Pohjanmaan perhekaste 2- Kaste familjeprojektet 2 i Österbotten Projektplan

Transkript

1 Pohjanmaan perhekaste 2- Kaste familjeprojektet 2 i Österbotten Projektplan

2 KASPERI II delprojektet för Österbotten Bakgrund Österbotten är ett tvåspråkigt landskap med ca invånare och består av 16 kommuner. De flesta kommuner har bildat samarbetsområden för att ordna social- och hälsovård. Totalt finns fyra stycken samarbetsområden i landskapet. De speciella dragen i landskapet är tvåspråkighet och mångkulturalitet, eftersom 2,7 % av invånarna har utländsk bakgrund. I landskapet har man under de senaste åren utvecklat servicen för barn, unga och familjer och kunnandet kring detta. Denna utveckling kom igång under projektet Utvecklingsenhet för barnskydd ( ). Vasa sjukvårdsdistrikt har även utvecklat arbets- och verksamhetssätt inom barn- och ungdomspsykiatrin under flera års tid. Inom projektet Kasperi i Mellanfinland ( ) förverkligas målen i Kasteprogrammet och i delprojektet för Österbotten har samtliga kommuner förbundit sig att delta och finansiera. I och med Vasa sjukvårdsdistrikts deltagande inleddes utvecklandet av bas- och specialservice i samarbetsprojektet. Med hjälp av projektet har en omfattande utvecklingsprocess av social- och hälsovården inletts, vilken består av många åtgärder och en del piloteringar, vars resultat först kommer att synas efter en längre tids verksamhet. Inom Kasperi ( ) utvecklas servicen för barn, unga och familjer samt olika verksamhetsmodeller i samarbete mellan olika sektorer (social- och hälsovården, skol- och ungdomsväsendet samt organisationer) till en bättre fungerande helhet för kommuninvånarna och klienterna. I projektet finns tre utvecklingsteman. (1) Sammanfogande av familjeservicenätverken så att de även omfattar mångkulturellt och förebyggande arbete (det mångkulturella centret Helmi), (2) utvecklande av specialservice så att det stöder basservicen (pilotering med resursskola och team). (3) Effektiverande av service som kräver särskilt specialkunnande för att minska på behovet av specialservice (pilotering av en intensivmodell för barn som behöver särskilt psykosocialt stöd). Därtill utvecklas arbetsmetoder för bedömning av föräldraskap. Kunnandet hos personal som arbetar med familjer stärks genom sektoröverskridande fortbildning som stöder metod- och mångkulturell kompetens. Tillståndet för befolkningen i Österbotten är enligt hälso - och välfärdsstatistik på nationell medelnivå eller lite högre. I jämförelser mellan regioner och befolkningsgrupper kan man upptäcka att problemen har en tendens att hopa sig och uppmärksamhet fästs i synnerhet på unga (stört beteende, skolproblem, problem med den mentala hälsan, depression och användning av rusmedel). Enligt skolhälsoförfrågan (2009) kan man se bristande föräldraskap. I jämförelse med hela Västra Finlands län visste föräldrarna sämre än genomsnittet var deras barn vistades under veckoslutskvällar. Även samtalssvårigheter med föräldrarna samt erfarenheter av fysiskt hot bland unga var vanligare i jämförelse med hela länet. I servicestatistiken är användningen av specialservice, barnskydd samt barnpsykiatrisk vård aningen lägre än genomsnittet i landet (SOTKAnet). Den procentuella mängden familjer som fått hemvårdshjälp har nationellt sjunkit till 1,5 % år 2009 (SOTKAnet). Så har även skett i Österbotten, men variationen mellan kommunerna var ändå mellan 0 6,2 %. I sex av kommunerna överskreds medelvärdet. I resultaten från

3 välfärdsbarometern i Österbotten (2009) kan man se, att det håller på att bildas en utmanande ekvation, enligt kommunernas egna bedömningar, mellan bristerna i välfärden och möjligheterna att söka service. Enligt resultaten borde det fästas vikt vid att säkra basservicen. 2. Mål, begränsningar och motiveringar för projektet Främjande av barns, ungas och familjers välmående, samt utvecklande av servicen för dem är ett centralt tyngdpunktsområde i Österbotten, både i landskapsplanen 2040 och i programinnehållet. Förändringarna i servicestrukturerna fortsätter i enlighet med KSSR-projektet i form av övergång till värdkommuns-, samkommunsmodell, vartefter kommunsammanslagningarna framskrider. Det nya projektet Kasperi II kopplas till de linjedragningar som finns för utvecklandet i kommunerna och samarbetsområdena (välfärdsplaner för barn och unga, välfärdsstrategier). Utvärderingen av det pågående KASPERI-projektet blir färdigt i augusti 2011 och dess resultat tillämpas vid konkretiseringen av planen för det nya projektet. Process- och kollegastödsutvärderingen (tillsammans med en del andra projekt inom KASPERI) ger tillsammans information om nätverksbildning, effekter och förändringar, samt sektoröverskridande ledarskap och styrning. I utvärderingen sammanställs i synnerhet information om klienternas delaktighet och den nytta de upplever i servicen, som bidrar till att säkra ett brukarperspektiv i servicen då strukturerna reformeras. Inom Kasperiprojektet har en sektoröverskridande utvecklingsprocess startats, som bör fortsätta i Kasperi II. Det nya i Kasperi II är en medveten förändringsprocess av verksamhetskulturen i utvecklingen av service för barn, unga och familjer. I den fortsatta förändringsprocessen koncentrerar man sig på tre saker. I Kasperiprojektet har det konstaterats att (i) den förebyggande och familjestödjande verksamheten behöver utvecklas och basservicen stärkas. Tyngdpunktsområdet i projektet är stärkande av förebyggande verksamhet och tidigt tvärsektoriellt stöd (rådgivning, dagvård, hemservice, skola, organisationer och andra aktörer inom den tredje sektorn, samt privata serviceproducenter) vad gäller såväl servicen som innehållet i servicen (t.ex. stödgruppsverksamhet, förstärkande av föräldraskap genom vägledning och stödjande av vardagen, samt tidigt stöd). Förstärkande av strukturen för tidigt ingripande och förebyggande verksamhet förutsätter i fortsättningen även strategiskt och sektoröverskridande ledarskap såväl i samarbetsområdena som i hela landskapet. (ii) Smidigheten i serviceprocesser samt vid övergångar från ett stadium till ett annat är viktig för barn, unga och familjer då man utvecklar specialservicen att stöda basservicen. Det behövs även strukturer för stärkande av kompetensen bland personalen och en organiserande instans som kontinuerligt sköter om detta på landskapsnivå, bl.a. så att utbildningar i arbetsmetoder och utbildare vid behov finns tillgängliga. I detta skede av utvecklingsprocessen blir projektets väsentligaste uppgift att (iii) stödja kunnande och implementering av olika arbetssätt och verksamhetsmodeller, samt hitta bestående lösningar för stödjande och upprätthållande av kompetens. Delprojektet för Österbotten inom Kasperi II fokuserar såväl på samarbetsområdenas som på landskapets gemensamma aktuella utvecklingsbehov, vilket med tanke på användningen av

4 resurserna är förnuftigt. Kommunerna och samarbetsområdena fokuserar på målsättningarna i projektet i enlighet med de egna utvecklingsbehoven. På detta sätt kan man även beakta landskapets särdrag; tvåspråkighet och mångkulturalitet. Särskild vikt fästs på att servicen fungerar och att mångkulturella familjer får stöd ur ett tvåvägsintegrationsperspektiv. Kasperi II projektets mål förverkligas i enlighet med KASTE-programmet. Målen är: 1. Servicen för barn, unga och familjer utvecklas och förnyas som en mera omfattande helhet 2. Servicen förs direkt till barnens och de ungas uppväxtmiljöer 3. Specialservicen utvecklas, så att den stöder basservicen genom olika verksamhetsalternativ 4. Minskning av anstaltscentreringen 5. Personalens kompetens ökas och arbetsmetoderna utvecklas på ett sätt som den nya servicen som utvecklas förutsätter 6. Strukturer skapas för att följa upp effekter och en kontinuerlig utveckling av servicen 7. Målen i projektet med stöd av kommunikation och information 3. Uppgifter och förväntade effekter Uppgiften för delprojektet för Österbotten är att utveckla och förstärka servicehelheten för barn, unga och familjer så att det uppstår en obruten och smidig serviceprocess från förebyggande arbete till specialservice och att det är en sammanhängande helhet ur klientens synvinkel. Tyngdpunkten inom Kasperi II ligger på förebyggande åtgärder, tidigt stöd och ingripande, samt stärkande av basservicen. En annan bärande tanke är att utveckla särskilt stöd så, att det kan ges i barnets, den unges eller familjens vardagliga miljö och inom basservicen, som redan är bekant för dem. Detta möjliggörs genom att samarbetet mellan olika sektorer och professionella förbättras så att stödet blir mångprofessionellt och sker med stöd av specialservice. I projektet fördjupas utvecklingsarbetet genom testning av nya modeller och implementering av god praxis och sådant som tidigare prövats. Bestående strukturer skapas för att verksamhetsmodeller kan tas i bruk och personalens kunnande upprätthållas. Målet i landskapet är en förändring av servicestrukturen, ny praxis och verksamhetsmodeller, av vilka en del förverkligas med denna projektresurs. Metoderna och åtgärderna enligt målsättningen är följande: 1. Servicen för barn, unga och familjer utvecklas och reformeras som en mer omfattande helhet 1.1. På basnivå utvecklas och sammanbinds den förebyggande och korrigerande servicen över sektorgränserna. Följande mål preciserar innehåll, medel och åtgärder i detta huvudmål, samt redogör för hur projektverksamheten riktas för att främja denna helhet Brukarnas delaktighet i servicen och utvecklingsverksamhet effektiveras. Här tillämpas god praxis, t.ex. från erfarenheterna som erhölls i projektet Lapsen ääni.

5 2. Servicen förs direkt till barnens och de ungas uppväxtmiljöer Den tidiga och förebyggande verksamheten och basservicen förstärks genom följande metoder och åtgärder: 2.1.Helheten för familjearbete och hemservice inom kommunerna och samarbetsområdena stärks och förenhetligas och utvecklas som en del av servicestrukturen. - Gemensamma riktlinjer för innehållet i familjearbetet och hemservice för barnfamiljer uppgörs, och ifall det är fråga om ett samarbetsområde uppgörs riktlinjer även för struktur och förvaltning. - Befattningsbeskrivningar, uppgifter och arbetsmetoder samt gränsområdet mellan familjearbete och hemservice för barnfamiljer klargörs med hjälp av t.ex. processbeskrivningar. - Arbetsmetoder sammanställs och utvecklas och stöd för försöksverksamhet ordnas. Mångkulturalitet samt stödjande av familjer med psykisk ohälsa och missbruk, ta upp oronarbetssättet och möjligheter till pararbete med andra yrkesgrupper uppmärksammas speciellt. - I familjearbetet fästs särskild uppmärksamhet vid familjernas delaktighet och verksamheten utvärderas även ur detta perspektiv. - Familjearbetarforum stöder familjearbetarna och utvecklingsarbetet i hela landskapet. - De ansvariga förmännen och ledningen i de Österbottniska kommunerna deltar i utvecklingsprocessen. - Ett planmässigt samarbete inleds med områdets yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor - En egen arbetsgrupp inrättas i landskapet för utveckling av familjearbete och hemservice i barnfamiljer Implementering av tidigt stöd och tidigt ingripande som en förebyggande och sektoröverskridande verksamhet - i landskapet och i samarbetsområdena finns efter att nuvarande projekt avslutats, utbildare som utbildar personal över sektorgränserna i att ta upp oron (HuPu, huoli puheeksi ottaminen)). - metoden tas i bruk, personalen stöds och projektet fungerar som mentor för utbildare - en överenskommelse görs om vilken målsättning man inom kommunen/samarbetsområdet skall nå genom projektet samt om hur kommunerna/samarbetsområdena fortsätter verksamheten som egen verksamhet. Vid behov uppgörs en plan över fortsättningen, hur man går tillväga inom organisationen (t.ex. dagvården, rådgivningen, skolan) när oro väcks (yrkesövergripande och dialogiskt nätverksarbete) - uppföljning planeras och påbörjas - planenligt samarbete inleds med yrkesinstituten och yrkeshögskolorna i området 3. Specialservicen utvecklas, så att den stöder basservicen genom olika verksamhetsalternativ Klientbaserade serviceprocesser stöds genom bedömnings- och arbetsmetoder samt verksamhetsmodeller för olika krissituationer, situationer där barn, unga eller familjen behöver mycket stöd, eller i skeden där både bas- och specialservice behövs.

6 3.1. En verksamhetsmodell med barnet i fokus utvecklas för hjälp vid skilsmässor i ett tidigt skede - kommunernas behov, samarbetsmöjligheter och en modell för genomförande utreds i Österbotten - fungerande modeller som används annanstans används som hjälp och de modifieras till en lämplig tvåspråkig modell för Österbotten (modell från Päijänne-Tavastland, Barnet i centrum, LSKL:s Neuvo- ja neuvokeskus -projekt) - kamratstödsgrupper utvecklas och arbetspar utbildas till att utföra förebyggande separationsoch familjekrisservice - par som håller på att separera eller flytta isär och som håller på att ingå avtal, stöds innan separationsärendet övergår i stridigheter. - behovet av erfarenhetsexperter utreds, liksom möjligheten att ta det i bruk - en lämplig placering/struktur söks för hjälp och stöd vid separationer - projektet informerar i Österbotten om utvecklingsarbetets innehåll och hur det går framåt 3.2. Fördjupa och utvidga bruket av resursskole- och resursteammodellen när man stöder barn, unga och familjer i de fall barnet har psykiska eller psykosociala problem, vilket hindrar en normal skolgång. Verksamheten är sektoröverskridande och teamet bildas enligt barnets och familjens behov (t.ex. lärare, ungdomsarbetare, familjearbetare, specialsjukskötare från VSVD). Det väsentliga i arbetet är familjens delaktighet och stödjande. - resursskolans verksamhet fortsätter i Jakobstadsnejden och den utvidgas till att omfatta elever i högstadieålder och invandrarbarn samt till andra kommuner i Jakobstadsnejden utan projektresurser. Verksamheten fortsätter inom ramarna för den utvecklade förvaltningsmodellen och ledningens sektoröverskridande koordinationsgrupp - resursteamets verksamhet utvidgas och erbjuds till yngre ålderskategorier, t.ex. till barn i förskoleåldern - användningen av resursteamet utvidgas till att stöda barn och unga som är placerade utom hemmet och även ergoterapin kopplas in genom att utnyttja kunnandet på VSVD - det sektoröverskridande teamets verksamhet och verksamhetsmetoder utvecklas vidare och mer erfarenhet skaffas - som hjälp vid implementeringen används processbeskrivning och dokumentering - spelregler skapas för konsultation från sjukvårdsdistriktet, för pararbete och för verksamhetsmetoderna. I samarbete med kommunerna och sjukvårdsdistriktet förhandlas om etablerande av dessa och metoderna implementeras i hela Österbotten - intensivvårdsmodellen kopplas vid behov till verksamheten. Projektets styrgrupp diskuterar ännu om intensivvårdsmodellens plats i projektet och om fortsatta åtgärder. - uppföljning och utvärdering 3.2.Etablerande av bedömning av föräldraskap och utredning om behovet av barnskydd och även etablerande av förebyggande och tidigt stöd som metod inom basservicen för familjer - bedömningen av föräldraskap (metoder från Kasperi I ) och utredningen om behovet av barnskydd i det praktiska arbetet implementeras och projektet fungerar som mentor för de anställda då metoderna implementeras

7 - metoderna tas i bruk vid arbete med mångkulturella familjer och utvecklas för att svara på deras behov - utvärderingen av behovet av barnskydd vidareutvecklas och förutom de metoder som nu används (Pesäpuumodellen) och i vissa kommuner Baro-metoden) kompletteras kunnandet och under projekttiden testas en ny modell, eftersom de nämnda metoderna inte lämpar sig för alla familjer - i fortsättningen finns i hela landskapet behov av nya utbildningar i hur man utreder behov av barnskydd. För att säkra tillgången på kontinuerlig utbildning organiseras insamlingen av utbildningsbehovet och samtidigt ordnas en permanent struktur i Österbotten för tillgången på utbildare (undervisnings- och undersökningskliniken) - projektet koordinerar och fungerar som mentor för helheten 3.4. Specialkompetens som stöd för basservicen genom konsultation - psykiatriska sjukskötarens (VSVD) kunnande förs som stöd till basservicen genom konsultation utgående från familjens behov - kan genomföras t.ex. som pararbete eller i en sektoröverskridande arbetsgrupp - modellen för konsultationsarbete utvecklas i samband med resursteammodellen - projektet stöder förverkligandet av konsultationspraxis 3.5.Yrkesövergripande och sektoröverskridande samarbete - en sektoröverskridande struktur på mellannivå skapas och etableras i kommunerna/samarbetsområdena som verksamhetsmetod. Denna struktur styr och leder det förebyggande och sektorgränsöverskridande samarbetet strategiskt. - kommunerna och samarbetsområdena inrättar och implementerar sektoröverskridande samarbetsgrupper som en del av verksamhetsmetoderna. Samarbetsgruppernas uppgift är baserade på familjens behov (barn/unga med teamprincipen, tidigt ingripande och förebyggande arbete genom sektoröverskridande arbetsgrupper, arbete som kräver specialkompetens genom sektoröverskridande arbetsgrupper eller mångkulturellt arbete genom sektoröverskridande arbetsgrupper) - i de sistnämnda deltar organisationer, skolan, elevvården och skolkuratorn, dagvården, rådgivningen, familjearbetet, socialarbetet inom barnskyddet, specialsjukvården och vid behov konsultation från specialservicen 4. Avskaffa anstaltsvården 4.1. Servicestrukturen stöder avskaffande av psykiatrisk vård för barn och unga och behovet av anstaltsvård när det gäller placering av barn utom hemmet samt förebygger behovet av omhändertagande - som ett samarbete mellan VSVD och kommunerna utvidgas och görs arbetsmetoderna, dess användning och service mer mångsidig för att främja målet, se resursskola och -team samt konsultation.

8 5. Stärka personalens kunnande - implementeras genom konsultation och genom att skapa spelregler för konsultation samt testa dessa - genom mentorverksamheten i projektet under den tid arbetsmetoderna och modellerna implementeras samt som stöd vid inlärningsprocessen för de arbetstagare som är utbildare. En del av mentorverksamheten kan skaffas som köpservice från andra aktörer i området t.ex. av undersöknings- och utbildningskliniksverksamheten under dess försöksskede - genom utvärdering av det egna arbetet och de metoder som konstaterats vara bra, t.ex. Spegeln, dialogisk utvärdering - genom att förmedla fortbildningsbehov till de organisationer som ordnar fortbildning - förhandla med läroanstalter, för att gör upp utbildningsplaner, och undervisningskliniken, så att arbetsmetoderna, t.ex. Ta upp oron och modellerna för tidigt ingripande ingår i de kommande arbetstagarnas yrkeskompetens - kopplas till strukturen för undersöknings- och undervisningskliniksverksamheten för den hållbara utvecklingen i Österbotten: det ska finnas permanent tillgång på utbildare i olika metoder (utredning av behovet av barnskydd, bedömning av föräldraskap, Varpu och nätverkskonsulter) och verksamheten organiseras så att efter projektet finns kamratstödsverksamhet och stöd i detta sammanhang - 6. Strukturer skapas för att följa upp effektiviteten och för en kontinuerlig utveckling av servicen - i kommunerna/samarbetsområdet skapas en sektoröverskridande struktur på mellannivå, som strategiskt styr och leder utvecklingen av det förebyggande samarbetet. Vid utvecklandet av den används som hjälp, redan befintlig praxis från t.ex. Jakobstadsnejden. - kostnadsuppföljningen utvecklas, och i synnerhet uppföljningen av den förebyggande verksamhetens effekter t.ex. enligt Lahtis modell - koppling till strukturen för den hållbara utvecklingen i Österbotten, så att informationsproduktionen stöder serviceplaneringen och beslutsfattandet i samband med utvecklingen av servicen för barn, unga och familjer. Samarbetet effektiveras med universiteten, yrkeshögskolorna samt kompetenscentren för socialbranschen, för att koppla utbildning, utvärdering, informationsproduktion och forskning till utvecklingen av service för barn, unga och familjer. - Samarbete inom hela projektet Mellanfinland för att utveckla det sektoröverskridande ledarskapet - 7. Kommunikationen stöder så att målen i projektet verkställs Kommunikation och information är viktigt vid förändring av verksamhetskulturen, såväl för kommuninvånarna som i samarbetet mellan personalen, förtroendemännen, ledningen och sektorerna för att projektet skall gå framåt och lyckas i förhållande till målen. Även informationen och kommunikationen mellan läroanstalterna och projektet förbättrar möjligheten att uppnå målen. För projektet uppgörs en informationsplan för hela Mellanfinland och den preciseras för Österbottens delprojekt så att den bättre betjänar dess behov och är lättare att genomföra.

9 Resultat och förväntade effekter De konkreta resultaten i projektet är följande: - klienterna upplever delaktighet och nytta - samarbetsprocesserna och arbetsmodellerna fungerar både ur klienternas och personalens synvinkel och spelregler har uppgjorts för dessa - familjearbete och hemservice har mera enhetligt innehåll, befattningsbeskrivningar, uppgifter och arbetsmetoder samt att dessa fungerar som en del av servicehelheten för familjer - tidigt stöd och ingripande som verksamhetssätt har utvecklats, det följs upp och verksamhetssättet är känt/tillämpas av de professionella inom social- och hälsovården - det mångprofessionella samarbetet har ökat och medför nytta för klienten - personalen har fått stöd för sitt arbete, metoderna är i bruk och kunnandet har ökat - allt mer enhetlig service för kommuninvånarna i Österbotten - de planerade verksamheterna har etablerats i kommunerna, i samarbetsområdet, i Österbotten samt i läroanstalterna och verksamhetsmetoderna är tydliga. - tvärsektoriellt ledarskap för och kostnadsuppföljning av service för barn, unga och familjer har utvecklats i kommunerna. Effekter på längre sikt är: 1) tillgänglighet till servicen för barn, unga och familjer är lättare och den fungerar genom att stöda familjerna i uppväxt- och utvecklingsmiljön så att det förebyggande arbetet och servicestrukturen stärks och specialservicen stöder basservicen genom fungerande praxis i hela Österbotten. 2) Den tvärsektoriella och sektorgränsöverskridande verksamhetskulturen i arbete och ledarskap stöder barn, unga och familjer. 3) Omhändertagandet och anstaltsvården av barn och unga ökar inte/minskar. 4) Utslagningen av barn, unga och familjer minskar och delaktigheten ökar och detta kan följas upp. 5) Det finns gemensamma landskapsomfattande kvalitetskriterier gällande servicen för barn, unga och familjer. Tidtabell Projektet genomförs under tiden 11/ / /2011 till slutet av året - tillsättande av styrgrupp och organiserande av projektet - rekrytering av personal - uppgörande av avtal, verkställighets-, ekonomi- och informationsplan för Mellanfinland - specificerande av projektplanen med en verksamhetsplan och i den samarbetet med Österbottniska delprojektet för mentalvårds- och missbrukarservicen i Mellanfinland (Välittäjä) - verksamhetsplanen innehåller en implementeringsplan och en målsättningsnivå, som man strävar att uppnå med projektresurserna - uppgörandet av en utvärderings- och informationsplan inleds

10 år / utvecklingsverksamheten för projektet pågår i enlighet med målsättningarna - utvärderingsplanen färdigställs och utvärderingen kommer igång och stöder projektet - implementering av de verksamhetsmodeller som valts i projektplanen med stöd av projektet samt testande av nya verksamhetsmodeller och ny arbetspraxis - utvärderings- och informationsplanerna är färdiga och verksamheten utifrån dessa inleds 4-10/ överenskommelser görs om strukturella lösningar för utbildare i olika metoder t.ex. i samband med undervisnings- och utvecklingsklinikens verksamhet. - verksamhetsmodellen för skilsmässofamiljer placeras in i en lämplig struktur - slutrapporten och utvärderingen av projektet färdigställs - Processbeskrivningar och verksamhetsmodeller färdigställs Projektets organisering och ledning För koordineringen av helhetsprojektet för Mellanfinland ansvarar Tammerfors stad i samarbete med Pikassos kompetenscentret för det sociala området. Delprojektet för Österbotten administreras av Vasa stad. Verksamheten i projektet leds av styrgruppen, i vilken representanter från kommunerna/kommunerna inom samarbetsområdena sitter (Vasa sjukvårdsdistrikt, kompetenscentren för det sociala området FSKC och SONet BOTNIA, THL:s filial i Vasa, organisationer samt tillkallade experter från t.ex. utbildnings- och forskningsorganisationer. Styrgruppen fastställer de planer som berör verksamheten och leder verksamheten i projektet. Budgetförslag Helhetsbudgeten för delprojektet Österbotten är En mer specificerad version finns i budgetbilagan. Budgeten innehåller en resurs för upp till tre årsverken. I personalresursen ingår en deltidsanställd koordinators arbete. De aktörer som deltar i projektet, samt deras roll Som centrala aktörer i projektet fungerar kommunernas och samarbetsområdenas socialledning i samarbete med hälsovården samt barn- och ungdomspsykiatrin inom Vasa sjukvårdsdistrikt. De centrala samarbetsinstanserna och parterna deltar i projektet med sin egen arbetsinsats och sina egna resurser (t.ex. skolsektorn, ungdomsväsendet, organisationerna, församlingarna). Organisationerna har möjlighet att söka separat finansiering, med vilket man planmässigt täcker sina kostnader inom t.ex. familjecenterarbete. För att detta skall lyckas kommer man inom projektet att speciellt fästa uppmärksamhet vid information. I projektet utförs samarbete med de centrala läroanstalterna inom branschen, såsom Vasa yrkesinstitut, Svenska yrkesinstitutet samt Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia, samt de universitet som ingår i undervisnings- och utvecklingskliniksverksamheten. Kompetenscentren för det sociala området, FSKC och SONet BOTNIA samt THL:s filial i Vasa stöder projektverksamheten.