Kontaktperson: utvecklingsplanerare Tuula Mulju, SONetBOTNIA,

Transkript

1 Projektet S.O.S. Från utslagning till delaktighet Delprojekt Österbotten Kontaktperson: utvecklingsplanerare Tuula Mulju, SONetBOTNIA, 1. Bakgrund Den samhälleliga problematiken vid delaktighet och utslagning beror i denna stund starkt på ökningen av inkomst- och välfärdsskillnaderna. I välfärdsbarometern som genomfördes år 2009 i landskapet Österbotten ser man i bilden expertsvaren ger, att välfärden som helhet var någorlunda positiv. Resultatet motsvarar den bild som den nationella socialbarometern gav. Vid granskning av befolkningsgrupperna i Österbottens landskap ser man brister i välfärden i synnerhet hos bostadslösa, överskuldsatta, personer med missbrukarproblem och arbetslösa. De problem som vittrar välfärden och kan ses i kommunerna i Österbotten är användning av rusmedel, arbetslöshet, psykiska långtidssjukdomar, ensamhet, skuldproblem och en låg inkomstnivå. Välfärdsutmaningarna i landskapet Österbotten ser i synnerhet ut att höra till två omfattande temahelheter; problem med den ekonomiska utkomsten samt rusmedelsproblem och problem med den mentala hälsan. I de förhandlingar som hållits med kommunerna i Österbotten har en ny grupp med livshanteringsproblem dykt upp bland unga under 25 år som avbryter sina studier och har sysselsättningssvårigheter. Fattigdom bland barnfamiljer och risk för marginalisering upplevs också som ett problem. Det är oroväckande att de nämnda sociala problemen och hälsoproblemen har en tendens att hopa sig och således bilda s.k. elakartade problem. De elakartade problemen är till karaktären mångdimensionella och svåra att greppa. Enstaka åtgärder påverkar inte dem, utan det behövs omfattande och mångprofessionellt samarbete. I centrum finns ofta det s.k. vuxensocialarbetet med sina samarbetsinstanser (bas- och specialservice), som är en del av socialväsendets basservice i kommunerna. Många kommuner meddelar att de erbjuder service inom vuxensocialarbete åt sina invånare, men innehållet i servicen varierar. Vuxensocialarbete anses omfatta den service som ritar sig till över 18- åriga klienter. Dylik service kan vara t.ex. utkomststöd, socialskyddsarbete, missbrukarservice, social rehabilitering, samarbetsarbete, boendeservice, integreringsarbete samt sysselsättningsservice. Man kan mer omfattande även anse att handikappservicen samt äldreomsorgen ingår i området för vuxenhet, trots att dessa i de flesta kommuner är egna verksamhetsområden. Inom vuxensocialarbetet utförs målinriktat och mångprofessionellt arbete på lång sikt för att främja livshanteringen och den helhetsmässiga rehabiliteringen för klienter som behöver ekonomisk och/eller socialt stöd samt däri ingående service. I kommunerna omfattas arbetet även av samarbete mellan olika sakkunniga. Den rehabiliterande arbetsverksamheten som är ämnad för långtidsarbetslösa är till för att öka på möjligheten att bli sysselsatt och den har samtidigt en central roll i att förbättra livshanteringen. Det rehabiliterande socialarbetet kan hållas som paraplybegrepp, som den rehabiliterande arbetsverksamheten är en del av. Anordnandet av det baserar sig på aktiveringsplanen, som uppgörs tillsammans med klienten, arbetskraftsbyrån och en myndighet inom socialvården, t.ex. en socialarbetare. Social rehabilitering behövs i synnerhet, då klienten inte kan aktiveras till att återgå till arbetslivet eller studier.

2 För vuxensocialarbetets del är syftet med uppgiftsstrukturrekommendationerna för yrkespersonal inom socialvården att klargöra arbetsfördelningen bland experter inom socialbranschen enligt behörighetslagen. Trots att det i de branschindelade uppgiftsstrukturrekommendationerna presenteras allmänna linjedragningar för arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper inom verksamhetsområdet i fråga, är det upp till kommunerna att bedöma om specifika lösningarna lämpar sig i de lokala förhållandena samt hur det kan organiseras i servicesystemet. Nationellt sett är utmaningarna med utvecklande av vuxensocialarbete och profileringsbehoven i synnerhet frågor för större städer. Under den senaste tiden har utvecklingen av servicen för barnskydd, barn och unga lett till att vuxensocialarbete har lämnat i skymundan och de begränsningar som den nya barnskyddslagen medför har för sin del lyft fram utvecklandet av vuxensocialarbetet och behoven till förändringar i det. Framskridandet av PARAS-projektet samt utvecklingen av kommunernas samarbete har allt mer fört fram gemensamma utvecklingsbehov för vuxensocialarbete även i kommuner och områden som är av annan typ. Detta ger en god möjlighet till att utveckla vuxensocialarbetet enligt behoven i samverksamhetsområdena. Enligt kommunförbundets statistik fördelade sig befolkningsgrunden i samverksamhetsområdena i regionen Österbotten enligt följande: Landskapet Österbotten (alla 17 kommuner, Kronoby och Storkyro inräknade) inv. Samverksamhetsområdet Vasa Laihela Lillkyro inv. Samkommunen för social- och primärvård i Kustösterbotten (K5) inv. Jakobstad Pedersöre Larsmo Nykarleby (K4) inv. Korsholm Vörå-Maxmo Oravais (K3) inv. I projektet deltar Vasa stad, samkommunen för social- och primärvård i Kustösterbotten, dvs. K5- området (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes), samverksamhetsområdet Jakobstad (Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby, det s.k. K4-området) samt Korsholms samverksamhetsområde (Korsholm, Oravais, Vörå-Maxmo, de s.k. K3-kommunerna). Befolkningsgrunden är ca , varav dryga hälften har svenska som modersmål. 3 % av befolkningen har utländsk bakgrund. I social- och hälsovårdsverket i Vasa stad ansvarar serviceområdet för socialarbete för det s.k. vuxensocialarbete och inom serviceområdet har man under de senaste åren omorganiserat uppgifterna så att utkomststödsarbetet internt har externaliserats till en utkomststödsenhet. I staden verkar även serviceenheten för arbetskraft, Triangeln. På samverksamhetsområdena K5, K4 och K3 har kommunernas samarbete gett en god möjlighet att utveckla vuxensocialarbetet och rikta utvecklandet enligt de regionala behoven. I det beredande skedet av projektet har man diskuterat med socialdirektörerna i samverksamhetsområden om fokus på att utveckla vuxensocialarbetet. I Vasa ingår en längre process i beredandet, där de anställda och förmännen i samarbete med SONetBOTNIA har diskuterat situationen för vuxensocialarbetet, dess utvecklingsbehov samt den utvecklingsriktning som önskas. Tidigare utvecklingsarbete inom området för vuxensocialarbete har gjorts i Vasa och i dem har man fokuserat på att utveckla servicehandledningen under perioden för utvecklingsprogrammet för socialbranschen. Två anställda som utför servicehandledning för invandrare förflyttades till vuxensocialarbetet som resultat av den arbetsmetod som utvecklats under projektet. Kompetensen från servicehandledningen samt nätverksarbetet har även utvecklats för klienter med dubbeldiagnos samt för att utveckla servicen för klienter i mentalrehabilitering och för att förebygga utslagning.

3 I Södra Österbotten har man med hjälp av vardagsutveckling från kompetenscentret för socialbranschen samt projektet ValtaVäylä utvecklat branschen för vuxensocialarbete inom socialarbetets verksamhetsområde. Denna information har spridits i landskapet Österbotten av SONet BOTNIA och även de anställda i Österbotten har deltagit i evenemangen. Fr.o.m. år 2008 har kompetenscentren för socialbranschen fungerat som stöd för utvecklingsstöd för ett nationellt nätverk för vuxensocialarbete. 2. Mål, begränsningar och motiveringar Motiveringar för projektet Då målen för projektet har specificerats och begränsats har följande perspektiv inom vuxensocialarbetet beaktats. Behoven att utveckla vuxensocialarbete lyfts fram av både yttre och inre faktorer, vilka även hör ihop med situationen i samhället. Förändringarna i verksamhetsmiljön så som att servicesystemen och klienternas situation blir mer mångfasetterad, kräver att arbetsmetoderna inom vuxensocialarbete förändras och blir mer mångprofessionell. Vuxensocialarbetet är känt för att ha ett byråkratiskt arbetssätt och en servicecentrerad organisation som verkställer sin uppgift med fokus på utkomststöd enligt ett visst mönster. Inom vuxensocialarbetet utför man traditionellt arbetet ensam och det upplevs att uppgifts- och yrkesstrukturen, eller snarare bristerna i dessa, dikterar både det arbete som utförs samt organiseringen av det. Ett problem är även anhopning av arbete när det gäller utkomststöd. Samtidigt finns en konflikt inom vuxensocialarbete då behovet är att fungera förändringsinriktat och stödjande samtidigt som klienten skall vara delaktig. Till vuxensocialarbetet hör numer åtgärder som stöder sysselsättning samt en förstärkning av den rehabiliterande arbetsverksamheten. Införandet av en nya barnskyddslagen medför begränsningar gällande arbetsfördelningen vilket förstärker vuxensocialarbetets planenliga arbete på lång sikt. En förutsättning och bärande faktor för att kunna utveckla vuxensocialarbetet är ett mer klientcentrerade arbetssätt, kunskapsproduktion samt stöd för personalen. Personalomsättningen upplevs som problematisk och en bedömning är att utvecklingen av arbetet inom barnskyddet har gjort att det arbetet är mer tilldragande för socialarbetare och personalrotationen inom barnskyddet är inte lika stor som inom vuxensocialarbetet. En färsk utredning har gjorts i Egentliga Finland (Hedman & Tokkari 2010) om faktorer som fungerar som dragningskraft gällande uppmuntran av personalen samt rekrytering av personal. Utredningen har gjorts utifrån ett kommunperspektiv inom socialbranschen och enligt denna utredning är faktorerna som fungerar som dragningskraft indelade i tre nivåer. Incitamenten som sporrar personalen kan indelas enligt följande: (Lankinen, ovan nämnda verk) 1. Åtgärder gällande utvecklandet av grundförutsättningarna för att utföra arbetet (bl.a. fungerande mångprofessionellt samarbetspraxis, utvecklande av yrkeskompetensen, utvecklandet av det mångprofessionella (yrkesövergripande) arbetssättet, tillräckligt med personal. 2. Åtgärder som säkrar konkurrenskraften såsom personalfonder, prestationsrelaterade löner, karriärmöjligheter osv.

4 3. Åtgärder som effektiverar dragningskraften så som fungerande rekrytering, imagemarknadsförming ( imagomarkkinointi ) samt samarbete med läroanstalter. Dessa faktorer passar bra att beaktas i utvecklandet av stöd för personalen. För tillfället finns ingen information tillgänglig gällande verkställandet av kundernas delaktighet inom vuxensocialarbetets servicesystem och inte heller om kundernas erfarenheter gällande förändringar i det egna välmående, vilket man strävar efter inom vuxensocialarbete. Projektets uppgifter och mål Projektets uppgift inom Mellanfinland är att öka delaktigheten och förebygga utslagning genom aktiverande och rehabiliterande socialarbete. Vid utvecklandet av det aktiverande och rehabiliterande socialarbetet är strategin att klargöra det rehabiliterande socialarbetets profil, verksamhet, partnerskap samt att öka klienternas delaktighet i arbetet. Under projektets gång utvecklas kunskapsproduktion med vars hjälp man inom projektet börjar definiera social nytta (jmf hälsonytta) och börjar utforma en socialvinstmodell. Detta mål uppnår man med hjälp av tre verksamhetslinjer som är gemensamma för området Mellanfinland. Verksamhetslinje 1: Aktiverande och rehabiliterande socialarbete. Verksamhetslinjens uppgift är att utveckla aktiverande och rehabiliterande arbetsmetoder i klientarbetet. Särskild uppmärksamhet fästs vid klientens delaktighet. Verksamhetslinje 2: Serviceprocesser och samarbetsstrukturer (samarbetspartners). Verksamhetslinjens uppgift är att utveckla ett aktörsbaserat servicenätverk som förstärker delaktigheten. Särskild uppmärksamhet fästs vid definierandet av dem gemensamma uppgifterna och ansvarsfördelningen. Verksamhetslinje 3: Yrkes- och uppgiftsbeskrivning inom socialbranschen. Verksamhetslinjens uppgift är att utveckla arbetsfördelningen för olika aktörer inom socialbranschen. Särskild vikt fästs vid förhållandet mellan socialarbetare och socionomer. Delprojeket i Österbotten främjar alla tre ovannämnda verksamhetslinjer genom följande mål: 1. Utvecklande av aktiverande och rehabiliterande socialarbete 2. Utvecklande av serviceprocesser och samarbetsstrukturer 3. Utvecklande av yrkes- och uppgiftsbeskrivning 4. Utvecklande av klienternas delaktighet 5. Utvecklande av personalens kompetens samt stöttning av personalen 6. Utvecklande av kunskapsproduktion Österbottens delprojekt samarbetar med Mellanfinlands projekt inom Mental- och missbrukarvården. Ovannämnda projekt administreras av Vasa sjukvårdsdistrikt och det organiseras genom samverkansområdet för Österbotten. Samarbetsmöjligheterna anges mer exakt inom samverkansområdena. Områden man samarbetar kring är i synnerhet personalens kompetens samt utvecklande av klienternas delaktighet (erfarenhetsexperter, organisationssamarbete).

5 3. Uppgifter och förväntade effekter De målspecifika metoderna och åtgärderna framkommer nedan. 1. Utvecklande av aktiverande och rehabiliterande socialarbete med följande metoder 1.1 Kartläggning av klienterna för att kunna rikta resurserna - Att identifiera de olika klientgrupperna och utifrån detta välja målgrupp för projektet, och utvecklingen av arbetet riktas till dessa målgrupper - Att känna igen personer som är i riskzonen och kunna arbeta förebyggande med dessa grupper - Att ta tillvara de möjligheter som finns att tillämpa genom att använda klientdatasystemet - Utgående från profileringen fokuserar man sig på målgrupper som skall väljas eller redan har valts. I dessa grupper har vuxensocialarbetet en betydande roll. Därefter planeras arbetsmetoderna och servicen. - I Vasa genomförs profileringen för att kunna planera verksamheten och vuxensocialarbetet. De klientgrupper som redan valts till projektet är; unga vuxna under 25 år, klienter med multikulturell bakgrund, barnfamiljer, de grupper som faller mellan systemet (ex. personer som är mitt i pensionsutredning), samt utkomststödsenhetens klienter. - I Jakobstadsnejden består klientgruppen av de unga som överförs från barnskyddet till vuxensocialarbete. - Inom K5-området består klientgruppen av de som är i riskzonen att bli marginaliserade, bl.a. med många ärenden att utredas såsom; pensionsutredningar och behov av mera stöd. - I K2-området vill man satsa extra mycket på unga vuxna under 25 år. 1.2 Utvecklande av nya arbetsmetoder som motsvarar behovet enligt kundprofileringen - Redan befintliga arbetsmetoder kartläggs och utvärderas. Behovet av nya arbetsmetoder kartläggs och utarbetas enligt behov. - Pararbete och teamarbetet utvecklas (både internt och externt). - Utveckla mångprofessionellt arbete samt utvärdera behov och möjlighet att använda samfundsarbete. - Arbetsmetoder väljs och den kompetens som behövs för de nya metoderna införskaffas. - Utvecklingen av vuxensocialarbete sker i samarbete med Samservicecentret för arbetskraften, Triangeln. - Vid valet av arbetsmetoder ligger fokus på klientens delaktighet, samtal och förebyggande arbete - Servicehandledningen och dess arbetsmetoder utvecklas för att stöda unga under 25 år i K2 och Vasa. - Testande av arbetsformer- och metoder i praktiken. - Arbetsmetodernas funktion utvärderas i vilket ingår reflektion över det egna arbetet, t.ex. genom Speglings-metoden.

6 2. Serviceprocesser och samarbetsstrukturer utvecklas på följande sätt 2.1 Samarbetsstrukturerna utvecklas internt och tillsammans med de centrala samarbetsparterna. I projektets inledningsfas utreds behovet av samarbete inom vuxensocialarbete genom intervjuer. Även klienternas och arbetstagarnas syn på aktiverande och rehabiliterande socialarbete skall utredas. Utredningen kommer att specificera målen till innehållet i projektet (bl.a. utvecklandet av arbetsformerna- och metoderna), samt binda deltagare och samarbetspartner till projektet. De olika samarbetsparterna är; missbrukarvården, boendeenheterna, hemservicen, hemsjukvården, rådgivningarna, mentalvårdsservicen, organisationerna, församlingarna arbetskraftsbyrån, enheter för rehabiliterande arbetsverksamhet samt yrkesutbildningsenheter och deras skolkuratorer. Med hjälp av utredningen skall man få information om följande; - Välfärdstillståndet på allmän nivå bland familjer och enskilda individer - stöd för profileringsarbetet - De professionellas arbete inom vuxensocialarbetet både inom den offentliga- och tredje sektorn - Servicesystemet - Resurser, hinder för samarbetet och flaskhalsar i systemet - De olika samarbetsparternas roller, förutsättningar och resurser i samverkan med klienten. Utgående från intervjuresultaten specificeras målgrupperna i projektet och av förtydligandet av samarbetet och arbetsformerna med de centrala arbetsparterna fortsätter. Genom detta sätt uppstår en naturlig kontakt mellan organisationerna och vuxensocialarbete. Förutom att utveckla servicestrukturen och arbetsmetoderna beaktas här även behovet och möjligheterna till att utveckla det strukturella socialarbetet och samhällsarbetet. I Vasa utvecklas inom ramen för vuxensocialarbetet verksamheterna för utkomststödsenheten samt aktiverande och rehabiliterande socialarbete och samarbete mellan dessa. Servicehandledning för unga under 25 år införs. Samtidigt fastställs det förebyggande arbetet som utförs med barnfamiljer som en del av vuxensocialarbetet, i samarbete med barnskyddet och delvis med aktörer inom den tredje sektorn. Inom K5-området införs inom vuxensocialarbetet en arbetsform för de klienter i vars livssituation det ingår utredningar, psykosocialt stöd, handledning, handledning i arbetet samt pensionsutredningar. Tyngdpunkt läggs även på yrkesövergripande samarbete. Uppgiften etableras till en lämplig enhet inom samkommunen. I Korsholm och Vörå införs servicehandledning för stödjande av unga under 25 år och inom K4- området satsas det på stöd och handledning av unga som överförs från barnskyddet till vuxensocialarbetet. Inom ramen för arbetsformen behövs ett samarbetsnätverk samt en arbetsfördelning med socialarbetarna Beskrivning av serviceprocesserna - Vuxensocialarbetets olika serviceprocesser beskrivs för att klargöra arbetet i Vasa - i beskrivningen beaktas förenande av specialservice till vuxensocialarbete (t.ex. missbrukarservice) - utveckling av dokumentering och klientplaner

7 3. Yrkes- och uppgiftsstrukturerna utvecklas genom följande åtgärder - uppgifts- och yrkesstrukturen utvecklas vidare i synnerhet i Vasa mellan socialarbetarna, ledande socialarbetarna, socionomerna och förmånsbehandlarna samt de anställda inom specialservicen - information som fås i projektet tillämpas och man fastställer arbetsuppgifter, arbetsbeskrivningar och personaldimensionering enligt utbildning och arbetsuppgifter - pararbete mellan olika yrkesgrupper utvecklas och detta klarläggs i de serviceprocesser som beskrivs 4. Klienternas delaktighet utvecklas genom följande åtgärder - Inom utkomststödet utökas tillgängligheten till service genom utvecklande av nättjänster - genom förändrade arbetsmetoder, bl.a. förbättrade klientplaner och stöd- och handledningsservice (t.ex. servicehandledningstest för unga under 25 år) utökas klienternas delaktighet - genom samarbete med det projekt som utvecklar missbrukar- och mentalvårdsservicen i Mellanfinland - klienternas möjligheter att påverka utökas genom klientenkäter- och undersökningar - genom att skaffa information som ger en helhetsbild över välfärdstillståndet - genom att fokusera på målgrupper som behöver särskilt stöd (unga under 25 år, unga vuxna i barnskyddets eftervård, barnfamiljer, invandrare och grupper som hotas av utslagning) - genom organisationssamarbete och kamratgruppsverksamhet utförs samarbete med projektet som utvecklar missbrukar- och mentalvårdsservice i Mellanfinland. 5. Genom följande åtgärder utvecklas och stöds personalens kompetens och kunnande - Personalen stöds i både praktiskt och teoretiskt vuxensocialarbete. Detta eftersom det fortfarande finns en viss oklarhet och variation inom praxisen för vuxensocialarbetet på en nationell nivå - för att stöda personalens kompetens ordnas i enlighet med projektmålen möten, föreläsningar och utbildningar planenligt under projektets gång - FSKC (Det Finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området) planerar i samarbete med kommunerna och högskolorna den svenskspråkiga verksamhet och utbildning som behövs och som stöder personalens kompetens under projekttiden. - utvärdering och reflektion av det egna arbetet effektiveras t.ex. genom användning av speglingsmetoden - effektivering av socialarbetet inom Samservicecentret för arbetskraft, Triangeln - samarbete inleds med den tvåspråkiga undersöknings- och utbildningskliniken i Vasanejden gällande de delar som berör vuxensocialarbete (praktik, praktisk undersökning och lärdomsprov) - I Vasa söks metoder för att stöda och sporra personalen under arbetsnamnet En bra arbetsgivare. Detta innehåller personalpolitiskt fokus för att öka dragningskraften och orken i arbetet.

8 6. Utveckla kunskapsproduktion För att kunna få tillstånd en bra kunskapsproduktion bör befintlig information och redskap (t.ex. klientregister) användas systematiskt. En god praxis skapas för avsaknad information samt för hur dessa skall sammanställas och användas. Information som bör samlas in är t.ex. klientuppföljning som beskriver och kartlägger vuxensocialarbetets klienter och eventuella förändringar för att vidare kunna förändra tillvägagångssätten och rikta resurserna på ett ändamålsenligt sätt (segmentering). Övrig information som bör insamlas med tanke på uppföljningen är exempelvis antal klienter områdesvis, handläggningstider, personalomsättning. Information används som stöd för ledarskap, påverkan och uppföljning. Under projektets gång påbörjas högskolesamarbete med Yliopistokeskus Chydenius, Social- och kommunalhögskolan, Vasa yrkeshögskola och Yrkesskolan Novia. Syftet är att man tillsammans med socialarbetar- och socionomutbildningarna strukturerar innehåll för social nytta samt en Case-baserad beskrivning som utgår från välfärdssituationen i livssituationen. Högskolesamarbetet tillför vuxensocialarbetet ett forskande arbetssätt till det praktiska arbetet. För kunskapsproduktionen uppgörs en plan och i samarbetsgruppen deltar representanter från kommunen, de ovannämnda högskolorna, kompetenscentren för socialbranschen FSKC och SONetBOTNIA samt BoWer-projektet (Projekt för utvecklande av kompetens och välfärdsundersökning i Österbotten). Det mångsidiga utvecklandet av informationsproduktionen betonas i synnerhet i Vasa. Kunskapsproduktion för att definiera social nytta samt för att utvärdera dess betydelse inom branschen för vuxensocialarbete påbörjas som ett samarbete i hela Mellanfinland. Arbetsfördelningen och samarbetet däri specificeras i verksamhetsplanen för Mellanfinland. Projektets förväntade resultat och inverkan. Projektet påbörjar koncentrerat en utvecklingsprocess för vuxensocialarbetet, som är längre än projekttiden. Resultaten från projektet är - Klientsegmenten är identifierade och man klarar bättre av att svara på behovet av service och stöd i dessa klientsegment. - arbetsprocessen och samarbetsstrukturen inom vuxensocialarbetet har klarlagts och beskrivits - klientarbetet har blivit mer planenligt - nya redskap och arbetsformer för att utföra arbetet - servicehandledningen har tagits i bruk och implementerats och är en del av servicestrukturen - pararbete används - inom vuxensocialarbetet har man skapat fungerande samarbetspraxis, samarbetet med nätverk har ökat och arbetsfördelningen mellan olika nätverk har klarlagts - arbetsbeskrivningarna har klarlagts och uppgifterna samt yrkesstrukturen motsvarar varandra mer än förr - klienterna kan i större grad påverka innehållet i den servicen de får, arbetet är mer klientorienterat och brukarmedverkare finns att till förfogande. - innehållet i vuxensocialarbetet har klarlagts - det finns en allmän praxis för informationsuppföljning och informationen är redan tillgänglig - samarbetet med läroanstalterna har ökat och lärdomsprov och utredningar som berör branschen för vuxensocialarbete har redan gjorts och är under arbete.

9 På längre sikt förväntas följande effekter av projektet: 1) Vuxensocialarbetet profileras och har implementerats till den grad att den har en tydlig plats och funktion inom social- och hälsovårdsområdet. Fungerande arbetspraxis och funktionsmodeller används, där samarbete och arbetsfördelningen mellan specialservicen och de centrala samarbetsparterna är klar och ur klientens perspektiv en sammanhängande process. Vuxensocialarbetet koordinerar stöd och service för klienterna inom sitt ansvarsområde på ett planenligt sätt i samarbete med klientens nätverk och de centrala samarbetsparterna. 2) Personalens uppgifts- och yrkesstruktur motsvarar behoven i vuxensocialarbetet. Personalens stödnätverk stöder personalen att orka med arbetet, arbetstrivseln ökar och leder till att personalomsättningen minskar. Samarbetet med undervisnings- och undersökningskliniken är ömsesidigt 3) Uppföljningssystemet och kunskapsproduktionen kartlägger information och stöder de klientbaserade serviceprocesserna och -strukturerna samt fördelning av resurser. Med hjälp av kunskapsproduktion får man information om klienternas och kommuninvånarnas välmående ur ett erfarenhets- (hur klienten upplevernytta och välmående), expert- och statistiskt perspektiv. Informationen stöder planeringen, ledarskapet och påverkningsmöjligheter. 4) Med dessa handlingar ökar klienternas och kommuninvånarnas delaktighet och utslagningen minskar. I servicestrukturen och verksamhetsmetoderna för servicen finns tydliga element som stöder klientens delaktighet och tillgången till service har förbättrats ur klientens synvinkel. 4. Tidtabell Projektet genomförs under tiden 9/ /2013. Inledande skedet inrättande av styrgrupp och organisering av projektet - personalrekrytering - uppgörande av avtal samt verkställighets-, ekonomi- och kommunikationsplan i Mellanfinland. - Projektplanen specificeras genom en verksamhetsplan i samarbetet med Österbottens delprojektet för mentalvårds- och missbrukarservice. - klientsegmentering och inplanerade intervjuer genomförs och beslut fattas om vilka klientsegment som blir projektets målgrupper. - Kartläggning av befintliga arbetsmetoder, bedömning av vilka nya arbetsmetoder som behövs och samt planering av den utbildning som krävs. - Servicehandlednings pilotförsök, Försöken inleds i Jakobstadsnejden, K3- och K5- kommunerna. - planeringen av kunskapsproduktion och uppföljningsinformation inleds och uppföljning av befintlig information sammanställs. - uppgörande av utvärderingsplanen inleds Verksamhetsskedet år / projektets utvecklingsverksamhet är pågår enligt projektets målsättningar - beskrivning av serviceprocessen - verksamhetsmodellerna blir beskrivna, distribuerade samt informationen om dessa sprids. - utvärderingsplanen färdigställs och utvärderingen inleds som stödande element för projektet Avslutningsskedet 4/ / klarläggande av uppgifts- och yrkesstrukturen samt arbetsbeskrivningarna

10 - En bra arbetsgivare -planen som stöd för personalen färdigställs. - projektets slutrapportering och utvärdering - etablering 5. Organisering och ledning av projektet Österbottens delprojekt administreras av Vasa stad. Bland projektpersonalen som anställs finns en person som fungerar som projektkoordinator. För projektet inrättas en styrgrupp samt stödgrupper enligt samverksamhetsområden. Projektplaneringen har gjorts i samarbete med socialledningen i kommunerna och de deltar även i projektets styrgrupp. I styrgruppen finns även representanter från de centrala samarbetsparterna. För informationsproduktion och uppföljning inrättas en arbetsgrupp som består av representanter från kommunerna, högskolorna och utvecklingsorganisationerna (kompetenscentren för socialbranschen FSKC och SONetBOTNIA samt BoWer-projektet). 6. Budgetförslag Budgetförslaget finns i bilagan, och det innehåller resurser för fem årsverken under den tid projektet varar. I personalresursen finns projektkoordinatorns arbete inlagt i Vasas personalresurs. För varje samverksamhetsområde anställs en projektarbetare för att sköta om de helheter som presenteras i projektplanen. 7. Projektets deltagare samt deras roll Projektets centrala aktörer består av socialledningen i varje deltagande kommun samt den personal vars arbete berörs av ifrågavarande projekt. I projekten deltar som centrala aktörsinstanser socialledningarna från de deltagande kommunerna och samverksamhetsområdena och de anställda vars arbete berörs av ifrågavarande projekt. De centrala samarbetsparterna och aktörerna deltar i projektet med sina egna arbetsinsatser enligt partnerskapsprincipen (t.ex. organisationer, församlingen, interna samarbetsparter inom vuxensocialarbete från kommunernas och samverksamhetsområdenas social- och hälsovårdsväsenden, högskolorna samt kompetenscentren för socialbranschen). Även Österbottens delprojekt för mentalvårds- och missbrukarservice deltar i samarbetet enligt sina resurser. Källor: Hedman & Tokkari: Kannustinjärjestelmät ja alan vetovoimaisuus sosiaalialalla. VarsinaisSuomen sosiaalialan osaamiskeskus Vasson julkaisu 2/2010.

11 KuronenOjala, Knif, Saarijärvi, Lehtola & Jokiranta: Pohjalaismaakuntien hyvinvointibarometri Selvitys pohjalaismaakuntien hyvinvoinnin ja hyvinvointipalveluiden tilasta sekä niiden muutossuunnista. Seinäjoen ammattikorkeakoulun julkaisusarja B/2009. Väisänen & Hämäläinen: Aikuissosiaalityö kunnan palvelujärjestelmässä. Tutkimus aikuissosiaalityön yleisestä luonteesta, tiedosta ja toiminnasta. Kaakkois-Suomen sosiaalialan osaamiskeskuksen julkaisuja A. 6/2008.