STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN"

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN Godkänd i stadsfullmäktige

2 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING STADSSTYRELSEN CENTRALVALNÄMNDEN REVISIONSNÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK BILDNINGSTJÄNSTER TEKNISKA TJÄNSTER MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN TEKNISKA NÄMNDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER AVFALLSNÄMNDEN AFFÄRSVERK KONCERNBOLAG INVESTERINGAR

3 INLEDNING Inför år 2018 ser det äntligen ut som om Finland håller på att ta sig ur en lång ekonomisk recession, med en prognostiserad tillväxt i produktionen om 3 % år Samtidigt fortsätter åtgärderna för balanserande av den offentliga ekonomin, och stimulansåtgärder, bl.a. skattesänkningar. De statliga åtgärderna påverkar delvis kommunernas ekonomi och rörelseutrymme negativt. Budgetarbetet i Jakobstad har även för år 2018 därmed skett med strama ramar. För Jakobstadsregionens och stadens del fortsätter ändå den ekonomiska utvecklingen att vara positiv. Arbetslösheten i regionen var 6,2 % i augusti 2017, och i Jakobstad 9,6 %. Likaså är befolkningsutvecklingen svagt positiv, långt tack vare invandring från utlandet. I förvaltningen har år 2017 präglats av osäkerhet och samtidigt omfattande beredningsarbete inför landskaps- och social- och hälsovårdsreformen. Denna osäkerhet fortsätter in på 2018, men i staden måste vi ändå förbereda oss för stora förändringar år 2020, då en stor del av kommunernas uppgifter ska flyttas till landskapet. I den nya situationen kommer kommunens roll att förstärkas i att stöda tillväxt och invånarnas hälsa och välbefinnande, genom markpolitiken, bildningsväsendet i bred bemärkelse och näringslivspolitiken. Samtidigt hårdnar konkurrensen mellan regionerna, och därmed även om resurserna och investeringarna. Då blir de nätverk som staden byggt upp med näringslivet, grannkommunerna, utbildningsanordnare, tredje sektorns aktörer samt finansiärer allt viktigare. De nätverken är nödvändiga t.ex. för att driva på projekt inom logistik och infrastruktur där vi behöver statens insatser. Under 2017 har vi arbetat med en ny strategi för staden. Den är ännu under beredning, men ett klart budskap har kommit fram: Jakobstad ska växa. Vi har en fin, mångsidig stad med framgångsrika företag, högklassig utbildning ända till högskolestadiet, ett rikt förenings-, kultur- och idrottsliv och en vacker miljö. Fler behöver få veta vad Jakobstad kan erbjuda. Det kulturpolitiska programmet KUPOLI som godkändes av fullmäktige åskådliggör det rika kulturutbudet och ger riktlinjer för att öka synligheten. Det här blir en uppgift för stadens hela organisation och som vi inbjuder alla våra nätverk till år Jakobstad ska kunna öka sin synlighet och göra utvecklingssatsningar. För att satsa på något nytt måste vi också avstå. Budgetförslaget för 2018 innehåller förslag både om försäljning av fastigheter och skolbyggen, samt öppnande av nya bostadstomter. Men vi måste också i det dagliga arbetet kunna avstå från gamla arbetssätt och ta i bruk nya redskap, t.ex. de som digitaliseringen kan erbjuda. Vi behöver också möta de problem och utmaningar som finns ibland oss och hitta nya modeller, särskilt för att stöda goda stigar för unga in i vuxenlivet. Jakobstad står inför förändringar, och bland dem finns många positiva utvecklingsspår att bygga på. De möjligheterna ska vi ta till vara. Kristina Stenman stadsdirektör 2

4 Den nya kommunallagen Enligt nya kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Budgeten ska innehålla de anslag och beräknade inkomster som uppgifterna och verksamhetsmålen förutsätter samt en redogörelse för hur finansieringsbehovet ska täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. Budgeten och ekonomiplanen består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen (Källa: Finansministeriets ekonomiska översikt, hösten 2017) Finansministeriet bedömer att Finlands ekonomi år 2017 är inne i en fas av snabb tillväxt. Enligt ministeriets prognos i september förväntas totalproduktionen 2017 öka med cirka 3 %. Tillväxttakten planas ut åren , men den totala produktionen ökar alltjämt med cirka 2 % per år. Åren 2020 och 2021 uppskattas den ekonomiska tillväxten till mindre än 1,5 % i snitt per år. Att den ekonomiska tillväxten avtar beror i stor utsträckning på den privata konsumtionsefterfrågan: köpkraften väntas öka långsammare än i år. Den accelererande inflationen försämrar löntagarnas köpkraft även om den stöds av den förbättrade sysselsättningen. År 2018 kommer den inhemska inflationen att tillta och beröra fler grupper av nyttigheter jämfört med 2017 och uppgår då till 1,5 %. Priserna på tjänster stiger mest. Att den låga räntenivån stiger bidrar också till prisstegringen. Prisstegringen dämpas däremot av den starkare amerikanska dollarn och det fortsatt måttfulla oljepriset. En måttfull ökning av bruttonationalprodukten förbättrar sysselsättningen, men trots det minskar antalet arbetslösa långsamt. År 2018 kommer sysselsättningsgraden att stiga till 3

5 cirka 70 % och arbetslöshetsgraden att sjunka till cirka 8 %. En gynnsammare utveckling av sysselsättningen förhindras av regionala och yrkesmässiga kompatibilitetsproblem. Inom exporten är tillväxten fortsatt god till slutet av prognosperioden. Finland förlorar inga fler marknadsandelar och exporten växer i jämn takt driven av tillväxten i världshandeln. Exporttillväxten härrör även i fortsättningen i huvudsak från exporten av varor, vilket samtidigt ökar importen av produktionsfaktorer. Antalet nya ordrar och ett högt förtroende vittnar om goda exportutsikter. Världsekonomins och världshandelns tillväxtutsikter har förbättrats på senare tid. Den positiva utvecklingen i tillväxtekonomierna och Förenta staterna fortsätter och euroområdets betydelse kommer att framhävas i fortsättningen. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet tilltar till drygt 2 % nästa år. Kommunernas ekonomiska läge Enligt finansministeriet utvecklas inkomstnivån i huvudsak enligt konkurrenskraftsavtalet mellan arbetsmarknadsparterna. De avtalsenliga lönerna höjdes inte 2017 och i den offentliga sektorn gjordes nedskärningar i semesterpenningarna med 30 %. Dessa faktorer beräknas tillsammans sänka de avtalsenliga lönerna med 0,3 % i snitt. I inkomstutvecklingsprognosen antas andra faktorer än de avtalsenliga lönerna höja inkomsterna med 0,6 %. De nominella inkomsterna antas sålunda öka med 0,3 % Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 1,4 procent 2018 och 1,6 procent KT och kommunsektorns huvudavtalsorganisationer (Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, Kommunfackets union och Kommunsektorns utbildade vårdpersonal KoHo) undertecknade de kommunala kollektivavtalen som verkställer konkurrenskraftsavtalet. Avtalen omfattar alla löntagare i kommunerna och samkommunerna. Avtalsperioden är Avtalet sänker både lönekostnaderna och kommunalskatten som betalas på lönerna. Enligt statistikcentralens beräkningar steg kommunsektorns kostnadsnivå 2016 med 0,2 procent mätt med prisindex för basservicen. Prisindexet för kommunalekonomin sjönk under andra kvartalet 2017 med 1,6 och prisindexet för den kommunala basservicen sjönk med -1,9 procent jämfört med föregående år. Kommunernas förtjänstnivåindex sjunker 2017 med 1,1 % men väntas öka 2018 med 1,1 % och med 1,4 % år Det ekonomiska läget i Jakobstad Staden Jakobstads driftsekonomi är fortfarande utmanande. För att på sikt få driftskostnaderna på en rimlig nivå har följande målsättningar slagits fast för budget- och ekonomiplaneperioden Målsättningar o Det strategiska underskottet, dvs. den del av investeringarna som finansieras genom lån, ska reduceras kraftigt. 4

6 Strategin för att få till stånd strategisk anpassning av stadens ekonomi fortgår, genom bl.a. följande åtgärder: o effektivering av interna tjänster genom att dimensioneringar revideras och uppdateras o o effektivering av arbetsprocesserna i stadens serviceproduktion speciell uppmärksamhet vid inkomstsidan. Avgifter som inte är bundna till avtal eller är fastställda av staten borde justeras årligen för att undvika procentuellt stora avgiftshöjningar. o en systematisk och opartisk analys av kostnadseffektiviteten för alla serviceproduktionsformer fortgår, varefter den totalekonomiskt effektivaste produktionsformen för service väljs o en intern arbetsmarknad skapas och arbetsgivaren uppmuntrar, bl.a. genom ett belöningssystem, de anställda till omskolning t.ex. via läroavtal o utnyttjandet av den naturliga avgången intensifieras så att åtminstone 30 årsverken årligen reduceras genom naturliga avgångar o under år 2018 fortgår ett systematiskt kvalitets- och ledarskapsarbete inom samtliga förvaltningsgrenar o beslutet om väsentlig begränsning av övertiden är fortsättningsvis i kraft och följs systematiskt upp. Sysselsättning (Källa: Närings-, trafik- och miljöcentralen) Andelen arbetslösa arbetssökande av arbetskraften inom Österbottens NTM-centrals område är i augusti igen den lägsta i Fastlandsfinland (8,1 %). Arbetslösheten minskade med 15,2 % jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. Ungdomsarbetslösheten minskar fortsättningsvis i området. Andelen arbetslösa under 25 år var 22,1 % färre än för ett år sedan. Även långtidsarbetslösheten minskar. I slutet av år 2016 låg arbetslösheten i Jakobstad på 10,9 % mot 11,1% samma tid I augusti 2017 låg arbetslösheten i Jakobstad på 9,6 %, jämfört med 9,7 % i augusti Arbetslösheten i Jakobstadsregionen låg i augusti i år på 6,2 % och i hela landet var motsvarande siffra 11,0 %, vilket är 2,0 procentenheter mindre än för ett år sedan. I augusti 2017 var totala antalet arbetslösa i Jakobstad 852 personer, och av dem var 164 personer under 25 år och 213 personer långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 1,0 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2018 återkomma till anslagen, ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. 5

7 Befolkningsutvecklingen Befolkningen i Jakobstadsregionen uppgick till personer vid årsskiftet 2016/2017. Statistikcentralen uppskattar befolkningsmängden i Jakobstadsregionen per till Befolkningsförändringen i staden Jakobstad har under 2017 fram till augusti varit positiv med en ökning med 38 personer. Staden Jakobstads befolkning per den uppgick enligt Statistikcentralen till personer. Enligt preliminära uppgifter fram till augusti 2017 uppgår befolkningen i Jakobstad till personer. Staden Jakobstad hade under år 2016 ett födelseunderskott på -31 personer, samt även ett underskott på -121 personer inom inrikesflyttningen. Däremot var det internationella inflyttningsnettot positivt under år 2016 med + 90 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på närings- och utbildningspolitik, främst i samarbete med regionens övriga kommuner, av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Staden arbetar målmedvetet för förbättrade trafikförbindelser och logistiklösningar. Staden har en positiv utveckling vad gäller internationell flyttning, vilket även i fortsättningen bör bejakas. BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Enligt regeringens riktlinjer ska förvärvsinkomstbeskattningen lindras med 515 miljoner euro i enlighet med konkurrenskraftsavtalet. De beslutade skattelindringarna minskar på kommunernas skatteinkomster, men även andra faktorer i avtalet sänker kommunernas skatteinkomster. I konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om olika ändringar som berör löntagarnas avgifter åren Ändringarna i avgifternas innehåll inverkar negativt på kommunalskatteintäkterna. Höjandet av löntagarnas arbetslöshetskostnader och arbetspensionsavgifter minskar på kommunalskatteintäkterna med uppskattningsvis 120 miljoner euro år Höjningen av dagpenningen uppskattas minska på kommunalskatteintäkterna med närmare 160 miljoner euro. Minskandet av sjukvårdsavgifterna medför höjda avdrag från kommunalskatten och minskar härmed på kommunalskatteintäkterna med närmare 50 miljoner euro år Förändringarna i avgifterna uppskattas härmed minska kommunalskatteinkomsterna med sammanlagt 330 miljoner euro år I samband med konkurrenskraftsavtalet minskas även företagens avgifter, vilka i sin tur minskar på företagens kostnader. Dessa uppskattas å andra sidan höja på företagens beskattningsbara inkomst och härmed även kommunernas samfundsskatteintäkter. I den senaste skatteprognosen har denna ändring beaktats med en ökning på samfundsskatteintäkterna med 60 miljoner euro år Samfundsskatteprognosen har 6

8 höjts uppåt från prognosen i juni, främst p.g.a. den goda utvecklingen skatteåren 2015 och Lönernas nollförhöjning, nedskärningen av den offentliga sektorns semesterpenning samt förlängandet av arbetstiden utan lönekompensation minskade kommunalskatteintäkterna år Regeringen har lovat skattelindringar för att kompensera de förluster som avgifterna orsakar skattebetalarna. För löntagarna genomförs lindringen främst via arbetsinkomstavdraget och för pensionsinkomsttagarna främst via pensionsavdragen. Dessa skattelindringar minskar på kommunalskatteinkomsterna med uppskattningsvis ca 270 miljoner euro år De förlorade skatteinkomsterna kompenseras dock till denna del via förhöjda statsandelar. Budget- och ekonomiplaneförslaget bygger på att skattesatsen vid kommunalbeskattningen hålls oförändrad, 21,25 % Skatteinkomsterna är beräknade enligt nuvarande läge. De ekonomiska effekterna av den planerade social- och hälsovårds- och landskapsreformen har tillsvidare lämnats obeaktade euro BS 2012 BS 2013 BS2014 BS2015 BS2016 BU2017 BU2018 EP2019 EP2020 Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Totalt Statsandelar Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice och statsandelsreformen trädde i kraft Reformen bygger i stor utsträckning på de nuvarande grunderna, men systemet har förenklats och gjorts mer kalkylbaserat och bestämningsgrunderna har setts över. I reformen av statsandelen för kommunal basservice ingår en övergångsperiod på fem år under vilken förändringarna i statsandelen jämnas ut. Utöver nedskärningar i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten euro BS 2012 BS 2013 BS2014 BS2015 BS2016 BU2017 BU2018 EP2019 EP2020 Statsandelar

9 Antaganden för budget 2018 och ekonomiplan Budgeten för år 2018 bygger på följande antaganden: Ökning Personalkostnader 0,0 % Köp av tjänster 0,0 % Material 0,0 % Intern hyra 0,0 % Försäljningsintäkter 0,0 % Efter att kostnaderna justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav på 1,0 milj. euro som fördelas på nämndnivå. Intäkterna och kostnaderna har i ekonomiplanen beräknats öka med 0,5 % år 2019 och år o o o Skatteintäkterna har prognostiserats enligt Kommunförbundets prognoser. En höjning av fastighetsskatten beräknas ge ytterligare 0,5 milj. euro i skatteintäkter Statsandelarna 2018 baseras på Kommunförbundets prognoser. Räntekostnaderna har uppskattats utgående från en medelränta på 2,0 % under planperioden Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptagna under Social- och hälsovård (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för köp av tjänster från social- och hälsovårdsverket minskar med 0,2 milj. euro jämfört med budgeten 2017 enligt social- och hälsovårdsnämndens förslag. Tjänster köpta via Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,8 milj. euro jämfört med budgeten Den prehospitala vården administreras fr.o.m av Vasa sjukvårdsdistrikt som köper tjänsterna av Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Bildningsnämndens budgeterade nettokostnader 2018 är 0,3 milj. euro lägre än budgeten 2017, dvs. 39,4 milj. euro. Tekniska nämndens budget påverkas av att städtjänster, kosthåll, fastighetsskötsel och byggande, gatuunderhåll och depåverksamhet, underhåll av parker och grönområden samt underhåll av idrottsområden överförts till Jakobstads Alerte Ab Centralen för tekniska tjänster har till denna del ändrats till beställarorganisation i och med bolagiseringen. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del, vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. 8

10 Affärsverket Affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens budget. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (120 2 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens verksamhetsunderstöd till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovannämnda posterna. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverket framgår av affärsverkets budgetförslag. Resultaträkningen exklusive affärsverket visar ett underskott på 1,89 milj. euro och inklusive affärsverket ett underskott på 1,2 milj. euro år Investeringar I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 7,8 milj. euro år Avskrivningarna uppgår år 2018 till 7,2 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,8 milj. euro (avskrivningarna 5,98 milj. euro). Affärsverket Jakobstads Vattens nettoinvesteringar uppgår till totalt 2,0 milj. euro år Social- och hälsovårdsnämnden budgeterar inga investeringar Under år 2019 uppgår stadens totala nettoinvesteringar till 13,9 milj. euro och år 2020 till 16,3 milj. euro. Skuldbördan var 43,7 milj. euro eller euro/inv. i bokslutet Skuldbördan kommer enligt budgeten och ekonomiplanen att uppgå till 69,3 milj. euro eller euro/inv. år euro BS 2012 BS 2013 BS2014 BS2015 BS2016 BU2017 BU2018 EP2019 EP2020 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv

11 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

12 RESULTATRÄKNING 11

13 12

14 FINANSIERINGSKALKYL FINANSIERINGSKALKYL RAHOITUSLASKELMA 1000 euro 1000 euro DEN EGENTLIGA VERKSAMHETENS OCH INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE - VARSINAISEN TOIMINNAN JA INVESTOINTIEN KASSAVIRTA BS 2014 TP 2014 BS 2015 TP 2015 BS 2016 TP 2016 BU 2017 TA 2017 BU 2018 TA 2018 EP 2019 TS 2019 EP 2020 TS 2020 Årsbidrag - Vuosikate Korrektivposter - Korjauserät INTERNT TILLFÖRDA MEDEL - VARSINAISEN TOIMINNAN KASSAVIRTA Investeringar i anläggningstillgångar - Käyttöomaisuusinvestoinnit Finansieringandelar för anläggningstillgångar - Rahoitusosuudet investointimenoihin Försäljningsinkomster anläggningstillgångar - Käyttöomaisuuden myyntitulot INVESTERINGAR - INVESTOINNIT NETTO NETTOKASSAFLÖDE FÖR DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA - VARSINAISEN TOIMINNAN JA INVESTOINTIEN NETTOKASSAVIRTA FINANSIERINGENS KASSAFLÖDE - RAHOITUSTOIMINNAN KASSAVIRTA Utlåning - Antolainaus * Minskning av utlåning - Antolainauksen vähennys * Ökning av utlåning - Antolainauksen lisäys Förändring i lånebestånd - Lainakannan muutokset * Ökning långfristiga lån - Pitkäaikaisten lainojen nostot * Minskning av långfristiga lån - Pitkäaikaisten lainojen takaisinmaksut * Förändring av kortfristiga lån - Lyhytaikaisten lainojen muutokset Övriga förändringar av likviditeten - Muut maksuvalmiuden muutokset FINANSIERINGENS NETTOKASSAFLÖDE RAHOITUSTOIMNNAN NETTOKASSAVIRTA Förändringar i eget kapital - Oman pääoman muutokset -330 FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL - KASSAVAROJEN MUUTOKSET Lånestock -Lainakanta Lånestock/invånare - Lainakanta/asukas

15 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING Stadsdirektör Kristina Stenman Koncernförvaltning - ekonomi - personal - administration - juridik 14

16 STADSSTYRELSEN Stadssekreterare : Milla Kallioinen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliets verksamhetsidé går ut på att erbjuda kunderna, dvs. stadens förvaltningar, politiska organ, medborgare, medier och företag en kvalitativ service. Med kvalitativ service avses en service som är pålitlig, snabb, kostnadseffektiv, tvåspråkig och kundvänlig. Till stadskansliets kärnverksamhet hör kanslifunktionen, dvs. ärendehantering, berednings-, sekreterar- och verkställighetsuppgifter som berör stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt även dagvårds- och utbildningsverkets och centralen för tekniska tjänsters politiska organ. Utöver denna allmänna kanslifunktion erbjuder stadskansliet stadens övriga förvaltningar ett brett spektrum av tjänster inom juridik, upphandling, dataskydd, översättning, tolkning och telefoni. Stadskansliet ansvarar även för stadens kollektivtrafik (Vippare). Dessutom ansvarar stadskansliet för stadens turistinformation och för marknadsföringen av staden. Utöver kanslifunktionen och ovannämnda specialisttjänster bistår stadskansliet stadsdirektören i koordineringen av stadens ledning och förvaltning samt leder utvecklingen av förvaltningen, den externa kommunikationen och deltar efter behov i övriga interna och externa projekt. Till stadskansliet hör även IT-enheten samt ekonomi- och skuldrådgivningen, socialombudsmannen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Med anledning av den ekonomiska situationen har serviceutbudet och serviceproduktionen granskats inom alla sektorer, inklusive stadskansliet, för att skära ner kostnaderna. Turistbyrån sammanslogs med stadskansliet redan tidigare. Det här förbättrade och effektiverade allokeringen av turism- och marknadsföringsresurserna till rätt ändamål. Det här helhetsbetonade effektiverings- och omorganiseringsarbetet kommer att fortsätta år Det finns behov av att stärka stadens kommunikation, och det är meningen att en person ska fastanställas för de här uppgifterna i början av år Integrationsenheten överfördes i början av år 2017 från stadskansliet till personalbyrån. Kundbetjäningen i stadshuset förenhetligas och Front Office-funktionen placeras organisatoriskt i stadskansliet fr.o.m. början av år Genom en förbättrad struktur och tydligare arbetsfördelning möjliggörs även utveckling inom turism-, handels- och evenemangsbranschen. Dessa tre stöder stadens ekonomi, ger god sysselsättning och ökar trivseln för både invånare och besökare. Med en fokusering på turism, handel och evenemang kan serviceutbudet och serviceproduktionen utvecklas och förbättras inför

17 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) 1. Pålitlig och snabb ärendehantering En realistisk ambitionsnivå är att ett inkommet ärende registreras och vidarebefordras på den 1:a dagen, bereds och förs till behandling i stadsstyrelsen inom 1 månad (utlåtanden inom begärd deadline) eller till stadsfullmäktige inom tre månader. Registraturen är dagligen bemannad. Oklarheter kring ärenden och/eller beredningar klargörs vid de regelbundna kanslist-, stabs- eller ledningsgruppsmötena. Stadssekreteraren är huvudansvarig medan kanslisterna/registratorn har ett delansvar. 2. Staden agerar lagenligt i sin tjänsteservice, vid offentliga upphandlingar och gällande dataskydd. Inga felaktigheter i besluten som föranleder begäran om omprövning eller besvär. Ärendena genomgår i beredningsskedet en juridisk granskning. Stadssekreteraren har huvudansvaret. 3. Staden kommunicerar med sina kunder och informerar på ett kundvänligt och tydligt sätt via medier, telefon och internet. Kommunikationen sker i enlighet med informationsoch kommunikationsplanen. Stadssekreteraren har huvudansvaret och kommunikatören har delansvar. 16

18 4. Utveckling av organisationen som stöd för offentlig upphandling 5. Utveckling av stadens marknadsföring och turistinformation samt åtgärder för att öka stadens synlighet 6. Front Office-verksamheten i stadshuset Stadskansliet fungerar som rådgivande och koordinerande enhet för stadens upphandlingsverksamhet. Aktiva marknadsförings- och reklamåtgärder under året. Aktiva marknadsföringsåtgärder ska riktas till näringslivet och industrin i syfte att få nya företag att etablera sig i staden. Kundbetjäningen i stadshuset är öppen alla vardagar och servicen är smidig. Vid stadens upphandlingar iakttas stadens upphandlingsstadga. Upphandlingarna genomförs kvalitativt och förmånligt. Stadssekreteraren har huvudansvaret. Koordinatorn har delansvar. Stadssekreteraren har huvudansvaret. Turistoch marknadsföringsplaneraren och kommunikatören har delansvar. De ansvariga för kundbetjäningen har huvudansvaret. 17

19 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 19,5 26, Ekonomi- och skuldrådgivare, socialombudsman : Aila Kronqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Ekonomi- och skuldrådgivning samt socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ekonomi- och skuldrådgivning är en lagstadgad service, som är avgiftsfri för klienterna. För den allmänna ledningen och övervakningen av ekonomi- och skuldrådgivningen svarar Konkurrens- och konsumentverket. Staden Jakobstad sköter om att den här servicen ordnas inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Syftet är att ge privatpersoner information och råd om ekonomisk planering och skötseln av skulder. Rådgivaren hjälper klienten att kartlägga helhetssituationen och olika möjligheter att lösa skuldproblemen. Rådgivaren kan hjälpa till med att utarbeta frivilliga betalningsprogram och förslag till förlikning med borgenärerna samt att ansöka om borgen för ett skuldsaneringslån från Garanti-Stiftelsen. Den mest omfattande delen av arbetet går ut på att bistå klienter i processen med att ansöka om skuldsanering i tingsrätten. I den här processen ingår en kartläggning av skulderna samt uppgörande av en ansökan om skuldsanering och ett förslag till betalningsprogram. Socialombudsmannaverksamheten baserar sig på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Lagen förpliktar kommunerna att utse en socialombudsman, som ger klienten råd i frågor som gäller tillämpningen av klientlagen. Staden Jakobstad sörjer för ordnandet av socialombudsmannaverksamheten inom ett område som omfattar förutom Jakobstad även Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Till socialombudsmannens uppgifter hör att vid behov bistå klienten vid framställande av anmärkningar och ansökan om ändring. Dessutom ska socialombudsmannen följa med hur klienternas rättigheter och ställning förverkligas i praktiken och årligen avge en rapport om det här till stadsstyrelsen. Socialombudsmannen är en opartisk person som arbetar för att trygga klienternas intressen. Uppdraget är till sin karaktär rådgivande; socialombudsmannen fattar inte beslut och beviljar inte förmåner. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den reviderade lagen om skuldsanering trädde i kraft i början av år Målet med revideringen var att uppdatera skuldsaneringslagen så, att den motsvarar den förändring som skett inom kreditgivningen. Lagen ger nu även firmaföretagare en möjlighet att söka sig till skuldrådgivningen och att ansöka om skuldsanering för privatpersoner. Denna lagändring satte ändå inte igång någon kraftig ökning av klientmängderna, vilket man hade förutsett. Förfrågningar och kontakter från företagare eller före detta företagare har nog registrerats, men endast några få av dem har registrerats som egentliga klienter inom skuldrådgivningen. Antalet nya klienter inom skuldrådgivningen under år 2017 är på samma nivå som klientmängden under föregående år. Användningen av socialombudsmannens tjänster har sjunkit lite från föregående år. 18

20 Ekonomi- och skuldrådgivningstjänster samt socialombudsmannatjänster har man fr.o.m. augusti 2016 kunnat få i Rådhuset alldeles i stadskärnan. Regeringen lämnade en proposition åt riksdagen om överföring av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning från regionförvaltningsverken och kommunerna till rättshjälps- och intressebevakningsdistrikten. Styrningen av och tillsynen över den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen ska överföras från Konkurrens- och konsumentverket till justitieministeriet. Syftet med reformen är att erbjuda medborgarna mer enhetlig ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Lagen avses träda i kraft redan vid ingången av år

21 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Personer som är skuldsatta, riskerar att bli skuldsatta eller som vill ha råd för att få sin ekonomi under kontroll kan få ekonomi- och skuldrådgivningsservice i Jakobstad. God tillgång på service: - telefonrådgivning och tidsbeställning - e-post - klientbesök - Internetsidor Ekonomi- och skuldrådgivningsservice som sköts professionellt, omsorgsfullt och kundcentrerat. - telefonrådgivning och tidsbeställning dagligen - e-post besvaras inom en vecka - väntetid för klientbesöken högst 40 dygn En heltidstjänst som ekonomi- och skuldrådgivare Stadsstyrelsen Ekonomi- och skuldrådgivaren God kvalitet på servicen Att få klienternas ekonomi i balans med hjälp av betalningsarrangemang och ekonomisk rådgivning Att ge klienten råd, stöd, hjälp och överföra ansvaret för skötseln av klientens ärenden på honom/henne själv 20

22 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 Nya klienter Klientbesök Skuldsaneringsansökan till tingsrätten Betalningsprogramförslag till tingsrätten Skriftliga utlåtanden till tingsrätten eller till utredaren Granskning av tilläggsprestationsskyldighet Granskning av utredarens betalningsprogram Socialombudsmannakontakter Årsverken EP -19 EP - 20 IT-chef : Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: IT-tjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga informationstekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I början av år 2016 övertogs ansvaret för flera stödtjänster av Ab Alerte Oy. IT-enheten har ansvar för Alertes viktigaste datasystemtjänster, tjänsterna i anslutning till dem produceras enligt avtal. Inom de förnyade Suomi.fi-tjänsterna har det under året genomförts systemintegrationer. Flera projekt som syftar till att utveckla e-tjänster är på gång. Liksom under tidigare år kommer IT-enheten att aktivt delta i de utvecklingsprojekt som är på gång i olika förvaltningsenheter. 21

23 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Målet är driftsäkra och användarvänliga datasystem. Över en timme långa driftavbrott i datasystemen: färre än 10 st. - färre än 5 st. - inga avbrott Kritiska program förverk ligas som dubbletter och så att de är feltoleranta. IT-chefen är ansvarig. 22

24 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 10, Motiveringar IT-enhetens personal består för närvarande av IT-chefen, en IKT-koordinator, tre ITplanerare, en utvecklingsassistent och fyra mikrostödpersoner. Personaldirektör : Eva-Maria Emet VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Personalbyrån handhar stadens personaladministration, arbetarskydd, integrationsverksamhet, sysselsättningsansvar och löneuträkning. Personalbyrån fungerar som stadsstyrelsens personalsektions kansli och handhar personalsektionens berednings- och verkställighetsuppgifter. Staden Jakobstad har som målsättning att vara en modern och attraktiv arbetsgivare, som har en motiverad, kunnig och välmående personal. Våra anställda trivs i sin arbetsmiljö som kännetecknas av öppenhet, kommunikation och samarbete. Personalen är kunnig, känner delaktighet och arbetar effektivt för att uppnå de uppställda målen. Arbetarskyddets målsättning är att alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö. Integrationsenhetens målsättning är att på bästa sätt medverka till att alla nyanlända invandrare erbjuds möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi arbetar helhetsinriktat med invandrarfrågor, oberoende av invandrarorsak, vi samordnar kommunens mottagande och integration av invandrare i samverkan med arbetsförmedlingen, kommunernas verksamheter och med andra lokala och regionala aktörer. Verksamheten är gemensam för kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Sysselsättningsenheten handhar koordineringen av verksamheten för långtidsarbetslösa. Målet är att hitta lämpligt arbete, utbildning eller annan långvarig lösning på arbetslösheten. Verksamheten består av arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte, sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) samt snickeriverksamheten. Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte strävar till att förbättra klientens förutsättningar att ta emot arbete, öka klientens välbefinnande och livshantering. 23

25 Den sektorsövergripande samservicens målsättningar är att främja klientens möjligheter till sysselsättning, sökande till utbildning, upprätthållande av yrkeskompetens och arbetsförmåga samt att främja rehabiliteringen och en aktiv inställning till livet. Den sektorsövergripande samservicen är gemensam för Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Larsmo och Kronoby. Snickeriverksamheten är stadens egen integrerade verksamhet för arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Snickeriet har totalt 30 platser. Målsättningen är att verksamheten ska för klienterna vara en språngbräda vidare till utbildning, läroavtal, lönestöd eller arbete. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förnyandet av stadens förvaltningsstadga har medfört förändrade ansvarsområden för personalsektionen. Rollen är numera utvecklande och övervakande. Målsättning för 2018 är att etablera mätare/nyckeltal som ger oss en uppfattning om hur ansvarsområdena lyckas i sina målsättningar En oroväckande trend med ökad sjukfrånvaro måste vändas. Arbetsoförmåga p.g.a. psykiska sjukdomar och symtom har ökat. Olika intensifierade insatser för att öka arbetshälsan och minska sjukfrånvaron vidtas. Utveckla ytterligare verksamhetsformer för sysselsättningen av långtidsarbetslösa och främjandet av sysselsättning. 24

26 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) "Interna kunder" Sakkunnigt HR-stöd Etablerade regelbundna HRreferensgruppsmöten, 1/mån Utveckla elektroniska stödverktyg för rapportering, pilot dagvården Fungerande arbetstidsuppföljningssystem Personaldirektören Personaldirektören Personaldirektören "Externa kunder" Sysselsättningsfrågor Meningsfulla former av sysselsättande verksamhet för långtidsarbetslösa "Startgrupp" i samarbete med Työväenopisto, pilotgrupp 3 mån. Öka antalet anställda på lönestöd inom staden, 12 pers Samarbetsprojekt med Österbottens segelfartygsförening, 10 platser för rehab. klienter Personaldirektören/Förman för sysselsättningsenheten Personaldirektören Personaldirektören/Förman för sysselsättningsenheten 25

27 Integrationsenheten Erbjuda ändamålsenlig service och handledning oberoende av invandringsorsak Lyckad koordinering och mottagning av 100 nya kvotflyktingar till Jakobstadsnejden 2018 Utveckla servicehandledning med inriktning på sysselsättning, praktik eller studier Utveckla integrationsportens verksamhet Fungerande samarbete, nätverksarbete inom/mellan kommuner, utbildningsinstanser, frivilliga och tredje sektorn Genom samarbete med nyckelsamarbetspartner utveckla modeller för lyckade sysselsättningsstigar Integrationskoordinatorn Integrationskoordinatorn Integrationskoordinatorn Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Inrättande av ett invandrarnätverk I en utredning som gjorts 2016, konstaterades att ett invandrarnätverk vore ett lämpligt forum för att öka invandrares delaktighet. Integrationskoordinatorn 26

28 PERSONALEN Målinriktat och bra ledarskap Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Motiverat, kompetent och engagerat ledarskap via "Förmanspasset" Fastställandet av förmanspassets innehåll, utbildningen inleds 2018 Behovet av utbildning har kartlagts genom frågor till anställda och förmän. Föreläsningar och gruppcoaching kommer att hållas med bl.a. följande teman: samarbete, förmannens roll och förändringsledarskap, välbefinnande i arbetet, riktlinjer och principer i staden deras tillämpning Personaldirektören Stöd i förändringsledarskap Tidigt ingripande vid nedsatt arbetsförmåga Tidig kontakt med företagshälsovården vid nedsatt arbetsförmåga Introduktion för nya förmän I enlighet med handlingsplanen för att öka arbetshälsa och minska sjukfrånvaro 27

29 Aktiv och välmående personal Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Personalvälmåendeenkät till hela personalen Enkät vartannat år Personaldirektören Stöda frisknärvaro, förebygga sjukfrånvaro Riktade insatser för välbefinnande i arbetet, plan för välbefinnande i arbetet Anställande av en arbetshälsokoordinator som bl.a. ansvarar för koordineringen av arbetsuppgifter för personer med nedsatt arbetsförmåga Personaldirektören Förverkligande av handlingsplan för att stöda välbefinnande i arbetet och minska sjukfrånvaro Utvecklandet av ersättande arbete Tidigarelägga tidigt ingripande (10 15 dgr) samt förnya riktlinjerna Personaldirektören och personalchefen Minska sjukfrånvaron till 15 kalenderdgr/anställd Sjukanmälan via egen anmälan höjs till 5 dgr Utveckla samarbetet med företagshälsovården Stöd till förmännen i förändringsledarskap 28

30 Introduktion till nyanställda Ibruktagande av nya nyckeltal "Anställd på staden Jakobstad", riktlinjer och personalprinciper. Personaldirektören Årliga medarbetarsamtal Lyckad personalrekrytering Personaldirektören/förmän Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) HR-referensgruppens arbete etableras, gruppen koordinerar och synkroniserar personal- och HR-ärenden utifrån en strukturerad, målinriktad och gemensam personalpolitik som beaktar jämlikhet och rättvisa En koordinering för att bättre kunna möta behovet av rörlighet av personal mellan stadens enheter HR-gruppen behandlar frågor kring: rekrytering, lediganslående av befattningar, tjänster, lönesättningsfrågor, interna omplaceringar, kompetens- och fortbildningsfrågor, koordinering av rehabiliterande arbetsstödsplatser, koordinering av lönestöd. Personaldirektören 29

31 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Staden Jakobstad en modern och attraktiv arbetsgivare Utveckla nyckeltal för uppföljning av personalfrågor Personaldirektören Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Smidiga och effektiva HRstödprocesser Klargörande av roll- och ansvarsfördelning Koordineringen i HRreferensgruppen av processfrågor Effektiva och ändamålsenliga processer till samarbetspartner och kunder i sysselsättningsfrågor och integrationsfrågor Samarbetsmöten med externa aktörer, nätverksarbete. 30

32 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Ändamålsenlig fortbildning för att stöda kompetens och kunnande Utveckla ändamålsenliga och smidiga arbetsverktyg Systematiska fortbildningsplaner HR-referensgruppsarbetet Tillsammans med ITavdelningen utveckla elektroniska verktyg/ blanketter Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Delfinansieringen av arbetsmarknadsstödet på samma nivå som 2017 Minska på sjukfrånvaro Lönestöd internt i enlighet med plan 12/2018 Tillräckligt med rehabiliterande arbetsverksamhetsplatser Köpplatser Kokkotyösäätiö enligt avtal + Övriga I enlighet med handlingsplan för stödande av arbetsförmåga och minskande av sjukfrånvaro 31

33 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 Aktiverade sysselsatta Sjukfrånvaro 15,7 15,7 17,1 15,5 15,0 Årsverken 25,2 26, ,6 34,33 EP -19 EP - 20 Motiveringar Integrationsenheten flyttas under personalfrågor från 2018, detta ger en ökning på 9,96 årsverken. Verksamheten i sig har inte utökats med personal har 1 årsverke tillkommit för en arbetsvälmåendekoordinator. Tf. Stadskamrer : Gunilla Höglund VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En ev. bolagisering av bokförings- och löneräkningstjänster inverkar på drätselkontorets verksamhet. 32

34 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Rapporteringen och uppföljningen av målsättningar görs mera användarvänlig. Målsättningar, mätvärden och rapporteringsformat fastslagna. Stadskamreren 33

35 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 19,97 20,34 19, ,5 17,5 34

36 CENTRALVALNÄMNDEN Centralvalnämnden : Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Presidentval förrättas i januari februari 2018 och landskapsval i oktober Riksdagsval och EU-val förrättas Inga val planeras

37 REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämnden : Kaj Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av koncernens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, ska revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Från och med 2017 utvärderar revisionsnämnden hur målen som fullmäktige satt upp förverkligats i hela kommunkoncernen. En ny uppgift för revisionsnämnden är att övervaka att skyldigheten enligt kommunallagen 84 att redogöra för bindningar iakttas. Revisionsnämnden tillkännager redogörelserna för fullmäktige. Kommunen ska föra ett offentligt register över bindningarna i det allmänna datanätet. En eventuell landskapsreform år 2020 innebär förändringar i verksamhetsmiljön. 36

38 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social- och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2018 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för socialoch hälsovården. SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN (stadens andel) Köptjänster från social- och hälsovårdsverk BS 2015 BU 2016 BS 2016 BU 2017 BU 2018 ökning Förvaltning ,90 % Äldreomsorg ,45 % Social omsorg ,12 % Hälso- o sjukvård ,81 % Miljöhälsovård ,27 % Totalt ,65 % Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter ,83 % Övrig vård ,00 % Arbetsmarknadsstöd ,12 % Inkomster flyktingverksamhet ,78 % Totalt ,58 % Vasa sjukvårdsdistrikt BS 2015 BU 2016 BS 2016 BU 2017 BU 2018 ökning Egen produktion totalt ,50 % Vård i andra inrättningar ,68 % Gemensamma betalningsandelar ,96 % Totalt ,20 % Social- och hälsovårdstjänster totalt ,12 % 37

39 38

40 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK REGIONALA RÄDDNINGSVÄSENDET/JAKOBSTAD 2018 ( ) Den lagliga grunden för verksamheten utgörs av räddningslagen ( ) och en annan grund är servicenivåbeslutet från samt en grund som har att göra med medborgarnas behov vid en olycka: Det finns ingen alternativ service. Dessutom sköter räddningsverket utgående från brandstationen i Jakobstad om den lagstadgade prehospitala akutsjukvården, som Vasa sjukvårdsdistrikt har ansvar för att ordna, i den omfattning som samarbetsavtalen förutsätter. Mål att med hjälp av övervakning och säkerhetskommunikation förebygga olyckor, förbättra kommuninvånarnas riskmedvetenhet och ge människor beredskap att agera rätt vid olyckor. att påverka person- och brandsäkerheten genom sakkunnigutlåtanden och tillsyn. att genom räddningsverksamheten minimera personskador och skador på egendom vid olyckor som kräver räddningsinsatser. att vara beredd att skydda människoliv och egendom vid störningssituationer och undantagsförhållanden i samhället. att uppfylla åliggandena i samarbetsavtalen om prehospital akutsjukvård (prehospital akutsjukvård och första delvård). De viktigaste resultaten av verksamheten är olyckor som förhindrats, människor och egendom som räddats samt den beredskap som områdets invånare har fått för att agera rätt vid olyckor. BUDGET 2018 OCH EKONOMIPLAN Driftsekonomin 2018: Den beredskap för räddningsverksamhet som hör till Jakobstads kostnadsansvar upprätthålls delvis med personal i huvudsyssla och delvis med personal i bisyssla. Kostnaderna för myndighetsverksamhet och förvaltning grundar sig på invånarantalet, och Jakobstads betalningsandel inklusive Larsmo är ca 24,51 %. Budgetförslaget för år 2018 är allt som allt 0,3 % mindre än budgeten för år Tjänster inom prehospital akutsjukvård produceras i enlighet med samarbetsavtalet åt sjukvårdsdistriktet enligt netto noll-principen. Staden Jakobstad ansvarar direkt för kostnaderna för de brandstationer som staden äger och för släckningsvattenförsörjningen. Investeringsdel 2018: Investeringsdelen innehåller enligt räddningsnämndens förslag anskaffning av materiel till brandstationerna på staden Jakobstads och Larsmo kommuns område, netto

41 Plan De brandstationer som Jakobstad har kostnadsansvar för producerar tjänster enligt servicenivåbeslutet. I investeringsdelen inkluderas de materielanskaffningar som räddningsnämnden föreslagit. Landskapet får eventuellt överta ansvaret för räddningsväsendet fr.o.m. början av år Nyckeltal Vid behov ges sakkunnigutlåtande om alla ansökningar om byggnadslov. Tillsynen riktas enligt tillsynsplanen så att den förrättas i specialobjekt till 100 %, och av bostadshusen granskas årligen det antal som anges i tillsynsplanen, i huvudsak genom egenkontroll. Sprängämnes- och kemikalietillsyn samt ibruktagnings- och slutgranskningar utförs inom en vecka efter begäran. Åtminstone 9 % av befolkningen i Jakobstad och Larsmo ska få säkerhetsrådgivning. Åtminstone en släcknings- och räddningsenhet hålls i omedelbar beredskap och i övrigt bygger beredskapen på manskap i bisyssla: Objekt i riskområde I ska i medeltal nås på mindre än 6 minuter, objekt i riskområde II ska i medeltal nås på mindre än 10 minuter och objekt i riskområde III och IV i medeltal på mindre än 15 minuter. Överskridningar av utryckningstiderna bör ligga under den nationella definitionen på aktionsberedskapstid. Beredskap för prehospital akutsjukvård upprätthålls i den omfattning som samarbetsavtalet förutsätter. Vid allokeringen av kostnader iakttas samarbetsavtalet för det regionala räddningsväsendet, som kommunerna gemensamt godkänt. 40

42 BILDNINGSTJÄNSTER Bildningsdirektör Jan Levander o o o o o o o o o o o Förvaltning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning Dagvård Jakobstadsnejdens musikinstitut Jakobstads svenska arbetarinstitut, Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut Ungdomsverksamhet Bibliotek Museiverksamhet Allmän kulturverksamhet Idrott 41

43 Bildningsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Jan Levander Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. De övriga förvaltningarna inom bildningsnämnden finns nämnda i sina egna förvaltningsområden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under hösten 2017 har vi gjort förändringar i arbetsuppgifterna på dagvårds- och utbildningsverket. Pensioneringar inom familjedagvården har medfört att vi i stället för att ersätta familjedagvårdsledarna har prioriterat att anställa en planerare inom småbarnspedagogiken. Planeraren, Annika Rajakangas, vikarierar dessutom dagvårdschefen vid behov. Dagvårdschefen arbetar fr.o.m. hösten 2017 deltid 80 %. Lisa Kentala arbetar som specialsakkunnig inom kosthåll och städning. 42

44 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Stadens nya förvaltningsstadga medför att stadens hemsida får en alltmer central roll. Hemsidans användningsmöjligheter förbättras för att öka invånarnas delaktighet Stadens hemsida ska bli ett mera "levande" informationsinstrument Arbetsgrupp utses av bildningsdirektören för att förbättra informationen på hemsidan SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Verksamhetsstadgan för bildningsväsendet uppdateras och moderniseras Verksamhetsstadgan ska vara ett arbetsredskap för administrationen. Arbetsvärdering av förmännens uppgiftger. Bildningsdirektören och förmännen uppdaterar och följer upp 43

45 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 8 8 7,6 7, ,6 9,6 Bildningsdirektör : Jan Levander VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som främjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet och fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och främjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbetet med ny läroplan för förskolan, den grundläggande utbildningen och gymnasierna har slutförts och planerna har tagits i bruk. Den nya läroplanen tas i bruk stegvis och implementeringen av den fortsätter speciellt i åk 7 9 och gymnasiet. Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1 2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. Avtalen med församlingen och Folkhälsan går ut under 2018 och nu är det skäl att planera verksamheten för de kommande åren. Numera finns det även möjlighet att sköta eftermiddagsverksamheten i form av klubbverksamhet. Grundläggande utbildning: Projektpengar som finns att sökas inom den grundläggande utbildningen minskar ytterligare. Dessutom blir självfinansieringsandelen allt högre. Det här är utmanande för oss. Inom den grundläggande utbildningen är planeringen av språkbadsskolan klar. Beslut om projektets förverkligande tas av fullmäktige. Tyvärr har även problem med inomhusluft i flera av våra fastigheter fortsatt. Undersökningar görs nu bl.a. av Oxhamns skola. En arbetsgrupp tillsatt av bildningsnämnden diskuterar det framtida skolnätet i staden. Gymnasieutbildningen En gymnasienämnd har tillsatts i regionen. Jakobstad blir värdkommun för gymnasienämnden Lukio ordnar detta läsår förberedande undervisning för gymnasiestudier för invandrare. Lukio koordinerande skola för ett Erasmus-projekt. (EU-projekt) Under läsåret har vi igen flera grupper med förberedande undervisning för invandrare. Grupper finns under läsåret på Itälä, Lagmans och Oxhamns skolor. Totalt har vi över 40 barn som deltar. Kan även nämnas att hemspråksundervisning ordnas på många olika språk. Den största gruppen för närvarande är barn som har arabiska som hemspråk. Gruppen har över 50 deltagare. 44

46 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Tillgång till skolkuratorer inom utbildningsväsendet Ligga på medelnivå i landet Officiell statistik Bildningsdirektören RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Gruppstorlekar inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet Balanserad ekonomi Medelnivå i regionen Skoldirektörerna tar in och jämför materialet regionalt Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Kostnaderna per elev/studerande inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet Kostnaderna på medelnivå i landet Officiell statistik från UBS Bildningsdirektören 45

47 NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Årsverken Motiveringar Av statsandelen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen används 100 %. Statsandelen grundar sig på antalet elever den I bildningsnämndens intresse ligger naturligtvis att statsandelen som kommer kommunen till godo används för undervisningen. 46

48 Dagvårdschef VERKSAMHETSOMRÅDE: :Tom Enbacka Småbarnspedagogik VERKSAMHETSIDÉ Småbarnspedagogiken strävar till att bli en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att den småbarnspedagogik som barnfamiljerna erbjuds är mångsidig och kvalitativt högtstående. Detta uppnås genom: - att bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och möjligheter till fortbildning Vi arbetar mångprofessionellt tillsammans med barnen och familjen för att nå välbefinnande. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Småbarnspedagogiken fortsätter i stort sett i samma omfattning som tidigare. Mindre årskullar kompenseras till en del av förbättrade konjunkturer. Den subjektiva rätten till dagvård, som Jakobstad omfattat, bibehålls. Digitaliseringen av dagvårdens verksamhet fortgår. Statsmakten har aviserat nya förändringar i avgiftssystemet från vilka i slutändan kan minska intäkterna med upp till 20 %. Fastighetsproblematiken inom dagvården har diskuterats inom två arbetsgrupper och under året bör beslut om byggandet av ett centrumdaghem tas. Ett nytt större centrumdaghem betyder att verksamheten som helhet inom småbarnspedagogiken ses över. 47

49 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Implementeringen av den nya planen för småbarnsfostran: implementering av verksamhetskulturen som den beskrivs i "vasu" inom småbarnspedagogiken Fortsatt implementering och anordnande av fortbildningstillfällen Tom Enbacka 48

50 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 EP -19 EP - 20 vårddagar, daghem vårddagar, familjedagvården 1 6-åringar åringar i småbarnsped.verks. 65,5 % 66,4% 62,7% 65,2% 67% 68% 68,3% % Barn daghem Barn familjedagvård Barn förskol.eft Årsverken

51 Rektor VERKSAMHETSOMRÅDE: : Peter Roos Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutet: Ger undervisning enligt den fördjupade lärokursen i musik inom grundläggande konstundervisning till nejdens barn och ungdomar och skapar för dessa förutsättningar för ett gott förhållande till musiken, ett livslångt musikintresse och ger färdigheter för yrkesinriktade studier i musik. Bildkonstskolan Balatako samt teater- och danslinjen: Ger undervisning enligt allmän lärokurs inom grundläggande konstundervisning i bildkonst, teater och dans till nejdens barn och ungdomar. Syftet med undervisningen är att lägga grund för elevens känslomässiga, estetiska och etiska växande samt att skapa förutsättningar för ett livslångt konstintresse och ge grunder till fortsatt utbildning. Undervisningen har även till uppgift att utveckla och slå vakt om den nationella kulturen samt att främja elevens förmåga att värdesätta andra kulturer och fungera i ett mångkulturellt samhälle. Jakobstads Sinfonietta: Upprätthåller Jakobstads konsertserie med egna konserter och produktionskonserter samt fungerar som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. Gemensamt för musikinstitutets verksamhetsområden är samarbete med daghem, grundskolor, stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar. Musikinstitutet ska också upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Strävan till att även undervisningen i bildkonst, teater och dans ska bli en regional verksamhet, precis som musik, fortsätter. Möjligheten till statsstöd för andra konstformer än musik utreds. Höstterminen 2018 ska nya läroplaner tas i bruk inom alla musikinstitutets olika studieinriktningar. Under läsåret pågår ett intensivt läroplansarbete vilket görs på grunder givna av Utbildningsstyrelsen. Sinfoniettans instruktioner är föråldrade och en arbetsgrupp har tillsatts för att förnya instruktionerna. Målet är att skapa en återkommande ram för verksamheten, vilket underlättar framtida planeringsarbete. Delar av dansundervisningen planeras få rum i Campus Allegros nya utrymme Black Box. Detta kräver investeringar i speglar och stänger, men ger en inbesparing i hyror samt en enhetligare undervisning när det mesta av verksamheten sker i samma kvarter. 50

52 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Nya läroplaner redo att tas i bruk höstterminen 2018 Nya läroplaner i användning Arbetsgrupp under ledning av bitr.rektor i samarbete med rektor, lärarkåren och musikinstitutets direktion Jakobstads Sinfoniettas instruktion förnyas Instruktionen i användning Arbetsgrupp bestående av musikinstitutets direktion samt Sinfoniettans ledningsgrupp Aktiv regional musiklekskoleverksamhet med verksamhet även utanför Campus Allegro. Flertal musiklekskolegrupper i de olika samarbetskommunerna. Rektor planerar tillsammans med musiklekskolelärarna 51

53 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Antalet veckotimmar för musikundervisningen runt 377. Buffert (ca 10 %) behövs för att inte underskrida statsandelstimmarna. Teaterlinjen kan anta fler elever utan att budgeten påverkas negativt Ägarstyrning Budgeten inom ram Fler elever på teaterlinjen vilket ger större inkomster Rektor ansvarar tillsammans med direktionen att budgeten efterföljs Informationsspridning samt skolbesök Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Balatako, dans- och teaterlinjen kan bli hela regionens utbildning enligt samma modell som musikverksamheten Elever från nejdens kommuner studerar redan vid nämnda linjer vilket kan användas som argument i förhandlingar med Utbildningsstyrelsen Rektor utreder möjligheterna för ansökan om statsstöd för alla konstformerna 52

54 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 Årsverken 21,86 21,86 21, ,07 EP -19 EP - 20 Motiveringar Antalet årsverken ökar eftersom JMI från hösten 2017 även undervisar i teater och dans. 53

55 Tf. Rektor : Anders Wingren VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Arbis ska skapa kurser, föreläsningar och event där kunden får nya kunskaper, kan förkovra sig, nå nya upplevelser och förverkliga sina drömmar. Arbis ska bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Arbis verkar för en meningsfull och aktiv fritid för många olika målgrupper. Arbis ska finnas nära kunden och lyssna på kundens önskemål. Den del av Arbis verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans m.m.) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap m.m.) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har omfattande kursverksamhet också i Larsmo. I Larsmo ska Arbis verksamhet kunna utökas. Arbis har en ny yogasal från och med I den ska yoga och lugnare motionsformer kunna verka och utvecklas samt ge oss en modern image i tiden. Våra Onsdags Event ska erbjuda spännande och intressanta föreläsningar som lockar publik från ett större geografiskt område. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Arbis verkar i nya utrymmen i Strengbergshuset våning 4. Arbis har förutom administrativa utrymmen även ett klassrum och en yogasal. På personalsidan har från och med en resurs tillkommit som sakkunnig inom förvaltning på 100 %, som idag är besatt som 70 %. Både textillärar- och språklärartjänsterna hålls tills vidare obesatta. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare som inte har något helhetsansvar för ämnet. Onsdags Event, yogasalen och helgevent gör att Arbis får en större synlighet i staden och personalen jobbar mera flexibelt i uppgifter och tidpunkter. Våra Onsdags Event skall erbjuda spännande och intressanta föreläsningar som lockar publik från ett större geografiskt område. I Larsmo ska Arbis verksamhet kunna utökas. Arbis har en ny yogasal från och med I den ska yoga och lugnare motionsformer kunna verka och utvecklas samt ge oss en modern image i tiden. 54

56 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Att kunna betjäna kursdeltagare Nöjda kursdeltagare Mycket bra. Vitsord 4 (skala 1 5 Statistik rektor, kurssekreterare Lärarna, kursutvärdering rektor RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Att inom ramen för budgeten genomföra lektioner lektioner Statistik Rektor 55

57 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Lektionsantal Deltagarantal, brutto Deltagarantal, netto Deltagare/invånare i % 37,4 38,8 40, (inkl. Larsmo) Deltagare/invånare i % 54,9 56,1 59, (endast svenskspråkiga) Totala utgifter, euro Totala intäkter, euro Netto, euro Statsandel Årsverken 12,31 11,24 11, Motiveringar Ökade inkomster och utgifter då vi startar våra Onsdags Event, föreläsningar och helgevent. Mera synlighet, höjd status och samtidigt ger det flera kunder till andra kurser. Deltagarantalet höjs rejält. Mera kunder på Onsdags Eventen och även på våra kurser. Höjt lektionsantal då vi genomför nya typer av verksamhet. Rektor : Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning. Institutets uppgift är att stärka samhällshelheten, ett aktivt medborgarskap och förutsättningarna för livslångt lärande. För att förverkliga det här strävar institutet till att tillgodose utbildningsbehoven genom att ordna kursverksamhet bl.a. inom följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, musik, dans och motion. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För läsåret har snickarkursen flyttats till Etelänummi skolan. 56

58 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Utveckling av institutets verksamhet Verksamheten och kvaliteten utvecklas systematiskt. Hela personalen deltar i utvecklingsarbetet. Utvecklingsprojektet forsätter rektor Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Olika grupper av deltagare bland befolkningen Att kursutbudet ska svara på de olika gruppernas behov Kontinuerlig utvärdering av kurserna (respons av studerandena elektroniskt och på papper) rektor 57

59 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Lektioner Bruttostuderande Nettostuderande Verksamhetsutgifter Inkomster Statsandel Årsverken 11,24 9,5 9,5 8,63 8,63 8,63 8,63 Motiveringar Institutet har fyra ordinarie befattningar och dessutom ca 50 timlärare. Fr.o.m. år 2017 kommer Utbildningsstyrelsen vid insamlingen av uppgifter om driftskostnaderna att begära följande specificering av medborgar- och arbetarinstituten: kostnaderna för frivillig utbildning i enlighet med integreringsplan som godkänts av arbetsoch näringsbyrån eller en kommunal myndighet. Finansiering av staten är 55,97 %. 58

60 Ungdomssekreterare VERKSAMHETSOMRÅDE: : Tiina Höylä-Männisö Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, trygghet, fostran, internationalism och drogfrihet. Syftet med verksamheten är att hjälpa ungdomarna utveckla sina sociala färdigheter och växa upp till självständiga individer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. På högstadierna organiserar ungdomsledarna rastverksamhet och deltar vid behov i skolans egen verksamhet. I Fix-klassen på Oxhamns skola arbetar en specialungdomsledare. Den andra specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Resursskolan. I höst började också en ungdomsledare arbeta som lärarens arbetspartner i Jopo-klassen. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever. Summer Deal-lägret är ett arbetsläger som är riktat till unga som behöver mera stöd, och det ordnas i samarbete med de uppsökande ungdomsarbetarna. De unga som deltar i lägret väljs ut bland dem som har sökt stadens sommararbete. Ungdomsväsendet i Jakobstad är också aktivt när det gäller IT-tjänster för unga. Medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi ger ungdomarna i Jakobstad möjlighet att använda sig av de kanaler som ungdomsinfopunkten erbjuder, så som ungdomslagen förutsätter. Internationalismen beaktas på så sätt att man erbjuder unga möjlighet att delta i ungdomsutbyte runtom i Europa. "ABC möter ungdomar"-samarbetet fortsätter under år Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, börjar sin sjunde period år Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad. Vi vill arbeta för att medlemmarna i ungdomsfullmäktige liksom tidigare ska ha möjlighet att delta i nämndernas möten, samt att ungdomsfullmäktiges roll ytterligare stärks genom att ärenden från såväl nämnder som stadsstyrelsen vid behov kan sändas till ungdomsfullmäktige för utlåtande. Målet är att stärka ungdomarnas inflytande i samband med beredningen av ärenden. 59

61 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Genom att öka ungdomarnas delaktighet förbättras ungdomarnas möjligheter att påverka. Under året ges ungdomarna 1/2/4 olika tillfällen att delta i beredningen av beslut som rör unga. Diskussionstillfälle Projekt för ungdomarnas delaktighet Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreteraren RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Ungdomsväsendets ekonomi balanseras genom anskaffning av tilläggsresurser via olika projekt/projektfinansieringar. Målsättning: att söka finansiering för 2/3/4 projekt under året. Ungdomssekreteraren och ungdomsledarna 60

62 NYCKELTAL Prestationer Gruppstorlek/ledd klubb/tobaksmagasin et Besökarantal/mätningsvecka/Tobaksm agasinet Frågor till Decibel.fi/JBST Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 9 9 8,5 9,5 9,5 9,5 9 61

63 Biblioteksdirektör : Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och informationstjänster) VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket ska som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag (Lag om allmänna bibliotek /1492). Bibliotekstjänsterna ska vara tillgängliga för alla. Ett allmänt biblioteks bastjänster är avgiftsfria. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Den nya bibliotekslagen har trätt i kraft MERA TILLSAMMANS. Kulturpolitiskt program för staden Jakobstad, färdigställdes under våren Här lyfts stadens biblioteks- och kulturtjänster aktivt fram. Programmet har gått via bildningsnämndens kultursektion till bildningsnämnden och vidare till stadsstyrelsen för godkännande. Programmet är en del av stadens strategiarbete. Bildningsnämndens kultursektion har av stadsstyrelsen haft i uppdrag att utarbeta ett kulturpolitiskt program. Stadsbibliotekets satsningar på det mångkulturella arbetet görs i nära samarbete med Kulturbyrån och andra samarbetspartner. Mångkulturellt biblioteksarbete görs även genom projektsamarbete inom Fredrikabiblioteken. Biblioteksmiljön erbjuder invandrarna en beröringspunkt med majoritetsbefolkningen, stöd för språkinlärningen, upprätthållande av det egna modersmålet med hjälp av litteratur på det egna språket samt stöd i anslutning till informationssamhället. Öppenheten och tillgängligheten gör barn- och ungdomsavdelningen till en ypperlig mötesplats oberoende av ålder. I en positiv atmosfär förmedlas vårt kulturarv vidare till nästa generation. Genom ökat samarbete med andra aktörer och genom en del punktinsatser på biblioteket kan de något äldre ungdomarna komma att trivas ännu bättre på biblioteket. Samarbetet skola och bibliotek görs i nya former. Läsvanorna hos barn och unga förändras. Stadsbiblioteket möter upp med innovativa läsfrämjande projekt. Uppdraget stöds av läroplaner för undervisningen och plan för småbarnspedagogik. Ett pågående samarbetsprojekt mellan Fredrikabiblioteken och Vasa stadsbibliotek/ landskapsbibliotek strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Enkla beställarfunktioner och en fungerande logistik för transporter ska byggas upp. I enlighet med den nya bibliotekslagen upphör landskapsbiblioteken i sin nuvarande form i slutet av år Från och med den 1 januari 2018 är Vasa stadsbibliotek ett regionalt utvecklingsbibliotek. Enligt undervisnings- och kulturministeriets förslag kommer Vasa stadsbiblioteks region i fortsättningen att omfatta förutom Österbotten också Södra och Mellersta Österbotten. 62

64 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Tillgänglighet till bibliotekets utrymmen och tillgång till bibliotekets samlingar såväl det fysiska materialet som e- material. Tillgång till sökverktyg och databaser. En samlingsplats för alla grupper i samhället. Delaktighet, samhällsinformation och demokrati. Användarna har möjlighet att kopiera, skanna och använda e- post. Det finns kunddatorer och forskarrum. Många biblioteksbesök, såväl fysiska som över nätet. Stor medieutlåning. Tillräcklig anskaffning. En servicenivå i enlighet med gällande kvalitetsrekommendationer, med beaktande av lokala särdrag. Att i samråd med fastighetsansvariga hålla bibliotekshuset i prima skick. Kundvänliga, regelbundna och fasta öppettider. Fortlöpande anskaffning och avskrivning. Tillräckligt med personal som ger fullgod service Författarbesök, temadagar, evenemang, utställningar. Att informera om aktuella samhällsfrågor. Biblioteket får positiv respons i nyhetsförmedlingen, även landsomfattande. 63

65 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Inom begreppet biblioteks- och informationstjänster produceras volymtjänster som utlåning i storleksordningen lån/år och biblioteksbesök (fysiska + webben) i storleksordningen besök/år. Tillkommer informationsarbete, rådgivning och vägledning i informationssökningsprocesser tillika med läsfrämjande verksamhet. Stabila volymsiffor Biblioteksservice på svenska och på finska förverkligas på lika grunder. En flerspråkig och mångkulturell biblioteksmiljö. Om det görs kundenkät kring servicen, liknande den som gjordes 2014 bland invånarna i Jakobstad, får biblioteket höga poäng. Biblioteket ges resurser och personalen har de verktyg som behövs för att förverkliga målsättningarna. Hög servicenivå med viss grad av självbetjäning. Låneautomater. Utbyggd bibliotekswebb, mera e-material. Regionalt samarbete. Ansvariga: Bildningsnämnden Kultursektionen Biblioteksdirektören 64

66 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 EP -19 EP - 20 Utlåning Låntagare under året (aktiva lånekort) Fysiska besök Besök över nätet Antal deltagare vid ordnade evenemang och användarutbildningar Andel (procent) 9,2 9,5 9,5 9,5 biblioteksböcker tillgängliga som e-bok eller strömmande ljudbok Andel (procent) av 93,6 94, bibliotekets bestånd av dagstidningar och tidskrifter som är tillgängliga i elektroniskt format Årsverken 17 16,5 15,5 16,6 16,2 16,2 16,2 Motiveringar Biblioteksverksamheten är lagstadgad kommunal basservice och erhåller statsbidrag. Statsandelsfinansiering för biblioteken är en del av statsandelen för kommunal basservice. De övergripande ekonomiska effekterna av biblioteksverksamhet har undersökts, i Finland senast år 2017 genom rapporten Bibliotekens ekonomiska effekter. (Finns som e-publikation på Utgångspunkten för kommunernas verksamhet är att den är lokal. Den huvudsakliga uppgiften för framtidens kommun är att sörja för invånarnas, företagens och gemenskapernas levnadsmöjligheter. För en blygsam del av kommunens driftskostnader tillhandahåller stadens biblioteksväsende en grundservice som uppfyller lagens krav. Även andra förvaltningsenheter i staden drar nytta av att kunna använda bibliotekets service. Bibliotekshuset har en utmärkt placering när det är mitt i stadens absoluta centrum. Kulturbyrån verkar sedan år 2016 i samma fastighet. Många synergieffekter har uppstått, men det dagliga biblioteksarbetet finns naturligtvis kvar och det är personalkrävande års budget innebär kännbara nedskärningar i mediaanskaffningen. Årsverken totalt har även minskats. Biblioteken arbetar gärna i nätverk. Stadsbiblioteket i Jakobstad strävar till att vara en pålitlig samarbetspartner även regionalt, på landskapsnivå och nationellt, samt internationellt vid behov. Inom ramen för detta samarbete finns möjlighet till mera extern finansiering i form av projektmedel. 65

67 Museichef VERKSAMHETSOMRÅDE: : Carola Sundqvist Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ "För att förstå vår samtid och veta i vilken riktning framtiden ligger behöver vi känna vår historia" Jakobstads museum har ett centralt ansvar för stadens museitjänster. Enligt museilagen är museiverksamhetens syfte att upprätthålla och stärka befolkningens förståelse för sin kultur, sin historia och sin miljö. Vi står till tjänst med information om staden och dess historia och denna information finns bevarad i museets föremåls-, textil- och konstsamlingar samt i dokument-, kart- och bildarkiven och museibiblioteket. Museet äger också en unik tobakssamling, som vi ska utveckla till ett specialmuseum. Tobaksmuseet är det enda i sitt slag i landet. Museet ger information och utlåtanden till kommunala och statliga myndigheter. Till våra uppgifter hör att forska i Jakobstads historia och föreläsa om lokalhistorien, sjöfartshistorien, våra traditioner, vardagslivet, händelser och människorna. För att göra detta lättillgängligt för invånarna kommer mer och mer information att digitaliseras. Fortsättningsvis publiceras ändå forskning i vår publikationsserie. En viktig del av vår verksamhet är att genom kulturhistoriska och konstutställningar presentera historia och kultur i staden. Museet ska aktivt samarbeta med olika instanser i kommunen och nejden, t.ex. utbildningsväsendet och integrationsutbildningen. Vår målsättning är att genom samverkan öka kunskap och intresse hos invånarna för de faktorer som skapat och utvecklar vår stad. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Vi fortsätter med digitaliseringsarbetet vid museet. Framförallt gäller detta museets omfattande bildarkiv på cirka ½ miljon negativ, där digitaliseringen går framåt med små steg. Personalen minskar år 2018 med en person och det kommer att påverka vår verksamhet. Vi kommer naturligtvis att göra mindre omorganiseringar inom organisationen, men det museipedagogiska arbetet kommer att påverkas i negativ bemärkelse. Arkivet växer och kräver mer utrymme och nya hyllor. Förvaringen lyder under arkivlagen som anger förvaringstiden för dokument. Vårt unika Tobaksmuseum kräver satsningar under 2018 för att vi ska kunna färdigställa en utställning. Museibranschen står inför förändringar bland annat i och med att statsandelssystemet kommer att förnyas. 66

68 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Tillgänglighet till museets samlingar av föremål, konst, fotografier, boksamlingar, arkiv och information Besöksantal vid museienheterna Besök vid kansliet Egna utställningar : 3 Samproducerade:15 Berättarcaféer Föreläsningar Utredningar Regelbundna öppethållningstider. Eventuellt förlängd öppethållning i juli. Information via museets infobrev, hemsida, facebook, annonsering och brev till skolor Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Medverka i och arrangera egna evenemang Museipedagogisk verksamhet 8 st. cirka deltagare Deltagare Personalen deltar i arrangemangen kring Jul på Södermalm, arrangerar evenemang under Jakobs dagar, berättarcaféer, utställningar, föreläsningar och tidsresor Hela personalen 67

69 RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Museet strävar till att behålla antalet årsverken. 9 årsverken Följa med förändringar i statsandelssystemet och vara proaktiv 68

70 NYCKELTAL Prestationer Besökare: museets utställningar och föreläsningar Besökare vid kansli och arkiv Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Guidade grupper Antal utställningar, samproduktion Antal egna utställningar Evenemang Statsandelar Årsverken 10,5 10,09 10, EP -19 EP - 20 Motiveringar Vi strävar till att i framtiden ha färre utställningar/år för att kunna koncentrera oss mer på varje enskild genom bl.a. guidningar och föreläsningar i själva utställningen. Därmed kan vi erbjuda besökarna mer information och fler upplevelser. År 2018 satsar vi på sjöfartstema och runt det byggs också årets barnevenemang. 69

71 Kultursekreterare VERKSAMHETSOMRÅDE: : Marja-Leena Pitkäaho Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad formas till en mångsidig kulturstad med sina egna kulturella traditioner och sin tvåspråkighet. Den allmänna kulturverksamheten ger invånarna möjlighet till en mångsidig kulturservice och stöder lokala projekt som berör sina invånare. Alla har samma rätt att skapa konst och delta i kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad främjar, stöder och organiserar kulturverksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet. Kulturverksamheten ordnar möjligheter för invånarna att få grundundervisning i konst, samt sådan verksamhet inom olika konstområden som stöder amatörer. Kulturbyrån ger service i kulturfrågor samt finns till för och främjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. Den allmänna kulturverksamheten i Jakobstad vill vara en mångsidig, lättillgänglig och utåtriktad verksamhets- och serviceform. Ett rikt och mångsidigt kulturutbud bidrar till kommuninvånarnas välmående och gör staden attraktiv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN MERA TILLSAMMANS. Kulturpolitiskt program för staden Jakobstad, färdigställdes under våren Jakobstads kulturpolitiska program lyfter fram stadens mångsidiga kulturfält och kulturtjänster. Runebergsveckan 2017: Vårt land, var en två veckor lång storsatsning med anledning av det jubilerande Finland. Alla tiders publikrekord blev ca besökare. Runebergsveckan kommer att fortsätta sin utveckling under 2018, med långsiktig målsättning att få en ännu bredare synlighet (nationellt), som bidrar till en positiv image för staden Jakobstad. Kulturbyråns Leader-projekt Kulturell mångfald fortgår ännu delvis under verksamhetsåret

72 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Kvalitativ, mångsidig och mångkulturell verksamhet. Lättillgänglighet. Låg tröskel att delta besökare/år. Målmedveten planering av verksamheten i dialog med kunderna. Kostnadseffektiv marknadsföring. Kultursekreteraren och övrig personal. SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Nätverksbyggande och samarbete. Regionalt samarbete. Nivån på det nuvarande samarbetet behålls. Delvis gemensam regional evenemangsproduktion. Regelbundna möten. Samarbete med evenemang. Kultursekreteraren. Kultursektionen. 71

73 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Besökarantal, hela verksamhetsåret Runebergsveckan, besökarantal Externt finansierade projekt Årsverken 1,2 1,2 1,2 1,4 1,4 1,4 1,4 Motiveringar Kommunerna beviljas statsandel för allmän kulturverksamhet. Den allmänna kulturverksamhetens statsandelsfinansiering är en del av statsandelen för kommunal basservice. 72

74 Idrottsdirektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Tove Jansson Motions- och idrottsverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. HÄLSOFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med olika motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion. En handlingsplan för hälsomotion har uppgjorts. 2. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområdena på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelningen av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lättrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att eleverna har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presterar toppresultat på nationell och internationell nivå. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 1. Förändringar i enlighet med stadens strategi. 2. Rettig Sport Center, del 2, en spelplan som blir klar år Spelplanen 2 bör utrustas med idrottsredskap så att den kan användas för olika bollsporter. 3. I enlighet med bildningsnämndens beslut kommer isbanorna eller motsvarande uteidrottsanläggningar inte att underhållas vid de skolor som dras in hösten Simhallen är förnyad år För en ny sanering av simhallen bör år 2019 en summa för planeringen tas med i budgeten, euro. 5. Idrottslagen (390/2015): Kommunen ska höra sina invånare i centrala beslut som gäller idrotten inom ramen för sin uppgift enligt 27 i kommunanlagen (365/1995) att skapa förutsättningar för kommuninvånarna att delta i och påverka kommunens verksamhet. Kommunerna ska utvärdera kommuninvånarnas idrottsaktivitet inom ramen för sin uppgift att främja invånarnas hälsa och välbefinnande enligt 12 i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010). 73

75 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Stadens nuvarande idrottsanläggningar hålls i skick genom fortsatt underhåll och tillräcklig mängd servicepersonal. Tillräckligt med servicepersonal i Idrottsgården, Rettig Sport Center och på uteanläggningarna Idrottsbyrån bör ha tillräckligt med resurser för att kunna köpa in personal till anläggningarna SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Staden svarar för utövarnas behov och ser till att befintliga idrottsanläggningar finns i tillräcklig utsträckning till invånarnas förfogande Planering av sanering av simhallen. Stadsfullmäktige. Bildningsnämndens idrottssektion och bildningsnämnden 74

76 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Simhallen/Kunder Innebandysalen/ kunder i Idrottsgården Rettig Sport Center Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Dans- och Övresalen Tellus/ Kunder Aktiva Fotbollstimmar naturgräsplaner Fotbollstimmar konstgräs Friidrottstimmar på Centralplan Årsverken 10,55 10,55 11,5 10,55 12,3 12,3 Motiveringar Servicenivån enligt verksamhetsidén. Statsbidrag åt staden Jakobstad för idrottsverksamhet utbetalas på följande grunder: Invånarantalet x 12 euro därav 30 % enligt 21 OCH i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Staden Jakobstad (Stst 162) har år 2017 blivit antagen till projektet "Kraft i åren", som ordnas av Äldreinstitutet. Under år 2018 kommer en styrgrupp att sammanträda och planera för fortsatt verksamhet i Jakobstad. Syftet med det riksomfattande programmet Kraft i åren hälsomotion för äldre är att med hjälp av hälsomotion främja livskvaliteten och möjligheterna att klara sig på egen hand för äldre personer (75+) som bor hemma och har nedsatt funktionsförmåga. Med nedsatt funktionsförmåga avses till exempel förebådande svårigheter att röra sig, begynnande minnessjukdomar eller lindrig depression, vilka kan leda till att personen rör sig mera begränsat och behöver mera hjälp. Hälsomotion har visat sig vara ett effektivt och förmånligt sätt att främja äldre personers välfärd och välbefinnande på bred front. 75

77 76

78 TEKNISKA TJÄNSTER o o o Miljövård Byggnadstillsyn Centralen för tekniska tjänster 77

79 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN o o Miljövård Byggnadstillsyn Miljövårdschef VERKSAMHETSOMRÅDE: :Sofia Zittra-Bärsund Miljövård VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att verkställa de uppgifter, som ålagts den kommunala miljövårdsmyndigheten i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning och andra lagar samt därigenom bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Miljölagstiftningen utvecklas fortfarande i snabb takt. År 2014 trädde en ny miljöskyddslag (527/2014) och miljöskyddsförordning (713/2014) i kraft. Under revideringsfas 2 av miljöskyddslagen var målet att bedöma behovet att ändra miljöskyddslagen för att göra tillståndsbehandlingen smidigare. I samband med revideringsfas 3 utreder man förutsättningarna för att skapa ett nytt, enklare anmälningsförfarande som kan ersätta miljötillståndsförfarandet. Regeringspropositionen om ett nytt anmälningsförfarande färdigställs inom Lagförändringarna innebär bl.a. att större tyngd läggs på tillsynen av miljötillståndspliktig verksamhet, men ger också möjlighet att uppbära avgifter för tillsynen. Förändringarna i regelverken och nya tillämpningar kräver en betydande arbetsinsats enbart i att bibehålla nödvändig kunskapsnivå och beredskap att handlägga ärenden och ta nödvändiga initiativ. Arbetsvolymen kommer också i viss mån att öka, men åtminstone i detta skede verkar det mest realistiskt att utgå från att uppgifter genom omprioriteringar kan handhas inom den nuvarande personalresursen. Mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. Under kommer en ny bioindikatorundersökning att genomföras om verkningarna av luftutsläppen. Undersökningen planeras att utföras i samarbete med industrin, grannkommunerna och Karleby stad. Bioindikatorundersökningarna utförs med 5 års mellanrum. 78

80 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Smidig och korrekt handläggning av tillstånds- och andra beslutsärenden/ förfrågan till sökande och parter Åsikt att handläggningen varit korrekt 100 % Upprätthållande av gedigen sakkunskap och förmåga att ge relevant information och betjäning Ansvarig: miljövårdschefen Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Relevant information om stadens miljö finns lätt tillgänglig och information sprids aktivt Miljövårdsbyråns hemsidor utvecklas och infotillfällen ordnas vid behov Miljödata insamlas och lagras organiserat. Ansvariga: miljövårdschefen, miljöinspektören och miljöplaneraren 79

81 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Genomsnittlig behandlingstid för tillståndsärenden / Tid från inlämnad korrekt ansökan tills beslutet ges 4 månader Ansvarig: miljövårdschefen RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Verksamheten finansieras i högre grad av intäkter/intäkternas andel av kostnaderna 25 % Strikt budgetdisciplin Miljövårdschefen 80

82 NYCKELTAL Prestationer Antal behandlade tillståndsansökningar och anmälningar Tillsyns- och övervakningsärenden Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Utlåtanden Behandlingstid för 5,5 32* miljötillstånd, mån. Årsverken 2 2,1 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Motiveringar * Den långa behandlingstiden för miljötillståndet berodde på ärendets natur, som krävde nya data angående det använda råmaterialet (aska). Merparten av miljövårdsbyråns arbetsinsats består under 2018 fortsättningsvis av handläggning av lagstadgade tillståndsärenden, tillsynsuppgifter och övervakning av miljöns tillstånd. Tillsynen av tillståndspliktig och registreringspliktig verksamhet kommer att utföras i enlighet med tillsynsplanen och -programmet. Tyngd sätts på samarbete med den övriga stadsförvaltningen, grannkommunerna och andra aktörer. Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas, men mätning av luftens kvalitet fortsätter i samarbete med industrin och grannkommunerna. Övervakningsprogrammet för mätning av luftkvaliteten och avtalet har förnyats år 2016 och luftkvalitetsövervakningen åren utförs i enlighet med det nya avtalet. Under åren görs en omfattande bioindikatorundersökning rörande utsläppen i luften i samarbete med grannkommunerna, industrin och Karleby stad. Bioindikatorundersökningen görs i medeltal vart femte år. 81

83 Ledande byggnadsinspektör VERKSAMHETSOMRÅDE: : Micael Nylund Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: Kommunen ska övervaka de av bostadsfonden beviljade reparationsunderstöden för reparationer av åldringars bostäder. Kommunen ska även fungera som sakkunnig i de olika bidragsfrågorna samt följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2017 anställdes en biträdande byggnadsinspektör. Tjänsten har inte varit besatt sedan två ordinarie byggnadsinspektörer gick i pension i slutet av år Byggnationen vad gäller nyproduktion och reparationsbyggande har varit livlig under år Flera stora byggnadsprojekt kommer att påbörjas under När de stora byggprojekten kommer i gång under år 2018 står vi väl rustade vad gäller personalstyrkan på byggnadstillsynsbyrån. Nya bestämmelser tillkommer kontinuerligt som personalen ska beakta vid lov- och tillståndsbehandlingen. 82

84 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Andel nöjda kunder / Kundenkät till var tionde ibruktagna och färdigställda projekt 100 % Bra kundbetjäning Ledande byggnadsinspektören SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Smidig beslutsprocess Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Ansvarig Behandlingstider av tillstånd i 1 mån Snabb behandling medeltal Ledande byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Ansvarig Kundernas andel av 50 % Revidering av avgifter kostnaderna under en period av Ledande 5 år byggnadsinspektören Utvärdering (Bokslut) 83

85 NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP övr. beslut. anm. ärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken 6 6 4,5 5,5 5,5 5,5 5,5 84

86 TEKNISKA NÄMNDEN Centralen för tekniska tjänster Tf. teknisk direktör : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Centralen för tekniska tjänster VERKSAMHETSIDÉ Centralen för tekniska tjänster - bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom så som gator, leder för lätt trafik, parker, båthamnar och idrottsplatser, samt sköter om stadens skogsbestånd - sköter stadsmiljön lyhört så att den utvecklas till en harmonisk helhet - utvecklar de offentliga uterummen och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv - sköter om disponentverksamheten för stadens verksamhetsutrymmen och byggnader samt ordnar underhållet av dessa - ordnar städningen av stadens verksamhetsutrymmen och byggnader - sköter om byggherreverksamheten samt förverkligar de underhållande investeringarna för stadens fastighetsbestånd FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under år 2018 är fokus fortfarande på effektivering av produktiviteten och fortlöpande förbättring av verksamheten inom centralen för tekniska tjänsters serviceområden: planläggning, mätningsverksamhet, kommunalteknik och utrymmesförvaltning. Målsättningarna och mätarna som gäller centralen för tekniska tjänster är lika med målsättningarna och mätarna för de fyra serviceområdena. Centralen för tekniska tjänster tar aktivt del i det strategiarbete som pågår inom stadens organistaion. Tekniska direktörstjänsten sköts av vikarie tills rekrytering av ny teknisk direktör verkställs. Utvecklandet av samarbetet med Alerte Ab fortsätter. 85

87 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 339,06 314,56 298,36 38, Stadsplanearkitekt : Pekka Elomaa VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetiskt högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förändringen i befolkningens åldersstruktur förutsätter att planeringen i högre grad beaktar kvaliteten på miljön ur "seniorperspektiv", t.ex. vid planeringen av stadens centrala delar. På samma gång bör planläggningen bereda plats för potentiella inflyttare, som kommer att ersätta de stora åldersklasserna i arbetslivet. I och med att den tunga industrin flyttar från stadens centrala områden uppstår en möjlighet till en ny och livskraftig stadsdel på området vid Sikören. Stadens generalplan saknar rättsverkan och dess giltighetstid upphör snart. I samband med förnyandet av generalplanen kommer man att lösa markanvändningsfrågor för hela stadens område. I stadsregionen ökar behovet av koordinerad, regional markanvändningspolitik, vilket ställer mera krav på planeringssamarbete över kommungränserna speciellt tillsammans med Larsmo och Pedersöre. 86

88 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Den planmässiga beredskapen motsvarar samhällets byggnadsbehov, med tillräckliga reserver för bostadsbyggandets och näringslivets tomtbehov. Planläggningsverksamheten omfattar även planer för en väsentlig kvalitativ förbättring av stadsmiljön. Stadsplanearkitekten Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Invånarnas medvetande om planläggningens roll i samhällsutvecklandet och den enskilda kommuninvånarens roll och rättigheter i processerna utvecklas. Informationsaktiviteter utvecklas. Stadsplanearkitekten Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) En gemensam syn på målsättningarna för markanvändningen i regionen. Arbetet genomförs i markanvändningsgruppen och i landskapsplaneringen. Stadsplanearkitekten 87

89 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 4 4 3,93 4,51 4, Motiveringar Personalresurserna på planläggningsavdelningen har redan i flera års tid varit underdimensionerade och arbetsmängden har ständigt ökat. Planläggningsavdelningen har dock lyckats utmärkt med rekrytering av ersättare till den andra byråarkitekten som har varit på studieledighet. När byråarkitektens studieledighet upphör är den andra, äldre byråarkitekten, för sin del i deltidspension före slutlig pensionsavgång. Genom att förlänga ersättarens tidsbestämda arbetsförhållande med ett halvår kunde vi i övergångsskedet fylla underskottet som orsakas av deltidspensionen, och på så vis säkra en möjligast smidig överföring av erfarenheter till den yngre generationen. Den yngre, kompetenta arkitekten kunde på så vis utan avbrott fortsätta som ersättare för den äldre arkitekten tills hans tjänst tillsätts. Med detta arrangemang skulle planläggningsavdelningens behandling av uppsatta mål säkras till dagens nivå. Stadsgeodet : Anders Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ. bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - ansvarar för fastigheternas adressystem - förvaltar stadens markegendom, sköter markanskaffningar och marköverlåtelser samt stadens ekonomiskogsområden enligt en skogsbruksplan - ansvarar för stadens kartprodukter och mätningsverksamhet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Avdelningen deltar i stadens byggnadsregister- och fastighetsskatteprojekt. Utveckling och upprätthållande av lägesdatasystemet fortsätter. Vissa omstruktureringar av tjänster görs i samband med nyrekrytering av personal. Ekonomiskogarna sköts på basen av skogsbruksplanen som har uppdaterats år Avdelningen strävar till att överföra material från pappersarkivet i elektronisk form. 88

90 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Aktiv näringspolitik Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Tillgång till behövligt antal tomter för boende och företagsverksamhet. Råmark köpes ha under fem år. Målsättning i medeltal: 5 ha /år Förhandlingar med markägare inom aktuella områden. Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggnade och näringsverksamhet samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. Utbudet på byggbara småhustomter är minst 40 st. Gemensam strategi med planläggning. Prioritering av lämpliga gatubyggnadsprojekt. Kommunaltekniska avtal med privata tomtägare. 89

91 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Markpolitikens balans positiv på lång sikt. Inkomsterna från markförsäljning och kapitaliserade (5 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna och övriga investeringar gällande markområden. Bevarande av en stabil markprisnivå. Försäljning av värdefulla markobjekt genom anbud 90

92 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 EP -19 EP - 20 Såld mark 1000 euro Köpt mark 1000 euro Virkesink euro Registr. tomter st Registr. allm.omr. st Årsverken 14,4 13,07 13, Motiveringar Avsikten är att öka utbudet på tomter, vilket kräver solida insatser inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma på årsnivå. Arrendering är fortfarande det vanligaste och mest populära sättet för tomtöverlåtelser. Därför är arrendeinkomsternas tillväxt en mera sannolik utveckling än en ökning av markförsäljningsinkomsterna. En stor del av stadens skogsinnehav har nu uppnått ett tillväxtskede där beståndsvårdande gallringar behövs, vilket har ökar det ekonomiska utfallet. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. 91

93 Stadsingenjör : Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen - förvaltar, planerar, ordnar underhållet och byggandet av gator och övriga allmänna områden samt därtill hörande anläggningar - handhar byggherreverksamheten inom sitt verksamhetsområde - förvaltar, planerar, ordnar underhållet och byggandet av stadens parker, rekreationsområden, parkskogar och båthamnar - sköter om planeringen, ordnar byggandet av stadens uteidrottsanläggningar, friluftsleder och badstränder - sköter om beställning av geotekniska utredningar - sköter om försäljning av marksubstanser - bereder och verkställer till vägnämnden hörande ärenden - sköter om trafikplaneringen - sköter förvaltningen för stadens parkeringsövervakning - ordnar flyttning av övergivna fordon och fordon som hindrar underhåll och renhållning av gator FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Bolagiseringen av underhållet har under övergångsperioden orsakat en liten osäkerhet vad gäller uppföljningen av ekonomin. Avtalet kan ännu justeras och beställningar göras tydligare i fortsättningen. Ökat behov av övervakning kommer att minska de tillgängliga resurserna för egen planering. Konsulttjänster köps mera än tidigare. Barnfamiljernas trivsel är av avgörande betydelse för stadens utveckling, för dess framtid. Det saknas en välutrustad, välfungerande och välunderhållen lekpark i stadens centrum. Tekniska verket borde ges i uppdrag att planera en sådan. 92

94 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Tillgång på service förbättras via information Serviceinfon som syns via statens portal är rätt Suomi.fi servicebeskrivningar uppdateras. Avdelningschefen tillsammans med administrationen SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2017 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Arbetsbeskrivningar justeras Arbetsuppgifter och ansvar har fördelats på ändamålsenligt sätt Uppgifter och ansvar justeras tillsammans med arbetstagaren. En uppföljning görs senare under året. Avdelningschefen 93

95 NYCKELTAL Prestationer Parkeringsövervakning: - inkomna betalningar Bokslut -13 Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget Underhåll av parker och grönområden Underhåll av trafikleder Byggherreverksamhet: investeringar Sanerade gator 910 m 1270 m 34 m 1551 m 675 m 410 m Nya gator 1125 m 500 m 1315 m 1687 m 2381 m 1548 m Årsverken 74,54 67,36 63,74 58,25 10,73 11,13 12,13 EP -18 EP - 19 Motiveringar En arbetstagare fortsätter med förkortad arbetstid på 60 %. Parkeringskontrollanterna fortsätter med 100 % arbetstid. Båda ändringarna skedde under sommaren En projektingenjör till skulle behövas. Uppföljningen av ekonomin sker nu på mera allmän nivå efter bolagiseringen av underhållet. Byggandet av nya gator höjer driftsutgifterna, m.a.o. ökar underhållsarbetet med i medeltal 5000 varje år. 94

96 Husbyggnadschef : Rune Hagström VERKSAMHETSOMRÅDE: Utrymmesförvaltning VERKSAMHETSIDÉ Utrymmesförvaltningen - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent och underhåller stadens verksamhetsutrymmen och byggnader. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stödserviceproduktionen är bolagiserad och utvecklandet av beställarfunktionerna fortsätter. Rekrytering av en ny disponent. 95

97 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Tidtabellsuppföljning: Godkänd/Förverkligad. 100 % av innehållet uppnått. Avstämning av godkänd tidtabell mot förverkligad. Byggherreingenjören SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden 100 % uthyrt Jämförelse av statistik på användningsgraden. Disponenten RESURSER OCH EKONOMI Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Godkända målprisberäkningar överskrids inte Målprisberäkningarna håller till 100 % Kontinuerlig kostnadsuppföljning. Husbyggnadschefen 96

98 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslu t -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 EP -19 EP - 20 Bostadsbyggnader Vårdbyggnader Kontorsbyggnader Musei- och allm byggnader Undervisningsbyggnader Jordbruksbyggnader Övriga byggnader Årsverken 59,28 35,10 34,

99 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Tf. Social- och hälsovårdsdirektör Pia-Maria Sjöström Förvaltning Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Socialomsorg Miljöhälsovård Tf. social- och hälsovårdsdirektör : Pia-Maria Sjöström VERKSAMHETSOMRÅDE: Social- och hälsovård VERKSAMHETSIDÉ Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, lokalt producerad specialsjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja välbefinnande och hälsa för invånarna i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa konsekvenser av sjukdomar och en ohälsosam miljö. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Lagstiftningen om den nationella social- och hälsovårdsreformen är fortsättningsvis oklar. Enligt den aktuella tidtabellen träder den i kraft Parallellt med att den nuvarande verksamheten fortgår och vidareutvecklas pågår arbetet med att på sikt överföra verksamheten i landskapets regi. I nuläget planeras det första valet av landskapsfullmäktige hösten Tills det finns en fungerande politisk beslutandenivå sköts förberedelserna av den nya landskapsorganisationen av tjänstemän i det temporära beredningsorganet. Socialoch hälsovårdsverkets personal deltar i sakkunniggrupperna som fungerar som stöd för organet. Den förnyade hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) planeras träda i kraft fullt ut , detta påverkar jourverksamheten och dagkirurgin. Under 2018 pågår omfattande fastighetsarbeten som tidvis kan påverka verksamheten: - Renoveringen av Björkbacka fortsätter - Nykarleby hvc-mottagning renoveras - Pedersheim renoveras - Malmskas kök med intilliggande utrymmen, samt omändringsarbetena på sjukhusets första våning färdigställs 98

100 Social- och hälsovårdsverkets strukturella och innehållsmässiga huvudmål för 2018: Verksamheten utvecklas vidare mot en allt mera integrerad helhet med klienter, patienter och kunder i fokus. Samarbetet med samarbetsområdets kommuner, tredje sektorn och privata aktörer förstärks. Arbetsfördelningen mellan kommunernas övriga verksamhet och social- och hälsovården behöver förtydligas, då det gäller välfärdstjänster för äldre hemmaboende, för barn, unga och familjer och för klientgrupper med särskilda behov. Servicehandledningen vidareutvecklas, för de äldres del på landskapsnivå inom ramen för regeringens spetsprojekt för fungerande servicemodeller för seniorer och närståendevård. Möjligheter till olika förebyggande och stödjande åtgärder och verksamhetsformer utanför den offentliga socialoch hälsovården kartläggs. Via tidigt ingripande minskar behovet av mera specialiserade tjänster. Familjeservicens omorganisering ger möjlighet att ge service via socialvårdslagen och minskar behovet av specialtjänster inom handikappservice och barnskydd. Familjeservicens flytt till Malmska ger förutsättningar för ett fördjupat samarbete med mödra- och barnrådgivningen och hälso- och sjukvårdens barn- och ungdomsenhet. En stor del av arbetet inom familjeservicen görs ute på fältet och utrymmen för dokumentation och nätverksmöten kommer att finnas i alla samarbetskommuner också i fortsättningen. Barnets bästa och stöd för vårdnadshavarna betonas, också när det gäller vård och service för vuxna. Ungdomsstationens verksamhet vidareutvecklas. Efter att hanteringen av det grundläggande utkomststödet överflyttats till FPA ligger fokus inom vuxensocialarbetet på konkret socialt arbete och mera stöd i livshantering. Inom primärvården vidareutvecklas vårdkoordinatorverksamheten till att även omfatta patienter med mental ohälsa, invandrare och långtidsarbetslösa. MARAK-modellen tas ibruk som handlingsmodell vid misstanke om familjevåld. Inom miljöhälsovården sker omorganiseringar av arbetsuppgifterna så att hälsoinspektörerna specialiserar sig på antingen livsmedels- och tobaksövervakning eller hälsoskyddsövervakning. Detta sker för att bättre klara av att utföra den planerade förebyggande tillsynen. Vård och service ges i hemmet eller på boendet alltid då det är ändamålsenligt för klienten. Bemanningen inom hemvården förstärks för att motsvara nationella rekommendationer. För att kunna minska servicen via köptjänst förstärks handikappomsorgens rehabiliteringshandledarresurs och socialhandledarresursen inom familjeservicen. Möjligheterna till hemvård dygnet runt och rehabilitering i hemmet vidareutvecklas i samarbete med jouren och rehabiliteringens serviceenhet. Stödet för närståendevårdare förbättras, bl.a. genom regelbundna hälsokontroller och förbättrade möjligheter till intervallvård. Inom sjukvården omfördelas resurser för att öka bemanningen på dag- och hemsjukhuset och barnens hemsjukhus. Genom omfördelning av personalresurs kan Stella boendestöd stödja fler klienter med neuropsykiatrisk problematik i eget boende. Kriterierna för hemvård, olika stödtjänster, intervallvård och serviceboende preciseras för olika klientgrupper, i mån av möjlighet på landskapsnivå. De digitala tjänsterna utvecklas. Jouren på Malmska fungerar som dygnet-runt jour på primärvårdsnivå från Specialtillstånd för detta har getts av social- och hälsovårdsministeriet fram till Bakjoursverksamheten kan inte fortsätta på samma sätt som tidigare; anestesibakjouren avslutas och jouren kan inte heller dygnet runt ha bakjour inom inremedicin och pediatrik. De flesta patienter kan fortsättningsvis få sin brådskade sjukvård vid Malmska, men möjligheterna att ge akut specialsjukvård påverkas, både på jouren och på sjukhusavdelningarna. Operationsverksamheten fortsätter i den omfattning som lagen tillåter. För att upprätthålla patientsäkerheten behöver samarbetet med prehospitala vården, räddningsverken och närliggande sjukhus förstärkas och ansvarsområdena behöver förtydligas. Barnavdelningens och jourens samarbete intensifieras, då avdelningen flyttar till utrymmen i anslutning till jouren. Möjlighet till gemensamma enheter med Vasa centralsjukhus för röntgen och laboratorium utreds. 99

101 Antalet allmänmedicinska vårdplatser är högt i förhållande till det verkliga behovet, men platsantalet kan inte minskas så länge klienter som inte klarar sig i hemvård väntar på boendeplats på avdelningarna. I första hand behöver vården av patienter på extra platser upphöra. Vartefter väntande klienter snabbare kan få en boendeplats, och förebyggande verksamhet, olika stödåtgärder och rehabiliterande arbete i hemvården minskar behovet av avdelningsvård i väntan på boende, kan platserna något minskas. Behovet av allmänmedicinska platser utvärderas och minskas om möjligt efter sommaren. Mental- och beroendevårdens personal förstärks och resurserna för rehabilitering av missbrukare ökar. Substitutionsvård och bytesstation för nålar/sprutor enligt lagen om smittosamma sjukdomar utreds. Dagavdelningens verksamhet effektiveras och möjligheterna till videokonsultation med psykiater ökar. Barn- och ungdomsmottagningen flyttar till utrymmen i anslutning till barn- och ungdomspolikliniken och målsättningen är att också barnskyddet ska flytta till närliggande utrymmen. Enheterna som arbetar med barn, unga och familjer deltar i LAPE-projektet (regeringens spetsprojekt för utveckling av barn- och familjetjänster). De senaste åren har omfattande strukturella förändringar skett i verksamheten. Den planerade sote-reformen gör att den framtida verksamheten är osäker, även om vård och service behövs lokalt också i framtiden. Arbetsbelastningen på vissa enheter har under en längre tid varit för hög. Personalens sjukfrånvaro har senaste år visat en oroväckande ökning, främst inom äldreomsorgen. Orsakerna varierar mellan enheterna och åtgärder krävs på flera plan. Förmän behöver mera utbildning i förändringsledarskap. På flera enheter kan arbetsbelastningen minskas genom att arbetet omorganiseras, men på vissa enheter krävs tilläggspersonal. Pilotering av fast anställda vikarier (pool) som enheterna kan använda vid behov väntas underlätta verksamhetsplaneringen vid oplanerad frånvaro. Enhetsvisa planer för förbättrat arbetsklimat görs utifrån resultaten i personalens välmåendeundersökning. Inom staden anställs en välmåendekoordinator som kan delta i det konkreta arbetet för att minska sjukfrånvaron. Vaccinering av personalen sker i enlighet med den förnyade smittskyddslagen. 100

102 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) - bestämmelserna om vårdgaranti inom hälso- och sjukvården och fatalietiderna inom socialomsorgen uppfylls/ Thl:s uppföljning av tillgång på service - väntetiderna för boendeplats inom äldreomsorgen minskar/ uppföljning av väntetider 100 % - målsättning 3 mån, max. 5 mån för effektiverat serviceboende, demensboende och långvård - planering och uppföljning av verksamheten - omorganisering av familjeservicen - lyckad rekrytering - minskad sjukfrånvaro - bättre förebyggande arbete och rehabilitering via hemvården minskar behovet - servicesedel tas ibruk - digital koordinering av vårdplatser - samarbete med tredje och privata sektorn 101

103 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Bättre förebyggande åtgärder och minska de negativa konsekvenserna av missbruk / antal besök på beroendevårdskliniken och ungdomsstationen, antal klienter som fått rehabilitering, antal missbruksrelaterade omhändertaganden - ökat antal besök på beroendevårdskliniken - ökning av antalet klienter som fått rehabilitering för drogmissbruk - antalet missbruksrelaterade omhändertaganden minskar - ökad personalresurs till beroendevården och barn- och ungdomspsykiatrin - ungdomsstation - ökade budgetanslag för rehabilitering - nya arbetsmetoder för att stöda unga och familjer i behov av barnskydd (Hackney, MDFT) - substitutionsbehandling för tunga missbrukare tas i bruk - station för byte av sprutor/ nålar Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Servicen ges inom samarbetsområdet när det är möjligt och ekonomiskt försvarbart. - specialsjukvården ges lokalt i den mån patientsäkerhet och lagstiftning förutsätter - aktivt deltagande i soteplaneringen - samarbete med centralsjukhusen - barn-och ungdomsavdelningen i anslutning till jouren - läkarkonsultationer via videolänk inom psykiatri. Piloteras också inom inremedicin i samarbete med VCS 102

104 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Lyckad omorganisering av familjeservicen, ökad användning av service inom socialvårdslagen, minskad specialservice/ antal klienter inom barnskyddet, antal utredningar av servicebehovet inom socialvårdslagen - antal barnskyddsklienter 40, max. 50/ansvarig socialarbetare - omorganisering av verksamheten enligt plan - överföring av klienter från barnskydd till service enligt socialvårdslagen - gemensamma utrymmen - samarbete med övriga yrkesgrupper som jobbar med barn, unga och familjer för att öka möjligheterna till tidigt ingripande - nya arbetsmetoder för klientarbetet (Hackney, MDFT) 103

105 RESURSER OCH EKONOMI Ökning av produktivitet Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Möjligheten att sköta ärenden digitalt ökar/ antal digitala tjänster - minst två nya möjligheter för invånarna att sköta ärenden digitalt - utredning av behov och möjligheter - modernare internetsida med bättre förutsättningar (it-sakkunnig i samarbete med ledningen) Balanserad ekonomi Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Balans mellan egen verksamhet och köptjänst - kostnaderna för köp av kundtjänster max. på samma nivå som 2017, undantaget kostnader för servicesedel och av nämnden godkända köptjänster - omfördelning av medel för köptjänster till personalresurs inom familjeservice - vartefter behovet av personliga betalningsförbindelser för boende inom äldreomsorgen minskar, styrs resursen till servicesedel 104

106 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 Årsverken , , EP -19 EP

107 AVFALLSNÄMNDEN Avfallshanteringschef : Johan Hassel VERKSAMHETSOMRÅDE: Österbottens avfallsnämnd VERKSAMHETSIDÉ Österbottens avfallsnämnd verkar som gemensam avfallshanteringsmyndighet för avtalskommunerna enligt vad som bestäms i avfallslagens 23. Följande kommuner är medlemskommuner i Österbottens avfallsnämnd: Städerna Karleby, Kauhava, Jakobstad och Nykarleby samt kommunerna Evijärvi, Kaustby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Vetil. Staden Jakobstad är ansvarskommun för den interkommunala avfallshanteringsmyndigheten. Österbottens avfallsnämnd sköter om avtalskommunernas till avfallshanteringen hörande myndighetsuppgifter enligt avfallslagen (646/2011) 23. Dessa uppgifter är bl.a: 1. godkännande av allmänna avfallshanteringsbestämmelser och beslutande av kommunens insamlings- och behandlingsplatser i detta sammanhang (91, 35.3 ) 2. enskilda avvikelser från avfallshanteringsbestämmelserna (91.3 ) 3. beslutande om ärenden som berör avfallstransporter (35-38 ) 4. förande av ett register över avfallstransporter (143 ) 5. beslut om enskilda undantag från skyldigheten att överlämna avfall från offentligrättsliga samfunds förvaltning eller serviceverksamhet till kommunalt ordnad avfallshantering (42 ) 6. godkännande av avfallstaxan (79.3 ) 7. påförande av avfallsavgifter, beslut om nedsättning och behandling av anmärkningar (81 ) 8. lämnande av avfallsavgifter för utsökning (145 ) 9. övriga kommunala myndighetsuppgifter som hör till avfallshanteringen FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under de kommande åren bör avfallsnämnden anpassa verksamhetens innehåll till de allmänna målsättningarna kring cirkulär ekonomi med krav på högre återvinningsgrad av kommunalt avfall. Inverkan av ändringarna i avfallslagen, som träder i kraft år 2018, på avfallsnämndens verksamhet kan inte bekräftas i nuläget. 106

108 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE KUNDEN OCH KOMMUNINVÅNAREN Tillgång och kvalitet på service Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Avfallsnämnden strävar till att kommuninvånarna ska ha tillgång till kvalitativ kommunal avfallsservice med rimliga kostnader. Mäts enligt hur avfallshanteringens servicenivå är i förhållande till de kommunala avfallsavgifternas storlek. I första hand bör de lagstadgade kraven uppfyllas. Under 2018 vidareutvecklas den kommunala avfallsservicen i samarbete med det kommunala avfallshanteringsbolaget Ekorosk. Utöva verksamheten enligt lagstiftarens och de lokala avfallspolitiska linjedragningarna. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Avfallsnämnden är öppen för allmänhetens förslag om förbättringar inom ramen för gällande avfallslagstiftning. Trivseln och tryggheten säkerställs genom de kommunala avfallshanteringsföreskrifterna. Främjande av kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet genom information. God förvaltningssed. Uppdatering av avfallshanteringsföreskrifterna enligt behov. Ansvarig: Österbottens avfallsnämnd 107

109 Förbättrad regional konkurrenskraft Målsättning/Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) En gemensam syn hos medlemskommunerna hur den kommunala avfallshanteringen ska utvecklas Uppmärksamma medlemskommunerna på att en för kommunerna gemensam strategi för den kommunala avfallshanteringen saknas. Ansvariga: medlemskommunerna, avfallsnämnden 108

110 SERVICEPRODUKTION OCH PRODUKTIONSSÄTT Förverkligandet av servicestrategin Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Kommuninvånarna får sakkunnig information och tjänster som omfattar kommunal avfallshantering. Förverkligandet mäts genom de kundbelåtenhetsundersökningar som verkställs årligen av det kommunala avfallshanteringsbolaget. Vidareutveckling av kommuninvånarnas tillgång till aktuell information på avfallsnämndens hemsida samt den information som förmedlas via Ekorosk. Uppdatering av hemsidor samt samarbete i form av informationsutbyte med Ekorosk. Ansvarig: Avfallshanteringschefen Effektiv och ändamålsenlig organisation Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Utövande och utvecklande av de lagstadgade uppgifter som ankommer på en kommunal avfallshanteringsmyndighet Smidig beslutsprocess Verkställande av de lagstadgade uppgifter som fastställts. Ansvarig: Avfallsnämnden, avfallshanteringschefen Målsättning/ Mätare Ambitionsnivå 2018 Sätt att förverkliga Utvärdering (Bokslut) Mätare på smidigheten i avfallsnämndens beslutsprocess är den genomsnittliga behandlingstiden för ett ärende Bibehållande av de nuvarande behandlingstiderna för inkomna ärenden Ansvarig: Avfallsnämnden, avfallshanteringschefen 109

111 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -14 Bokslut -15 Bokslut -16 Budget -17 Budget -18 EP -19 EP - 20 Nämndbeslut Tjänstemannabeslut Anmälningsärenden Årsverken Motiveringar Uppskattningen av antalet tjänstemannabeslut och anmälningsärenden för åren grundar sig på det nuvarande insamlingssystemet för avfall från hushållen. En eventuell ändring av insamlingssystemet år 2018 förmodas öka antalet anmälningsärenden markant. 110

112 AFFÄRSVERK Jakobstads Vatten 111

113 112

114 113

115 114

116 115

117 116

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 Godkänd i stadsfullmäktige 12.12.2016 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 Godkänd i stadsfullmäktige 9.12.2013 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 FINANSIERINGSKALKYL... 12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen

INLEDNING EKONOMISK BAKGRUND. Den allmänna ekonomiska utvecklingen INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 Godkänd av stadsfullmäktige 10.12.2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2016-2017 Godkänd i stadsfullmäktige 15.12.2014 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING... 10 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 Godkänd i stadsfullmäktige 14.12.2015 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 9 RESULTATRÄKNING...10 FINANSIERINGSKALKYL...12 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.

Kommunal författningssamling. för VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING. Godkänt av stadsstyrelsen 4.9. Kommunal författningssamling för Staden Jakobstad ============================================== VERKSAMHETSSTADGA FÖR STADEN JAKOBSTADS KONCERNFÖRVALTNING Godkänt av stadsstyrelsen 4.9.2017 290 KAPITEL

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Stadsstyrelsens förslag STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN 2019-2021 Stadsstyrelsens förslag 0 INNEHÅLL INLEDNING... 2 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN,

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2018 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 28 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING...

INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 20 STADSSTYRELSEN... 21 CENTRALVALNÄMNDEN... 44 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Strategin för åren

Strategin för åren Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL 2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen

Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Regionreformen i Finland - självstyrande landskap bas för för social- och hälsovården och den regionala förvaltningen Mittnordenkommitténs höstmöte 16.-17.11.2016

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen

Landskapsreformen. Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen Landskapsreformen Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen Regionala tillställningar om landskapsreformen 18.8. 3.10.2016 13.9.2016 1 Varför behövs en landskapsreform vad är målet? Bättre service Smidigare

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

-2, STFM :00

-2, STFM :00 -2, STFM 2016-12-12 14:00 Mötesuppgifter Tid Plats 12.12.2016 kl. 14.00 OBS! Rådhuset, stadsfullmäktiges sessionssal Beslutande Boström, Peter Mäenpää, Tua Brännbacka-Brunell, Brita Nyman, Kaj Englund,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 Koncerndirektiv för Malax kommun Godkänd av kommunfullmäktige 29.6.2017 91 Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 2. Tillämpningsområde... 2 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet...

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II

STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II STADEN JAKOBSTAD BOKSLUT 2017 Del II 0 Innehåll 3.2.1. Driftsekonomidelens utfall... 2 STADSFULLMÄKTIGE, STADSSTYRELSEN, KONCERNFÖRVALTNING... 2 STADSSTYRELSEN... 3 CENTRALVALNÄMNDEN... 20 REVISIONSNÄMNDEN...

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK

KARLEBY STAD. KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 1 INSTRUKTION FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK NSTRUKTON FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNNGSVERK Godkänd av Karleby stadsfullmäktige den 12 maj 2003, ändrad av fge 25.10.2010 77. Träder i kraft den 1 januari 2004 1 KAPTLET RÄDDNNGSNÄMNDEN

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN)

FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN) SAMARBETSAVTAL FÖR BILDANDET AV ETT SAMARBETSOMRÅDE I ENLIGHET MED LAGEN OM EN KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURREFORM (169/2007 NEDAN RAMLAGEN) 1 AVTALSPARTER Staden Jakobstad Pedersöre kommun Nykarleby stad

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2011 OCH EKONOMIPLAN 2011-2013 Godkänd av stadsfullmäktige 13.12.2010 1 INNEHÅLL INLEDNING... 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ... 10 RESULTATRÄKNING... 11 FINANSIERINGSKALKYL... 13 STADSFULLMÄKTIGE,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer