STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN Godkänd i stadsfullmäktige

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK BILDNINGSTJÄNSTER BILDNINGSNÄMNDEN TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK KONCERNBOLAG INVESTERINGAR

3 INLEDNING Jakobstad inför 2017 År 2017 firar Finland 100 år av självständighet. Jubileet firar vi i staden Jakobstad huvudsakligen i arbetets tecken, i positiv bemärkelse. I det arbetet ingår allt från att i dagvården ge våra yngsta invånare möjligheter till lek, upptäckter och gemenskap till att skapa förutsättningar genom planläggning och logistiklösningar för företag att starta och växa i Jakobstad. Vår region har en positiv dynamik och fina utsikter inför framtiden, och staden ska genom sin service och verksamhet ta vara på de möjligheterna. Budgeten för år 2017 och ekonomiplanen för har uppgjorts så att den ska ge förutsättningar för god service och väl avvägda investeringar, samtidigt som den ska vara ekonomiskt hållbar. Nämnderna och direktionerna har med smärre justeringar hållit sig till de ramar som stadsfullmäktige gav i juni 2016, och beredningen har skett i god anda. År 2017 och åren därefter är en tid av stora förändringar. Från och med övergår stadens tekniska stödtjänster till Jakobstads Alerte Ab. Nästa år blir beredningen inför landskaps- och social- och hälsovårdsreformen allt intensivare. I april väljs ett nytt stadsfullmäktige. Den nya kommunallagen träder också i kraft i sin helhet första juli. Samtidigt ska vi se till att staden fungerar och utvecklas. Det kommer att krävas mycket av både förtroendevalda och personal, och en stor del av stadens verksamhet kommer att överföras till landskapet år Invånarna har rätt att få god information om de förändringar som förbereds. Trots de stora förändringarna består ändå de uppgifter som staden har idag, även om arbetsgivaren byts. Största delen av servicen kommer att stanna i Jakobstad. Vi kan genomföra reformerna på ett lyckat sätt, genom ett gott samarbete med våra grannar och alla aktörerna i landskapet. Jag vill tacka alla som deltagit i budgetberedningen och ser fram emot att förverkliga den för stadens invånares bästa tillsammans med hela organisationen under I budgeten ingår också en fest för att fira Finlands 100-åriga självständighet! Kristina Stenman stadsdirektör 2

4 Den nya kommunallagen Riksdagen godkände den nya kommunallagen och andra lagar som har samband med den och republikens president stadfäste lagarna Kommunallagen (410/2015) trädde i kraft , likväl så att en betydande del av lagen tillämpas först fr.o.m , då en ny kommunalvalsperiod börjar. I praktiken kommer verkningarna av lagen inte att synas i kommunernas verksamhet i någon större utsträckning förrän i början av följande valperiod. Enligt nya kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investeringsoch finansieringsdel. Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finansministeriet uppskattar i september 2016 att totalproduktionens årliga tillväxt blir +1,1 % för 2016 och +0,9 % för Vi har ett läge med långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslös skatteinkomstutveckling. Enligt finansministeriets uppskattning i september 2016 beräknas konsumentprisindex år 2016 stiga på årsnivå med i genomsnitt +0,4 procent. Konsumentpriserna beräknas stiga med +1,1 procent år År 2014 steg den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 9,4 procent 2015 och år 2016 beräknas arbetslöshetsgraden minska till 9,0 procent. I slutet av september 2016 fanns arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är färre än motsvarande tidpunkt Antalet långtidsarbetslösa väntas kvarstå på en hög nivå. Efterfrågan på arbetskraft kommer inte att märkbart öka om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. 3

5 Kommunernas ekonomiska läge Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 1,0 procent KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Kommunfackets union och Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo) undertecknade de kommunala kollektivavtalen som verkställer konkurrenskraftsavtalet. Avtalen omfattar alla löntagare i kommunerna och samkommunerna. Avtalsperioden är Det blir inga avtalsenliga förhöjningar av lönerna år Avtalet sänker både lönekostnaderna och kommunalskatten som ska betalas på lönerna. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2015 med 0,6 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med 1,0 procent. År 2017 beräknas kostnadsnivåförändringen bli negativ -0,7 procent. Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads driftsekonomi är fortfarande utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar o Det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. o I budget- och ekonomiplaneförslaget har en minskning av kostnaderna med 1,0 milj. euro intagits för 2018 och en minskning med 2,0 milj. euro år o Vad gäller social- och hälsovården är det centralt att nejdens kostnader för socialoch hälsovården hålls på en nivå som högst motsvarar landets medelnivå. Social- och hälsovårdsnämnden har vid behandlingen av social- och hälsovårdsverkets strategi beslutat att det behövs strukturella förändringar inom verksamhetsformerna för att få kontroll på kostnadsökningen. Satsningar görs på förebyggande och rehabiliterande insatser samt på samarbete över sektorgränserna. o Stadsfullmäktige har dessutom uppmanat social- och hälsovårdsnämnden att uppgöra ett åtgärdsprogram som möjliggör en anpassning av social- och hälsovårdens struktur och kostnader inför social- och hälsovårdsreformen Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o effektivering av interna tjänster genom att dimensioneringar revideras och uppdateras o effektivering av arbetsprocesserna vid den kommunaltekniska avdelningen 4

6 o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar o under år 2017 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar o beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (källa: Närings- trafik och miljöcentralen) I slutet av år 2015 låg arbetslösheten i Jakobstad på 11,1 %. Under årets lopp 2016 har antalet arbetslösa varit lite högre än I september 2016 låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,9 %, jämfört med 9,7 % i september I regionen låg arbetslösheten i september på 6,8 % och i hela landet på 12,5 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad var i september st, och av dem var 149 st. under 25 år och 263 st. långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2017 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2015/2016, vilket är en ökning med +19 personer under år Befolkningsförändringen i Jakobstad var negativ med en minskning med -141 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick enligt Statistikcentralen till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2016 uppgår befolkningen i Jakobstad till personer. Staden Jakobstad hade under år 2015 ett födelseunderskott på -8 personer, samt även ett underskott på -232 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2015 med personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik främst i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. 5

7 BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Enligt regeringens riktlinjer ska förvärvsinkomstbeskattningen lindras med 515 miljoner euro i enlighet med konkurrenskraftsavtalet. De beslutade skattelindringarna minskar på kommunernas skatteinkomster, men även andra faktorer i avtalet sänker kommunernas skatteinkomster. I konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om olika ändringar som berör löntagarnas avgifter åren Ändringarna i avgifternas innehåll inverkar negativt på kommunalskatteintäkterna. Höjandet av löntagarnas arbetslöshetskostnader och arbetspensionsavgifter minskar på kommunalskatteintäkterna med uppskattningsvis 120 miljoner euro år Höjningen av dagpenningen uppskattas minska på kommunalskatteintäkterna med närmare 160 miljoner euro. Minskandet av sjukvårdsavgifterna medför höjda avdrag från kommunalskatten och minskar härmed på kommunalskatteintäkterna med närmare 50 miljoner euro år Förändringarna i avgifterna uppskattas härmed minska kommunalskatteinkomsterna med sammanlagt 330 miljoner euro år I samband med konkurrenskraftsavtalet minskas även företagens avgifter, vilka i sin tur minskar på företagens kostnader. Dessa uppskattas å andra sidan höja på företagens beskattningsbara inkomst och härmed även kommunernas samfundsskatteintäkter. I den senaste skatteprognosen har denna ändring beaktats med en ökning på samfundsskatteintäkterna med 60 miljoner euro år Samfundsskatteprognosen har höjts uppåt från den senaste prognosen i juni, främst p.g.a. den goda utvecklingen skatteåren 2015 och Den minskade uppskattningen kring lönesummans utveckling minskar även på kommunalskatteintäkterna år Minskningen orsakas av lönernas nollförhöjning, nedskärningen av den offentliga sektorns semesterpenning samt förlängandet av arbetstiden utan lönekompensation. Dessa åtgärder minskar på kommunalskatteintäkterna sammanlagt med ca 130 miljoner euro år Vid sidan om de ovannämnda åtgärderna har regeringen lovat skattelindringar för kompenseringen av de förluster som avgifterna orsakar skattebetalarna. För löntagarna genomförs lindringen främst via arbetsinkomstavdraget och för pensionsinkomsttagarna främst via pensionsavdragen. Dessa skattelindringar minskar på kommunalskatteinkomsterna med uppskattningsvis ca 270 miljoner euro år De förlorade skatteinkomsterna kompenseras dock till denna del via förhöjda statsandelar. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 %

8 Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice och statsandelsreformen trädde i kraft Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. Utöver nedskärningar i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Antaganden för budget 2017 och ekonomiplan Budgeten för år 2017 bygger på följande antaganden: Ökning Personalkostnader 0,2 % Köp av tjänster 0,2 % Material 0,2 % Intern hyra 0,2 % Försäljningsintäkter 0,2 % Budgetramen för social- och hälsovårdstjänster är dock på samma nivå som budgeten Dessutom uppmanas social- och hälsovårdsnämnden att uppgöra ett åtgärdsprogram som möjliggör en anpassning av social- och hälsovårdens struktur och kostnader inför socialoch hälsovårdsreformen Efter att kostnaderna justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som fördelas på nämndnivå. Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 0,5 % år 2018 och 1 % år o o o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt Kommunförbundets prognoser. Statsandelarna 2017 baseras på Kommunförbundets prognoser. Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % under planeperioden

9 Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket minskar med 0,4 milj. euro jämfört med budgeten 2016 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Det bör beaktas att kostnaderna (0,7 milj. euro) för integrationsenheten från och med 2016 budgeteras under stadskansliet. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro jämfört med budgeten Den prehospitala vården administreras fr.o.m av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens budgeterade nettokostnader 2017 är 0,3 milj. euro lägre än budgeten 2016, dvs. 39,7 milj. euro. Tekniska nämndens budget påverkas av att städtjänster, kosthåll, fastighetsskötsel och byggande, gatuunderhåll och depåverksamhet, underhåll av parker och grönområden, och underhåll av idrottsområden överförs till Jakobstads Alerte Ab Centralen för tekniska tjänster ändrar till denna del till beställarorganisation i och med bolagiseringen. Budgeten balanseras med en post om 0,3 M, som kommer att specificeras under budgetåret Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del, vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. Affärsverken Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på 3,0 milj. euro och inklusive affärsverket ett underskott på 2,1 milj. euro år

10 Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras med lån, reduceras kraftigt. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 11,6 milj. euro år Avskrivningarna uppgår år 2017 till 7,0 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 10,0 milj. euro (avskrivningarna 5,8 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 1,8 milj. euro år Social- och hälsovårdsnämnden budgeterar inga investeringar Under år 2018 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,3 milj. euro och år 2019 till 11,9 milj. euro. Skuldbördan var 42,7 milj. euro eller euro/inv. i bokslutet Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 60,9 milj. euro eller euro/inv. år

11 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

12 RESULTATRÄKNING 11

13 12

14 FINANSIERINGSKALKYL 13

15 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Kristina Stenman Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 14

16 STADSSTYRELSEN Stadssekreterare: Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, medier och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar-, och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadstyrelsen samt även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar ett brett spektrum av tjänster inom juridik, upphandling, dataskydd, översättning, tolkning och telefoni. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Dessutom ansvarar stadskansliet för stadens turistinformation och för marknadsföringen av staden. Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt leder utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och deltar efter behov i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även de separata enheterna IT-enheten, integrationsenheten samt ekonomi- och skuldrådgivningen, socialombudsmannen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med anledning av den ekonomiska situationen har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats inom alla sektorer, inklusive stadskansliet, för att skära ner kostnaderna. Turistbyrån har helt anslutits till stadskansliet år 2016 och verksamheten har inte längre någon separat budget. Det här förbättrar och effektiverar allokeringen av resurserna inom turism och marknadsföring till rätt objekt. Det här helhetsbetonade effektiverings- och omorganiseringsarbetet fortsätter ännu år

17 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Pålitlig och snabb ärendehantering En realistisk ambitionsnivå är att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs vid de regelbundna kanslist-, stabseller ledningsgruppsmötena. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/registratorn har ett delansvar. 2. Staden agerar lagenligt i sin tjänsteservice, vid offentliga upphandlingar och gällande dataskydd. Inga felaktigheter i besluten som föranleder rättelseyrkanden eller besvär. Ärendena genomgår i beredningsskedet en juridisk granskning. Stadssekreteraren och stadsjuristen har huvudansvaret. 16

18 3. Staden kommunicerar med sina kunder och informerar på ett kundvänligt och tydligt sätt via medier, telefon och internet. 4. Utveckling av organisationen som stöd för offentlig upphandling 5. Utveckling av stadens turistinformation och marknadsföring samt åtgärder för att öka stadens synlighet Kommunikationen sker i enlighet med informations- och kommunikationsplanen. Stadskansliet fungerar som rådgivande och koordinerande enhet för stadens upphandlingsverksamhet. Aktiva marknadsförings- och reklamåtgärder under året. Aktiva marknadsföringsåtgärder ska riktas till näringslivet och industrin i syfte att få nya företag att etablera sig i staden. Stadssekreteraren har huvudansvaret. Vid stadens upphandlingar iakttas stadens upphandlingsstadga. Upphandlingarna genomförs kvalitativt och förmånligt. Stadssekreteraren har huvudansvaret. Koordinatorn har delansvar. Stadssekreteraren har huvudansvaret. Turist- och marknadsföringsplaneraren har delansvar. 6. Integrationsarbetet ska ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs för att klara sig i samhället och arbetslivet. Utveckling av informationsbyrån (Porten) för invandrare. Aktiv integrering i samhället. Porten har öppet varje vardag. Regionen tar emot 100 kvotflyktingar Integrationskoordinatorn 17

19 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget EP EP Årsverken 19,5 19,5 26,5 28,0 28,0 28,0 Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman: Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den reviderade lagen om skuldsanering trädde i kraft i början av år Målet med revideringen var att uppdatera skuldsaneringslagen så, att den motsvarar den förändring som skett inom kreditgivningen. Lagen ger nu även firmaföretagare en möjlighet att söka sig till skuldrådgivningen och att ansöka om skuldsanering för privatpersoner. Denna lagändring satte ändå inte igång någon kraftig ökning av klientmängderna, vilket man hade förutsett. 18

20 Förfrågningar och kontakter från företagare eller före detta företagare har nog registrerats, men endast några få av dem har hittills registrerats som egentliga klienter inom skuldrådgivningen. Antalet nya klienter inom skuldrådgivningen har ökat något under år 2016 och var i slutet av september på samma nivå som klientmängden under hela fjolåret (41 nya klienter). I fråga om användningen av socialombudsmannens tjänster har det inte skett några stora förändringar. Enheten för ekonomi- och skuldrådgivning flyttade just före sommarsemesterperioden från Stadshuset till Rådhuset. Fr.o.m. augusti 2016 kan man alltså få ekonomi- och skuldrådgivnings- samt socialombudsmannatjänster alldeles i stadskärnan. 19

21 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Personer som är skuldsatta, Ekonomi- och En heltidstjänst som riskerar att bli skuldsatta eller skuldrådgivningsservice som ekonomi- och som vill ha råd för att få sin sköts professionellt, skuldrådgivare ekonomi under kontroll kan få omsorgsfullt ekonomi- och och kundcentrerat. skuldrådgivningsservice i Jakobstad. Utvärdering (Bokslut) God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - Internetsidor - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras inom en vecka - väntetid för klientbesöken högst 40 dygn Ekonomi- och skuldrådgivaren God kvalitet på servicen Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av betalningsarrangemang och ekonomisk rådgivning Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv 20

22 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 Ekonomi- och skuldrådgivning Nya klienter Klientbesök Skuldsaneringsansöka n till tingsrätten Betalningsprogramförslag till tingsrätten Skriftliga utlåtanden till tingsrätten eller till utredaren Granskning av tilläggsprestationssky ldighet Granskning av utredarens betalningsprogram EP Socialombudsmannakontakter Årsverken EP - 19 IT-chef: Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN År 2015 togs Google Apps for Education i bruk inom bildningsväsendet, och det visade sig vara ett bra val. Våren 2016 övergick man inom småbarnspedagogiken till att använda elektroniska tjänster, som är till hjälp vid bokningen av vårdtider och underlättar kommunikationen mellan personalen inom småbarnspedagogiken och föräldrarna. Inom ärendehanteringen pågår ett projekt, där man tar i bruk nya arbetsredskap och utvecklar ärendehanteringsprocesserna. Samtidigt förbättras beredskapen att ta i bruk nya digitala ärendehanteringssystem, som gör det lättare för medborgarna att uträtta sina ärenden. Liksom under tidigare år kommer IT-enheten att aktivt delta i de utvecklingsprojekt som är på gång i olika förvaltningsenheter. 21

23 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Målet är driftsäkra och användarvänliga datasystem. Över en timme långa driftavbrott i datasystemen: färre än 10 st.- färre än 5 st. - inga avbrott Kritiska program förverkligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgång till samarbetspartner när den egna personalens resurser inte räcker till. Det finns inte tillgång till samarbetspartner - Samarbetspartner används som en kompletterande resurs - Tyngdpunkten ligger på användningen av samarbetspartner. Ett fungerande nätverk av samarbetspartner upprätthålls. IT-chefen är ansvarig. Utvärdering (Bokslut) 22

24 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 7,27 10, Motiveringar IT-enhetens personal består för närvarande av IT-chefen, en IKT-koordinator, tre ITplanerare, en utvecklingsassistent och fyra mikrostödpersoner. Tf. Personaldirektör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Terttu Vallittu Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Personalbyrån sköter stadens löneadministration, arbetarskydd och sysselsättningsverksamhet. Personalbyrån förverkligar de beslut som fattats i stadsstyrelsens personalsektion. Personalbyrån utarbetar och uppdaterar kontinuerligt instruktioner som stöd för förmännen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En sysselsättningsenhet som hör under personalbyrån har bildats från Sysselsättningsenhetens förman har ansvar för sysselsättningen av långtidsarbetslösa. För att sysselsättningsverksamheten ska effektiveras kommer åtgärderna som erbjuds åt de långtidsarbetslösa att differentieras i högre grad. 23

25 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Förmansutbildning ordnas för förmännen under Ett pilotprojekt som genomförs 2016 ligger som grund för ett större projekt Behovet av utbildning har kartlagts genom frågor till anställda och förmän. Föreläsningar och gruppcoaching kommer att hållas med följande teman: samarbete, förmannens roll och förändringsledarskap. Personaldirektörens ansvar. Utvärdering (Bokslut) Enkätundersökning efter genomförd förmansutbildning. Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Minska sjukfrånvaron bland -62 Sjukfrånvaron minskas med TYHY-projekt i samarbete födda anställda dagar/år/anställd med företagshälsovården. ODUM - förfrågning ligger till grund för planeringen, vilket möjliggör att åtgärderna riktas till dem som är i behov av mest stöd. Arbetarskyddschefens ansvar. Utvärdering (Bokslut) Utvecklingen av sjukfrånvarostatistiken bland -62 födda 24

26 Lyckad personalrekrytering Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig En intern arbetsförmedling En databas skapas för att Svaren från en enkät ligger upprättas för bättre rörlighet av förmännen ska kunna hitta till grund för planering av personal mellan stadens ledig personalkapacitet inom systemet. enheter. stadens organisation. Personaldirektörens ansvar Utvärdering (Bokslut) Användningsgrad och kundnöjdhet mäts genom enkätundersökning. 25

27 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Aktiverade svårsysselsatta Sjukfrånvaro, 15,1 15,7 15,6 15, ,5 14,5 kalenderdagar/ anställd Årsverken 25,4 25,2 26, ,6 26,5 26,5 Motiveringar Planen är att snickeriets personal ska höra under personalbyrån från Snickeriets årsverken inräknas i budgeten för Stadskamrer: Jonny Wallsten VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Bolagiseringen av tekniska stödtjänster kommer att inverka på drätselkontorets verksamhet. 26

28 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Rapporteringen och Målsättningar, mätvärden Stadskamreren uppföljningen av målsättningar och rapporteringsformat görs mera användarvänlig. fastslagna. Utvärdering (Bokslut) 27

29 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 20,36 19,97 20,

30 CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist: Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Kommunalval förrättas i april

31 REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Från och med 2017 utvärderar revisionsnämnden hur målen som fullmäktige satt upp förverkligats i hela kommunkoncernen. En ny uppgift för revisionsnämnden är att övervaka att skyldigheten enligt kommunallagen 84 att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden tillkännager redogörelserna för fullmäktige. Kommunen ska föra ett offentligt register över bindningarna i det allmänna datanätet. 30

32 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2017 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en oförändrad nettokostnad 2017 jämfört med anslagen i budgeten för år Social- och hälsovårdsverkets kostnader minskar med 0,4 milj. euro medan Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,5 milj. euro jämfört med budgeten

33 32

34 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK Räddningsdirektör: Jaakko Pukkinen Verksamhetsområde: REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET/JAKOBSTAD Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen ( ) och en annan grund är det reviderade servicenivåbeslutet fr.o.m samt en grund som har att göra med medborgarnas behov vid en olycka: Det finns ingen alternativ service. Dessutom sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade prehospitala akutsjukvården, som Vasa sjukvårdsdistrikt har ansvar för att ordna, i den omfattning som samarbetsavtalen förutsätter. Mål Målet är att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor. att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn. att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor som kräver räddningsinsatser. att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället. att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalen om prehospital akutsjukvård (prehospital akutsjukvård och första delvård). De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor. Driftsekonomin 2017 Den beredskap för räddningsverksamhet som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis med personal i huvudsyssla och delvis med personal i bisyssla. Kostnaderna för myndighetsverksamhet och förvaltning grundar sig på invånarantalet, och Jakobstads betalningsandel inklusive Larsmo är ca 24,51 %. Budgetförslaget för år 2017 är allt som allt 0,5 % mindre än budgeten för år Tjänster inom prehospital akutsjukvård produceras i enlighet med samarbetsavtalet åt sjukvårdsdistriktet enligt netto noll-principen. Staden Jakobstad ansvarar direkt för kostnaderna för de brandstationer som staden äger och för släckningsvattenförsörjningen. 33

35 Investeringsdel 2017: Investeringsdelen innehåller enligt räddningsnämndens förslag anskaffning av inventarier till brandstationerna på staden Jakobstads och Larsmo kommuns område. Plan De brandstationer som Jakobstad har kostnadsansvar för producerar tjänster enligt servicenivåbeslutet. I investeringsdelen inkluderas de inventarieanskaffningar som räddningsnämnden föreslagit. Nyckeltal Vid behov ges sakkunnigutlåtande om alla ansökningar om byggnadslov. Tillsynen riktas så att den förrättas i specialobjekt till 100 %, och av bostadshusen granskas årligen det antal som anges i tillsynsplanen, i huvudsak genom egenkontroll. Sprängämnes- och kemikalietillsyn samt ibruktagnings- och slutgranskningar utförs inom en vecka efter begäran. Åtminstone 9 % av befolkningen i Jakobstad och Larsmo ska få säkerhetsrådgivning. Åtminstone en släcknings- och räddningsenhet hålls i omedelbar beredskap och i övrigt bygger beredskapen på manskap i bisyssla: Objekt i riskområde I nås i medeltal på mindre än 6 minuter, objekt i riskområde II nås i medeltal på mindre än 10 minuter och objekt i riskområde III och IV i medeltal på mindre än 15 minuter. Överskridningar av utryckningstiderna bör ligga under den nationella definitionen på aktionsberedskapstid. Beredskap för prehospital akutsjukvård upprätthålls i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter. Vid allokeringen av kostnader iakttas samarbetsavtalet för det regionala räddningsväsendet, som kommunerna gemensamt godkänt. 34

36 BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott 35

37 BILDNINGSNÄMNDEN Bildningsdirektör: Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Personalstyrkan är i stort densamma som tidigare. Den post- och stafettverksamhet som ordnats mellan administrationen och enheterna inom bildningen har upphört. 36

38 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Ansökan om och beslut om Uppfylla de krav som ställs i Dagvårdschefen, dagvårdsplats och fastställande lagstiftningen Bildningsdirektören av dagvårdsavgift Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Lyckad personalrekrytering Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Smidig rekryteringsprocess vid tillsvidareanställning Ibruktagning av Kuntarekry En genomskinlig process som får ta högst en månad från annonsering till beslut Bildningsdirektören följer upp rekryteringsprocessen Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Genomgång av arbetsuppgifter En effektiv förvaltning med Utvecklingssamtal i grupp i och med pensioneringar och rätt dimensionering av Bildningsdirektören teknisk utveckling av personalen och värdering av arbetsredskapen arbetsuppgifterna Utvärdering (Bokslut) 37

39 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 9,0 8,0 8,0 7,3 7,6 8,0 8,0 Bildningsdirektör: Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna har slutförts och planerna har tagits i bruk. All förskoleundervisning och dagvård för 6-åringarna ordnas på skolorna. Enligt timfördelningen i den nya läroplanen ordnas förskola 20 timmar i veckan. Förskolan är numera obligatorisk. Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Avtalen med församlingen och Folkhälsan har förlängts med tre år. I de nya avtalen är det staden som fakturerar för verksamhetens kostnader. Avgifterna har höjts fr.o.m. hösten De nya avgifterna är 80, 100 respektive 120 per månad beroende på hur stor användningen av tjänsterna är. Grundläggande utbildning: Projektpengar som finns att sökas inom den grundläggande utbildningen har minskat. I stort har projektbidrag som tidigare beviljats för att minska gruppstorlekarna, öka jämlikheten och anordna klubbverksamhet halverats. Nytt för i år är att bidragen för gruppstorlekar och att öka jämställdheten slogs ihop till ett bidrag. Bidraget beviljades för första gången per skola. Bidragen fördelades enligt följande: 38

40 Etelänummen koulu Itälän koulu Språkbadsskolan Kyrkostrands-Jungmans skola Lagmans skola Oxhamns skola Stadens andel i projektet är att satsa 30 %. Gymnasieutbildningen Gymnasierna har ny läroplan som stegvis tas i bruk. Studentskrivningarna digitaliseras i allt högre grad. En gymnasienämnd har tillsatts i regionen. Nämnden ska dra upp de stora riktlinjerna för gymnasieundervisningen i regionen i framtiden. Staden representeras i nämnden av de båda skoldirektörerna, Peter Boström (ersättare Håkan Forss), Annica Haldin (Brita Brännbacka-Brunell), Kurt Hellstrand (Jacob Storbjörk) och Markku Pukkinen (Lasse Perhiö). 39

41 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvärdering av antal kuratorer Ligga på medelnivå i landet Officiell statistik per elev i grundläggande Bildningsdirektören utbildningen och gymnasieutbildningen Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Gruppstorlekar inom den Medelnivå i regionen Skoldirektörerna tar in och grundläggande utbildningen jämför materialet regionalt och gymnasiet Utvärdering (Bokslut) Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Kostnaderna per Kostnaderna på medelnivå i Officiell statistik från UBS elev/studerande inom den landet Bildningsdirektören grundläggande utbildningen och gymnasiet Utvärdering (Bokslut) 40

42 NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken Motiveringar Av statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen används 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen tillgodo används för undervisningen. 41

43 Dagvårdschef: Tom Enbacka VERKSAMHETSOMRÅDE: Småbarnspedagogik VERKSAMHETSIDÉ Småbarnspedagogiken strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att den småbarnspedagogik som barnfamiljerna erbjuds är mångsidig och kvalitativt högtstående. Detta uppnås genom: - att bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Efter att Pursisalmifastigheten utrymts verkar Pursisalmi daghem tillsvidare i Länsinummi skolas utrymmen. Enligt bildningsnämndens utvecklingsplaner stängdes alla gruppfamiljedaghem Gruppfamiljedaghemmen Juhana, Julia, Lillstugan och Silvia bildar från Nordmans daghem, medan gruppfamiljedaghemmet vid Choraeus uppgick i Barnabo daghem. Gruppfamiljedaghemmet Amanda stängdes. Hösten 2016 stängdes likaså en svenskspråkig syskongrupp vid Sveden daghem och en liten småbarnsavdelning vid Barnabo daghem. Avgiftssystemet inom småbarnspedagogiken ändrades i Jakobstadsnejden från att ha varit dagsbaserat till att bli timbaserat. Samtidigt har uppföljningssystemet Päikky tagits i bruk på alla daghem och under hösten i alla eftermiddagsgrupper på förskolorna. Planeringen av Ristikari skola och daghem fortskrider och likaså har en första grovplanering av BI-fastigheten inletts. Digitaliseringen inom småbarnspedagogiken fortskrider i snabb takt, vilket även förutsätts i grunderna för planen för småbarnspedagogik. Detta innebär en satsning på utrustning och skolning kommer att ske under Nya planer för småbarnspedagogiken ska stå klara att använda , vilket kommer att fordra extra insatser. Småbarnspedagogiken i Jakobstad deltar också i ett regionalt projekt tillsammans med grannkommunerna gällande skolning av förmän och implementering av den nya planen för småbarnspedagogik. 42

44 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Digitaliseringen av småbarnspedagogiken Varje daghem har tillgång till trådlöst nätverk och varje avdelning datautrustning. Investering Dagvårdschefen och ITavdelningen Utvärdering (Bokslut) 43

45 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP vårddagar, daghem vårddagar, familjedagvården 0-6-åringar åringar i dgv % Barn/heldag daghem Barn/heldag familjedagvård. Årsverken Rektor: Bo-Anders Sandström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning ska: - ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar - ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako ska: - ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad - ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Jakobstad Sinfonietta ska: - Upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter - Fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad 44

46 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Balatako strävar efter att bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet som är verksamt i Jakobstad, Larsmo, Pedersöre och Nykarleby. Hösten 2016 togs för första gången med barn och ungdomar från hela Jakobstadsnejden. Under 2017 görs upp en plan för intentionsavtal och därefter är det möjligt att ansöka om statsstöd för Balatakos verksamhet. Grundläggande konstundervisning i teater och dans ska enligt planerna inledas hösten 2017 i utrymmen som bereds för Yrkeshögskolan Novias dramaundervisning i Campus Allegro. Modellen från Balatako som en verksamhet i Campus Allegro tillhörande Jakobstadsnejdens musikinstitut har visat sig vara en lyckad modell och kunde tillämpas också inom dans och teater 45

47 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Enligt lagen om grundläggande JMI genomför en JMI utnyttjar stadens konstundervisning är enkätundersökning som webropol system för utbildningar som erhåller riktar sig till elever, enkäten som genomförs statsunderstöd skyldiga att vårdnadshavare och personal under vårterminen genomföra en under läsåret Rektor ansvarar kvalitetsundersökning minst vart femte år. Utvärdering (Bokslut) 46

48 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Totalantalet timmar för JMI hålls Att hålla budgeten. Rektor ansvarar kring 377h/vecka. Balatakos tillsammans med elevantal hålls på den nivå som institutets direktion för att läsåret För budgeten efterföljs. inledande av grundläggande konstundervisning i teater och dans krävs en anhållan om extra anslag. Utvärdering (Bokslut) Ägarstyrning Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Balatako borde bli regionens konstskola på samma sätt som musikinstitutet. Balatako tog in barn från andra kommuner hösten 2016 och kan använda det som argument i förhandlingar med Utbildningsstyrelsen i vår strävan att bli regionala. Rektor kontaktar Utbildningsstyrelsen och gör upp en plan för ansökan om statsstöd under våren -17. Intentionsavtal mellan Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo undertecknas på våren. Utvärdering (Bokslut) 47

49 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 20,81 21,81 21,86 21,5 22,0 22,0 22,0 Motiveringar Totala antalet undervisningstimmar ökar fr.o.m. hösten 2017 eftersom grundläggande dans och teater ansluts till Jakobstadsnejdens musikinstitut. Rektor: Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans m.m.) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringar gällande finansieringen av den fria bildningen har länge diskuterats på statligt håll. Hittills har statsandel erhållits helt och hållet på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men under många år har de institut som legat i gruppen med högst befolkningstäthet (bl.a. Jakobstad) fått en kompensation på 15 %. Nu har förändringarna verkställts. Enligt de nya finansieringsgrunderna för den fria bildningen har medborgarinstituten en statsandelsfinansiering som består av en fast del på 90 % och en rörlig del på 10 %. Det antal undervisningstimmar som instituten fått för statsandelen 2016 är det timantal som i fortsättningen finns som grund för statsandelsberäkningen. I beräkningen ingår kvoten på 90 % och den rörliga delen på 10 %. Den rörliga delen påverkas av följande faktorer: befolkningsunderlag och förändringar i det samt antal arbetslösa, invandrare och personer över 65 år som är bosatta i kommunen. Enhetspriset är i fortsättningen detsamma för institut i tätorter och i glesbygder. Statsandelen är fortfarande 57 % av de kalkylerade kostnaderna. Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. 48

50 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Att kunna betjäna statistik kursdeltagare rektor, kurssekreterare Utvärdering (Bokslut) Nöjda kursdeltagare mycket bra (skala 1-5) kursutvärdering lärarna, rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Att inom ramen för budgeten statistik genomföra lektioner rektor Utvärdering (Bokslut) 49

51 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, netto Deltagare / 38,5 37,4 38, invånare i % (inkl. Larsmo) Deltagare / 56,2 54,9 56, invånare i % (endast svenskspråkiga) Totala utgifter, Totala inkomster, Netto, Statsandel Årsverken Motiveringar Lektionsantalet har stigit de senaste läsåren främst p.g.a. språkundervisningen för invandrare. Språkundervisningen följer rekommendationerna för integrationsutbildning för invandrare med språknivå B1 som mål. I språkundervisningen integreras samhällskunskap, kulturkännedom och arbetslivsfärdigheter. De studerande får individuell handledning med tanke på fortsatta examensstudier eller placering på arbetsmarknaden eller i yrkesförberedande utbildning. I utbildningen ingår praktik. Språkundervisningen för invandrare är heltidsstudier. Arbis erbjuder också andra kurser i svenska för invandrare. 50

52 Rektor: Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För läsåret har anställts en ny kvällsövervakare som sköter kvällsövervakningen och uppsnyggandet både i institutsbyggnaden och på Etelänummi skola. Arbetarinstitutets administrativa personal har flyttat till Strengbergsfastigheten på Skolgatan. I verksamhetsutrymmena fungerar förutom förvaltningen också institutets och Arbis språkutbildning. I utbildningen dagtid deltar 120 studerande. Utrymmena på Runebergsgatan används vid sidan av den egentliga verksamheten också av ca 100 asylsökande som studerar finska, och en del av dem handarbete eller hantverk. 51

53 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utveckling av institutets Verksamheten och kvaliteten Utvecklingsprojektet verksamhet utvecklas systematiskt. rektor Hela personalen deltar i utvecklingsarbetet. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Olika grupper av deltagare Att kursutbudet ska svara på Kontinuerlig utvärdering av bland befolkningen de olika gruppernas behov kurserna (respons av studerandena elektroniskt och på papper) rektor Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Personalens kunnande Deltagandet i fortbildning Utveckling av motsvarar syftet med motsvarar verksamhetens fortbildningen enligt verksamheten. syfte. verksamheten rektor Utvärdering (Bokslut) 52

54 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Deltagare/den finskspråkiga befolk- ningen, antal Verksamhetsutgifter Inkomster Netto Statsandel Årsverken 10,43 11,24 9,5 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Det ökade antalet lektioner är i linje med det ökade antalet studerande. Av de studerande har ca 800 nettostuderande uppgett finska som modersmål. Institutet har fyra ordinarie befattningar och dessutom ca 60 timlärare. Fr.o.m. år 2017 kommer Utbildningsstyrelsen vid insamlingen av uppgifter om driftskostnaderna att begära följande specificering av medborgar- och arbetarinstituten: kostnaderna för frivillig utbildning i enlighet med integreringsplan som godkänts av arbetsoch näringsbyrån eller en kommunal myndighet. Ungdomssekreterare: Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, uppfostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. 53

55 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de kanaler som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. Födelsedagskalaspaketen är ett alternativ för lågstadieskolornas elever också under år "ABC möter ungdomar" -samarbetet fortsätter under år Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, avslutar sin sjätte period år Ungdomsfullmäktigeval arrangeras på hösten Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare har möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. För ungdomsarbetets del bör utarbetas ett ungdomspolitiskt program, som ska vara färdigt senast

56 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Genom att öka ungdomarnas delaktighet förbättras ungdomarnas möjligheter att påverka. Att uppmuntra ungdomarna till aktivt medborgarskap genom att delta i ungdomsfullmäktigevalet Under året ges ungdomarna 1/2/4 olika tillfällen att delta i beredningen av beslut som rör unga. Antalet ungdomar som vill komma in i ungdomsfullmäktige 14/20/28 ungdomar Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning: att söka Ungdomssekreteraren och balanseras genom anskaffning finansiering för 2/3/4 ungdomsledarna av tilläggsresurser via olika projekt under året projekt/projektfinansieringar Utvärdering (Bokslut) 55

57 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Gruppstorlek/ledd klubb/tobaksmagasin Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm Frågor till Decibel.fi/JBST Årsverken 8, ,5 9,5 9 9 Biblioteksdirektör: Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket ska som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. Bibliotekstjänsterna ska vara tillgängliga för alla. Ett allmänt biblioteks bastjänster är avgiftsfria. Visionen i Jakobstad: Stadsbiblioteket ska av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En förnyad bibliotekslag förväntas träda i kraft Genom stadens kulturpolitiska program lyfts stadens biblioteks- och kulturtjänster aktivt fram. Satsningar på det mångkulturella arbetet görs i nära samarbete med Kulturbyrån och andra samarbetsparter. Kulturbyråns kansli finns sedan årsskiftet på Runebergsgatan 12 i gemensamma utrymmen med Stadsbiblioteket. Samarbetet skola och bibliotek görs i nya former. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Uppdraget stöds av de nya läroplanerna för undervisningen. 56

58 Den fasta verksamheten med patientbibliotek/anstaltsbibliotek har upphört. Ersättande mobil och uppsökande verksamhet byggs upp. Webbportalen Fredrikabiblioteken.fi genomgår en omfattande förnyelse för att bli ännu mera användarvänlig och ännu bättre anpassad till användarnas mobila enheter. För att kunna ge användarna tillgång till de källor med relevant innehåll där materialet som publiceras är e- material krävs en fungerande datainfrastruktur, samt förtrogenhet med avtalsjuridiken. Ett samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. Stadsbiblioteket kommer att genomföra ett Finland 100 år-jubileumsprojekt som går under namnet: Tillsammans på svenska och finska på Stadsbiblioteket i Jakobstad. Projektet har fått godkänd officiell status. 57

59 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgänglighet till bibliotekets Många biblioteksbesök, Kundvänliga regelbundna utrymmen och tillgång till såväl fysiska som över nätet. och fasta öppettider. bibliotekets samlingar såväl det Bra utlåning. Fortlöpande anskaffning fysiska materialet som e- Tillräcklig anskaffning. och avskrivning. material. Tillgång till Tillräckligt med personal sökverktyg och databaser. som ger fullgod service En samlingsplats för alla grupper i samhället. Delaktighet, samhällsinformation och demokrati. En servicenivå i enlighet med gällande kvalitetsrekommendationer, med beaktande av lokala särdrag. Att i samråd med fastighetsansvariga hålla bibliotekshuset i prima skick. Författarbesök,temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande. Utvärdering (Bokslut) 58

60 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Inom begreppet biblioteks- och Stabila volymsiffror Biblioteket ges resurser informationstjänster produceras och personalen de verktyg volymtjänster som utlåning i Biblioteksservice på svenska som behövs för att storleksordningen och på finska förverkligas på förverkliga lån/år och biblioteksbesök lika grunder. målsättningarna. (fysiska + webben) i storleksordningen En flerspråkig och Hög servicenivå med viss besök/år. mångkulturell grad av självbetjäning. Tillkommer informationsarbete, biblioteksmiljö. Låneautomater. rådgivning och vägledning i Utbyggd bibliotekswebb, informationssökningsprocesser mera e-material. tillika med läsfrämjande Regionalt samarbete. verksamhet. Om det görs kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad, får biblioteket höga poäng. Ansvariga: Bildningsnämnden Kultursektionen Biblioteksdirektören Utvärdering (Bokslut) 59

61 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Utlåning Låntagare under året (aktiva lånekort) Fysiska besök Besök över nätet Antal deltagare vid ordnade evenemang och användarutbildningar Andel (procent) 9,2 9,3 9,4 biblioteksböcker tillgängliga som e-bok eller strömmande ljudbok Andel (procent) av 93,6 93,6 93,6 bibliotekets bestånd av dagstidningar och tidskrifter som är tillgängliga i elektroniskt format Årsverken 17, , ,6 16,6 16,6 Motiveringar Biblioteksverksamheten är kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice som utöver bibliotek omfattar social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. Utgångspunkten för kommunernas verksamhet är att den är lokal. Den huvudsakliga uppgiften för framtidens kommun är att sörja för invånarnas, företagens och gemenskapernas levnadsmöjligheter. För en blygsam del av kommunens driftskostnader tillhandahåller stadens biblioteksväsende en grundservice som uppfyller lagens krav. Även andra förvaltningsenheter i staden drar nytta av att kunna använda bibliotekets service. Biblioteken arbetar gärna i nätverk. Stadsbiblioteket i Jakobstad strävar till att vara en pålitlig samarbetspartner även regionalt, på landskapsnivå och nationellt, samt internationellt vid behov. Inom ramen för detta samarbete finns möjlighet till mera extern finansiering i form av projektmedel. 60

62 Museichef: Carola Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ "För att förstå vår samtid och veta i vilken riktning framtiden ligger behöver vi känna vår historia" Jakobstads museum har ett centralt ansvar för stadens museitjänster. Enligt museilagen är museiverksamhetens syfte att upprätthålla och stärka befolkningens förståelse för sin kultur, sin historia och sin miljö. Vi står till tjänst med information om staden och dess historia och denna information finns bevarad i museets föremåls-, textil- och konstsamlingar samt i dokument-, kart- och bildarkiven samt museibiblioteket. Museet äger också en unik tobakssamling, som vi ska utveckla till ett specialmuseum. Tobaksmuseet är det enda i sitt slag i landet. Museet ger information och utlåtanden till kommunala och statliga myndigheter. Till våra uppgifter hör att forska i Jakobstads historia och föreläsa om lokalhistorien, sjöfartshistorien, våra traditioner, vardagslivet, händelser och människor. För att göra detta lättillgängligt för invånarna kommer mer och mer information att digitaliseras. Fortsättningsvis publiceras ändå forskning i vår publikationsserie. Museet ska aktivt samarbeta med olika instanser i kommunen och nejden, t.ex. utbildningen och integrationsutbildningen. Vår målsättning är att genom samverkan öka kunskap och intresse hos invånarna för de faktorer som skapat och utvecklar vår stad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Vi kommer att satsa mer på digitaliseringen från och med 2017 i och med att vi går med i En websida där t.ex. museer och bibliotek har möjlighet att sätta ut sina bilder och dokument. Jakobstads museum kommer också att ta Museikortet i bruk. Personalförändringar kommer att ske under året i och med pensioneringar. 61

63 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgänglighet till museets Besökarantal: samlingar av föremål, konst, fotografier, boksamlingar och arkiv Egna utställningar: 3 Samproducerade utställningar: 14 Regelbundna och på sommaren förlängda öppethållningstider Information via hemsidan, facebook, annonsering Museet producerar en stor utställning under året under temat Finland 100 år Utvärdering (Bokslut) Verksamhet utanför museet; föreläsningar, utställningar i t.ex. skolor och äldreboenden Service för forskare, privatpersoner, massmedia, bildbeställningar I medeltal 30 per år personalen Personalen som också bokför antalet uppdrag 62

64 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas möjlighet att delta 8 evenemang: cirka 4000 Personalen arrangerar och vara delaktiga i evenemang deltagare evenemang som t.ex. Jul och pedagogisk verksamhet på Södermalm samt berättarcaféer där besökaren är i fokus, utställningar med workshoppar och tidsresor Utvärdering (Bokslut) 63

65 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utveckling av verksamheten Jakobstads museum ska personalen bl.a. genom ökad digitalisering finnas med i - tjänsten Utvärdering (Bokslut) Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utveckling av arbetsmetoder Samlingspolitiska gällande museets samlingar programmet påbörjas Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Förbättra och utveckla Museishop också i Personal museishoppen Tobaksmagasinet, mer info om våra produkter på webbsidan Utvärdering (Bokslut) 64

66 Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Museet ska fortsättningsvis 9 årsverken följa med förändringarna erhålla statsunderstöd gällande statsandelarna och vara proaktiv Utvärdering (Bokslut) 65

67 NYCKELTAL Prestationer Besökare: museets utställningar och föreläsningar Besökare vid kansli o arkiv Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Guidade grupper Antal utställningar, samproduktion Antal utställningar, egna Evenemang Statsandelar i Årsverken 9,6 10,5 10,09 10,09 9,85 EP -18 EP - 19 Motiveringar Tidigare räknades alla besökare under en punkt, men från och med 2017 särskiljs besökarna vid kansli och arkiv, för att ge en bild av hur många förfrågningar, mindre forskningsuppdrag samt bildbeställningar vi får på ett år. År 2017 kommer museet att ha färre utställningar eftersom vi satsar på en egen stor utställning under temat Finland 100 år, där det kommer att ingå 8 föreläsningar på finska och svenska under året. Kultursekreterare: Marja-Leena Pitkäaho VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör sina invånare. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan verksamhet inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig, lättillgänglig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående samt gör staden attraktiv. 66

68 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kulturbyråns kansli finns sedan årsskiftet på Runebergsgatan 12 i gemensamma utrymmen med Stadsbiblioteket. Ett kulturpolitiskt program för staden Jakobstad är under arbete. Runebergsveckan 2016 med rubriken "Sjukt galet!" hade en total besökarsiffra på 3700 personer. Besökarsiffran kan anses hygglig och den ger goda förutsättningar för planering och utvecklande av kommande Runebergsvecka. Kulturbyråns Leader-projekt Kulturell mångfald i Jakobstad har startat i januari Projektet samarbetar omfattande med stadens kulturenheter och kulturproducenter. Samarbetet med biblioteket är betydande och många av projektets mångkulturella evenemang ordnas i samarbete med bibliotekets personal och i utrymmena på Runebergsgatan 12. Kulturbyråns verksamhet året 2017 kommer att ha Finland 100 år som genomgående tema. Runebergsveckan 2017 har blivit beviljad officiellt status som ett Finland 100 år-evenemang och finns med bland festårets evenemang på suomifinland100.fi. 67

69 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Kvalitativ, mångsidig och besökare/år Målmedveten planering av mångkulturell verksamhet. verksamheten. Dialog med Lättillgänglighet. Låg tröskel att kunderna. Kostnadseffektiv delta. marknadsföring. Kultursekreteraren Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Nätverksbyggande och Att behålla det nuvarande Regelbundna möten. samarbete. Regionalt samarbetet. Delvis Samarbete kring samarbete. gemensam evenemang. evenemangsproduktion. Kultursekreteraren Kultursektionen Utvärdering (Bokslut) 68

70 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Besökarantal, hela verksamhetsåret Runebergsveckan, besökarantal Externt finansierade projekt Årsverken 2,13 1,2 1,2 1,2 1,4 1,4 1,4 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice omfattar social- och hälsovård. förskoleundervisning, grundläggande utbildning, biblioteken, allmänna kulturverksamheten och grundläggande konstundervisning. Idrottsdirektör: Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästs uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbetet med andra motionsarrangörer för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och informera om hälsofrämjande idrott. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda lättrafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 69

71 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästs vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 1. Förändringar i enlighet med stadens strategi. 2. Enligt hälsoinspektionens rapport nr 31449/ bör det i enlighet med säkerhetsdokumentet för 2016 finnas minst 2 simövervakare per arbetsskift när simhallen är öppen för allmänheten. Det betyder att ordinarie simövervakares arbetstid per dag har setts över och att de tillfälliga kvällsövervakarna jobbar de timmar som behövs för att säkra att det åtminstone finns 2 simövervakare per arbetsskift. De tillfälliga simövervakarna är i jobb vardagar kl /21.30 och under veckosluten kl / Timlönen och kvälls-, lördags- och söndagsersättningar bör korrigeras uppåt i budgeten. 3. Den nya idrottsarenan, som blir klar under år 2017, behöver en personresurs som enligt behov kan fungera som övervakare när arenan är öppen. Dessutom behövs städning av arenan; ordnas av staden. Idrottsarenan bör utrustas så att den kan användas för idrott. Staden bör anskaffa ett fungerande kundräknarsystem och ett låssystem som betjänar kunden och inte belastar staden med arbetstimmar. 4. I september 2017 fyller simhallen 50 år. Idrottssektionens personal har planerat ett projekt för hela år 2017, "Simhallen 50 år evenemang 2017". Olika evenemang ska ordnas i simhallen, men också på de övriga idrottsplatserna i staden. För evenemanget har ansökts om understöd från Österbottens förbund. Idrott och motion förebygger sjukdomar, t.ex. diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Genom att anställa en idrottsinstruktör under år 2017 skulle man stöda stadsbornas motionsaktivitet. För att stöda invånarnas idrotts- och motionsverksamhet och fira simhallens 50 år kunde en idrottsinstruktör anställas. En idrottsinstruktör skulle kunna ordna verksamhet för ungdomar och personer i arbetsför ålder, dvs. instruktören skulle jobba kvällar och helger. Arbetsanställningen kan vara deltid. 5. Simhallen renoverades åren Planeringsanslag för en ny sanering av simhallen bör reserveras i budgeten för år Idrottslagen 390/2015: Kommunen ska höra sina invånare i centrala beslut som gäller idrotten inom ramen för sin uppgift enligt 27 i kommunallagen (365/1995) att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunnerna ska utvärdera kommuninvånarnas idrottsaktivitet inom ramen för sin uppgift att främja invånarnas hälsa och välbefinnande enligt 12 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 70

72 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Stadens nuvarande Tillräckligt med servicepersonal Idrottsbyrån bör ha idrottsanläggningar hålls i skick i Idrottsgården, tillräckligt med resurser för genom fortsatt underhåll och Rettigarenan och på att kunna köpa in personal tillräcklig mängd uteanläggningarna. till anläggningarna. servicepersonal. Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Staden svarar för utövarnas Byggande av nya Bildningsnämnden och behov och ser till att befintliga anläggningar för idrott dess idrottssektion idrottsanläggningar finns i tillräcklig utsträckning till invånarnas förfogande. Utvärdering (Bokslut) Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Yrkeskunnig personal Vid val av ordinarie och Idrottsdirektören och tillfällig personal prioriteras idrottssektionen yrkeskunskap. Utvärdering (Bokslut) 71

73 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Simhallen / kunder Innebandysalen /kunder, idrottsgården Dans- och övresalen/ kunder Tellus / kunder Aktiva idrottare Fotbollstimmar på planer utomhus Friidrottstimmar på Centralplanen Rettigarena / kunder Årsverken 11,29 10,74 10,55 10,55 11,55 12,3 12,3 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag åt Staden Jakobstad för idrottsverksamhet utbetalas på följande grunder: invånarantalet x 12 euro därav 30 % enligt 21 och i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Staden Jakobstad (Stst 162) har år 2016 meddelat sitt intresse att delta i det av Äldreinstitutet ordnade projektet "Kraft i åren". Under år 2017 kommer en styrgrupp att sammanträda och planera för fortsatt verksamhet i Jakobstad. Syftet med det riksomfattande programmet "Kraft i åren - hälsomotion för äldre" är att med hjälp av hälsomotion främja livskvaliteten och möjligheterna att klara sig på egen hand för äldre personer (75+) som bor hemma och har nedsatt funktionsförmåga. Med nedsatt funktionsförmåga avses till exempel förebådande svårigheter att röra sig, begynnande minnessjukdomar eller lindrig depression, vilka kan leda till att personen rör sig mera begränsat och behöver mera hjälp. Hälsomotion har visat sig vara ett effektivt och förmånligt sätt att främja äldre personers välfärd och välbefinnande på bred front. 72

74 Bildningsväsendet 2017 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader netto Utbildningsförvaltning Grundutbildning Gymnasieutbildning Musikverksamhet Vuxenutbildning Ungdomsverksamhet Småbarnspedagogik Samkommuner m.m Kuratorstjänster Allmän kulturverksamhet Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Idrottsverksamhet Totalt

75 TEKNISKA TJÄNSTER o Miljövård o Byggnadstillsyn o Centralen för tekniska tjänster o Centralen för interna stödtjänster 74

76 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn Miljövårdschef: Elinor Slotte VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamhetens tyngdpunkt ligger fortsättningsvis på de i miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen och marktäktslagen stadgade tillstånds- och tillsynsuppgifterna. Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. Lagförändringarna innebär bl.a. att större tyngd ska läggas på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet men också ge möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. År 2017 kommer tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet att utföras i enlighet med den tillsynsplan som uppgjorts år Arbetsvolymen kommer i viss mån att öka i samband med den regelbundna tillsynen och även förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart för att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och ta nödvändiga initiativ. 75

77 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Smidig och korrekt Åsikt att handläggningen Upprätthållande av handläggning av tillstånds- och varit korrekt: 100 % gedigen sakkunskap och andra beslutsärenden / förmåga att ge relevant Förfrågan till sökande och information och betjäning parter Ansvarig: miljövårdschefen Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Relevant information om Miljövårdsbyråns hemsidor Miljödata insamlas och stadens miljö finns lätt utvecklas och infotillfällen lagras organiserat. tillgänglig och information ordnas vid behov. sprids aktivt. Ansvarig: miljövårdschefen, miljöinspektören och miljöplanerare Utvärdering (Bokslut) 76

78 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Genomsnittlig behandlingstid 3 månader Miljövårdschefen för tillståndsärenden / Tid från inlämnad ansökan tills beslutet ges Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Verksamheten finansieras i 25 % Strikt budgetdiciplin och högre grad av intäkter / aktivt sökande av Intäkternas andel av projektfinansiering och kostnaderna samarbete Miljövårdschefen Utvärdering (Bokslut) 77

79 NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Utlåtanden Behandlingstid för 5,6 5, miljötillstånd, mån. Årsverken 2,3 2 2,1 2,5 2,5 2,5 2,5 Motiveringar Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats består under 2017 fortsättningsvis av handläggning av lagstadgade tillståndsärenden, tillsynsuppgifter och övervakning av miljöns tillstånd. Tillsynen av tillståndspliktig och registreringspliktig verksamhet kommer att utföras i enlighet med tillsynsplanen. Tyngdpunkten sätts på samarbete med den övriga stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. Övervakningsavtalet och programmet för mätning av luftkvaliteten förnyas år 2016 och luftkvalitetsövervakningen åren utförs i enlighet med dem. Under åren kommer troligen en omfattande bioindikatorundersökning av utsläppen i luften att göras i samarbete med grannkommunerna, industrin och Karleby stad. Miljövårdsbyrån påbörjar år 2017 förberedelserna inför bioindikatorundersökningen. 78

80 Ledande byggnadsinspektör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Micael Nylund Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén ar att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: Kommunen ska övervaka de av bostadsfonden beviljade räntestödslånen för byggande av nya bostäder samt grundförbättringslån för reparation av bostäder. Till kommunens ansvar hör även att övervaka de av bostadsfonden beviljade reparations- och energiunderstöden. Kommunen ska även fungera som sakkunnig i olika låne- och bidragsfrågor samt följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I och med att två ordinarie byggnadsinspektörer gick i pension i slutet av år 2015 fanns det endast en byggnadsinspektör vid byggnadstillsynsbyrån från början av år En ny byggnadsinspektör tillträdde sin tjänst i slutet av mars. Flera stora byggnadsprojekt kommer att påbörjas i början av När de stora byggprojekten kommer i gång under början av 2017 och om konjunkturläget dessutom svänger uppåt, så kommer byggnadstillsynsbyrån att stå inför utmaningar som blir svåra att bemästra med dagens personalstyrka. Nya bestämmelser tillkommer kontinuerligt som personalen ska beakta vid lov- och tillståndsbehandlingen. 79

81 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Andel nöjda kunder / 60 % / 80 % / 100 % Bra kundbetjäning Kundenkät till vart tionde Ledande ibruktagna och färdigställda byggnadsinspektören projekt Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal: 1 gång Ledande per 2 år / 1,5 år / 1 år per byggnadsinspektören person Utvärdering (Bokslut) Personalmöten Aktiv och välmående personal Personalmöte: 1 gång per månad /varannan vecka / vecka Ledande byggnadsinspektören Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Skolning 1 dag per år / 2 dagar per år Kurser / 3 dagar per år Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) 80

82 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Behandlingstider för tillstånd i Max / real / min Snabb behandling medeltal 2 mån / 1,5 mån / 1 mån Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel i kostnaderna min / real / max Revidering av avgifter under en period av 5 år 35 % / 45 % / 90 % Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) 81

83 NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP övr. beslut. anm. ärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken 6, ,5 5,5 5,5 82

84 TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Centralen för interna stödtjänster Tf. teknisk direktör: VERKSAMHETSOMRÅDE: Rune Hagström Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster - bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om stadens skogsbestånd - sköter lyhört stadsmiljön så att den utvecklas till en harmonisk helhet - utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare och med olika sociala, kulturella samt ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2017 är fokus fortfarande på effektivering av produktiviteten och fortlöpande förbättring av verksamheten inom centralen för tekniska tjänsters serviceområden - planläggning, mätningsverksamhet och kommunalteknik. Dessutom ändras verksamhetssättet till beställarorganisation i och med bolagiseringen av stödtjänsterna. Målsättningarna och mätarna som gäller centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de tre serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktivt del i det strategiarbete som pågår inom stadens organisation. Tekniska direktörstjänsten sköts av vikarie tills rekrytering av ny teknisk direktör verkställs. 83

85 Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll, - städtjänster, - gatuunderhåll och depåverksamhet, - underhåll av parker och grönområden, - fastighetsskötsel och byggande, - underhåll av idrottsområden överförs till det nybildade bolaget Jakobstads Alerte Ab. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 94, ,53 79, Stadsplanearkitekt: Pekka Elomaa VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls kompakt; sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtanden om kvaliteten på stadsbyggandet och stadsbilden så, att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att man inom stadsplaneringen i högre grad beaktar miljöns tillgänglighet. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I och med att den tunga industrin flyttar från stadens centrala områden uppstår en möjlighet till en ny och livskraftig stadsdel på området vid Sikören. I stadens nordvästra delar startas ett arbete med en delgeneralplan, då det på området under en längre tid uppstått ett behov av bostadsetableringar, och tätortsutvecklingen i nuvarande situation står i strid med gällande generalplan. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna - speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 84

86 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Den planmässiga beredskapen Planläggningsverksamheten Stadsplanearkitekten motsvarar samhällets omfattar även planer för en byggnadsbehov, med väsentlig kvalitativ tillräckliga reserver för förbättring av stadsmiljön. bostadsbyggandets och näringslivets tomtbehov. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Invånarnas medvetande om Informationsverksamheten Stadsplanearkitekten planläggningens roll i samhällsutvecklandet utvecklas. och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas. Utvärdering (Bokslut) Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig En gemensam syn på Arbetet genomförs i Stadsplanearkitekten målsättningarna för markanvändningsgruppen markanvändningen i regionen. och i landskapsplaneringen. Utvärdering (Bokslut) 85

87 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 4, ,5 4,25 4 Motiveringar Personalresurserna på planläggningsavdelningen har redan i flera års tid varit underdimensionerade och arbetsmängden har ständigt ökat. Planläggningsavdelningen har dock lyckats utmärkt med rekryteringen av ersättare till den andra byråarkitekten som har varit på studieledighet. När byråarkitektens studieledighet upphör har den andra, äldre byråarkitekten, för sin del gått i deltidspension och kommer ännu att förkorta arbetsveckorna före slutlig pensionsavgång. Genom att förlänga ersättarens tidsbestämda arbetsförhållande med ett halvår kunde vi i övergångsskedet fylla underskottet som orsakas av deltidspensionen, och på så vis säkra en så smidig överföring av erfarenheter till den yngre generationen som möjligt. Den yngre, kompetenta arkitekten kunde på så vis utan avbrott fortsätta som ersättare för den äldre arkitekten tills dennes tjänst tillsätts. Med detta arrangemang skulle skötseln av de uppgifter som ålagts planläggningsavdelningen säkerställas på nuvarande nivå. Stadsingenjör: Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen - förvaltar, låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och rekreationsanläggningar - producerar och utvecklar också stödtjänster för verkets övriga serviceproduktion, såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. - producerar som beställningsarbete åt staden planering och byggande av kommunalteknik - administrerar parkeringsövervakningen 86

88 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2016 har stadens lager flyttats till Staffansnäs och nu är det endast Jakobstads Vatten som har lagerverksamheten kvar. Byggmaterial som kan användas i projekt har man överlåtit till olika enheter. Personalen fördelades också. Förvaltningen av park- och närrekreationsskogar hör till parkenheten. Stadsträdgårdsmästaren har som tjänsteman också fått ansvaret för behandlingen av trädfällningstillstånd. De krävs inom detaljplanerat område och årligen ansöks om ca 200 tillstånd, vanligtvis flera träd per anhållan. Lagen om vattentjänster 19 a ( /681) ökar kostnaderna för gatuunderhållet. Förvaltningen av dagvattenledningar och eventuella avgifter har inte ännu behandlats. Vattentjänstverket kunde hos kommunen ta ut kostnadsmotsvarig ersättning för avloppshantering av dagvatten. Gamla avstjälpningsplatsen borde täckas och arbetet kommer att uppdelas på två till fyra år. De största kostnaderna uppstår 2017 och 2018 då hela avstjälpningsplatsen ska täckas med en tät yta. I praktiken lönar det sig att göra allt färdigt så fort som möjligt för att spara på övervakningskostnaderna. I början av året känner vi till entreprenadsumman och har en uppskattning av byggherrekostnaderna inklusive en utomstående övervakare. Man kan uppskatta att projektet belastar driftsekonomin med ca en miljon euro åren 2017 och Inom gatuunderhållet fortsätter läget att saneringsskulden ökar. Ännu har vi kvar flera halvfärdiga gator utan asfalt. Stora miljonprojekt som väntar är torget och centrum, den planskilda korsningen vid Snellmans, Sikörens järnvägsbro, Kållbyvägen från rondellen till Jakobsgatan, Fårholmen, Strandvägen, Fäbodavägen, Borgmästargrundsvägen, nya korsningen till Staffansnäs och Peders-Granholmen. Den största förändringen är bolagiseringen 2017, som behandlas skilt. 87

89 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Ärendebehandlingen effektiveras vidare Lagret minskas (antal ärenden) Delvis FiFo (endast brådskande tas först) FiFo (alla ärenden tas under beredning i ankomstordning) Behandlingstiden förkortas enligt Lean-principen. Alla kommunoffice-användare på avdelningen deltar Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av serviceavtalen Uppföljning Beställaren och Korrigeringar serviceproducenten Justeringar utvecklar avtalet tillsammans Utvärdering (Bokslut) 88

90 NYCKELTAL Prestationer Parkeringsövervakning: - betalningsuppmaningar - protester skriftl, muntl. - inkomna betalningar Underhåll av gator: Underhåll av trafikområden /invånare (19627 inv.) - sommarunderhåll av gator (241 km) - vinterunderhåll av gator (252 km) - antal plogningar Båtplatser: - driftsutgifter - driftsutgifter/plats - tot.kostnad/plats Underhåll av idrottsoch rekreationsområden: - underhåll /invånare (19627 inv.) - Centralidrottsplan /plan 8250 m² - Västerplan /hela området m² /plan 6732 m² - matchgräsplaner (3) /hela området m² /plan m² - träningsgräsplaner (2) /områden 14000m²(skolel.) - grusplaner (2) (+ isplan) /områden m² - Tellus /plan 6320 m² - elljusspår /13 km - vandringsleder /25 km - ishockeyrinkar (3) /rink - simstränder (5) Bokslut * ,55 /m ,18 /m , , ,5 /m² ,24 /m² 3,33 /m² ,63 /m² 1,04 /m² 620 0,04 /m² ,20 /m² ,38 /m² ,59 /m ,36 /m Bokslut ,55 /m ,47 /m , , ,21 /m² ,59 /m² 1,57 /m² ,37 /m² 0,61 /m² 876 0,06 /m² ,10 /m² ,36 /m² ,56 /m ,65 /m Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP ,43 /m ,11 /m , , ,9 /m² ,40 /m² 1,06 /m² ,39 /m² 0,64 /m² ,07 /m² ,22 /m² ,48 /m ² ,21 /m² ,01 /m ,5 30,5 30,5 89

91 /strand Underhåll av parker och grönområden: - underhåll /invånare (19627 inv.) Anlagda parker och grönområden ha - m²/invånare - underhåll /m² - underhåll /invånare Lekparker - invånare/park - underhåll /lekpark - underhåll /invånare Maskinpark: Medelålder år Arbetstimmar i medeltal - lastbilar (3) /1650 h - väghyvlar (2) /1650 h - traktorer (5) /1650 h - frontlastare (2) /1650 h Verkstad: Fakturering /anställd Byggande och byggherreverksamhet: Sanerade gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer Nya gator - byggda i egen regi - byggda av entreprenörer Planering: Gatuplaner -rättelseyrkanden Grävningstillstånd 48, ,57 7, ,75 6, h 82 % 844 h 51 % 996 h 60 % 1455 h 88 % 48, ,21 6, ,47 7, h 87 % 757 h 35 % 775 h 47 % 1210 h 73 % 48, ,50 6, ,47 7, h 93 % 863 h 52 % 1000 h 61 % 1337 h 81 % 46 10, m 910 m m 305 m 820 m m 780 m 490 m 500 m 120 m 380 m m 1315 m Trädfällningslov: Årsverken 74,54 67,36 63, ,5 13,5 13,5 90

92 Motiveringar Efter år 2016 bestäms en taxa för trädfällningsbeslut. Den ska motsvara verkliga kostnader i medeltal. Inkomsterna från betalningsuppmaningar under parkeringsövervakningen har minskat jämfört med tidigare år. Här beaktas inte Maria Malms ekonomi som har sitt eget kostnadsställe. Gatuunderhållets driftskostnader per invånare är 117,4, men avskrivningar höjer det närmare 200. Stadsgeodet: Anders Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt stadens ekonomiskogsområden enligt en skogsbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter. Stadsgeodeten har återkommit i tjänst. Ett par tjänstebenämningar har ändrats och en kartläggares tidsbundna anställning har blivit tills vidare. Pesonalstyrkan på avdelningen är därmed fulltalig. Skogsbruksplanen för stadens ekonomiskogar har uppdaterats år Avdelningen kommer inte direkt att beröras av stödfunktionernas bolagisering, men den kommer att medföra vissa ändringar i arbetsrutinerna. 91

93 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Tillgång till behövligt antal Råmark köpes ha Förhandlingar med tomter för boende och under fem år, markägare inom aktuella företagsverksamhet. min 2 ha/år områden. real 5 ha /år max 15 ha /år Utvärdering (Bokslut) Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggande och näringsverksamhet samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Nya småhustomter erbjuds: min 25 st. real 40 st. max 60. Gemensam strategi med planläggningsavdelningen. Prioritering av lämpliga gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. 92

94 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Markpolitkens balans positiv på lång sikt. Inkomsterna från markförsäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. Bevarande av en stabil markprisnivå. Försäljning av värdefulla markobjekt genom anbud Utvärdering (Bokslut) min: under en justeringsperiod om 5-10 år real: under en justeringsperiod om 2-3-år. max: årligen 93

95 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Såld mark 1000 euro Köpt mark euro Virkesink euro Registr. tomter st Regist. allm. omr. st Årsverken 16,37 14,4 13,07 13, Motiveringar Avsikten är att öka utbudet på tomter, vilket kräver solida insatser inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs, vilket ökar det ekonomiska utfallet inom de kommande åren. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. Tf. teknisk direktör: Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för interna stödtjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för interna stödtjänster - sköter om disponentverksamheten för stadens verksamhetsutrymmen och byggnader samt ordnar underhållet av dessa - ordnar städningen av stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - sköter om byggherreverksamheten inom sitt område samt förverkligar de underhållande investeringarna FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamheten gällande de tekniska tjänsterna: - kosthåll, - städtjänster, - gatuunderhåll och depåverksamhet, - underhåll av parker och grönområden, - fastighetsskötsel och byggande, - underhåll av idrottsområden överförs till det nybildade bolaget Jakobstads Alerte Ab. 94

96 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Årsverken 259,36 244,06 231, Husbyggnadschef: Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stödserviceproduktionen är bolagiserad och utrymmesförvaltningen fungerar som beställarorganisation från och med

97 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Tidtabellsuppföljning: 100 % av innehållet uppnått Avstämning av godkänd Godkänd/Förverkligad. tidtabell mot förverkligad. Uh investeringar: Projektingenjören, större investeringar: Byggherreingenjören Utvärdering (Bokslut) SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Uppföljning av 100 % uthyrt Jämförelse av statistik på fastighetsanvändningsgraden användningsgraden. Disponenten Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Godkända målprisberäkningar Målprisberäkningarna håller Kontinuerlig överskrids inte till 100 % kostnadsuppföljning. Husbyggnadschefen Utvärdering (Bokslut) 96

98 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Bostadsbyggnader Vårdbyggnader Kontorsbyggnader Musei- och allmänna byggnader Undervisningsbyggnader Jordbruksbyggnader Övriga byggnader Totalt Årsverken 59,28 59,28 35,10 34,

99 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård 98

100 Social- och hälsovårdsdirektör Pia Vähäkangas VERKSAMHETSPLAN 2017 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSVERKET VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN ÅREN Lagstiftningen om den nationella social- och hälsovårdsreformen är i skrivande stund på utlåtanderunda. Om lagstiftningen går igenom i den form som föreslås, överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster från kommunerna till landskapet år Förändringsledare har utsetts i landskapet för beredningsarbetet. De har till uppgift att skapa en verksamhetsmodell och förvaltning för landskapet. Verksamhetsmodellen borde vara färdig på våren Till stöd för förändringsledarnas arbete med att utveckla socialoch hälsovården har tillsatts arbetsgrupper på landskapsnivå. Utmaningen när det gäller att utveckla landskapet Österbotten är ett större serviceutbud än genomsnittet och högre kostnader jämfört med landets medeltal. Ett temporärt beredningsorgan inleder sin verksamhet Den förändring av servicestrukturen och det arbete med att utveckla innehållet i verksamheten som genomförts i social- och hälsovårdsverket de senaste åren har gett resultat enligt uträknade nyckeltal (behovsjusterade nyckeltal från 2015: NHG , Honga ). Jämfört med andra kommuner i Österbotten har social- och hälsovårdsverkets kostnadsutveckling varit måttligare. Även om situationen utvärderad på landskapsnivå och jämförd med medeltalet i Finland ser relativt bra ut för social- och hälsovårdsverket, bör en funktionell integrering av tjänsterna och rehabiliteringsfrämjande verksamhet fortsättningsvis utvecklas under planperioden. Ur klienternas synvinkel satsar man på att utveckla och ta i bruk processer som stöder befolkningens egenvård. Personalens sjukledigheter ska minskas med ändamålsenliga interventioner och genom ökad användning av redskapen för förändringsledarskap. Verksamhetsprocesserna ska utvecklas särskilt inom servicen för barn, unga och familjer samt när det gäller servicehelheterna för äldre. Även om tyngdpunkten för utvecklingsarbetet ligger på att utveckla innehållet i social- och hälsovårdsverkets egen verksamhet, ska Jakobstadsregionen betraktas som en del av landskapet Österbotten. Förändringsagenternas verksamhet i landskapet stöder detta (spetsprojekt 2016). Inom ledningen gäller det att dra nytta av mångprofessionellt kunnande samt metoderna för förändringsledning och informationsledning. Benchmarking, att lära sig av god praxis, och en kritisk utvärdering av den egna verksamheten är redskap för att förbättra kostnadseffektiviteten. 99

101 Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för år 2017 Verksamheten är integrerad och baserar sig på en mångprofessionell servicehandledning och på förebyggande verksamhet. I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby finns en hälsovårdscentralmottagning med avdelning. I de övriga samarbetskommunerna finns ett tillräckligt antal mottagningar, där mångprofessionellt kunnande är samlat. För området har skapats ett kompetenscentrum, där man samlat det specialkunnande som finns inom nuvarande social- och hälsovårdsverk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering). Centret producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster har produktifierats. Social- och hälsovårdsverkets mål för år 2017 som är bindande mot fullmäktige 1. Bestämmelserna om vårdgaranti inom hälso- och sjukvården samt fataljetiderna för verksamheten inom socialomsorgen uppfylls till 100 %. o Nyckeltal: uppföljning av tillgången på service % av patienterna/klienterna upplever att de har varit delaktiga i planeringen av sin vård/service, att de har blivit hörda och vänligt bemötta. o Nyckeltal: patienternas/klienternas uttryck för missnöje o Nyckeltal: antalet vård- och serviceplaner 3. En modell för sektorsöverskridande servicehandledning minskar äldre personers jourbesök och förebygger behovet av barnskydd jämfört med situationen år 2016 o Nyckeltal: antalet äldre personer som använder jourmottagningen o Nyckeltal: antalet återbesök för samma problem o Nyckeltal: antalet nyregistrerade barnskyddsklienter 4. Personalens långa sjukfrånvaro minskar jämfört med år 2016 o Nyckeltal: längd och antal på sjukfrånvaron o Nyckeltal: antalet interventioner som inverkar på sjukfrånvaron Områdesvisa huvudmål Huvudmålet för hälso- och sjukvården är att genomföra en behärskad strukturomvandling i fråga om utvecklingen av den kirurgiska verksamheten. Utvecklingen av jourverksamheten genomförs tväradministrativt. Tjänster för barn, unga och familjer samlas till en helhet. Huvudmålet för äldreomsorgen är att satsa på hemrehabilitering. Dessutom är målsättningen att utveckla en ändamålsenlig användning av bäddplatserna i samarbete med avdelningarna på Malmska sjukhuset. Inom socialomsorgen är målet att satsa på mångprofessionellt samarbete inom tjänster för barn och unga samt att minska antalet omhändertaganden och institutionsvården. En annan målsättning är att utveckla verksamhetsprocesserna inom handikappomsorgen. Miljöhälsovårdens huvudsakliga målsättning är att förverkliga den planerade (förebyggande) tillsynen enligt de årliga riskbaserade tillsynsplanerna. Optimal användning av social- och hälsovårdsverkets verksamhetsutrymmen eftersträvas. Ledarskapssystem utvecklas enligt år 2016 uppbyggd organisationsmodell. 100

102 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut EP -16 EP -17 EP Milj. 128,3 134,8 134,6 135,5 135,6 134,2 134,0 Årsverken 1365, , Budgeterade tjänster och befattningar 1170, , , ,5 1123,4 1091,9 Utvecklingschef: Peter Granholm VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2017 Social- och hälsovårdsnämnden bär det politiska ansvaret för social- och hälsovården inom samarbetsområdet. Nämnden har 4 sektioner: personalsektionen, individsektionen, övervakningssektionen och suomenkielinen jaosto. Förvaltningen samordnar och stöder verksamheten så, att behövlig social- och hälsovård kan upprätthållas och utvecklas. Ifall lagstiftningen, som är på utlåtande, träder i kraft indelas landet i 18 landskap. Målet är att de nya landskapen då tar över ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster och andra regionala uppgifter. På organisationsnivå berör reformen bl.a. kommunerna, sjukvårdsdistrikten, social- och hälsovårdens samarbetsområden, miljöhälsovårdens samarbetsområden, räddningsverken, landskapsförbunden, närings- trafik och miljöcentralerna och TE-byråerna. Sote-reformen påverkar verksamheten redan 2017 med anpassningar av verksamheten och kostnader mot nationell medelnivå. Åtstramningen av kommunalekonomin och organisationsförändringen i social- och hälsovården 2019 kräver åtgärder. Ledningen och förvaltningen ska inom ramen för en hållbar ekonomi anpassa verksamheten till befolkningens behov. Verksamhetens rutiner för social- och hälsovården har säkrats genom kvalitetsutvärdering och kvalitetserkännande enligt SHQS. Kvalitetsprogrammet stöder förvaltningen i att följa strategin med målsättningen att ge god vård och omsorg. 101

103 MÅLSÄTTNINGAR 2017 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Mål, mätare och aktiviteter på den egna enheten som berör klienternas delaktighet (vårdplanering, patientrespons) väntetider och kösituation kvalitets- och förbättringsarbete Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Korrekt och snabb behandling av ärenden Inga påpekanden eller anmärkningar om dröjsmål i förvaltningsärenden God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Högre kvalitet i vården Färre rättelseyrkanden, besvär, patientskadeanmälningar. Behov av mindre kontakter till socialombudsmannen. God yrkeskunskap och handlingsberedskap hos alla berörda Kvalitetsutvärdering enligt SHQS SHQS används på samtliga verksamhetsenheter Upprätthållande extern auditering för fortsatt SHQS kvalitetserkännande 102

104 Personalchef: Päivi Stenman VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalförvaltning FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2017 Social- och hälsovården står inför stora förändringar, så därför bör speciellt förändringsledarskap och personalens delaktighet utvecklas. Social- och hälsovårdsverket måste förnyas som organisation, så att vi är mer beredda på de utmaningar som social- och hälsovårdsreformen medför. En utmaning är att utveckla ett ledarskap som överskrider sektorsgränserna. En annan stor utmaning är omplaceringen av personal i samband med strukturella förändringar. Personalen bör få aktuell information om kommande förändringar, och därför måste speciell uppmärksamhet fästas vid olika kommunikationsmetoder. Under de kommande åren fortsätter den interna förmansutbildningen, som syftar till att stärka i synnerhet närförmännens ledarskap. Målsättningen med utbildningen för övrig personal är att utveckla kunnandet inom det egna området och att arbetstagarna ska utvecklas i sin arbetskarriär. P.g.a. de ständiga förändringarna inom social- och hälsovården är det på sin plats att utvärdera och vidareutveckla ledarskapet, personalens påverkningsmöjligheter och en fungerande arbetsgemenskap med speciell tyngdpunkt på personalens positiva inställning till utveckling och innovation. Ur arbetsgivarens synvinkel är det viktigt att samarbetet på arbetsplatserna fungerar väl och att personalen är motiverad, behärskar sitt arbete och utvecklar nya, innovativa arbetssätt över sektorsgränserna. Allt mer uppmärksamhet ska fästas vid att utveckla personalens arbetstider. Via olika nationella projekt utvecklas nya verksamhetsmodeller, som har positiv inverkan både på klienterna och på de anställdas välbefinnande. Hela personalen bör också ha möjlighet att delta i utvecklingssamtal. I utvecklingssamtalen ska speciell uppmärksamhet fästas vid välbefinnandet i arbetet. Alla arbetsenheter ska utarbeta egna utvecklingsplaner för välbefinnande i arbetet jämte åtgärdsprogram. Att sjukfrånvaron hålls under kontroll och uppföljs i samarbete med företagshälsovården är en viktig del av personalledarskapet. En utmaning för personalförvaltningen under det kommande året är också att utveckla verksamheten så, att den uppfyller de utvärderingskriterier som uppställts inom social- och hälsovårdsverkets kvalitetsledning. 103

105 MÅLSÄTTNINGAR 2017 PERSONALEN Mål, mätare och aktiviteter på den egna enheten som berör välmående och arbetarskydd rekrytering ledarskap och kompetensutveckling Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) 1. Balans mellan personalresurseringen och personalkostnaderna i budgeten. 2. Sjukfrånvaron minskar med 1 2 dagar per anställd. 3. Framgångsrikt förändringsledarskap. Organisationen utvecklas. Uppföljning av budgeten. Personalkostnaderna ska hållas inom budgeten till 100 %. Sjukfrånvaron i hela organisationen i genomsnitt 14,5 15,0 dagar/anställd. Enkät om välmående i arbetet Personalen är delaktig % av personalen svarar att de har möjligheter att påverka förändringar. Utvecklingssamtal hålls 80 %. 104 Budgetuppföljning med hjälp av ledningens rapportering. Personalresursering/uppföljning. Speciell uppmärksamhet fästs vid välbefinnandet i arbetet, förmansarbetet, tidigt stöd och hur personalen orkar, Tyhy-verksamhet, arbetsrotation samt omplacering. Utvärdering av de nuvarande arbetsuppgifterna (trepartsförhandlingar). Utveckling av innovativa arbetsmetoder. Utredning och åtgärder vid långvariga sjukledigheter. En organisationsmodell som överskrider sektorsgränserna. Mångprofessionellt teamarbete. Närledarskapet förstärks. Smidigt beslutsfattande/ledarskap. Fortbildning om förändringsledarskap arrangeras. Regelbundna möten så

106 4. Arbetstider som motsvarar behoven i verksamheten. Arbetstiderna ökar välbefinnandet i arbetet. 5. En innovativ och välfungerande arbetsgemenskap. 6. Intressant och modern arbetsgivare 7. Kompetensutveckling. Planenlig utbildning. Enkät om välmående i arbetet Arbetstidshantering 3,2 3,5. Elektronisk uppföljning av arbetstiden i bruk %. Välmåendeundersökning. Innovativitet 3,3 3,5. Utveckling av arbetsgemenskapen 3,0 3,8. Undersökning av välmående i arbetet. Arbetstagaren kan rekommenderas 80 %. Antalet fortbildningsdagar per anställd på samma nivå som år att personalen känner sig delaktig. Titania-projektet/utveckling av arbetstiderna. Elektronisk arbetstidsuppföljning i bruk i hela organisationen. Användningen av flexibel arbetstid utvidgas. Nya rehabiliterande arbetsmetoder tas i bruk. Mångprofessionellt teamarbete. Närförmannen stöder en positiv utveckling. Möjlighet till arbetsrotation och utveckling i karriären. Fungerande poolsystem. Kompetensnivån motsvarar kommande behov av kunnande. 105

107 Resultatområdeschef: Pia-Maria Sjöström Lis-Marie Vikman VERKSAMHETSOMRÅDE Hälso- och sjukvård, mental- och beroendevård FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2017 Social- och hälsovårdsverket förbereder sig för att bli en del av social- och hälsovårdsorganisationen inom landskapet Österbotten i och med den nationella Sotereformen, som förväntas ske från För specialsjukvårdens del behöver arbetsfördelningen mellan sjukhusen i Vasa och Jakobstad klarläggas. Social- och hälsovårdsverkets egen organisationsmodell blir mera klientorienterad, vilket påverkar ledarskapet och administrationen för de olika helheterna. Pågående utredning som gäller upphandling och bolagisering av delar av social- och hälsovårdsverket kan påverka planerade organisations- och verksamhetsförändringar. Det förslag till jourförordning som kommit för utlåtande och planeras verkställas senast år 2019 påverkar möjligheterna att upprätthålla nuvarande omfattning på operationsverksamheten på Malmska. Från början av år 2017 förbereder sig de operativa enheterna för kommande förändringar och övergår till dagkirurgisk verksamhet. Operationsavdelningen, den dagkirurgiska enheten och poliklinikerna vidareutvecklar sitt samarbete så att de tillsammans bildar en smidigt fungerande servicehelhet från Eftervård efter kirurgiska ingrepp på andra sjukhus sker huvudsakligen på allmänmedicinska avdelningen 8, om rehabiliteringen inte kan ske direkt i hemmet. Mental- och beroendevården bildade en administrativ helhet år Verksamheten fortsätter att integreras och vidareutvecklas. Klientärenden handläggs vid behov mångprofessionellt. Målsättningen är att öppenvården i framtiden finns samlad på Malmska området, men att vården och handledningen i allt större utsträckning sker i hemmet. Psykiatriska dagavdelningen och mentalvårdens vuxenmottagning bildar en gemensam psykiatrisk öppenvårdsenhet. Beroendevården utvecklar sina arbetssätt, för att ännu effektivare svara på de nya behov som uppstår vid ökat drogmissbruk i samhället. Den nya boendeserviceenheten för personer med missbruksproblem satsar förutom på boende även på rehabilitering och korttidsvård för yngre/nyare missbrukare. Verksamheten ordnas som köptjänst med social- och hälsovårdsverket som uppdragsgivare. Modellen för servicehandledning implementeras och vidareutvecklas. Tillgängligheten till vård och service förbättras. Det skapas flera alternativ för att få kontakt, råd och handledning. De elektroniska tjänsterna utökas ss. tidsbeställning och annullering av mottagningstider och skyddad elektronisk kommunikation i vissa vårdärenden. Telefonrådgivning inom rådgivningsverksamheten blir gemensam för alla samarbetskommuner och servicesedlar tas i bruk inom munhälsovården. Projekt HEM-24/7 inleds i egen regi. Målet är att den akuta social- och hälsovården (jouren, hemsjukhuset) ger stöd och vård direkt till hemmet, inklusive boenden, utan att klienten nödvändigtvis behöver besöka jouren. I och med att allt större del av rehabiliteringen sker i hemmen, ökar kostnaderna för personliga hjälpmedel. Ändamålsenliga utrymmen för hjälpmedelsservicen planeras i samband med köksrenoveringen på Malmska området. 106

108 Den geriatriska rehabiliteringen på avdelning 2 har fått en bra start. År 2017 behöver de olika formerna av rehabilitering för äldre samordnas till en fungerande och effektiv helhetsprocess. Den avancerade rehabiliteringen på enheten fortsätter. Möjligheter att koncentrera den avancerade avdelningsrehabiliteringen inom landskapet Österbotten till Malmska diskuteras vidare inom sjukvårdsdistriktet. Förutsättningarna för att hålla rehabiliteringsavdelningen öppen hela sommaren utreds. Smärt- och rehabiliteringscentret vid Malmska ger stöd till primärvården i sjukvårdsdistriktet i skapandet av mångprofessionell utvärdering och handläggning av smärtpatienter. Med modell från diabetes- och reumamottagningen bildar primärvårdens och specialsjukvårdens astmamottagning och lungpoliklinik en gemensam enhet för diagnostik, vård och uppföljning för vuxna patienter med lungsjukdomar. Socialarbetarna inom hälso- och sjukvården och socialomsorgens vuxensocialarbete samordnas till en helhet som ger socialservice åt vuxna. Resurserna för köp av talterapitjänster används för anställning av en talterapeut på deltid i egen regi. Psykologerna ingår i respektive arbetsteam men har en yrkesmässig koordinering för att upprätthålla kompetensutveckling och rekrytering. Vård och stöd för barn, unga och familjer organiseras till en gemensam verksamhetshelhet i social- och hälsovårdsverkets utveckling mot klientfokuserad organisationsmodell. Inom projektet Bättre vardag/parempi arki utvecklas en modell för multiprofessionell lågtröskelmottagning som piloteras och implementeras under året. Gemensamma utrymmen för dem som arbetar för barn, unga och familjer tas stegvis i bruk vid Malmska. Detta omfattar såväl rådgivning, familjeservice, undersökningar, vård och terapi. Klientarbetet sker i barnens och de ungas vardagsmiljö i större utsträckning än tidigare. Barn- och ungdomsenheten utvecklas i riktning mot dag- och hemsjukhus. Primär- och specialsjukvårdens sjukvård för barn och unga integreras ytterligare. Ett team för barn och ungas munhälsovård piloteras. Skol- och studerandehälsovården sker utlokaliserat i anslutning till utbildningsenheterna. Mödra- och gynekologiska polikliniken stöder primärvården och mödrarådgivningen. Gemensamma utrymmen på Malmskas våning 1 tas i bruk. Mottagningen i Holm etableras som en modern sote-mottagning. Nykarleby hvc-mottagning behöver renoveras och planeras på motsvarande sätt. De operativa poliklinikerna samlas till våning tre vid Malmska medan våning fem planeras för dag- och poliklinisk vård för barn och unga (poliklinik, dag- och hemsjukhus, psykiatrisk barn- och ungdomsmottagning, Fredrika poliklinik). Renoveringen av Malmskas kök (från mars 2017) medför tillfälliga störningar i mattransporterna till avdelningarna och personalmåltiderna. Målsättningen är ändå att i gott samarbete med serviceproducenterna säkra patient- och personalmåltiderna. När barn- och ungdomsmottagningen flyttar till byggnad H frigörs utrymmen för beroendevården vid mentalvårdsbyrån. Patientjournalsystemet Effica uppdateras till en modernare version Lifecare. Ett nytt patientfaktureringsprogram tas i bruk, vilket leder till förändringar i arbetsprocesserna. Effektivare process för fakturering och statistikföring av besök och vårdperioder frigör resurser vid databyrån för utveckling av andra elektroniska system. Social- och hälsovårdsverkets portal förnyas för att bli mera klient- och användarvänlig. Munhälsovårdens uppgifter börjar efterhand överföras till det nationella patientarkivet Kanta. Socialväsendet förbereder sig för att överföra dokumentationen till nationella journalarkivet Kansa. Magnetröntgenundersökningar påbörjas i egen regi i nya utrymmen vid Malmska. Satsningen förbättrar kvalitet och tillgång på röntgenundersökningar. För att utnyttja hela kapaciteten behövs effektiv marknadsföring till utomstående aktörer. Laboratoriet i Nykarleby fortsätter som provtagningspunkt i samma omfattning som hittills, men en del analyser flyttas till laboratoriet vid Malmska. De medicinska stödtjänsternas samarbete med Vasa centralsjukhus utreds och planeras i och med den nya Sote-organisationen. 107

109 MÅLSÄTTNINGAR 2017 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet Ansvariga Utvärdering (Bokslut) Jämlik och behovsprövad tillgång till vård på rätt nivå Effektfull rehabiliterande vård där patienten och v.b. anhöriga är delaktiga Patientvården är trygg och säker, patienterna nöjda Patientjournalsystemet används ansvarsfullt i enlighet med organisationens plan och datapolicy Uppföljning av kösituation, nåbarhet, vårddagar, Medelvårdtider Antal besök i öppenvård Antal oplanerade besök Återintagning eller ny kontakt av samma orsak Andel utskrivning direkt hem från avdelningar Antal vårdplaner Patientenkät Merparten av apparatur och utrustning införd i apparaturregistret Haipro Infektionsstatistik Uppföljning av logguppgifter Personalenkät Användarrättigheter - Fungerande servicehandledning och prioritering av vårdbehov - Optimal användning av vårdplatser - Vård via dag-, hemsjukhus el. poliklinik där det är möjligt - Satsning på effektiv vård- och utskrivningsplanering - Intensifierat samarbete mellan avdelningar och öppenvård - Patienter med många besök/ långvarigt behov har en vårdplan och en koordinator/kontaktperson - Vårdperiodvis vårdplan till 100% - Elektroniskt apparaturregister för utrustning och apparatur tas i bruk - Nivån för vårddokumentationen utvärderas på nytt, tutorerna handleder vårdpersonalen med speciell uppmärksamhet på terapeuters och serviceenheternas dokumentation - Planen för egenkontroll av patientjournalsystemen och datapolicyn implementeras i organisationen - Studerande har personliga inloggningsrättigheter i patientjournalen 108

110 PERSONALEN Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Förmännen har färdigheter att genomföra förändringar. Personalen är delaktig och motiverad. Sjukfrånvaron hålls på nuvarande nivå. Personalresurserna används flexibelt. Mera tid och resurser för det kliniska patientarbetet. Behörig personal på alla verksamhetsenheter. Kompetensutveckling enligt verksamhetens behov. Avdelningssekreterarna bildar fungerande team med ansvar för större helheter. Resurserna används flexibelt för liknande arbetsuppgifter. Kompetensutveckling. Välmåendeundersökning Sjukfrånvarodagar Personalomsättning Arbetshandledningstillfällen Antal kostnadsställen och förmän med personalansvar Rafaela månadsrapporter Antal utlånad personal till andra enheter Personalomsättning Tillgång till vikarier Utbildningsplaner Personliga fortbildningskort Enkät till nyanställda Statistikuppföljning och fakturering Välmåendeundersökning Sjukfrånvarodagar Anvisningar Fortbildningsplan för sekreterare - Utvecklingssamtal för alla anställda, blanketter och metoder utvecklas - Arbetshandledning till personal med krävande patientkontakter och vid förändringar - Arbetshandledning och fortbildning för förmän - Ledning av personal och verksamhet koncentreras till större helheter så att förmannen kan fokusera på att leda enheten och sköta administrativa uppgifter - Elektronisk arbetstidsuppföljning - Utbildningsplan på alla enheter - Fungerande rekrytering - Möjlighet att bibehålla personal som behövs för verksamheten - Gemensam koordinering av avdelnings- och kanslistarbetet för hälso- och sjukvård samt äldreomsorg - Sekreterare med liknande arbetsuppgifter kan vikariera varandra - Ett nätverk av ansvarspersoner för enheternas statistikföring och Efficakunnande finns på enheterna - Ett arbetsteam för centraliserad patientfakturering 109

111 -Fortbildningsprogram för avd.sekr PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Vård och rehabilitering sker i öppenvård och i hemmiljö där det är möjligt Rehabiliterande arbetssätt Tidigt ingripande vid försämrad funktionsförmåga i hemmet Sektor- och yrkesöverskridande vård för barn, unga och familjer samt klientgrupper som har behov av mera vård och stöd Uppföljning av kostnader för köptjänst av rehabilitering Vårdperioder, vårdtider, antal besök i hemmet, återintagningar, antal hemskrivna via jourens obsplatser, aktivitetsklocka Antal nätverksmöten i gemensamma klientärenden Servicekedja för barn- och ungas astmavård Utrymmesplanering som stöder samordning - Skapa fungerande processer för öppenvårdsrehabilitering i egen regi för att minska kostnaderna - Styrning av vårdar- och terapeutresurser till öppenvården, dag- och hemsjukhus - Effektiv sållning av vårdavdelningsbehovet redan på jouren - Planera och pilotera hembesök/besök till boenden från jouren vid akuta behov - Effektiverat samarbete jouren, hemvård, hemsjukhus, servicehandledning - Fortbildning och handledning - Fungerande hjälpmedelsservice - Aktivitetsklocka används för att följa upp enskilda patienters aktivitet på avdelning - Stöd för barn, unga och familjer samordnas på Malmska, byggnad H - Smidiga servicekedjor och lågtröskelverksamhet för barn, unga, familjer - Integrering av primärvårdens och specialsjukvårdens vård av patienter med lungsjukdomar, vuxna, barn och unga 110

112 Smidigt fungerande dagkirurgisk servicekedja Antal dagkirurgiska åtgärder Personalens välmående Patientrespons - Gemensam avdelningsskötare operationsavdelning, dagkirurgisk enhet och specialistpolikliniker - Samanvändning av personal - Arbetsprocesserna ses över med stöd av Lean-kunnande - Planering av fastighetsåtgärder som stöder arbetsprocesserna 111

113 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Arbetsmängd och resurser i balans, friska arbetsutrymmen Optimal vårdtyngd minst 70 % av dagarna, ingen ökning av sjukfrånvaron Välmåendeundersökning Arbetsplatsbesök Rafaela Antal sjukfrånvarodagar - Samarbete med arbetarskydd, förmän och fastighetsägare - Personalplaneringen kopplas till ekonomi och välmående Personalen är kostnadsmedveten, förstår produktbildning och vilka de största utgiftsposterna är Patientavgifter inom lagens möjligheter Personalens tid används ändamålsenligt PM från arbetsplatsmöten Ekonomiuppföljning Budgetföljsamhet Patientavgifter, uppföljning Enheter med fungerande arbetstidsuppföljning Antal elektroniska möten - Yrkesöverskridande samplanering av arbetet inom teamet så allas resurser används optimalt - Ständigt förbättringsarbete, smidiga arbetsprocesser med hjälp av LEANtänkande - Genomgång av budgetens inkomster och utgifter på enhetsnivå - Regelbunden budget- och produktionsuppföljning på arbetsplatsmötena med personalen - Klientavgift för expertsjukskötarbesök inom primärvården - Arbetstidsuppföljning till alla enheter - Närförmannen sköter uppföljning av tidsanvändning - Flexibel arbetstid där ändamålsenligt - Elektroniska möten - Väl förberedda möten, börjar och slutar enligt angiven tid - Kontinuerligt förbättringsarbete 112

114 Chefen för äldreomsorgen RESULTATOMRÅDE: Äldreomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2017 I planen för de äldres välbefinnande har riktlinjerna dragits upp för utvecklingen av strukturerna inom äldreomsorgen och för tyngdpunktsområdena i fråga om innehållet. Efter att äldreomsorgslagen (980/2012) och kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre (SHM 2013:11), som stöder genomförandet av lagen, trätt i kraft år 2013 har äldreomsorgen utvecklats utgående från dem. Förverkligandet av planen för de äldres välbefinnande utvärderas årligen. Enligt den utvärdering som gjordes 2016 överskrider utbudet på boendeservice det behov som åldersstrukturen förutsätter med 50 platser. Ändå har väntetiderna till boendeservice blivit längre under år Tjänsterna inom äldreomsorgen som helhet och smidigheten i den geriatriska vårdkedjan påverkas av många saker, såsom ändringar i servicestrukturen inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och inom privat service, nivån på och utbudet av boende samt den kommunala planeringen. För att stöda de äldres möjligheter att bo hemma behövs det samarbete mellan olika aktörer och förvaltningsenheter. Det finns fortsättningsvis behov av att öka och utveckla den öppna vården och den service som ges hemma. Genom en systematisk användning av kriterierna för service säkerställer man att tillräckliga och högklassiga tjänster tillhandahålls på ett jämlikt sätt. Servicehandledningen har utvecklats inom äldreomsorgen fr.o.m. år 2012, först med hjälp av Kaste-projektet ( ) och sedan i egen regi. Med hjälp av servicehandledningen styr man användningen och allokeringen av tjänster samt administrerar kostnaderna. I landskapet Österbotten har man ansökt om finansiering av SHM för ett spetsprojekt som syftar till att utveckla en servicehandledningsmodell som täcker hela landskapet. Projektet förvaltas av Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad. Inom projektet skapas enhetliga kriterier och klientsegment för servicehandledningen och utvecklas modeller för uppföljning och utvärdering av servicehandledningens resultat både på klient- och landskapsnivå. Kunnande i gerontologiskt socialarbete stärker det mångprofessionella innehållet i servicehandledningen. Professionellt kunnande i gerontologiskt socialarbete behövs alltmer i skötseln av äldre klienters ärenden. För alla klienter inom äldreomsorgen utarbetas en vård- och serviceplan, där man skriver upp klientens behov och utgående från dem individuellt planerade mål och rehabilitering samt hur dessa ska genomföras. Förverkligandet av planen uppföljs och utvärderas. I vårdoch serviceplanen fäster man särskild uppmärksamhet vid att stöda klientens funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand med hjälp av rehabiliterande vård. Hemvårdens personal får handledning i att arbeta på ett rehabiliterande sätt, och personalens kunnande i rehabilitering stärks. Vård- och serviceplanen samt den rehabiliterande verksamheten genomförs i samarbete med personalen, klienterna och deras anhöriga. Det ska vara möjligt för klienten och de anhöriga att vara delaktiga och förbinda sig till målen för vården och rehabiliteringen. Närståendevården och förutsättningarna för den ska ökas genom att utveckla stödet för närståendevårdarna så, att det blir mångsidigare och mer anpassat till individuella situationer, bl.a. med hjälp av intervallvård. En jämförelse av statistiken för åren 2012 och 2014 (Sotkanet) visar att andelen närståendevård har förblivit oförändrad, 3,1 %. Inom det förebyggande arbetet ska samarbetet med de anhöriga och andra frivilliga, t.ex. föreningar, ökas. Konkreta former för samarbetet med frivilliga söks med hjälp av ett projekt om frivilligarbete. Frivilliga kan hjälpa till med att t.ex. gå ut och gå med åldringar. Med hjälp av 113

115 när-tv ska man börja inspirera och handleda anhöriga att rehabilitera åldringar hemma. Möjligheterna med när-tv ska utnyttjas också för annan information. Vid utvecklingen av hemvården kommer ibruktagandet av ett mobilt system att revolutionera personalens sätt att arbeta. Den dagliga planeringen av hemvårdens verksamhet görs centralt för hela området (Jakobstad, Larsmo, Nykarleby, Pedersöre). Med hjälp av optimering blir hemvården transparent, och då kan man bättre göra verksamheten enhetlig. För de enskilda arbetstagarna baserar sig planeringen av verksamheten på samma utgångspunkter, och den service som ges klienterna kan förverkligas likvärdigt. T.ex. antalet olika arbetstagare som besöker samma klient och klientens modersmål kan bättre beaktas. Den direkta klienttiden, m.a.o. den tid som personalen är hos klienten, förlängs då personalen sköter dokumenteringen hos klienten. År 2017 ska samma klientdatasystem vara i användning inom hela området. Andelen 75 år fyllda som bor hemma har ökat i samarbetsområdet under de senaste åren. Enligt social- och hälsovårdsverkets egen uppföljning har antalet klienter som får regelbunden hemvård något ökat under åren Då antalet äldre personer ökar och hemmaboende fortsättningsvis ökar, ska vi se till att hemvården har tillgång till en tillräcklig och kunnig resurs också nattetid och under veckoslut. Den nuvarande modellen med nattpatrull ska utvärderas, liksom också den resurs som används för patrullen. Målet är att ordna hemvården 24 h/7 dgr så, att den bättre motsvarar förändrade krav. Hemvårdsverksamheten nattetid har fått nya uppgifter då flera privata servicehem har ändrat sin verksamhet så, att de inte har någon personal nattetid. Personalens kunnande ska stärkas och en samarbetsmodell för personalen på jouren, hemsjukhuset, inom hemvården och på serviceboenden ska skapas i form av ett eget utvecklingsprojekt (HEM 24/7). Serviceboende har ökat från 6,7 % (år 2012) till 7,8 % (år 2014). Förklaringen till det här är en ökning av köptjänster och omändringen av en enhet för institutionsboende (54 platser) till effektiverat serviceboende. Enligt planen för de äldres välbefinnande är målet att serviceboende ska minska till 6 7 %. En minskning av platserna i enlighet med planen förutsätter att serviceprocesserna blir klarare och att servicehandledningen fortsättningsvis utvecklas. Behovet av effektiverat serviceboende utvärderas kontinuerligt, eftersom det påverkas av många faktorer. De klienter som nuförtiden anvisas en plats i serviceboende bor en betydligt kortare tid på boendet än flera klienter som kommit dit tidigare, vilket beskriver hur situationen har ändrat. I det här skedet är det inte nödvändigt att konkurrensutsätta boendeservice. Serviceboende för minnessjuka ska köpas på samma sätt som år 2016: HötorgCenter 16 platser, Viivi och Wilhelm 17 platser, Rauhala 7 platser, Mariahemmet 7 platser, Folkhälsan Betzy 16 platser. Antalet platser inom effektiverat serviceboende som köps med personliga betalningsförbindelser minskar, då de klienter som har de här platserna inte längre behöver dem. Det finns sammanlagt 32 sådana här platser (september 2016): Ahlbäck Hemmet 13 platser, De Gamlas Hem 4 platser, Hedbo 6 platser, Pietarkoti 3 platser, Rauhala 2 platser, Mariahemmet 1 plats. Dessutom sammanlagt 3 platser i de andra kommunerna. Servicesedel för effektiverat serviceboende tas i bruk år Intervallvården utvecklas enligt den modell som påbörjats på Pedersheim. Det finns behov av en centraliserad intervallavdelning i Jakobstad. Den ska bli verklighet i den nybyggda avdelningen på Björkbacka (avdelning 3). Rehabilitering och aktivering av intervallklienter kan tas i beaktande redan i planeringsskedet. Som en temporär lösning genomförs intervallvård på avdelning 8 och på nuvarande avdelning 3 på Björkbacka (avd. 4:s utrymmen och elementbyggnaden). Intervallklienter sköts också på geriatrisk avdelning 9 i Nykarleby. Avdelning 8 ändras till en enhet inom primärhälsovården , då en del av platserna kommer att börja användas för kirurgisk eftervård. 114

116 Det finns osäkerhetsfaktorer i fråga om fastigheterna som används för boendeservice. I flera boenden utreds fuktskador och inomhusluft, som har gett personalen och de som bor i husen symtom. Indirekt har de också påverkat personalens sjukfrånvaro. Verksamheten på Björkbackas avdelning 3 har placerats i ersättande utrymmen, och år 2017 kommer det att ske förändringar i hemvårdens lokaler. I Larsmo tas de gemensamma utrymmena för hemvården, mottagningen, tandvården och socialarbetet i bruk i början av år 2017 enligt modellen för välfärdsstationer. Hemvården i Nykarleby centrum fortsätter i tillfälliga utrymmen. 115

117 MÅLSÄTTNINGAR 2017 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Högklassiga tjänster för äldre personer Äldre klienter delaktiga i tjänster som gäller dem RAI-kvalitetsindikatorer Boendeservice, målnivå = den nationella nivån: 1. förändringar i ADLfunktionerna 2. sängliggande 22 h/dygn 3. begränsad rörlighet 4. användning av läkemedel 5. användning av sömnmedicin 6. social isolering Hemvård, målnivå, absoluta värden: 1. viktminskning 2. medicineringen har inte granskats av läkare 3. nödvändiga hjälpmedel saknas 4. ingen rehabilitering även om det finns förutsättningar för rehabilitering 5. faller 6. social isolering 7. otillräcklig smärtlindring 8. sjukhusvård Kvalitetsenkäter riktade till klienter och anhöriga RAI-bedömning görs åtminstone 2 ggr/år Resultaten uppföljs och jämförs med den nationella nivån och med andra kommuner Utgående från resultaten övervägs åtgärder för individer och enheter Anställda och enheter ska få feedback på de mätningar och bedömningar som gjorts. Förbättringsåtgärder planeras på enheterna tillsammans med de anställda: förmannen spelar en viktig roll. Klientens vård- och serviceplan grundar sig på RAI-mätningar och på en helhetsbedömning. Vården planeras, genomförs och uppföljs utgående från dem. Kvalitetsenkät inom boendeservicen våren 2017 Regelbundet samarbete med äldreråden 116

118 PERSONALEN Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Välmående och motiverad personal Sjukfrånvaron/antalet sjukfrånvarodagar minskar med i medeltal 2 dgr/ anställd Fortbildning: minst 3 fortbildningsdagar/anställd Kvalitetsenkäter riktade till personalen Enkät om personalens välmående Enkät riktad till vikarierna Välbefinnande i arbetet och motivationsfaktorer ska tas upp i utvecklingssamtalen Orsakerna till sjukfrånvaro utreds och förbättringar av arbetsförhållandena genomförs efter behov, t.ex. rättvisa, de anställdas möjligheter att påverka olika frågor i arbetsgemenskapen Med hjälp av förmannens arbete uppmuntras anställda att utvecklas i sitt yrke, bl.a. genom fortbildning. Fortbildningen registreras systematiskt. Utgående från en analys av enkäterna vidtas åtgärder för att öka personalens välbefinnande och motivation samt intresset för arbetsplatserna inom äldreomsorgen 117

119 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Välfungerande servicekedja för äldre Tillräcklig service för äldre Nationella nyckeltal för 75 år fyllda: 1. regelbunden hemvård % 2. effektiverat serviceboende 6 7 % 3. långvård 2 3 % 4. närståendevård 6 7 % 5. hemmaboende % Vårddygn på sjukhusets avdelningar. Vart utskrivas från avdelningen? Haipro visar de kritiska punkterna i vårdprocessen Tillgången på service väntetiderna överskrider inte rekommendationer och lagstadgade gränser Plan för de äldres välbefinnande ; förverkligandet av planen uppföljs och utvärderas. I planen har angetts enligt vilken tidtabell de nationella nyckeltalen/kvalitetsrekommendationerna ska uppnås. Utgående från utvärderingen görs nödvändiga ändringar i förverkligandet av planen. En effektiv och kompetent klienthandledning och rådgivning ordnas och genomförandet uppföljs. Nödvändiga åtgärder för att förbättra serviceprocessen vidtas och den rehabiliterande hemvården utvidgas. Servicesedlar som hjälp vid utskrivning Gränserna mellan sektorerna luckras upp och samarbetet intensifieras. Planeringen och genomförandet av verksamheten utgår från klienternas behov. Väntetiderna uppföljs regelbundet, minst 2 ggr/år/sas-gruppen Kriterierna för servicen utvärderas Uppföljning av annan respons 118

120 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2016 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Resurser och serviceproduktion i balans Uppföljning av budgetutfallet Uppföljning av fastigheternas skick Serviceproduktionen utgår från den äldre befolkningens antal; nationella nyckeltal styr serviceproduktionen. Nyckeltalen grundar sig på 1. att man beaktar den äldre befolkningens behov 2. att man beaktar de totalekonomiska villkoren ur kommunens synvinkel. En realistisk budget och kontinuerlig uppföljning av budgetutfallet i enheterna. Samarbetet med anhöriga och frivilliga samt föreningar utökas och stöds på olika sätt. Arbetsfördelningen mellan egen verksamhet och köptjänster utvärderas utgående från effektivitet, produktionskostnader samt kvalitetsfaktorerna för vård och omsorg. Vid behov görs ändringar i arbetsfördelningen. Förutsättningarna för att de fastigheter som används för verksamheten är i gott skick uppfylls, t.ex. ändamålsenliga bredbandsförbindelser och larmsystem har ordnats. Personaldimensioneringen är baserad på hur krävande vården är och utvärderas utgående från det här. Vikariearrangemangen utvecklas så, att man kan minska resurserna som används för anskaffning av vikarier. 119

121 Resultatområdeschef: Carola Lindén VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialomsorg FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2017 Den nya socialvårdslagens målsättning är att stärka basservicen, minska behovet av korrigerande åtgärder och istället främja tidigt stöd samt stärka ett klientorienterat och övergripande synsätt för att bemöta klientens behov. Fokus inom servicen fästs vid att tydligt informera kommuninvånarna om var man kan söka service och hjälp. Klienterna har rätt till service som tryggar den nödvändiga omsorgen och utkomsten samt barns hälsa och utveckling. Socialvården skall i synnerhet hjälpa personer som behöver särskilt stöd. Alla klienter har rätt att vid behov få en bedömning av servicebehovet samt en egen kontaktperson. Andra myndighetspersoner är skyldiga att hänvisa personer som behöver socialvård till rätt myndighet. Lagen främjar samarbetet mellan socialvården och olika aktörer för att upprätthålla klienternas välmående. Förebyggande tjänster till familjer, t.ex. hemservice eller stödfamilj, ska minska behovet av tunga korrigerande barnskyddsåtgärder. Ett barn blir klient inom barnskyddet först om det konstateras finnas behov av barnskydd eller barnskyddets stödåtgärder, såsom t.ex. effektiverat familjearbete, familjerehabilitering eller placering av barn utanför hemmet. Hälso- och sjukvårdstjänster som är nödvändiga för barnets hälsa måste ordnas utan dröjsmål. Ett barn kan placeras brådskande endast om förutsättningarna för omhändertagande uppfylls och barnet är i omedelbar fara. FAMILJESERVICE Enligt organisationsmodell för samarbetsområdet, kommer barnskydd, familjearbete, barnatillsyn och adoptioner att ingå i enheten barn, unga och familjer. Då renovering av utrymmen vid Malmska är klara hösten 2017, flyttar största delen av verksamheten dit. Hela samarbetsområdets familjeservice kommer fysiskt att finnas under samma tak med gränsöverskridande fältarbete i alla fyra kommuner. Familjearbetets hemservice och förebyggande arbete finns kvar i respektive kommun i nära samarbete med hälsovårdarna. VUXENSOCIALARBETE Från överförs det grundläggande utkomststödet till FPA. Anslaget för det grundläggande utkomststödet tas bort från budgeten, förutom ett litet anslag för övergångstiden. Anslagen för kompletterande och förebyggande utkomststöd kvarstår. Utmaningar i samband med överföringen till FPA kommer bl.a. att vara att 1) få ett fungerande elektroniskt samarbete med FPA; dokumentöverföring 2) mottagarna av det grundläggande utkomststödet själva klarar av att hantera utkomststödet och handha sina räkningar 3) kostnaderna för det kompletterande och förebyggande utkomststödet hålls på nuvarande nivå och inte ökar 4) styrningen av klienter som är i behov av socialt arbete från FPA till vuxensocialarbetet 5) inte passivera unga vuxna till att bli passiva utkomststödstagare vid FPA. 120

122 Personalresurserna skärs ner och endast 4 socialarbetare kvarstår, vars fysiska placering till att börja med är splittrad på 3 kommuner. Frågetecken är hur stor andel grundläggande utkomststödstagare som aktivt kommer att överföras från FPA för behandling av kompletterande och förebyggande utkomststöd och huruvida de kvarstående personalresurserna kommer att räcka till. Socialarbetarnas fokus kommer att vara på socialt arbete dvs. handledning, vägledning, uppgörande av planer samt förebyggande arbete i samarbete med övriga samarbetspartner. HANDIKAPPOMSORG Inom handikappomsorgen ökar antalet klienter och beslut. År 2013 var antalet klienter 1114 och antalet beslut År 2015 var klienterna 1351 och besluten Största ökningen är antalet ansökningar om färdtjänst. Elektronisk uppföljning av färdtjänstresor har tagits i bruk inom hela samarbetsområdet och gör det möjligt att kontrollera färdtjänstresor som startar/avslutas vid sjukhus och hälsovårdsmottagningar. Återkommande missbruk leder till indragning av rätten att använda färdtjänst. Antalet personliga hjälpare ökar också från år till år, likaså kostnaderna. Det är svårt att stävja kostnaderna för personliga hjälpare, då statliga rekommendationerna förutsätter avveckling av anstaltsboende och betonar självständigt boende för personer med funktionsnedsättning. Personliga hjälpare gör det möjligt att minska på serviceboende och öka individuella boendeformer, men är tyvärr inte ekonomiskt förmånligt. Kostnader för personlig assistens har på ett år ökat med drygt euro (motsvarar årslönekostnader för 6,2 heltidsanställda närvårdare). År 2013 År 2014 År Den strukturförändring som planeras för social- och hälsovården kommer att medföra stora förändringar. Klientcentrerad service, självbestämmande och stärkande av klientens egna resurser är ledord i socialvårdslagen och i SOTE-reformen. En större fokusering ska ske på att stöda klienten så, att hen kan göra sina egna val. Socialvårdens myndighetsbeslut begränsar dock klienternas valfrihet, eftersom det finns många åtgärder där offentlig makt ingår. Det är ändamålsenligt om myndighetsbesluten och den professionella hjälpprocessen går hand i hand och inte åtskiljs. I socialvården är hjälpinsatserna inte endast genomförande av en åtgärd, utan en lång process, där klientrelationen kan sträcka sig över många år, t.o.m. under hela livet. Bedömning, planering och beslut är processer som är svåra att åtskilja. Inom socialvården är service på grundnivå redan stark, medan service på specialnivå köps från privata sektorn. Det är svårt att dra en gräns i vilket skede valfriheten upphör. För socialomsorgens klienter är det viktigt med en effektiv och professionell servicehandledning och rådgivning och att dubbelarbete undviks. 121

123 MÅLSÄTTNINGAR 2017 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning/mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga, ansvariga Utvärdering (Bokslut) Klara av lagstadgade behandlingstider inom barnskyddet; utredningar av behovet av barnskydd färdigställs inom 3 månader. Statistik över behandlingstider. THL:s begäran om uppgifter 2 ggr/år. Regionförvaltningsverkets övervakning. Lindra illamåendet bland ungdomar, motverka behovet av placeringar bland tonåringar Öka klientens valfrihet Utredningsenheten gör utredningar av behovet av barnskydd för J:stad. Larsmo och Nkby och klarar av behandlingstiden. Start med småskalig verksamhet 1-2 dgr/vecka för att nå ut till ungdomar med förebyggande tjänster Ibruktagande av personlig budgetering inom handikappomsorgen. Gemensam utredningsenhet (2 soc.arb + 2 soc.handl.) för hela samarbetsområdet. Hanterbar arbetsmängd. Använda familjehandledare som arbetspar vid initialbedömningen för att personalresurserna ska räcka till. Kanslistresurs hjälper till vid bokning av utredningsmöten/utrymmen med föräldrar och barn. Rätt registrering av ärenden. Mångprofessionella möten vid utredningar istället för begäran om skriftliga utlåtanden från samarbetspartner. Upprätta ungdomsstation i samarbete mellan olika yrkesgrupper. Avdela befintlig arbetstid för att ge service genom lågtröskelmottagning: - fysisk kontaktplats - telefonrådgivning Utbildning i samarbete med Eskoo och praktisering av personlig budgetering påbörjats. 122

124 PERSONALEN Målsättning/mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Behörig och kunnig personal som trivs och orkar i arbetet. Behöriga socialarbetare (efter får inte längre icke-behörig vikariera, krävs studier på kand.nivå) Hanterbar arbetsmängd. Omfördelning av personalresurser Antal sjukdagar. Välmåendeundersökning. Låg personalomsättning. Rekrytering av behörig personal. Extern utbildning för att hålla sig ajour kring tolkningar av speciallagar och lagändringar. Motverka ökning av lönekostnader, effektivering av de egna resurserna. Strukturerade arbetsuppgifter och processer. Dialog och stöd personal - enhetsansvarig - resultatområdeschef. Utvecklingssamtal. Stöda vikarierande socionom YH att studera vidare. Grundläggande utk.stödets överföring till FPA möjliggör omfördelning av personalresurser enligt följande: - 1 socialarbetartjänst till barnskyddet - 1 soc.arbetartjänst till enheten för mental- o. beroendevård - 1soc.handledartjänst till barnskyddet (0,5 från resursskolan) - 1 kanslist från vuxensocialarbetet till barnskyddet - 1 tidsbunden soc.arb. omdisponeras till 1 socialhandledarbefattning. - 1 förmånshandläggartjänst budgeteras ej - Omdisponering av anslag euro från barnskyddets eftervård till 2 123

125 Omstrukturering av personalresurser inom barnskyddet Omstrukturering av personal inom vuxensocialarbetet; frångå kommuncentrerad arbetsfördelning Omstrukturering av personal inom handikappomsorgen; frångå kommuncentrerad arbetsfördelning Personal som orkar i arbetet. Nöjda kunder. Möjliggöra jämnt fördelad arbetsmängd inom vuxensocialarbetet. Möjliggöra jämn fördelning av arbetsuppgifter. Specialkunnandet koncentreras och tjänster verkställs ändamålsenligt och kvalitativt. socialhandledare inom barnskyddets öppenvård. Samarbetsområdets barnskydd finns under ett tak -> uppdelning av arbetsprocesser i teamindelning möjliggörs. Personalen jobbar över kommungränserna. 4 personalbudgeter->gemensam personalbudget->fördelningsprinciper Vuxensocialarbetet minskas med 4,9 personal. Återstår 4 personal, som bör ha fysiskt gemensam arbetspunkt. 4 personalbudgeter -> gemensam personalbudget->fördelningsprinciper Fysiskt gemensam arbetspunkt för handikappomsorgens personal. Klara ansvarsområden samt arbetspar inom specialområden. 124

126 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning/mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Strukturerad klientdokumentation. Klassificering av klientdata enligt nationell modell. Uppgjorda, uppdaterade klientplaner Mångprofessionell bedömning av servicebehovet. Vidareutveckla arbetssätt inom neuropsykiatriska öppenvården och boendestödet vid Radiovägen 15. Stöda hemmaboende och självständighet för handikappade. Tillämpa nya arbetsmetoder inom vuxensocialarbetet. Dokumenteringsutbildaren påbörjar utbildning av socialomsorgens personal i dokumentstruktur. Ibruktagande av lågtröskelmodell. Bedömning av servicebehovet samt ge service i första hand enligt socialvårdslagen. I andra hand enl. speciallagar. Tillgodose behovet av boendestöd, utöka antalet hyresbostäder vid Radiovägen 15 (idag 7) samt öppenvårdsklienter (idag 8). Samarbete med hemvårdens team för att tillhandahålla förebyggande/rehabiliterande service för handikappade och neuropsyk.klienter. Pröva nya arbetssätt för personer i behov av vuxensocialarbete. 125 Utbildning av en dokumenteringsutbildare genom nationella Kansa-kouluprojektet. Hanterbar arbetssituation som möjliggör allas deltagande i utbildningen. Utarbeta kriterier för ärenden som utreds enl. socialvårdsl resp. barnskyddslagen. Fungerande modell för bedömning av servicebehovet/servicehandledning. Ökad kunskapsproduktion genom deltagande i projekt för neuropsykiatriskt center i Vasa. Utökat/förbättrat samarbete mellan handikappomsorg och hemvård. Fungerande samarbete med FPA. Samarbete med övriga yrkesgrupper, myndigheter, tredje sektorn, Intro,

127 Ibruktagande av ny fastighet för KevaKoti gruppboende Nybyggnationen i enlighet med plan klar i slutet av 2017 rehabiliterande arbetsverksamhet, uppsökande ungdomsarbete. Servicehandledning, hembesök. Byggandet påbörjas hösten 2016 och fullföljs enligt tidsplan. RESURSER OCH EKONOMI Målsättning/mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Effektivering av resurser genom utökat multiprofessionellt samarbete och förebyggande tjänster inom familjeservice. Minskat behov av placeringar på sikt. Kostnadsinbesparingar på sikt. Minskning av handledar-köptjänster från Kårkulla Minskat behov av barnskyddstjänster. Minskade kostnader. Bättre styrning av klienter genom stödbesök i egen regi. Enhet vid Malmska för barn, unga och familjer hösten En-lucka-system samt ettkontaktnummer-system underlättar kundernas och övriga personers kontakttagande. Bedömning av servicebehovet/ servicehandledning. Habiliteringshandledare i egen regi påbörjat arbete Samarbete med Kårkulla kring överförande av klienter. Läkare styr klienter till habiliteringshandledaren. 126

128 Chef för miljöhälsovården: Marit Björkstrand RESULTATOMRÅDE: Miljöhälsovården FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 2017 Miljöhälsovården består av resultatenheterna hälsoinspektion och veterinärvård. Arbetsuppgifterna är till stor del myndighetsövervakning och styrs av centralmyndigheter som Evira och Valvira samt regionförvaltningsverket. Enligt regeringens riktlinjer överförs miljöhälsovårdens uppgifter till landskapen När det gäller miljöhälsovården så är många frågor ännu öppna och mycket planering och förberedelser kommer att krävas inom de kommande åren. Miljöhälsovården kommer antagligen att höra till temagruppen landsbygd. Hälsoinspektionen: Inom hälsoinspektionen är nationellt flere stora förändringar på gång. Förändringar görs både i livsmedels- och hälsoskyddslagen. För att förenhetliga tillsynen av livsmedelslokaler i landet har OIVA-systemet införts gradvis och från och med år 2016 hör alla livsmedelslokaler till OIVA. I det riksomfattande tillsynsprogrammet för miljöhälsovården för åren finns följande förändringsområden: - All tillsyn ska vara riskbaserad, effektivt fokuserad och tillsynen ska göras mer synlig. - Vissa objekt ska övervakas endast när verksamheten inleds och vid klagomål. - Byråkratin ska minskas genom att en del godkännandeförfaranden ändras till enbart anmälningsförfaranden. - För registrering och uppföljning av verksamheten ska de centrala datasystemen (KUTI, YHTI och VYHA) användas. Dessa fungerar inte ännu optimalt och kommer även år 2017 att kräva betydande arbetsinsatser. Samtidigt är ett nytt nationellt datahanteringssystem VATI, som ska ersätta de tidigare systemen, under arbete. Kvalitetsarbetet forsätter och med hjälp av Lean-principer försöker hälsoinspektionen att höja förverkligandegraden av den planerade tillsynen. Veterinärvården: Veterinärvården är ett enda kostnadsställe och utgifterna mellan kommunerna fördelas enligt 50 % på basen av antalet kommuninvånare och 50 % på basen av hur kommuninvånarna använt våra veterinärtjänster. De praktiserande veterinärerna finns i Jakobstad, Bennäs och Nykarleby. Vården av smådjur styrs rätt långt till mottagningen i Jakobstad och veterinärerna i Bennäs och Nykarleby sköter främst nyttodjuren i området. Kommunen ska se till att det finns en fungerande veterinärjour under alla tider av dygnet. Vi har en gemensam jourring tillsammans med Kronoby och Karleby och där ingår fem veterinärer. 127

129 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 2016 KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) * Hälsoinspektion och veterinärvård: En trygg och hälsosam livsmiljö för samarbetsområdets alla invånare och djur Fortsätta kvalitetsarbetet enligt SHQS Tillsynsplanerna förverkligas till 90 % Föreslagna åtgärderna vid den interna auditeringen och självbedömningar utförs Tillsynsplanerna är riskbaserade enligt centralmyndigheternas rekommendationer / Chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer, veterinärer Åtgärder och utvecklingsförslag följs systematiskt med via egna kvalitetsmöten / Chefen för miljöhälsovård Beslut och handläggningar som gäller våra kunder sker inom rimlig tid Beslut bör göras inom 60 dagar Handläggningar bör göras inom 14 dagar Behandlingen av beslut och handläggningar prioriteras / hälsoinspektörer, veterinärer 128

130 PROCESSER OCH SERVICEPRODUKTION Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektionen: *Arbetet utförs enligt den årliga tillsynsplanen (planerad verksamhet) och resurser avsätts även för oplanerad verksamhet. De tillgängliga resurserna beaktas i de konkreta arbetsplanerna Veterinärvård: *Jour dygnet runt samt icke akuta fall inom en vecka Det totala antalet prestationer och använda dagsverken är på samma nivå som tidigare 60 70% av befintliga dagsverken är bokförda i dataprogrammet Tarkastaja Möjlighet till telefonkontakt vid akuta fall dygnet runt Tidsbeställningen följs med Personliga tillsynsplaner uppgörs realistiskt och uppföljning sker var tredje månad samt i samband med delårsrapporter / Chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer Jourlistor uppgörs i god tid för att säkerställa att jouren fungerar / chefen för miljöhälsovård, kanslist, veterinärer Arbetet planeras så att någon av områdets tre veterinärer kan ta emot patienterna inom utsatt tid / veterinärer 129

131 RESURSER OCH EKONOMI Målsättning 2017 Mätare Aktiviteter för att nå målet, ansvarig Utvärdering (Bokslut) Hälsoinspektionen: Specialiseringen av arbetsuppgifterna blir genomförd Kundavgifter som motsvarar arbetsprestationerna Hälsoinspektion och veterinärvård: Inga budgetöverskridningar Skriftliga beskrivningar av arbetsuppgifterna för varje hälsoinspektör finns tillgängliga Inkomsterna från prestationer täcker minst 12 % av utgifterna Använda budgetmedel hålls inom godkänd budget Via utvecklingssamtal och palavrar diskuteras en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifterna / chefen för miljöhälsovård, hälsoinspektörer Uppföljning av inkomster från utförda prestationer samt en årlig justering av taxan / chefen för miljöhälsovård Månatlig uppföljning av budgetutfallet / chefen för miljöhälsovård 130

132 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Plan -19 Hälsoinspektionen: Inspektioner Provtagningar Utlåtanden Beslut/handläggning Övrigt Prestationer totalt Tillsynsplanens 48 % 48 % 77 % 70 % 70 % 70 % 70 % förverkligandegrad (32 %) Årsverken 6,8 6,9 7,4 8,2 8,2 8,2 8,2 Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Plan -17 Plan -18 Plan -19 Veterinärvård: Sjukbesök, tjänstetid Smådjursbesök, tjänstetid Hälsovårdsbesök Sjukbesök, jourtid Smådjursbesök, jourtid Djurskyddsbesök Prestationer totalt Årsverken 4,2 4,5 4,8 5,3 5,3 5,3 5,3 131

133 AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef: Johan Hassel VERKSAMHETSOMRÅDE: Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Vetil. Staden Jakobstad är värdkommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35-38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under de kommande åren bör avfallsnämnden anpassa verksamhetens innehåll till de allmänna målsättningarna kring cirkulär ekonomi med krav på högre återvinningsgrad av kommunalt avfall. 132

134 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Avfallsnämnden strävar till att I första hand bör de Utöva verksamheten enligt kommuninvånarna ska ha lagstadgade kraven lagstiftarens och de lokala tillgång till kvalitativ kommunal uppfyllas. avfallspolitiska avfallsservice med rimliga Under 2017 vidareutvecklas linjedragningarna. kostnader. den kommunala avfallsservicen Ansvarig: Österbottens Mäts enligt hur avfallshanteringens i samarbete med avfallsnämnd servicenivå är i det kommunala förhållande till de kommunala avfallshanteringsbolaget avfallsavgifternas storlek. Ekorosk. Utvärdering (Bokslut) Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Avfallsnämnden är öppen för Befrämjande av God förvaltningssed. allmänhetens förslag om kommuninvånarnas Uppdatering av avfallshanteringsföreskrifterna förbättringar inom ramen för möjlighet till delaktighet gällande avfallslagstiftning. genom information. enl. behov. Ansvarig: Trivseln och tryggheten Österbottens säkerställs genom de avfallsnämnd. kommunala avfallshanteringsföreskrifterna. Utvärdering (Bokslut) 133

135 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Inom ramarna för gällande Fattande av strategiska Genom befrämjande av lagstiftning strävas till att beslut som gynnar lokala avfallspolitiska lösningar gynna den lokala aktörer. som stöder den regionala konkurrenskraften konkurrenskraften. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd Utvärdering (Bokslut) PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen sköter åligganden Fortlöpande förbättring av Stöda personalens som är stadgade i nämndens de nuvarande deltagande i instruktion för personalen utan arbetsrutinerna. skolningstillfällen som att motivationen och trivseln främjar utförandet av äventyras. Personalen ska arbetsuppgifterna. uppfatta arbetsuppgifterna som Ansvarig: meningsfulla och viktiga samt Avfallshanteringschefen uppmuntras till att utveckla sig själva inom ramen för tilldelade arbetsuppgifter. Utvärdering (Bokslut) 134

136 Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Personalen deltar i verksamhet Personalen deltar i de Ansvarig: som främjar välbefinnander på aktiviteter som arrangeras Avfallshanteringschefen arbetsplatsen. Mätare: Den tillsammans med allmänna arbetstrivseln byggnadstillsynen och återspeglas i sjukfrånvaron. miljöavdelningen samt i de aktiviteter som personalbyrån arrangerar. Forgående förbättring av den fysiska arbetsmiljön. Utvärdering (Bokslut) Lyckad personalrekrytering Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Personalrekrytering sker Under år 2017 torde ingen Ansvarig: Avfallsnämnden, enhetligt med de krav som rekrytering vara aktuell. avfallshanteringschefen faställts i avfallsnämndens instruktioner. Utvärdering (Bokslut) 135

137 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Kommuninvånarna får Vidareutveckling av Uppdatering av hemsidor sakkunnig information och kommuninvånarnas tillgång samt samarbete i form av tjänster som omfattar till aktuell information på informationsutbyte med kommunal avfallshantering. avfallsnämndens hemsida Ekorosk. Förverkligandet mäts genom de samt den information som Ansvarig: kundbelåtenhetsundersökningar förmedlas via Ekorosk. Avfallshanteringschefen som verkställs av det kommunala avfallshanteringsbolaget. Utvärdering (Bokslut) Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Utövande och utvecklande av de Verkställande av de Ansvarig: Avfallsnämnden, lagstadgade uppgifter som lagstadgade uppgiter som avfallshanteringschefen ankommer på en kommunal fastställts. avfallshanteringsmyndighet. Utvärdering (Bokslut) Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Mätare för avfallsnämndens Bibehållande av de Ansvarig: Avfallsnämnden, beslutsprocess smidighet är nuvarande avfallshanteringschefen den genomsnittliga behandlingstiderna för behandlingstiden för ett inkomna ärenden. ärende. Utvärdering (Bokslut) 136

138 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig För avfallsnämndens För avfallsnämndens verksamhet har inga mål eller verksamhet är mätare fastställts för ambitionsnivån för ökad produktivitet. produktivitet odefinierbar p.g.a. verksamhetens karaktär. Utvärdering (Bokslut) Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig Strävan till att hålla Upprätthålla Uppföljning av verksamhetskostnaderna på myndighetsverksamheten kostnadsutvecklingen. rimlig nivå. funktionsduglig på Ansvarig: Mätare: Bokslutet nuvarande nivå. Avfallshanteringschefen Utvärdering (Bokslut) 137

139 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Budget -16 Budget -17 EP -18 EP - 19 Nämndbeslut Tjänstemannabeslut Anmälningsärenden Årsverken

140 AFFÄRSVERK Jakobstads Vatten DIREKTION FÖR AFFÄRSVERKET JAKOBSTADS VATTEN Verkställande direktör: Markku Kaksonen/Andreas Svarvar VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom eget verksamhetsområde strävar verket till att sköta vattentjänsterna under alla förhållanden. I mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. 139

141 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN De ekonomiska utsikterna är fortsättningsvis rätt osäkra. Efterfrågan på nya tomter är fortsättningsvis liten. Behovet att bygga ut ledningsnäten är mindre än tidigare år. Behovet att sanera ledningsnäten har inte minskat. Det finns även behov av att sanera och förnya verkets övriga anläggningar och anordningar. Det interkommunala förbindelse- och överföringsledningssystemet förutsätter också satsningar. För denna del är vi redan två år försenade från den tidtabellen som Åminne vattenverks miljötillstånd har angett oss, även med dess första förlängning. Miljötillståndet för Åminne vattenverk förutsatte åtgärder beträffande hantering av spolvatten från verkets flotationsenheter redan före utgången av Vi fick 3 års tilläggstid för åtgärden eller till utgången av Sedan ansökte vi på nytt och blev beviljade fram till slutet av Avsikten är att leda spolvattnet till Alheda reningsverk för behandling i det interkommunala överföringsavloppet. Projektet har försenats i väntan av statsfinansiering. Nu är det på slutrakan och ska slutföras under år 2017 för överföringsavloppets del. I slutet av år 2013 fick vi regionförvaltningsverkets beslut angående miljötillstånd för Alheda reningsverk. Med anledning av besvär vann beslutet laga kraft först i juli månad 2015 efter att ha gått via både Vasa förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen. Ingendera instansen medförde ändring till det ursprungliga utslaget av regionförvaltningsverket. Effektiveringsåtgärder vid reningsverket har påbörjats och inom detta år blir två flotationsbassänger omändrade till skivfiltreringsanläggningar. Med stöd av EU- och statsfinansiering har en plan utarbetats för ibruktagande av de outnyttjade grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Tillståndsansökan är tänkt att inlämnas under år Projektet är viktigt för säkerställande av stadens vattenförsörjning. Efter en lång väntan trädde revideringen av vattentjänstlagen och markanvändnings- och bygglagen i kraft fr.o.m Ändringen i vattentjänstlagen innehåller en hel del preciseringar, skärpningar och även vissa lättnader gällande vattentjänstverksamheten. Den kanske mest märkbara revideringen är den, att avledande av dagvatten inte längre hör till vattentjänster och således inte heller nödvändigtvis till vattentjänstverkets verksamhet. Vattentjänstlagen gäller nog avledande av dagvatten till de delar som vattentjänstverket ombesörjer. Vattentjänster och avledande av dagvattnet har definierats skilt i vattentjänstlagen och, eftersom vattentjänstverken i alla samhällen inte ombesörjer avledande av dagvatten, har man intagit i markanvändnings- och bygglagen nödvändiga stadganden gällande dagvattenhantering. En ökning av fakturerbara vatten- och avloppsmängder är inte att vänta under planeperioden. Inkomsterna måste hur som helst säkerställas genom att granska avgifterna enligt behov. 140

142 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 min - real - max Vattnets kvalitet Kvalitetskrav och rekommendationer (stm 461/2000 och 442/2014) Sätt att förverkliga Ansvarig Myndighets- och egen kontroll, driftsingenjör Utvärdering (Bokslut) Avbrott i vattenleveranser Störningar i avloppets funktion Positiv utveckling Positiv utveckling Registrering av kundrespons, planeringsenheten PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Ansvarig min - real max Arbetsplatsmöten 8 gånger/år VD, förman Utvärdering (Bokslut) Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 min - real max Mängd och inriktning av Yrkesinriktad 1-2 dagar/år personalskolning Sätt att förverkliga Ansvarig VD, förmannen Utvärdering (Bokslut) 141

143 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 min - real max Sätt att förverkliga Ansvarig Kundavgifter Landets medelnivå +/- 15 % Vattentjänstverkens avgifter, vvf:s rapporter, VD. Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 min - real max Investeringars inkomstfinansiering Större än 100 % under ett 10-årsperspektiv Sätt att förverkliga Ansvarig Bokslut, VD. Utvärdering (Bokslut) 142

144 NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal BS -14 BS -15 BU -16 BU -17 EP -18 EP -19 Inpumpat vatten, m 3 Fakturerat vatten, m 3 - eget område - andra verk Renat avl.vatten, m 3 Fakturerat avl.vatten, m 3 - eget område - andra verk Längden på vattenledn.nätet, m Längden på avl.ledn.nätet, m Vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enl. vaf:s enkät Avl.vattenavgift, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät Vatten- och avloppsavgift sammanlagt, /m 3 - bruksavgift/jämförelseavgift - bruksavgift/jämförelseavgift, medelavgift enligt vaf:s enkät 1,92/2,45 1,51/2,13 2,10/2,75 2,51/3,21 4,02/5,20 4,03/5,38 1,92/2,4 5 1,58/2,2 1 2,10/2,7 52,59/3, 36 4,02/5,2 0 4,18/5,5 7 1,96/2,52 1,65/2,30 2,16/2,78 2,65/3,35 4,12/5,31 4,33/5,68 Årsverken, st. 28,7 28, Mervärdesskatt ingår i avgifterna, avgiftsjämförelsen från vattenverksföreningens enkäter DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -14 BS -15 BU -16 BU -17 EP -18 EP -19 omsättning intäkter sammanlagt material o tjänster personalkostnader avskrivningar o värdeminskn rörelsens övriga kostnader överföringsposter admin. utg rörelseöverskott/-underskott finansiella intäkter/kostnader över-/underskott För driftsekonomins del är förslaget till budget och ekonomiplan så måttligt som det är möjligt. Personalkostnaderna ökar dock med en person då en laboratorieansvarig anställs till Åminne. Antalet arbetstagare är då 32, varav två arbetar på deltid. Driftskostnader för Åminne vattenverk ökar under planperioden när överföringsavloppet med pumpstationerna från vattenverket till reningsverket blir färdigt och spolvatten från flotationsenheterna, som idag leds till ån, kan ledas till reningsverket. För övriga delar uppskattas ökningen av verksamhetskostnaderna åtminstone i början vara låg. I år höjdes grund- och bruksavgifterna något. En höjning av avgifter kan komma att bli aktuellt under 2017 ifall 143

145 ekonomin visar på det, men just nu föreslås ingen ökning. Hur situationen kring dagvattenhanteringen löses kan även det ha inverkan. Avkastningskravet är detsamma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet, dvs euro. INVESTERINGAR (1 000 euro) BS -14 BS -15 *BU -16 BU -17 EP -18 EP -19 löpande sanering nybyggnad övriga löpande särskilda vattenanskaffning sanering av vattentornet ny lågvattenreservoar flotationsslamsbehandling matarledn. Åminne-Peders samprojekt/eget projekt avlopp Åminne-Alheda samprojekt/eget projekt avloppsvattenrening inv. sammanlagt finansieringsandelar netto * BU -16 enligt dispositionsplanen DJV Förklaringar: löpande investeringar Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta objekten Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand, Kivilös. Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; under planeperioden kommer följande områden: Nyåkern, Pirilö, Lappfjärden osv. Övriga löpande investeringar = bl.a. underhållande investeringar vid reningsverken, pumpstationer samt fordon och maskiner. särskilda investeringar Vattenanskaffning = driftsäkerhet = ibruktagning av egna grundvattenresurser, tillståndsprocessen sätts igång 2017 och byggnaden av skede 1, Byggande av en ny lågvattenreservoar är nödvändig för att säkerställa stadens vattenförsörjning vid allvarliga störningar. Den nuvarande reservoarens kapacitet räcker för stadens behov under 2-3 timmar. Åminne-Peders matarledning och Åminne-Alheda avlopp är en del av det regionala samprojektet som man har sökt och erhållit statsfinansiering för. För vår del påskyndas projektet av bestämmelserna i Åminne vattenverks miljötillstånd, gällande hantering av spolvatten, samt utvecklande av Granholmens och Pirilö industriområden. Avloppsreningsverket = bestämmelserna i miljötillståndet för Alheda reningsverk förutsätter renovering av verket samt effektivering av behandlingen, fastän det egentliga kvävereduceringskravet för verket inte kom. 144

146 KONCERNBOLAG Bolag: Jakobstads Alerte Ab Verksamhetsidé: Att producera varor och tjänster, i första hand inom stadskoncernen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamheten startar i bolagsform Målsättningar : Effektivering av processer och funktioner. Dimensioneringar revideras och uppdateras i enlighet med kundens beställningar. Bolagets anställda trivs i sin arbetsmiljö, som präglas av öppenhet, inbördes kommunikation och samarbete. Personalen är kunnig, känner delaktighet och arbetar effektivt för att nå uppställda mål. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Årliga investeringar i maskinparken, uppskattningsvis 0,2 milj. euro/år. Eventuella investeringar i fastigheter görs i den takt och omfång som verksamheten kräver. Investeringar kan finansieras via lån av Staden eller lån av kreditinstitut. 145

147 Bolag: Fastighets Ab Bodgärdet Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta studiebostäder, Sockenvägen 3-5. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Inga förändringar i verksamhetsförutsättningarna. Ekonomin är dock mycket ansträngd. Målsättningar : Snarast bör beslut tas om bolagets fortsatta verksamhetsförutsättningar. Detta görs i samråd med Statens Bostadsfond (ARA) och statskontoret. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga investeringar har planerats för perioden. 146

148 Bolag: Fastighets Ab Ebba Kiinteistö Oy Verksamhetsidé: Att äga och besitta fastigheter, bostäder, byggnader och aktier. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Under 2016 har inga större investeringar förverkligats. Vid årsskiftet 2016/2017 avslutas avtalet för uthyrningsverksamhet och bokföring och verksamheten konkurrensutsätts på nytt. Fr.o.m har bolaget anställt egen disponent. Målsättningar : Utveckla fastigheterna och vartefter minska renoveringsunderskottet. Fortsätta att utveckla och optimera organisationen, bl.a. genom långsiktiga samarbetspartner och leverantörer. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Samtliga investeringar förverkligas med egna medel. Byggande av serviceboende på Radiovägen, planering och förverkligande av fasadrenovering av Jakobs källa. 147

149 Bolag: Jakobstads Energi Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att anskaffa, producera och sälja energi. Bolaget kan äga, inneha och sälja aktier för sin verksamhet. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Verksamhetsförutsättningarna förväntas inte ändra nämnvärt. Utvecklingen av energipriset är mycket avgörande för bolagets ekonomi. Målsättningar : I enlighet med verksamhetsidén. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Inga investeringar under euro för Katternö Kärnkraft. 148

150 Bolag: Jakobstads Företagsfastigheter Ab Verksamhetsidé: Bolagets verksamhetsområde är att köpa, sälja, äga och förvalta fastigheter som består av affärs-, kontors- och industriutrymmen samt aktier i fastighetsbolag som berättigar till innehav av dylika utrymmen samt uthyrning, bygga, låta bygga och utveckla ovannämnda fastigheter. Bolaget äger alla aktier i Fastighets Ab Strengberg, Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 och Fastighets Ab Karvikshallen. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: Största delen av utrymmena i Strengbergsfastigheten är uthyrda. Maria Malmtomten som ägs av Kiinteistö Oy Choraeuksenkatu 11 är tillsvidare utarrenderad till staden och används som parkeringsplats. På sikt avses att tomten ska säljas och bebyggas. Målsättningar : Staden bör fattta beslut om hur länge tomten ska användas som parkeringsplats. Väsentliga investeringar och deras finansiering : Investeringar i Strengbergsfastigheten åt nya hyresgäster. 149

151 Bolag: Jakobstads Hamn Ab Verksamhetsidé: Att tillsammans med hamnens övriga serviceproducenter producera, utveckla och sälja hamntjänster till näringslivet både på regional och nationell nivå. Konkurrensförmåga skapas genom att satsa i en infrastruktur och service som motsvarar näringslivets behov. Strategiska målsättningar: - Verksamheten ska basera sig på kundernas transportbehov. - Hamnen har en viktig näringspolitisk roll med tanke på företagsetableringar som har behov av hamnen och dess infrastruktur. - Verksamheten baserar sig på lönsamhetskriterier. - Verksamheten ska utvecklas via samverkan mellan hamnen, kunder och hamnens serviceproducenter. - Verksamheten sker inom ramen för en hållbar utveckling. Förändringar i verksamhetsförutsättningarna: En utdragen svag tillväxtperiod inom den världsomspännande ekonomin har återspeglat sig i de varumängder som exporteras och importeras. Hamnarna kan inte betraktas som en enhetlig grupp. Många hamnar har gått in för en långtgående specialisering, vilket innebär att varuvolymerna i hamnarna är beroende av hur exporten/importen ser ut inom olika branscher. Importen av biomassa och kol samt råvirke för cellulosaproduktionen har nationellt sett utvecklats i en riktning som inte är gynnsam för Jakobstad. Exporten av sågade varor har i sin tur ökat något, vilket är positivt. En ljusning kan ses i slutet av 2016 i form av ökade offertförfrågningar gällande nya varugrupper. Bolagisering av hamnarna 2015 håller nu på att förändra verksamhetsförutsättningarna såtillvida att prissättningen av hamntjänster har blivit allt viktigare som konkurrensmedel. Jakobstads hamn har via sina investeringar i djupkajen, utökade lagerfält och farleden in till Jakobstad, som nu har ett seglingsdjup på 11 meter, skaffat sig konkurrenskraft som aldrig förr. Likaså ger förbättringen av hamnvägen och elektrifieringen av järnvägen ytterligare konkurrenskraft. För Jakobstads Hamn Ab är marknadsföringen av vår nya produkt prioritet nummer ett. Det som har en stor betydelse för oss är att kunna skapa linjetrafik med tidtabellsbundna avgångar från Jakobstads Hamn. 150

152 Målsättningar Att få hamnens nuvarande kunder att använda Jakobstads hamn i större utsträckning än hittills - Att få nya kunder som kan dra nytta av vår nya farled inom ramen också för nya varusegment - Att skapa linjetrafik med en fast tidtabell till centrala destinationer i Europa. - Att saluföra Jakobstads hamn som en logistisk knutpunkt med ypperliga förbindelser både till lands (nya hamnvägen 2016), per järnväg (elektrifiering av järnvägen ner till hamnen 2017) och per flygtrafik. - Att öka varumängden kumulativt årligen med 12 % 2017, 14 % 2018 och 15 % 2019 jämfört med Estimerade investeringar i Jakobstads Hamn (1000 ) Underhållsinvesteringar (Kajer) Vägar inom hamnområdet (Trafikplanen) Elektrifieringen av järnvägen som hör till investeringarna 2016 färdigställs i början av 2017 Underhållsinvesteringar (Kajer) Vägar inom hamnområdet forts (Trafikplanen) Asfaltering av lagerområde (Dumpningsbassängen 2,5 ha) Investeringarna i vägar inom hamnområdet beror delvis på om det nya gatuavsnittet till Borgmästargrundet förvekligas under planperioden (staden). 151

153 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN Övriga värdepapper: euro per år Rådhusets AV-teknik: euro RÄDDNINGSNÄMNDEN För Räddningsnämnden har intagits nettoanslag på euro för år 2017, euro år 2018 och euro år 2019, enligt nämndens äskande. Larsmo kommun deltar med 12,6 % i investeringskostnaderna. BILDNINGSNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden. Åren finns ett anslag på euro för utvecklande av IT-undervisning inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Jakobstad. Redskap och material till allaktivitetshallen totalt euro För åren har intagits euro för friluftsområden/-ledernas förbättrande. TEKNISKA NÄMNDEN Utrymmesförvaltning Följande projekt ingår i stadsdirektörens förslag: Ristikarifastigheten: Anslag reserveras för renovering under planeperioden Barnträdgårdslärarinstitutsfastigheten: euro reserveras för planering Efter beslut om hur fastigheten ska användas kan projektet tas upp i en tilläggsbudget under planeperioden. Underhållande investeringar: För underhållande investeringar har 1,3 milj. euro reserverats årligen För renoveringen av Björkbacka avdelning 3 finns reserverat 2,3 milj. euro under planeperioden. För renovering av Etelänummi skolas gårdsplan och utrymmen reserveras 0,2 milj. euro Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen under den kommande 3-årsperioden. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet; 0,3 milj. euro såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Enligt stfm:s beslut ska försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5 10 år. 152

154 euro av detta anslag kan användas för köp av grön- eller tomtområden genom stadsgeodetens beslut i enlighet med av stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer. För inköp av mätutrustning beviljas euro per år För planering och iordningställande av mottagningsområden för fyllnadsmark beviljas euro per år Kommunalteknik Ett anslag för löpande investeringar om 1,3 milj. euro finns intaget årligen Den detaljerade dispositionsplanen för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k. löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige. Särskilda investeringar För byggandet av en del av Fallvägen/Baggholmsvägen och Västerleden reserveras 0,9 milj. euro under planeperioden. För Laukkovägens grundförbättring finns intaget 1,0 milj. euro För Bottenviksvägen finns anslag för totalt 0,8 milj. euro under planeperioden. För planering av Stationsvägen Fabriksgatan reserveras euro 2017 och euro/år Samt 1,2 milj. euro för byggandet år För Kållbyvägen, mellan sjukhusets infart och Östra ringvägen, reserveras 0,9 milj. euro under planeperioden. För byggandet av vägar vid Pirilö industriområde reserveras totalt 0,6 milj. euro För förlängning av Nyponvägen reserveras euro För sanering av gatubelysning finns euro/år För förbättring och utveckling av centrummiljön, inklusive torgets yta, har intagits euro år 2017 och euro år 2018 och 0,5 milj. år SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Social- och hälsovårdsnämnden budgeterar inga investeringar Alla kostnader budgeteras under driftsekonomin. När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverken (styrelser/direktioner) själva besluter om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Affärsverket har äskat om 2,0 milj. euro 2017, 2,0 milj. euro 2018 och 2,2 milj. euro Stadsstyrelsen föreslår att den totala investeringsramen uppgår till 1,8 milj. euro 2017 och 2,0 milj. euro 2018 och 1,8 milj. euro

155 154

156 155

157 156

158 157

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Godkänd i stadsfullmäktige 14.12.2015 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN 2018-2020 Godkänd i stadsfullmäktige 27.11.2017 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 20 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

-2, STFM :00

-2, STFM :00 -2, STFM 2016-12-12 14:00 Mötesuppgifter Tid Plats 12.12.2016 kl. 14.00 OBS! Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Boström, Peter Mäenpää, Tua Brännbacka-Brunell, Brita Nyman, Kaj Englund,

Läs mer

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-SV :00 -2, BILDN-SV 2016-09-28 16:00 Möteskallelse Onsdagen 28.9.2016 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSSTYRELSEN 1 CENTRALVALNÄMNDEN 30 REVISIONSNÄMNDEN 32 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (stadens andel) 36 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014. Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2014 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 1 STADSSTYRELSEN... 2 CENTRALVALNÄMNDEN... 19 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 28 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

-2, STST :00

-2, STST :00 -2, STST 2018-11-19 16:00 Möteskallelse Måndagen den 19 november 2018 kl. 16.00 i stadsstyrelsens sammanträdesrum Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Peter Boström, ordförande Pentti Silvennoinen

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL 2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl 1 Sammanträdestid: Onsdagen den, kl. 15.00 Sammanträdesplats: Kronoby gymnasium 14 Sammanträdets öppnande 3 15 Val av protokollsjusterare 3 16 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med

Läs mer

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9. Kommunal författningssamling för Staden Jakobstad ============================================== VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.2017 290 KAPITEL

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING

STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2015 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 16 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1

3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING del II 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall 1 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING 1 STADSSTYRELSEN 2 CENTRALVALNÄMNDEN 27 REVISIONSNÄMNDEN 28 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 26.01.2017 Sida 1 / 1 290/2017 02.05.00 5 Avgifter för småbarnspedagogik enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken från 1.3.2017 Beredning och upplysningar: Jaana Suihkonen,

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Kommun- och Stadsdirektörsdagar Kommun- och Stadsdirektörsdagar 4.9.2013 Kurt Torsell Dagvård och förskola - Subjektiva dagvårdsrätten - Hemvårdsstödet - familjernas val svårt att bedöma - hemvårdsstödet i medeltal 5544e/år/barn - under

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2019-2021 Stadsstyrelsens förslag 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN,

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras

Läs mer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 Koncerndirektiv för Malax kommun Godkänd av kommunfullmäktige 29.6.2017 91 Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 2. Tillämpningsområde... 2 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet...

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm

FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera

Läs mer

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 20.11.2014 Sida 1 / 1 4590/07.01.01/2014 100 Registeransvariga och ansvarspersoner för register inom undervisning och dagvård Beredning och upplysningar: Maria Rauman, tel. 09 816 83861

Läs mer

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK NSTRUKTON FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNNGSVERK Godkänd av Karleby stadsfullmäktige den 12 maj 2003, ändrad av fge 25.10.2010 77. Träder i kraft den 1 januari 2004 1 KAPTLET RÄDDNNGSNÄMNDEN

Läs mer

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN)

FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN) SAMARBETSAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN) 1 AVTALSPARTER Staden Jakobstad Pedersöre kommun Nykarleby stad

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

JAKOBSTADSREGIONENS GYMNASIENÄMND

JAKOBSTADSREGIONENS GYMNASIENÄMND 1 Sammanträdestid: Måndagen den Kl. 15.00 16.15 Sammanträdesplats: Kommungården i Bennäs Beslutande ordinarie Sandberg, Henrik, Pedersöre, ordförande Dahlin, Christian, Pedersöre, viceordförande Byggmästar,

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b och 60 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

-2, BILDN-SV :00

-2, BILDN-SV :00 -2, BILDN-SV 2016-02-10 16:00 Möteskallelse Onsdagen 10.2.2016 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Offentliga sektorn står inför reformer

Offentliga sektorn står inför reformer Offentliga sektorn står inför reformer Valkretsstämma i Helsingfors 5.9.2017 Arto Sulonen direktör för juridiska ärenden Finlands Kommunförbund De viktigaste reformprojekten inom offentliga sektorn Vård-

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet

Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet Konkurrenskraftsavtalets (kiky) och statsbudgetens effekter på kommunernas inkomster och budgetering år 2017 Kommunförbundet ordnade den 20.9.2016 tillsammans med FCG ett utbildningstillfälle på finska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen Landskapsreformen Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen 18.8. 3.10.2016 13.9.2016 1 Varför behövs en landskapsreform vad är målet? Bättre service Smidigare

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

-2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00

-2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00 -2, BILDN-SV 2015-04-13 16:00 Möteskallelse Måndag 13.4.2015 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel Hjulfors

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Förslag till budget 2016 och ekonomiplan / 1 behandling samt brandstationsfastigheterna

Förslag till budget 2016 och ekonomiplan / 1 behandling samt brandstationsfastigheterna Räddningsnämnden 17 16.06.2015 Förslag till budget 2016 och ekonomiplan 2017-2018/ 1 behandling samt brandstationsfastigheterna RADD 17 Beredning: ekonomichef Hanna Ekholm-Kippo, tfn 06-828 9313 eller

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1 INNEHÅLL INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer