INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING..."

Transkript

1 INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK UTBILDNINGSTJÄNSTER BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK INVESTERINGAR

2 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den , skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i början av Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan 5 procent och också under den andra fjärdedelen ungefär 3 procent. Efter sommaren har utsikterna för världsekonomin försvagats betydligt. Till följd av detta har också utsikterna för den finländska exporten blivit dystrare jämfört med den optimistiska stämningen i våras. Utsikterna varierar visserligen efter verksamhetsområde, men den totala exporten av varor och tjänster kan i år komma att ligga på samma nivå som i fjol. Osäkerheten som präglar den världsekonomiska utvecklingen har redan länge varit ett dominerande drag. Den offentliga sektorns växande budgetunderskott i en del euroländer och de snabbt växande skulderna har ytterligare ökat osäkerheten. Man borde snarast hitta lösningar för att hantera skuldkriserna, vilket i förlängningen skulle lugna finansieringsmarknaden. Den inhemska efterfrågan har ökat kraftigt på grund av en livlig investeringsverksamhet. År 2011 ökar den privata konsumtionen sannolikt med ungefär 3 procent. Under 2012 uppskattas konsumtionen sakta av. Investeringarna förutses kvarstå på årets nivå eller i bästa fall öka något. Uppskattningarna om Finlands hela produktionsutveckling för 2011 var fortfarande mycket optimistiska i våras. Prognosinstitutens uppskattningar rörde sig då kring 3-4 procent. I de prognoser som gjorts upp i augusti-september bedöms rätt allmänt att produktionstillväxten kommer att mattas av Det finns också risk för en recession om världsekonomin fortsätter att vara osäker och detta återspeglas i exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan är fortsatt svag. År 2011 beräknas konsumentprisindexet stiga med 3,3 procent i snitt. Den ekonomiska tillväxten i euroländerna är nu så bräcklig att den har inneburit återhållsam het i fråga om räntehöjningar. I Finland uppskattas konsumentpriserna stiga långsammare år

3 Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Kring årsskiftet försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. I år sjunker arbetslöshetsgraden till ungefär 8 procent. Antalet arbetslösa uppgår i år alltså till något över i snitt. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft ökar både i år och nästa år, om produktionstillväxten i sin helhet hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2012 att vara ungefär 7,5 procent. Kommunernas ekonomiska läge Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 blev verksamhetsutgifternas tillväxt långsammare, dvs. 4 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 2,8 procent. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med drygt 4 procent. Nästa år blir ökningen antagligen av samma storleksklass, men om kostnadsnivån stiger snabbare än väntat kan det leda till att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare. Det är nu viktigt att sätta in åtgärder för att få kostnadsutvecklingen under kontroll. Den nuvarande avtalsperioden för kommunsektorn går ut i slutet av året. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna nådde i oktober förhandlingsresultat om ett ramavtal som ska trygga Finlands konkurrenskraft och sysselsättningen i landet. Förhandlingsresultatet kräver ytterligare branschvisa lösningar för kollektivavtalen. Om avtalsuppgörelsen är täckande, förbinder sig parterna till de utvecklingskoncept för arbetslivet som överenskommits i anslutning till förhandlingarna om ramavtalet. De branschvisa förhandlingarna om kollektivavtalen ska slutföras före den 24 november. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna bedömer hur täckande ramavtalet är den 25 november och efter det meddelar de statsrådet sin bedömning. Förhandlingarna om nya kommunala kollektivavtal förs enligt denna tidsplan. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande ytterst besvärligt vilket leder till att skuldbördan fortsättningsvis ökar. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden

4 Stadens kostnader för tjänster producerade av social- och hälsovårdsverket bör ligga på en nivå som är 1 milj. euro lägre, d.v.s. totalt 47,5 milj. euro, än de som social- och hälsovårdsnämnden beslutit om för år Denna minskning av kostnaderna skall uppnås genom en effektivering av all verksamhet. Beslutet om att de åldersstandardiserade kostnaderna skall ner till en nivå som högst motsvarar landets medelnivå kvartstår. Denna målsättning skall vara uppnådd senast år För att uppnå detta, bör arbete med strategiprocessen fortsätta för att skapa underlag för den förändring av verksamheten som behövs för att uppnå målet. Under 2012 bör speciell vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro intagits för åren 2013 och Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras. Under år 2012 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion. Under år 2012 inleds ett systematiskt kvalitetsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2013 och framåt. Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft Sysselsättning Under 2010 var arbetslösheten under första halvan av året hög som en följd av den ekonomiska krisen för att fr.o.m. augusti månad börja minska. Under år 2011 har den fortsatta att minska så att arbetslösheten i Jakobstad i september var 7,9 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2010 låg på 9,2 % och i regionen 5,1 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 6,2 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2011 på 704 st. ( st) och av dem var 88 st.( sept ) under 25 år och 230 st (sept ) långtidsarbetslösa. Tyvärr har antalet samarbetsförhandlingar och antalet varsel åter stigit under hösten. Staden ser allvarligt på den strukturella 3

5 arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats dryga 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2012 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. 14,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 12, ,0 8, , ,0 2,0 0, Befolkningsutveckling Jakobstads befolkning per den uppgick till personer, vilket innebar en befolkningsökning under år 2010 på 32 personer. Ökningen vilar främst på ett ökat internationellt flyttningsnetto. Under lågkonjunkturåret 2009 minskade befolkningen däremot med 40 personer främst till följd av ett stort underskott i det nationella flyttningsnettot. Födelseöverskottet år 2010 låg på +28 personer (+44 år 2009). Stadens totala flyttningsnetto, både gällande den nationella och internationella flyttningen, var år personer (-84 år 2009). Det internationella flyttningsnettot steg från +59 personer år 2009 till +130 personer år 2010, medan underskottet i det nationella flyttningsnettot minskade från -143 personer år 2009 till 126 personer Fram till och med augusti 2011 visar den preliminära befolkningsutvecklingen i Jakobstad en minskning med 10 personer (+ 36 personer under motsvarande tid år 2010) medan hela Jakobstadsregionen per augusti 2011 visar en ökning med personer. 4

6 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa BUDGET- OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. De förändringar i som regeringen föreslår i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med 263 milj. euro. Detta bortfall kompenseras dock fullt ut genom höjning av statsandelarna. Efter några år av ganska svag utveckling på skattesidan ser framförallt kommunalskatten men även samfundsskatten att öka år 2011 jämfört med Prognosen idag visar på en ökning med 3,4 milj. euro jämfört med de totala skatteinkomsterna i bokslutet År 2012 ser vi återigen ut att få en minskning av kommunalskatten beroende på ändringar i skattegrunderna som regeringen förslår. Gällande samfundsskatten kommer den kommunala andelen att sjunka från 32 % år 2011 till 27 % år Dessutom sänks samfundsskattesatsen med en procentenhet från 26 % till 25%. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på höjda fastighetsskattesatser år Den allmänna fastighetsskattesatsen skulle bli 1,05 % (tidigare 1%), skattesatsen för stadigvarande boende skulle bli 0,45 % (tidigare 0,37 %) och skattesatsen för annan bostad 1,05 % (tidigare 0,97 %). Övriga fastighetsskattesatser skulle bli oförändrade. Höjningen innebär ökade skatteinkomster på 0,4 milj. euro. Förslaget bygger även på en höjning av inkomstskattesatsen med en procentenhet till 21,25 % år Detta innebär ökade skatteintäkter med ca 3 milj. Euro. 5

7 1000 euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 Progn 2011 BU 2012 EP 2013 EP 2014 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt BS 2008 BS 2009 BS 2010 Progn 2011 BU 2012 EP 2013 EP 2014 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Statsandelar Statsandelarna för kommunal basservice påverkas av regeringsprogrammet Största betydelsen har nedskärningen på 631 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice och uteslutningen av fastighetsskatten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. För de enskilda kommunerna är effekten av statsandelsnedskärningen -118 euro/invånare vilket för Jakobstads del betyder en minskning med 2,3 milj. euro. Uteslutningen av fastighetsskatten i statsandelsutjämningen har olika verkningar på olika kommuner. För Jakobstads del betyder detta en minskning med 0,1 millj. euro. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för ändringarna i skattegrunderna via statsandelssystemet vilket för Jakobstad betyder en ökning med 0,8 milj. euro. Granskningen av kostnadsfördelningen och indexjusteringen av statsandelarna betyder för Jakobstad en höjning med ca 3 milj. euro. År 2012 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 31,42 % (år 2011 var den 34,11%) progn 1000 euro BS 2008 BS 2009 BS BU 2012 EP 2013 EP 2014 Statsandelar

8 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken) ökar år 2012 med 8,8 % jämfört med budgeten Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2012 med 6,6 %. Verksamhetsnetto ökar med 5 %. Antaganden för budget 2012 och ekonomiplan Försäljningsintäkterna ökar med 2 % årligen 2013 och 2014 Personalkostnaderna ökar med 2,5 % år 2012 och 1,9 % år 2013 och 2,5 % år 2014 Köptjänsterna förväntas öka med 2 % år 2013 och 2,5 % år 2014 Materialkostnaderna förväntas öka med 2 % årligen 2013 och 2014 Åren 2013 har ett sparmål på 1,5 milj. euro intagits och år 2014 ytterligare 1,5 milj. vilket innebär att i jämförelse med budgeten för år 2012 skall nettokostnaderna minskas med 3 milj. till år Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognos dock med den avvikelsen att tillväxten för löneinkomsterna minskas med 0,5 % - enheter jämfört med prognosen. Skattesatserna för fastighetsskatten höjs 2012 vilket ökar skatteintäkterna med 0,4 milj. euro Skattesatsen för kommunalskatten höjs 2013 med 1 procentenhet till 21,25 % vilket innebär ca 3 milj. euro i ökade skatteintäkter Statsandelarna indexjusteras med 3,5 % åren 2013 och 2014 Räntekostnaderna har beräknats utgående från en medelränta på 3 % åren 2012 och 2013 och 3,5 % år Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den socialoch hälsovård som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från socialoch hälsovårdsverket ökar med 2,3 milj.euro (4,75 %) jämfört med budgeten 2011 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. I stadsdirektörens förslag har dessa minskats med 1 milj. euro. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 1,2 milj. euro (11,76 %) jämfört med budgeten Intäkter från staten för flyktingverksamheten ökar med 0,35 milj. euro. Kostnaderna för Mellersta Österbottens och Jakobstadsnejdens räddningsverk ökar med 0,2 milj. euro jämfört med budgeten Orsaken till detta är den ökade interna hyran som en följd av den nya brandstationen. Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 1 milj. euro (2,7%) jämfört med budgeten Elevantalet inom grundskolan minskar med 30 elever. I budgetförslaget har man utgått från att svenska gymnasiet kommer att ha 300 studerande (Bu ) och finska gymnasiet 125 studerande ( Bu ) Förutom avtalsenliga löneökningar ökar kostnaderna p.g.a. att antalet barn i dagvård har ökat med 50 st. Sveden daghem renoveras och under renoveringstiden år barnen utspridda på flera ställen vilket föranleder ökade kostnader för bl.a. personal och hyror. Dessutom har en ny grupp inom språkbadet startats. I bildningsnämndens budgetförslag har dessutom intagits ett anslag på euro för anordnande av svenska arbetarinstitutets jubileumsfest. 7

9 Tekniska nämnden förbättrar nettointäkten med 0,2 milj. euro i jämförelse med budgeten för år 2011 i enlighet med rambeslutet. För centralen för interna stödtjänster ökar antalet kvadratmeter som skall administreras med ca genom att nya brandstationen tas i bruk och fastigheten i Staffansnäs anskaffats. Interna hyran för gamla brandstationen har överförts på stadsstyrelsen. Inom kosthållet har livsmedelsanslaget för skolelever höjts till 90 cent/portion. Arbetet med att förverkliga köksstrategin fortsätter. Centralen för interna stödtjänster ökar sina nettointäkter med ca 0,2 milj. i jämförelse med budgeten för år Centralen för tekniska tjänster nettoutgifter ligger i stort sätt på samma nivå som i budgeten 2011 eftersom en minskning av nettokostnaderna (0,287 milj.) som skall uppnås genom effektivering av verksamheten ingår här. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbets-avtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för social- och hälsovårdsverket. Socialoch hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Social och hälsovårdsnämnden har av alla samarbetskommuner ålagts ett sparkrav för år 2012 Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. 8

10 I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkaital Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 6,9 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 2,2 milj. euro år Detta visar att staden på allvar måste gå in i strukturerna för att ha en möjlighet att uppnå en balanserad ekonomi. En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. Enligt strategin är en balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Ett steg mot en balanserad ekonomi är det effektiveringskrav på 1,5 milj. euro som ingår i budgetförslagen för år 2013 och 2014 Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att åtminstone få ner investeringsnivån till samma nivå som avskrivningarna. Detta har dock inte lyckats. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 15,2 milj. euro. år 2012 då avskrivningarna uppgår till 9,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 6,4 milj. euro (avskrivningarna 5,3 milj). Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 8,1 milj. år För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,7 milj. euro reserverats. Eftersom avskrivningarna mer än halverades då fastigheten blev kvar i Malmska fastigheters samkommun kommer staden att finansiera mellanskillnaden (0,38 milj. euro) med ett lån för vilket social- och hälsovårdsverket betalar ränta. Under år 2013 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 14,9 milj. euro och år 2014 till 12,8 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2010 legat på 91 milj. euro eller euro/inv. till 112,8 milj. euro eller euro/inv. år euro Bs-2006 Bs-2007 Bs-2008 BS 2009 Bs-2010 Bu-2011 Bu 2012 Ep 2013 Ep 2014 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv

11 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

12 RESULTATRÄKNING 11

13 12

14 FINANSIERINGSKALKYL 13

15 JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn I en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 14

16 Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 15

17 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 16

18 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 17

19 STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 18

20 19

21 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Mikael Jakobsson Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik - stadsutveckling 20

22 STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Niklas Talling VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet fungerar som koncernförvaltningens administrativa och juridiska enhet. Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar bildningsverkets och tekniska verkets ärendehantering samt handhar dokumentförvaltningen. Stadskansliet bistår stadsdirektören och koordinerar verksamheten i stadens förvaltning samt ansvarar även för stadens juridiska tjänster, översättnings- och tolkningstjänster, allmänna informations- och telefoniverksamhet och tryckningstjänster. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I den av stadsstyrelsen år 2011 godkända verksamhetsstadgan för stadens koncernförvaltning har stadskansliets uppgifter i viss mån preciserats. Arbetet med att samordna stadens och Malmskas telefonväxlar samt den anropsbaserade kollektivtrafiken "Vippare" fortsätter. 21

23 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Stadskansliets målsättning är att Inkommet ärende registreras och handha en ärendehantering av vidarebefodras på den 1:a dagen, hög kvalitet, som är snabb, bereds och förs till behandling innovativ och kostnadseffektiv inom en månad (utlåtanden inom begärd tidsfrist) samt beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom ett år. Stadssekreteraren Kansliets juridiska tjänster borgar för att staden i sin tjänsteservice agerar lagenligt för invånarnas bästa Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär Stadsjuristen Telefonväxeln är stadens ansikte utåt. Servicen skall därför vara tillgänglig, kunnig, kundvänlig och tvåspråkig Inga klagomål om väntetider eller dålig betjäning Stadssekreteraren 22

24 PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Arbetsplatsmöten hålls Arbetsplatsmöten hålls minst åtta regelbundet och gånger per år och utvecklingssamtal med varje utvecklingssamtal en gång per år arbetstagare Aktiv och välmående personal Genom delaktighet i Samtliga arbetstagare deltar arbetsgemenskapen - möjlighet att påverka det egna arbetet, genom medverkan i Tyhy, Tyky, friluftseftermiddagar, mm Stadssekreteraren Uppföljning av förslag /beslut på arbetsplatsmöten och i utvecklingssamtal Stadssekreteraren 23

25 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 13,4 13,4 12,9 17,7 19,5 17, Motiveringar Antalet årsverken ökar på grund av att Vippare-trafikförmedlingens två årsverken överförts till stadskansliet/telefonväxeln. Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: VERKSAMHETSOMRÅDE: Aila Kronqvist Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 24

26 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ekonomi- och skuldrådgivningen och socialombudsmannaverksamheten har sedan maj 2010 haft sina verksamhetsutrymmen i anslutning till stadskansliet. Den kombinerade tjänsten som ekonomi- och skuldrådgivare samt socialombudsman innehas av ekon.mag. Aila Kronqvist. En besvärsprocess om valet till tjänsten är på gång i förvaltningsdomstolen, och Kronqvist sköter tjänsten som visstidsanställd tills stadsstyrelsens beslut har vunnit laga kraft. Antalet klienter inom skuldrådgivningen har ökat. Antalet nya klienter år 2011 var redan i april lika stort som under hela år Socialombudsmannens tjänster används fortsättningsvis ganska lite. En överföring av ekonomi- och skuldrådgivningen från kommunerna till staten, att skötas antingen av rättshjälpsbyråerna eller exekutionsverken, har planerats och förutsetts redan länge. Den arbetsgrupp som tillsatts för att bereda en revidering av skuldsaneringslagen föreslår i sitt slutbetänkande att det ska stiftas en helt ny lag om skuldsanering, som skulle medföra betydande förändringar i det nuvarande systemet. Till betänkandet, som nu är på utlåtanderunda, har fogats fem avvikande åsikter. Betänkandet har väckt en livlig diskussion och blivit föremål för tungt vägande kritik. Av regeringsprogrammet för den nuvarande regeringen torde man kunna dra den slutsatsen att en skrotning av det nuvarande systemet inte är att vänta av den nuvarande regeringen utan snarare vissa specifika förändringar, något som man ursprungligen eftersträvade när arbetsgruppen tillsattes. 25

27 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, omsorgsfullt ekonomi under kontroll kan få och kundcentrerat. ekonomi- och skuldrådgivningsservice i Jakobstad. En heltidstjänst som ekonomioch skuldrådgivare Stadsstyrelsen God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - internetsidor God kvalitet på servicen - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras min inom en vecka max samma dag - väntetid för klientbesöken min 60 dygn, real 14 dygn, max 7 dygn - rådgivningens internetsidor färdigt utvecklade Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av skuldsanering och ekonomirådgivning Ekonomi- och skuldrådgivaren Färdigställandet av ett utvecklingsprojekt i anslutning till utbildning av läroavtalstyp (Helsingfors universitet, Palmeniaenheten) Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv 26

28 Förbättrad regional konkurrenskraft Staden Jakobstad sköter om att Det ska finnas tillgång till ekonomi- och skuldrådgivningsservice ekonomi- och skulrådgiv- tillhandahålls, även om ningsservice som sköts Regionförvaltningsverket i Västra professionellt, omsorgsfullt och Finland har haft som mål att Vasa kundcentrerat i stadshuset i skulle ansvara för ordnandet av Jakobstad. ekonomi- och skuldrådgivningen i hela Österbotten. En heltidstjänst som ekonomioch skuldrådgivare Den del av budgeten som överskrider den ersättning som staten betalar åt staden för ordnandet av servicen täcks med kommunal finansiering. Stadsstyrelsen PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Att leda verksamheten på ett Vidareutveckling och målinriktat sätt dokumentation av god arbetspraxis Att utveckla ett processchema för klientarbetet Ekonomi- och skuldrådgivaren Utvecklingssamtal med förmannen 27

29 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -08 Bokslut -09 Bokslut -10 Ekonomi- och skuldrådgivning Nya klienter 32 Klientbesök 108 Telefonrådgivning 91 Rådgivning via e-post 12 Budget -11 Budget -12 Socialombudsmannakontakter 12 Årsverken EP -13 EP -14 Personaldirektör: Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalbyrån och i synnerhet löneavdelningen präglas fortsättningsvis av förändringen i samband med införandet av värdkommunmodellen från I samband med ihopslagningen av löneuträkningsfunktionen strävas med stor kraft mot effektiva lösningar. Ett särskilt utredningsprojekt för ändamålet kommer att slutföras under vintern 2012 och därefter kommer sannolikt utvecklingen av funktionen att fortsätta. Under år 2012 godkänns en personalutbildningsstrategi. Den pågående förmansutbildningen fortsätter och samordnade lokala och regionala utbildningar arrangeras. Utbildning ordnas över verksamhetsgränser. Social- och hälsovårdssektorns personalsektion och personalchef fungerar i gott samarbete med stadsstyrelsens personalsektion och personaldirektören. Inom sysselsättningsverksamheten kommer i större utsträckning energi och resurser att koncentreras på långtidsarbetslösa. 28

30 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Aktiv och välmående personal En positiv harmonisering av En slutlig harmonisering är personalpolitiken i samråd med genomförd vid utgången av år personalorganisationerna Diskussioner och förhandlingar med huvudförtoendemännen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2012 Löneuträkningsfunktionen är Utvecklingsarbetet inom konkurrenskraftig i jämförelse löneavdelningen fortgår under med övriga motsvarande 2012 och slutförs under 2013 kommunala arbetsgivare En stödgrupp för utvecklingsarbetet ansvarar 29

31 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -08 Bokslut -09 Bokslut -10 Budget -11 Budget -12 Arbetslöshetsgrad antal, maj/juni Långtidsarbetslösa antal, maj/juni Ungdomsarbetslösa under 25 år, antal maj/juni. Årsverken 16,7 16,0 21, EP -13 EP -14 Arbetarskyddschef: Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyhy VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga större förändringar planerade för men förändringen 2010 när antalet anställda fördubblades påverkar arbetet hela tiden. I enlighet med Verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet , strävar vi efter att utveckla arbetarskyddsverksamheten i praktiken. 30

32 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Aktiv och välmående personal Minska belastningen och samtidigt Sjukfrånvaron minskar från 2010 sjukfrånvaron bland personal inom års nivå med åldringsvården/boenden 5 % - 10 % - 20 % Aktiv och välmående personal Arbetsplatsernas alla anställda kan Kartläggning med hjälp av delta i riskkartläggningen genom att webropol har utförts på webropol-programmet börjar arbetsplatser användas, på försök TYHY-projekt för personal inom boenden, hösten (främst förflyttningsteknik) B.B, H.O, företagshälsovården, förmän B.B, L.K, arbetsplatsernas förmän 31

33 NYCKELTAL Prestationer Sjukfrånvaro kalenderdagar/anställ d Olycksfall, antal ersättningsdagar* Olycksfallsfrekvens, antal olycksfall/1 miljon arbetstimmar J:stad/kommuner** Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP ,5 14,2 14,9 13,3 14,5 14,0 13, /31 10/29 17/ej klar Årsverken 1,6 1,6 1,6 2,8 2,8 2,8 Motiveringar * självrisk, sjukfrånvaro 1-3 dagar ersätts inte av försäkringsbolaget ** med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I olycksfall ingår olycksfall under arbete och arbetsfärd samt yrkessjukdomar. Stadskamrer: Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med att samordna de båda ekonomiförvaltningarna (dk:s och MHSO:s ekonomiförvaltning ) fortsätter. I slutet av år 2011 kommer all personal att fysiskt finnas på samma ställe vilket är en förutsättning för att på ett effektivt sätt sköta ekonomiförvaltningen. 32

34 PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Årliga utvecklingssamtal med 70 %/90 %/100 % Stadskamrerenpersonalen Redovisningschefen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2012 Arbetet med att effektivera Effektiviteten har förbättrats med arbetsprocesserna fortsätter. 3% - 5 % - 7 % RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2012 Mottagnings av elektroniska Av inkomna fakturor till staden fakturor i Finnvoice format vilket kommer i Finnvoiceformat 45 %- effektiverar verksamheten 50 % -55% Stadskamreren Sätt att förverkliga Ansvarig Stadskamreren 33

35 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 12,89 11, Utvecklingskoordinator: Christina Lind-Kangas VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: VERKSAMHETSMÅL Kollektivtrafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Matartrafiken till Karleby-Jakobstad flygplats fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller kollektivtrafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstad. Upphandling Enheten fungerar enligt verksamhetsstadgan som stadens upphandlingsenhet. Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter i upphandlingar. Genom rationaliseringar och förändringar i upphandlingsstrukturen strävar avdelningen till att hushålla med stadens resurser och behandla leverantörerna jämlikt och på så sätt minska driftskostnaderna. I upphandlingsverksamheten skall staden aktivt bevaka möjligheterna till samarbete med andra aktörer och söka medfinansiering från andra källor. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. 34

36 Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. Förvaltningsutveckling Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen. Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av den totalekonomiska kakan. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En stor del av verksamheten ägnas åt centralisering och intensifiering av upphandlingarna. I synnerhet Social- och hälsovårdsverksamheten kräver en genomgång i upphandlingsärenden. Upphandlingsdirektiven är föremål för uppdatering och de förnyade direktiven kommer att påverka verksamheten så att den blir snabbare, enhetligare, tydligare och följaktligen effektivare. Informationsverksamheten i upphandlingsfrågor måste intensifieras bl.a. via den av staden ordnade förmannautbildningen men också genom arbetsplatsbesök. Utveckling, centralisering och rationalisering av stadens kopieringssystem och telefontrafik är också ett led i strävandena att minska på kostnaderna. Också här medför den nya värdkommunen intressanta utmaningar och möjligheter. 35

37 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Deltagande i stadens projekt. 40% / 50% / 60% Enligt direktiv. Utvecklingskoordinatorn Kollektivtrafik Matartrafik till alla reguljära tågoch flygförbindelser från Bennäs och Karleby-Jakobstad flygplats passagerare med Vipparetrafiken Staden med i regionbiljettsystemet Utvecklingskoordinatorn Upphandling Fungerar som stadens upphandlingsenhet i samtliga upphandlingar Utvecklingskoordinatorn och utveclkingsassistenten Effektivering av telefoni och kopieringssystem Enhetliga system för hela staden. Utvecklingsassistenten 36

38 PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Kunnig och motiverad personal dagar Fortbildning genom kursdagar och kurser via internet Målinriktat och bra ledarskap Välmående personal dagar Stadens Tyky-verksamhet, friluftsdagar och utvecklingssamtal. 37

39 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -08 Bokslut -09 Bokslut -10 Budget -11 Budget -12 EP -13 EP -14 Kollektivtrafik, antal passagerare Årsverken Motiveringar Under år 2012 förtydligas och strömlinjeformas utvecklingsenhetens organisation och uppdrag. Utvecklingsenheten förstärks genom rekrytering av en utvecklingschef. 38

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1 INNEHÅLL INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSSTYRELSEN 1 CENTRALVALNÄMNDEN 30 REVISIONSNÄMNDEN 32 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel) 36 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 Godkänd av stadsfullmäktige 15.12.2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN)

FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN) SAMARBETSAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN) 1 AVTALSPARTER Staden Jakobstad Pedersöre kommun Nykarleby stad

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll STRATEGI FÖR KARLEBY Utkast till innehåll 5.9.2017 5.9.2017 Hur är läget, Karleby? De centrala utvecklingsmätarna för Karleby uppvisar ytterst goda resultat vid en nationell jämförelse, med undantag för

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9. Kommunal författningssamling för Staden Jakobstad ============================================== VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.2017 290 KAPITEL

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har

Läs mer

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE

YHTEINEN KIRKKOVALTUUSTO GEMENSAMMA KYRKOFULLMÄKTIGE VAASAN SEURAKUNTAYHTYMÄ Kokous 13.12.2018 klo 18:00 Sivu 1 / 9 Innehåll Ekonomiöversikt... 2 Budgeten 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen 2019-2021... 3 Fullmäktigeinitiativ som inte är färdigbehandlade...

Läs mer

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL 2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens

Läs mer

7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240

7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Sibbo Godkänd av fullmäktige Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 14 RESULTATRÄKNING

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren

Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren HUS Ekonomiplan MLS Godkänt av Delegationen 1 2 3 Studentkåren vid Helsingfors universitets ekonomiplan på medellång sikt för åren 2017 2021 1 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Inledning Den ekonomiska

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Vasa kyrkliga samfällighets strategi 2016 2020

Vasa kyrkliga samfällighets strategi 2016 2020 Vasa kyrkliga samfällighets strategi 2016 2020 Begravningsplatserna och begravningsväsendet Ekonomi Personal Fastigheterna Sjukhussjälavården Familjerådgivningen Vision Samfälligheten är ett trossamfund

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer