STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN Godkänd i stadsfullmäktige

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...13 STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (STADENS ANDEL) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK BILDNINGSTJÄNSTER...34 BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA TJÄNSTER...70 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER...98 AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN KONCERNBOLAG INVESTERINGAR

3 INLEDNING Den nya kommunallagen Riksdagen godkände den nya kommunallagen och andra lagar som har samband med den och republikens president stadfäste lagarna Kommunallagen (410/2015) trädde i kraft , likväl så att en betydande del av lagen tillämpas först fr.o.m , då en ny kommunalvalsperiod börjar. I praktiken kommer verkningarna av lagen inte att synas i kommunernas verksamhet i någon större utsträckning förrän i början av följande valperiod. Enligt nya kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Fullmäktiges roll som folkvald församling och högsta beslutande organ vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finansministeriet uppskattar i september 2015 att totalproduktionens årliga tillväxt blir +0,2 % för 2015 och +1,3 % för Vi har ett läge med långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt finansministeriets uppskattning i september 2015 beräknas konsumentprisindex år 2015 sjunka på årsnivå med i genomsnitt -0,1 procent. Konsumentpriserna beräknas stiga med +1,1 procent år År 2013 steg den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 8,7 procent 2014 och år 2015 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till närmare 9,0 procent. I slutet av september 2015 fanns arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna. Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2016 till 9,4 procent. 2

4 Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 1,2 procent Hösten 2013 uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av mars Avtalet är i kraft 33 månader och avtalsperioden löper ut Under den första perioden höjdes kommunsektorns löner , och kostnadseffekten var i genomsnitt 0,8 % för hela kommunsektorn. Den första periodens andra avtalsenliga förhöjning var 0,4 % och genomfördes för hela kommunsektorn förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2014 med 0,5 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 0,6 procent. År 2016 beräknas kostnadsnivåökningen bli 1,4 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads driftsekonomi är fortfarande utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar o o o Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för 2017 och en minskning med 2,0 milj. euro även år Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av socialoch hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o o o effektivering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna på den kommunaltekniska avdelningen en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar 3

5 o o under år 2015 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen) I slutet av år 2014 låg arbetslösheten i Jakobstad på 11,4 %. Under årets lopp 2015 har antalet arbetslösa varit lite högre än 2014, men i september låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,7 %, d.v.s. på samma nivå som I regionen låg arbetslösheten i september på 6,3 % och i hela landet på 12,8 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2015 på 867 st, och av dem var 134 st. under 25 år och 280 st. långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del till att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2016 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2014/2015, vilket är en ökning med +75 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning på -47 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till juli 2015 uppgår befolkningen i Jakobstad till personer. Staden Jakobstad hade under år 2014 ett födelseunderskott på -16 personer, samt även ett underskott på -182 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2014 med +151 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. 4

6 BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. De ändrade skattegrunderna år 2016 enligt finansministeriets budgetförslag, regeringsprogrammet och lagberedningsmaterialet innebär minskade skatteinkomster för kommunerna. Inkomstskatt: Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna höjningen av arbetsinkomstavdraget, som innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med över 200 miljoner euro. Andra föreslagna ändringar som minskar kommunernas skatteinkomster år 2016 är enligt budgetförslaget bland annat en inflationsjustering av förvärvsinkomstbeskattningen och möjlighet till avdrag för privatpersoners donationer till högskolor. Den föreslagna begränsningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån innebär däremot att kommunernas skatteinkomster ökar. Samfundsskatt: Till följd av tidigare beslut upphör den tidsbegränsade höjningen av samfundsskatteandelen i slutet av Kommunernas samfundsskatteandel minskar därför med 260 miljoner euro. Fastighetsskatt: Enligt regeringens förslag har man föreslagit tre förändringar i de övre gränserna för fastighetsskattesatserna för år 2016: I fråga om bostadsbyggnader som används för andra ändamål än stadigvarande boende föreslås den övre gränsen för fastighetsskatten bli höjd så att den kan vara högst 1,0 procentenhet högre än den övre gräns som kommunen fastställt för byggnader som används för stadigvarande boende. För närvarande får skillnaden vara högst 0,6 procentenheter. För byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk föreslås den övre gränsen bli höjd från 2,85 till 3,10 procent. Den övre gräns som den nuvarande lagen tillåter i fråga om obebyggda byggplatser föreslås bli höjd från 3,0 till 4,0 procent. I utkastet till lagändring föreslås också ändringar i fastighetsbeskattningen för Höjda variationsintervall föreslås för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen föreslås stiga från 0,80 1,55 till 0,86 1,80 procent och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,37 0,80 till 0,39 0,90 procent. Kommunerna ska alltså senast i fastighetsbeskattningen 2017 höja sina skattesatser till minst den nedre gränsen. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 %

7 Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice och statsandelsreformen trädde i kraft Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. Utöver nedskärningar i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Antaganden för budget 2016 och ekonomiplan Budgeten för år 2016 bygger på följande antaganden: ökning Personalkostnader 0,4 % Köp av tjänster 0,4 % Material 0,4 % Intern hyra 0,4 % Försäljningsintäkter 0,4 % Budgetramen för social- och hälsovårdstjänster är dock på samma nivå som den korrigerade budgeten Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som fördelas på nämndnivå. Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 1 % per år 2017 och

8 o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt Kommunförbundets prognoser. o Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognoser. o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % under planperioden. Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket minskar med 0,7 milj. euro jämfört med bokslutet 2014 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag, men då bör beaktas att kostnaderna (0,7 milj. euro) för integrationsenheten från och med 2016 finns under stadskansliet. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro (3,3 %) jämfört med budgeten Den prehospitala vården administreras fr.o.m av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader minskar med ca 0,2 milj. euro jämfört med budgeten Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,3 milj. euro, som kommer att specificeras under budgetåret. IT-avdelningen överförs budgettekniskt till stadskansliet från Det pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätt och dimensioneringar kommer att inverka på Centralen för tekniska tjänsters och Centralen för interna stödtjänsters verksamhet. Stadsstyrelsen som nämnd: budgeten balanseras med en post om 0,4 milj. euro, som kommer att specificeras under budgetåret. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal, vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. 7

9 Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på 2,9 milj. euro och inklusive affärsverket ett underskott på 2,0 milj. euro år Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras med lån, reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,3 milj. euro år Avskrivningarna uppgår år 2016 till 7,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,2 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 1,8 milj. euro år För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2017 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,3 milj. euro och år 2018 till 8,5 milj. euro. Skuldbördan var 82,1 milj. euro eller euro/inv. i bokslutet 2014 och kommer i bokslutet 2015 att minska till 42,5 milj. euro. Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 47,7 milj. euro eller euro/inv. år

10 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 9

11 RESULTATRÄKNING 10

12 11

13 FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkyl 1000 euro (sid XX) BS 2013 BS 2014 BU 2015 BU 2016 EP 2017 EP 2018 DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Årsbidrag Extra ordinära intäkter Korrektivposter INTERNT TILLFÖRDA MEDEL Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för anläggningstillg Försäljningsinkomster anläggningstillgångar INVESTERINGAR NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE Utlåning * Minskning av utlåning * Ökning av utlåning Förändringar i lånebestånd * Ökning långfristiga lån * Minskning av långfristiga lån * Förändring kortfristigt lån Övriga förändringar av likviditeten FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE Förändringar i eget kapital -330 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Lånestock Lånestock/inv

14 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Tf. Stadsdirektör Anne Ekstrand Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 13

15 STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar- och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadsstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt leder utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov deltar i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna turistbyrån, IT-enheten samt ekonomi- och skuldrådgivningen, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med anledning av omorganiseringen av stadens verksamhet och den ekonomiska situationen har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats i stadskansliet för att skära ner kostnaderna. Det här effektiveringsarbetet kommer ännu att fortsätta år

16 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig 1. Pålitlig och snabb ärendehantering. En realistisk ambitionsnivå är att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs vid de regelbundna kanslist-, stabseller ledningsgruppsmötena. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/registratorn har ett delansvar. 2. Staden agerar lagenligt i sin tjänsteservice, vid offentliga upphandlingar och gällande dataskydd. Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär. Ärendena genomgår i beredningsskedet en juridisk granskning Stadssekreteraren har huvudansvaret. 3. Staden kommunicerar med sina kunder och informerar på ett kundvänligt och tydligt sätt via media, telefon och internet. Staden gör upp en informationsoch kommunikationsplan. Stadssekreteraren har huvudansvaret. 15

17 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -17 EP Årsverken 19,5 19,0 19,0 18,0 17,0 16,0 16,0 IT-chef : Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2015 upphörde underhållet av operativsystemet Windows Server 2003, och därför har man övergått till att använda operativsystemet för de nyare Windows Server-produkterna i datorerna. Uppdateringen av servrarna kommer att slutföras under år Tidtabellen för den riksomfattande social- och hälsovårdsreformen har orsakat osäkerhet vad gäller förenhetligandet av datasystemens användarhantering. Enligt de uppgifter vi har för närvarande kommer den enhetliga användarhantering som staden Jakobstad administrerar att behövas minst fem år framåt. Utgående från det här beskedet fortsätter vi att utveckla en gemensam användarhantering för hela staden. Liksom under tidigare år kommer IT-enheten att delta aktivt i de utvecklingsprojekt som är på gång i olika förvaltningsenheter. 16

18 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Målet är driftsäkra och Inga avbrott Kritiska program användarvänliga datasystem. förverkligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgång till samarbetspartner Samarbetspartner används Ett fungerande nätverk av när den egna personalens som en kompletterande samarbetspartner resurser inte räcker till. resurs. upprätthålls. IT-chefen är ansvarig. 17

19 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 5,95 7,27 10, Motiveringar Personalen på IT-avdelningen består för närvarande av IT-chefen, ICT-koordinatorn, tre ITplanerare, en utvecklingsassistent och fyra mikrostödpersoner. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 18

20 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet klienter inom ekonomi- och skuldrådgivningen ökade betydligt år 2014 jämfört med året innan. Antalet klienter år 2015 torde bli litet mindre än föregående år. Från början av år 2015 har även småföretagare/ensamföretagare kunnat söka sig till skuldrådgivningen. Denna förändring har ändå inte igångsatt någon kraftig ökning av antalet klienter, vilket man hade förutsett. Användningen av socialombudsmannens tjänster har stabiliserat sig på en ganska låg nivå. En revidering av lagen om skuldsanering trädde i kraft i början av år Målet med revideringen var att uppdatera skuldsaneringslagen så att den motsvarar den förändring som skett inom kreditgivningen. Överskuldsättning, som tidigare i huvudsak orsakades av företags-, borgens- eller bostadsskulder, är numera oftast en följd av konsumtionskrediter, hyresskulder, snabblån och obetalda räkningar. Privata näringsidkare och yrkesutövare erbjöds bättre möjligheter till skuldsanering, och det är nu möjligt att genom skuldsanering vidta åtgärder även beträffande skulder som uppkommit i näringsverksamhet på samma sätt som beträffande privata hushålls skulder. Förutsättningen är att näringsverksamheten är förhållandevis småskalig och främst baserar sig på företagarens egen arbetsinsats. Tidigare kunde skuldsanering inte beviljas för skulder som hänför sig till näringsverksamhet, utan företagaren måste antingen lägga ner sin näringsverksamhet för att kunna ansöka om skuldsanering eller ansöka om företagssanering. Reformen förbättrar skyddet för företagarens ägarbostad. Till skillnad från företagssanering kan man genom skuldsanering under vissa förutsättningar behålla sin ägarbostad. Arbetslösa får skuldsanering snabbare. Enligt lagen kan skuldsanering beviljas efter 1,5 års arbetslöshet. Enligt tidigare praxis kunde skuldsanering beviljas först då gäldenären hade varit arbetslös i två år. Förfarandet vid domstolen förenklades och delgivningar framställs i huvudsak per e-post. Vid bedömningen av skuldsättningens klandervärdhet ska man även beakta bl.a. gäldenärens ålder och hur kreditgivaren har handlat. Kreditgivarna förutsätts handla ansvarsfullt och bedöma konsumentens betalningsförmåga innan kredit beviljas. Bestämmelserna om slutgiltig preskription av en fordran blev kompletterade med bestämmelser om preskription som räknas från förfallodagen för fordran. Preskriptionstiden är 20 år. Utsökningsskulder preskriberas slutligt när 15 år har gått från den slutliga domen. Tidigare blev sådana skulder, för vilka en dom inte hade skaffats och vilkas preskription gång på gång avbrutits, inte alls preskriberade. Revideringen kräver planering av skuldsaneringsprocessen och koordinering med den process som sker genom rådgivningstjänsten Ekonomihjälpen (värdering av företagsverksamhets lönsamhet), utveckling av rådgivningens arbetspraxis och arbetsredskap samt möjligheter för ekonomi- och skuldrådgivarna att bilda nätverk med regionala företagsrådgivningsorganisationer. 19

21 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och En heltidstjänst som riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som ekonomi- och som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, skuldrådgivare ekonomi under kontroll kan få omsorgsfullt ekonomi- och och kundcentrerat. Stadsstyrelsen skuldrådgivningsservice i Jakobstad. God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - Internetsidor God kvalitet på servicen. - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras min inom en vecka max samma dag - väntetid för klientbesöken min 60 dygn, real 14 dygn, max 7 dygn Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av betalningsarrangemang, skuldsanering och ekonomirådgivning. Ekonomi- och skuldrådgivaren Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv. 20

22 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden Jakobstad sköter om att Det ska finnas tillgång till En heltidstjänst som ekonomi- och ekonomi- och ekonomi- och skuldrådgivningsservice skulrådgivningsservice skuldrådgivare tillhandahålls, även om som sköts professionellt, Regionförvaltningsverket i omsorgsfullt och Den del av budgeten som Västra Finland har haft som mål kundcentrerat i stadshuset i överskrider den ersättning att Vasa skulle ansvara för Jakobstad. som staten betalar åt ordnandet av ekonomi- och staden för ordnandet av skuldrådgivningen i servicen täcks med hela Österbotten. kommunal finansiering. Stadsstyrelsen 21

23 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Nya klienter Klientbesök Skuldsaner.ansökan till tingsrätten Förslag till betalningsprogram Skriftliga utlåtanden Socialombudsmannakontakter Årsverken EP -17 EP - 18 Personaldirektör: Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. Arbetet utförs säkert och ergonomiskt riktigt i en hälsosam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Nuvarande löneprogram kommer att ersättas med nytt. Diskussion gällande nytt program samt gällande löneuträkningens organisation fortgår. Målet är att löneuträkningsfunktionen blir möjligast effektiv och rationell. Stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören fungerar i gott samarbete med socialoch hälsovårdsnämndens personalsektion och personalchefen. Inom sysselsättningsverksamheten kommer de ungdomsarbetslösa och långtidsarbetslösa att ges speciell uppmärksamhet. Enligt förändrad lagstiftning från 2015 har kommunens ansvar och kostnader ökat gällande långtidsarbetslösa. En särskild sysselsättningsavdelning som hör till personalbyrån kommer att bildas. 22

24 PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förmansutbildning för samtliga Systematisk uppdatering av Personalbyrån förmän ledarkunskaper. Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Minska sjukfrånvaron bland -61 Sjukfrånvaron minskas med födda anställda %, trots att de blir äldre. Aktiv och välmående personal Sätt att förverkliga Ansvarig Personalbyrån Sjukfrånvarostatistiken. Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Arbetsplatsmöten samt Arbetsplatsmöten hålls Personalbyrån utvecklingssamtal. minst 8 ggr/år. Personalbyrån statistikför och Utvecklinssamtal enl. rapporterar i personalrapporten samarbetsavtalet. Personalrapporten 23

25 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Aktiverade svårsysselsatta Sjukfrånvaro 16,3 15,1 15,7 15,7 15,5 15,0 14,5 kalenderdgr/anställd Årsverken 25,6 25,4 25,2 25,0 25,0 24,5 24,5 Stadskamrer : Jonny Wallsten VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samkommunen Malmska fastigheter utreder under hösten 2015 alternativa lösningar gällande sin ekonomiförvaltning. Ekonomiförvaltningen har hittills skötts av drätselkontoret. 24

26 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Rapporteringen och Målsättningar, mätvärden Stadskamreren uppföljningen av målsättningar och rapporteringsformat görs mera användarvänlig. fastslagna. 25

27 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 21,05 20,36 19, Turistchef Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån och infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Turistbyrån, som är underställd stadskansliet: fungerar som turistinformationspunkt och har även hand om den allmänna informationen om staden Jakobstads service. ansvarar för kommunikation om och marknadsföring av turism inom staden. idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen. främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turismföretag. idkar samarbete med medlemskommunerna och turistföretag i 7 Broars Skärgård rf, i syfte att utveckla den regionala turismen. ansvarar för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. representerar staden i turistprojekt och deras förvaltning. deltar som stadens representant i försäljnings-, marknadsförings- och informationstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia har tillsammans med 7 Broars Skärgård rf utarbetat en plan för utvecklandet och främjandet av den regionala turistnäringen, som blir klar i höst. Planen kommer att medföra både funktionella och organisatoriska förändringar för turismarbetet i hela Jakobstadsregionen. 26

28 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aktionsplan för och omorganisering av turistfrämjandet i den regionala turismen Den nuvarande modellen - Aktionsplan för turistfrämjandet i den regionala turismen är färdig Verkställandet av aktionsplanen för turistfrämjandet i den regionala turismen är i gång Aktionsplan i samarbete med Concordia, 7 Broars Skärgård rf, regionens kommuner och turistnäring Turistchefen 27

29 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Kundbesök Förmedlade guidade rundturer Deltagande i försäljnings- och marknadsföringsevenemang Övernattningar i inkvarteringsställen i Jakobstadsregionen Årsverken 3,9 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8 CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist: Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Inga val förättas år

30 REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya kommunallagen har trätt i kraft Parallellt med den nya kommunallagen pågår en reform av social- och hälsovården i hela landet. 29

31 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2016 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en nettoökning totalt med 2,7 milj. euro jämfört med anslagen i budgeten för år Av denna ökning står social- och hälsovårdsverket för 2,0 milj. euro medan Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro. 30

32 31

33 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK MOTIVERINGAR / RESULTATOMRÅDE: REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET / JAKOBSTAD 2016 ( ) Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen ( ) och en annan grund är det reviderade servicenivåbeslutet fr.o.m samt en grund som har att göra med medborgarnas behov vid en olycka: Det finns ingen alternativ service. Dessutom sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade prehospitala akutsjukvården, som Vasa sjukvårdsdistrikt har ansvar för att ordna, samt om sjuktransporter och första delvård i den omfattning som samarbetsavtalen förutsätter. Mål Målet är att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor. att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn. att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor som kräver räddningsinsatser. att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället. att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalen om prehospital akutsjukvård (prehospital akutsjukvård och första delvård). De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor. BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN Driftsekonomin 2016: Den beredskap för räddningsverksamhet som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis med personal i huvudsyssla och delvis med personal i bisyssla. Kostnaderna för myndighetsverksamhet och förvaltning grundar sig på invånarantalet, och Jakobstads betalningsandel inklusive Larsmo är ca 24,62 %. Tjänster inom prehospital akutsjukvård produceras i enlighet med samarbetsavtalet åt sjukvårdsdistriktet enligt netto noll-principen. Staden Jakobstad ansvarar direkt för kostnaderna för de brandstationer som staden äger och för släckningsvattenförsörjningen. 32

34 Investeringsdel 2016: Investeringsdelen innehåller enligt räddningsnämndens förslag anskaffning av inventarier till brandstationerna på staden Jakobstads och Larsmo kommuns område. Plan De brandstationer som Jakobstad har kostnadsansvar för producerar tjänster enligt servicenivåbeslutet. I investeringsdelen inkluderas de inventarieanskaffningar som räddningsnämnden föreslagit. Nyckeltal Vid behov ges sakkunnigutlåtande om alla ansökningar om byggnadslov. Tillsynen riktas så att den förrättas i specialobjekt till 100 %, och av bostadshusen granskas årligen det antal som anges i tillsynsplanen, i huvudsak genom egenkontroll. Sprängämnes- och kemikalietillsyn samt ibruktagnings- och slutgranskningar utförs inom en vecka efter begäran. Åtminstone 9 % av befolkningen i Jakobstad och Larsmo ska få säkerhetsrådgivning. Åtminstone en släcknings- och räddningsenhet hålls i omedelbar beredskap och i övrigt bygger beredskapen på manskap i bisyssla: Objekt i riskområde I nås i medeltal på mindre än 6 minuter, objekt i riskområde II nås i medeltal på mindre än 10 minuter och objekt i riskområde III och IV i medeltal på mindre än 15 minuter. Överskridningar av utryckningstiderna bör ligga under den nationella definitionen på aktionsberedskapstid. Beredskap för prehospital akutsjukvård upprätthålls i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter. Vid allokeringen av kostnader iakttas samarbetsavtalet för det regionala räddningsväsendet, som kommunerna gemensamt godkänt. 33

35 BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott 34

36 BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalstyrkan är densamma som tidigare. Omändringen av kanslisterna till sekreterare är genomförd inom hela bildningssektorn. Ole Röyks har gått i pension och ny ekonomichef inom bildningssektorn är Anette Granberg. 35

37 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I samband med pensionering Lämplig arbetsmängd för Utvärdering genom samtal utvärderas och omorganiseras personalen Bildningsdirektören/dagvårdschefen arbetsuppgifter SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En effektiv förvaltning inom God kundservice inom hela Genomgång av bildningssektorn bildningssektorn beslutsgången och tjänstemännens befogenheter Bildningsdirektören RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Jämförelse av organisationen Min: att producera minst lika Statistik inom förvaltningen med bra service som Bildningsdirektören grannkommuner och liknande jämförelsekommunerna med kommuner i Finland de personalresurser som finns att tillgå 36

38 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 9,5 9,0 8,0 7,3 7,3 7,3 7,3 Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och främjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna pågår. Läroplanerna förnyas genom samarbete med grannkommunerna i regionen. Läroplanerna tas delvis ibruk under höstterminen Läroplanen blir helt digitaliserad och fortbildningsdagarna för personalen berör i huvudsak läroplanen under detta läsår. All förskoleundervisning ordnas på skolorna. På alla skolor ordnas morgonvård och eftermiddagsvård före och efter förskoleverksamheten. Förskoleverksamheten leds av barnträdgårdslärare. Detta läsår används 19 veckotimmar för undervisning i förskolan. Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1 2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Utbildningsväsendet ordnar morgonverksamheten på skolorna. Eftermiddagsverksamheten ordnas i huvudsak av församlingen (11 grupper) och Folkhälsan (2 grupper). Egen verksamhet på Vestersundsby, Ruusulehto och Länsinummi skolor. Eftermiddagsverksamheten är populär och ca 300 barn deltar i verksamheten. Grundläggande utbildning Den förberedande undervisningen för invandrare fortsätter. De barn som är asylsökande får sin undervisning på finska och kvotflyktingarna undervisas på svenska. För närvarande har vi tre grupper förberedande undervisning i gång på Itälä skola, en grupp på Etelänummi skola, en grupp i Kyrkostrands och Jungmans skola och en grupp på Oxhamns skola. Förslag till framtidens skolnät presenteras under hösten. 37

39 Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio finns kvar i Jakobstads gymnasium enligt bildningsnämdens beslut. I gymnasiefastigheten verkar sålunda två skilda skolor under samma tak även läsåret En kommunstrukturgrupp inom bildningen utreder hur andra stadiets utbildning ska ordnas i framtiden. Gruppen består av både tjänstemän och politiker. En gemensam gymnasienämnd planeras. Bidrag för planeringen har erhållits av Kulturfonden. I Finland planeras studentskrivningarna att genomföras elektroniskt fr.o.m. våren Förberedelserna och planeringen inför denna utmaning pågår och fortsätter. Digitala försöksprov hålls under läsåret. 38

40 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier inom den grundläggande utbildningen: 1. Ekonomiska resurser, kostnader per elev inom den grundläggande utbildningen medelnivå i Finland Officiell statistik i Finland (UBS) 2. Undervisningsgruppernas storlek 3.Kostnader per studerande i gymnasiet. gruppstorlekar på elever per grupp medelnivå i Finland Jämförelse regionalt Bildningsdirektören Officiell statistik i Finland (UBS) 39

41 NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskoleundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken Motiveringar Statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen är 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen till godo används för undervisningen. 40

42 Dagvårdschef : Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom: - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Trycket på dagvården är oförändrat stort. Bristen på adekvata utrymmen gör att verksamheten tvingas fungera i oändamålsenliga lokaler, vilket i sin tur ger extra utgifter, både direkt och indirekt. Därför är det livsviktigt att planeringen av ett nytt daghem kommer i gång så fort som möjligt. På grund av inomhusluftproblemen i Pursisalmi daghem tvingades en dagvårdsgrupp för femåringar tillfälligt flytta till Länsinummi skola. Trots att utrymmena är förstklassiga är omgivningen och byggnaden ändå inte anpassade för daghemsverksamhet. De förändringar i den subjektiva dagvårdsrätten som statsmakten aviserat är av sådan art att det är svårt att bedöma konsekvenserna. Det som man ändå kan konstatera är att det knappast minskar antalet barn i dagvården men att vårdtiderna per dag förkortas. De ökade gruppstorlekarna som också aviserats från statsmakten kan inte förverkligas hos oss på grund av alltför små utrymmen. Familjedagvården fortsätter att svikta. Under 2015 går totalt 9 familjedagvårdare i pension. Det betyder i praktiken att en del av de platser vi tappar inom familjedagvården måste ersättas inom daghemsvården. Skärpt lagstiftning gör också att gruppfamiljedaghemmens kostnadsnivå småningom överstiger daghemmens. Över 30 % av barnen i dagvården vistas i oändamålsenliga och slitna utrymmen idag, vilket betyder att dagvården har akuta behov av nya utrymmen för verksamheten. Hösten 2015 inleds också ett försök med elektronisk registrering av närvaro på två daghem. Ifall försöket utfaller väl kan systemet även tas i bruk på övriga dagvårdsställen under

43 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitetskriterier för dagvården arbetsgrupper utarbetas i samråd med Dagvårdschefen grannkommunerna, utveckla utvärderingen av dagvården i enlighet med den nya lagen om småbarnspedagogik SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Dagvårdens organisation gås Dagvårdschefen igenom och ändras vid behov Bildningsdirektören på grund av pensioneringar Dagvårdens förmän 42

44 NYCKELTAL Prestationer vårddagar, daghem/ köpta tjänster Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut / 6100 Budget -15 Budget -16 EP EP vårddagar, familjedagvård 0 6-åringar åringar i dagv. % 54 58,3 59, Barn/heldag daghem Barn/heldag familjedagvård Barn/heldag gruppfamiljedaghem Årsverken Motiveringar Gruppfamiljedaghemmen upphör när dagvården erhåller nya utrymmen, eftersom de på sikt blir för dyra och den nya dagvårdslagen alltmera betonar den pedagogiska aspekten. 43

45 Rektor Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning ska: ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako ska: ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta ska: - Upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - Fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako växer ännu hösten -16. Nya utrymmen för undervisningen är galleri GRO:s andra våning. Utrymmet är både större och mera ändamålsenligt än det tidigare utrymmet på första våningen i galleriet. Balatako borde bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet, som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Som regional skola har man större möjlighet att få statsstöd för verksamheten. 44

46 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. Rektor ansvarar kring 377h/vecka. Balatakos tillsammans med elevantal ökar men kostnaderna institutets direktion för att hålls på 2015 års nivå. budgeten efterföljs. Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balatako borde bli regionens konstskola på samma sätt som musikinstitutet. Informera Jakobstadsnejdens bildningsdirektörer om möjligheten att erhålla statsstöd ifall Balatako blir regional. Diskutera ärendet i samarbetsnämnden. Rektor sammankallar bildningsdirektörerna. Rektor för ärendet till samarbetsnämnden. 45

47 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 22,32 21,14 21,74 20,26 20,3 20,3 20,3 Rektor Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans m.m.) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. 46

48 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att kunna betjäna kursdeltagare Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor, kurssekreterare Nöjda kursdeltagare ganska bra - mycket bra - utmärkt kursutvärdering rektor Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Synlighet i media ggr Sätt att förverkliga Ansvarig statistik rektor Publika evenemang ggr statistik rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Att inom ramen för budgeten kunna genomföra lektioner statistik rektor Sätt att förverkliga Ansvarig 47

49 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP-17 EP Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, netto Deltagare/invånare 35,4 38,5 37, i % (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare 51,37 56,2 54, i % (endast svenskspråkiga i Jakobstad) Totala utgifter, , , Totala inkomster, , Netto , , Statsandel Årsverken 10,62 11,42 12, Rektor Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet, bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Läsåret fungerar en person som kvällsövervakare på institutet, istället för tidigare två anställda, och sköter om kvällsövervakningen och uppsnyggningen både i institutshuset och i Etelänummi skola. 48

50 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglig kursverksamhet. Att kunna betjäna ca 35 % av den finskspråkiga befolkningen. Sätt att förverkliga Ansvarig 30 %/33 %/37 % statistik rektor, kanslist Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Kursutbudet motsvarar lektioner kundernas behov Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering och statistik/rektor PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalens kunnande utmärkt/gott/tillfredsställande motsvarar syftet med verksamheten. Sätt att förverkliga Ansvarig utvärdering av resultaten och kundenkät/rektor 49

51 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckling av verksamheten förverkligas minimalt/ utvecklingen påbörjas/ utvecklingen genomförd Sätt att förverkliga Ansvarig finansiering från UBS/rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Prognostisering av struktur- och prognostiseringen finansieringsreformen inom det börjar/prognostiseringen fria bildningsarbetet beaktas/har genomförts Sätt att förverkliga Ansvarig kartläggning och utvärdering av situationen/ finansiering från UBS rektor 50

52 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Verksamhetsutgifter Inkomster Statsandel Årsverken 10 10,43 11,24 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Det ökade antalet lektioner är i linje med det ökade antalet studerande. Statsandel utbetalas utgående från antalet lektioner som hållits. Språkkurserna för invandrare (två kurser) har ordnats som utbildning dagtid. I ekonomiplaneringen kan man beakta att antalet invandrarsökande växer för varje år. 51

53 Ungdomssekreterare : Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin sjätte period år "ABC möter ungdomar"-samarbetet fortsätter under år Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de tjänster som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Sommaren 2016 ordnar Jakobstad ett vänortsmöte, som också ungdomar från vänorterna deltar i. Hösten 2016 söker man en ny EVS-praktikant till ungdomsbyrån. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. 52

54 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom att öka ungdomarnas Under året ges ungdomarna delaktighet förbättras ungdomarnas 1/2/4 olika tillfällen att delta möjligheter att påverka i beredningen av beslut som rör unga Sätt att förverkliga Ansvarig Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar. Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna 53

55 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Gruppstorlek/ledd klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm Årsverken 9 8,9 9 9,5 9,5 9 9 Biblioteksdirektör Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och -förordning. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre och, vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är de närmaste grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket ( I Fredrikabibliotekens förnyade gemensamma webbportal stiger e-materialets andel av innehållet stadigt. Ett nyligen påbörjat samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. För samarbetet skola och bibliotek söks nya former. En av stadsbiblioteket initierad behövlig resursförstärkning i form av en pedagogisk informatiker, eller motsvarande, efterlyses fortfarande. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Stadsbibliotekets service utnyttjas direkt och indirekt av många av stadens olika enheter. En stor utmaning de närmaste åren för Stadsbiblioteket i Jakobstad, och för de allmänna kommunala biblioteken i Finland överlag, är att kunna ge sina användare tillgång till innehåll som publiceras som e-material. 54

56 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, såväl Kundvänliga, regelbundna utrymmen och tillgång till fysiska som över nätet. och fasta öppettider. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. Fortlöpande anskaffning. fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. Tillräckligt med personal material. Tillgång till sökverktyg min: enligt som ger fullgod service. och databaser. Kvalitetsrekommendation real: klara jämförelse Landskapet Österbotten max: bland landets bästa. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ett fungerande bibliotekshus, Att i samråd med en samlingsplats för alla fastighetsansvariga hålla grupper i samhället. bibliotekshuset i prima skick. Samhällsinformation och demokrati. Delaktighet i samhället. Redan etablerade verksamhetsformer vidareutvecklas och nya satsningar görs på utåtriktad verksamhet. Författarbesök,temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande 55

57 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffror informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i Biblioteksservice på svenska storleksordningen och på finska förverkligas lån/år och biblioteksbesök enligt enahanda grunder (fysiska + webben) i storleksordningen Flerspråkig och besök/år. mångkulturell Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö Ansvariga: rådgivning och vägledning i Kultursektionen informationssökningsprocesser Biblioteksdirektören tillika med läsfrämjande verksamhet. Om det görs en ny kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad: Biblioteket får max. poäng Biblioteket ges resurser och personalen ges de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Viss grad av självbetjäning 56

58 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Utlåning Låntagare under året (aktiva lånekort) Fysiska besök Besök över nätet Antal deltagare vid ordnade evenemang och användarutbildningar Årsverken 18,2 17, Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice som utöver bibliotek omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning per invånare. Grunden för definiering av den allmänna nivån på serviceproduktionen kommer från: Kvalitetsrekommendation för de allmänna biblioteken. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:7 ISBN De allmänna bibliotekens strategi, godkänd av Rådet för de allmänna biblioteken, har även beaktats. ( I övrigt har statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen använts ( Biblioteket av idag verkar i en globaliserad, hyperindividuell värld med många parallella mediekanaler. Bibliotekslagstiftningen kommer enligt nuvarande planer att förnyas inom de närmaste åren. En arbetsgrupp har tillsatts för att bereda en revidering av bibliotekslagen. Meningen är att den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari

59 Museichef: Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum ska på ett mångsidigt sätt berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster genom utställningar, föredrag och publikationer. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål, arkivalier och konst. Museet ska vara sakkunnig i antikvariska frågor inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden. Museiverksamheten ska utgöra en levande länk mellan regionens historia, nutid och framtid. Alla stadens invånare ska uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. Jakobstads museum ska vara en självklar aktör inom stadens kultur, stadsbyggande, undervisning och historisk forskning. Samarbetet inom ramen för statsandelar för museiverksamhet fortsätter liksom tidigare med Nykarleby museiverksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar är planerade, men i.o.m. att en del av personalen under de kommande åren uppnår pensionsålder, kommer personalförändringar att bli aktuella. 58

60 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgänglighet till museets Besökarantal: samlingar av föremål, konst, Min fotografier, boksamlingar och arkiv Real i funktionella och för ändamålet Max anpassade utrymmen. Sätt att förverkliga Ansvarig Regelbundna och fasta öppethållningstider. God information genom massmedia, hemsida och andra webbtjänster Positiv image Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Verksamhet utanför museet; Min 25 föreläsningar och utställningar i Real 30 skolor och institutioner. max 35 Sätt att förverkliga Ansvarig personalen 59

61 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Medverka i och bidra till olika Min 2 evenemang som vänder sig till Real 4 stadens och regionens invånare Max 6 evenemang och i samarbete med andra kulturproducenter Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen; medarrangörer och delansvariga Pedagogisk verksamhet för barn och vuxna; Föreläsningar i samband med utställningar och evenemang, s.s. Jakobs dagar, Spotlight och Jul på Södermalm. Årliga barnevenemang för daghem och skolor. Real sammanlagt 3000 deltagare Min 1000 Real 1500 Max 2000 deltagare I samarbete med andra organisationer och egen personal Utställning med workshop, tidsresor. Personalen 60

62 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Genom personliga kontakter med stadens och regionens invånare; genom informativa, kvalitativa, pedagogiska och engagerade utställningar, specialguidningar, föreläsningar, evenemang och publikationer. Stå till tjänst med information till privatpersoner, massmedia, kommunala och statliga organ Effektiv och ändamålsenlig organisation Utställningar i samproduktion: real 12 st Egna producerade utställningar: max 4 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom kunnig och engagerad personal Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Fortsatt koncentration och utveckling av museiområdet vid Storgatan 2 och 4 Renovering av de inre utrymmena av Nygårds verkstad Överföra den tillfälliga utställningsverksamheten till Nygårds verkstad 61

63 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Bibehålla museets status som ett Real 10 statsunderstött museum genom att bibehålla antalet årsverk. Sätt att förverkliga Ansvarig Bibehålla antalet anställda 62

64 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP -17 EP Besökare, enskilda evenemangsbesökare Besökarantal, grupper Antal utställningar, medarrangör Utställningar, egna Statsandelar i Årsverken 8,8 9,6 10,5 10,15 10,15 10,15 10,15 Motiveringar En koncentration av museets verksamhet till museiområdet vid Malmska gården och Storgatan 4 är fortsättningsvis aktuell. En renovering av Nygårds verkstad borde genomföras för den tillfälliga utställningsverksamheten. Renoveringen skulle också höja områdets attraktionsvärde och stöda de verksamheter som finns här och göra stadsdelen Södermalm till ett verkligt kulturcentrum. Kultursekreterare Marja-Leena Pitkäaho VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör invånarna. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan undervisning inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service och information till invånarna i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående samt gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyrån satsar fortsättningsvis målmedvetet på program riktat till barn och unga samt åldringar. Runebergsveckan, stadens kulturvecka, samarbetar fortsättningsvis aktivt med stadens övriga kulturarrangörer och ett målmedvetet arbete görs för att hålla kulturveckans nivå hög. Runebergsveckan 2015, Staden är ännu ung, slog alla tiders publikrekord med ca besökare. Finland firar 100 år av självständighet Kulturbyrån har inlett informationsverksamheten om det kommande jubileet, samt börjat planera inför kulturbyråns egen verksamhet under feståret. Kulturbyråns planering inför ett nytt Leader-projekt, Kulturell mångfald i Jakobstad, fortsätter enligt tidtabellen. 63

65 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tvåspråkig, mångsidig och min: besökare/år utåtriktad verksamhet. real: besökare/år Mångkulturell verksamhet. max: besökare/år Sätt att förverkliga Ansvarig Målmedveten planering av verksamheten samt effektiv information. Kultursekreteraren SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande Regelbundna möten och samarbete. Regionalt samarbetet. evenemangssamarbete. samarbete. Kultursekreteraren RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Balanserad ekonomi genom Att kunna starta ett nytt Extern finansiering. samarbete och externa Leader-finansierat Kultursekreteraren finansieringar. kulturprojekt. 64

66 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Besökarantal, hela verksamhetsåret Runebergsveckan, besökarantal Konstverksamhet, antal kurser Uthyrning av Skolparkens utescen, FBK-området, Viktor Sunds stuga, antal gånger Evenemangskalender, användarantal/evenemang Årsverken 2,5 2,16 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. 65

67 Idrottsdirektör Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning på nära avstånd. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att de på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och ge information om hälsofrämjande idrott. 3. MOTION FÖR SPECIALGRUPPER För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre och personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH ELITIDROTT Idrottsanläggningarna underhålls så att tävlings- och elitidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar i enlighet med stadens strategi. 66

68 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal Centralen för tekniska idrottsanläggningar hålls i skick i Idrottsgården och tjänster genom fortsatt underhåll och på uteanläggningarna. tillräcklig mängd servicepersonal. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden svarar för utövarnas Real: nuvarande Upprätthållande av behov och ser till att det finns anläggningar underhålls. nuvarande servicenivå. tillräckligt med idrottsanläggningar Max: byggande av nya Centralen för tekniska till invånarnas anläggningar för idrott. tjänster förfogande Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och Idrottsdirektören och tillfällig personal prioriteras idrottssektionen yrkeskunskap. 67

69 Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bra idrottsservice Utvecklande av samarbete Idrottssektionen och med närkommunerna. bildningsnämnden Idrottssektionen och närliggande kommuner. 68

70 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Simhallen, kunder Innebandysalen, kunder Dans- och övre salen, kunder Tellus, kunder Aktiva idrottare Fotbollstimmar på plan Friidrottstimmar Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 10,55 10,55 10,55 EP -17 EP - 18 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag för idrottsverksamhet utbetalas åt staden Jakobstad på följande grunder. Invånarantalet x 12 euro och därav 30 % enligt 21 och i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). 69

71 TEKNISKA TJÄNSTER o Miljövård o Byggnadstillsyn o Centralen för tekniska tjänster o Centralen för interna stödtjänster 70

72 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn Miljövårdschef : Elinor Slotte VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. År 2014 trädde en ny miljöskyddslag (527/2014) och miljöskyddsförordning (713/2014) i kraft. Revideringsfas 2 av miljöskyddslagen behandlades av riksdagen under år Målet var att bedöma behovet att ändra miljöskyddslagen och annan miljölagstiftning som tillämpas på de verksamheter som avses i miljöskyddslagen. Revideringsfas 3 är ännu under arbete. Lagändringarna innebär bl.a. att större tyngd skall läggas på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet, men de ger också möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. Förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart för att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och ta nödvändiga initiativ. Arbetsvolymen kommer också i viss mån att öka, men åtminstone i detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifter genom omprioriteringar kan handhas inom den nuvarande personalresursen. Statens klimat- och energipolitik och målsättningar för hållbar utveckling och bevarande av naturens mångfald har även återverkningar inom kommunernas miljövårdsförvaltning. 71

73 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Smidig och korrekt Åsikt att handläggningen Upprätthållande av handläggning av tillstånds- och varit korrekt: 100 % gedigen sakkunskap och andra beslutsärenden / förmåga att ge relevant Förfrågan till sökande och information och betjäning parter Ansvarig: miljövårdschefen Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Relevant information om Miljövårdsbyråns hemsidor Miljödata insamlas och stadens miljö finns lätt utvecklas och infotillfällen lagras organiserat. tillgänglig och information ordnas vid behov. sprids aktivt. Ansvarig: miljövårdschefen, miljöinspektören och miljöplanerare 72

74 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Genomsnittlig behandlingstid 3 månader Miljövårdschefen för tillståndsärenden / Tid från inlämnad ansökan tills beslutet ges RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Verksamheten finansieras i 25 %. Efter färdigställande av Strikt budgetdisciplin och högre grad av intäkter / tillsynsplan kan aktivt sökande av Intäkternas andel av ambitionsnivån höjas. projektfinansiering och kostnaderna samarbete Miljövårdschefen 73

75 NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Utlåtanden Behandlingstid för 3 5,6 5, miljötillstånd, mån. Årsverken 3 2, ,5 2,5 2,5 Motiveringar Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats består under 2016 fortsättningsvis av handläggning av lagstadgade tillståndsärenden, tillsynsuppgifter och övervakning av miljöns tillstånd. I enlighet med miljöskyddslagen (527/2014) ska den kommunala miljövårdsmyndigheten för den regelbundna tillsynen göra upp en tillsynsplan för sitt område samt utarbeta ett tillsynsprogram. Tillsynsplanen och tillsynsprogrammet ska utarbetas inom tre år från ikraftträdandet av lagen. Fokus läggs på uppgörandet av en tillsynsplan och ett tillsynsprogram i enlighet med den nya miljöskyddslagen. Uppgörandet av tillsynsplanen och tillsynsprogrammet möjliggör att man för granskningar och inspektioner som utförs i enlighet med dem kan uppbära en avgift. Tyngd sätts på samarbete med den övriga stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. 74

76 Ledande byggnadsinspektör VERKSAMHETSOMRÅDE: Rolf Nilsson Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under det gångna året har två inspektörer gått i pension. För att ersätta bortfallet kommer nya personer att behöva anställas på avdelningen. Utbyggnaden av torget och centrum fortskrider. Nya bestämmelser för planerares och ansvariga arbetsledares kompetenser har trätt i kraft under det gångna året. Ett nytt bostadsområde för småhus har tagits i bruk i Vestersundsby. 75

77 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Andel nöjda kunder / 100 % Bra kundbetjäning Kundenkät till vart tionde Ledande ibruktagna och färdigställda byggnadsinspektören projekt. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Behandlingstider av tillstånd i 3 mån / 2 mån / 1,5 mån Snabb behandling medeltal Ledande byggnadsinspektören RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel i kostnaderna 45 % Revidering av avgifter under en period av 5 år Ledande byggnadsinspektören 76

78 NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP övriga beslut. anmälningsärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken 7 6, ,5 4,5 4,5 77

79 TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Centralen för interna stödtjänster Tf. teknisk direktör Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om stadens skogsbestånd sköter lyhört stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 är fokus fortfarande på effektivering av produktivitet och fortlöpande förbättring av verksamhet inom Centralen för tekniska tjänsters serviceområden planläggning, mätningsverksamhet och kommunalteknik. Målsättningarna och mätarna som gäller Centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de tre serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktiv del i det strategiarbete som pågår inom stadens organistaion. Tekniska direktörstjänsten sköts av vikarie tills rekrytering av ny teknisk direktör verkställs. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 99,13 94,85 88,75 97,

80 Stadsplanearkitekt : Pekka Elomaa VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner, så att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten på stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I och med att den tunga industrin flyttar från stadens centrala områden uppstår en möjlighet till en ny och livskraftig stadsdel på området vid Sikören tack vare den lyckade allmänna arkitekttävlingen. I stadens nordvästra delar startas ett arbete med en delgeneralplan, då det på området under en längre tid uppstått ett behov av bostadsetableringar, och tätortsutvecklingen i nuvarande situation är i strid med gällande generalplan. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 79

81 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Den planmässiga beredskapen Planläggningsverksamheten Stadsplanearkitekten motsvarar samhällets omfattar även planer för en byggnadsbehov, med väsentlig, kvalitativ tillräckliga reserver för förbättring av stadsmiljön. bostadsbyggandets och näringslivets tomtbehov. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas medvetande om Informationsaktiviteter Stadsplanearkitekten planläggningens roll i utvecklas. samhällsutvecklandet och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas. Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig En gemensam syn på Arbetet genomförs i markanvändningsgruppen Stadsplanearkitekten målsättningarna för (en markanvändningen i regionen. fortsättning på MAL-arbetet och JASU) 80

82 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 3,89 4, ,5 3,5 3,5 Tf. Stadsgeodet Christer Tonberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt stadens ekonomiskogsområden enligt en skogsbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter. Stadsgeodeten är tjänstledig fram till Avdelningens funktioner sköts genom omfördelning av arbetsuppgifter, omplacering och omskolning av personalen. Omorganisationen gällande skötsel av stadens skogsområden verkställdes under år Uppdateringen av mångbruksplanen och omfördelning skogsområdenas skötselansvar slutförs under år

83 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Tillgång till behövligt antal Råmark köpes ha tomter för boende och under fem år, företagsverksamhet. min 2 ha/år real 5 ha/år max 15 ha/år Sätt att förverkliga Ansvarig Förhandlingar med markägare inom aktuella områden. Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggande och näringsverksamhet samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Nya småhustomter erbjuds: min 25 st. real 40 st. max 60 st. Prioritering av rätta gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. 82

84 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Markpolitikens balans positiv Inkomsterna från markpå lång sikt. försäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. min: under en justeringsperiod om 5 10 år real: under en justeringsperiod om 2 3 år. max: årligen Sätt att förverkliga Ansvarig Bevarande av en stabil markprisnivå. Fösäljning av värdefulla objekt genom anbud. 83

85 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 Såld mark 1000 euro Köpt mark 1000 euro Virkesink euro Registr. tomter st Regist. allm. omr. st Årsverken 17,67 16,37 14, Motiveringar Avsikten är att öka utbudet på tomter, vilket kräver en stor insats inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs, vilket ökar det ekonomiska utfallet inom de kommande åren. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. Intäkternas andel (arrenden inte medräknade) av kostnaderna har varit ca 25 %. 84

86 Stadsingenjör Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och rekreationsanläggningar producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktion, såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik administrerar parkeringsövervakningen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Överföringen av lagerfunktionerna till Jakobstads Vatten görs vid årsskiftet. Övrig justering av organisationen i anslutning till strategiarbetet beror på resultatet av pågående utredningar. Till exempel sammanslagningen av depå-, byggande- och underhållsfunktionerna, som var planerad redan till föregående år, blev uppskjuten p.g.a. bolagiseringsplanerna. Vi kommer att återuppta den här frågan om användning av personalresurser. Det går inte längre att skjuta upp byggstarten vid gamla avstjälpningsplatsen. För åren ska totalt ca en miljon euro till reserveras för driftskostnader. Avgiftsbelagd parkering kommer att tas ibruk så, att de inkomster som inflyter täcker arrendekostnaderna för parkeringsområdena och övervakningskostnaderna (Maria Malms tomthyra och biljettautomat). 85

87 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Ärendebehandlingen effektiveras ytterligare Antalet ärenden som väntar på behandling minskar. Alla ärenden tas till behandling i ankomstordning. Behandlingstiden förkortas enligt Lean-principen. Alla kommunoffice-användare på avdelningen deltar. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Teknisk uppföljning av fordon 1, 2 eller 3 av följande och arbetsmaskiner utnyttjas verkställs: först under ett års tid, varefter - Dokumentering av körtider fattas beslut om en permanent (användningssätt för och bred ibruktagning av maskiner under arbetsskift) systemet. Antagandet är att - Uppföljning och styrning av kostnadsinbesparingar kan arbetsprestation (på grund uppnås och att produktiviteten av läge i realtid) ökar. - Uppsamling av data för fakturering och bokföring (elektroniskt) Sätt att förverkliga Ansvarig Depåchefen och vägmästaren utreder vilka möjligheter en GPSuppföljning kan ge och tillämpar dessa i den praktiska arbetsledningen 86

88 NYCKELTAL Prestationer Parkeringsövervakning: - betalningsuppmaningar - protester skriftl, muntl. - inkomna betalningar Bokslut Bokslut Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP Underhåll av gator: Underhåll av trafikområden /invånare ( inv.) - sommarunderhåll av gator (241 km) - vinterunderhåll av gator (252 km) - antal plogningar ,36 /m ,66 /m * ,55 /m ,18 /m ,55 /m ,47 /m Båtplatser - driftsutgifter - driftsutgifter/plats - totalkostnad/plats , , , Underhåll av idrottsoch rekreationsområden: - underhåll /invånare ( inv.) - Centralidrottsplan /plan 8250m² - Västerplan /hela området m² /plan 6732 m² - matchgräsplaner (3) /hela området m² /plan m² - träningsgräsplaner (2) /områden 14000m²(skolel.) - grusplaner (2) (+ isplan) /områden m² - Tellus /plan 6320 m² - elljusspår /13 km - vandringsleder /25 km - ishockeyrinkar (3) /rink - simstränder (5) /strand 35, /m² ,47 /m² 3,94 /m² ,88 /m² 1,46 /m² 447 0,03 /m² ,26 /m² ,33 /m² ,81 /m ,52 /m , ,5 /m² ,24 /m² 3,33 /m² ,63 /m² 1,04 /m² 620 0,04 /m² ,20 /m² ,38 /m² ,59 /m ,36 /m , ,21 /m² ,59 /m² 1,57 /m² ,37 /m² 0,61 /m² 876 0,06 /m² ,10 /m² ,36 /m² ,56 /m ,65 /m

89 Underhåll av parker och grönområden: - underhåll /invånare ( inv.) Anlagda parker och grönområden ha - m²/invånare - underhåll /m² - underhåll /invånare Lekparker - invånare/park - underhåll /lekpark - underhåll /invånare 46, ,69 13, ,71 48, ,57 7, ,75 48, ,21 6, , Prestationer Maskinpark: Medelålder år Arbetstimmar i medeltal - lastbilar (3) /1650 h - väghyvlar (2) /1650 h - traktorer (5) /1650 h - frontlastare (2) /1650 h Bokslut -12 6, h 83 % 1053 h 64 % 955 h 58 % 1303 h 79 % Bokslut -13 6, h 82 % 844 h 51 % 996 h 60 % 1455 h 88 % Bokslut -14 7, h 87 % 757 h 35 % 775 h 47 % 1210 h 73 % Budget -15 Budget -16 EP -17 EP ,67 10,29 8,50 8,57 Verkstad: Fakturering /anställd Lagret: Fakturering /anställd Byggande och byggherreverksamhet: Sanerade gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 960 m 960 m m 910 m m 780 m 490 m 724 m 434 m 290 m 800 m 800 m 800 m Nya gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer 1726 m 1212 m 550 m 1125 m 305 m 820 m 500 m 120 m 380 m 554 m 490 m 64 m 500 m 500 m 500 m Planering: Gatuplaner -rättelseyrkanden Grävningstillstånd Årsverken 74,57 74,54 67,36 65,36 65,36 65,36 65,36 Motiveringar Lagret överförs till Jakobstads Vatten med två anställda. 88

90 Tf. teknisk direktör : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för interna stödtjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för interna stödtjänster - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider åt daghemsbarn, skolelever, åldringar, hälsovårdens klienter och dess personal. - producerar ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens eget behov. Det här görs till ett kostnadseffektivt pris så att vi strävar till kundvänlighet, kunnande och en god totalekonomi. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För alla tre serviceområden utrymmesförvaltning, kosthåll och städtjänster fortsätter utvecklingen av intern fakturering, produktivitet och effektivitet. Eventuella förändringar på grund av strategiarbetet planeras och verkställs. IT-tjänsterna har via en förändring i förvaltningsstadgan flyttats till centralförvaltningen och verkställs budgettekniskt från Målsättningar och mätare som gäller centralen för interna stödtjänster är lika med målsättningar och mätare för de tre serviceområdena. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 222,19 259,36 244,

91 Husbyggnadschef Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Följande förändringar sker i utrymmesförvaltningen: Planering och förverkligande av eventuella förändringar på grund av strategiarbetet. Ett processtyrningsprogram tas i bruk inom fastighetsskötselverksamheten. 90

92 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet uppnått Avstämning av godkänd Godkänd/Förverkligad tidtabell mot förverkligad. Uh-investeringar: Projektingenjören, större investeringar: Byggherreingenjören SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Förutseende, långsiktigt Dimensioneringen verkställs Vägledning av personalen. program för fastighetsskötsel 100 % Disponenten Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av 90 % uthyrt Jämförelse av statistik över fastighetsanvändningsgraden användningsgraden. Disponenten 91

93 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Godkända målprisberäkningar överskrids inte Målprisberäkningarna håller till 100 % Ansvarig Kontinuerlig kostnadsuppföljning. Husbyggnadschefen 92

94 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budg et -16 Bostadsbyggnader Vårdbyggnader Kontorsbyggnader Musei- och allm byggnader Undervisningsbyggnader Jordbruksbyggnader Övriga byggnader Totalt Årsverken 59,73 59, EP -17 EP - 18 Kosthållschef Lisa Kentala VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthåll VERKSAMHETSIDÉ Kosthållet erbjuder sina kunder smakliga måltider som har tillräckligt bra kvalitet och näringsinnehåll och som samtidigt uppnår en optimal kostnadseffektivitet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kosthållet undersöker olika alternativa verksamhetsmetoder för att effektivera produktionsprocesserna och minska totalkostnaderna. Kosthållet övergår till kg-beställning, vilket betyder minskning av svinn. Användningen av Aivo-beställningsprogrammet garanterar en noggrannare uppföljning mellan beställare och producent. Samtliga kök använder Aivoprogrammets receptik och det garanterar en jämnare kvalitet på maten. 93

95 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig I fyra tillredningskök är Minimi är 250 prestationer Kosthållsarbetsledare och prestationerna (portioner) ca /dag/arbetstagare och kosthållschefen /arbetstagare maximi är 300. RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Aivo- beställningsprogrammet i 100 % i samtliga kök Kosthållschefen i samråd användning i samtliga kök. med IT-avdelningen Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig Bioavfall vägs och Kontinuerlig uppföljning och Kosthållsarbetsledare och dokumenteras månatligen. minimering av svinn Kosthållschefen Minskning från 100 kg/dag till 20 kg/dag (inom hela kosthållet sammanlagt) 94

96 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Antal luncher i daghem/dag Antal luncher i daghem/år (220 dgr) Antal luncher i skolor /dag Antal luncher i skolor /år (190) Antal luncher på Malmska per dag Lunchpriset i skolor 2,40 2,40 2,45 Dagspriset i daghem 4,20 4,20 4,25 Lunchpriset Malmska 9,75 8,62 8,08 9,01 8,00 Årsverken 67,56 63,55 59,23 57,00 52,50 52,5 52,5 EP -17 EP - 18 Motiveringar Personalminskningen via naturlig avgång är ca 3 4 årsverken/år. Även om ny personal har anställts, sker dock en minskning av årsverken. Under 2015 avgick fyra personer med pension och endast 2,5 personer anställdes, således en inbesparing på 1,5 årsverken. En föryngring av personalen sker. Malmska köket är överdimensionerat och där kan man ännu minska personalen när arbetstagare går i pension. Köket ska saneras och förnyas med modernare maskiner med start år Städchef Annika Stenvik VERKSAMHETSOMRÅDE: Städtjänster VERKSAMHETSIDÉ Vi betjänar Staden Jakobstads arbetstagare och invånare helhetsmässigt. Vi ser till att våra kunder har rena och trivsamma utrymmen att vistas i, att de får mat samt en ren säng att vila i. Allt detta gör vi kostnadseffektivt och omsorgsfullt. Våra medarbetare inom städtjänsterna är yrkeskunniga och erfarna inom städbranschen. 95

97 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Sätt att förverkliga Ansvarig Upprätthålla uppnådd Personalomfördelning arbetseffektivitet (m 2 /h) Förmännen 96

98 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 EP -17 EP - 18 m 2 /h staden m 2 /h soc- och hälsovård m 2 totalt , /m 2 /mån staden 2,39 2,57 2,41 2,54 2,46 /m 2 /mån sjukhuset 5,55 9,67 9,28 9,94 9,12 Årsverken 88,95 129,26 123, Motiveringar Eventuella skolstängningar påverkar behovet av personal inom stadens städtjänster. 97

99 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård 98

100 Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas VERKSAMHETSPLAN 2016 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN ÅREN Arbetet med den nationella social- och hälsovårdsreformen pågår fortfarande, när det här skrivs, så något beslut om antalet sote-områden finns inte. Utmaningen för planperioden är att finslipa den nuvarande organisationsstrukturen så, att den blir allt mer klientorienterad och kostnadseffektiv. Till de framtida utmaningarna hör också en integrerad och rehabiliteringsfrämjande verksamhet samt klienternas/patienternas delaktighet. De utvecklingsområden som berör ledarskap gäller en förstärkning av närledarskap liksom också klargörande av ledningssystem och ansvarsområden. Inom ledningen betonas metoder som främjar mångprofessionellt kunnande, förändringsledning och informationsledning. Benchmarking, att lära sig av god praxis och en kritisk utvärdering av den egna verksamheten är redskap för att förbättra kostnadseffektiviteten. Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för år 2016 Verksamheten inom primärhälsovården, socialomsorgen och äldreomsorgen samt den grundläggande specialiserade sjukvården är integrerad och baserar sig på en mångprofessionell servicehandledning och på förebyggande verksamhet. I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby hälsovårdscentral med avdelning. I de övriga samarbetskommunerna finns ett tillräckligt antal mottagningar, där mångprofessionellt kunnande är samlat. För området har skapats ett kompetenscentrum, där det specialkunnande som finns inom nuvarande social- och hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat. Centret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster produktifieras och kvaliteten auditeras externt (SHQS) våren Lean-metoden utnyttjas i arbetet med att utveckla verksamhetsprocesserna. 99

101 Social- och hälsovårdsverkets mål för år 2016 som är bindande mot fullmäktige: 1. Bestämmelserna om vårdgaranti inom hälso- och sjukvården samt fataljetiderna för verksamheten inom socialomsorgen uppfylls till 100 %. o Nyckeltal: uppföljning av tillgången på service 2. Minst 80 % av patienterna/klienterna upplever att de har varit delaktiga i planeringen av sin vård/service, att de har blivit hörda och vänligt bemötta. o Nyckeltal: patient-/klientenkäter och uttryck för missnöje 3. En modell för sektoröverskridande servicehandledning utvecklas för att kunna svara på klienternas/patienternas servicebehov på ett ändamålsenligt sätt och för att verksamheten ska vara förebyggande o Nyckeltal: modellen i bruk hösten När organisationsstrukturen förnyas, effektiveras också ledningssystemet så att det blir klientinriktat och rehabiliteringsfrämjande. o Nyckeltal: en klientinriktad organisationsmodell i bruk i slutet av år 2016 o Utvecklingssamtal: hålls, målsättning 80 % 5. Personalens sjukfrånvaro minskar jämfört med år 2015 o Nyckeltal: frånvaro Huvudmålet för hälso- och sjukvården är att genomföra en behärskad strukturomvandling, som berör följande delområden: - ibruktagande av en hemvårdsinriktad verksamhetsmodell effektivare analys av patienters servicebehov vid utskrivning från sjukhusets avdelningar och i samband med patienters jour- och öppenvårdsbesök, speciell målgrupp är storanvändare av service - planering och ibruktagande av en mångprofessionell verksamhetsmodell för barn och unga - planering av välfärdscentermodell för primärhälsovården - ibruktagande av verksamhetsmodell för mentalvårdsservicen Huvudmålet för äldreomsorgen är att övergå från en institutionsdominerad vård till en verksamhet som främjar rehabilitering och hemmaboende - ibruktagande av modeller för hemrehabilitering Socialomsorgen har som målsättning att satsa på ett mångprofessionellt samarbete inom service för barn och unga samt att minska på omhändertaganden och institutionsvård. Miljöhälsovårdens huvudsakliga målsättning är att förverkliga den planerade (förebyggande) tillsynen enligt de årliga riskbaserade tillsynsplanerna. Mobila lösningar piloteras och dessutom satsas på optimal användning av verksamhetsutrymmen inom social- och hälsovårdsverket. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget EP -16 EP -17 EP Milj. 128,3 134,8 134,6 135,5 135,7 135,6 136,0 Årsverken 1365, , Budgeterade tjänster och befattningar 1170, , , , ,71 100

102 Resultatområdeschef: Peter Granholm RESULTATOMRÅDE: Förvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för social- och hälsovården inom samarbetsområdet. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig socialoch hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Hälsovårdslagen trädde i kraft Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre, dvs. den så kallade äldreomsorgslagen, trädde i kraft En ny socialvårdslag trädde i kraft år Planeringen av förnyandet av de nationella och regionala strukturerna för social- och hälsovården fortsätter. En genomgripande förnyelse av verksamhetsgrunderna är alltså aktuell. Åtstramningen av kommunalekonomin kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen ska inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till en åldrande befolknings ökande behov av service och omsorg. Verksamhetens rutiner för social- och hälsovården säkras genom kvalitetsutvärdering och kvalitetserkännande enligt SHQS år 2016, efter att självbedömningar och intern auditering har förverkligats på samtliga enheter 2015 och den externa auditeringen Kvalitetsprogrammet gör att förvaltningen kan följa strategin med målsättningen att ge god vård. 101

103 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Korrekt och snabb behandling av ärenden Högre kvalitet i vården Kvalitetsutvärdering med SHQS Inga påpekanden eller anmärkningar om dröjsmål i förvaltningsärenden Färre rättelseyrkanden, besvär, patientskadeanmälningar i hela socialoch hälsovårdsverket. Behov av mindre kontakter till socialombudsmannen. SHQS används på samtliga verksamhetsenheter God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Extern auditering 2016 SHQS kvalitetserkännande Ökat klientdeltagande i vården med hjälp av projekt och förbättrade rutiner Erfarenhetskunniga utbildas och deras resurser används i vården inom budgetramen Klienterna kan påverka vården Erfarenhetskunniga används som stöd för verksamheten Klienternas åsikter beaktas i vårdplanering, vårdutförande och eftervård Erfarenhetskunniga används i verksamheten som stöd i vården, utbildning och för information 102

104 Resultatområdeschef: Päivi Stenman RESULTATOMRÅDE: Personalförvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Personalförvaltningen kommer att uppdatera personalstrategin och samtidigt också ställa upp nya mål för de kommande åren. Staden Jakobstad har som målsättning att vara en modern, attraktiv arbetsgivare med en motiverad, kunnig och välmående personal. Socialoch hälsovårdsverket kommer att fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid rekryteringen av arbetstagare. Social- och hälsovården är utsatt för ständiga förändringar, så därför bör speciellt förändringsledarskap och personalens delaktighet utvecklas. Social- och hälsovårdsverket måste förnyas som organisation så att det är mer berett på de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen (SOTE) för med sig. En utmaning är att utveckla det översektoriella ledarskapet. En annan stor utmaning är omplaceringen av personal i samband med de kommande strukturella förändringarna. Den interna förmansskolningen, som syftar till att stärka i synnerhet närförmännens ledarskap, fortsätter under de kommande åren. Målsättningen med utbildningen för övrig personal är att utveckla kunnandet inom det egna området och att arbetstagarna ska utvecklas i sin arbetskarriär. På grund av de ständiga förändringarna inom social- och hälsovården är det på sin plats att utvärdera och vidareutveckla ledarskapet, personalens påverkningsmöjligheter och arbetsgemenskapen med speciell tyngdpunkt på personalens positiva inställning till utveckling och innovation. Ur arbetsgivarens synvinkel är det viktigt att samarbetet på arbetsplatserna fungerar väl och att personalen är motiverad, behärskar sitt arbete och utvecklar nya, innovativa arbetssätt över sektorgränserna. Allt mer uppmärksamhet fästs vid att utveckla personalens arbetstider. Nya verksamhetsmodeller som har positiv inverkan både på klienterna och på de anställdas välbefinnande utvecklas via olika nationella projekt. Hela personalen bör också ha möjlighet att delta i utvecklingssamtal. Att sjukfrånvaron hålls under kontroll och uppföljs i samarbete med företagshälsovården är en viktig del av personalledningen. En utmaning för personalförvaltningen under det kommande året är också att verksamheten utvecklas så att den uppfyller de utvärderingskriterier som uppställts inom social- och hälsovårdsverkets kvalitetsledning. 103

105 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig 1. Balans i personalresurseringen och personalkostnaderna i budgeten. 2. Sjukfrånvaron minskar 1 2 dagar per anställd Budgetuppföljning Personalkostnaderna ska hållas inom budgeten 100 % Sjukfrånvaro i hela organisationen i genomsnitt 14,5 15,0 dgr/anställd Budgeten uppföljs via ledningsrapportering. Omplacering, arbetsrotation, karriärutveckling Personalresursering/uppföljs Speciell uppmärksamhet fästs vid välmående i arbetet, förmansarbetet, tidigt stöd och hur personalen orkar, Tyhy-verksamhet, arbetsrotation, omplacering. Utvärdering av nuvarande arbetsuppgifter (trepartssamtal). Innovativa arbetsmetoder utvecklas bl.a. kinestetik, Lean. Långtidssjukledigheterna utreds och åtgärdas. Välmåendeundersökning Personalen delaktig % av personalen anser sig ha goda möjligheter att påverka Välmåendeundersökning Sjukdagar Organisationsmodellen förnyas (sektoröverskridande organisationsmodell) Närledarskapet förstärks Smidigt beslutfattande/ledarskap Fortbildning i förändringsledarskap ordnas. Regelbundna möten så att personalen känner sig delaktig. 104

106 3. En framgångsrik förändringsledning Organisationen utvecklas 4. Arbetstiderna motsvarar verksamheten Arbetstiderna ökar välmåendet i arbetet. 5. En innovativ och fungerande arbetsgemenskap 6. Attraktiv och modern arbetsgivare Titania-projektet Välmåendeundersökning Innovativitet 3,3 3,5 Utveckling av arbetsgemenskapen 3,0 3,8 Antal sökande Antal inhoppare minskar från 2015 Fortbildningsdagar per anställd på samma nivå som år 2015 Titania-projekt/arbetstidsutveckling Arbetstidsuppföljning elektroniskt Nya rehabiliterande arbetsmetoder tas i bruk (kinestetik), smidigare arbetsprocesser (Lean, kvalitetsutveckling) Mångprofessionellt teamarbete Närmaste förman stöder en positiv utveckling Utarbeta belöningssystem Rekryteringen effektiveras och blir mera synlig Möjlighet till arbetsrotation och karriärutveckling Till korta vikariat planeras andra lösningar via pool -arrangemang (obs. svårt att hitta inhoppare via vikariebanken) Utvecklande av resursbanken Kompetensnivån motsvarar framtida kompetensbehov 7. Kompetensutveckling Planenlig utbildning 105

107 Resultatområdeschef: Pia-Maria Sjöström Lis-Marie Vikman RESULTATOMRÅDE: Hälso- och sjukvården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Den planerade klientfokuserade organisationsmodellen genomförs år Fokus ligger under året på de aktörer som arbetar med barn, unga och familjer samt på mental- och missbrukarvården inom socialoch hälsovårdsverket. Det psykiska illamåendet i samhället och de ökade problemen med drogmissbruk ställer allt större krav på intensivt samarbete mellan enheterna inom verket, men också med externa aktörer såsom bildningssektorn, polisen och frivilligorganisationer. Servicehandledningen i samarbete med övriga sektorer integreras och möjligheter till elektronisk kommunikation och kundservice utökas. Mottagning fram till kl.18 vissa dagar i veckan prövas och utvärderas. Hälsofrämjande, förebyggande arbete och funktionsupprätthållande arbetssätt har en framträdande roll inom all verksamhet. Patienternas valfrihet och delaktighet betonas. EU-projektet TBRS (tidig bedömning och rehabilitering i samråd) för patienter med smärtproblematik och KASTE-projektet Parempi Arki för servicehandledning för långtidsarbetslösa med många kontakter till social- och hälsovården utvecklar det multiprofessionella sektoröverskridande samarbetet. Koordinering av socialoch hälsovårdstjänsterna för invandrare utvecklas via ett mindre projekt. Inriktningen mot öppna och halvöppna vårdformer fortsätter. Hemsjukhuset bildar tillsammans med åtgärden en kompletterande och flexibel verksamhetsform som stöder hemmaboende, minskar behovet av vårdplatser och dubbel användning av befintliga platser. Hemsjukhusverksamheten omfattar även barn och unga, men sköts till den delen av pediatriken. Då A9 i Nykarleby är renoverad minskar platserna på avdelning 6 till 30 platser med oförändrad grundbemanning. Patientomsättningen har ökat och den palliativa patientgruppen med anhöriga behöver prioriteras. Vårdavdelningsplatserna (6) för akut neurologi avslutas och ersätts av platser för akut geriatrisk rehabilitering. Den neurologiska poliklinikverksamheten fortsätter. Rådgivningsverksamheten får ökat stöd av familjeterapeut och familjebarnmorska för arbetet bland familjer med särskilda behov. Samarbetet med familjearbetet inom socialomsorgen förstärks. En ny faderskapslag träder i kraft år 2016 och erkännande av faderskap överflyttas från socialomsorgen till mödrarådgivningen. Fredrikaklinikens dagavdelning tar i bruk en ny vårdmodell för att effektivera sin verksamhet och förkorta vårdperioderna. Projektet för att hitta modeller för ett mångprofessionellt stöd för välmående bland barn, unga och familjer fortsätter. Social- och hälsovårdsverkets mentalvård (vuxenpsykiatri, MVC dagavdelning, handikappomsorgens psykiatriska verksamhet i öppenvård och på boenden, samt beroendevården) bildar en gemensam administrativ enhet för ett funktionellt, klientfokuserat samarbete. Primärvårdens astmavård och specialsjukvårdens lungpoliklinikverksamhet ökar sitt samarbete med målsättningen att bilda en gemensam enhet, primärhälsovård och specialsjukvård, med modell från diabetes- och reumavården. Arbetsfördelningen mellan läkare/tandläkare och vårdpersonal vidareutvecklas och sköterske- och terapeutmottagningarna utvidgas där det är ändamålsenligt. 106

108 Läkarna på jouren är från anställda av social- och hälsovårdsverket och köptjänsten av läkare minskar därmed. Jouren i Nykarleby avslutas , förutom måndagar. Akuta mottagningstider finns fortsättningsvis tjänstetid. MRI-verksamheten påbörjas hösten Malmska fastigheter iordningställer utrymmen och personalen planerar och fortbildar sig för den nya verksamheten. Under en övergångsperiod behövs ökade utbildningsanslag och extra personalresurs (0,5 röntgenskötare), men på sikt finansieras verksamheten genom att nuvarande kostnader för köp av röntgentjänster minskar. Röntgenverksamheten i Nykarleby avslutas. Undersökningarna kan utföras vid Malmskas röntgenavdelning, men påverkar servicenivån i Nykarleby. EKG-programvaran med tillhörande apparatur förnyas under året och i samband med det överförs Malmska hvc-mottagnings EKG-verksamhet till laboratoriet. Anvisningarna inför laboratorieprov förenklas, provtagningen i hemmen vidareutvecklas i samarbete med hemvården. Med sjukhuskemisten blir det aktuellt med ett generationsskifte Fastigheterna skapar förutsättningar för ökad inriktning på öppenvård och integrering av verksamheterna. Larsmo mottagning beräknas bli inflyttningsklar i slutet av Mottagningen blir gemensam för hälso- och sjukvården inklusive munhälsovården, hemvården och familjearbetet. De utrymmen som renoveras för Esse mottagning och hemvård beräknas bli inflyttningsklara i december Samtidigt stängs Kållby mottagning och klienterna styrs till Bennäs och Esse mottagningar. Utrymmena för Bennäs mottagning planeras för framtida behov för hemvård och hälso- och sjukvård. På Malmska hvc-mottagning råder brist på mottagningsutrymmen. Nykarleby hvc-mottagning är i stort behov av renovering. Specialistpoliklinikernas mottagningsutrymmen renoveras på sjukhusets första våning och blir klara att tas i bruk i slutet av året. De renoverade utrymmena för dialys, endoskopi och EKG tas i bruk i januari år Under år 2016 planeras även för flytt av avdelning 1, som är i stort behov av renovering. Barnrehabiliteringen behöver få utrymmen intill varandra för ett fungerande samarbete. Planering påbörjas för att få gemensamma utrymmen för merparten av dem som arbetar med barn, unga och familjer inom social- och hälsovården. Delar av rådgivningsverksamheten vid Centrummottagningen i Jakobstad flyttar till Malmska området redan i slutet av år Enheterna förbereder sig för extern auditering våren Målsättning är att få kvalitetserkännande enligt SHQS (Sosiaali- ja terveyspalveluiden laatuohjelma, Social and Health Quality Service). Inför auditering görs självbedömning av varje enhet. Ny struktur och praktisk modell för elektroniska kvalitetshandböcker skapas Metoder från Lean tillämpas inom de flesta enheter för att analysera och förbättra arbetsprocesserna. För smidigare personalplanering slås en del kostnadsställen ihop: Avdelning 1 (inremedicin och lungmedicin) blir ett kostnadsställe med 22 patientplatser Avdelning 2 (krävande rehabilitering och akut geriatrisk rehabilitering) blir ett kostnadsställe med 17 patientplatser Hemsjukhuset och åtgärden (som hittills registrerats på de olika specialistpoliklinikerna) blir ett kostnadsställe med gemensam personal Skol- och studerandehälsovården i Jakobstad, Larsmo och Pedersöre bildar ett kostnadsställe Mottagningarna Bennäs-Purmo samt Esse-Kållby bildar två kostnadsställen med gemensam personal. NYCKELTAL Prestationer BOKSLUT BOKSLUT BOKSLUT BUDGET EP -16 EP -17 EP Årsverken 671, Budgeterade tjänster och befattningar 595,17 568,05 578,56 559,67 559,18 107

109 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Fungerande servicehandledning utifrån klientens vårdbehov. Vård på rätt nivå och i rätt tid är målsättningen att nyckelklienter med många besök har en vårdplan, kontaktperson, minskat behov av vårdkontakter. Jämlik, behovsprövad tillgång till vård Patienten delaktig i vårdplaneringen Nya kundvänliga redskap tas i bruk ss. elektronisk tidsbeställning och avbokning av tider, påminnelse per SMS, elektronisk anmälan, kundvänliga internet-sidor, servicesedlar Patientvården är trygg och säker Uppföljning av kösituationen, nåbarhet, antal oplanerade besök Antal vårdplaner Patientrespons Antal och användning Icke-annullerade tider Patientsakkunniga ger feedback på sochvhemsidor Antal använda servicesedlar Antal checklistor i bruk Infektionsstatistik Haipro-statistik Apparaturregister, antal registrerad apparatur Noggrant triage på hvc och jour Utveckla teamarbete, arbetsfördelning Projekt: TBRS/VAKY, Parempi Arki, invandrarprojekt Gruppverksamhet där ändamålsenligt Koordinerande sjukskötare på hvc för nyckelpatienter Planering av övergången till en översektoriell servicehandledning Hvc-psykologer och mentalvårdens vuxenmottagning har gemensam vårdplanering och kö Programanskaffning och pilotering (munhälsovården). Självanmälan piloteras inom munhälsovården med fortsättning på mottagningar och polikliniker SMS-påminnelse till mentalvårdsbyrån och psykologenheten Servicesedlar piloteras inom munhälsovården Elektronisk remisshantering på specialistpoliklinikerna Ett heltäckande register av social- och hälsovårdsverkets apparatur 108

110 PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Alla förmän har resurser och färdigheter att genomföra förändringar och att leda sin personal genom förändringsprocessen. Antalet personalansvariga förmän minskar, större/flera enheter per förman. Tillräcklig tillgång på behörig personal till alla verksamhetsenheter Säkra tillgången på vikarier till vårdavdelningarna Arbetstrivsel och fungerande samarbete Välmåendeundersökning Sjukfrånvarostatistik Följsamhet av verksamhetsplanen Antal utvecklingssamtal Respons från nyanställda och studerande Antal förmän med personalansvar Rafaela vårdtyngdsmätare Personalomsättning Antal sökande till befattningar och vikariat Obemannade arbetsskiften Välmående- och responsresultat, se ovan Analys av undersökningar och statistik Mångsidig fortbildning Ledningens stöd, mentorskap, coaching, handledning Introduktion av nya förmän Vidareutveckla utvecklingssamtalen Handledning och stöd av cheferna. Inledningsvis gemensam förman för vårdpersonalen vid: Nykarleby-Pedersöre hälsostationer, Jakobstads centrum-, Larsmo mottagningar, skol- och stud.hälsovård barnenheten, Fredrikakliniken och barn- och ungdomsmottagningen A3 och operativa poliklinikerna för mentalvårdens enheter för vuxna för operationsavdelningen, smärtpolikliniken, endoskopi och dialys Särskild satsning på rekrytering av sjukskötare, psykiatriska sjukskötare, tandläkare, munhygienister, psykiater. Längre anställningsförhållanden åt visstidsanställda. Tillräcklig vikariebudget, samanvändning av vikarier Utveckla avdelningsläkarnas arbetsrutiner som en del av teamarbetet Luciakaffe och sommarfest 109

111 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Ökad inriktning på hemvård och öppenvård med målsättning att så många som möjligt kan vara hemma trots sjukdom Rehabiliterande arbetssätt Stärka den hälsofrämjande verksamheten så den svarar mot nya behov. Prioritera klientgrupper som har behov av ökat stöd Antal besök och vårddagar Återinläggningar Antal patienter via hemsjukhuset Antal hemskrivna via jourens observationsplatser Antal vårdplaner Uppföljning av klinikklara Klockmodellen; uppföljning av dagliga aktivitetstimmar Vårdperiodernas längd Antal patienter som utskrivs via annan avdelning än där vården inleddes Uppföljning av resultaten från screening vid omfattande hälsogranskningar Hälsa i skolan-undersökning Respons från gruppmottagningar Sotkanet, Tea-viisari, palveluvaaka m.fl. Stegvis styrning av vårdar- och terapeutresurser till öppenvårdens behov Hemsjukhusverksamheten för barn och vuxna vidareutvecklas Observationsplatser på jouren för att undvika onödig intagning till avdelning. Planering av utskrivning och vård påbörjas när vården inleds. Ny verksamhetsmodell tas i bruk vid Fredrika dagavdelning för kortare vårdperioder. Ny verksamhetsmodell för psykiatriska dagavdelningen och övernattningsmodulen Palliativa vården på avdelning och i öppenvård vidareutvecklas. Utrymmen som möjliggör aktiviteter. Kinestetikutbildning för sjukhusavdelningarnas personal Klockmodellen implementeras och sprids Drogförebyggande upplysning och samarbete med andra sektorer Familjebarnmorska för familjer med särskilt behov av stöd Effektiverad antirökningsupplysning och effektivt avvänjningsstöd Implementera modellen Föräldraskapet främst för familjer som får sitt första barn Stöda familjers och individers eget ansvarstagande för munhälsan 110

112 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Arbetsmängd och resurser i balans, förbättringar i den fysiska arbetsmiljön Där Rafaela mätare: optimal vårdtyngd minst 70 % av dagarna. Ingen ökning av sjukfrånvarodagarna. Rafaela vårdtyngdsmätare Välmåendeundersökningar Sjukfrånvaro Budget- och bokföringsrapporter Analys av undersökningar och statistik Samarbete med fastighetsägarna Utvecklingssamtal Personalbudgeteringen i balans med behoven och verksamhetens krav Förbättringsarbete; kontinuerlig utveckling av arbetsmetoderna Färre kostnadsställen underlättar budgetuppföljningen. Ändamålsenlig användning av personalens tid Antal kostnadsställen per förman och chef Arbetstidsuppföljning Antal elektroniska möten Gemensamt kostnadsställe för vårdplatserna på A1, A2, för skol- och studerandehälsovården och för Pedersöre mottagningar (Esse+Kållby, Bennäs+Purmo). Åtgärden-hemsjukhuset som gemensamt kostnadsställe tas arbetstidsuppföljning i bruk vid Malmska områdets enheter Effektiva och väl förberedda möten Öka andelen elektroniska möten ss. Skype för att minska resetiden Fortgående förbättringsarbete med hjälp av Lean 111

113 Resultatområdeschef: RESULTATOMRÅDE: Chefen för äldreomsorgen Pirjo Knif Äldreomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Planen för de äldres välbefinnande godkändes i social- och hälsovårdsnämnden i början av året ( 16/ ). I planen har riktlinjerna för utvecklingen av äldreomsorgen dragits upp, både vad gäller strukturer och innehåll. Planen är baserad på äldreomsorgslagen (980/2012) och på kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre (SHM 2013:11). Förverkligandet av planen utvärderas årligen. Det viktigaste i utvärderingen är att det produceras tillräckliga och högklassiga tjänster samt att det anvisas tillräckliga resurser för att ordna tjänsterna. Väntetiderna till olika tjänster uppföljs och de meddelas offentligt. Som hjälp vid utvärderingen av tjänsterna används nyckeltal inom äldreservice, vilket möjliggör en nationell jämförelse. Tyngdpunkten i verksamheten inom äldreomsorgen har förskjutits till hemvården. Inom hemvården grundar sig utvecklingen av tjänsterna på den vård- och serviceplan som uppgörs för alla klienter. Vid utvecklandet av hemvårdstjänster koncentrerar man sig på att utveckla innehållet speciellt i den rehabiliterande och mångprofessionella verksamheten. Det gerontologiska socialarbetets andel ska förstärkas under år Inom hemvården betonas det rehabiliterande vårdarbetets andel: en kunnig personal kan stöda de äldres funktionsförmåga och rehabilitering hemma. Hemvårdens tjänster riktas så att resurserna används så effektivt som möjligt och med maximal effekt. Ett mobilt system samt optimering ska tas i bruk hösten 2016, och då har Effica-systemet utvidgats till att omfatta hemvården i alla samarbetsområdets kommuner. Hemvårdens samarbete med hälso- och sjukvården, hemsjukhuset och handikappomsorgen ska intensifieras. Samarbetet med privata aktörer ökar likaså när deras verksamhet blir lättare och vårdansvaret för klienterna överförs på hemvården. Dagcenterverksamheten ska konkurrensutsättas under år 2016 när avtalet går ut. Möjligheten att flytta minnesrådgivningen till sjukhuset/primärhälsovården ska utredas. Samarbetet med tredje sektorn förverkligas via ett projekt med frivilligt arbete. Inom boendeservice utvecklas innehållet i servicen så att det motsvarar de äldres behov. Behovet av effektiverat serviceboende utvärderas hela tiden, för det är många faktorer som inverkar på det. En minskning av antalet dygnet runt-vårdplatser planeras i enlighet med planen för de äldres välbefinnande. Också andra variabler måste tas i beaktande, såsom utbudet på privat serviceboende och seniorboende. Konkurrensutsättningen av serviceboende, där effektiverat serviceboende för minnessjuka konkurrensutsätts, blir klar i slutet av år De sociala utrymmena på Björkbacka renoveras. Under renoveringen används utrymmen på avd. 4 tillfälligt som socialutrymmen. Under den här tiden kan de fem platserna på avdelningen inte användas. Purmohemmets verksamhet som åldringshem ändras till effektiverat serviceboende. När det gäller den kommunala boendeservicen bedöms speciellt behovet hos äldre personer med minnessjukdom och psykogeriatriskt vårdbehov samt behovet av intervallvård. Det är ändamålsenligt att ordna vården av de här klientgrupperna i egna, separata enheter och för att hitta lösningar fortsätter profileringen av verksamheten i de olika enheterna. Geriatrisk avdelning 8 fungerar som rehabiliteringsavdelning. Det är nödvändigt att platserna på avdelningen kan användas för det ändamål som de planerats för, dvs. intervallvård och rehabilitering. Avdelning 9 flyttar i september 2016 in i nya utrymmen och då upphör 112

114 arrangemangen för den tillfälliga verksamheten (avd. 9:s verksamhet på första våningen i Hagalund och Nykarlebys köptjänster av Folkhälsan). Avdelning 7 stängs. Andra placeringsalternativ för långvårdspatienterna på avdelningen utreds, inom effektiverat serviceboende (privat eller egna enheter) eller inom långvård som köptjänst. Nedläggningen av avdelning 7 inverkar också på användningen av platserna inom effektiverat serviceboende, fler sådana platser behövs i motsvarande grad. Alla enheter inom äldreomsorgen har nu Effica-systemet, vilket är en betydande förbättring, som ger tillgång till elektroniska patientuppgifter på alla enheter inom äldreomsorgen. Det här ökar patientsäkerheten och gör det möjligt att få tillgång till uppdaterade statistikuppgifter. Dessutom underlättas faktureringen av klienter. Med hjälp av Rai-data uppföljs förverkligandet av vårdens kvalitet. Möjligheten att smidigare få tillgång till mer heltäckande statistik i anslutning till verksamheten är till hjälp för ledningen och vid planeringen av verksamheten. En motiverad och välmående personal samt inspirerande och kunniga förmän möjliggör äldreservice av hög kvalitet. Fler arbetssätt som möjliggör klienternas delaktighet ska utvecklas inom verksamheten. Utgående från resultaten av kvalitetsenkäter riktade till klienter, anhöriga och personal utvecklas verksamheten inom boendeservice, hemvård och på de geriatriska avdelningarna. 113

115 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Högklassiga tjänster för äldre Äldre klienter delaktiga i tjänster som gäller dem Rai-kvalitetsindikatorer för boendeservice; målnivå = nationell nivå 1. förändringar i adlfunktionerna 2. i sängen 22 h/dygn 3. begränsad rörlighet 4. användning av mediciner 5. användning av sömnmedicin 6. social isolering Rai-kvalitetsindikatorer för hemvård; absoluta: 1. viktminskning 2. medicineringen har inte granskats av läkare 3. nödvändiga hjälpmedel saknas 4. ingen rehabilitering även om det finns förutsättningar för rehabilitering 5. faller 6. social isolering 7 otillräcklig smärtlindring 8. sjukhusvård Kvalitetsenkäter riktade till klienter och anhöriga Rai-bedömning görs minst 2 ggr/år Resultaten uppföljs och jämförs med den nationella nivån och med andra kommuner Utgående från resultaten övervägs åtgärder för individer och enheter Anställda och enheter ska få feedback på de mätningar och bedömningar som gjorts. Förbättringsåtgärder planeras på enheterna tillsammans med de anställda; förmannen spelar en viktig roll. Klientens vård- och serviceplan grundar sig på Rai-mätningar och på en helhetsbedömning. Vården planeras, genomförs och uppföljs utgående från dem. Kvalitetsenkät inom hemvården våren 2016 Regelbundet samarbete med äldreråden. 114

116 PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Välmående och motiverad personal Sjukfrånvaron/ antalet sjukfrånvarodagar minskar med i medeltal 2 dgr/ anställd Fortbildning: minst 3 fortbildningsdgr/anställd Kvalitetsenkäter/riktade till personalen Enkät om personalens välmående Enkät riktad till vikarierna I utvecklingssamtalen tar man upp välbefinnande i arbetet och motivationsfaktorer Orsakerna till sjukfrånvaro utreds och förbättringar av arbetsförhållandena genomförs efter behov, t.ex. rättvisa, de anställdas möjligheter att påverka olika frågor i arbetsgemenskapen Med hjälp av förmannens arbete uppmuntras anställda att utvecklas i sitt yrke, bl.a. genom fortbildning. Fortbildningen registreras systematiskt. Utgående från en analys av enkäterna vidtas åtgärder för att öka personalens välbefinnande och motivation samt för att göra arbetsplatserna inom äldreomsorgen mer intressanta. 115

117 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvariga Välfungerande servicekedja för äldre Tillräcklig service för äldre Nationella nyckeltal, gäller 75 år fyllda: 1. regelbunden hemvård % 2. effektiverat serviceboende 6 7 % 3. långvård 2 3 % 4. närståendevård 6 7 % 5. hemmaboende % Vårddygn på sjukhusets avdelningar i väntan på utskrivning Haipro visar de kritiska punkterna i serviceprocessen - Tillgången på service - Väntetiderna överskrider inte rekommendationer och lagstadgade gränser Plan för de äldres välbefinnande ; förverkligandet av planen uppföljs och utvärderas. I planen har angetts enligt vilken tidtabell de nationella nyckeltalen/kvalitetsrekommendationerna ska uppnås. Om det finns orsak till det, införs nödvändiga ändringar i förverkligandet av planen för de äldres välbefinnande. En effektiv och kompetent klienthandledning och rådgivning ordnas och genomförandet uppföljs. Nödvändiga åtgärder för att förbättra serviceprocessen vidtas och den rehabiliterande hemvården utvidgas. Servicesedlar som hjälp vid utskrivning Gränserna mellan sektorerna luckras upp och samarbetet intensifieras. Planeringen och genomförandet av verksamheten utgår från klienternas behov. Väntetiderna uppföljs regelbundet minst 2 ggr/år. Kriterierna för tjänsterna utvärderas. Uppföljning av annan respons 116

118 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målen Ansvarig Resurser och serviceproduktion i balans Uppföljning av budgetutfallet Uppföljning av fastigheternas skick Serviceproduktionen grundar sig på den äldre befolkningens antal; nationella nyckeltal styr serviceproduktionen. De utgår från 1. att man tar den äldre befolkningens behov i beaktande 2. att man beaktar de totalekonomiska villkoren ur kommunens synvinkel. Effektiv användning av personalresurserna vid förändringar En realistisk budget och kontinuerlig uppföljning av budgetutfallet i enheterna Samarbetet med anhöriga och frivilliga samt föreningar ökas och stöds på olika sätt Arbetsfördelningen mellan egen verksamhet och köptjänster utvärderas utgående från effektivitet, produktionskostnader samt kvalitetsfaktorerna för vård och omsorg. Vid behov görs ändringar i arbetsfördelningen. Förutsättningarna för att de fastigheter som används för verksamheten är i gott skick uppfylls, t.ex. ändamålsenliga bredbandsförbindelser och larmsystem har ordnats. Personaldimensioneringen är baserad på hur krävande vården är. Nödvändiga ändringar av personalresurserna genomförs, t.ex. när platssituationen ändrar. Kontinuerlig utvärdering. Vikariearrangemangen utvecklas så att man kan minska resurserna som används för anskaffning av vikarier. 117

119 NYCKELTAL Prestationer Hemmaboende personer över 75 år % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Stöd för närståendevård över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Regelbunden hemvård över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Serviceboende, heldygnsomsorg över 75 år, % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Långvård för över 75 år fyllda (ålderdomshem eller hvc), % av befolkningen Jakobstad Pedersöre Nykarleby Larsmo SOCHV Hela landet Målsättning Bokslut ,6 86,5 85,6 86,1 86,1 90,0 2,9 2,9 2,4 2,9 2,8 4,5 8,8 10,6 10,5 7,7 9,4 11,9 7,7 7,7 4,9 8,8 7,3 6,1 1,4 5,1 9,5 3,6 4,9 3,8 Bokslut 88,0 87,4 84,8 87,4 86,9 90,3 3,8 3,7 2,9 3,7 3,5 4,6 8,8 9,9 10,6 7,2 9,1 11,9 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 6,5 2,2 4,9 10,0 0,0 4,3 3,1-13 Bokslut -14 statistik 88,0 87,4 84,8 86,9 86,8 Budget -15 Budget -16 EP ,0 88,5 90,0 91,0 92,0 Sotkanet ,6 3,1 3,3 3,1 3,3 4,5 Sotkanet ,7 10,2 11,4 8,5 10,0 11,8 statistik 8,5 7,2 5,2 11,4 8,0 EP. 5,0 7,0 7,0 7,0 12,0 13,0 14,0 14,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 statistik 2,2 5,0 10,0 3,6 5,2 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årsverken 566,5 550,36 561,6 561,6 559,5 Budgeterade tjänster och befattningar 463,05 460,71 457,33 466,66 459,

120 Chef för socialomsorgen: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Nya socialvårdslagen trädde i kraft Målet med socialvårdslagen är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och i stället främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Fokus inom servicen fästs vid att ge tydlig information till kommuninvånarna om var man kan söka service och hjälp och att förbättra likabehandlingen av klienterna. Klienterna har rätt till tjänster som tryggar den nödvändiga omsorgen och utkomsten samt barnets hälsa och utveckling. Socialvården ska i synnerhet hjälpa personer som behöver särskilt stöd. Alla klienter har rätt att vid behov få en bedömning av servicebehovet samt en egen kontaktperson. Andra myndighetspersoner är skyldiga att hänvisa personer som behöver socialvård till rätt myndighet. Lagen främjar samarbetet mellan socialvården och olika aktörer för att upprätthålla klienternas välmående. Målet är att tjänsterna ordnas enligt livscykelmodell i anknytning till den övriga basservicen. Förebyggande tjänster till familjer, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller om familjen får stödåtgärder inom ramen för barnskyddet, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för barnets hälsa måste ordnas utan dröjsmål. Ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. Missbrukarvård A-klinikens namnbyte till Beroendevårdskliniken beskriver bättre den verksamhet som bedrivs. Missbrukarvården fokuserar inte enbart på drogproblem, utan servicen omfattar också andra typer av beroendeproblematik. Beroendevården koncentreras på öppna vården och specialisering av olika typer av beroende. Köptjänster i form av anstaltsrehabilitering begränsas till kortvariga vårdperioder. Beroendevårdskliniken som för två år sedan tvingades flytta till Storgatan 10 p.g.a. mögelproblem, har nu nya problem med inomhusluften. Dagcentret i Skata utgör lågtröskelservice med läkare, sjukskötare och gruppverksamhet. Föreningsbaserade dagcentren Hyddan i Nykarleby och Pingstkyrkan i Jakobstad är lågtröskelservice som kompletterar den kommunala servicen. Den nybyggda missbrukarenheten vid Permovägen 32 med 17 serviceboendeplatser och 7 stödbostäder uppfyller de nationella kraven på standard och svarar på behovet av bostäder för personer med långvarig missbrukarproblematik. Enheten tas i bruk i september Bedrivandet av verksamheten upphandlas. Frälsningsarmén fortsätter att bedriva verksamheten till och med Stor ökning av hyreskostnader medför kostnadsökning av budgeten

121 Handikappomsorg Den psykiatriska öppenvården som hittills varit en del av handikappomsorgens service, omorganiseras och blir en egen enhet tillsammans med hälsovårdens psykiatriska dagavdelning och modul. Stödboendena Maya och Harmony i Jakobstad, Ankaret i Larsmo samt dagcenterverksamheterna i kommunerna (Sympati, Träffen, Lillhaga) samt arbetsverksamhet och köptjänster för serviceboende överförs till den nya enheten. Psykiatriska öppenvården bildar en helhet som bättre samverkar kring behoven. Boende med personal nattetid finns endast som köptjänst, vilket ökar köptjänstbehovet för personer som är i behov av dygnet runt-trygghet. Psykiatriska anstalter skär ner på platser och detta ökar trycket på boendeservice. Neuropsykiatriska boendeenheten vid Radiovägen 15 fortsätter att utvecklas, men saknar närledare. Tillfälliga lösningar för ledarskapet måste ersättas med t.ex. teamledare. Boendeenheten har nu fyra klientlägenheter samt en personalbostad. I september 2015 upphör bemanning nattetid, vilket frigör resurser till effektiverad handledning även utanför boendeenheten. Ett självständigt boende med handledning av personal i egen regi är en förmånligare lösning än köptjänster. Kevakoti verkar fortsättningsvis i tillfälliga utrymmen vid Folkhälsan Östanlid. Inget beslut om vad staden tänker med fastigheten vid Radiovägen har fattats. Servicehandledning och tvärsektoriellt samarbete utvecklas i samarbete med äldreomsorgen. Såväl handikappomsorg, äldreomsorg som psykiatri har många gemensamma kontaktytor som kan effektiveras. Den nya boendeenheten och arbetscentralen för finskspråkiga utvecklingsstörda och handikappade i Kivilös har tagits i bruk i september Verksamhet och personal vid Toimintakeskus har överförts till Eskoo. Verksamheten blir köptjänst. Eskoos boendeenhet för personer med autismspektra har flyttat till den nya boendeenheten, som totalt har 14 platser samt en intervallplats. Ett tillskott om nio nya boendeplatser märks som kostnadsökning i budgeten för år Köptjänster för intervallvård från Karleby har avslutats. Inom färdtjänsten tas ett system med GPS-koordinater i bruk, vilket möjliggör granskning av destination för enskilda färdtjänstresor. Handikappservicens utveckling och fördelning av arbetsuppgifter kräver att socialarbetare och socialhandledare administrativt finns på ett ställe, vilket förstärker stödet till personalen. Det praktiska fältarbetet sker i respektive kommun. Familjeservicecentral Utvecklingen av barnskyddet fortsätter. För att göra arbetet mera hanterbart indelas barnskyddet i 1) utredningsteam 2) öppen vård 3) placering/eftervård. Verkställandet av indelningen kräver att barnskyddspersonalen (enhetschef, socialarbetare, socialhandledare, familjehandledare och ledande familjehandledare) för samarbetsområdet fysiskt har gemensamma arbetsutrymmen. Det här möjliggör att personalen dels kan specialisera sig och öka kunnandet inom ett smalare område samt dels upprätthålla kontakt sinsemellan. Klientarbetet görs på fältet i klienternas hem eller som möten i respektive kommun. Förebyggande barnskyddsarbete utvecklas med bedömning av servicebehov samt team för familjearbete och förebyggande stödfamiljsverksamhet i samverkan med övrig personal i kommunerna, dvs. hälsovårdare, skolkuratorer, dagvårdspersonal, ungdomsarbetare m.fl. Barnatillsyningen står inför förändringar fr.o.m då klara faderskapsärenden börjar skötas direkt av hälsovårdarna vid rådgivningarna. Detta förutsätter nya rutiner och mera samarbete med hälsovårdarna. 120

122 Vuxensocialarbete Det grundläggande utkomststödet överförs fr.o.m till Folkpensionsanstalten. Det kompletterande och förebyggande utkomststödet blir kvar inom vuxensocialarbetet, men kommer att utgöra endast en bråkdel av nuvarande arbete. Förändringen kommer att medföra utrymme för utveckling av socialt arbete och nya arbetssätt. En ny arbetsmodell utarbetas både vad gäller personalresurser och arbetsuppgifter. Ännu under år 2016 kommer resurserna inom vuxensocialarbetet att finnas huvudsakligen på utkomststödet. Samarbete med arbets- och näringsbyrån, Intro, rehabiliterande arbetsverksamhet, hälsooch sjukvård, missbrukarvård. Samarbetsmodell med Folkpensionsanstalten utarbetas på nationell nivå. Integrationsenheten Från verkställs planerna på att integrationsenheten (Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby) överförs som en enhet underlydande stadsstyrelsen och centralförvaltningen i Jakobstad. Kommunerna fattar under hösten 2015 beslut om godkännande av överföring. Den fysiska placeringen flyttas från stadshuset till mer ändamålsenliga utrymmen för att bättre synliggöra verksamheten. Personalresurserna överförs enligt överenskommelse. Integrationsservicen förbättras och omfattar alla invandrare. Integrationsarbetets målsättning är att utveckla servicen i initialskedet, ge lättillgänglig information, göra upp planer för integrering, identifiera behov, erbjuda personlig handledning, följa upp integrationsprocessen. Under verksamhetsåret fortsätter utvecklandet av sektoröverskridande samarbete med andra myndigheter, föreningar och församlingar. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Årsverken 101,2 102,2 110 Budgeterade 90 93,56 102,13 105,3 97,28 tjänster och befattningar EP -17 EP

123 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet Ansvariga Kvalitetserkännande för SHQS kvalitetssystem Extern auditering 2016 Åtgärda utvecklingsbehoven som framkommer i de interna auditeringarna hösten Utveckla klientresponsen Uppnå lagstadgade behandlingstider inom barnskydd, utkomststöd och handikappservice Enkäter Statistik över behandlingstider. Antal klienter/socialarbetare. Utarbeta och genomföra enkäter under år Hanterbar arbetsmängd. Förändring av arbetssätt. Rätt registrering av klientärenden. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Välmående personal som trivs i arbetet, har kunnande och hanterbar arbetsmängd. Antal sjukdagar. Välmåendeundersökning. Låg personalomsättning. Rekrytering av behörig personal. Antal klienter/socialarbetare. Tydliga arbetsuppgifter och arbetsprocesser. Dialog, stöd förman personal och resultatområdeschef enhetsansvarig. Utvecklingssamtal 122

124 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Ändamålsenlig och tydlig dokumentation Uppgjorda, uppdaterade klientplaner Fungerande processer inom socialomsorgen Fungerande bedömning av klienternas servicebehov i enlighet med socialvårdsl Arbetsmodell för vuxensocialarbete samt kompletterande och förebyggande utkomststöd fr.o.m Val av serviceproducent till missbrukarboendet Ta i bruk personlig budgetering inom handikappservicen Stickprov av dokumentation och klientplaner Uppgjorda processbeskrivningar för olika delområden Klienterna får servicebehovet bedömt Arbetsmetoder/samarbete Behandling av kompletterande och förebyggande utkomststöd Offerter Genomförda personliga budgeteringar Utbildning i dokumentering Direktiv för dokumentering Hanterbar arbetssituation som möjliggör dokumentering Arbetet med processbeskrivningar fortsätter i respektive enhet Utarbeta modell för bedömning av servicebehovet/sektoröverskridande samarbete. Resurser? Utarbeta modell för fördelning av arbetsuppgifter socialarbetare/ socialhandledare/förmånshandläggare Upphandlingen färdigställs hösten 2015 Anslag för köp av serviceproduktion Projektsamarbete med Eskoo Personalutbildning inom ramen för projektet 123

125 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Omstrukturering och effektivering av resurser inom barnskyddet Ny enhet för psykiatriska öppenvården Förbättrad servicehelhet för psyk.klienter Möjliggöra personalens arbetsbörda vid psykiatriska stödboendet Maya p.g.a. utökat platsantal (8 ->15) samt förbättra klienternas matvanor. Handikappservicens socialarbetare, socialhandledare och kanslister finns administrativt på samma ställe Utvecklande och ledande av verksamheten vid stödboendet Radiovägen 15 Fakturering, uppföljning av serviceavgifter och hyror vid missbrukarboendet Permov. 32 Nöjdare kunder och personal Effektiverad användning och uppföljning av psyk.raimätare inom hela öppenvården Personalen hinner bättre med klienterna. Klienternas matvanor förbättras. Omfördelning av arbetsuppgifter på ett ändamålsenligt sätt Förstärkt personalstöd Effektiverad fältverksamhet; förutom service till stödboendet utöka fältservice till klienter i eget hem. Fakturerade avgifter Uppföljning av intäkter Stöd från beslutsfattare Gemensam budget Personalen jobbar över kommungränserna Utökat sektoröverskridande samarbete Behov av 1 socialhandledartjänst Upphandling av köptjänster inom barnskyddet Psykiatriska öppenvården inom handikappomsorgen (koordinering, dagcenter, stödboenden, arbetsverksamhet, köptjänster) överförs till ny enhet senast Beslut för verkställighet En tilläggspersonal 60 % arbetstid Egen lunchtillredning, köptjänst avslutas Socialarbetaren i Pedersöre samt socialarbetaren och kanslisten i Nykarleby har sin fysiska arbetspunkt på samma ställe som de övriga. Fältarbetet sker i kommunerna Egen teamledare: Ombilda ledig närvårdarbefattning 75 % till socialhandledare. Nattövervakning upphör okt Utöka arbetstid för närvårdare vid Beroendevårdskliniken 70 % -> 100 % 124

126 PRESTATIONER / NYCKELTAL Förverkligad Förverkligad Bokslut Budget Plan HANDIKAPPOMSORG Psyk.dagcenter besök hembesök konsultativa telefonsamtal Handikappade som beviljats assistans antal personer antal timmar Stöd för närståendevård, antal 0 64 år Egna serviceboenden, vårddagar Serviceboenden köptjänster, platser/vårddygn /45625 Anstaltsvård köptjänster, platser/vårddygn /1825 Arbetsverksamhet köptjänster, dagar Kårkulla (+Eskoo) Toimintakeskus, egen verks., dagar Färdtjänsttagare enligt HandikappserviceL Färdtjänsttagare enligt SocialvårdsL 75 FAMILJESERVICECENTRAL Antal barnskyddsanmälningar Barn i anstaltsvård/yrkesmässigt familjehem Barn i familjevård (fosterhem) Barnskydd inom öppna vården Antal barn med förebyggande stödfamiljsverksamhet, inte barnskydd Familjer som fått familjearbete Antal fastställda vårdnadsavtal Antal utlåtanden till domstol i vårdnadstvister VUXENSOCIALARBETE Hushåll som lyft grundläggande utkomststöd Hushåll som lyft kompletterande utkomststöd Hushåll som lyft förebyggande utkomststöd MISSBRUKARVÅRD Beroendevårdskliniken antal klienter antal besök Rehabiliteringsvård köptjänst, vårddygn

127 Chef för miljöhälsovården: RESULTATOMRÅDE: Marit Björkstrand Miljöhälsovården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2016 Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Arbetsuppgifterna är till stor del myndighetsövervakning och styrs av centralmyndigheter som Evira, Valvira, Tukes och Regionförvaltningsverket. Hälsoinspektionen: Inom hälsoinspektionen är nationellt flera stora förändringar på gång. För att göra tillsynen av livsmedelslokaler i landet mer enhetlig har OIVA-systemet införts gradvis med början år Från 2016 kommer alla livsmedelslokaler att höra till OIVA. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för miljöhälsovården för åren finns följande förändringsområden: All tillsyn ska vara riskbaserad, effektivt fokuserad och tillsynen ska göras mer synlig. Kostnaderna för tillsynen ska tas ut i form av årsavgifter. För livsmedelstillsynen är det tänkt att detta ska påbörjas år Vissa objekt ska övervakas endast när verksamheten inleds och vid klagomål. Byråkratin ska minskas genom att en del godkännandeförfaranden ändras till enbart anmälningsförfaranden. För registrering och uppföljning av verksamheten ska de centrala datasystemen (KUTI, YHTI och VYHA) användas. Dessa fungerar inte ännu optimalt och kommer även år 2016 att kräva betydande arbetsinsatser. Kvalitetsarbetet fortsätter och med hjälp av Lean-principer försöker hälsoinspektionen höja förverkligandegraden av den planerade tillsynen. Veterinärvården: Från år 2016 är veterinärvården ett enda kostnadsställe och utgifterna mellan kommunerna fördelas enligt 50 % på basen av antalet kommuninvånare och 50 % på basen av hur kommuninvånarna använt våra veterinärtjänster. De praktiserande veterinärerna finns i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Vården av smådjur styrs rätt långt till mottagningen i Jakobstad och veterinärerna i Bennäs och Nykarleby sköter främst nyttodjuren i området. 126

128 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Hälsoinspektion och veterinärvård: En trygg och hälsosam livsmiljö för samarbetsområdets alla invånare och djur Kvalitetserkännande enligt SHQS Tillsynsplanerna förverkligas till 70 % De föreslagna åtgärderna vid den interna auditeringen och självbedömningen utförs. Tillsynsplanerna är riskbaserade enligt centralmyndigheternas rekommendationer/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer, veterinärer. Utvecklingsförslagen följs systematiskt upp via egna kvalitetsmöten/chefen för miljöhälsovård. Beslut och handläggningar som gäller våra kunder sker inom rimlig tid. Beslut bör göras inom 60 dagar. Handläggningar bör göras inom 14 dagar. Behandlingen av beslut och handläggningar prioriteras/ hälsoinspektörer, veterinärer. PERSONALEN Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Se personalförvaltning 127

129 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Hälsoinspektionen: Arbetet utförs enligt den årliga tillsynsplanen (planerad verksamhet) samt resurser avsätts även för oplanerad verksamhet. De tillgängliga resurserna beaktas i arbetsplanerna. Veterinärvård: Jour dygnet runt samt icke-akuta fall inom en vecka Det totala antalet prestationer och använda dagsverken på samma nivå som tidigare 60 70% av befintliga dagsverken är bokförda i dataprogrammet. Möjlighet till telefonkontakt vid akuta fall dygnet runt Tidsbeställningen följs med Personliga tillsynsplaner uppgörs realistiskt och uppföljning sker var tredje månad samt i samband med delårsrapporter/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer. Jourlistor uppgörs i god tid för att säkerställa att jouren fungerar/chefen för miljöhälsovård, kanslist, veterinärer. Arbetet planeras så att någon av områdets tre veterinärer kan ta emot patienterna inom utsatt tid/veterinärer. 128

130 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Hälsoinspektionen: Specialiseringen av arbetsuppgifterna blir dokumenterad. Kundavgifter som motsvarar arbetsprestationerna Hälsoinspektion och veterinärvård: Inga budgetöverskridningar Skriftliga beskrivningar av arbetsuppgifterna för varje hälsoinspektör finns tillgängliga. Inkomsterna från prestationer täcker minst 12 % av utgifterna. Använda budgetmedel hålls inom godkänd budget Via utvecklingssamtal och palavrar diskuteras en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna/chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer Uppföljning av inkomster från utförda prestationer samt en årlig justering av taxan/chefen för miljöhälsovård Månatlig uppföljning av budgetutfallet/ chefen för miljöhälsovård 129

131 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Hälsoinspektionen: Inspektioner Provtagningar Utlåtanden Beslut/handläggning Övrigt Prestationer totalt Tillsynsplanens 47 % 48 % 48 % 60 % 70 % 70 % 70 % förverkligandegrad Årsverken 7,3 6,8 6,9 7,7 8,2 8,2 8,2 Budgeterade tjänster och befattningar 7,7 7,7 7,7 7,7 8,2 Prestationer Bokslut -12 Bokslut -13 Bokslut -14 Budget -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Veterinärvård: Sjukbesök, tjänstetid Smådjursbesök, tjänstetid Hälsovårdsbesök Sjukbesök, jourtid Smådjursbesök, jourtid Djurskyddsbesök Prestationer totalt Årsverken 2,6 4,2 4,5 5,0 5,3 5,3 5,3 Budgeterade tjänster och befattningar 4 3, ,3 130

132 AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef: Johan Hassel VERKSAMHETSOMRÅDE: Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre, Vetil och Vörå (Oravais). Staden Jakobstad är värdkommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35 38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 förväntas inga större förändringar i verksamhetsmiljön. Lagändringar som träder i kraft 2016 saknar inverkan på avfallsnämndens verksamhet. 131

133 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Avfallsnämnden strävar till att Miniminivån är att uppfylla kommuninvånarna ska ha de lagstadgade kraven. tillgång till kvalitativ kommunal Realistisk nivå är en avfallsservice med rimliga konstant utveckling av den kostnader. befintliga avfallsservicen för Mäts enligt servicegraden i kommuninvånarna. förhållande till de kommunala Maximinivån för tillgång och avfallsavgifterna. kvalitet kan inte uppnås utan ansenligt höga höjningar av kommunala avfallsavgifter. PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Personalen sköter åligganden Miniminivån är att bibehålla som är stadgade i nämndens nuvarande nivå. Realistisk instruktion för personalen utan nivå är en förbättring av de att motivationen och trivseln nuvarande arbetsrutinerna äventyras. Personalen ska och den fysiska uppfatta arbetsuppgifterna som arbetsomgivningen. meningsfulla och viktiga samt Maximinivån för målinriktat uppmuntras till att utveckla sig och bra ledarskap kan inte själva inom ramen för tilldelade fastställas, eftersom den arbetsuppgifter. alltid bör vara optimal. Mätare: Den allmänna arbetstrivseln återspeglas i sjukfrånvaron. Sätt att förverkliga Ansvarig Utöva verksamheten enligt lagstiftarens och de lokala avfallspolitiska linjedragningarna. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd. Sätt att förverkliga Ansvarig Ansvarig: avfallshanteringschefen 132

134 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Utveckla förutsättningarna för Miniminivån är att uppfylla förbättrade de lagstadgade kraven på avfallshanteringstjänter på kommunal avfallsservice. verksamhetsområdet. Mätare: Realistisk nivå är att utveckla Nöjda kommuninvånare och servicen tillsammans med övriga målgrupper samarbetspartnerna. Maximinivån är att fastslå en egen servicestrategi med hög ambitionsnivå. Sätt att förverkliga Ansvarig Beslutsfattande som är enhetligt med de strategiska målsättningarna. Ansvarig: Medlemskommunerna 133

135 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken

136 AFFÄRSVERK Jakobstads Vatten 135

137 DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde strävar verket att sköta vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis rätt osäkra. Efterfrågan på nya tomter har minskat. Behovet att bygga ut ledningsnäten är mindre än tidigare år. Behovet att sanera ledningsnäten har inte minskat. Det finns även behov av att sanera och förnya verkets övriga anläggningar och anordningar. Det interkommunala förbindelse- och överföringsledningssystemet förutsätter också satsningar. För denna del är vi redan två år försenade från den tidtabell som Åminne vattenverks miljötillstånd har angett oss, t.o.m. dess förlängning. Miljötillståndet för Åminne vattenverk förutsatte åtgärder beträffande hantering av spolvatten från verkets flotationsenheter redan före utgången av Vi fick 3 års tilläggstid för åtgärden eller till utgången av Avsikten var att leda spolvattnet till Alheda reningsverk för behandling i det interkommunala överföringsavloppet. Projektet har försenats i väntan på statsfinansiering. Nu är det ändå i gång och skall slutföras under år 2016 för överföringsavloppets del. I slutet av år 2013 fick vi regionförvaltningsverkets beslut angående miljötillstånd för Alheda reningsverk. Med anledning av besväret vann beslutet laga kraft först i juli månad 2015 efter att ha gått via både Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsstolen. Ingendera instansen medförde ändring till det ursprungliga utslaget av regionförvaltningsverket. Med stöd av EU- och statsfinansiering har en plan utarbetats för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Tillståndsansökan är ännu under arbete. Projektet är viktigt för säkerställande av stadens vattenförsörjning. Efter en lång väntan trädde revideringen av vattentjänstlagen och markanvändnings- och bygglagen i kraft fr.o.m Ändringen av vattentjänstlagen innehåller en hel del preciseringar, skärpningar och även vissa lättnader gällande vattentjänstverksamheten. Den kanske mest märkbara revideringen är den, att avledande av dagvatten inte längre hör till vattentjänster och således inte heller nödvändigtvis till vattentjänstverkets verksamhet. Vattentjänstlagen gäller nog avledande av dagvatten till de delar som vattentjänstverket ombesörjer densamma. Vattentjänster och avledande av dagvattnet har definierats skilt i vattentjänstlagen och, eftersom vattentjänstverken i alla samhällen inte ombesörjer avledande av dagvatten, har man intagit i markanvändnings- och bygglagen nödvändiga stadganden gällande dagvattenhantering. En ökning av fakturerbara vatten- och avloppsmängder är inte att vänta under planperioden. Inkomsterna måste hur som helst säkerställas genom att granska avgifterna enligt behov. 136

138 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real - max Vattnets kvalitet Kvalitetskrav och rekommendationer (SHM 461/2000 och 442/2014) Sätt att förverkliga Ansvarig Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Avbrott i vattenleveranser Störningar i avloppets funktion Positiv utveckling Positiv utveckling Registrering av kundrespons, planeringsenheten PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 Sätt att förverkliga Ansvarig min - real max Arbetsplatsmöten 8 gånger/år vd, förman Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Mängd och inriktning av Yrkesinriktad 1 2 dagar/år personalskolning Sätt att förverkliga Ansvarig vd, förmannen 137

139 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Sätt att förverkliga Ansvarig Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % Vattentjänstverkens avgifter, vvf:s rapporter, vd RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2016 min - real max Investeringars inkomstfinansiering Större än 100 % under en 10 års period Sätt att förverkliga Ansvarig Bokslut, vd 138

140 NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal BS -13 BS -14 BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 Inpumpat vatten, m 3 Fakturerat vatten, m 3 - eget område - andra verk Renat avl.vatten, m 3 Fakturerat avl.vatten, m 3 - eget område - andra verk Längden på vattenledn.nätet, m Längden på avl.ledn.nätet, m Vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät Vatten- och avloppsavgift sammanlagt, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät 1,85/2,38 1,46/2,04 2,01/2,66 2,35/2,96 3,86/5,04 3,81/5, ,92/2,45 1,51/2,13 2,10/2,75 2,51/3,21 4,02/5,20 4,03/5, ,92/2,45 1,58/1,76 2,10/2,75 2,59/3,36 4,02/5,20 4,18/4,56 Årsverken, st. 27,8 28, Mervärdesskatt ingår i avgifterna, avgiftsjämförelsen från vattenverksföreningens enkäter DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -13 BS -14 BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 omsättning intäkter sammanlagt material o tjänster personalkostnader avskrivningar o värdeminskn rörelsens övriga kostnader överföringsposter admin. utg rörelseöverskott/-underskott finansiella intäkter/kostnader över-/underskott För driftsekonomins del är förslaget till budget och ekonomiplan så måttligt som är möjligt. Personalkostnaderna ökar dock med tre personer, när lagerförvaltare och lagerarbetare övergår till våra arbetstagare i samband med överföring av rörlagret, och en serviceman anställs till Åminne vattenverk. Antalet arbetstagare är då 31, varav två arbetar på deltid. Även hyror för verksamhetsutrymmen ökar när alla till vårt förfogande avsedda utrymmen blir klara. Driftskostnaderna för Åminne vattenverk ökar under planperioden när överföringsavloppet med pumpstationerna från vattenverket till reningsverket blir färdig och spolvatten från flotationsenheterna, som idag leds till ån, kan ledas till reningsverket. För övriga delar uppskattas ökningen av verksamhetskostnaderna åtminstone i början vara låg. För år 2015 föreslogs inga höjningar av avgifterna. För år 2016 ska det bli höjningar åtminstone av grund- och bruksavgifter, sannolikt även av övriga avgifter senast för ekonomiplaneåren 2017 och

141 Avkastningskravet är detsamma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet, dvs euro. INVESTERINGAR (1 000 euro) BS -13 BS -14 *BU -15 BU -16 EP -17 EP -18 löpande sanering nybyggnad övriga löpande särskilda vattenanskaffning sanering av vattentornet ny lågvattenreservoar flotationsslamsbehandling 100 matarledn. Åminne Peders samprojekt/eget projekt avlopp Åminne Alheda samprojekt/eget projekt avloppsvattenrening inv. sammanlagt finansieringsandelar netto * BU -15 enligt dispositionsplanen DJV Förklaringar: löpande investeringar Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten är Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand, Kivilös. Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; under planperioden följande områden: Lappfjärden, Norråkern, Björnviken, Fårholmen osv. Övriga löpande investeringar = bl.a. underhållande investeringar vid reningsverk, pumpstationer samt fordon och maskiner. särskilda investeringar Vattenanskaffning = driftsäkerhet = ibruktagning av egna grundvattenresurser, tillståndsprocessen för området sätts igång Byggande av en ny lågvattenreservoar är nödvändigt för att säkerställa stadens vattenförsörjning vid allvarliga störningar. Den nuvarande reservoarens kapacitet räcker för stadens behov under 2 3 timmar. Åminne Peders matarledning och Åminne Alheda avlopp är en del av det regionala samprojektet som man har sökt och erhållit statsfinansiering för. För vår del påskyndas projektet av bestämmelserna i Åminne vattenverks miljötillstånd, gällande hantering av spolvatten, samt utvecklande av Granholmens och Pirilö industriområden. Avloppsreningsverket = bestämmelserna i miljötillståndet för Alheda reningsverk förutsätter renovering av verket samt effektivering av behandlingen, fastän det egentliga kvävereduceringskravet för verket inte kom. 140

142 KONCERNBOLAG Bolag: Jakobstads Hamn Ab Verksamhetsidé: Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa i en infrastruktur och service som motsvarar näringslivets behov. Strategiska målsättningar: Verksamheten ska basera sig på kundernas transportbehov. Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur. Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. Verksamheten ska utvecklas via samverkan mellan hamnen, kunder och hamnens serviceproducenter. Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: En svag period inom den världsomspännande ekonomin med flera år av en negativ trend beträffande ekonomins tillväxt har naturligtvis återspeglat sig i de varumängder som hanteras i hamnarna. Hamnarna kan dock inte betraktas som en enhetlig grupp. Hur stort bortfall de olika hamnarna har haft beror på vilka varuslag som respektive hamn har som sin specialitet. För Jakobstads del är det importen av råvirke och biobränsle för energiproduktionen som har minskat. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad, som nu har ett seglingsdjup på 11 meter, skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. Målsättningar : Att få hamnens nuvarande kunder att använda Jakobstads Hamn i större utsträckning än hittills Att vinna nya kunder som kan dra nytta av vår nya farled inom ramen också för nya varusegment Att saluföra Jakobstads hamn som en logistisk knutpunkt med ypperliga förbindelser både till lands (nya hamnvägen 2016) per järnväg(elektrifiering av järnvägen ner till hamnen2016) och per flyg. Att öka omsättningen med 15 % jämfört med 2015 Väsentliga investeringar och deras finansiering : till hamnen (1000 ) Sanering av cementkajen 540 Underhållsinvesteringar Elektrifiering av järnvägen

143 Bolag: Jakobstads Företagsfastigheter Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs-, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt att hyra ut, bygga, låta bygga och utveckla ovannämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malmtomten, som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11, är utarrenderad till staden för att användas som parkeringsplats. På sikt avses att tomten ska säljas och bebyggas. Målsättningar : Parkeringen på tomten beräknas fortsätta år Efter detta torde tomten kunna säljas. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga väsentliga investeringar. 142

144 Bolag: Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har bl.a. missbrukarboendet på Permovägen 32 och Keva-Paja färdigställts. Dessutom har fastighetsservicen för samtliga objekt konkurrensutsatts. Målsättningar : Att utveckla fastigheterna och vartefter minska renoveringsunderskottet. Att utveckla och optimera organisationen, bl.a. genom långsiktiga samarbetspartner och leverantörer. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Samtliga investeringar förverkligas med egna medel. Rivning av Jakolosas C-hus, fasadrenovering av Jakobs källa, samt eventuell utveckling av Andante. 143

145 Bolag: Fastighets Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta studiebostäder, Sockenvägen 3 5. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2015 har företagssaneringen avslutats. Målsättningar : Snarast bör beslut tas om bolagets fortsatta verksamhetsförutsättningar. Detta görs i samråd med Statens Bostadsfond (ARA) och statskontoret. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga investeringar har planerats för perioden. 144

146 Bolag: Jakobstads Energi Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. Målsättningar : I enlighet med verksamhetsidén. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Investeringar i Perhonjoki och Katternö Kraft : euro euro euro Finansiering med dividend- och andra intäkter och vid behov beviljad checkkredit i bank. 145

147 INVESTERINGAR 146

148 147

149 148

150 149

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 Godkänd i stadsfullmäktige 12.12.2016 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN 2018-2020 Godkänd i stadsfullmäktige 27.11.2017 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 1 STADSSTYRELSEN... 2 CENTRALVALNÄMNDEN... 19 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL 2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSSTYRELSEN 1 CENTRALVALNÄMNDEN 30 REVISIONSNÄMNDEN 32 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel) 36 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 20 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 10.12.2015 Sida 1 / 1 4640/2015 03.00.00 95 Ändring av förordningen om barndagvård gällande daghemmens personaldimensionering Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen, tel. 09 816

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 Koncerndirektiv för Malax kommun Godkänd av kommunfullmäktige 29.6.2017 91 Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 2. Tillämpningsområde... 2 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING 1 STADSSTYRELSEN 2 CENTRALVALNÄMNDEN 27 REVISIONSNÄMNDEN 28 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Förslag till budget 2016 och ekonomiplan / 1 behandling samt brandstationsfastigheterna

Förslag till budget 2016 och ekonomiplan / 1 behandling samt brandstationsfastigheterna Räddningsnämnden 17 16.06.2015 Förslag till budget 2016 och ekonomiplan 2017-2018/ 1 behandling samt brandstationsfastigheterna RADD 17 Beredning: ekonomichef Hanna Ekholm-Kippo, tfn 06-828 9313 eller

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2015 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 16 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 26.01.2017 Sida 1 / 1 290/2017 02.05.00 5 Avgifter för småbarnspedagogik enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken från 1.3.2017 Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 28 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016

ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016 Bildningsnämnden 17 09.03.2016 ÄNDRINGAR I LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH FÖRORDNINGEN OM BARNDAGVÅRD 2016 BILDN 09.03.2016 17 1.12.2015 108 Beredning och tilläggsuppgifter: direktör för småbarnspedagogik

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 4590/07.01.01/2014 100 Registeransvariga och ansvarspersoner för register inom undervisning och dagvård Beredning och upplysningar: Maria Rauman, tel. 09 816 83861

Läs mer