STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av stadsfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK BILDNINGSTJÄNSTER BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK INVESTERINGAR

3 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den , skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska samhällsekonomin har mattats av och närmat sig en recession i år. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent på årsnivå. Tillväxten förutspås vara mycket anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska finanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska finanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Det har dock allmänt förutspåtts att den ekonomiska tillväxten kommer att avta jämfört med de prognoser som gjordes i våras. Ekonomin kommer sannolikt att gå in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt under de närmaste åren i genomsnitt blir ungefär en procent 2012 och Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt Finansministeriet uppskattas konsumentprisindex år 2012 stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,5 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och inflationen väntas stanna under 2,5 procent. 1

4 Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent. Kommunernas ekonomiska läge Förra hösten uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av januari Avtalet är i kraft 26 månader och avtalsperioden löper ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga något långsammare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis blir ökningen 2,3 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande ytterst besvärligt vilket leder till att skuldbördan fortsättningsvis ökar. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar o o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden Initieras ett effektiveringsprogram med målsättning att få till stånd en strategisk anpassning av stadens ekonomi. Det strategiska underskottet halveras under planeperioden. Strategisk anpassning innebär att staden finansierar sina investeringar med egna medel. 2

5 o o o o o o o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnade för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Under 2013 bör fortsatt vikt läggas vid effektiveringen av de interna stödtjänsterna samt en effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen. I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,7 milj. euro intagits för åren 2014 och en minskning med 2 milj. euro år Detta sker bl.a. genom att dimensioneringar revideras och uppdateras. För att underlätta detta arbete bör en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntra de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal. Effekten av den naturliga avgången accelereras genom den interna arbetsmarknaden. Ett incentivsystem för den interna arbetsmarknaden utarbetas under år Utnyttjandet av den naturliga avgången bör ytterligare intensifieras och ett kontinuerligt, rullande, genomskinligt och jämförbart uppföljningssystem utarbetas med målsättningen att 30 årsverken ska förbli obesatta efter naturliga avgångar år Uppföljningssystemet skall täcka minst en tioårsperiod. Under år 2013 färdigställs en servicestrategi. I servicestrategin anges principerna och premisserna för stadens serviceproduktion. Under år 2013 inleds ett systematiskt kvalitetsarbet inom samtliga förvaltningsgrenar. Kvalitetsarbetet förväntas ge effekter från år 2014 och framåt. Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft Sysselsättning I slutet av år 2011 låg arbetslösheten i Jakobstad på 8,8 %. Under år 2012 har sysselsättningen, trots den finansiella krisen, fortsatta att förbättras så att arbetslösheten i Jakobstad i september var 7,9%. I regionen låg arbetslösheten i september på 5,1 % och i hela landet på 8,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2012 på 706 st. och av dem var 101 st. under 25 år och 184 st. långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats dryga 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2013 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. 3

6 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 14,0 12, , , , ,0 2,0 0, Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2011/2012, vilket är en ökning med +111 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning med 46 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick, till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2012 uppgår befolkning i Jakobstad till personer. 4

7 Staden Jakobstad hade under år 2011 ett födelseunderskott på -26 personer, samt även ett underskott på -184 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2011 med personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. BUDGET- OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. År 2013 sker inga stora förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster. Som ett led i anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna föreslår regeringen att grunderna för förvärvsinkomstskatten inte ska justeras enligt inflationsutvecklingen eller stegringen i inkomstnivån år Det innebär att den progressiva skatteskalan för förvärvsinkomster vid statsbeskattningen för 2013 till denna del ska motsvara 2012 års skala. Vissa andra ändringar har dock föreslagits i statens förvärvsinkomstbeskattning. Samfundsskatten till kommunerna påverkas av företagens inkomstutveckling och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter fortsätter att gälla Att döma av finansministeriets samfundsskatteprognos, som ingår i basservicebudgeten, blir kommunernas samfundsskatteutfall 1,28 miljarder euro år 2013, vilket är cirka 3 procent mer än år Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen höjs med en procentenhet till 21,25 % år Denna höjning innebär en ökning med ca 3 milj. euro 1000 euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 Progn 2012 BU 2013 EP 2014 EP 2015 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt

8 Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice rån 31,42 till 30,96 procent år Förändringen på 0,46 procentenheter beror främst på det beslut som fattades vid budgetmanglingen. Enligt beslutet ska statsandelarna år 2013 skäras ner med 125 miljoner euro utöver de nedskärningar som redan tidigare beslutats i regeringsprogrammet. Nedskärningen på 125 miljoner görs i statsandelen för kommunal basservice och minskar statsandelsprocenten med 0,51 procentenheter. De kostnader som äldreomsorgslagen medför för kommunerna år 2013 ersätts av staten till 54,3 procent, vilket innebär att statsandelsprocenten höjs med 0,05 procentenheter. Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Statsbidragen för den kommunala basservicen har indexjusterats med 3 % medan statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet inte indexjusteras år euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 progn 2012 BU 2013 EP 2014 EP 2015 Statsandelar Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken) ökar år 2013 med 2,3 % jämfört med budgeten Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2013 med 2,9 %. Verksamhetsnetto ökar med 3,7 %. Antaganden för budget 2013 och ekonomiplan Budgeten för år 2013 bygger på följande antaganden som gjordes i samband med budgetramarna: ökning Personalkostnader 1,9 % Köp av tjänster 2,0 % * Social och hälsovård (stadens andel) 2,0 % Material 3,0 % Intern hyra 3,0 % Försäljningsintäkter 1,5 % 6

9 Vad gäller stadens kostnader för social- och hälsovården (egen+vasa sjukvårdsdistrikt) har förutom ökningen på 2 % dessutom beaktats en ökning av ramen med 2 milj. euro med hänvisning till prognosen för år 2012 (0,5 milj. egen verksamhet + 1,5 milj. Vasa sjukvårdsdistrikt). Bildningsnämndens kostnadsramar har ökats med 0,65 milj. euro och centralen för tekniska tjänsters intäktsram med motsvarande summa eftersom man övergår till beställar/utförarmodell för underhåll av idrottsområden. Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till 1,5% på bruttokostnaderna (totalt 2 milj. euro i enlighet med ekonomiplanen). Centralen för interna stödtjänster skall effektivera sin verksamhet till en summa som uppgår till 1,5 % av omsättningen (2013). I stort sätt alla förvaltningsenheter klarade av de ramar som stadfullmäktige fastställt förutom social och hälsovårdsnämnden och bildningsnämnden. o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognos dock med den avvikelsen att tillväxten för löneinkomsterna minskas med 1 % -enheter jämfört med prognosen och skattesatsen höjts med en procentenhet till 21,25 %. o Statsandelarna indexjusteras med 3,5 % åren 2013 och 2014 o Räntekostnaderna har beräknats utgående från en medelränta på 2,5 % åren 2013 och 2014 och 3 % år o För år 2014 har intagits ett sparmål på 1,5 milj. euro och ytterligare 1, 5 milj. euro år Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den socialoch hälsovård som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från socialoch hälsovårdsverket ökar med 1,4 milj.euro (3 %) jämfört med budgeten 2012 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 2,3 milj. euro (19,4 %) jämfört med budgeten den prehospitala vården administreras fr.o.m av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mettersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 1 milj. euro (2,4 %) jämfört med budgeten Bildningsnämnden överskrider ramen främst p.g.a. tilläggsanslag till gymnasierna 0,2 milj. euro samt hyresförhöjningar bl.a. för museet och musikinstitutet. Tekniska nämnden förbättrar nettointäkten med 0,6 milj. euro i jämförelse med budgeten för år 2012 i enlighet med rambeslutet. Inom kosthållet ligger livsmedelsanslaget för skolelever 90 cent/portion. Arbetet med att förverkliga köksstrategin fortsätter.. Centralen för tekniska tjänster nettoutgifter ligger ca 0,5 milj. euro under anslaget för 2012 beroende på att man får intäkter från idrottsverksamheten för sålda tjänster på dryga 0,6 milj. euro. År 2013 överförs en stor del av städtjänsterna vid Malmska sjukhus till centralen för interna tjänster. 7

10 Kostnaderna ökar därmed med 1,8 milj. euro men samtidigt ökar intäkterna med samma summa eftersom tjänsterna säljs åt social- och hälsovårdsnämnden. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbets-avtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkaital Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 3,6 milj. euro och inklusive affärsverken ett överskott på 0,025 milj. euro år Detta visar att staden på allvar måste gå in i strukturerna för att ha en möjlighet att uppnå en balanserad ekonomi. En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. Enligt strategin är en balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Ett steg mot en balanserad ekonomi är det effektiveringskrav på 1,7 milj. euro som ingår i budgetförslagen för år 2014 och 2 milj. år

11 Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att åtminstone få ner investeringsnivån till samma nivå som avskrivningarna. Detta har dock inte lyckats. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 16,9 milj. euro. år 2013 då avskrivningarna uppgår till 10,1 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 7,1 milj. euro (avskrivningarna 6 milj). Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 9,1 milj. år För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,7 milj. euro reserverats. Eftersom avskrivningarna mer än halverades då fastigheten blev kvar i Malmska fastigheters samkommun kommer staden att finansiera mellanskillnaden (0,38 milj. euro) med ett lån för vilket social- och hälsovårdsverket betalar ränta. Under år 2014 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 13,4 milj. euro och år 2015 till 15 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2011 legat på 101 milj. euro eller euro/inv. till 122,6 milj. euro eller euro/inv. år euro Bs-2008 BS 2009 Bs-2010 Bs-2011 Bu 2012 Bu 2013 Ep 2014 Ep 2015 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv

12 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

13 RESULTATRÄKNING 11

14 12

15 FINANSIERINGSKALKYL 13

16 JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 14

17 Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 15

18 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 16

19 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 17

20 STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 18

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSSTYRELSEN 1 CENTRALVALNÄMNDEN 30 REVISIONSNÄMNDEN 32 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel) 36 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING 1 STADSSTYRELSEN 2 CENTRALVALNÄMNDEN 27 REVISIONSNÄMNDEN 28 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1 INNEHÅLL INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 1 STADSSTYRELSEN... 2 CENTRALVALNÄMNDEN... 19 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN 1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 Godkänd av stadsfullmäktige 15.12.2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Godkänd i stadsfullmäktige 14.12.2015 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Kaskö stads informationsstrategi

Kaskö stads informationsstrategi Godkänd i stadsfullmäktige 24.5.2007 32 Kaskö stads informationsstrategi 1. Bakgrund I kommunallagens 29 sägs: Kommunen skall informera invånarna om ärenden som är anhängiga i kommunen, planer som gäller

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 83 31.03.2016 Stadsfullmäktige 41 29.06.2016 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST 31.03.2016 83 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 Godkänd i stadsfullmäktige 12.12.2016 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer