STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN Godkänd i stadsfullmäktige

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK BILDNINGSTJÄNSTER BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS HAMN DIREKTIONEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK INVESTERINGAR

3 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom 2, som trädde i kraft den , skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt blir negativ, -0,5 % för 2013 och +1,2 % för Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Enligt Finansministeriet uppskattas konsumentprisindex år 2013 stiga på årsnivå med i genomsnitt 1,8 procent. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriserna 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas stiga med 2,0 procent år 2014 och inflationen väntas också bli kring 2,0 procent. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 7,7 procent 2012 och år 2013 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 8,3 procent. I slutet av september 2013 fanns 285,000 arbetslösa arbetssökanden vid arbets- och näringsbyråerna. Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2014 till 8,3 procent. Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt i september uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 2,1 procent Denna höst uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet träder i kraft i början av mars Avtalet är i kraft 33 månader och avtalsperioden löper ut Under den första perioden höjs kommunsektorns löner , och kostnadseffekten är i genomsnitt 0,8 % för hela 2

4 kommunsektorn. Den första perioden andra avtalsenliga förhöjning är 0,4 % och genomförs för hela kommunsektorn förutom för läkaravtalet. Kommunsektorns arbetsmarknadsparter förhandlar om den andra periodens avtalsförhöjning och dess fördelning senast Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2012 med 3,2 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 2,3 procent. År 2014 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis blir ökningen 2,1 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads ekonomiska läge är fortfarande utmanande, men ökningen av skuldsättningen avtar i och med budget- och ekonomiplanen och under förutsättning av normala år för affärsverken. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar o o Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt under hela planeperioden Det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras genom lån, skall reduceras kraftigt. o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 2,0 milj. euro intagits för 2015 och en minskning med 4,0 milj. euro år o Regeringens aviserade kommunstrukturreform betyder att också Jakobstad skall delta i en utredning om den framtida kommunstrukturen. Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnade för social- och hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o o effektivisering av de interna stödtjänsterna genom att dimensioneringar revideras och uppdateras effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer görs under 2014 varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal 3

5 o o o Utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar Under år 2014 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar. Beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (källa: Närings- trafik och miljöcentralen) I slutet av år 2012 låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,1 %. Under årets lopp 2013 har antalet arbetslösa varit något högre än 2012, men i september låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,0 %. I regionen låg arbetslösheten i september på 5,8 % och i hela landet på 10,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2013 på 804 st, och av dem var 124 st. under 25 år och 245 st långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats dryga 0,9 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2014 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. Stadens självförsörjningsgrad gällande arbetsplatser är 132,7 % vilket är bland de högsta i landet. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2012/2013, vilket är en ökning med +118 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var positiv med en ökning med 56 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick, till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2013 uppgår befolkning i Jakobstad till personer. Staden Jakobstad hade under år 2012 ett födelseunderskott på -5 personer, samt även ett underskott på -131 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2012 med personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. BUDGET- OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter 4

6 Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. För skatteåret 2014 sker det flera förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster som omfattas av kommunalbeskattningen. Den största enskilda förändringen som gäller förvärvsinkomster, och därmed också kommunernas skatteinkomster, har att göra med ändringarna i beskattningen av vinstutdelning. Enligt regeringens beslut sänks samfundsskattesatsen från nuvarande 24,5 procent till 20 procent från början av Dessutom kommer under åren 2014 och 2015 andra mindre förändringar som påverkar utfallet av samfundsskatten. Ändringarna minskar på märkbart på helhetsutfallet. För kommunernas del kompenseras ändringarna genom att höja på kommunernas skatteandel i motsvarande grad. Genom att revidera värderingsgrunderna för fastigheter stärker man kommunernas egna bas för beskattningen Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % år euro BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 Prognos 2013 BU 2014 EP 2015 EP 2016 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice från 30,96 till 29,53 procent år Förändringen på 1,43 procentenheter beror främst på det beslut som fattades vid budgetmanglingen. Enligt beslutet ska statsandelarna år 2014 skäras ner med 362 miljoner euro utöver de nedskärningar som redan tidigare beslutats i regeringsprogrammet. Ändringar i kommunernas uppgifter och skyldigheter höjer stasandelsprocenten med 0,04 procentenheter. Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Statsbidragen för den kommunala basservicen har indexjusterats med 2,4 % medan statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet inte indexjusteras år euro BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 Prognos BU 2014 EP 2015 EP

7 Statsandelar Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusive affärsverken) ökar år 2014 med 1,0 % jämfört med budgeten Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2014 med 1,0 %. Antaganden för budget 2014 och ekonomiplan Budgeten för år 2014 bygger på följande antaganden: ökning Personalkostnader 0,7 % Köp av tjänster 2,0 % * Social och hälsovård (stadens andel) 2,0 % Material 3,0 % Intern hyra 3,0 % Försäljningsintäkter 1,5 % Efter att kostnader justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till 2,7 milj. euro. Centralen för interna stödtjänster skall effektivera sin verksamhet till en summa som uppgår till 1,5 % av enhetspriserna (2013). o o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt kommunförbundets prognoser Statsandelarna baseras på Kommunförbundets prognos för 2014 och baseras på enbart på en uppskattning för åren 2015 och 2016 o Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,25 % år 2014 och 2,5 % år 2015 och 3 % år o För år 2015 har intagits ett sparmål på 2,0 milj. euro och 4,0 milj. euro för år Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket ökar med 0,5 milj.euro (1,0 %) jämfört med budgeten 2013 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,8 milj. euro (5,4 %) jämfört med budgeten Den prehospitala vården administreras fr.o.m av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens nettokostnader ökar med ca 0,3 milj. euro jämfört med budgeten Tekniska nämndens budget balanseras med en post om 0,44 M, som kommer att specificeras under budgetåret. Arbetet med att förverkliga köksstrategin fortsätter. Det pågående strategiarbetet som innehåller en genomgång av produktionssätten och dimensioneringarna kommer att inverka på Centralen för interna stödtjänsters verksamhet. 6

8 Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkaital Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverken visar ett underskott på 3,0 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 0,7 milj. euro år Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, d.v.s. den del av investeringarna som finansieras med lån reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 13,4 milj. euro år Avskrivningarna uppgår år 2014 till 10,5 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,9 milj. euro (avskrivningarna 6,3 milj. euro). Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 7,0 milj. euro år För social- och 7

9 hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,5 milj. euro reserverats. Under år 2015 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,4 milj. euro och år 2016 till 13,4 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2012 legat på 109 milj. euro eller euro/inv. till 124 milj. euro eller euro/inv. år euro BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BU 2014 EP 2015 EP 2016 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv

10 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 9

11 RESULTATRÄKNING 10

12 11

13 FINANSIERINGSKALKYL 12

14 JAKOBSTAD EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. Staden Jakobstads vision för år 2020 JAKOBSTAD 2020 EIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD JAKOBSTAD är den attraktiva industri och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten är barnens och ungdomens framtidsstad är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 13

15 Strategiska mål Staden Jakobstads vision för år 2020 konkretiseras i följande strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga 5. Jakobstads ekonomi är i balans 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad och kunnig personal. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar. Utgående från de här målen kan man noggrannare beskriva Jakobstad år 2020: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt och effektivt. Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden producerar sin service i enlighet med servicestrategin. I servicestrategin bestäms på vilket sätt servicen ska produceras, servicenätet och målen för kvaliteten. Då man gör en nationell jämförelse av utbudet på service och hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen, visar det sig att Jakobstad hör till den bästa fjärdedelen i landet. I serviceproduktionen betonas jämlikheten mellan språkgrupperna. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos Jakobstadsborna. Staden Jakobstad skapar aktivt mötesplatser för stadens svensk och finskspråkiga befolkning. Staden Jakobstad vill främja invandrarnas integrering i staden. Stadsmiljön är en viktig del av Jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 14

16 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol, kultur och idrottsstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljön och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Utbildningsmöjligheterna för de finskspråkiga ungdomarna ägnas speciell uppmärksamhet. Det finns ett rikt utbud på kultur och idrott för alla åldersgrupper i Jakobstad. Kulturutbudet återspeglar stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat utbud på kultur och idrott, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar med egna medel. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 15

17 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I staden Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 7. I Jakobstad har företagen goda verksamhetsförutsättningar Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt, plast och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: kunden och kommuninvånaren, personalen, ordnande av service och produktionssätten samt resurser och ekonomi. Innehållet i de olika infallsvinklarna kan definieras på följande sätt: Kunden och kommuninvånaren (Effekt, medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Kundens och kommuninvånarens synvinkel innebär de resultat man åstadkommer som främjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt 16

18 inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Personalen (arbetsgemenskapens och personalens synvinkel) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Ordnande av service och produktionssätten (Processer och strukturer, organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändningens och ekonomins synvinkel) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 17

19 18

20 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Mikael Jakobsson Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 19

21 STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Niklas Talling VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda stadens medborgare, förvaltningar, politiska organ, media och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadstyrelsens samt till vissa delar även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifuktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar tjänster inom juridik, upphandlingar, dataskydd, översättning och tolkning, telefoni och tryckning. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Utöver kanslifunktionen och ovan nämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt deltar i utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och efter behov i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna Turistbyrån samt ekonomi- och skuldrådgivning, socialombudsmannen. För dessa enheter redogörs separat i budgeten. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det ekonomiska läget i staden innebär att alla verksamheter inklusive stadskansliet bör se över tjänsteutbudet och serviceproduktionen med syfte att minska kostnaderna. Stadens servicestrategi och ägarstrategi som färdigställs under 2014 kommer troligtvis att påverka stadskansliets verksamheter. Till en modern verksamhetsmiljö hör även ett papperslöst mötesförfarande något som stadskansliet strävar efter att förverkliga under Allmänpolitiska diskussioner mellan stadens tjänstemän och stadsstyrelsen kommer även att prioriteras under

22 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2014 min - real - max Pålitlig, snabb och kvalitativ Inkomna ärenden registreras ärendehantering med optimerat och vidarebefordras på den 1:a flöde i processen. dagen, bereds och förs till politisk behandling inom min - 2 veckor real - 1 mån max - 2 mån Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång och analys av processerna för ärendehantering och beredning. Mätning av genomloppstiden för ärenden, dvs. tiden från att ärenden registreras till att kunden får ta del av beslutet. Stadssekreteraren 21

23 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP EP Årsverken 17,4 19, Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: VERKSAMHETSOMRÅDE: Aila Kronqvist Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. 22

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 1 STADSSTYRELSEN... 2 CENTRALVALNÄMNDEN... 19 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING 1 STADSSTYRELSEN 2 CENTRALVALNÄMNDEN 27 REVISIONSNÄMNDEN 28 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366

4 BOKSLUTSKALKYLER...298 5 NOTER TILL BOKSLUTET...306 6 AFFÄRSVERKENS BOKSLUT...315 7 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR...366 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN 2010-2011 Godkänd av stadsfullmäktige 15.12.2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012

KALLELSESIDA Utfärdat 19.11.2012 KALLELSESIDA Utfärdat 6/63 Sammanträdestid Måndagen den 19 november 2012, kl. 10.00 Sammanträdesplats Kronoby Folkhögskola Ärendets nummer Ärende 51. LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 52. PROTOKOLLJUSTERING 53.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240

7. UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 240 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BESTÄMMELSER OM BOKSLUTET... 1 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.1 BESTÄMMELSER OM VERKSAMHETSBERÄTTELSEN... 3 2.2 VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN... 3 2.2.1 Stadsdirektörens

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2008 OCH EKONOMIPLAN 2008-2010 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 14 RESULTATRÄKNING

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi

STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Stadsstyrelsen 68 09.03.2015 Stadsstyrelsen 88 16.03.2015 Stadsfullmäktige 16 25.03.2015 VAL AV EN FINANSIERINGSMODELL FÖR LIVSCYKELPROJEKTET STST 09.03.2015 68 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 FASTIGHETER Stadsstyrelsen Seppo Pihl, fastighetschef FASTIGHETER / KIINTEISTÖT 2013 2014 2015 2015 2015 2015 2016 2017 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Budget

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1

Uppföljning av ekonomin och verksamheten 2014 SYMI 20.02.2014 1 Sydspetsens miljöhälsonämnd 1 20.02.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 13 15.05.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 20 04.09.2014 Sydspetsens miljöhälsonämnd 31 26.11.2014 Uppföljning av ekonomin och verksamheten

Läs mer

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen. INTERN TILLSYN VID ÖSTERBOTTENS FÖRBUND 1. Bestämmelser i instruktioner Enligt 1 i revisionsstadgan för Österbottens förbund ordnas tillsynen av samkommunens förvaltning och ekonomi så att den externa

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer