SIBBO KOMMUN Social- och hälsovårdsnämnden. Budget 2009 Ekonomiplan
|
|
- Alf Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIBBO KOMMUN Social- och hälsovårdsnämnden Budget 2009 Ekonomiplan
2 Excel-tabell VERKSAMHETSOMRÅDE: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN ANSVARSOMRÅDE: ANSVARSPERSON: SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Avdelningschefen Social- och hälsovårdsnämndens uppgift är att främja välbefinnande och hälsa: att stöda individerna och familjerna att klara sig självständigt genom att trygga en fungerande service, ett rimligt utkomstskydd och en hälsosam livs- och arbetsmiljö samt genom att främja hälsa och funktionsförmåga. Social- och hälsovårdsservicen är högklassig, effektiv och väl tillgänglig. Den ordnas kostnadseffektivt genom att utnyttja samarbetets och teknikens möjligheter samt genom att stärka klientens ställning. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN förberedelse för en stark befolkningstillväxt enligt strategin Sibbo genomförande av tillväxtprogrammet - utvecklingsmål och åtgärder i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) skötsel av de förpliktelser som nya lagar eller lagändringar för med sig för kommunen - förändringar i verksamheten till följd av regionkommunala och andra projekt - inkorporering av sydvästra Sibbo med Helsingfors och eventuell försäljning av tjänster till Helsingfors - socialskyddsreformen (SATA-kommittén) - grundandet av en familjeservicecentral Konkurrensen om behörig arbetskraft kommer att öka under åren STRATEGISKA TYNGDPUNKTER FÖR ÅREN klientorientering 2. förebyggande och tidigt ingripande 3. enhetliga servicehelheter och effektiva verksamhetsmodeller 4. samarbete och partnerskap 5. resurser. Den accelererande tillväxten skapar utmaningar för en tillräcklig och rättidig dimensionering av resurserna. En funktionsduglig organisation och tillräckliga resurser tryggas så att den framtida tillväxtens utmaningar kan bemötas. RESULTATENHET: FÖRVALTNING OCH EKONOMI ANSVARSPERSON: Ekonomichefen Enheten ansvarar för beredning av budget och ekonomiplan, uppföljning och rapportering av anslag, konkurrensutsättning av material och tjänster samt uppgörande och uppföljning av avtal.
3 CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN Verksamheten utvecklas i enlighet med servicestrategin. Servicedisken i Sockengården utvecklas i enlighet med planerna. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN Kundservicen är öppen och informativ. Den elektroniska informationstekniken utvecklas. Den nya teknologins möjligheter utnyttjas. Lokalerna är ändamålsenliga och stöder verksamheten. Innehållet i uppföljningsrapporten och uppdateringen av bokföringssystemen utvecklas i samarbete med ekonomikansliet. Bindande mål år 2009 Tjänsternas kostnadseffektivitet säkerställs. Processerna inom dokumentförvaltningen effektiveras. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Finlands Kommunförbunds rapport om kostnadsjämförelse inom social- och hälsovården Arkivbildningsplanerna (AMS) och den elektroniska dokumenteringen färdigställs under år Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Kvalitetsmål Ekonomimål Avdelningens bruttoutgifter/invånare exklusive specialsjukvård Excel-tabell RESULTATENHET: HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ANSVARSPERSON: Chefläkaren Målsättningen för hälsocentralens verksamhet är att främja befolkningens hälsa och funktionsförmåga och förebygga sjukdomar. Kommuninvånarnas egna resurser aktiveras och patienterna engageras att sköta om sin egen hälsa. Primärvårdstjänster produceras högklassigt och effektivt. Vid behov hänvisas patienterna till specialsjukvård. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN
4 Det är utmanande att bevara en fungerande primärvård inför den starka strategienliga befolkningstillväxten. Servicens nivå och kvalitet granskas kritiskt och nya verksamhetsmodeller tas i bruk. Den nya hälsovårdslagen kommer förmodligen att ändra arbetsfördelningen mellan specialsjukvården och primärvården, stärka primärvårdens ställning samt föra med sig nya prioriteringar inom verksamheten. Lagen torde stadfästas under år Även det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) skapar nya strukturer och stärker hälsofrämjandet till en av de grundläggande uppgifterna inom primärvården. Det nya regionala affärsverket för företagshälsovården Kungsvägens arbetshälsa inleder sin verksamhet i Borgå och Sibbo Samarbetet inom miljöhälsovården utvidgas till att omfatta Lovisaregionen. Sibbo kommun har anslutit sig till nätverket Terve kunta (En frisk kommun). I samband med detta gör kommunen upp en välfärdsstrategi, som betonar samarbete mellan de olika förvaltningsområdena för att öka kommuninvånarnas välfärd. De tjänster som eventuellt kommer att säljas till Helsingfors i den annekterade sydvästra delen av Sibbo skapar extra utmaningar speciellt beträffande tjänsternas tillräcklighet och ordnandet av ett flertal praktiska ärenden, i synnerhet då relativt litet hälsovårdstjänster har använts inom annekteringsområdet. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN Klientorientering betonas i servicen bl.a. genom att förbättra åtkomligheten och tjänsternas tillgänglighet samt i planeringen av en servicehelhet som tar hänsyn till patientens synpunkt och individualitet. Under planeperioden riktas mera resurser mot förebyggande verksamhet och hälsofrämjande. Nya verksamhetsmodeller utvecklas för att aktivera kommuninvånarna att främja sin egen hälsa. Hälsocentralens verksamhet fokuserar på beskrivning och optimering av kärnprocesserna i den nuvarande verksamheten. De anställda uppmuntras att utbilda sig och lära sig nya saker samt att utveckla sig själva. Samarbetet med universitet och andra läroanstalter utvecklas och i verksamheten strävas efter att i allt större grad stöda sig på en högklassig medicin och vårdvetenskap. Datasystemen utvecklas fördomsfritt. Den breda expertis som ett mångprofessionellt samarbete för med sig utnyttjas i patientvården. Primärvårdens särställning som huvudkoordinator av patientvården stärks i samarbete med övriga aktörer. Genom nätverksbildning utökas kunskapen om andras goda förfaringssätt och informationsutbyte utökas aktivt med övriga aktörer på området. Samarbetet med specialsjukvården förstärks och ett fungerande uppföljningssystem utvecklas i samarbete med specialsjukvården. Bindande mål år 2009 Tidsfristerna inom vårdgarantin följs. Inga allmänmedicinska vårddygn uppstår inom specialsjukvården. In- och utskrivningarna inom anstaltsvården är smidiga. Beläggningsprocenten på hälsocentralens sjukhus är % och på avdelning 1 reserveras fortlöpande platser för akutvård. I samband med besöken vid preventivrådgivningen utreds antalet klamydiainfektioner hos unga klienter (under 18 år). Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Sampling och uppföljning genomförs tre gånger om året i samband med ekonomiuppföljningsrapporten. Ifall tidsfristerna inte kan följas bör tilläggsresurser anvisas för verksamheten under årets gång. Sampling och uppföljning genomförs tre gånger om året i samband med ekonomiuppföljningsrapporten. Ifall beläggningsprocenten överstiger 100 % och allmänmedicinska vårddygn hotar uppstå inom specialsjukvården bör tilläggsresurser anvisas för köp av mera vårdplatser. Klienter som hör till riskgruppen testas under året för klamydia. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål
5 Öppenvårdsbesök på hälsocentralen Tandvårdsbesök Köpta tjänster jourbesök (samjouren i Östra Nyland) laboratorieundersökningar (HUSLAB) röntgenundersökningar (HUS-Röntgen) sjuktransport/skjutsar Specialsjukvård (HNS) poliklinikbesök vårdperioder Kvalitetsmål 1. Skolhälsovården: Bruket av rusmedel bland eleverna sjunker 5 % under två år (jämförelse av skolhälsoenkäterna). 2. Svarsprocenten för telefonsamtal till läkarmottagningen (omedelbart svar på telefonsamtal) är minst 95 %. Ekonomimål Öppenvårdsbesök 34,07 48,47 Tandvårdsbesök 79,65 69,31 Hälsocentralens sjukhus, vårddygn mottagningsavdelningen 158,08 118,54 avdelningen Regnbågen 139,66 123,99 Specialsjukvård, kostnad/invånare 788,83 768,55 Excel-tabell RESULTATENHET: ÄLDREOMSORG ANSVARSPERSON: Chefen för äldreomsorgen Enheten erbjuder och producerar effektivt och kvalitativt mångsidiga tjänster för de äldre sibbobornas individuella behov. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN Platserna inom den effektiverade boendeservicen har inte utökats på fem år. För närvarande köar sammanlagt ca 30 kommuninvånare till den effektiverade boendeservicen på hälsocentralens sjukhus och i hemmet. Skede I i saneringen av första våningen i kommunens åldringshem färdigställs i slutet av sommaren Tack vare saneringen färdigställs fyra nya platser vid det effektiverade serviceboendet på Solgränd. Skede II i saneringen av andra våningen i byggnaden inleds hösten 2009 och pågår fram till år Servicehuset i Nickby, som byggs av Servicehusstiftelsen i Sibbo, färdigställs i början av år Serviceboendet för äldre konkurrensutsätts hösten Handikapprådet har fått i uppdrag att bereda de framtida riktlinjerna för serviceboende för handikappade. Arbetsgruppens utredning framlades för social- och hälsovårdsnämnden hösten Målet är att en förändring inleds år Tykes-projektet Värdig ålderdom i Sibbo genom smidiga serviceprocesser upphör hösten 2009.
6 Överföringen av sydvästra Sibbo till Helsingfors har obetydlig inverkan på äldreomsorgen. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN De äldre stöds att klara sig tryggt i sitt hem så länge som möjligt med hjälp av tillbudsstående stödåtgärder och närståendevårdarna stöds i vården av sina anhöriga. Inom hemvården utvidgas den påbörjade gruppverksamheten, vars syfte är att lindra de äldres ensamhet, förebygga isolering och stöda närståendevårdarna. Även fortsättningen av försöket med en utskrivningsskötare, som inleddes sommaren 2008, är osäkert. Ledarskapet och arbetskulturen inom hemvården förnyas för att motsvara behoven hos den växande och allt sjukare kundkretsen. Inom dagcentralen, boendeservicen och långtidsvården satsas på invånarnas individuella fysiska, sociala och psykiska rehabilitering. De äldres servicebehov bedöms utifrån klienten i samarbete med SAS-gruppen och de anhöriga med hjälp av RAI-systemet. Utgångspunkten är respekt för den äldres självbestämmanderätt och individualitet. Bindande mål år 2009 Huvudprocesserna inom resultatenheten beskrivs som en del av Tykes-projektet. Processen med färdtjänst enligt socialvårdslagen och handikappservicelagen klarläggs i samarbete med socialarbetet och hälsovården. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Processbeskrivningarna färdigställs under året. En modell färdigställs. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Besök inom hemvården, sammanlagt Besök på dagcentralen, sammanlagt Personer som får stöd för närståendevård, sammanlagt Kvalitetsmål Anstaltsvården (Solliden och Solgränd): Användning av lugnande medel och sömnmedel, % av patienterna (RAI) Användning av sömnmedel oftare än två gånger i veckan, % av patienterna (RAI) Antal patienter som har fler än 9 mediciner, % av patienterna (RAI) Hemvården: Läkaren har inte gått igenom medicineringen, % av klienterna (RAI) (landets medeltal 16 %) Inget influensavaccin, % av klienterna (RAI) (landets medeltal 39 %) Ny vårdmapp används och vårdplan i elektronisk form, % av klienterna 100 Ekonomimål Hemvård, besök (dag och kväll) 21,01 22,47 Vårddygn, Solgränd 103,46 107,12 Vårddygn, Solliden 135,11 120,67 Kostnader/person som får stöd för närståendevård 4 080, ,00 euro/person/dag, cirka 11,18 10,50
7 Excel-tabell RESULTATENHET: SOCIALARBETE ANSVARSPERSON: Chefen för socialarbete Genom servicen inom socialvården, socialarbetet och utkomstskyddet stöds kommuninvånarna och deras familjer att få kontroll över sina liv och förhindras att bli utslagna. Inom servicen, som utgörs av olika slags lagstadgade myndighetsuppgifter och andra stödformer, betonas ett mångprofessionellt arbetsgrepp, förebyggande verksamhet och tidigt ingripande. Socialarbete är bl.a. att öka människornas delaktighet, producera tjänster, förebygga problem, leta efter alternativa lösningar, bedöma, följa upp samt främja sådana människors ärenden som befinner sig i en sämre ställning. I socialarbetet ses klienten som expert på sitt eget liv. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN Den nya barnskyddslagen, som trädde i kraft , kräver att resurserna för barnskyddet stärks. Lagen fastställer noggranna tidsfrister för både utkomststödet och barnskyddet. Kommunen måste se till att det förebyggande barnskyddet samt det barn- och familjerelaterade barnskyddet till sitt innehåll och omfång motsvarar behovet i kommunen. En plan för barnskyddet bör göras upp i samarbete med aktörerna inom de olika förvaltningarna. I planen bör resurser anvisas både för det förebyggande och för det barn- och familjerelaterade barnskyddet. Lagen kräver också att en expertgrupp för barnskyddet grundas. Målet är att gruppen inleder sin verksamhet år Antalet barn som placerats utanför hemmet har stigit. Utvecklingsförlopp som leder till omhändertagande bör kunna avbrytas tidigare. Inom familjearbetet bör det förebyggande mångprofessionella arbetet och föräldrastödet utökas. Familjearbetets verksamhet bör utvecklas även med hjälp av processbeskrivningar. Uppgiftsstrukturen för de anställda vid socialbyrån bör utvecklas och arbetet rationaliseras även vad gäller t.ex. fakturabehandlingen. Som en följd av social- och hälsovårdsavdelningens utvecklingsprogram våren 2008 effektiveras avdelningens kommunikation, mötesförfarande och chefsarbete. Coachande samtal med chefen fortsätter under åren Beviljande och finansiering av underhållsstöd sköts från och med av Folkpensionsanstalten (FPA). I SATA-kommittén planeras en överflyttning av behandlingen av det grundläggande utkomststödet till FPA. I och med denna ändring kan socialarbetarna övergå till att sköta det egentliga psykosociala arbetet. En stor del av dem som får utkomststöd (ca 40 %) får utöver det grundläggande utkomststödet även kompletterande utkomststöd. I sydvästra Sibbo finns det mycket få klienter som behöver stöd. Överföringen av området till Helsingfors minskar inte just alls socialarbetets klienter och därför kan budgeten inte skäras ned. De krav som de nya lagarna ställer skulle förutsätta en ökning av resurserna, vilket inte är möjligt år STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN resurserna stärks i enlighet med den nya barnskyddslagens krav den öppna vårdens stödåtgärder utvecklas och serviceurvalet utvidgas i samarbete med de övriga förvaltningarna familjearbetet fördjupas, tjänster erbjuds olika åldersgrupper
8 missbrukarvården utvecklas i enlighet med förslagen inom det regionala utvecklingsprojektet för missbrukarvård i Östra Nyland samarbete och nätverksbildning med olika serviceproducenter personalens kunnande stärks och personalen delar med sig av sitt kunnande. Bindande mål år 2009 Servicegarantins tidsfrister för utkomststöd och barnskydd följs. Kvalitetskriterier görs upp för socialarbetet. Processerna inom familjearbetet beskrivs. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Sampling och uppföljning genomförs tre gånger om året i samband med ekonomiuppföljningsrapporterna. Ifall tidsfristerna inte kan följas bör tilläggsresurser anvisas för verksamheten under årets gång. Kvalitetskriterierna färdigställs. Processbeskrivningarna färdigställs. Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Utkomstskydd Hushåll som får utkomststöd Hushåll som får förebyggande utkomststöd Hushåll som får kompletterande utkomststöd Barn som får underhållsstöd Indrivning av underhållsstöd och underhållsbidrag, % Barnskydd och ungdomsvård Klienter Barn/ungdomar i fosterfamiljer? Barn/ungdomar i professionell familje-/anstaltsvård? (Barn i familjevård 9) (Anstaltsplatser 31) Familjearbete Besök inom familjearbetet Familjer Handikappservice och vård av utvecklingsstörda Klienter som får anstalts- och boendeservice Klienter som får färdtjänst Klienter som får handikappservice Missbrukarvård A-kliniker 65 Ungdomsstationer 18 Avgiftningsvård 15 Rehabiliteringsanstalter 14 Missbruks-, mentalvårdsklienter m.fl. klienter inom boendeservicen Kvalitetsmål Väntetid till socialarbetarens mottagning (dygn) 7 Ekonomimål Excel-tabell
9 RESULTATENHET: KOSTSERVICE ANSVARSPERSON: Kostchefen Kostserviceenhetens uppgift är att ordna och sköta den lagstadgade måltidsservicen för kommunens skolor och daghem, hälsocentralens avdelningar, boende- och vårdenheterna, åldringar som får maten hemtransporterad och kommunens personal. Dessutom levererar enheten måltider till privata daghem, mellanmål till skoleleverna samt beställningsservering till kommunens egna tillställningar. CENTRALA FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRLDEN ÅREN Som en följd av att antalet kunder ökar är målet att bygga ett nytt tillredningskök eller utvidga de nuvarande. Dessutom måste nya verksamhetsmodeller för att ordna måltidsservicen utredas. Nya rekommendationer för ordnande av skolbespisning och mellanmål samt revideringen av hygienlagen kräver en ökning av resurserna. Det bör satsas på rekrytering av utbildad kökspersonal. Ökningen i livsmedelskostnaderna sätter stor press på att höja måltidspriserna. År 2008 stiger priserna med 9,7 % och ökningen förutspås fortsätta. STRATEGISKA MÅL FÖR ÅREN Ett kartläggningsprojekt kring de äldres näringstillstånd inleddes våren 2008 på kommunens vård- och boendeenheter. Strävan är att med hjälp av projektet utreda klienternas nuvarande näringstillstånd och på basis därav utveckla verksamhetsmodeller som motsvarar klienternas behov samt upprätthåller och förbättrar de äldres totala näringstillstånd. De nya näringsrekommendationerna ger riktlinjer för hur skol- och daghemsbespisningen ska ordnas. Goda matvanor från barn- och ungdomen förebygger många hälsoproblem och dämpar ökningen i kommunens kostnader för hälso- och sjukvård i framtiden. Att utveckla samarbetet mellan hemmen och de olika personalgrupperna i skolorna och daghemmen genom att grunda t.ex. bespisningskommittéer ökar intresset för daghems- och skolbespisningen. Att satsa på bespisningen är en lönsam investering för framtiden. Eftersom kapaciteten i tillredningsköken redan är otillräcklig då verksamheten utvidgas våren 2009 är det nödvändigt att periodisera mattillredningen i tillredningsköken. Detta betyder att leveranserna från tillredningsköken till utdelningsköken periodiseras till flera antal leveranser och denna verksamhet ökar kostnaderna betydligt. Vid behov måste även kökens daliga arbetstider förlängas, vilket betyder att kökspersonalen måste utökas. Tillredningsköket i Zachrisbacken kan inte längre användas av Sibbo kommun då sydvästra Sibbo övergår till Helsingfors Tre daghem i Västerskog, som hittills fått sin mat från tillredningsköket i Zachrisbacken, kommer att skötas av de övriga kostserviceenheterna i Sibbo kommun. Inom personalutbildningen uppmuntras de anställda till självutveckling och en kundinriktad verksamhet. Bindande mål år 2009 De äldres näringstillstånd kartläggs på vård- och boendeenheterna. Huvudprocesserna i köksverksamheten beskrivs. Eftersträvad nivå/uppföljningssätt Kartläggningen färdigställs under året. Processbeskrivningarna färdigställs under året.
10 Nyckeltal BS 2007 BU 2008 BU 2009 Volymmål Prestationer: Tillrednings- och utdelningskök Kvalitetsmål Mattemperaturerna uppfyller hygienbestämmelserna: het mat över +65, % av portionerna 100 kall mat under +8, % av portionerna 100 Ekonomimål Pris/prestation 2,63 2,60 2,79 Excel-tabell
11 INVESTERINGSDELEN LÖS EGENDOM Excel-tabell
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merINSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN
Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs merBeslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.
HANGÖ GRUNDTRYGGHETSNÄMNDS PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV SERVICE FÖR ÄLDRE, HANDIKAPPADE OCH LÅNGTIDSSJUKA Servicecentralen för äldrevårdstjänster har som verksamhetsidé att stöda de äldres delaktighet och
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.
Läs merKundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition
Kundens valfrihet Enligt utkastet till regeringsproposition 1 - I nuläget är det kommunerna som ordnar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna. Den 1 januari 2020 överförs ansvaret för att ordna
Läs merRESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER
RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig
Läs merStatistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015
Statistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015 Institutet för hälsa och välfärd THL ansvarar för datainsamlingen för statistiken över verksamheten inom sociala tjänster från och med 2016. Datainsamlingen
Läs merÄndring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015
Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder
Läs merSERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Avtalet träder i kraft 1.1.2018. Stadsfullmäktige i Lovisa stad xx.12.2017 xxx Kommunfullmäktige
Läs merSOCIALSEKTORN Administration 323 521 226 799 550 320 377 806 252 587 630 393 114,55 % 194 595-183 211 Socialarbete och handikappvård Socialarbete Missbrukarvård 23 000 0 23 000 21 087 0 21 087 91,68 %
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 128/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att socialvårdslagen ändras
Läs merhemtjänsterna i skick
hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa
Läs merRP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.
RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merINSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)
Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Läs merAnvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018
Anvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018 Godkänd av socialnämnden i Geta kommun den 13.09.2017 61 Arvode justeras årligen, justerat inför 2018 Vad innefattar stöd för närståendevård?
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merKundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merUppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion
VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen
Läs merSjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)
Läs merEnligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:
Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016
Läs merskyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.
Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merGenomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015
Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merVanliga frågor om valfrihet
1 Vanliga frågor om valfrihet 31.1.2017 Vad innebär kundens valfrihet inom social- och hälsotjänster? Det innebär kundens rätt att själv välja lämplig producent av social- och hälsotjänster, lämpligt serviceställe
Läs merVad innebär socialoch
Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen
Läs merKriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015
Kriterier för stöd för närståendevård för vård av vuxna 2015 Godkänd av socialnämnden 13.5.2015 Stöd för närståendevård Närståendevård avser vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person,
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Läs merSocialombudsmannens utredning 2014
Sivu 1/13 Socialombudsmannens utredning 2014 Karleby, Kronoby och Affärsverket för social- och hälsovård Jyta Social- och patientombudsman Helinä Jokitalo Centria- ammattikorkeakoulu Hälsovägen 1 67200
Läs merLandsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.
Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland
Läs merServiceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår
Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem
Läs merKlientombudsmannens redogörelse år 2011
Klientombudsmannens redogörelse år 2011 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. KLIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...
Läs merUtlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar
27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merAnvisning 10/ (5)
Anvisning 10/2016 1 (5) Enligt sändlista Egenkontroll av tidsfrister för utkomststöd Grunderna för utkomststöd Valvira övervakar iakttagandet av tidsfristerna för behandling av ansökningar om utkomststöd
Läs merVALAS Luonnos Svenska
ENKÄT ANGÅENDE BEGÄRAN OM UTLÅTANDE GÄLLANDE SLUTRAPPORTEN AV ARBETSGRUPPEN FÖR REVIDERING AV HANDIKAPPLAGSTIFTNINGEN (http://stm.fi/lausuntopyynnot) Svarstid (UTC+2) 2015-08-17 15:19:22 VALAS2015 2104Luonnos
Läs merSibbo kommuns personalstrategi 2025
Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt
Läs merKlientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÄRD OCH
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÄRD OCH TILLAMPNINGSANVISNINGAR INOM ÄLDREOMSORGEN l KIMITOÖNS KOMMUN Godkänd i omsorgsnämnden 29/6 2015 (arvoden och avgifter uppdaterade 20 17) ^ KIMITOÖN
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs merFINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan
FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund
Läs merLOJO GRUNDTRYGGHETSSEKTORNS INSTRUKTION
1 LOJO GRUNDTRYGGHETSSEKTORNS INSTRUKTION Stadsfullmäktige 13.12.2012 36 I kraft från 1.1.2013 Ändring i stadsfullmäktige 12.6.2013 104, ändring 9 I kraft från 13.6.2013 Ändring i stadsfullmäktige 10.6.2015
Läs merGrunderna för beviljande av stöd för närståendevård. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite
Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Gäller från 1.4.2019 Innehåll 1. STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL... 2 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...
Läs merKundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel
Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1
Läs merBilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
Läs merPERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV
PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp
Läs merENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER
ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i
Läs merSVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SOHÄN 06.09.2016 95 Chef för äldreomsorg och handikappservice Soili Partanen, tfn: 040 585 3357 eller soili.partanen@porvoo.fi
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Pehr Löv pehr.lov@gmail.com Organisation som svaret representerar Svenska pensionärsförbundet
Läs merFöreskrift 1/ (9)
Föreskrift 1/2014 1 (9) Föreskrift om planen för egenkontroll för privat socialservice och offentlig äldreomsorg: innehåll, uppgörande och uppföljning Bemyndigande Målgrupper Giltighetstid Lagen om privat
Läs merBORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN
6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens
Läs merSibbo Godkänd av fullmäktige
Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin
Läs merVerksamhetsuppgifter om sociala tjänster anvisningar för datainsamlingen 2015
Verksamhetsuppgifter om sociala tjänster anvisningar för datainsamlingen 2015 Innehållsförteckning STATISTIK ÖVER VERKSAMHETEN INOM SOCIALA TJÄNSTER... 4 BEGREPP OCH DEFINITIONER, ALLMÄNNA ANVISNINGAR...
Läs merFÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET
FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET PERSON SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET En person som inte har rätt att vistas i landet enligt
Läs merUppföljning av ålderslagen - Kommunenkät
Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät Skede 1 Information om uppgiftslämnaren 1. Information om uppgiftslämnaren * 2. Tjänstebeteckning * 3. E-post * 4. Telefon *. Information om Kommunen/*Samkommunen
Läs merKundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten
Kundens valfrihet Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten 1 Ändringar utifrån grundlagsutskottets utlåtande Bland annat: Landskapet behöver inte bolagisera sina egna social-
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992)
Läs merFINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan
FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund
Läs mer1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000
Läs merPargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla
Läs mer(Reform av socialvårdslagstiftningen, Slutrapport av arbetsgruppen för en reform av socialvårdslagstiftningen, Helsingfors 2012)
1 Familjearbete i K5 I förslaget till ny Socialvårdslag 26 föreskrivs om socialvårdens service och stödåtgärder för barn och barnfamiljer. Syftet är att öka och utveckla förebyggande hemservice för barnfamiljer
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merBudget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare
Läs merLag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd
RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre samt lag
Läs merEKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen 12.8.2008 Sosiaali- ja terveyskeskus
EKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen Sosiaali- ja terveyskeskus AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM EKENÄS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRAL FR.O.M. 1.9.2008. Där förändring föreslås
Läs merHelsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet
HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med
Läs merStatsrådets principbeslut
Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:5 Statsrådets principbeslut om tryggande av framtiden inom det sociala området SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN
Läs merTillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad
Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga
Läs merNÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER
NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar
Läs merKfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012
Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE
Läs merVälfärdsplan för barn och unga Bild: Compic
Välfärdsplan för barn och unga 2017 2021 Bild: Compic Mål Välfärdsplanen för barn och unga: mål, innehåll och uppföljning Välfärdsplanen för barn och unga (12 i barnskyddslagen) görs upp för att främja
Läs merKimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård
Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård Godkänd i omsorgsnämnden 20.12.2016 Äldreomsorgen, Kimitoöns kommun Innehållsförteckning 1.
Läs merElevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning)
Elevhälsans samarbetsprocesser (grundläggande utbildningen, andra stadiets utbildning) Med hjälp av processerna förstärks samarbetet och kommunikationen inom elevhälsans team (hälsovårdaren, läkaren, psykologen
Läs merSocial- och hälsovårds- och landskapsreformen
Social och hälsovårds och landskapsreformen I enlighet med regeringens proposition om vård och landskapsreformen och riktlinjerna om klientens valfrihet 1 31.3.2017 Ansvaret på en aktör 2 31.3.2017 Hörnstenarna
Läs merVad innebär valfrihet för mig
Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till
Läs merKontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837
Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Läs merBILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Läs merRP 207/2018 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering av frontveteraner ska ändras.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om rehabilitering av frontveteraner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rehabilitering
Läs merGrundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område
1 (5) Grundtrygghetsnämndens instruktion Godkänd av stadsfullmäktige 3 / 21.1.2014 1 Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé är, att utveckla förhållandena
Läs merVERKSAMHETSSTADGA. Social- och hälsosektorns. Vasa stad Social- och hälsosektorn
Vasa stad Social- och hälsosektorn Social- och hälsosektorns VERKSAMHETSSTADGA Godkänd i social- och hälsovårdsnämnden 23.4.2013 75 Ikraftträdande fr.o.m. 1.5.2013 Uppdatering i social- och hälsovårdsnämnden
Läs merServicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar
Servicesedel nya alternativ inom socialservicen Information om servicesedlar 1 Servicesedel Användningen av servicesedlar innebär ett nytt sätt att ordna och erhålla stadens tjänster. Vid Helsingfors socialverk
Läs merGrunder för beviljandet av stöd för närståendevård
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna
Läs merSTADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR
STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR KONCERNLEDNING OCH CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Beredning av stadens strategi och beslutsfattande. Uppdatering av principerna
Läs merYH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården
YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs mer