Grundrapportering *Löne- och tjänsteintyg *Kundservice och grundinformering Hantering av anställningsförhållanden Gällande integrationsarbetet krävs inkommande år arbete i förhållande till den planerade landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen. Arbetet inleddes redan år 2015 med en omorganisering av verksamheten och arbetet fortsätter. Det ESF-finansierade projektet "En bra start i Österbotten" avslutas 2018 och integrationsportens verksamhet fortsätter 2019 som en del av integrationsenheten. För har AMIF-finansiering sökts för ett projekt, vars målsättning är att utveckla ett kunskapscenter för flyktingar som utsatts för krigstrauman och tortyr. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan integrationsenheten och social- och hälsovården. Den planerade landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer högst sannolikt att påverka kommunernas roll i förhållande till sysselsättningsansvaret gällande långtidsarbetslösa. Konsekvenserna i sin helhet är inte ännu kartlagda, men under 2019 kommer vi att med framförhållning förbereda de eventuella förändringar de kan medföra för staden i rollen som upprätthållare och koordinerare av sysselsättningstjänsterna. Sysselsättningsläget har utvecklats positivt under Arbetslösheten har minskat, vilket har haft omedelbara effekter i form av en minskning av kostnaderna för stadens delfinansiering av arbetsmarknadsstödet. Grundmålsättningen för 2019 är dock att ytterligare öka aktiveringsmöjligheterna och söka nya sysselsättningsmöjligheter för de långtidsarbetslösa. En pilotering med korta arbetslivsorienterande kurser har verkställts i samarbete med Työväenopisto under Resultatet har varit positivt och avsikten är att kurserna fortsätter "Stöd i vardagen" är an annan form av aktiverande verksamhet som piloterats 2018 i samarbete med äldreomsorgen. Verksamhetens syfte har varit att aktivera långtidsarbetslösa med en meningsfull sysselsättning och samtidigt stöda äldres hemmeboende. Verksamheten fortsätter Stadens egen rehabiliterande verksamhet, Snickeriverksamheten, ökar sina platser till 35 klientplatser år Möjligheterna för långtidsarbetslösa att få anställning på lönestöd vid staden fortsätter. 25

27 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster PERSONALFRÅGOR Ändamålsenliga HR-processer, professionell service och smidigt samarbete - i rätt tid Tydliga processbeskrivningar i förhållande till HR-ansvar och förmannaansvar Kartläggning av ansvarsmatris. Utveckling av elektronisk kommunikationen mellan förmän och HR (HRprogram) Personaldir. Uppföljning av nyckeltal Fastställa nyckeltal för alla ansvarsområden inom personaladministrationen Rapportering till personalsektionen Personaldir. 6. Personalpolitik Motiverat, kunnigt och engagerat ledarskap Motiverad, kunnig och engagerad personal Hälsosamma och trygga Kartläggning av förmännens psykosociala riskfaktorer. Stöd i förändringsledarskap. Aktiv informationssökning och att möjliggöra delaktighet. Förmanspasset fortsätter enl. plan, temat 2019 är psykosocial arbetsmiljö. "Stora förmansdagen" 2 gånger per år Utvecklingssamtal årligen Arbetsvälmåendeenkät vart annat år Personaldir. Arbetsvälmående -koordinator Arb.skyddschef Förmän Personaldir. Arbetsvälmående -koordinator 26

28 arbetsmiljöer Aktivt samarbete mellan arbetarskydd, FTGHV och andra samarbetsaktörer i fråga om ergonomi, inomhusluft och arbetshälsofrågor. Årliga rikskartläggningar, ibruktagning av elektroniskt riskkartläggningsprogram (Laatuportti) Arb.skyddchef All ny personal introduceras utifrån gemensamt introduktionspaket. Alla medarbetare har tagit del av den uppdaterade personalstrategin och kan omsätta den i sitt arbete. Ändamålsenlig fortbildning för att stöda kompetens och utveckling Effektiva, riktade insatser för att stöda välbefinnande i enl. med uppgjord arbetsvälmåendeplan. Systematisk utvärdering av riktade insatser. Introduktion till nyanställda på enheterna. Utvecklande av en gemensam introduktionsguide/ checklista, som används vid introduktion. "Ny på staden Jakobstad", gemensamt intro-tillfälle för nyanställda, ordnas 1- gånger per år. Implementeringsprocess av personalstrategin med start för förmännen och beskrivning av processen om hur den implementeras och omsätts i vardagligt arbete bland alla medarbetare. Systematiska fortbildningsplaner Ibruktagning av nationella nyckeltal (KEVA). Fortsatt samarbete med sakkunniga (FTGHV och Förmän Personaldir. Personaldir. Förmän Personaldir Arbetsvälmående -koordinator Arb.skyddschef 27

29 HR referensgruppen fortsätter sitt arbete att koordinera och synkronisera personal- och HR-ärenden utifrån en strukturerad, målinriktad och gemensam personalpolitik som beaktar likabehandling och rättvisa. Stöda frisknärvaro och förebygga sjukfrånvaro. Focus på "tidigt stöd" av arbetsförmågan, uppdatera "Tidigt stöd modellen". Skapa en intern arbetsmarknad med smidiga processer för arbetscirkulation, omplacering och utbildning via läroavtal, för att kunna bemöta behovet av rörlighet av personal mellan stadens enheter KEVA för planering och utvärdering). Utveckling av fungerande processer för "tidigt stöd" av arbetsförmågan. Deltagande i KEVAnätverk för utvecklande av tidigt stöd vid sänkt arbetshälsa, implementering för förmän och medarbetare. Uppgörande av en systematisk processhantering (anvisningar) och uppföljning. Klargörande av roll och ansvar, beskrivning av processer: HR-referensgruppens månatliga möten i en central roll vid koordinering av "interna arbetsmarknaden". Personaldir. Arbetsvälmående -koordinator Personaldir. Arbetsvälmående -koordinator 28

30 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster SYSSELSÄTTNINGSFRÅGOR Meningsfulla, effektiva sysselsättande aktiveringsåtgärder för långtidsarbetslösa som strävar till fortsatt sysselsättning Multiprofessionellt samarbete för smidiga processer Aktiveringsgraden över målsättningen för landsnivå Minska på stadens delfinansiering av arbetsmarknadsstödet Smidigt samarbete med involverade aktörer (sysselsättningsenheten, TE-byrån, Fpa, socialomsorgen, hälsovården) Erbjuda olika former av aktiveringsåtgärder samt öka antalet platser vb: Inom staden: Lönestöd Läroavtal Snickeriverksamheten "Stöd i vardagen" "Startti gruppen" Rehabiliterande verksamhet hos föreningar, stiftelser, församlingen, staten "Multiprofessionella mottagningsutrymmen" Nätverksmöten Personaldir., personalen på sysselsättningsenheten och Snickeriet Förmannen Sysselsättningsenheten 29

31 INTEGRATIONSFRÅGOR Ändamålsenliga professionella och smidiga processer, i samarbete - i rätt tid. Stöda etablering i kommunen Mottagning av kvot- och asylflyktingar i enlighet med beslut Professionella och tillräckliga resurser i förhållande till behov Effektiverade sysselsättningsstigar Enheten sakkunig i integrationsfrågor, internt och externt Multiprofessionellt samarbete Smidiga servicekedjor för nyinflyttade Gemensam mottagning för kommunerna på totalt 100 kvotflyktingar, placering av asylflyktingar efter beviljat uppehållstillstånd och kommunplats 140 klienter/handledarpar Öka sysselsättning bland invandrare över landsnivå Användning av digitala verktyg Information/ kommunikation i förhållande till kommuninvånare, samarbetsparter ss småbarnspedagogiken, skola, hälso- och sjukvården Klientplaner, uppföljning Nätverksmöten Integrationsporten Integrationsportens verksamhet Kartläggningar, uppgörande och utvärdering av klient- /integrationsplaner Planerad och överenskommen fördelning av kvotflyktingar mellan samarbetskommunerna Kommunplatser beviljas efter behov Uppföljning av antal klienter/par Kundrespons/enkäter Integrationskoordinatorn Integrationskoordinatorn Integrationskoordinatorn Integrationskoordinatorn Integrationskoordinatorn Integrations- 30

32 Multikulturella mötesplatser Ökat deltagande i föreningsliv, motions- och fritidsaktiviteter över kulturgränserna Invandrarnätverk Integrationsportens info och service Servicehandledarens arbete med ansvar för invandrares sysselsättningsstigar koordinatorn Frivilligverksamhet inom tredje sektorn, församlingar och, vänverksamhet som stöd för integration 31

33 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Balans mellan kostnader och utgifter Enhetens kostnader står i förhållande till kalkylerade ersättningar och ersättningar för tolkkostnader Kalkylerade kostnader enligt förverkligad utbetalning Regelbunden ansökan av tolkkostnader/kvartal och specialavtalskostnader 1 gång per år retroaktivt Integrationskoordinatorn Verksamhetsutveckling Möjliggöra utveckling av verksamheten via projekt Aktiv framförhållning till utvecklingsbehov och projektfinansieringsmöjli gheter via projekt 32

34 NYCKELTAL Prestationer PERSONALFRÅGOR Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP - 21 Förverkligade 100 % 100 % 100 % utvecklingssamtal Arbets- 3 välmåendeindex Anv.-% av motion- och 77 % 77 % 77 % kulturförmån Sjukfrånvaro 15,7 17,1 16,8 15, Sjukpensioneringar/år Olycksfall på arbetsplatsen/år SYSSELSÄTTNINGSFRÅGOR Aktiverade sysselsatta Sysselsättningsgrad, % 75 % Delfinansiering av arbetsmarknadsstöd, Antal platser rehabiliterande arbetsstöd, totalt, medeltal/mån INTEGRATIONSFRÅGOR Mottagna kvotflyktingar 17/47 12/41 23/103 20/100 20/100 20/100 20/100 Jakobstad/hela samarbetsområdet Beviljade kommunplatser, Asyl Kalkylerade ersättningar av staten Besökare vid integrationsporten Årsverken 26,6 27,32 34,1 34,33 37,1 33

35 Stadskamrer : Jonny Wallsten VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stadsstyrelsen beslöt att utreda en överföring av ekonomi- och personalförvaltningstjänster till Mico Botnia Ab. Utgångspunkten för överföringen av ekonomiförvaltningstjänster var följande: Ekonomiförvaltningstjänster som kan överföras: - inköpsfakturor och inköpsreskontra - försäljningsfakturering, försäljningsreskontra och inkasso - bokföring och bokslut - koncernbokslut. En överföring av stödtjänstfunktionerna för löneräkningsfunktionernas planeras i sin helhet från , medan överföringen av ekonomifunktionerna kunde ske stegvis på grund av att faktureringen idag delvis utförs av enheterna. Överföringen av bokföring och inköpsreskontran är dock möjlig med samma tidtabell som lönefunktionerna. Efter överlåtelsen skulle staden fortfarande ansvara för följande ekonomifunktioner: - budgetering och budgetplanering - uppföljning och prognostisering - finansiella tjänster - kostnadsredovisning och stöd - rapportering till ledningen - övriga experttjänster. 34

36 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Delårsrapporternas träffsäkerhet på nämndnivå Delårsrapport 1: 98 % Delårsrapport 2: 99 % Systematisk uppföljning av intäkter och kostnader Stadskamreren och ekonomicheferna 35

37 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 20,34 19,6 18, Motiveringar En möjlig överföring av serviceproduktion till Mico Botnia Ab har inte beaktats i årsverkena. 36

38 CENTRALVALNÄMNDEN Centralvalnämnden : Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Riksdagsval förrättas och val till Europaparlamentet förrättas Eventuellt förrättas även landskapsval samtidigt som Europaparlamentsvalet. 37

39 REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämnden : Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Revisionsnämnden övervakar att skyldigheten enligt kommunallagens 84 att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden tillkännager redogörelserna för fullmäktige. Kommunen ska föra ett offentligt register över bindningarna i det allmänna datanätet. Från och med 2017 utvärderar revisionsnämnden hur målen som fullmäktige satt upp förverkligats i hela kommunkoncernen. 38

40 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2019 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar att nettokostnaden i budgeten för 2019 är 1,8 milj. euro högre än bokslutet för Social- och hälsovårdsverkets kostnader ökar med 0,8 milj. euro jämfört med bokslutet för 2017 och 2,5 milj. euro jämfört med budgeten för Vasa sjukvårdsdistrikts andel ökar med 1,6 milj. euro jämfört med bokslutet för 2017 och 1,9 milj. euro jämfört med budgeten för

41 40

42 REGIONALA RÄDDNINGSVERKET I MELLERSTA ÖSTERBOTTEN OCH JAKOBSTAD Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen (379/2011) och ekonomioch verksamhetsplanen grundar sig på servicenivåbeslutet som träder i kraft , i vilken man definierar funktionsförmågan och nödvändiga resurser för serviceproduktionen. Utöver det sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade prehospitala akutsjukvården, som Vasa sjukvårdsdistrikt har ansvar för att ordna, i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter. Mål att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor. att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn. att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor som kräver räddningsinsatser. att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället. att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalen om prehospital akutsjukvård (prehospital akutsjukvård och första delvård). De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor. BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN DRIFTSEKONOMIN 2019 (Jakobstad och Larsmo) Den beredskap för räddningsverksamheten som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis med personal i huvudsyssla och delvis med personal i bisyssla. Budgetförslaget för år 2019 är 41,2 % större än budgeten för år Ändringen beror på inkludering av hyreskostnaderna för alla fyra brandstationer på Jakobstads och Larsmos område i räddningsverkets ekonomi. Kostnadseffekten är ändå 0 euro eftersom motsvarande kostnader till sitt fulla belopp återgår till staden. Inkludering av hyreskostnaderna i budgeten innebär att utrymmeskostnaderna görs transparenta och man förbereder sig för en eventuell överföring av utrymmen till landskapens administration då landskaps- och vårdreformen förverkligas. Ökningen av köptjänster inom driftsekonomin består av ibruktagning av säkerhetsnätet under budgetåret 2019 och i detta sammanhang blir utrustningen en köptjänst på nationellt plan, vilket gör att utrustningen som ägs kommer att minska under de kommande åren. I övrigt är driftsekonomins tillväxt 0 % med undantag av personalkostnaderna, där tillväxten enligt avtalen är 2,9 %. INVESTERINGSDEL 2019 Investeringsdelen innehåller enligt räddningsnämndens förslag anskaffning av materiel till brandstationerna på staden Jakobstads och Larsmo kommuns område. 41

43 42

44 BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Motions- och idrottsverksamhet 43

45 Bildningsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Jan Levander Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Bildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande småbarnspedagogik och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under hösten 2018 rekryteras en ny chef för småbarnspedagogiken. Målsättningen är att den nya chefen tillträder senast vid årsskiftet Bildningens förvaltning deltar under hösten 2018 och 2019 i ett utvecklingsprojekt, Framtidsdalen, där avsikten är att uppgöra en ny utvecklingsplan för hela sektorn. I projektet deltar kommuner från hela Svenskfinland. 44

46 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Uppgörande av utvecklingsplan för bildningen i Jakobstad Förbättra planeringen av marknadsföringen för bildningssektorn och sålunda höja imagen Staden deltar i projektet Framtidsdalen. En ny utvecklingsplan utarbetas inom projektet. Bildningsdirektören 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Antalet tjänster som kan skötas digitalt Anmälningar till småbarnspedagogik och elevintagningen till bildningen sköts helt digitalt Digitala verktyg, program införskaffas alternativt förbättras Bildningsdirektören 45

47 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 5. Ägarpolitik Genomgång av serviceavtal Processen med serviceavtal ska ske smidigt och inom givna tidsramar. Regelbundna förhandlingar förs. Bildningsdirektör. 4. VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Antalet genomförda informationstillfällen/ informationskanaler till invånarna, digitalt eller personliga möten. Öka informationen till invånarna och förbättra påverkningsmöjligheterna. Användning av sociala medier och/eller diskussionstillfällen....text... 46

48 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 8 7, ,6 9,6 9,6 Bildningsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Jan Levander Förskoleundervisning, skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Bildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ruusulehto skola upphörde med sin verksamhet vid vårterminens slut Eleverna har i huvudsak flyttat till Länsinummi skola. En del elever valde Itälä skola. I Ruusulehto fastighet verkar istället Resursskolan fr.o.m Alla elever i åk 6 går nu i Oxhamns respektive Etelänummi skola. Förskoleverksamheten ordnas fortsättningsvis i alla skolor förutom i Vestersundsby skola, som detta läsår saknar förskolegrupp. Morgonverksamheten för skolelever ordnas på alla skolor. Eftermiddagsverksamheten ordnas i år av församlingen och Folkhälsan. Språkbadskolan är den enda skolan som har en egen grupp för eftermiddagsverksamhet. Inom den grundläggande utbildningen är planeringen av språkbadsskolan nästan klar. Projektet går ut på offert i slutet av 2018 och byggstarten är planerad till början av Under läsåret har vi igen flera grupper med förberedande undervisning för invandrare. Grupper finns under läsåret på Itälä, Lagmans och Oxhamns skolor. Hemspråksundervisning ordnas på många olika språk. Den klart största gruppen för närvarande är barn som har arabiska som hemspråk. 47

49 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 4. Livsmiljö Antal födda i Jakobstad Jämförelse med medelnivå av födda i finländska kommuner Statistik. Bildningsdirektören. 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Enkät till vårdnadshavarna om servicens kvalitet. På en skala från 1-5 uppnå nivå 4. Enkät skickas ut under året. Bildningsdirektören 48

50 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Kostnaderna per elev/studerande inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet Ligga på medelnivå i landet. Officiell statistik. Bildningsdirektören 4. VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 4. Livsmiljö Gruppstorlekar inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Medelnivå i regionen. Statistikjämförelse med grannkommunerna. Skoldirektören. 49

51 NYCKELTAL Prestationer...text.. Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken

52 Chef för småbarnspedagogiken :Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Småbarnspedagogik VERKSAMHETSIDÉ Småbarnspedagogiken arbetar tillsammans med stadens övriga organisation för att göra Jakobstad till Barnens stad. Detta uppnås genom att forma en småbarnspedagogik som utgående från riksomfattande planer är mångsidig och kvalitativ. Detta uppnås genom att - bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en pedagogiskt fungerande helhet. - i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som vårdnadshavarna ställer - erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning. - aktivt föra fram barnens sak inom stadens organisation. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft Den tidigare lagen var ett lapptäcke med kompletteringar från många andra lagar. Nu finns allting i en och samma lag och banden till socialvården har slutligt kapats. Behörighetsvillkoren inom småbarnspedagogiken har förändrats och personalens utbildningsnivå höjs. Förändringarna har en lång övergångstid och träder i kraft Lagen har även kompletterats med statsrådets förordning 753/2018. I lagen stipuleras också en informationsresurs inom småbarnspedagogiken (VARDA), vilket kommer att påverka det administrativa arbetet inom småbarnspedagogiken under de närmsta åren. Ansökningsförfarandet till småbarnspedagogiken kommer även att förnyas på grund av VARDA. Ett utvecklingsarbete tillsammans med programleverantören har skett under året och det nya ansökningsförfarandet är planerat att tas i bruk nästa år. Implementeringen av Planen för småbarnspedagogik kommer att fortsätta. Utbildningsstyrelsen har även meddelat att en revidering av planen kommer att göras , främst på grund av den nya lagen om småbarnspedagogik som trätt i kraft. Detta innebär att även kommunens plan för småbarnspedagogik kommer att revideras under Under 2019 kommer verksamhetsförutsättningarna för småbarnspedagogiken att förändras radikalt i och med byggandet och färdigställandet av det nya daghemmet Alma hösten Därmed stängs daghemmen Viktoria, Nordmans och Tomteboavdelningarna. Detta innebär att en totalrevidering av småbarnspedagogikens verksamhetspunkter måste göras. Språkbadsdaghemmets placering kommer i det sammanhanget även att diskuteras. Daghemmet Alma byggs av Fastighets AB Ebba och bildningsnämnden hyr fastigheten. 51

53 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Ansökningsförfarandet till småbarnspedagogiken utvecklas och förenklas inom organisationen En minskning av pappershanteringen med 50 % Utveckla användningen av Suomi.fi-tjänsten Chefen för småbarnspedagogik 52

54 Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP - 21 vårddagar, daghem vårddagar, familjedagvården 1 6-åringar åringar i småbarnsped.verks. 66,4% 62,7% 58% 67% % Barn daghem Barn familjedagvård Barn förskol.eft Årsverken

55 Rektor VERKSAMHETSOMRÅDE: : Peter Roos Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Jakobstadsnejdens musikinstitut ger grundläggande konstundervisning i musik enligt fördjupad lärokurs och inom dans, teater- och bildkonst enligt allmän lärokurs. Till musikinstitutets verksamhet hör Jakobstads sinfonietta, vars uppgift bl.a. är att fungera som utbildningsorkester för studerande vid Musikhuset i Jakobstad, upprätthålla Jakobstads konsertserie genom samarbeten, egna konserter och produktionskonserter samt att arrangera den internationella kammarmusikfestivalen RUSK. Gemensamt för musikinstitutets verksamheter är samarbeten med daghem, grundskolor, nejdens övriga kulturinstitutioner och föreningar. Musikinstitutet ska även upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Verksamheten riktar sig till nejdens barn och ungdomar och skapar för eleverna förutsättningar för ett gott förhållande till konst och musik, ett livslångt konst- och musikintresse samt ger färdigheter för yrkesinriktade studier i de olika konstområdena. Därtill finns möjlighet för vuxna att studera vid musikinstitutets öppna avdelning enligt mål de själva uppgör tillsammans med läraren. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Musikinstitutet tog från och med höstterminen 2018 i bruk nya läroplaner för alla fyra linjer. Läroplanerna utarbetades under läsåret och uppgjordes på grunder givna av utbildningsstyrelsen. Planerna innebär stora förändringar, vilka genomförs under läsåren och Administrationen tog i bruk elevadministrationsverktyget EEPOS från och med 2018 och lärarkollegiet från och med höstterminen Under 2019 tas alla funktioner i bruk och därmed ska institutet bli papperslöst. För detta arrangeras även kontinuerligt fortbildning för personalen. Även inom undervisningen ska framöver allt mer digitala hjälpmedel användas, vilka införskaffas med stöd från utbildningsstyrelsen. I stödpaketet ingår även fortbildning för personalen. Dans och teaterkonst verkar numera i det relativt nya utrymmet Black Box i Campus Allegro. Under kommande läsår utarbetas rutiner för att yrkesutbildningen och musikinstitutet ska samarbeta om utrymmet på bästa sätt för allas väl. Arbetet för att få statsstöd genom fördjupad lärokurs för bildkonst fortsätter och målet är att ansökan lämnas in under 2019 och gäller de kommuner som visat intresse för denna verksamhet. Bildkonstlinjen verkar numera i nya ändamålsenliga och kostnadseffektiva utrymmen i Campus Allegro. Efter några år med tillfälliga lösningar ska musikinstitutet under kommande år utreda och finna en hållbar och bestående lösning för de biträdande rektorsuppgifterna. Eftersom Jakobstadsnejdens musikinstitut som namn inte längre beskriver verksamheten har arbetet med att förnya namnet inletts och målet är att presentera ett nytt namn under

56 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Ett brett utbud av undervisning i olika instrument Öka antalet elever med ovanligare instrument i JMI. Information, konserter, samarbeten med fonder, skolor och förskolor rektor 2. Produktion av tjänster Effektiv användning av resurser inom gruppundervisning Höja antalet studerande speciellt i finskspråkig gruppundervisning (allmän lärokurs) Information, samarbeten med skolor och förskolor rektor 55

57 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 6. Personalpolitik Öka genomskinligheten i och medvetenheten om musikinstitutets verksamhet Den nya läroplanen och elevadministrationsprogra mmet i bruk till alla delar under Fortbildning av personal samt uppföljning av genomförandet av ibruktagandet rektor samt studiehandledare 2. Produktion av tjänster Ökad publikmängd samt synlighet lokalt, nationellt och internationellt under kammarmusikfestivalen RUSK En positiv utveckling i antalet åhörare samt synlighet för festivalen och därmed utbildningarna i Campus Allegro. Information, reklam, förankring, samarbeten och bibehållen kvalitet på festivalen rektor tillsammans med producent 56

58 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Genomföra det antal undervisningstimmar som krävs för bibehållet statsunderstöd Genomföra minst veckotimmar per läsår Använda existerande resurser så effektivt som möjligt för att genomföra statsunderstödstimmarna rektor 2. Produktion av tjänster Fungerande instrumentpark och tillräckligt antal instrument för uthyrning till elever Anpassa instrumentparken till rådande behov och höja instrumentens kondition från svagt till nöjaktigt Söka medel för att genomföra service på existerande instrument, införskaffa nya instrument. Avyttra instrument som inte används effektivt/är obehövliga eller i för dåligt skick. rektor 57

59 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 2. Produktion av tjänster Individanpassad undervisning som stöder elevernas intresseområden Ta den nya läroplanen i bruk till alla delar Stöda och fortbilda personalen till att omfatta nya läroplanen och dess möjligheter rektor --- Välj utvecklingsområde --- Intressant programutbud av hög kvalité, Jakobstads konsertserie Samordna ett intressant programutbud för Jakobstads konsertserie Samarbeten med andra aktörer samt egna konserter och produktionskonserter rektor samt intendent 58

60 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 21,86 21, ,07 24,07 23,57 23,07 Motiveringar Årsverken stiger med ett fram till vårterminen 2020 i och med ett projekt inom ordkonst som till största del har extern finansiering. 59

61 Rektor : Anders Wingren VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Arbis ska skapa kurser, Onsdags Event, föreläsningar och helgevent där kunden får nya kunskaper, kan förkovra sig, få nya upplevelser och förverkliga sina drömmar. Arbis ska bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Arbis verkar för en meningsfull och aktiv fritid för många olika målgrupper. Arbis ska finnas nära kunden och lyssna på kundens önskemål. Institutet har omfattande kursverksamhet också i Larsmo. I Larsmo ska Arbis verksamhet kunna utökas. Arbis har en ny yogasal. I den ska yoga, dans och lugnare motionsformer kunna verka och utvecklas samt ge oss en modern image i tiden. Våra Onsdags Event ska erbjuda spännande och intressanta föreläsningar som lockar publik från ett större geografiskt område. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbis verkar i utrymmen i Strengbergshuset våning 4. En timlärartjänst på Arbis är tillsvidare obesatt. Onsdags Eventen, yogasalen och helgeventen gör att Arbis får en större synlighet i staden och att personalen jobbar mera flexibelt i uppgifter och tidpunkter. Våra Onsdags Event ska erbjuda spännande och intressanta föreläsningar som lockar publik från ett större geografiskt område. I Larsmo ska Arbis verksamhet kunna utökas. I planen och budgeten för nästa år ligger att ta i bruk nya undervisningsutrymmen i Strengbergshuset, våningen under vårt kontorsutrymme. Arbis verksamhet i Tobaksmagasinet skulle då flytta till Strengbergs. 60

62 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Att inom ramen för budgeten genomföra lektioner lektioner Stort utbud av kurser, event och föreläsningar Rektor Statistik över timmar. 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Att kunna betjäna kursdeltagare Bra kurs- och föreläsningsutbud Rektor Statistik från kurser 3. Kommuninvåndarnas påverkningsmöjligheter välfär Nöjda kursdeltagare Mycket bra. Vitsord 4 (skala 1-5) Ett bra kurs-, event- och föreläsningsutbud Rektor Kursutvärderingar bland deltagarna 61

63 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Budget i balans Att hålla budgetramarna med tillägg för lagstadgade löneförhöjningar Lyckas med vårt kursutbud Rektor Bokslut 4. VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Bättre liv för kursdeltagare genom Arbiskurser I mätningar att våra kunder ger medel på 4 poäng på skala 1-5 om deras liv blivit bättre genom att gå på Arbiskurs Bra kurser, duktiga lärare och ett utbud som är kundrelaterat Rektor Utvärdering till kursdeltagare med denna fråga att bedöma. 62

64 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, netto Deltagare/invånare i % 38,8 40,2 47, (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare i % 56,1 59,3 70, (endast svenskspråkiga) Totala utgifter, euro Totala intäkter, euro Netto, euro Statsandel Årsverken 11,24 11,63 12, Motiveringar Ökade inkomster och utgifter då vi startar våra Onsdags Event, föreläsningar och helgevent. Mera synlighet, höjd status och samtidigt ger det flera kunder till andra kurser. Deltagarantalet höjs rejält. Mera kunder på Onsdags Eventen och även på våra kurser. Ökat netto, med lagstadgade löneförhöjningar. Rektor : Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Möbeltapetseringskurs hålls i Oxhamns skola. Samarbete med rehabiliterande verksamhet inom staden, kursverksamhet för ungdomar. 63

65 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Kurs- och utbildningsservice för varje kommuninvånare En fördel i bildningen och social produktivitet Kurser planeras för olika åldersgrupper rektor 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Invånare som planerare av tjänster Invånarforum som instrument för inflytande 2 st. invånarforum per läsår rektor 64

66 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 6. Personalpolitik Personalens kunnande motsvarar syftet med verksamheten. Kompetenta lärare, kvalitativt kursutbud Personalen utvecklar sina färdigheter rektor 6. Personalpolitik Arbetssäkerheten i olika lokaler utvecklas. Riskbedömning Riskbedömning verkställs skilt vid työväenopisto och språkenhet rektor 65

67 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Verksamhetsutgifter Inkomster Statsandel Årsverken 9,5 9,5 10,15 8,63 9,00 9,00 9,00 Motiveringar Institutet har fyra ordinarie befattningar och dessutom ca 50 timlärare. Verksamhetens intäkter kan inte samlas enbart genom kursavgifter, utan genom olika former av extra statsstöd och externa utbildningstjänster. Ungdomssekreterare VERKSAMHETSOMRÅDE: : Tiina Höylä-Männistö Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, vilken upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet utöver ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Mix-projektet avslutas våren 2019 och man försöker hitta en fortsättning för projektet, för att ungdomar skulle ha en lågtröskelstudieplats på Tobaksmagasinet också på hösten Om landskapets ungdomsfullmäktige startar sin verksamhet år 2019, väljs dit också representanter för Jakobstads ungdomsfullmäktige. En ungdomsledare går i pension år 2019 och i stället för honom ansöker man om att få nyanställa för att alla nuvarande verksamhetsformer ska kunna fortsätta. 66

68 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Att uppmuntra ungdomarna till aktivt medborgarskap genom att delta i ungdomsfullmäktigevalet Att alla ungdomar som vill kandidera i ungdomsfullmäktige anmäler sig, för att ungdomsfullmäktigeval kan ordnas Att hitta ungdomsfullmäktigekandi dater Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreterare 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Genom att öka ungdomarnas delaktighet förbättras ungdomarnas möjligheter att påverka. Under året ges ungdomarna möjligheter att delta i beredningen av beslut som berör unga. Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomssekreterare Ungdomsfullmäktige 67

69 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Ungdomsväsendets ekonomi balanseras genom anskaffning av tilläggsresurser via olika projekt/projektfinansieringar. Målsättning: att söka finansiering för några projekt under året. Att söka bidrag från RFV Mahis-projekten Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna 4. VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 2. Produktion av tjänster Marginaliseringen av ungdomar förebyggs genom att erbjuda lågtröskelservice Fortsättningen av Mixprojektet säkerställs också för hösten 2019 Man försöker hitta någon som fortsätter med projektet Ungdomssekreterare i samarbete med projektets ledningsgrupp 68

70 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Gruppstorlek/ledd klubb/tobaksmagasinet Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksmagasinet Frågor till Decibel.fi/JBST Årsverken 9 8,5 9 9,5 9,5 9,5 9,5 Motiveringar Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom i högstadieskolorna Etelänummi och Oxhamns samt Resursskolan. I högstadieskolorna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen vid Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. En ungdomsledare fungerar som lärarens arbetspartner även i Jopo-klassen vid Etelänummi skola. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Summer Deal-lägret är ett arbetsläger som är riktat till unga som behöver mera stöd, och det ordnas i samarbete med de uppsökande ungdomsarbetarna. De unga som deltar i lägret väljs ut bland dem som har sökt stadens sommarjobb. Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de kanaler som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder möjligheter för unga att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, avslutar sin sjunde period år 2019 och ny ungdomsfullmäktige väljs i valet på hösten. Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige har möjlighet att delta i nämndernas möten som tidigare, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. 69

71 Biblioteksdirektör : Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket ska som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag (Lag om allmänna bibliotek /1492). Bibliotekstjänsterna ska vara tillgängliga för alla. Ett allmänt biblioteks bastjänster är avgiftsfria. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förnyande av området kring lånedisken i bibliotekets första våning, med en strävan mot utökad självbetjäning. Logistiken kring regionallånen växer. Efter bytet till ett nytt bibliotekssystem, Mikromarc, i oktober 2018, kommer ett flertal nya serviceformer att kunna tas i bruk vilket innebär att många nya möjligheter till betjäning och självbetjäning öppnas upp. På stadsbiblioteket har vi ett kundorienterat arbetssätt och använder digitala hjälpmedel. Om minskningen av personalstyrkan tillåts fortsätta i nuvarande takt kommer vinsten från biblioteksutvecklingen inte att ge utslag i stigande nyckeltal. Vissa delområden går framåt men servicenivån i sin helhet kommer sannolikt att uppvisa sjunkande siffor för biblioteksverksamheten. Volymsiffrorna kunde fås att stiga, och den fysiska tillgängligheten skulle förbättras genom att införa någon form av delvis meröppet bibliotek, men det skulle kräva investeringar i underhåll av biblioteksfastigheten och IKT-lösningar i storleksordningen från till euro. Även en sådan lösning kräver att det finns tillräckligt med personal under ordinarie öppettider med full betjäningsnivå, för att möjliggöra meröppet med endast självbetjäning före eller efter ordinarie öppettider. 70

72 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Möjlighet till direkt kontakt med alla i bibliotekets personal under bibliotekets öppettider. Biblioteksdirektören och avdelningscheferna står till förfogande. Kommuninvånare kan utöva demokrati genom att lägga fram namninsamlingar och medborgarinitiativ på biblioteket. Möjlighet att studera och forska på biblioteket. Tillgång till datorer för allmänheten, med utskriftmöjligheter. Kopiering och inskanning av dokument går bra med moderna maskiner. Möjlighet för användarna att göra anskaffningsförslag. Fungerande fjärrlåneservice och möjligheter till regionallån. Det finns möjlighet att ge fullgod service på svenska och finska. God service ges i regel även på engelska. Vi strävar efter att kunna ge nödvändig service även på en mängd främmande språk, t.ex. inskrivningsblanketter och basinformation om biblioteket finns på ett tiotal främmande språk. Biblioteken arbetar aktivt i nätverk. Man går idag mot större enheter både vad gäller administrationsfrågor och innehållet i de tjänstepaktet som vi erbjuder våra kunder. För att ordna med svenskspråkiga bibliotekstjänster i Finland krävs därtill ofta speciallösningar. Sakkunnig personal. Tillräcklig anskaffning av biblioteksmedia med beaktande av lokala specialbehov. Generösa öppettider. Ett fungerande bibliotekshus med hög utrustningsnivå. Stadsbibliotekets fina fjärrlåneservice och möjligheten att på biblioteket kunna idka studier och arbeta med sin forskning, har genom åren medverkat till ett antal inflyttningsbeslut och därigenom har biblioteket stött stadens strategier om positiv befolkningsutveckling. Biblioteksdirektören 71

73 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Inom begreppet biblioteksoch informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i storleksordningen lån/år och biblioteksbesök (fysiska + webben) i storleksordningen besök/år. Tillkommer informationsarbete, rådgivning och vägledning i informationssökningsprocesser tillika med läsfrämjande verksamhet. Jämförande nationell statistik finns årligen på webben: tilastot.kirjastot.fi Stabila volymsiffror Vidareutveckling av bibliotekets specialkunnande och specialservice. Biblioteksverksamheten har stor betydelse för lokalsamhället och är dessutom lönsamt på flera olika sätt. Lönsamheten kan konkretiseras utifrån rapporten "Bibliotekens ekonomiska effekter" (finns som e- publikation på Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. En högre grad av självbetjäning eftersträvas under bibliotekets normala öppettider. Delvis meröppet bibliotek är den mest extrema formen av självbetjäning, och det sker i så fall utanför biblioteks normala öppettider. Bildningsnämnden och bildningsnämndens kultursektion. Biblioteksdirektören. 72

74 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 4. Livsmiljö Ett fungerande bibliotekshus, en samlingsplats för alla grupper i samhället. Program, föreläsningar och utställningsverksamhet. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Arbeta i enlighet med de riktlinjer för biblioteksverksamheten som ges av undervisningsoch kulturministeriet och regionförvaltningsverket. Arbeta i enlighet med stadens kulturpolitiska program. Biblioteksverksamhet verkar för bildning och personlig utveckling, med en tro på varje människas förmåga. Alla användare behandlas likvärdigt. Bibliotekstjänsterna ska vara tillgängliga för alla. Ett allmänt biblioteks bastjänster är avgiftsfria. Biblioteksdirektören. Fungerande kommunikation på bibliotekets webbplats och inom sociala medier. Biblioteket har mycket att erbjuda för barn och unga, både direkt då de besöker biblioteket på sin fritid, och indirekt via bibliotekets samarbete med skolor och daghem. Arbeta i enlighet med stadens strategier, och förverkliga olika delmål inom dessa strategier. Biblioteket bidrar på sitt sätt till att motverka utslagning och psykisk ohälsa. Biblioteket arbetar hela tiden med olika läsfrämjande åtgärder. Evenemang och användarutbildningar ordnas regelbundet. 73

75 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Utlåning Låntagare under året (aktiva lånekort) Fysiska besök Besök över nätet Antal deltagare vid ordnade evenemang och användarutbildningar Andel (procent) 13,1 9, biblioteksböcker tillgängliga som e-bok eller strömmande ljudbok Andel (procent) av 95,2 94, bibliotekets bestånd av dagstidningar och tidskrifter som är tillgängliga i elektroniskt format Årsverken 16,5 15,5 15,1 16,2 14,7 14,7 14,7 Motiveringar År 2008 hade stadens biblioteksväsende under dåvarande omständigheter 20,22 årsverken till förfogande. År 2013 hade biblioteket 17,5 årsverken. Mycket har ändrats i serviceutbudet och serviceproduktionen under de senaste åren, men om minskningen av personalstyrkan tillåts fortsätta i nuvarande takt kommer vinsten från biblioteksutvecklingen tyvärr inte att ge utslag i bättre nyckeltal. Om investeringsanslag för genomförande av någon form av delvis meröppet bibliotek kan beviljas kan det finnas orsak att delvis revidera prognosen. Biblioteksverksamheten, hör enligt staden Jakobstads strategi , till kärnfunktionerna. För en blygsam del av kommunens driftskostnader tillhandahåller stadens biblioteksväsende en basservice som uppfyller lagens krav på de biblioteks- och informationstjänster som kommunen ska ordna. Även andra förvaltningsenheter inom staden drar direkt nytta av att kunna använda bibliotekets service. Även andra aktörer inom staden och i regionen drar nytta av bibliotekets serviceutbud. Biblioteksverksamheten är en lagstadgad kommunal verksamhet för vilken staden får statsbidrag. 74

76 Museichef VERKSAMHETSOMRÅDE: : Carola Sundqvist Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ "För att förstå vår samtid och veta i vilken riktning framtiden ligger behöver vi känna vår historia" Jakobstads museum har ett centralt ansvar för stadens museitjänster. Enligt museilagen är museiverksamhetens syfte att upprätthålla och stärka befolkningens förståelse för sin kultur, sin historia och sin miljö. Jakobstads museum är sakkunnig i Jakobstads historia. Vi samlar kontinuerligt uppgifter om stadens historia och nutid och står till tjänst med information om staden och dess historia. I det arbetet har vi hjälp av våra omfattande föremåls-, textil-, arkiv- och bildsamlingar, som årligen växer. Våra samlingar har allmänheten tillgång till via vår basutställning, våra tillfälliga utställningar och via föreläsningar. En kontinuerlig digitalisering av bildsamlingarna sker också. Museet äger en unik tobakssamling, som vi ska utveckla till ett specialmuseum. Tobaksmuseet är det enda av sitt slag i landet. Vi forskar och vår forskning publiceras i vår publikationsserie, inom olika samprojekt eller i lokalpressen. Museet ger information och utlåtanden till kommunala och statliga myndigheter. Museet samarbetar med t.ex. andra museer i Österbotten, Jakobstads utbildningsväsende och integrationsutbildningen. Vår målsättning är att genom samverkan öka kunskap och intresse hos invånarna för de faktorer som skapat och utvecklar vår stad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arkivet växer årligen och kräver mer utrymme och nya hyllor. Från och med 2019 får museet tillgång till hela källarutrymmet vid Storgatan 4. Förvaringen lyder under arkivlagen som anger förvaringstiden för dokument. Vårt unika Tobaksmuseum kräver fortsättningsvis satsningar under Museiutställningen planerar vi få färdig under Museilagen förnyas och den förnyade lagen ska presenteras för riksdagen på hösten Statsandelssystemet är också under förnyelse och det nya systemet planeras att tas i bruk Museet har planerat att kunna lägga ut en del av museets bilder på nätet, men det samlingsförvaltingsprogram som vi har är föråldrat och måste bytas. Det innebär extra kostnader, men om vi får finansieringen ordnad byter vi system under Jakobstads museum har också inlett ett strategiarbete på hösten 2018 för att förnya en del av basutställningen i Malmska gården under åren 2019 och

77 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 1. Näringsliv Antalet besökare i museet och kansliet Utställningar och evenemang som vi marknadsför via olika kanaler för att locka besökare från ett större område. Mer marknadsföring mot inre Finland, även direktmarknadsföring. Vid kansliet och arkiven ger vi service åt forskare och andra som behöver info om lokalhistorien personalen 2. Produktion av tjänster Tillgänglighet till museets samlingar Allmänheten har tillgång till en del av museets digitaliserade material på nätet under 2019 Antingen genom att köpa ett nytt samlingsförvaltningsprog ram, där katalogiseringsprogram ingår eller genom att använda program som är mindre kostsamma, men som saknar katalogiseringsmöjlighete r museichefen 76

78 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Antal diskussionskvällar 2 finskspråkiga och 2 svenskspråkiga Diskussionskvällar/berätt arkvällar med teman ur lokalhistorien. Samtidigt förs diskussion om hur och varför vi bevarar stadsmiljön personalen 77

79 NYCKELTAL Prestationer Besökare: museets utställningar och föreläsningar Besökare vid kansli och arkiv Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Guidade grupper Antal utställningar, 16/6 17/6 14/5 15/3 10/3 10/4 10/4 samproduktion/egna Antal föremål/bilder / / / / / / Evenemang Statsandelar Årsverken 10,09 10, , Motiveringar Vi fortsätter att koncentrera oss på färre utställningar som kan besökas under minst 2 månader. Därmed kan vi koncentrera oss mer på kundinriktat arbete som föreläsningar, evenemang och guidningar. Vi kommer under året att satsa på utvecklingen av museiverksamheten, därför räknar vi ännu under år 2019 med en liten sänkning i besökarantalen. I årsverken inräknas alla, även veckoslutsvakter och studerande som sommarjobbar hos oss och vars löner går från vår budget. Precis som under tidigare år går en av nio statsandelar till Nykarleby enligt vårt avtal. Kultursekreterare VERKSAMHETSOMRÅDE: : Marja-Leena Pitkäaho Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör invånarna. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamheten. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturbyrån ger service i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig, lättillgänglig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående och gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyråns Leader-projekt Kulturell mångfald avslutades i juni

80 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Synlig marknadsföring av kulturutbudet. Flerspråkig, öppen och lättillgänglig marknadsföring via varierande kanaler. Sociala medier, hemsida och pressen. Kultursekreterare Kulturbyråns personal. 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Samverkan och delaktighet. Invånare känner att tröskeln är låg för att delta i kulturverksamhet och för att kontakta med respons samt önskemål om verksamheten. Öppen dialog mellan invånare, förtroendevalda och tjänsteinnehavare. Kultursekreterare Kultursektionen 79

81 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 4. Livsmiljö Mångsidigt och kvalitativt kulturutbud som stärker Jakobstads image som attraktiv livsmiljö besökare per år på evenemang/verksamhet ordnad av kulturbyrån. Upprätthålla invånarnas intresse samt förmåga att utvecklas i enlighet med kundrespons och besökarstatistik. Målmedveten planering av verksamheten i dialog med kommuninvånarna och med beaktande av besökarstatistiken per evenemang. Kultursekreterare Kulturbyråns personal. 80

82 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Besökarantal, hela verksamhetsåret Runebergsveckan, besökarantal Årsverken 1,2 1,2 1,4 1,4 1,6 1,6 1,6 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Idrottsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Tove Jansson Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbetet med andra motionsarrangörer för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och informera om hälsofrämjande idrott. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda lättrafikleder och motionsplatser som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat på nationell och internationell nivå. 81

83 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Simhallen renoverades åren Planeringsanslag för en ny sanering av simhallen bör reserveras i budgeten för år

84 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Ordna idrottstjänster samt motion som främjar hälsa och välbefinnande med tanke på olika målgrupper Idrottstjänsterna bör vara tillgängliga för alla invånare. På vardagarna kl erbjuds, en eller två gånger i veckan, fortfarande gratis turer i Idrottsgården och Tellus. Idrottsbyrån 4. Livsmiljö Stödja medborgarverksamhet, medräknat föreningsverksamhet Under 18-åringar kan träna gratis i skolsalarna kl Vid bokning av utrymmen meddelas gruppernas åldersstruktur Bildningsnämnden och BI- Idrottssektion. 83

85 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Bygga och driva idrottsanläggningar Ändamålsenliga, trygga, "friska" och inspirerande utrymmen och anläggningar för motion och idrott Användarna med i planering och förverkligande av idrottsutrymmen Idrottsdirektören 84

86 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP - 21 Simhallen/Kunder Innebandysalen/ kunder i Idrottsgården Dans- och Övresalen Tellus/Kunder Aktiva Fotbollstimmar naturgräsplaner Fotbollstimmar konstgräs Rettig Sport Center Friidrottstimmar på Centralplan Årsverken 10,55 10,55 11,43 10, Motiveringar Servicenivå enligt verksamhetsidén. Statsbidrag åt staden Jakobstad för idrottsverksamhet utbetalas på följande grunder: invånarantalet x 12 euro därav 30 % enligt 21 och i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). 85

87 TEKNISKA TJÄNSTER o o o Miljövård Byggnadstillsyn Centralen för tekniska tjänster 86

88 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn Miljövårdschef VERKSAMHETSOMRÅDE: :Sofia Zittra-Bärsund Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. År 2014 trädde en ny miljöskyddslag (527/2014) och miljöskyddsförordning (713/2014) i kraft och därefter har en rad ändringar skett i miljölagstiftningen. I samband med revideringsfas 3 har man utrett förutsättningarna för att skapa ett nytt, enklare anmälningsförfarande som kan ersätta miljötillståndsförfarandet för vissa verksamheter. Lagförändringarna innebär att bl.a. att större vikt läggs på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet, men de ger också möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. Förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart för att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och för att ta nödvändiga initiativ. Arbetsvolymen kommer också i viss mån att öka, men åtminstone i detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifter genom omprioriteringar kan handhas inom den nuvarande personalresursen. Mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. Under görs en ny bioindikatorundersökning om verkningarna av luftutsläppen. Undersökningen utförs i samarbete med industrin, grannkommunerna och Karleby stad. Bioindikatorundersökningarna utförs med 5 års mellanrum. 87

89 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Genomsnittlig tid för tillståndsbeslut Miljötillståndsbeslut på 4 månader Prioritering av tillståndsbehandling Miljövårdschefen, miljöinspektören 2. Produktion av tjänster Andel nöjda kunder 100 % nöjda kunder Kundenkät Miljövårdschefen, miljöplaneraren 2. Produktion av tjänster Smidig och korrekt handläggning av tillståndsoch andra beslutsärenden Tillsyn av tillståndspliktig verksamhet i enlighet med tillsynsplanen Upprätthållande av gedigen sakkunskap och förmåga att ge relevant information och betjäning Miljövårdschefen, miljöinspektören 88

90 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Budgetuppföljning Verksamheten drivs inom godkänd budget Kontinuerlig uppföljning av budgetens förverkligande Miljövårdschefen 2. Produktion av tjänster Inkomsternas andel av kostnaderna 25 % Strikt budgetdisciplin, genomförande av tillsynsplan Miljövårdschefen 2. Produktion av tjänster Digitaliseringsgrad av tjänster Största delen av tillståndsanhållan lämnas in via Lupapiste Inskolning av personal och tillräcklig information åt sökande Miljövårdschefen, IT-chefen 89

91 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 6. Personalpolitik Personalmöten Personalmöte miljövårdsbyrån 1 gång/vecka, personalmöte tillsammans med byggnadstillsynsbyrån och avfallsnämndens personal 1 gång/vecka Miljövårdschefen 6. Personalpolitik Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal 1 gång/person/år Miljövårdschefen 6. Personalpolitik Antalet dagar använda för fortbildning gällande miljövård 5 dagar/person/år Miljövårdschefen 90

92 NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Utlåtanden Behandlingstid för 32* miljötillstånd, mån. Årsverken 2,1 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 * Den långa behandlingstiden för miljötillståndet berodde på ärendets natur, som krävde nya data angående det använda råmaterialet (aska). Ledande byggnadsinspektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Micael Nylund Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: Kommunen ska övervaka de av bostadsfonden beviljade reparationsbidragen för reparation av åldringars bostäder. Kommunen ska även fungera som sakkunnig i de olika bidragsfrågorna samt följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Byggnadstillsynsbyrån har under slutet av 2018 påbörjat ibruktagningen av Lupapiste vilket medför att våra kunder ska kunna lämna in lov- och tillståndsansökningar elektroniskt. Från och med början av 2019 är vår ambition att alla lov- och tillståndsansökningar ska lämnas in elektroniskt. Ibruktagningen av Lupapiste kommer att påverka avdelningens verksamhet. När nya dataprogram tas i bruk krävs alltid en större arbetsinsats av den berörda personalen, vilket påverkar avdelningens övriga verksamhet under en viss tid. Nya bestämmelser som byråns personal ska beakta vid lov och tillståndsbehandlingen tillkommer kontinuerligt. 91

93 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 1. Näringsliv Beredskapen att behandla och bevilja lov och tillstånd som motsvarar samhällets krav och behov Effektiv lovbehandling Med kunnig och serviceinriktad personal samt med en gemensam strategi och bra samarbete inom CTT Ledande byggnadsinspektör 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Andel nöjda kunder/ kundenkät till var tionde ibruktagna och färdigställda byggprojekt 100 % Bra och snabb kundbetjäning Ledande byggnadsinspektör 3. Kommuninvåndarnas påverkningsmöjligheter välfär Invånarnas kännedom om behandling av lov och tillstånd Snabb och informativ lovbehandling Med Lupapiste får våra kunder informationen snabbare och effektivare Ledande byggnadsinspektör 92

94 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Digitalisering av tjänster Alla lov och tillstånd lämnas in via Lupapiste Ibruktagningen börjar med fortbildning av personal och samarbetsparter Ledande byggnadsinspektör 2. Produktion av tjänster Kundens andel i kostnaderna under en period av 5 år 45 % Taxorna revideras regelbundet Ledande byggnadsinspektör 93

95 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 6. Personalpolitik Utvecklingssamtal Ha utvecklingssamtal med personalen 1 gång per person per år Ledande byggnadsinspektör 6. Personalpolitik Arbetsplatsmöten Ha arbetsplatsmöten 1 gång per vecka Ledande byggnadsinspektör 6. Personalpolitik Fortbildning 4 dagar per år Ledande byggnadsinspektör 94

96 NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP undan tag byggn.insp.tillst. + övr. beslut. anm. ärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken 6 4,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 95

97 TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Tf. teknisk direktör : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster - bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om stadens skogsbestånd - sköter lyhört stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet - utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv - sköter om disponentverksamheten för stadens verksamhetsutrymmen och byggnader samt ordnar underhållet av dessa - ordnar städningen av stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - sköter om byggherreverksamheten samt förverkligar de underhållande investeringarna för stadens fastighetbestånd FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2019 är fokus fortfarande på effektivering av produktivitet och fortlöpande förbättring av verksamhet inom Centralen för tekniska tjänsters serviceområden - planläggning, mätningsverksamhet, kommunalteknik och utrymmesförvaltning. Målsättningarna och mätarna som gäller Centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de fyra serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktivt del i det strategiarbete som pågår inom stadens organistaion. Utvecklandet av samarbetet med Alerte Oy Ab fortsätter. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 83,53 78,97 38,

98 Stadsplanearkitekt VERKSAMHETSOMRÅDE: :Pekka Elomaa Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner, så att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning, och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I och med att den tunga industrin flyttar från stadens centrala områden ska man genom planläggning möjliggöra en ny och livskraftig stadsdel på området vid Sikören. Detaljplanen för gatan under järnvägen har vunnit laga kraft och trafikförbindelsen stöder utvecklingen. En förnyelse av generalplanen har påbörjats för hela stadens område: Från en strategisk utvecklingsbild av markanvändningen till en generalplan med rättsverkan Planläggningsavdelningen och arbetsgruppen för generalplanen styr tillsammans generalplaneringen, som görs av en konsult. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna - speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 97

99 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 1. Näringsliv Planberedskapen motsvarar samhällets behov av byggande, reserverna räcker till både för bostadsbyggandets och näringslivets behov. Planläggningsverksamheten täcker också planer som stöder en förbättring av stadsmiljöns väsentliga kvaliteter. Förnyelse av generalplanen, detaljplaner och planändringar som eget arbete men också som köp av tjänster. Detaljplanearkitekten. 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Invånarnas kännedom om betydelsen av planläggning i samhällets utveckling, samt den enskilda medborgarens roll och rättigheter i processen utvecklas. Informationsverksamheten förbättras, deltagande verksamhet, tillfällen för allmänheten. Informationsverksamheten förbättras, deltagande verksamhet, tillfällen för allmänheten. Detaljplanearkitekten. 98

100 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 4. Livsmiljö Utveckling av rekreations- och motionsområden och en förbättring av tillgängligheten i livsmiljön. Utveckling av rekreationsoch motionsområden och en förbättring av tillgängligheten. Planeringssamarbete med andra avdelningar på centralen för tekniska tjänster. Detaljplanearkitekten. 99

101 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 4 3,93 4,5 4, Motiveringar Personalresurserna på planläggningsavdelningen har redan i flera års tid varit underdimensionerade och arbetsmängden har ständigt ökat. En byråarkitekt med lång erfarenhet gick i pension i slutet av augusti och planläggningsavdelningen saknar nu verkligen tillskott till arbetstagarresurserna. Planläggningsavdelningen har stora svårigheter med att klara av de lagstadgade förpliktelserna och det finns inte heller tillräckligt med resurser för utvecklingen av staden. Behovet av att förnya de föråldrade detaljplanerna, generalplaneringen och digitaliseringen är de aktuella utmaningar som belastar planläggningsavdelningen. 100

102 Stadsingenjör VERKSAMHETSOMRÅDE: :Harri Kotimäki Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen - förvaltar, planerar, ordnar underhållet och byggandet av gator och övriga allmänna områden samt därtill hörande anläggningar - handhar byggherreverksamheten inom sitt verksamhetsområde - förvaltar, planerar, ordnar underhållet och byggandet av stadens parker, rekreationsområden, parkskogar och båthamnar - sköter om planeringen, ordnar byggandet av stadens uteidrottsanläggningar, friluftsleder och badstränder - sköter om beställning av geotekniska utredningar - sköter om försäljning av marksubstanser - bereder och verkställer till vägnämnden hörande ärenden - sköter om trafikplaneringen - sköter förvaltningen för stadens parkeringsövervakning - ordnar flyttning av övergivna fordon och fordon som hindrar underhåll och renhållning av gator FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Lag om vattentjänster 19 a ( /681) ökar kostnaderna för gatuunderhållet då ansvaret flyttades från vattentjänstverket till staden. En dagvattenavgift har planerats för att täcka en del av kostnaderna som dagvattenhanteringen orsakar. Digitaliseringen ändrar rutiner för tillståndsbehandling. Gamla avstjälpningsplatsen belastar driftsbudgeten ännu under Asfaltering av grusgator har förbättrat läget men man kan inte säga att saneringsskulden skulle ha minskat. Inte heller arbetsbördan, vilket syns i behandlingstider och sjukfrånvaron. Under 2019 utvärderas behovet av nyrekryteringar. 101

103 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Antal uppdateringar i sociala medier: stadens reaktivitet och proaktivitet ökas Staden informerar, men rättar också felaktig data Man går med i en kritisk diskussionsgrupp i sociala medier Stadsingenjören tillsammans med stadens informatör 3. EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Digitaliseringsgrad av processer och tjänster. Största delen av tillståndsanhållandena lämnas in på Lupapiste och deras behandling sker där. Ibruktagningen börjar med fortbildning av stadens egna användare och närmaste samarbetsparter Stadsingenjören tillsammans med IT-chefen 102

104 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 2. Produktion av tjänster Kundnöjdhet gällande underhållstjänster Man utarbetar parallellt med felanmälningar ett system för kvalitetsuppföljning och respons På nätet samlas respons med vitsord eller värdering, +/-. Responstiden för arbeten och antal anmälningar per telefon statistikförs Stadsingenjören i samarbete med Alerte 103

105 NYCKELTAL Prestationer Gator och trafikområden: - kostnader - köptjänster Parker och grönområden: - kostnader köptjänster Byggherreverksamhet: - sanerade gator, m - nya gator, m Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP EP Parkeringsövervakning: - ärenden - betalningsinkomst Grävningstillstånd: - ärenden - betalningsinkomst Trädfällning: - ärenden Årsverken 63,74 58,25 13,5 10,6 11, Motiveringar Priset för underhåll avtalades med Alerte enligt bokslutet för Alerte inledde sin verksamhet i början av För år 2018 gjordes justeringar i arbetsfördelningen och avtalspriset. Ökningen av områden beaktades inte i underhållsbudgeten. Personresurserna väntas öka med ytterligare en år

106 Stadsgeodet : Anders Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ Mätningsavdelningen: - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens och värdkommunens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt sköter stadens ekonomiskogsområden enligt en mångbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Avdelningen deltar i stadens byggnadsregister- och fastighetsskatteprojekt. Utveckling och upprätthållande av lägesdatasystemet fortsätter. Ibruktagningen av Lupapiste påverkar avdelningens verksamhet Vissa omstruktureringar av tjänster har skett i samband med nyrekrytering av personal Ekonomiskogarna sköts på basen av ny skogsbruksplan från år Avdelningen strävar till att överföra material från pappersarkivet till elektronisk form. 105

107 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Staden har tillgång till tillräckliga markområden för planering av boende och företagsverksamhet. Råmark köps ha under fem år, Målsättning i medeltal: 5 ha/år Förhandlingar med markägare inom aktuella områden. Stadsgeodet 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 1. Näringsliv Staden bedriver en kontinuerlig och aktiv tomtpolitik, som stöder mångsidigt bostadsbyggande och näringsverksamhet, samt säkrar även möjligheterna för etablerade företag att utvecklas. Utbudet på lediga byggbara småhustomter är minst 40 st och på företagstomter minst 15 st. Tillgodose invånarnas och näringslivets behov. Gemensam strategi inom CTT. Prioritering av lämpliga infraprojekt. Stadsgeodet 106

108 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 5. Ägarpolitik Markpolitikens balans positiv på lång sikt. Inkomsterna från markförsäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. Bevarande av en stabil markprisnivå. Försäljning av värdefulla tomtobjekt genom anbud Stadsgeodet 107

109 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Såld mark euro Köpt mark euro Virkesink euro Registr. tomter, st Registr. allm.omr., st Årsverken 13,07 13,86 14, Motiveringar Avsikten är att upprätthålla utbudet på tomter, vilket kräver stabila insatser inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. Arrendering är fortfarande den vanligaste tomtöverlåtelseformen. Därför kommer arrendeinkomsterna troligen att fortsätta växa. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs, vilket i kombination med ny skogsbruksplan har ökar det ekonomiska utfallet. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. Husbyggnadschef : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnade FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stödserviceproduktionen är bolagiserad och utvecklandet av beställarfunktionerna fortsätter. 108

110 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 5. Ägarpolitik Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden 100 % uthyrd Jämförelse av statistik av användningsgraden. Disponent 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 5. Ägarpolitik Tidtabellsuppföljning: Godkänd/Förverkligad. 100 % av innehållet uppnådd. Avstämning av godkänd tidtabell mot förverkligad. Byggherreingenjör 3. EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Godkända målprisberäkningar överskrids inte Målprisberäkningarna håller till 100 % Kontinuerlig kostnadsuppföljning Husbyggnadschef/ Byggherreingenjör 109

111 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP -21 Bostadsbyggnader m Vårdbyggnader m Kontorsbyggnader m Musei- och allm byggnader m 2 Undervisningsbyggnader m 2 Jordbruksbyggnader m 2 Övriga byggnader m Årsverken 35,10 34,19 6,

112 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Tf. Social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård T.f. Social- och hälsovårdsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Pia-Maria Sjöström Social- och hälsovårdsverket VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, lokalt producerad specialsjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja välbefinnande och hälsa för invånarna i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa konsekvenser av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De nationella riktlinjerna för den framtida social- och hälsovården är fortsättningsvis oklara. Enligt nuvarande lagförslag träder social- och hälsovårdsreformen i kraft och ansvaret för verksamheten övergår till landskapet Österbotten. Vasa sjukvårdsdistrikt har även påbörjat en utredning om möjligheterna för en frivillig samkommun för en integrerad social- och hälsovård i Österbotten. Miljöhälsovårdens eventuella del i denna utreds. Socialoch hälsovårdsverket deltar aktivt i planeringen av en kommande verksamhetsmodell inom landskapet och verksamhetsförändringar som planeras inom vårt område behöver vara i samklang med landskapets målsättningar. Hit hör t.ex. utveckling av olika serviceprocesser och utvecklingen av digital teknik för klientarbetet. Våren 2019 görs en omfattande extern auditering för förnyande av social- och hälsovårdsverkets kvalitetscertifikat, SHQS. Statistik gällande befolkning, välmående och användning av service att beakta i verksamhetsplanering och budget (institutet för hälsa- och välfärds statistikdatabas, Sotkanet): - Det åldersstandardiserade sjuklighetsindexet i samarbetsområdet är lägre än i landet som helhet. Satsningarna på det hälsofrämjande arbetet är här lägre än landets medeltal och målsättningarna för att minska ojämlikheten i hälsa och välfärd är också mera otydligt. 111

113 - Befolkningen i samarbetsområdet blir snabbt äldre förväntas antalet >75-åringar öka med ca personer. Antalet >75-åringar som bor hemma respektive på effektiverat serviceboende eller institution är nu nära de nationella rekommendationerna. Andelen >75- åringar med regelbunden hemvård når ännu inte riktigt upp till de nationella rekommendationerna, medan antalet vårdperioder inom hälso- och sjukvården är högre än nationellt. - Servicestrukturen inom handikappomsorgen visar en stor procentuell användning av assisterat boende och serviceboende både jämfört med landet som helhet och med övriga Österbotten. Däremot är användningen av öppenvårdstjänster och stödboendeverksamhet lägre. - I nationell jämförelse upplever en större andel elever i åk 8 och 9 i samtliga samarbetskommuner att deras hälsotillstånd är måttligt eller dåligt. Eleverna får lättare kontakt med skolhälsovårdaren, men färre anser att de fått en högklassig hälsoundersökning. Eleverna i de flesta kommuner är också något mindre nöjda med livet som helhet. Flera andra indikatorer för ungas välmående är också sämre än det nationella medeltalet. Användningen av familjerådgivningstjänster för barn <18 år är klart lägre än nationellt. I Jakobstad är andelen placerade barn inom barnskyddet på samma nivå som det nationella medeltalet, högre än i både Vasa och Karleby. I de övriga samarbetskommunerna är antalet klart lägre. Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för 2019 Behovet av service för äldre ökar. För att stöda hemmaboende krävs insatser på många olika plan och ännu bättre samarbete inom social- och hälsovårdsverket, med kommunernas övriga sektorer och med andra aktörer. Utveckling av servicen planeras utifrån den uppdaterade planen för den äldre befolkningens välbefinnande där tonvikten ligger på förebyggande arbete och rehabilitering. Informationen till de äldre om olika serviceformer och stödtjänster behöver blir bättre och servicehandledningen ännu utvecklas. Satsning görs på olika tekniska hjälpmedel och stödtjänster, bland annat för att stödja minnessjukas hemmaboende. Möjligheter till familjevård för äldre utreds och tas i bruk ifall utbud och efterfrågan finns. För att hemvården ska kunna utvecklas behöver tillräckligt med behörig personal rekryteras. För att öka klienternas valfrihet tas servicesedlar i bruk för dagcenterverksamhet när nuvarande köptjänstavtal upphör våren Projektet med personlig budgetering inom äldreomsorgen fortsätter i samarbete med Vasa stad och Närpes. Platserna för intervallvård ökar och innehållet kan bättre utvecklas då de koncentreras till färre enheter. Social- och hälsovårdsverket frångår institutionsboende och under 2019 ändrar verksamheten på Purmohemmet och Pedersheims avdelning Frida till effektiverat serviceboende. Avtalet med Folkhälsan för köp av långvårdsplatser vid Östanlid löper ut vid årsskiftet och i fortsättningen köps platser för effektiverat serviceboende. På samma sätt som för övriga privata boenden kan nya klienter placeras där via servicesedel vartefter platser frigörs. Institutionsvård kan fortsättningsvis behövas av medicinska skäl och erbjuds då på Malmskas avd. 8 eller Nykarleby vårdavdelning. Läkartjänsterna inom äldreomsorgen sköts dels av egna läkare, dels enligt avtal i samarbete med Pihlajalinna/Doctagon. Platserna på de allmänmedicinska avdelningarna kan minskas i den takt som platserna ökar på de effektiverade serviceboendena. Målsättningen är att sjukvård ska ges lokalt i så stor utsträckning som möjligt och hemma hos patienten alltid då det är lämpligt. Olika former för vård och service i hemmet samordnas och dokumenteringen förenklas med hjälp av tekniska hjälpmedel. Ett närmare samarbete söks med Vasa centralsjukhus i poliklinikvården och läkararbetet. Inför år 2020 ansöks om fortsatt verksamhetslov för dygnet runt jour på primärvårdsnivå. Samarbetet med Vasa centralsjukhus rehabiliteringsavdelning och Malmskas avd. 2 för avancerad rehabiliteringen ökar. För att upprätthålla nuvarande verksamhet på Malmskas avd. 2 krävs att en större andel av klienterna kommer från andra än samarbetskommunerna. Utvärdering av samarbetet sker våren Slutgiltigt nationellt beslut om dagkirurgins möjlighet till fortsättning på mindre vårdenheter är ännu inte taget. 112

114 Tillsvidare ordnas polikliniska åtgärder i lokalbedövning på Malmska. Inom vuxensocialarbetet utarbetas nya arbetsmetoder via PROsos projektet. Den sociala rehabiliteringen ökar och inom mental- och beroendevården görs större satsningar på hemrehabilitering. Dagcenterverksamheten för personer med kronisk psykisk funktionsnedsättning utvecklas. Dagcenter finns fortsättningsvist i Jakobstad, Pedersöre och Nykarleby. Gratis preventivmedel i samband med rådgivning erbjuds åt unga under 25 år och åt dem med upprepade aborter. Inom handikappservice görs en utredning över hur det klientfokuserade arbetet, rehabiliteringen och serviceprocesserna kan utvecklas med målsättningen att öka möjligheterna till stödboende och minska på behovet av serviceboende. Hedbo i Sandsund planeras ändra från seniorboende till verksamhet för stödboende och avlastning för handikappande. Behovet av personal med kunskaper i handledning av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är stort inom flera sektorer och utbildning i egen regi planeras. Verksamheten för barn, unga och familjer utvecklas vidare enligt familjecentermodellen för att stärka grundservicen för barnfamiljer. Den vägen kan belastningen på den mera krävande servicen minska. Via olika utbildningar har personalen fått bättre verktyg för att ge familjernas egna styrkor och nätverk en viktigare roll. Via omfördelning av resurser påbörjas familjerådgivning som stöd för föräldraskapet i egen regi och personalen inom skolhälsovården stärks, resurserna inom familjeservice ökas med en ledande socialarbetare. Rådgivningsverksamheten i Nykarleby koncentreras till centrummottagningen våren För att kunna planera framtida satsningar på ett ändamålsenligt sätt görs en utvärdering av regionens service för barn, unga och familjer i samarbete med kommunernas bildningssektorer och Karleby universitetscenter Chydenius. Larsmo och Pedersöre planerar att överföra skolpsykologerna till kommunernas utbildningssektor från Förändringar i verksamheten gör att serviceprocesserna och användningen av stödfunktioner behöver utvärderas. Instrumentvården för Jakobstads munhälsovård överförs till Malmskas instrumentvård. Laboratorierna vid Malmska och i Nykarleby överförs till Vasa sjukvårdsdistrikt Snabbanalytik kan numera ersätta största delen av de provtagningar som behövs nattetid, varför det är möjligt att upphöra med laboratorieskötarnas beredskap nattetid utan nämnvärd försämring i servicen. Datafunktionerna överförs till 2M-IT. Social- och hälsovårdsverket påverkas också av att stadens löneräkning och bokföring överförs till MicoBotnia. En omfattande uppdatering av patientjournalsystemet från Effica till Lifecare sker våren Detta möjliggör att flera digitala tjänster för invånarna kan tas i bruk. De första delarna av socialomsorgen ansluter sig till det nationella klientdataarkivet, Kanta, våren Inom miljöhälsovården har det de senaste åren varit svårt att klara av den planerade, förebyggande tillsynen. För att trygga en hälsosam livsmiljö för invånarna är det viktigt att tillsynsplanen kan förverkligas. Ett nytt nationellt dataprogram, VATI, tas i bruk i januari Då förbättras möjligheterna till digitalisering och rapporteringen förenklas, vilket ska leda till mer tid för själva tillsynsarbetet. Personalens sjukfrånvaro har minskat under 2018 och arbetet för att minska den ytterligare fortsätter. En speciell satsning görs på att minska förmännens psykosociala belastnig. Brist på personal ses inom flera yrkesområden, bl.a. socialarbetare och läkare, men också närvårdare och sjukskötare. En större satsning behöver därför göras på rekrytering av personal och marknadsföring av verksamheten för att ge ett mera positivt intryck både för personal och kunder. Rekryteringssvårigheterna gäller även privata sektorn och p.g.a. personalbrist finns det flera platser på privata effektiverade serviceboenden än vad som kan användas. Fastighetsrenoveringarna fortsätter till en del ännu under 2019 och kan tidvis påverka verksamheten: - Renoveringen av Nykarleby hvc-mottagning färdigställs - Renoveringen av Pedersheim färdigställs 113

115 - Nya utrymmen för välfärdsstationen i Esse tas i bruk - Mentalvårdsbyråns utrymmen (byggnad G) på Malmska området renoveras Vuxenmottagningen får tillfälliga utrymmen på Malmskas våning 4, utrymmen för dagavdelningen hyrs externt - Hemvården och minnesrådgivningen i Nykarleby behöver mer ändamålsenliga utrymmen. Renoverade fastigheter ger bättre verksamhetsförutsättningar och i många fall ett bättre inomhusklimat med minskade sjukskrivningar. Samtidigt stiger hyrorna för verksamhetsutrymmena kraftigt. De största hyresvärdarna är samarbetskommunerna, samkommuner eller kommunala fastighetsbolag, varför kostnaden ses som inkomst hos andra sektorer. För 2019 är den budgeterade hyresökningen sammanlagt ca 0,6 milj. Samarbetsområdet tar årligen emot kvotflyktingar. De som kommer hit har ofta ett stort social- och hälsovårdsbehov. Kommunerna får direkt ersättning för de extra kostnader detta medför, ersättningen finns inte som inkomst vid social- och hälsovårdsverket. För 2017 var ansökta ersättningar för social- och hälsovårdsverkets kostnader ca

116 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Antalet poliklinikbesök och remisser till Malmska. Fakturering till kommuner och samkommuner utanför samarbetsområdet. Kommunernas kostnader för sjukvård som faktureras från Vasa sjukvårdsdistrikt. Invånarna använder den lokala sjukvården då det är möjligt. Remisserna till Malmskas specialistvård ökar Faktureringen till kommuner utanför samarbetsområdet ökar jämfört med 2018 Läkarsamarbete med Vasa centralsjukhus. Distansmottagning. Digitala konsultationsmöjligheter Information om verksamheten och kösituation inom egen sektor åt befolkningen, grannsjukhusen och privata sektorn Chefsläkaren, chefen för vårdarbetet.. 6. Personalpolitik Rekrytering av personal till lediga vikariat och tjänster/ befattningar Fler sökande till vikariat och tjänster/befattningar - helhetskoncept för förnyat digitalt informationsmaterial och annonsering. Personalchefen, ledningsgruppen - samarbete med utbildningsanordnare. 115

117 - läkarsamarbete med Vasa centralsjukhus Bättre möjligheter till ordinarie tjänst/befattning på enheter med stort vikariebehov - ökad mängd ordinarie poolbefattningar för vårdpersonal - tjänster utanför bemanningen för socialarbetare 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 3. Kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter välfärd Invånarna är beredda att rekommendera social- och hälsovårdsverkets service till sina vänner. Befolkningen får service på sitt modersmål. NPS (net promotor score) i medeltal >60 vid social- och hälsovårdsverkets enheter. Samtliga enheter förbättrar sina resultat. Alla ska få service på sitt modersmål, finska eller svenska. Patientresponsautomater tas allmänt i bruk Utbildning av personal Förbättrad information Alla nivåer av ledningen, hela personalen, förtroendevalda. 116

118 4. Livsmiljö Tryggt för äldre att bo hemma Antalet stödtjänster som stöder hemmaboende ökar, även för personer utan regelbundet vård och servicebehov. Samarbete mellan sektorer och med privata aktörer för allmänna stödtjänster Tekniska hjälpmedel för minnessjuka Ledningen för äldreomsorgen, servicehandledningen.. 3. EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Personalresursen används så ändamålsenligt som möjligt Överföring av arbetsuppgifter mellan personalgrupper, så att de arbetar med rätt saker Arbetsuppgifter överförs från socialarbetare till socialhandläggare. Socialarbetaren tar arbetspar från andra sektorer där lämpligt. enhetschef/ överskötare/ överläkare Förmånshandläggare handhar ärenden som kommer från Fpa samt utbetalningar till konton. 117

119 Ökat samarbete mellan hvc och neurologin, överföring av arbetsuppgifter från läkare till sjukskötare Bättre tekniska hjälpmedel för personalen inom hemvården Utveckling av digitala tjänster inom samtliga sektorer Läkemedelsföreskrivningsrätt åt sjukskötare Distansmottagning i hemmet utvecklas i samarbete med Vasa stad. Maskinell läkemedelsdelning tas i bruk Nytt dataprogram inom miljöhälsvården och hälso- och sjukvården som möjliggör digitala tjänster 5. Ägarpolitik Servicen ges på rätt nivå Handikappservicens servicestruktur genomgås. Satsning på rehabilitering och lättare vårdformer i egen regi Extern bedömning av verksamheten - utbildning av personalen i neuropsykiatrisk coachning Ledningen, ledningen för handikappservice, utbildningsplaneraren... - Hedbo utreds som 118

120 Utredning av vilka satsningar som behöver göras för att stöda barn och ungas välmående alternativ för stödboende/avlastning för personer med funktionshinder Projekt tillsammans med univeristetscenter Chydenius och kommunernas bildningsektorer Ledningsgruppen för barn, unga och familjer, styrgruppen för elevhälsa 2. Produktion av tjänster Kostnader för transporttjänster och teknisk service Mindre kostnader för transporttjänster och teknisk service än år leasingbilar införskaffas där mera ekonomiskt än km-ersättning enhetschefer/ överskötare, ledningen. -möjligheten till samtransporter vid olika stödtjänster till hemmet utreds -allmän genomgång av transporttjänsterna och teknisk service 119

121 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 6. Personalpolitik Förmännens psykosociala arbetsbelastning Psykosociala arbetsbelastningen för förmännen minskar på de enheter där den är för hög. Stöd för förmännen i att leda personal i en långvarig förändringsprocess - utbildningspaket för förmän Personalavdelningen Antal underställda och enheter per förmän är på skälig nivå -omfördelning av arbetsuppgifter -rekrytering av ledande socialarbetare till familjeservicecentralen 4. Livsmiljö Förverkligandegraden för miljöhälsovårdens tillsynsplan Tillsynsplanen förverkligas till 90 % -riskbaserad tillsynsplan -tillräckliga resurser Chefen för miljöhälsovården 120

122 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 Årsverken ,3 1046,8 EP -20 EP

123 AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef : Johan Hassel VERKSAMHETSOMRÅDE: Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Vetil. Staden Jakobstad är ansvarskommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35-38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2019 bör avfallsnämnden fortsättningsvis anpassa verksamhetens innehåll till de allmänna nationella målsättningarna kring cirkulär ekonomi med krav på högre återvinningsgrad av kommunalt avfall. Ändringen av insamlingssytemet för hushållsavfall fr.o.m medför ökade arbetsinsatser för avfallsnämndens personal år 2019 bl.a. med uppföljningen av beviljade undantag för hushållen från separat insamling av bioavfall. En effektiv uppföljning förutsätter bl.a. anställande av en praktikant för ca 3 månader (år 2019, 2020 och 2021). I övrigt är de nuvarande personalresurserna tillräckliga. Ändringarna i avfallslagen som träder i kraft har ingen nämndvärd inverkan på avfallsnämndens verksamhet. 122

124 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Avfallsnämnden strävar till att kommuninnevånarna ska ha tillgång till kvalitativ kommunal avfallsservice med rimliga kostnader. Mätare: Avfallshanteringens servicenivå i förhållande till de kommunala avfallsavgifternas storlek. I första hand ska de lagstaggade kraven på avfallsnämndens verksamhet verkställas. Utvecklande av digitala tjänster för kommuninvånarna är ett fokusområde år Utövande av verksamheten enligt lagstiftarens och lokala avfallspolitiska linjedragningar. Utvecklingen av de digitala tjänsterna sker i samarbete med stadens IT-avdelning Österbottens avfallsnämnd, avfallshanteringschefen 3. Kommuninvåndarnas påverkningsmöjligheter välfär Avfallsnämnden har en kontinuerlig dialog med kommuninvånarna och aktörer inom avfallshanteringen. Avfallsnämnden är öppen för allmänhetens förslag inom ramen för gällande avfallslagstiftning. Vidare ordnas efter behov gemensamt med Ekorosk diskussions- och informationstillfällen för allmänheten. Framtagande av en modell tillsammans med Ekorosk om allmänhetens möjligheter till delaktighet i ärenden som berör hushållens avfallshantering. God förvaltningssed. Avfallshanteringschefen 123

125 Mätare: Antalet diskussionsoch informationstillfällen, Ekorosks kundenkät. 6. Personalpolitik Personalen är motiverad att sköta åligganden som är stadgade i nämndens instruktion för personalen. Personalen ska uppfatta arbetsuppgifterna som meningsfulla i en trivsam arbetsmiljö samt uppmuntras till att utveckla sin egen kompetens inom ramen för tilldelade arbetsuppgifter. Personalen deltar i aktiviteter som främjar välmåendet på arbetsplatsen. Mätare: Deltagande i interna och externa fortbildningstillfällen, sjukfånvaro, personalekät. Kartläggning av personalens behov av kompetensutveckling. Personalen uppmuntras att delta i fortbildningstillfällen och aktiviteter som upprätthåller arbetsförmågan. Avfallshanteringschefen 124

126 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -15 Bokslut -16 Bokslut -17 Budget -18 Budget -19 EP -20 EP - 21 Nämndbeslut Tjänstemannabeslut Anmälningsärenden Inspektioner Årsverken ,25 3,25 3,25 Motiveringar Angivna antal beslut och anmälningsärende är uppskattningar av ett minimiantal. 125

127 AFFÄRSVERK Jakobstads Vatten AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTENS DIREKTON Verkställande direktör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Andreas Svarvar Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom sitt eget verksamhetsområde strävar verket till att sköta vattentjänsterna så bra som möjligt under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför det egna verksamhetsområdet, inklusive övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis något osäkra. Efterfrågan på nya tomter är fortsättningsvis liten, vilket är en delorsak till att behovet att bygga ut ledningsnäten har varit mindre de senaste åren. Nu har dock markpolitiken ändrat något och en utbyggnad av Fårholmen har påbörjats. Detta innebär investeringar som inte troligen ger avkastning alltför snabbt eftersom det i första skedet bildas endast ett fåtal tomter. När området väl är kopplat till vatten- och avloppssystemet är dock de övriga tomterna billigare att förverkliga. Behovet att sanera ledningsnäten är fortfarande stort. Utöver ledningsnäten finns det även behov att sanera och förnya verkets övriga anläggningar och anordningar, vilket till viss mån redan har påbörjats. Det interkommunala förbindelse- och överföringsledningssystemet är klart och ger affärsverket möjligheter att i teorin köpa av och sälja vatten i större mängder till vissa vattentjänstverk i grannkommunerna. Dessa vattentjänstverks behov att köpa och deras möjlighet att sälja vatten är dock sådant att detta inte i nuläget är aktuellt i någon större utsträckning, utan endast i den mängd som behövs för att hålla ledningarna i skick. Detta är dock något som kan komma att ändras med tiden, vilket gör att utvecklingsmöjligheter finns. 126

128 Miljötillståndet för Åminne vattenverk förutsatte åtgärder beträffande hantering av spolvatten från verkets flotationsenheter redan före utgången av Tilläggstid beviljades för åtgärden, först till utgången av 2015, sedan till slutet av Från årsskiftet började spolvattnet ledas till Alheda reningsverk för behandling i det interkommunala överföringsavloppet. Detta är en kännbar ökning av mängden avloppsvatten som leds till Alheda reningsverk. Dessutom är sammansättningen i detta avloppsvatten något speciell, vilket har påverkat processen. Miljötillståndet för Alheda reningsverk vann laga kraft i juli 2015 efter att ha gått via både Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstol. Ingendera instansen medförde ändring till det ursprungliga utslaget av regionförvaltningsverket. Effektiveringsåtgärder vid reningsverket har påbörjats under 2016 med att ändra två flotationsbassänger till skivfiltreringsanläggningar som ännu kräver ett visst arbete innan de börjar fungera optimalt. Planering av ytterligare tillbyggnad av enheter för processen har påbörjats och förverkligandet av en förbehandlingsenhet är ämnad att påbörjas nästa år. Med stöd av EU- och statsfinansiering har en plan utarbetats för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Planerna är att ansökan lämnas in under år 2019 eller 2020, eftersom nuvarande undersökning av området borde bli färdigt under Projektet är viktigt för säkerställande av stadens vattenförsörjning och möjliggör i större utsträckning försäljning av tjänster till grannkommunerna. Efter en lång väntan trädde revideringen av vattentjänstlagen och markanvändnings- och byggnadslagen i kraft fr.o.m Ändringen i vattentjänstlagen innehåller en hel del preciseringar, skärpningar och även vissa lättnader gällande vattentjänstverksamheten. Den kanske mest märkbara revideringen är att avledande av dagvatten inte längre hör till vattentjänster och således inte heller nödvändigtvis till vattentjänstverkets verksamhet. Vattentjänstlagen gäller dock avledande av dagvatten till de delar som vattentjänstverket ombesörjer. Vattentjänster och avledande av dagvattnet har definierats skilt i vattentjänstlagen och eftersom vattentjänstverken i alla samhällen inte ombesörjer avledande av dagvatten, har man intagit i markanvändnings- och byggnadslagen nödvändiga stadganden gällande dagvattenhantering. Vad detta betyder i praktiken är att dagvattenhanteringen inte nödvändigtvis i framtiden hör till vattentjänstverket, vilket är en viss osäkerhetsfaktor vid planeringen av framtiden. Beslut om vem som i framtiden kommer ha hand om dagvattenhanteringen har ännu inte fattats i staden. En ökning av externt fakturerbara vatten- och avloppsmängder är inte att vänta under planperioden. Inkomsterna måste hur som helst säkerställas genom att granska avgifterna enligt behov. En viss justering mellan vatten- och avloppsavgifterna kan komma att bli aktuell då det klarnar hur ledningen av flotationsslam från Åminne till Alheda påverkar situationen samt då det klarnar vem som kommer att sköta om dagvattnet i fortsättningen. 127

129 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Kundantal Positiv utveckling Utbyggnad av ledningsnät VD, planeringsenhet 2. Produktion av tjänster Fakturerat vatten Positiv utveckling Planering, sanering och nybyggnad VD, driftschef, planeringsenhet 2. Produktion av tjänster Fakturerat avloppsvatten Positiv utveckling Planering, sanering och nybyggnad VD, driftschef, planeringsenhet 128

130 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 4. Livsmiljö Vattnets kvalitet Uppfylla kvalitetskrav och rekommendationer (STM 461/2000 och 442/2014) Myndighets- och egen kontroll Driftsingenjör 4. Livsmiljö Avbrott i vattenleveransen Positiv utveckling Planering och sanering Planeringsenhet 4. Livsmiljö Störningar i avloppets funktion Positiv utveckling Planering och sanering Planeringsenhet 129

131 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % Vattentjänstverkets avgifter, VVY rapporter VD 2. Produktion av tjänster Självfinansiering av investeringar Självfinansiering >100 % sett på 10 år Justering av avgifter, offertförfrågningar, granskas mot bokslut VD 2. Produktion av tjänster Självfinansiering av driften Självfinansiering >100 % sett på 10 år Justering av avgifter, effektivering av driften, granskas mot bokslut VD, driftschef 130

132 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 5. Ägarpolitik Antal direktionsmöten >6 st./år Kalla till direktionsmöte VD 6. Personalpolitik Mängd personalskolning Yrkesinriktad skolning 1-2 dagar/år Uppföljning av skolningar VD, närmaste förman 6. Personalpolitik Arbetsplatsmöten 8 ggr/år Närmaste förman håller möten VD, närmaste förman 131

133 NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal BS -16 BS -17 BU -18 BU -19 EP -20 EP -21 Inpumpat vatten, m Fakturerat vatten, m eget område andra verk Renat avl.vatten, m Fakturerat avl.vatten, m eget område andra verk Längden på vattenledn.nätet, m Längden på avl.ledn.nätet, m Vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift 1,96/2,52 1,96/2,52 - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, /m 3 1,65/2,30 1,58/2,23 - bruksavgift/jämförelseavgift 2,16/2,70 2,16/2,78 - bruksavgift/jämförelseavgift, 2,59/3,30 2,71/3,41 medelavgift enligt vaf:s enkät Vatten- och avloppsavgift sammanlagt, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift 4,02/5,20 - bruksavgift/jämförelseavgift, 4,18/5,57 medelavgift enligt vaf:s enkät Årsverken, st. 31, Mervärdesskatt ingår i avgifterna, avgiftsjämförelsen från vattenverksföreningens enkäter Motiveringar Budgeten innehåller en förhoppning på ökat kundantal och utvidgning av industri. Mängden inpumpat vatten och fakturerat vatten antas öka genom inflyttning till området, nya företagskunder och utvidgning av redan etablerad industri. Mängderna för renat avloppsvatten antas minska då alltmer dagvatten kopplas bort från avloppsverket och saneringar på ledningsnätet utförs. Detta är en långsam process, men vartefter dagvatten leds bort torde det minska på kostnaderna vid avloppsverket. De fakturerade priserna är i dagsläget orörda och kommer att korrigeras i samband med att det klarnar vem som har ansvaret om dagvattnet i framtiden. 132

134 DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -16 BS -17 BU -18 BU -19 EP -20 EP -21 omsättning intäkter sammanlagt material o. tjänster personalkostnader avskrivningar o. värdeminskn. rörelsens övriga kostnader överföringsposter admin. utg rörelseöverskott/- underskott finansiella intäkter/kostnader över-/underskott För driftsekonomins del är förslaget till budgeten och ekonomiplanen så måttlig som möjligt. Antalet arbetstagare är 33, varav en arbetar deltid. Driftskostnaderna för Åminne vattenverk ökar under planperioden då det klarnar vilka kostnaderna är för spolvattnet från flotationsenheterna som leds till reningsverket. Vid Alheda testas nya kemikalier för att hjälpa processen tills utbyggnad kan ske, vilket i sin tur kan ses i driftskostnaderna. Till övriga delar uppskattas ökningen av verksamhetskostnaderna åtminstone i början vara låga. I år justerades inte grund- och bruksavgifterna men en höjning av avgifter kan komma att bli aktuellt under 2019 ifall ekonomin visar på det, men just nu föreslås ingen ökning. Hur situationen kring dagvattenhanteringen löses kommer troligen ha viss inverkan. Avkastningskravet antas vara det samma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet dvs euro. 133

135 INVESTERINGAR (1 000 euro) BS -16 BS -17 *BU -18 BU -19 EP -20 EP -21 löpande sanering nybyggnad övriga löpande särskilda vattenanskaffning Åminne vattenverk ny lågvattenreservoar flotationsslamsbehandling matarledn. Åminne-Peders - samprojekt/ eget projekt avlopp Åminne-Alheda - samprojekt/ eget projekt avloppsvattenrening inv. sammanlagt finansieringsandelar netto * BU-18 enligt dispositionsplan DJV Affärsverket har två typer av investeringar; löpande och särskilda. Löpande investeringar är sådana som återkommer varje år såsom saneringar, nybyggande och övrigt som t.ex. reparationer och byte av bl.a. pumpar, maskiner och fordon. Särskilda investeringar är stora engångsföreteelser, exempelvis saneringen av avloppsverket eller byggandet av ett nytt vattenverk. Saneringsbehovet i staden är stort och listan på projekt är lång. Listan betas av vartefter pengar och tid hittas eller ifall möjligheten till ett samprojekt uppkommer. Under särskilda investeringar fortsätter Alhedas sanering under hela planperioden och grundvattenprojektet är tänkt att påbörjas i mån av möjlighet år Förberedelserna för den stundande saneringen och eventuella tillbyggnaden av lågvattencisternen påbörjas även under planperioden

136 KONCERNBOLAG BOLAG: VD Alerte Ab Oy : Håkan Forss VERKSAMHETSIDÉ Att effektivt och konkurrenskraftigt utföra tjänsteproduktion inom följande områden: - Städtjänster inom stadens publika byggnader, skolor, daghem, social och hälsovårdsverk (även i viss mån i grannkommunerna), samt för vissa av stadens övriga dotterbolag. - Kosthåll för daghem, skolor och vårdinrättningar - Fastighetsskötel av stadens publika byggnader, skolor, daghem, samt för vissa av stadens övriga dotterbolag. - Renoverings- och byggprojekt inom stadens fastigheter. - Underhåll av stadens gator och vägar samt småbåtshamnar. Service för fordonsparken. - Skötsel av stadens grönområden, parker och parkskogar samt underhåll av lekparker. - Skötsel och underhåll av stadens idrottsanläggningar, spelplaner, skidspår och vandringsoch friluftsleder samt simstränder. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGARNA De statliga reformer som är under beredning bl.a. inom vården och landskapsförvaltningen kan ha en direkt inverkan på Alerte Ab Oy:s kundavtal. I ett läge av fri konkurrens bland tjänsteleverantörer kan konkurrenskraften bli utmanade, i synnerhet om tjänsterna delas i mindre enheter t.ex. så att städservice och kosthåll tillåts levereras av olika operatörer. För att möta dylika utmaningar krävs att företaget har effektiva och konkurrenskraftiga processer och en effektiv och motiverad personal. Ifall rollfördelningen mellan beställare och tjänsteproducent förblir otydlig riskerar detta att bromsa företagets samt serviceproduktionens utveckling. VÄSENTLIGA INVESTERINGAR OCH DERAS FINANSIERING Efter att verkstadsinvesteringen i Staffansnäs blivit klar under 2018 planeras inga större fastighetsinvesteringar. Mindre renoveringar och modifieringar av egna utrymmen kan genomföras. Fordons- och maskininvesteringar genomförs för att upprätthålla servicenivån och konkurrenskraften. Planerad investeringsbudget för fordon är ca /år. Mindre maskiner och utrustning /år. Finansieringen kan ske i form av lån eller leasingavtal med finansieringsinstitut eller med lån från staden Jakobstad. 135

137 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Nya kundprojekt utanför serviceavtal Att utöka Alerts andel av stadens koncernbolags tjänsteinköp Strengbergs fastigheters fastighetsskötsel Avd. chef Antal projekt, omsättning och resultat Att bli Fastghetsbolag EBBA Ab:s främsta serviceproducent inom renoveringsarbeten och fastighetsservice och städning Att konkurrenskraftigt vinna nya projekt Avd. chef Antal vunna projekt, omsättning och resultat Att höja Alertes andel av staden Jakobstads vägförbättringsprojekt Att höja konkurrenskraften via pågående investeringsprogram, samt genom kompetenshöjande utbildning Nicklas Gustafsson Hans-Erik Thel Antal vunna projekt, omsättning och resultat 136

138 6. Personalpolitik Livskvalitet i arbete Sänkt sjukfrånvaro X % Ledarskapsutveckling, coaching, utbildning Riktade program mot nyckelgrupper bland medarbetarna VD, HR-chef, Avdelningscheferna, arbetsledning Sjukfrånvarostatistik, lönekostnader Kompetens och utbildning Personalen utbildas och instrueras för sina arbetsuppgifter Egna och externa kurser/utbildningar Avdelningscheferna Antal utbildningsdagar/pers, år 137

139 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster Höjd tillfredställelsenivå hos invånarna gällande stadens underhålls- och servicenivå Minimum landets medeltal i enkätjämförelse mellan finska städer Snabba svar på reklamationer Tydlig ansvarsfördelning mellan beställare och utförare avd. chefer Enkätjämförelse med övriga städer (icke årligen) 4. Livsmiljö Kvaliteten på Alertes serviceproduktion Minimum landets medeltal i enkätjämförelse mellan finska städer Fokuserade avdelningsprogram VD, avd.cheferna Enkätjämförelse med övriga städer (icke årligen) 138

140 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Tillväxt i serviceproduktionen Omsättningstillväxt Genom effektiverad verksamhet och med hjälp av investeringar i effektivitetshöjande utrustning samt utbildning av personal VD, Avd.cheferna Omsättning/resultat 5. Ägarpolitik Tillräckliga ekonomiska resurser för service- och underhållsutförande Att Alerte ska kunna utföra de uppdrag som ingår i serviceavtalet utan ekonomisk förlust. Tillräcklig information inför budgetprocessen. Tydlig prissättning (produktifiering) VD, avd. chefer Alertes resultaträkning Inköp av Alertes tjänster för projekt utom serviceavtal Alertes kvalitets/prisförhållande bör hålla en konkurrenskraftig nivå. Utbildning och coaching av personal. Investeringar i rätt utrustningsnivå. Ledning, avd. chefer Antal projekt utom serviceavtal Alertes resultaträkning 139

141 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 6. Personalpolitik Livskvalitet i arbete Sänkt sjukfrånvaro % per avdelning Ledarskapsutveckling, coaching, utbildning HR, VD, Avd. cheferna sjukfrånvaro %. Riktade program mot nyckelgrupper bland medarbetarna 2. Produktion av tjänster Aktivt arbetarskydd Noll olycksfall i arbete Systematisk genomgång per avdelning Utbildning Beredskap till investeringar i arbetarskydd Avd. chefer sänkt sjukfrånvaro 140

142 BOLAG: VD Jakobstads Hamn Ab : Juha Hakala VERKSAMHETSIDÉ Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa i en infrastruktur och service som motsvarar näringslivets behov. Strategiska målsättningar: - Verksamheten ska basera sig på kundernas transportbehov - Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur - Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier - Verksamheten ska utvecklas via samverkan mellan hamnens kunder och hamnens serviceproducenter - Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGARNA Den världsomspännande ekonomin har redan många år utvecklats normalt och detta har inneburit att de varumängder som hanteras via hamnarna har vuxit något. Hamnarna kan dock inte betraktas som en enhetlig grupp. Hur stort bortfall de olika hamnarna har haft beror på vilka varuslag som respektive hamn har som sin specialitet. För Jakobstads del är det importen av råvirke och biobränsle för energiproduktionen som har minskat. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad, vilken nu har ett seglingsdjup på 11 meter, skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. VÄSENTLIGA INVESTERINGAR OCH DERAS FINANSIERING Inga större investeringar planeras under , enbart underhållsinvesteringar cirka euro per år. 141

143 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 1. Näringsliv Ökning av omsättningen Målsättningen är en tillväxt på i medeltal 5 % årligen jämfört med : 2,2 milj.e Aktiv marknadsföring av Jakobstad Hamn i samarbete med operatör Euroports Pietarsaari Oy verkställande direktör 2. INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 4. Livsmiljö Reklamationer av hamnens grannar Målsättning 0 st reklamationer per år Aktiv uppföljning och övervakning av miljö- och bullerärenden teknisk chef 142

144 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 5. Ägarpolitik Hamnens resultat kumulativt positivt från och med 2015 Kumulativt resultat i balansen positivt Effektivering av den aktiva verksamheten och tilläggsförsäljning från befintliga och nya kunder verkställande direktör 4. VÄLMÅENDE OCH TRYGGHET 6. Personalpolitik Inga olycksfall Frånvaro 0 dagar på grund av olycksfall Regelbundet utförande av arbetssäkerhetsgranskingar tillsammans med de andra aktörerna på området verkställande direktör 143

145 BOLAG: VD Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy : Åsa Björkman VERKSAMHETSIDÉ Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGARNA Avvecklande av Ab Bodgärdet Oy: - Statskontoret beviljade rivningsackord - Statskontorets lån återbetalade - Kvarstående lån omstrukturerade - Ebba köpte aktierna i Bodgärdet av staden - Rivning av byggnaderna på Sockenvägen 5. Kostnadsstället har under flera år inneburit en belastning för Bodgärdet. - Dotterbolagsfusion med Ebba Nyproduktionen Alma daghem på Sockenvägen 5 uppstartat. Rivning av Masken Kostnadsstället har under flera år inneburit en belastning för Ebba. Köpet av fastigheten Kvarnbacksgatan 2, fd De Gamlas Hem. Fastigheten uthyrd till Kårkulla, Intek service. Hyresavtalet kommer att löpa ca 2 år. VÄSENTLIGA INVESTERINGAR OCH DERAS FINANSIERING Rivning av Masken Finansiering med egna medel eller kortfristigt lån. Nyproduktion: Alma daghem, Sockenvägen 5. Finansiering via fastighetsleasing. Grundrenovering av fasad, tillbyggnad av bostäder: Jakobs Källa. Detaljplaneändring pågår. Finansiering med lån. Detaljplanering av minigolftomten för bostäder. Grundförbättring av gårdsplan: Jakolosa. Finansiering med egna medel. Bruksvattenrörsanering: Ahlströmsgatan 9. Finansiering med egna medel. Köp av aktier i Irjala-kvarteret. Finansiering med lån. Planering av bostäder på Kvarnbacksgatan 2, fd De Gamlas Hem. Detaljplaneändring pågår. Östandahlsvägen 6, köp av två aktiebostäder. Renovering och uthyrning/försäljning. Finansiering med egna medel. Ibruktagande av elektronisk servicebok. Finansiering med egna medel. Uppstart av egen uthyrningsenhet

146 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN TILLVÄXT 2. Produktion av tjänster Antalet hyresbostäder - 8 bostäder till på Jakobs Källa - Planering av fler tillgängliga centrumbostäder - Detaljplaner som vinner laga kraft under Planering av nyproduktion Åsa Björkman 2. Produktion av tjänster Antalet byggnader/platser för samhällsservice - Samarbetspart som byggherre och fastighetsägare vid nya fastighetsbehov - Följa med behov och utveckling på orten. Aktiv förhandlingspart. Åsa Björkman 2. Produktion av tjänster Uthyrningsprocent - medeltal på 96 % - Aktiv marknadsföring - Attraktiva bostäder Åsa Björkman 145

147 MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN INVÅNAREN I FOKUS I ALL STADENS VERKSAMHET 2. Produktion av tjänster - Antalet kommunikationskanaler - webbaserade kommunikationskanaler för hyresgäster - Planering och ibruktagande Åsa Björkman MÅLSÄTTNINGAR BUDGET OCH EKONOMIPLAN EKONOMIN I BALANS 2. Produktion av tjänster Resultat +/- 0-resultat Klara riktlinjer, realistisk budget. Uppföljning. Åsa Björkman 146

148 BOLAG: Jakobstads Energi Ab : Anne Ekstrand VERKSAMHETSIDÉ Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGARNA Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. VÄSENTLIGA INVESTERINGAR OCH DERAS FINANSIERING Katternö Kärnkraft år 2019: euro och år 2020: euro ifall hela satsningen finansieras med eget kapital. BOLAG: VD Jakobstads Företagsfastigheter Ab : Anne Ekstrand VERKSAMHETSIDÉ Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs-, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt uthyrning, bygga, låta bygga och utveckla ovannämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeusksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGARNA Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malm-tomten som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 är tillsvidare utarrenderad åt staden och används som avgiftsbelagd parkeringsplats. På sikt avses att tomten ska säljas och bebyggas. Att få en 100 procents uthyrning i Strengbergsfastigheten. Staden bör ta beslut om hur länge Maria Malm-tomten ska användas som parkeringsplats. VÄSENTLIGA INVESTERINGAR OCH DERAS FINANSIERING Investeringar i Strengbergsfastigheten åt nya hyresgäster. Finansieras med egna medel eller med lån. 147

149 INVESTERINGAR 148

150 149

151 150

152 151

153 152

154 153

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Hur har uppskattningen gjorts?

Hur har uppskattningen gjorts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar - Publicerade 11.5.2017 - Uppdaterade 15.6.2017 - Uppdaterade 19.9.2017 Sanna Lehtonen utvecklingschef Hur har uppskattningen gjorts? Budgetpropositionens

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN 2018-2020 Godkänd i stadsfullmäktige 27.11.2017 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9. Kommunal författningssamling för Staden Jakobstad ============================================== VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.2017 290 KAPITEL

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL 2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

2017 års statsandelar

2017 års statsandelar 2017 års statsandelar 9.11.2016 Utvecklingschef Sanna Lehtonen Sanna.Lehtonen@kuntaliitto.fi p. 050-575 9090 Statsandelen för kommunal basservice som en del av kommunernas statsandelssystem Statsunderstöden

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen Landskapsreformen Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen 18.8. 3.10.2016 13.9.2016 1 Varför behövs en landskapsreform vad är målet? Bättre service Smidigare

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 Godkänd i stadsfullmäktige 12.12.2016 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE VAASAN SEURAKUNTAYHTYMÄ Kokous 13.12.2018 klo 18:00 Sivu 1 / 9 Innehåll Ekonomiöversikt... 2 Budgeten 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen 2019-2021... 3 Fullmäktigeinitiativ som inte är färdigbehandlade...

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad

Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad 31.10.2017 Anna Kotka-Bystedt Integrationsenheten i Jakobstadsnejden Medverkande i projektet: Vasa stad, samkommunen Svenska Österbottens förbund

Läs mer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 Koncerndirektiv för Malax kommun Godkänd av kommunfullmäktige 29.6.2017 91 Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 2. Tillämpningsområde... 2 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet...

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården? Mikko Mehtonen, sakkunnig Susa Säkkinen, projektforskare Samuel Ranta-aho, projektforskare 7 Har kommunerna i framtiden sparpotential eller försvinner produktivitetsreglaget med social- och hälsovården?

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM VAD INNEBÄR REFORMEN? Finlands förvaltning organiseras i tre nivåer: stat, landskap, kommun. 18 nya landskap bildas i Finland Uppgifter från kommunerna, samkommunerna,

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommunernas skattesatser 2018

Kommunernas skattesatser 2018 Kommunernas skattesatser 2018 Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % 20,5 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 Stadsstyrelsen 174 06.06.2016 Social- och hälsovårdsn. 78 21.06.2016 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 SAMT BUDGETRAM FÖR 2017 STST 06.06.2016 174 Beredning och

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland.

Reformen av social- och hälsovården påverkar inte organiseringen av social- och hälsovården i Landskapet Åland. Frågor om målen med reformen Målet med reformen av social- och hälsovården är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen samt bromsa upp kostnaderna för tjänsterna med 3 miljarder euro

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Godkänd i stadsfullmäktige 14.12.2015 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer