Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
|
|
- Leif Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten Verksamhetsplan Projektet för utveckling av barn- och familjetjänster i Österbotten är en del av det riksomfattande förändringsprogrammet LAPE. Programmet utgör ett av regeringens spetsprojekt och är tänkt att fungera som stöd för genomförandet av vård- och landskapsreformen. LAPE-programmets riksomfattande gemensamma principer tjänar som referensram för projektet Barnet och familjen i centrum. Programmet består av fyra utvecklingshelheter som styrs av fyra principer för utvecklingsarbetet. Projektet Barnet och familjen i centrum fokuserar på utvecklingshelheten utveckling av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå. Helheten omfattar utveckling av integrativa, multiprofessionella verksamhetsmodeller för tjänster på bas- och specialnivå. Förändringsprogrammet LAPE Utveckling av en verksamhetsmodell med familjecentrum Utveckling av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå Småbarnspedagogik, skola och läroinrättningar som stöd för barnens och ungdomarnas välbefinnande Barnets rättigheter och barnets bästa Stärkande av resurserna Barn- och familjeorientering Förändring av verksamhetskulturen Mål: 1. Barnens och föräldrarnas delaktighet och möjligheter att påverka i egna ärenden och i utvecklingen av tjänster En mångfald av familjeformer Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten Utveckling av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå 2. Utveckling av integrativa verksamhetsmodeller för tjänster på basoch specialnivå 3. Utveckling av barnskyddet som en del av tjänsterna på specialnivå och krävande nivå 4. Förnyande av tjänster på specialnivå 5. Kunskapsbaserad utveckling av barnskyddet samt nätverk Organisering och genomförande av projektet: Projektet Barnet och familjen i centrum genomförs i landskapet Österbotten. 13 kommuner och ett flertal aktörer deltar. Projektet administreras av Vasa stad, som även administrerar projektkonsortiet. Projektet genomförs som en del av beredningsarbetet av Österbottens vård- och landskapsreform. Som styrgrupp för projektet fungerar landskapets LAPE-grupp, som även svarar för utvecklingen av barn- och familjetjänster inom ramen för social- och hälsovårdsreformen. I Österbotten finns sex LAPE-undergrupper, varav en del är involverade i projektarbetet.
2 Nedan beskrivs de olika aktörernas uppgifter i projektet för utveckling av barn- och familjetjänster i Österbotten: Aktör Vasa stad De österbottniska projektkommunernas socialväsende/social- och hälsovårdsväsende Föreningen för mental hälsa i Finland Vasa mödra- och skyddshemsförening Vasa svd/enheten för barn- och ungdomspsykiatri Mehiläinen - Utterö Karleby universitetscenter Chydenius Kompetenscentret inom det sociala området SONet BOTNIA Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området FSKC Uppgift Administrerar projektet och projektkonsortiet. Social- och hälsovårdens arbetstagare genomför projektplanen i sitt eget arbete. Social- och hälsovårdens arbetstagare genomför projektplanen i sitt eget arbete. Tillhandahåller utbildning i nödvändiga arbetsmetoder på överenskommet sätt och bygger med hjälp av utbildning upp en teoretisk grund för arbetet som yrkesmän i olika organisationer utför. Deltar i utvärderingen av nya metoder. Bedömer valda arbetsmetoders lämplighet och funktionalitet i invandrararbetet. Deltar som medlem i projektkonsortiet i utvärderingen av dess verksamhet. Deltar i nätverksverksamheten. Ordnar kamratträffar för barn i skilsmässosituationer under projekttiden i Österbottenområdet och utvärderar verksamheten. Deltar i utvärderingen av konsortiets verksamhet och i nätverksträffar. Utvecklar och prövar handlingssätt i enlighet med projektplanen. Genomför pilotprojekt med nya arbetsmetoder och verksamhetsmodeller tillsammans med andra aktörer. Deltar i nätverksverksamheten. Deltar i utvecklingen och utvärderingen av vården utom hemmet i enlighet med projektplanen. Erbjuder vid behov konsultation i frågor som gäller vården utom hemmet för barn och unga med invandrarbakgrund. Deltar i nätverksverksamheten. Förverkligar den kunskapsbaserade delen av det sociala arbetet tillsammans med praktiska experter och deltar i nätverksträffar. Introducerar projektpersonalen i projektnätet och konsortiet. Koordinerar verksamhet av typ undervisningsklinik och samarbete mellan högskolor och andra aktörer. Koordinerar nätverksarbetet mellan regionens nätverk och det riksomfattande nätet i samarbete md THL. Ansvarar för samarbetet med Mellersta Finlands område i samarbetsfrågor. Stöder verksamheten med hjälp av projektet KansaKoulu. Utarbetar projektplanen i samarbete med projektpersonalen. Svarar för förankringen av arbetsmetoder och modeller i det svenskspråkiga området och bedriver samarbete med hjälp av det riksomfattande och regionala nätets undervisningsnät. Stöder verksamheten i dokumentationen med hjälp av det svenskspråkiga KansaKoulu. Tillhandahåller verktyg för praktikforskning för arbete av typ undervisningsklinik via Mathilda Wrede Institutet. Anordnar delaktighetsutbildning.
3 Nedan en beskrivning projektets planerade verksamhet: 1. Barnens och föräldrarnas delaktighet och möjligheter att påverka i egna ärenden och i utvecklingen av tjänster Uppgift Verksamhet Förväntade resultat/utfall Ansvarsinstans / genomförare Beaktande och utveckling av delaktigheten i arbetsgemenskaper Bildande av nätverk för socialarbetare Nätverkets verksamhet utvärderas Nätverkets behov och eventuella framtida strukturer för nätverket är kartlagda Ökat kunnande FSKC Beaktande av barnen i tjänsterna för vuxna Spridning av metoderna inom vuxenpsykiatrin, missbrukarservicen och somatiken Gruppintervju med socialarbetare Kartläggning av antal utbildade i Föra barnen på tal-metoden i Österbotten Kartläggning av förutsättningarna för en spridning av metoden Shiers modell har testats Rapport har gjorts Kartläggning och plan Bruket av Föra barnen på tal -diskussioner har spridits Praktikforskaren Barnet hörs och stöds bättre än tidigare i skilsmässosituationer Barn som gått igenom en skilsmässa stöds genom kamratstödsverksamhet för barn Kamratstödsgrupper för barn har startat i de österbottniska kommunerna Vasa mödra- och skyddshemsförening Stöd av likställda erbjuds föräldrar till omhändertagna barn Voikukkia-gruppens behov utreds En grupp/grupper startar under projektperioden Verksamheten konsolideras i Österbotten Gruppernas verksamhet: Gustavsro Främjande av utnyttjande av serviceanvändarnas erfarenheter Kartläggning av användarnas (Leijonaemot) erfarenheter Anordnande av dialogevenemang Rapport om Leijonaemots erfarenheter Erfarenhetsexpertis utnyttjas i utvecklingen Förändringsagenten, projektarbetarna
4 2. Utveckling av integrativa verksamhetsmodeller för tjänster på bas- och specialnivå Spridning och förankring av projektets utvecklingsarbete och LAPE-principerna i landskapet Gruppen för tjänster på special- och krävande nivå sammankommer regelbundet, stöder utvecklingsarbetet och deltar i utvecklingen av integrativa verksamhetsmodeller För landskapet gemensamma, integrativa verksamhetsmodeller Landskapets LAPE-undergrupp: Tjänster på special- och krävande nivå Spridning och förankring av LAPEprinciperna och integrationen av tjänster på basnivå LAPE-grupperna sammankommer regelbundet Gruppernas arbete är målinriktat och gruppernas syfte och uppgifter har definierats LAPE-grupperna är verksamma i kommunerna Förståelse av LAPE-principerna Kommunens LAPE-grupper (förändringsagenten) a) Fleraktörsbedömning Bedömningen av behov av stöd och tjänster för barn, unga och familjer är helhetsmässig, klient/familjeinkluderande och till innehållet enhetlig och täckande Inrättande av sektorsövergripande arbetsgrupper av yrkesmänniskor. Grupperna överenskommer om praxis för en bedömning av många aktörer och genomför pilotprojekt i sitt eget arbete En bedömning av många aktörer har prövats och samarbetet har intensifierats En bedömning av många aktörer har beskrivits Arbetsgrupperna och projektpiloterna: Korsholm, Malax, svd Handledning av grupperna, beskrivning av verksamhetsmodellerna: projektarbetarna Kartläggning av praxis för klientplaner Kartläggning av praxis vid upprättande av klientplaner inom servicen för personer med funktionsnedsättning Praktikforskning + rapport Praktikforskaren b) Integrering av specialkompetens med tjänster på basnivå Utnyttjande av specialtjänster och kompetens i närservicen för familjer vid behov Anordnande av möten/workshoppar enligt behov Dialogen på bas- och specialnivå har ökat Erfarenheter av integrativa arbetsmetoder har inhämtats K5 och svd:s yrkesmänniskor deltar i utvecklingen Praxis och spelregler för det konsultativa arbetet Beskrivning av befintliga möjligheter till konsultation Sammanställning av uppgifter om konsultationsmöjligheter
5 2. Utveckling av integrativa verksamhetsmodeller för tjänster på bas- och specialnivå c) En kombination av sektorsövergripande samarbete och kompetens i servicen på specialnivå Utveckling av en ny typ modell för tjänster på specialnivå och en modell för sektorsövergripande teamarbete Kartläggning av den nuvarande verksamheten inom expertgruppen för barnskydd och utveckling av en verksamhetsmodell vid behov Presentation av LASTA-modellen Verksamheten inom expertgruppen för barnskydd har beskrivits (se 2 b) Specialkompetensens behov uppfylls på ett ändamålsenligt och klientinkluderande sätt Landskapets LAPE-undergrupp: Tjänsterna på special- och krävande nivå Pararbetet inom projektet LasSe genomförs på bred front i Österbotten: Barn- och ungdomspsykiatrin och barnskyddets arbetare arbetar i par i bedömningen av behovet av barnskydd Arbetare inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar i par tillsammans med en socialarbetare inom barnskyddet då patienten även är klient eller inleder ett klientskap inom barnskyddet Arbetssättet som prövats i projektet LasSe har spridits i Österbotten Barn- och ungdomspsykiatrin + kommunerna Kunskap- och stödcentrets roll som en del av integrationen definieras Inhämtande av synpunkter och behov inom Österbotten Kunskap- och stödcentrets konstruktion och uppgifter har förtydligats Landskapets LAPE-undergrupp: Kunskap- och stödcentret
6 3. Utveckling av barnskyddet a) Multiprofessionell verksamhetsmodell för barnskyddet Verksamhetssätten inom barnskyddets Utbildning Systematiskt barnskydd enligt Hackneymodellen Utbildning: Folkhälsan öppenvård stärks och förnyas Utvecklingsteamets pilotprojekt har testats och införts Pilot: Jakobstad b) Barnskyddets familjearbete och familjerehabilitering Familjearbetet inom barnskyddet utvecklas och stärks Gemensam modellering och benchmarking Familjearbetet och ett intensifierat familjearbete har definierats och en verksamhetsmodell har beskrivits, förändringsagenten c) Barnskyddets vård utom hemmet: anstalts- och familjevård Utveckling av processen för överföring av Klientutvecklingsgrupper Utveckling av processen för vård utom barn och unga till vård utom hemmet Personalen inom vården utom hemmet hemmet har beskrivits Definiering av principerna för vård utom hemmet och kännetecken för god anstaltsvård Utvecklingsgrupp för unga Utvecklingsdagar för personalen Kvalitetskriterier för vården utom hemmet inom landskapet Helhetsmässig utveckling av vården utom hemmet Delaktighet Elektroniska tjänster Beaktande av mångkulturalism Samlad information om utvecklingen av vården utom hemmet Familar Oy Utveckling av familjevården Arbetsgrupp Mångkulturell träning för familjer som erbjuder kortvarig familjevård Ett stödpaket för familjevården har utvärderats och utvecklats tillsammans med klienterna En mångkulturell träning har genomförts och beskrivits I ärendet engagerade kommuner/aktörer d) Modell för övervakning och styrning av vård utom hemmet Klientorienterad utveckling av kvaliteten i barnskyddets vård utom hemmet och intensifierad övervakning av vården Bevakning av det nationella utvecklingsarbetet och samarbete med aktörer i Västra Finland Kvaliteten i vården utom hemmet och en modell för övervakningen av vården har beskrivits
7 4. Förnyande av tjänster på specialnivå Planering av funktioner i det kommande kompetens- och stödcentret i Åbo Deltagande i utvecklingen av kompetensoch stödcentret i samarbetsområdet i Västra Finland Kompetens- och stödcentrets strukturer har tydliggjorts Landskapets LAPE-undergrupp: Kompetens- och stödcentret 5. Kunskapsbaserad utveckling av barnskyddet och nätverk Utveckling av praxis för effektivare Anordnande av utbildningar: Utbildad personal Utbildning: Föreningen för mental familjearbete och familjeutvärdering och - Palaset kohdalleen hälsa i Finland utveckling av yrkesmänniskornas kompetens - Perhearviointi Barnskyddsarbetet är kunskapsbaserat Kunskapsbaserat socialarbete stärks genom att kombinera forskningsdata med barnskyddets praktiska arbete 4 5 workshoppar Personalens kompetens har ökat Karleby universitetscenter Chydenius Utvecklingsarbetet främjas t.ex. med hjälp av riksomfattande och landskapsöverskridande nätverk T.ex. träffar för utbyte av erfarenheter och god praxis. Koordinering av riksomfattande nätverksträffar i Österbotten Personalens kompetens har ökat Goda modeller har spridits SONetBOTNIA och FSKC Högskolesamarbete och organisationssamarbete Forskning och utredningar utnyttjas i utvecklingssamarbetet och behovet av fortsatta undersökningar och utredningar bestäms genom dialog Personalens kompetens har ökat. Goda modeller har spridits. Kunskap kumuleras. SONetBOTNIA och FSKC
8 Övrigt Uppgift Verksamhet Förväntade resultat/utfall Ansvarsinstans / genomförare Projektadministration Arbetstidsuppföljning (parternas arbetstid för LAPE) Administration och uppföljning av projektet sker i enlighet med anvisningarna Projektpersonalen Projektdokumentation Kommunikation Utvärdering Vid behov samarbete med SHM och RFV Sammanställning av uppföljningsrapporter och stöd för olika aktörers rapportering Dokumentation av projektarbetet Beskrivning av verksamhetsmodellerna Koordinering av upprättandet av slutrapport Vid behov samarbete med HIM och RFV Infobrev 4 ggr/år Uppdatering av webbsidor Blogg Deltagande i riksomfattande LAPE-nätverk Planering Genomförande och sammanställning av data Beskrivning och rapportering av resultat Kunskap om LAPE-projektets verksamhet och framskridande Projektmaterialet är tillgängligt Information om LAPE-projektets verksamhet och framskridande har spridits i Österbotten Förändringsprogrammet LAPEs budskap och dess målsättningar och principer är kända i Österbotten Projektmaterialet är tillgängligt Kunskap om resultaten av projektets verksamhet Goda modeller införs Projektpersonalen Projektpersonalen Projektpersonalen
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Några centrala
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merLAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer
LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och
Läs merPROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖS- TERBOTTEN
PROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖS- TERBOTTEN Projektplan 2017-2018 Sivu 2 / 33 PROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖSTERBOTTEN 2017 2018 Innehåll 1. Projektets
Läs merVälfärdsplan för barn och unga Bild: Compic
Välfärdsplan för barn och unga 2017 2021 Bild: Compic Mål Välfärdsplanen för barn och unga: mål, innehåll och uppföljning Välfärdsplanen för barn och unga (12 i barnskyddslagen) görs upp för att främja
Läs merUtvärdering Systemiskt barnskydd Jakobstad
Utvärdering Systemiskt barnskydd Jakobstad Torbjörn Stoor, Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området- FSKC Inom LAPE-projektet i landskapet Österbotten Barnet och familjen i centrum
Läs merTILLSAMMANS ÄR VI MERA Lape Nyland Program för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) / SHM
TILLSAMMANS ÄR VI MERA Lape Nyland Program för tveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) / SHM 1 PRESENTATION AV PROJEKTET Förändringsagent Hanna Tiirinki & Projektchef Maikki Arola Syftet med projektet
Läs merI riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster
I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet
Läs merMot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet
Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet Samutvecklingsdag i Helsingfors 24.1.2018 Pia Eriksson, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd Samutvecklingsdagarna och nationellt utvecklande
Läs merInfobrev 5/2016. Projektets verksamhet
Infobrev 5/2016 PAREMPI ARKI - projektet har som syfte att utveckla socialvårdens, primärhälsovårdens och specialsjukvårdens verksamhetsmässiga integrering på Mellanfinlands område. Målsättningen är ändamålsenliga
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merTeman i presentationen
Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas
Läs merBilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
Läs merProjektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)
Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat
Läs merDokumenteringsutbildningen
Dokumenteringsutbildningen Information om Kansa-koulu-projektets utbildning för dokumenteringsutbildare 17.5.2017 Vasa Hanna Lohijoki Sakkunnig inom datahantering inom socialvården Monica Blomqvist-Åkermarck
Läs merRegeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer
Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra
Läs merBarnet och familjen i centrum. Förändringsstrategi för utveckling av barn- och familjeservicen (LAPE) år
Barnet och familjen i centrum Förändringsstrategi för utveckling av barn- och familjeservicen (LAPE) år 2017-2020 Syftet med strategin Sprida existerande och befästa goda arbetsmodeller som utvecklats
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1
Läs merElevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)
Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning) Med hjälp av processerna förstärks samarbetet och kommunikationen inom elevhälsans team (hälsovårdaren, läkaren, psykologen
Läs merLÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT
Program för utveckling av barn- och familjetjänster Vi skapar tillsammans en bra vardag för barn, unga och familjer FÖR BARN, UNGA OCH FAMILJER LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT VI SKAPAR EN BRA VARDAG FÖR
Läs merRegeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer
Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra
Läs merBeställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter. Socialarbetare Eivor Söderström
Beställningen på bättre samarbete nationella riktlinjer och praktiska erfarenheter Socialarbetare Eivor Söderström 12.5.2014 Hbl, 4.4.14 Rapporter, utredningar Fungerande barnskydd: STM 2013:25 Kvalitetsrekommendation
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs mer5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering
5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering ORDFÖRANDE: NINA ÖSTMAN SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR Hur väl behandlar rapporten de centrala utmaningar som finns i utvecklingsarbetet? Anteckningar:
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Fredrik Guseff fredrik.guseff@sfp.fi Organisation som svaret representerar Svenska folkpartiet
Läs merAktuellt om projektet Kansa och harmonisering av behandlingen av klientuppgifter inom socialvården med åtkomsträttigheter
Aktuellt om projektet Kansa och harmonisering av behandlingen av klientuppgifter inom socialvården med åtkomsträttigheter Förberedelse för socialvårdens Kanta-tjänster lagstiftning, stöd och handledning
Läs merLandskapet Österbottens plan för implementering och ibruktagning av systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet
Landskapet Österbottens plan för implementering och ibruktagning av systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet LAPE Österbotten Hösten 2018 Innehåll: Bakgrund... 3 Målgrupp och syfte... 4 Preliminär
Läs merUTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs merBarnets välmående som gemensamt uppdrag och målsättning
Barnets välmående som gemensamt uppdrag och målsättning God praktik och kvalitet i planeringen av barn- och familjeservicen En handbok för landskapet Österbotten Ann Backman, Terhi Korpi och Riku Niemistö
Läs merAnordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010
Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet
Läs merPohjanmaan perhekaste 2- Kaste familjeprojektet 2 i Österbotten Projektplan
Pohjanmaan perhekaste 2- Kaste familjeprojektet 2 i Österbotten Projektplan KASPERI II delprojektet för Österbotten 2011 2013 6.5.2012 1. Bakgrund Österbotten är ett tvåspråkigt landskap med ca 177 000
Läs merHvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd
Hvordan velge tilsynsobjekter Risikovurdering i tillsyn av barnskydd Överinspektör Eine Heikkinen Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) 10.6.2011 Tähän esityksen nimi/tekijä
Läs merElevhälsans årsklockor (förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)
Elevhälsans årsklockor (förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning) - Årsklockan är ett gemensamt arbetsredskap och en gemensam mall för kommunerna och enheterna. Enheterna
Läs merÄndringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019
STM032:00/2017 Utkast 30.3.2017 Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019 39 Prehospital akutsjukvård Landskapen ska organisera den prehospitala akutsjukvården inom
Läs merVÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja
VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod
Läs merARVO-PROJEKTETS BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA 2/2008
ARVO-PROJEKTETS BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA 2/2008 5.5.2008 1 1. Utbildning inom projektet MÖJLIGHETERNA AV NYA SAMARBETSFORMER SAMT LEDARSKAP I EN UTVECKLINGSPROCESS ÖVER SEKTORGRÄNSERNA (arbetsnamn)
Läs merEn inblick i socialoch
En inblick i socialoch hälsovårdsreformens innehåll Familje och omsorgsminister Besök i landskapen, hösten 2017 1 31.10.2017 Kommunen är allas hem. 2 31.10.2017 En engagerande livskraftskommun 3 31.10.2017
Läs merLandsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.
Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland
Läs mer(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)
1 Familjearbete i K5 I förslaget till ny Socialvårdslag 26 föreskrivs om socialvårdens service och stödåtgärder för barn och barnfamiljer. Syftet är att öka och utveckla förebyggande hemservice för barnfamiljer
Läs merDigital kommunikation mellan hemmet och dagis
Kullerbyttor och digiskutt Vasa 13.5.2019 Digital kommunikation mellan hemmet och dagis Överinspektör för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Lagen om småbarnspedagogik
Läs merHandlingsplan för FSKC för åren
Handlingsplan för FSKC för åren 2012-2014 FSKC ARBETSPAPPER 4/2011 Handlingsplan för FSKC för åren 2012-2014 Fastställd av FSKC:s styrelse 29.09.2011 Handlingsplan för FSKC för åren 2012-2014 FSKC Arbetspapper
Läs merKansa-koulu projektet som sto d fo r socialva rdens serviceanordnare
Kansa-koulu projektet som sto d fo r socialva rdens serviceanordnare 17.5.2017 Vasa Förberedelser inför övergången till Kanta-tjänsterna för socialvården lagstiftning, stöd och handledning för aktörer
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merStatens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas
Statens tillståndsoch tillsynsmyndighet (Luova) Grundas 1.1.2021 Vad är det fråga om? 2 3 Arbetsfördelning kommun-landskap-stat Med landskaps- och vårdreformen organiseras den offentliga förvaltningen
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Läs merAktuellt inom elev- och studerandevård. Nationella dagar för elev- och studerandevård Helena Öhman
Aktuellt inom elev- och studerandevård Nationella dagar för elev- och studerandevård 3.11-4.11.2016 Helena Öhman Regeringens proposition 206/2016 Lagarna i kraft 1.1.2017 Ändringar i; lagen om grundläggande
Läs merVERKSTÄLLIGHETSPLAN FÖR DELSAM III 2014 2015
VERKSTÄLLIGHETSPLAN FÖR DELSAM III 2014 2015 Statsunderstöd Utbildnings- och kulturministeriet har beviljat FSKC (Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området) finansiering för projektet
Läs merskyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.
Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation
Läs merFinland - mitt hem -projektet
Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Organisation som svaret representerar Eventuell precisering Sofia Ulfstedt sofia.ulfstedt@karkulla.fi
Läs merOrganisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa Ulla Gahmberg, Lape-akademin, 3.10.
Organisering och ledning av modellen En barnvänlig kommun Lape-akademin, Vasa 3.10.2019 ulla.gahmberg@gmail.com Bl.a. Ekonomiplanerare, Vasa stad 1995 2003 Kommunsekreterare, Kyrkslätt 2003 2019 Speciella
Läs merBREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA 4/
BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA 4/2008 13.10.2008 Innehållsförteckning 1. Bildning av nätverk för utvecklingsarbetet för välfärd i barndomen i västra och mellersta Nyland 2. Utbildningsutbud 3. Projektets
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merFöretagsamhets-riktlinjer inom utbildningen
Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen VARFÖR FÖR VEM HUR? Varför för vem hur 1/3 Syftet med företagsamhetsriktlinjerna är att rikta in, utveckla och styra främjandet av entreprenörskap samt presentera
Läs merI utlåtandet föreslås att Kårkullas verksamhet ska bevaras som en helhet genom följande lösningar:
1(5) Kårkulla samkommun De frågor om vårdreformen som gäller Kårkulla samkommun, ett av specialomsorgsdistrikten och den ansvariga instansen för den svenskspråkiga specialomsorgen i hela landet, är av
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merSTADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR
STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR KONCERNLEDNING OCH CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Beredning av stadens strategi och beslutsfattande. Uppdatering av principerna
Läs merÅtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) Anordnare av yrkesutbildning Uppstart av nätverksprojekt kring utveckling av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande som stöd för genomförandet av reformen av yrkesutbildningen
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merPM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND
PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho
Läs merDelaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer
Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer Projektarbetare Maria Balk, 25.9.2017 Tidigare gjorde man omhändertagningar utan att man knappt hade träffat dethär barnet, å man hade
Läs merFÖRSKOLEUNDERVISNINGEN
ELEVVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN Innehåll Elevvårdsplanen för Pargas stad, förskoleundervisningen 3 1. Inledning 3 2. Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 4 2.1 Styrgruppen
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merFinland Organisationens telefonnummer * 019-520211 Organisationens e-postadress fornamn.efternamn@porvoo.fi Typ av ägare * kommun Företagsform
Opetushallitus, PL 380, 00531 Helsinki UBS Redovisningsblankett specialunderstöd Projektgrupp > redovisning av användningen av statsunderstöd Utbildningsnivå * Allmänbildande utbildning Ansökningsgrupp
Läs merSOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete. Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012
SOS Från marginaliserad till socialt integrerad genom socialt arbete SOS Österbottens delprojekt Styrgruppens möte Mötesprotokoll 2/2012 Tid: 29.05.2012 kl. 13:00-15:15 Plats: Vasa socialcenter/mötesrum
Läs merDet lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016
Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET
UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET 2011 2014 Utbildningsstyrelsens nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten träder i kraft den 1 augusti 2011. Denna utvecklingsplan
Läs merPraxis och goda erfarenheter av Kansa-koulu-projektets piloter
Praxis och goda erfarenheter av Kansa-koulu-projektets piloter Förberedelser inför socialvårdens Kanta-tjänster lagstiftning, stöd och handledning för aktörer inom social- och hälsovården Monica Blomqvist-Åkermarck,
Läs merVad innebär socialoch
Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen
Läs merAnvisningar för sökanden
HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 FINLANDS STRUKTURFONDSPROGRAM Produktivt och resultatrikt arbetsliv genom samarbete RIKSOMFATTANDE ÖPPEN ANSÖKAN TILL ESF 1.6 15.9.2015 Anvisningar för sökanden Valitse
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Pehr Löv pehr.lov@gmail.com Organisation som svaret representerar Svenska pensionärsförbundet
Läs mergod praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet
god praxis inom arbetarskydd och välmående i arbetet vid olika universitet Arbetsgruppens medlemmar Riitta Korhonen Jarmo Ruusila Timo Valtonen Behandlat av YHL:s arbetarskyddsutskott 30.11.2014 och av
Läs merTidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård
Centrala resultat Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård RutiiNiksi-projektet (2011 2013) undersökte och utvärderade de metoder som används på rådgivningsbyråer
Läs merPersonal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning
Anvisning 1 (5) VM/615/00.00.00/2017 28.3.2017 Personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, Stöd för statsförvaltningens ledning Ministerier och ämbetsverk Anvisning om utarbetande av ledningsavtal
Läs merKontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som denna företräder
Ansökan till förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller omhändertagande av ett barn (43 2 mom. i barnskyddslagen) Kontaktuppgifter till den tjänsteinnehavare som har gjort ansökan och det organ som
Läs merSäkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN
Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun 2010 2015 GENOMFÖRANDEPLAN INNEHÅLL 1. Målen för säkerhetsplanen, innehållet i åtgärdsprogrammet, de ansvariga personerna för
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och
Läs merDe viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
Läs merTidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner
Tidigt öppet samarbete i Mellersta Österbottens kommuner April 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Begreppen inom tidigt ingripande... 4 1.1. Bekymmerszonerna... 4 1.2. Tidigt ingripande... 5 1.3.
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs merFörändringar i barnskyddet 2016
Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Läs merProjektplan för år 2017 Uppdaterad
Projektplan för år 2017 Uppdaterad 30.1.2017 FÖRBEREDELSEFAS 30.6.2017 TEMPORÄR FÖRVALTNING ung. 1.7.2017 ung. 1.4.2018 INLEDANDE ung. 1.4.2018 31.12.2018 Beredningsfaser Skapar förutsättningar för överföringen
Läs merLANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN
LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN 7.12.2017 31.5.2018 Godkänt 7.12.2017 Innehåll 1. Organisering av beredningen av landskapsreformen och
Läs merFramtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Läs merVad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm
Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm Ny lag om yrkesutbildning Lag om grundläggande yrkesutbildning Lag om yrkesinriktad vuxenutbildning
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merDelSam IV resultat i Österbotten
DelSam IV resultat i Österbotten Ann Backman 2016 Innehåll 1. Målsättningar... 3 2. DelSams ungdomsgrupp i Österbotten, ett frigående utvecklingsteam... 3 2.1. Tankar om arbetsmetoden: frigående utvecklingsteam...
Läs merHandlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merBREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009
BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs mer