(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)

Transkript

1 1 Familjearbete i K5 I förslaget till ny Socialvårdslag 26 föreskrivs om socialvårdens service och stödåtgärder för barn och barnfamiljer. Syftet är att öka och utveckla förebyggande hemservice för barnfamiljer som en metod för förebyggande tidigt stöd. Syftet är att stärka tillgången till stöd för barn och barnfamiljer med problem i ett tidigt skede. Genom ändamålsenligt och tillräckligt stöd kan man förhindra att problemen förvärras och anhopas och därigenom kan man minska behovet av annan särskild service eller barn eller familjeinriktat barnskydd. Även behovet av barnskydd kan effektivt förebyggas genom till exempel hemservice, familjearbete samt uppfostrings och familjerådgivning. (Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012) Kommunerna i K 5 området har utarbetat en plan för barns och ungas välmående under åren Planen gäller för åren , varefter den ska uppdateras. I planen lyfts fram olika utvecklingsförslag när det gäller service till barn, unga och familjer. När det gäller utvecklingsarbete inom barnskyddet ges följande förslag: Utveckla familjearbetet så att servicen blir likvärdig inom samkommunen. Åtgärd 12: Familjearbetets karaktär och administration varierar mellan kommunerna i K5. Familjearbetets fokus bör vara på förebyggande arbetet samt stödjande verksamhet inom barnskyddets öppenvård, och dess organisation bör likställas inom K5. Man strävar efter att öka resurserna för familjearbete samt att kommunerna i K5 ger riktlinjer för antalet familjearbetare/barn under 18 år i kommunen. Ansvarig: Socialdirektörer/chef för barn och familjeomsorg, socialvårdsgruppen i K5, kommunernas vård och omsorgsnämnder Tidtabell: Påbörjas 2010 Kaste familjeprojektet i Österbotten har i två projekt ( och ) haft familjearbete som ett av flera utvecklingsområden.

2 2 I Familjeprojekt I var målsättningen ett mera strukturerat och planmässigt familjearbete och Familjeprojekt II ett tydligt och fungerande familjearbete. Ett av resultaten av Familjeprojekt II är denna skrivelse till beslutsfattarna i K5 området. Skrivelsens syfte är att ge information om vad familjearbete är, ge förslag till hur familjearbetet kunde utvecklas och påtala behovet av att prioritera denna relativt billiga serviceform. Bakom skrivelsen står social och familjearbetare i K5:s kommuner. Kaskö stad hade ingen representant med i arbetsgruppen och därför saknas uppgifter därifrån. För närmare definition av vad familjearbete är, se bilaga. Beskrivning av nuläget Nedanstående tabell visar hur tillgången till familjearbetet ser ut i de olika kommunerna i K5. Kommun Hemservice, enligt Förebyggande familje Barnskyddets familje SocialvårdsL arbete, BarnskyddsL arbete, BarnskyddsL Malax, inv. 1 familjearbetare, 1 hemvårdare, på ca 15 % (finns inget formellt beslut) Enligt behov, finns avdelat en hemvårdare som kan fungera som arbetspar åt familjearbetaren. Finns i den mån barnskyddet inte använder alla resurser Barnskyddets familje arbete prioriteras Korsnäs, inv. Planerat att 25% av socialarbetarens arbetstid kan sättas på familjearbete (= 9 h/v). Hemservice kan vid akuta behov arbeta inom barnskyddet och kan då behöva tilläggsresurser. Hemservicen användes senast år Finns ej I praktiken går socialarbetarens arbetstid helt till socialarbetet. Barnskyddets fam.arb ges i princip enligt vad kalendern tillåter Närpes, inv. 1 familjearbetare på drygt 100 %, delat mellan två personer Finns inga resurser avdelade speciellt för barnfamiljer Finns i den mån barnskyddet inte använder alla resurser. Diskussioner på gång om en större prioritet av det förebyggande arbetet Barnskyddets familje arbete prioriteras

3 3 Kristinestad, inv. 1 hemvårdare Finns Hemvårdaren gör enligt möjlighet Hemvårdaren enligt möjlighet gör Tabellen visar att familjearbetet är olika resurserat i de olika kommunerna och att administrationen av familjearbetet skiljer sig åt. Familjearbetet finns dels inom hemvården och dels inom barnskyddet. Familjearbete är kostnadseffektivt Kommunal ekonomi handlar idag om att ge en så kostnadseffektiv service som möjligt. Familjearbete och speciellt det som ges inom hemservice och det förebyggande familjearbetet är billig service. Man ger stöd till familjer när bekymren och oron ännu är ganska liten och det finns många möjligheter att hjälpa. Låter man bli att erbjuda denna service eller sparar in på den hinner bekymren och problemen bli större och svårare att åtgärda. Är det riktigt stora svårigheter handlar det i slutändan om placering av barn och det medför helt andra kostnader för kommunen. Se prisexempel nedan. Kostnader för familjearbete ordnat i kommunal regi och som köptjänst Familjearbete i eget hem Kristinestad 19 e / h Närpes 22 e / h Malax 20 e/ h Fam.arb. som köptjänst, medeltal 58 e / h 4 h/ v x 4 v= 16 h / mån 304 e / mån 352 e / mån 320 e / mån 928 e / mån 6 h /v x 4 v = 24 h /mån 456 e / mån 528 e / mån 480 e / mån 1392 e / mån Som jämförelse kan man ge exempel på kostnader som kan uppstå om man inte sätter in hjälp och stödåtgärder i tillräckligt god tid.

4 4 Barnet är omhändertaget och placerat Placeringsställe Fosterfamilj Professionellt familjehem Institution Specialenhet Månadskostnad i medeltal 1415 e / mån 5866 e / mån 7050 e / mån e / mån Källa: Borgå Stad, Lapsiperheiden sosiaalityö, toimintakertomus 2012 Kommunernas kostnader för barnskyddet de tre senaste åren, köptjänster, köpta av övriga Kommun Korsnäs euro euro euro Malax euro euro euro Närpes euro euro euro Kristinestad euro euro euro Kommunernas utmaningar inom familjearbetet Går vi in på kommunnivå och ser på varje enskild kommuns utmaningar och utvecklingsområde när det gäller familjearbetet så har kommunerna inom ramen för de samarbetsmöten som hållits med social och familjearbetare i Kaste familjeprojektet II listat följande; Malax: Kommunen har en familjearbetare på heltid och en viss procent arbetstid av en person från hemservicen, men det finns inga formella beslut på fastställd arbetstid. Det finns möjligheter till pararbete mellan familjearbetaren och hemservicens familjearbete, men det kunde utvecklas ytterligare. Utvecklingsförslag: Kommunen vill utveckla det mångprofessionella samarbetet på så sätt att man kring varje barnskyddsfamilj arbetar mera i nätverk än tidigare. Kring varje barnskyddsfamilj finns i regel ett

5 5 stort antal aktörer från olika sektorer och dessa kan delvis göra samma arbete eller delvis också motarbeta varandra. Genom att föra ihop dem tillsammans med familjen i nätverk där varje sektor är medveten om vad andra sektorer gör, ansvaret delas och det finns en helhetssyn på familjens svårigheter och hjälpbehov så effektiverar man servicen och familjen får mera hjälp. Korsnäs: Målsättningen är att socialarbetaren ska arbeta 25 % av sin arbetstid som familjearbetare, men i praktiken går all arbetstid åt till socialarbetet. Detta utifrån mängden övrigt socialt arbete samt antal barnskyddsärenden där arbete pågår. Att ha flera olika yrkesroller i samma person kan många gånger vara problematiskt. I socialarbetarrollen ingår att fatta beslut som ur familjens synvinkel kan vara negativa, exempelvis beslut om utkomststöd, och sen ska samma person komma hem och arbeta i familjens hem och ge stöd. En icke enkel sits varken för arbetstagaren eller familjen. Utvecklingsförslag: bevilja anslag för en familjearbetare och avdela resurser inom hemservicen för arbete i barnfamiljer. Med en skild befattning som familjearbetare kan man uppnå de positiva effekterna av pararbete mellan familjearbetaren och socialarbetaren. Om man dessutom kunde avdela resurser från hemservicen för arbete i barnfamiljer så stärks det förbyggande arbetet i kommunen. Målsättningen är att utveckla barnskyddsarbetet och det förebyggande barnskyddsarbetet. Det skall vara möjligt att få hjälp vid svåra situationer i livet. Närpes: I Närpes finns en familjearbetarbefattning delat på två personer. Den ena arbetar 50 % och den andra 60 %. Kommunen har inte avdelat resurser för hemservicens familjearbete. Eftersom personen med 50 % arbetstid just har tillträtt sin befattning har kommunen ett ypperligt läge att skapa struktur på familjearbetet i och med detta. Utvecklingsförslag: avdela resurser från hemservicen, tydliggöra de olika typerna av familjearbete, satsa på det förebyggande arbetet och stärka samarbetet mellan familjearbete, hälsovård, dagvård och skola. Kristinestad: Staden har avdelat resurser från hemservicen för arbete i barnfamiljer. Tröskeln att ta kontakt är låg, vilket är bra. Det som saknas i Kristinestad är en förstärkning av familjearbetet inom barnskyddet. Barnskyddets familjearbete är ett utmanande arbete där det behövs specialkunnande på många olika områden. Barnskyddets familjearbetare ska fungera som arbetspar både till socialarbetaren och till hemservicens familjearbetare. Utvecklingsförslag: bevilja anslag för en familjearbetare inom barnskyddet. Behörighetskrav bör vara socionomexamen eller motsvarande yrkeshögskolexamen. Framtidens familjearbete i K5 Social och hälsovårdens utvecklingsprogram (KASTE) betonar att kommunernas service bör utvecklas så att den blir mera likriktad i kommunerna, det ska inte vara beroende av var man råkar bo vilken typ av

6 6 service man får eller har tillgång till. I genomförandeplanen för det nationella utvecklingsprogrammet för social och hälsovården (Kaste) står följande: Fokus flyttas från att åtgärda problem till att aktivt främja fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och förebygga problem i hela befolkningen. De förebyggande tjänsterna och tjänsterna för tidigt stöd stärks och barnskyddsarbetet utvecklas. Barnskyddets öppenvård och familjevård utvecklas. Satsningarna för barn och barnfamiljer på hemservice och på service som förs ut till hemmen stärks. THL ska hjälpa kommunerna att stärka hemservicen och familjearbetet. SHM kommer att utveckla stödet till föräldraskap och hemservicen som ett led i revideringen av socialvårdslagstiftningen. Satsningar på familjearbete är lönsamt för alla parter. Familjerna får tidigt hjälp och kommunens ekonomi belastas lite i jämförelse med vad tyngre åtgärder inom barnskydd och specialsjukvård kostar. Brukarnas hälsning till beslutsfattare Inom Kaste familjeprojekt II har en intervjuundersökning gjorts bland familjer som får eller har fått familjearbete under de senaste åren. I intervjun ingick en fråga som lyder: Vad är ditt/ert budskap till tjänstemän och beslutsfattare om hur familjearbetet borde utvecklas i er kommun? Några familjer från K5 området ställde upp och nedan är ett plock ur deras hälsningar till beslutsfattarna: Behövs mera folk och mera resurser! Alla familjer i behov av stöd ska få det, inte bara de som har kris. Förebyggande arbete, satsa på det!! Att man alltid måste tänka på pengar, det handlar ju om människors liv. Då man blir sedd och hörd, så orkar man ju bättre i sin vardag! Behövs mera familjearbetare! Resurser!!! Kunde man inte få familjearbete också kvälls och nattid, skulle verkligen behövas! Då kunde man t.ex. sova en natt och vila ut. Spara inte bort denna service!! Man kan spara på så mycket annat, men inte på människornas liv och hälsa!! Med förebyggande arbete skulle man bespara människorna från det allra värsta. Alla skulle må bättre av tidigare insatt hjälp!

7 7 Prova på att vara fattig eller sjuk! Prova på hurdant det är att leva i en svår situation, utan stöd och hjälp. Familjearbetet borde finnas också efter kl.16. Hårdhandskar mera i saker och ting, mindre prat, mera handling. Myndigheterna skall ta sitt ansvar, sluta vara så kraftlösa. Ledningen borde ta sig en funderare. Resurser till förebyggande arbete, ekonomin överhuvudtaget, prioritera människor. Med familjernas ord som slutkläm vill vi ge över bollen till er som har makt och möjlighet att påverka familjearbetets utveckling i er kommun. I Kaste familjeprojektets arbetsmöten har deltagit: Från Kristinestad, Anette Hakala, Heidi Björklund Från Närpes: Carina Westberg, Åsa Källberg, Pia Brännback, Susanne Harf, Maria Malm, Maria Skog, Harriet Ström, Yvonne Lindén Från Korsnäs: Lena Maria Kummel, Alfred Streng, Carina Westberg Från Malax: Annika Svevar Söderholm, Maria Hammar, Sarah Storm Sekreterare i gruppen har varit projektarbetare Britt Helen Tuomela Holti Källor: Borgå Stad, Lapsiperheiden sosiaalityö, toimintakertomus 2012 Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012) Plan för barns och ungas välmående i K 5 Heino Tarja: Lastensuojelun avohuolto ja perhetyö: kehitys, nykytila, haasteet ja kehittämisehdotukset. Selvitys Lastensuojelun kehittämisohjelmalle (Stakes, Helsinki 2008, Työpapereita 8/2008) Det nationella utvecklingsprogrammet för social och hälsovården (Kaste) GENOMFÖRANDEPLAN