Tillgången på barnskyddstjänster i Finlands fastlandskommuner år 2010

Transkript

1 Tillgången på barnskyddstjänster i Finlands fastlandskommuner år 2010 Janissa Miettinen, yngre forskare Kommunmarknaden, seminariet Lastensuojelun tieto ja tutkimus Helsingfors. Kompletterad version för kommunerna

2 Barnskyddstjänster Barn- och familjeinriktat barnskydd (L 417/2007)

3 Barn- och familjeinriktat barnskydd 1 (2) Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets välfärd Barnskyddet stöder vid behov "föräldrarna, vårdnadshavarna och andra personer som svarar för barnets vård och fostran i fostran av och omsorg om barnet genom att ordna behövliga tjänster och stödåtgärder." (L 417/2007, 2 ). Det barn- och familjeinriktade barnskyddet innebär att behovet av barnskydd utreds, klientplaner upprättas samt att stödåtgärder inom öppenvården tillhandahålls.till det barn- och familjeinriktade barnskyddet hör också brådskande placering och omhändertagande av barn samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård (L 417/2007, 3 ).» Inom det barn- och familjeinriktade barnskyddet används begreppet barnskyddstjänster. Kommunen ska se till att barnskyddstjänster ordnas i den omfattning behovet i kommunen förutsätter (L 417/2007, 11 ). 3

4 Barn- och familjeinriktat barnskydd 2 (2) Rätten till barnskyddstjänster fastställs i och med att man blir barnskyddsklient. En del av de tjänster som ordnas som barnskyddstjänster är förebyggande tjänster som även barn som inte är barnskyddsklienter kan få.» Det förebyggande barnskyddet omfattar sådant stöd och särskilt stöd som ges till exempel inom undervisning, ungdomsarbete och dagvård, vid rådgivningsbyråerna för mödravård och barnavård samt inom annan social- och hälsovård och inom ramen för organisationer (Taskinen 2007);» Då barnet är klient inom barnskyddet, tillhandahålls tjänster som tidigare getts som förebyggande stöd som en del av öppenvården, vården utom hemmet eller eftervården (L 417/2007, 3a ). 4

5 Bakgrund till undersökningen Undersökningen Kuntien lakisääteinen lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelma sekä hyvinvoinnin ja palveluiden tila 2010 (Kommunernas lagstadgade välfärdsplan för barn och unga och situationen för välfärden och servicen 2010) Presentationen behandlar en forskningsrapport som är i slutskedet: Miettinen, Janissa. Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus (Tillhandahållandet av och tillgången på barnskyddstjänster i Finlands fastlandskommuner år 2010, opublicerat manuskript)

6 Nationell enkätundersökning i Fastlandsfinland hösten (2) Kuntien lakisääteinen lasten ja nuorten hyvinvointisuunnitelma sekä hyvinvoinnin ja palveluiden tila 2010 Undersökningsprojektet koordineras av Finlands Kommunförbund 4 frågeformulär till 326 fastlandskommuner» (finskspråkigt frågeformulär) och» (svenskspråkigt frågeformulär) Frågeformulär Del 4/4, "Produktion och bedömning av barnskyddstjänster" -> Undersökningsrapportens material Källa: Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 6

7 Nationell enkätundersökning i Fastlandsfinland hösten (2) Materialet bestod av svaren från 146 kommuner eller samarbetsområden (n 9) så att:» 139 kommuner/samarbetsområden svarade med det finskspråkiga frågeformuläret och» 7 kommuner med det svenskspråkiga Del 4/4 hade en total svarsprocent på 44,8 (n 146) Om man beaktar även de kommuner som hör till de 9 samarbetsområdena var svarsprocenten 55,5 (n 182). Landskapet Kajanaland har på grund av undantagslagstiftning behandlats som en kommun i analyserna OBS! Varje kommun besvarade enkäten genom en expertbedömning av tillhandahållandet av och tillgången på barnskyddstjänster i kommunen Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 7

8 Frågor och hypoteser 1 (2) Fågorna: 1. Vilken är tillgången på barnskyddstjänster (öppenvård, vård utom hemmet och eftervård) i Finlands kommuner år 2010; hurdant är» serviceutbudet,» tillgången och» problemen med tillgången? 2. Hur produceras barnskyddstjänsterna? (Presentationen behandlar inte detta tema) 3. Finns det olikheter i utbudet av och tillgången på barnskyddstjänster enligt den statistiska kommungrupperingen eller Kasteområdena? Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 8

9 Frågor och hypoteser 2 (2) Utgående från tidigare undersökningar antogs att: Utbudet av barnskyddstjänster varierar i kommunerna. Urvalet är större (mer täckande) i de kommuner där invånarantalet är större (urbana kommuner) eftersom man kan anta att barnfamiljerna i dessa kommuner har mer olikartade problem och därigenom ett större behov av barnskydd Tillgången på tjänster varierar mellan kommunerna Problemen i fråga om tillgången fördelar sig huvudsakligen så att avståndet är ett större hinder i mer landsortsbetonade kommuner medan väntelistorna är det i mer urbana kommuner» Se slutsatserna om hur forskningshypoteserna har förverkligats i undersökningsrapporten: Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010 som publiceras hösten Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 9

10 Mått på barnskyddstjänsternas tillgänglighet (Miettinen & Rousu) 1 (3) Bygger bland annat på undersökningen Belanger & Stone (2008) Omfattar områdena öppenvård, vård utom hemmet och eftervård inom det barn- och familjeinriktade barnskyddet Mäter tillhandahållandet av och tillgången på olika tjänster och stödformer Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 10

11 Mått på barnskyddstjänsternas tillgänglighet (Miettinen & Rousu) 2 (3) Tredelad struktur: 1. Hur har öppenvården, vården utom hemmet eller eftervården ordnats¹ 2. Hurdan är tillgången på tjänster² och 3. Beskriv eventuella problem med tillgången? 1 Flervalsfråga med följande svarsalternativ: 0= servicen erbjuds inte alls som stödåtgärd inom öppenvården / som vård utom hemmet / som eftervård, eftersom den varken produceras eller köps (man ombads välja detta alternativ om tjänsten inte hörde till kommunens urval av tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet eller eftervården); 1 = kommunen producerar i huvudsak servicen själv; 2 = servicen tillhandahålls av samarbetsområdet (i enlighet med lagen om en kommun- och servicestrukturreform) ; 3 = kommunen i samarbete med andra kommuner i form av en samkommun ; 4 = servicen köps av andra kommuner; 5= servicen köps av organisationer eller allmännyttiga samfund, till exempel stiftelser; 6= servicen köps av företag; 7= servicen köps av staten; 8 = servicesedel; 9= något annat, vad? ² I frågeformuläret ombads man separat för varje tjänst uppskatta i vilken mån tjänsten är tillgänglig för de klienter inom öppenvården/vården utom hemmet/eftervården som behöver tjänsten på basis av en bedömning av barnskyddsbehovet. Graden av tillgång kan bedömas i det finskspråkiga frågeformuläret om tjänsten erbjöds i kommunen eller om frågan som gällde tillhandahållande lämnades obesvarad, om tjänsten inte erbjöds i kommunen när svaren gavs hösten 2010, och uppgiftslämnaren hänvisades vidare till följande tjänst. Tillgången på tjänster bedömdes på skalan 1 5 där 1 avser ingen tillgång alls eller mycket dålig tillgång och 5 full tillgång eller mycket god tillgång. Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 11

12 Mått på barnskyddstjänsternas tillgänglighet (Miettinen & Rousu) 3 (3) 3. Beskriv eventuella problem med tillgången? Sex alternativ och något annat, vad: 1. Köer (genomsnittlig ungefärlig väntetid, reserverad plats för detta) 2. Långa avstånd eller andra problem med att nå servicen 3. Socialväsendets ekonomiska situation begränsar 4. Brister i fråga om öppettider eller betjäningstider 5. Brister i fråga om tidsanvändningen och stödets intensitet 6. Begränsningar som gäller servicespråket eller kulturkännedomen och 7. Något annat, vad? > flervalsfråga där man ombads välja alla alternativ som passar den aktuella situationen i kommunen 12

13 Definitioner på tillgång och beskrivning av serviceförteckningen 1 (2) 1. Erbjuds inte: Servicen erbjuds inte eftersom den varken produceras eller köps. (Om tjänsten inte förekom i kommunen när enkäten besvarades och sålunda inte hörde till serviceutbudet inom öppenvården/vården utom hemmet/eftervården) 2. Erbjuds: När servicen producerades på minst ett sätt 3. Tillgången på service är utmärkt eller mycket god då servicen fås utan dröjsmål eller hinder ELLER inom föreskriven tid. En tjänst kan vara fullt tillgänglig även om klienten inte tar emot den. 4. När det var dålig tillgång eller ingen tillgång alls på en tjänst erbjöds den i kommunen men var enligt svarsanvisningarna till frågeformuläret i praktiken omöjlig att få när enkäten skulle besvaras (hösten 2010). Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 13

14 Definitioner på tillgång och beskrivning av serviceförteckningen 2 (2) Måttet innehåller en förteckning över möjliga barnskyddstjänster: 39 stödåtgärder inom den öppna vården: 15 tjänster och stödformer för barn och unga och 24 tjänster och stödformer för föräldrar eller familjer 37 tjänster inom vården utom hemmet: 5 tjänster inom vården utom hemmet, 12 stödåtgärder för placerade barn/unga, 18 stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till placerade barn och 2 stödåtgärder för vård utom hemmet, dvs. fosterfamilj, yrkesutbildad familjevårdare, barnhem eller motsvarande enhet 38 tjänster inom eftervården 7 tjänster inom eftervården, 12 stödåtgärder för barn/unga i eftervård, 17 stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till placerade barn och 2 stödåtgärder för vård utom hemmet, dvs. fosterfamilj, yrkesutbildad familjevårdare, barnhem eller motsvarande enhet Dessutom möjligt att få 6 olika sakkunnigtjänster inom barnskyddet 14

15 De kommuner som besvarat enkäten enligt bakgrundsuppgifterna i förhållande till alla Finlands fastlandskommuner år (3) Enkätspråket, p = 1,000 %, (n 146) 1. Den finskspråkiga enkäten (95,2 %, n 139) och 2. Den svenskspråkiga enkäten (4,8 %, n 7) Förhållandet finsk- och svenskspråkiga enkätsvar det samma som förhållandet mellan kommunerna till vilka finsk- och svenskspråkiga enkätfrågor skickades i Fastlandsfinland 2010 Statistisk kommungruppering 2010, svarsprocent, jämförelse enligt n 138: 1. Urban kommun 28 % (n 41) > +9,3 2. Tätortskommun 24 % (n 35) > +3,8 3. Landsbygdskommun 42,5 % (n 62) > -18,5 % 4. Veterligen har 8 svarat för samarbetsområdets del + landskapet Kajanaland 5,5 % (n 9). OBS! P = (n 146), p < (n 138, korstabeller): I de kommuner som svarat förekommer en statistiskt signifikant underrepresentation av landsbygdskommuner i förhållande till alla Finlands fastlandskommuner. Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 15

16 De kommuner som besvarat enkäten enligt bakgrundsuppgifterna i förhållande till alla Finlands fastlandskommuner år (3) Invånarantal (n 146) Invånarantalet var i snitt ,34 (Sd ,29) den minsta kommunens invånarantal var 834 och den största kommunens (p = 0.068). Det genomsnittliga invånarantalet i kommunerna avvek inte statistiskt signifikant från invånarantalet i alla Finlands fastlandskommuner år Undersökningsresultatens geografiska representativitet Storområde, svarsprocent (n), p = (n 146), p < (n 138, korstabeller): 1. Södra Finland 26,7 % (39) -> -2,7 2. Västra Finland 41,1 % (60) -> +9,2 3. Östra Finland 18,5 % (27) -> -0,8 4. Norra Finland 13,7 % (20) -> -5,5 5. Fördelningen av kommunerna enligt storområden avvek inte statistiskt signifikant från fördelningen enligt storområden för alla Finlands fastlandskommuner år Gränsen för statistisk signifikans ligger nära, med en reservation för den geografiska representativiteten. 16

17 De kommuner som besvarat enkäten enligt bakgrundsuppgifterna i förhållande till alla Finlands fastlandskommuner år (3) Kaste-område, svarsprocent (n), p = (n 146), p=0.185 (n 138, korstabeller): 1. Södra Finland 13,0 % (19) -> -0,8 2. Östra och Mellersta Finland 24,7 % (36) -> +1,1 3. Västra Finland 15,1 % (22) -> +0,1 4. Norra Finland 14,4 % (21) -> -7,7 5. Mellanfinland 32,9 % (48) -> +7,5 Fördelningen av kommunerna som besvarade enkäten enligt Kaste-områden avvek inte avgörande statistiskt från fördelningen enligt Kaste-områden för alla Finlands fastlandskommuner år Slutledning av bortfallsanalys: undersökningsresultaten tolkades endast utgående från svaren som representerar Finlands fastlandskommuner Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 17

18 Öppenvård inom barnskyddet Utbudet av och tillgången på 39 möjliga stödåtgärder i Finlands fastlandskommuner 2010 och de vanligaste problemen med åtgärdernas tillgänglighet

19 Ett barn och dess familj bör få stödåtgärder inom öppenvården utan dröjsmål om: 1. uppväxtförhållandena äventyrar eller inte tryggar ett barns hälsa eller utveckling, eller 2. ett barn genom sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling. (L417/2007, 34 ).» Stödåtgärder inom öppenvården är primära med tanke på omhändertagande av barn (L 417/2007, 4 2 mom, se Räty 2010, 3, 9; Tuori 2008, ).» I barnskyddslagen (L 417/2007, 34 ) sägs att "Syftet med stödåtgärderna inom öppenvården är att främja och stödja ett barns positiva utveckling samt stödja och stärka förmågan och möjligheterna att fostra hos föräldrarna, vårdnadshavarna och personer som svarar för barnets vård och fostran."» I paragraf 34 i barnskyddslagen finns en förteckning över stödåtgärder inom öppenvården som kommunen med fördel kan tillhandahålla. Den nämnda förteckningen över stödåtgärder är avsedd som ett exempel och det viktiga är att ordna en lämplig helhet av stödåtgärder för barn i behov av barnskydd och för barnens familj.» I barnskyddslagen sägs att "Sådana socialvårdstjänster som är nödvändiga med tanke på barnets hälsa eller utveckling ska tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet av dem som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i barnets eller förälderns klientplan." (L 1380/2010, 36 2 mom). Källa: Miettinen, Janissa TLastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 19

20 I frågeformuläret ingick 15 olika stödåtgärder för barn inom öppenvården... Handledning och rådgivning inom socialarbetet för barn och unga Broschyrer och annan information med tanke på barns och ungas olika livssituation och problem Ekonomiskt stöd för barns och ungas hobbyer eller motsvarande Dagvården som en särskild stödåtgärd i enlighet med klientplanen *a Stöd och handledning genom skolpsykolog- och kuratorstjänster Terapi för barn eller unga och anknytande barnskyddsstöd Psykiatrisk vård för barn eller unga och anknytande barnskyddsstöd Missbrukar- och narkomanvård för barn och unga och anknytande barnskyddsstöd Stödperson för barn eller unga En stödfamiljs stöd till barnet Semesterverksamhet för barn eller unga Stöd för skolgången i samarbete med skolan *b Referensgruppsverksamhet för barn och unga Kortvarig rehabiliterande behandling i form av placering inom öppenvården för barn eller unga Stödbostäder *a Stödformen torde i praktiken gå under namnet dagvård som stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. *b Stödformen går i praktiken under namnet samarbete mellan barnskyddet och skolan till stöd för barnets skolgång Källa: Miettinen, Janissa TLastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 20

21 ...och 24 olika stödåtgärder inom öppenvården för föräldrar eller familjer Handledning och rådgivning inom socialarbetet för familjer Broschyrer och annan information med tanke på familjers olika livssituation och problem Överläggningar med närstående Tjänster inom familjearbetet Tjänster inom intensivt familjearbete Korrigering av brister i boendet eller ordnande av bostad i enlighet med barnskyddets principer Referensgruppsverksamhet för föräldrar eller familjer Uppfostrings- och familjerådgivningens tjänster Vårdtjänster för barn (föräldern har möjlighet att få en vårdare för barnet i hemmet) Hemservice för barnfamiljer Semester- och rekreationsverksamhet för familjen Semester- och rekreationsverksamhet för utbrända föräldrar Familjerehabiliteringsläger eller motsvarande Barnskyddsstöd som gäller för en förälders mentalvårdstjänster. Barnskyddsstöd som gäller för en förälders missbrukarvårdstjänster Familjeterapi och anknytande barnskyddsstöd Rehabiliterande vård för familjen, kortvarig placering i familjehem eller barnhem Rehabiliterande familjevård i vårdanstalt inom missbrukarvården Andra tjänster inom familjerehabiliteringen (FPA:s rehabilitering för specialgrupper och motsvarande) Familjerehabilitering för gravida missbrukare Tjänster för spädbarnsfamiljer Stödbostäder Plats på skyddshem Krisarbete och krisjour för att behandla akuta familjeproblem 21 Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus

22 God vs dålig tillgång (%)* på stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård *I rapporten (Miettinen, opublicerat manuskript) analyserades separat vilka tjänster som stod till buds och hur tillgängliga de var. Figuren bygger på tabell 7 med en sammanställning av den genomsnittliga tillgången på tjänster inom öppenvården. Siffrorna i balkarna är procent. Tillgången på tjänsterna ovanför linjen är i snitt god eller rätt god och tillgången på tjänsterna under linjen är i snitt dålig när tjänsten i kommunen erbjöds som en stödåtgärd inom öppenvården hösten Tillgången på de övriga 19 tjänsterna och stödformerna i förteckningen var då de erbjöds i snitt måttlig och tas inte med här. "Servicen erbjuds inte" = fanns inte i kommunens utbud hösten 2010 och hörde inte till utbudet av stödåtgärder inom kommunens öppenvård. Om förekomsten var 0 % ströks tjänsten ur klasserna rätt dålig och mycket dålig tillgång, men placerades i klassen erbjuds inte. I beskrivningen har tjänsternas namn ibland förkortats. Inom parentes: (antalet kommuner där tjänsten erbjuds och tillgången uppskattats /tillgången uppskattats + klassen erbjuds inte, totalt) + Dagvård Päivähoito som stödåtgärd lastensuojelun inom barnskyddets avohuollon tukitoimena öppenvård (143/144) Handledning och Sosiaalityön rådgivning ohjaus inom ja socialt neuvonta arbete lapselle för barn ja och nuorelle unga (145/145) Handledning och rådgivning Sosiaalityön inom ohjaus socialt ja arbete neuvonta för perheelle familjer (144/144) Tjänster inom Perhetyön familjearbetet palvelut (142/142) (142/144) Ekonomiskt Taloudellinen stöd för barns tuki eller lapsen ungas tai hobbyer nuoren eller harrastuksiin motsvarande tms. (141/142) Kriisityötä Krisarbete ja kriisipäivystys och krisjour äkillisissä vid akuta perheongelmissa familjeproblem (134/142) (134142) Plats på skyddat Turvakotipaikka boende (135/141) Lapsen/nuoren Kortvarig rehabiliterande lyhytaik. kuntouttava vård för barn hoito eller avohuollon unga inom öppenvården sijoituksena (132/143) Spädbarnsfamiljearbetet, Vauvaperhetyön olika tjänster palvelut (126/140) Stöd och Tuki handledning, ja ohjaus koulupsykologien skolpsykologernas ja och -kuraattoreiden skolkuratorernas palveluilla tjänster (133/141) Koulunkäynnin Stöd för tukeminen skolgången yhteistyössä i samarbete koulun med skolan kanssa (136/141) Uppfostrings- Kasvatus- och familjerådgivningens ja perheneuvolan tjänster palvelut (140/144) Tjänster inom Intensiiviperhetyön intensivt familjearbete palvelut (122/142) Perheen Rehabiliterande kuntouttava familjevård hoito som lyhytaik. kortvarig sijoituksena placering perhe-/lastenkotiin i familje-/barnhem (120/144) Stödpersoner Tukihenkilö lapselle för barn tai eller nuorelle unga (137/144) Hemtjänst Lapsiperheiden för barnfamiljer kotipalvelu (125/141) Familjerehabiliteringsläger Perhekuntoutusleirit eller motsvarande tai vastaavat (84/139) Lapsen Vårdtjänster hoitopalvelut för barn (mahd. (möjlighet saada att lapselle få en vårdare hoitaja kotiin) hem) (84/141) Referensgruppsverksamhet Vertaisryhmätoimintaa för vanhemmille föräldrar eller tai perheelle familjen (82/142) Referensgruppsverksamhet Vertaisryhmätoimintaa för lapsille barn ja och nuorille unga (77/142) % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Täysin Full tillgång tai erittäin eller mycket hyvin god saatavissa tillgång % Melko Rätt god hyvin tillgång saatavissa % % Kohtalaisesti Måttlig tillgång saatavissa % % Melko Rätt dålig huonosti tillgång saatavissa % % Ei Ingen lainkaan tillgång tai eller erittäin mycket huonosti dålig tillgång saatavissa % % Palvelua Tjänsten ei erbjuds ole tarjolla inte %%

23 Tillgången på stödåtgärder inom öppenvården de vanligaste problemen 1 (2) Det vanligaste problemet berörde beroende på tjänsten 9 52 % av uppgiftslämnarna i Finlands fastlandskommuner De vanligaste problemen som begränsar tillgången på öppenvård är: För det mesta olika andra problem (14 tjänster) Socialväsendets ekonomiska situation begränsar (13 tjänster) Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner- Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 23

24 Tillgången på stödåtgärder inom öppenvården de vanligaste problemen 2 (2) Som det tredje vanligaste problemet nämndes köer (7 tjänster). För de enskilda tjänsternas del uppgav kommunerna problem med att få en stödperson (52 %) och en stödfamilj (45 %) för barn/unga och köer till psykiatrisk vård (49 %), och terapi (44 %) för barn eller unga och stöd inom barnskyddet i anknytning till dessa.» Om köerna gällde psykiatrisk vård och terapi för barn eller unga och stöd inom barnskyddet i anknytning till dessa då tjänsten inte funnits att tillgå inom föreskriven tid kan det försiktigt tolkas så att vårdgarantin för mentalvårdstjänster för barn och unga kanske inte genomförts i alla kommuner.» I undersökningen gick det inte att konstatera graden av vårdgarantins genomförande» Mer om problemen med tillgång på stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård i undersökningsrapporten (Miettinen, opublicerat manuskript) Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner- Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 24

25 Vård utom hemmet Utbudet av och tillgången på 37 tjänster inom vården utom hemmet i Finlands fastlandskommuner 2010 och de vanligaste problemen med tillgången på tjänster

26 Kriterierna för ordnande av vård utom hemmet 1 (2) I öppenvården inom barnskyddet vill man i första hand stödja barnet och familjen så att barnet kan växa upp och utvecklas hos sina egna föräldrar. Om situationen ändå inte förbättras (tillräckligt) eller redan är sådan att kriterierna för omhändertagande uppfylls bör vård utom hemmet ordnas för barnet utan dröjsmål (L 417/2007, 4 2 mom, 40 )» Inom barnskyddet arbetar man för barnets bästa och enligt proportionalitetsprincipen.» Av kriterierna för omhändertagande ska alla tre uppfyllas för att man ska kunna inleda ett omhändertagande. Se mer om kriterierna för omhändertagande i barnskyddslagen (L 417/2007, 40 ) t.ex. Källa: L 417/2007 och Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 26

27 Kriterierna för ordnande av vård utom hemmet 2 (2) I paragraf 16 b i barnskyddslagen (L 417/2007) föreskrivs enligt följande om de tjänster som erbjuds ett barn som placeras utom hemmet: "Den kommun där ett barn eller en ung person har placerats som en stödåtgärd inom öppenvården eller i vård utom hemmet eller i eftervård (placeringskommun) ska i samarbete med den kommun som enligt 16 1 mom. eller 17 ansvarar för ordnandet av barnskydd (placerarkommun) ordna den service och de stödåtgärder för barnet eller den unga personen som behövs för omsorgen eller vården." Under omhändertagandet ska återförening av familjen eftersträvas. (L 417/2007, 4 ). Om kriterierna för omhändertagande inte längre uppfylls och det inte är klart i strid med barnets bästa bör omhändertagandet systematiskt avbrytas. Återföreningen av familjen stöds genom att man under omhändertagandet ordnar stödåtgärder och tjänster i enlighet med barnets föräldrars klientplan som stöder återföreningsmålet. (Räty 2010, ). Ofta är föräldrarnas rehabilitering en förutsättning för att familjen ska kunna återförenas. Rehabiliteringen av ett omhändertaget barns förälder förutsätter sannolikt tjänster som är anpassade efter förälderns behov, multiprofessionellt samarbete och ett barnsensitivt grepp (Pitkänen 2011, ). 27

28 Platser för vård utom hemmet och möjliga tjänster inom vården utom hemmet för ett placerat barn 1 (2) Vård utom hemmet på barnhem Vård utom hemmet i fosterfamilj > Familjevård Vård utom hemmet i yrkesmässig familjevård > Yrkesmässig familjevård Vård utom hemmet i skolhem > Skolhem Vård utom hemmet i någon annan specialenhet Handledning och rådgivning för barn och unga som ges av den klientansvarige socialarbetaren * Ekonomiskt stöd för barns och ungas hobbyer eller motsvarande Dagvården som en särskild stödåtgärd i enlighet med klientplanen * Uttrycket korrigerades i undersökningsrapporten > handledning och rådgivning för barn och unga som ges av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 28

29 Platser för vård utom hemmet och möjliga tjänster inom vården utom hemmet för ett placerat barn 2 (2) Stöd och handledning genom skolpsykolog- och kuratorstjänster Terapi för barn eller unga och anknytande barnskyddsstöd Psykiatrisk vård för barn eller unga och anknytande barnskyddsstöd Missbrukar- och narkomanvård för barn och unga och anknytande barnskyddsstöd Stödperson för barn eller unga Stödfamiljens stöd för barn eller unga Semesterverksamhet för barn eller unga Stöd för skolgången i samarbete med skolan ** Referensgruppsverksamhet för barn och unga ** Stödformen går i praktiken under namnet samarbete mellan barnskyddet och skolan för att stödja barnets skolgång 29

30 20 stödåtgärder avsedda för föräldrar och familjemedlemmar till ett placerat barn 1 (2) Stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till ett placerat barn/en placerad ung person Handledning och rådgivning inom socialarbetet för familjer Broschyrer och annan information med tanke på familjers olika livssituation och problem Överläggningar med närstående Tjänster inom familjearbetet Tjänster inom intensivt familjearbete Referensgrupper för föräldrar, syskon eller familjer Uppfostrings- och familjerådgivningstjänster Hemservice för barnfamiljer Semester- och rekreationsverksamhet för familjen Familjerehabiliteringsläger eller motsvarande FORTSÄTTER... Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 30

31 20 stödåtgärder avsedda för föräldrar och familjemedlemmar till ett placerat barn 2 (2)...FORTSÄTTER Stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till ett placerat barn/en placerad ung person Barnskyddsstöd som gäller för en förälders mentalvårdstjänster. Barnskyddsstöd som gäller för en förälders missbrukarvårdstjänster Familjeterapi och anknytande barnskyddsstöd Rehabiliterande vård för familjen, kortvarig placering i familjehem eller barnhem Rehabiliterande familjevård i vårdanstalt inom missbrukarvården Andra tjänster inom familjerehabiliteringen (FPA:s rehabilitering för specialgrupper och motsvarande) Krisstöd särskilt i samband med en placering Jourstöd Stödåtgärder för fosterfamilj, yrkesutbildad familjevårdare, barnhem eller en motsvarande enhet Handledning och rådgivning inom socialarbetet (närståendestöd när det behövs) Jourstöd 31

32 God vs dålig tillgång (%)*på tjänster inom barnskyddets vård utom hemmet *I rapporten (Miettinen, opublicerat manuskript) analyserades separat vilka tjänster som stod till buds och hur tillgängliga de var. Figuren bygger på tabell 17 med en sammanställning av den genomsnittliga tillgången på tjänster inom vården utom hemmet. Siffrorna i balkarna är procent. Tillgången på tjänsterna ovanför linjen är i snitt god eller rätt god och tillgången på tjänsterna under linjen är i snitt dålig när tjänsten i kommunen erbjöds som en tjänst inom vården utom hemmet hösten Tillgången på de övriga 22 tjänsterna och stödformerna i förteckningen var då de erbjöds i snitt måttlig och tas inte med här. "Servicen erbjuds inte" = fanns inte i kommunens utbud hösten 2010 och hörde inte till utbudet av tjänster inom kommunens vård utom hemmet. Om förekomsten var 0 % ströks tjänsten ur klasserna rätt dålig och mycket dålig tillgång, men placerades i klassen erbjuds inte. I beskrivningen har tjänsternas namn ibland förkortats. Inom parentes: (antalet kommuner där tjänsten erbjuds och tillgången uppskattats /tillgången uppskattats + klassen erbjuds inte, totalt) + Päivähoito erityisenä Dagvård som asiakassuunnitelman särskilt stöd i enlighet mukaisena med klientplanen tukitoimena (131/140) Handledning och rådgivning för barn av den socialarbetare som ansvarar för Lapsen asioista vastaavan sosiaalityöntekijän ohjaus- ja neuvonta lapselle (139/141) barnets angelägenheter (139/141) Taloudellinen Ekonomiskt stöd tuki för lapsen barns tai eller nuoren ungas harrastuksiin hobbyer eller tai motsvarande vastaaviin tarpeisiin behov (135/139) Handledning och rådgivning Sosiaalityön inom ohjaus- socialt ja neuvonta arbete för perheelle familjer (134/136) Sijaishuolto Placering lastenkodissa på barnhem (133/142) Jourstöd Päivystyksellistä (till platsen tukea för vård (sijaishuoltopaikalle) utom hemmet) (117/127) Päivystyksellistä Jourstöd tukea (till den (biologiselle biologiska perheelle) familjen) (117/130) Handledning och rådgivning inom socialt arbete för vårdplatsen utom hemmet (vid Sosiaalityön ohjaus&neuvonta sijaishuoltopaikalle (lähitukea tarvittaessa) (131/134) behov närståendestöd) (131/134) Tjänster inom familjearbetet Perhetyön palvelut (för den (biologiselle biologiska perheelle) familjen) (112/136) Ammatillinen Professionell familjevård perhehoito (131/142) Koulukoti Skolhem (92/139)** Koulunkäynnin Stöd för tukeminen skolgången yhteistyössä i samarbete koulun med skolan kanssa (124/134) Tukihenkilö Stödperson lapselle för barn tai eller nuorelle unga (109/136) Referensgruppsverksamhet Vertaisryhmätoimintaa för lapsille barn ja och nuorille unga (54/130) Vertaisryhmätoimintaa Referensgruppsverksamhet vanhemmille, för föräldrar, sisaruksille syskon tai eller perheelle familj (45/132) % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Täysin Full tillgång tai erittäin eller mycket hyvin god saatavissa tillgång % Melko Rätt god hyvin tillgång saatavissa % % Kohtalaisesti Måttlig tillgång saatavissa % % Melko Rätt dålig huonosti tillgång saatavissa % % Ei Ingen lainkaan tillgång tai eller erittäin mycket huonosti dålig tillgång saatavissa % % Palvelua Tjänsten ei erbjuds ole tarjolla inte %% **År 2010 fanns det i Finland 6 stycken statliga skolhem som lydde under THL och två privata barnskyddsanstalter som verkade med tillstånd av RFV (regionförvaltningsverket). Alla kommuner har inte tillgång till statens skolhem. Erbjuds inte"-svaren tyder på att skolhemsplatser inte ingick i kommunens vård utom hemmet Bakom svaren kan ligga ett varierande servicebehov och/eller kommunens verksamhetspraxis. 32

33 Tillgången på tjänster inom vården utom hemmet de vanligaste problemen 1 (2) Det vanligaste problemet gällde beroende på tjänsten 4-39 % av uppgiftslämnarna i Finlands fastlandskommuner Följande problem som begränsar tillgången på vård utom hemmet visade sig vara vanligast: Olika andra problem (12 tjänster) Socialväsendets ekonomiska situation (11 tjänster) Köerna (6 tjänster). Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner- Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 33

34 Tillgången på tjänster inom vården utom hemmet de vanligaste problemen 2 (2) För enskilda tjänsters del uppgav kommunerna problem med att få en stödperson för barn/unga (39 %), köer till psykiatrisk vård för barn/unga med tillhörande stöd inom barnskyddet (35 %) och tillgången på fosterfamiljer (34 %).» Om köerna gällde psykiatrisk vård och terapi för barn eller unga med tillhörande stöd inom barnskyddet då tjänsten inte funnits att tillgå inom föreskriven tid kan det försiktigt tolkas så att vårdgarantin för mentalvårdstjänster för barn och unga kanske inte tillämpats i alla kommuner.» I undersökningen gick det inte att konstatera i vilken grad vårdgarantin tillämpats» Mer om problemen med tillgång på tjänster inom vården utom hemmet i undersökningsrapporten (Miettinen, opublicerat manuskript) 34

35 Eftervård Utbudet av och tillgången på 38 tjänster inom eftervården i Finlands fastlandskommuner 2010 och de vanligaste problemen med tillgången på tjänster

36 Ordnande av eftervård 1 (2) I barnskyddslagen (L 417/2007, 75 1 och 3 mom.) bestäms följande om tillhandahållande av eftervård: "Sedan vård utom hemmet enligt 40 har avslutats ska det organ som ansvarar för socialvården ordna eftervård enligt detta kapitel för barnet eller den unga personen. Eftervård ska också ordnas sedan en placering som stödåtgärd inom öppenvården enligt 37 har avslutats, om placeringen varat minst ett halvt år utan avbrott och berört enbart barnet...kommunens skyldighet att ordna eftervård upphör när fem år har förflutit från det att barnet sedan en placering utom hemmet enligt 1 mom. avslutades senast har varit klient hos barnskyddet. Skyldigheten att ordna eftervård upphör senast när den unga personen fyller 21 år." Källa: L 417/2007 Barnskyddslag 36

37 Ordnande av eftervård 2 (2) Om eftervårdens innehåll bestäms på följande sätt (L 417/2007, 76 ): "Kommunen ska utifrån barnets eller den unga personens behov av stöd och med beaktande av klientplanen enligt 30 4 mom. ordna eftervård genom att stödja barnet eller den unga personen samt föräldrarna och vårdnadshavarna samt den som svarar för barnets eller den unga personens vård och fostran enligt vad som föreskrivs om stödåtgärder inom öppenvården i 7 kap., stöd för familjevårdare sedan vården överförts i 46 2 mom., mänskliga relationer och kontakter i 54 samt vad som föreskrivs i detta kapitel." Eftervården ska stödja barnet eller den unga personen på samma sätt som föräldrar vanligen stöder och hjälper sina barn som håller på att bli vuxna och självständiga (RP 252/2006). 37

38 Platser för eftervård och möjliga tjänster inom eftervården för ett barn i eftervård 1 (2) Eftervård på barnhem Eftervård i fosterfamilj Eftervård i professionell familjevård Eftervård i skolhem Eftervård i någon annan specialenhet Eftervård i barnets eller den unga personens biologiska familj Bostäder för självständigt boende under eftervården Handledning och rådgivning för barn eller unga som ges av den klientansvariga socialarbetaren * Ekonomiskt stöd för barns och ungas hobbyer eller motsvarande * Uttrycket korrigerades i undersökningsrapporten > handledning och rådgivning för barn/unga som ges av den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter 38

39 Platser för eftervård och möjliga tjänster inom eftervården för ett barn i eftervård 2 (2) Stöd och handledning för skolgången Stöd och handledning för studier Stöd och handledning för boende Stöd och handledning för arbetslivet Terapi för barn eller unga och anknytande barnskyddsstöd Missbrukar- och narkomanvård för barn och unga med tillhörande stöd Stödperson för barn eller unga Stödfamiljens stöd för barn eller unga Semesterverksamhet för barn eller unga Referensgruppsverksamhet för barn och unga Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 39

40 19 stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till ett barn/en ung person i eftervård 1 (2) Stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till ett barn/en ung person i eftervård Handledning och rådgivning inom socialarbetet för familjer Broschyrer och annan information med tanke på familjers olika livssituation och problem Överläggningar med närstående Tjänster inom familjearbetet Tjänster inom intensivt familjearbete Referensgrupper för föräldrar, syskon eller familjer Uppfostrings- och familjerådgivningstjänster Hemservice för barnfamiljer Semester- och rekreationsverksamhet för familjen Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 40

41 19 stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till ett barn/en ung person i eftervård 2 (2) Stödåtgärder för biologiska föräldrar och familjemedlemmar till ett barn/en ung person i eftervård Familjerehabiliteringsläger eller motsvarande Barnskyddsstöd för en förälder som får mentalvårdstjänster. Barnskyddsstöd för en förälder som får missbrukarvårdstjänster Familjeterapi med tillhörande barnskyddsstöd Rehabiliterande vård för familjen, kortvarig placering i familjehem eller barnhem Rehabiliterande familjevård i vårdanstalt inom missbrukarvården Andra tjänster inom familjerehabiliteringen (FPA:s rehabilitering för specialgrupper och motsvarande) Krisstöd särskilt i samband med en placering Jourstöd Stödåtgärder för fosterfamiljer, yrkesutbildade familjevårdare, barnhem eller motsvarande enheter Handledning och rådgivning inom socialarbetet (närståendestöd när det behövs) Jourstöd 41

42 God versus dålig tillgång (%)* på tjänster inom barnskyddets eftervård *I rapporten (Miettinen, opublicerat manuskript) analyserades separat vilka tjänster som stod till buds och hur tillgängliga de var. Figuren bygger på tabell 28 med en sammanställning av den genomsnittliga tillgången på tjänster inom eftervården. Siffrorna i balkarna är procent. Tillgången på tjänsterna ovanför linjen är i snitt god eller rätt god och tillgången på tjänsterna under linjen är i snitt dålig när tjänsten i kommunen erbjöds som en tjänst inom eftervården hösten Tillgången på de övriga 26 tjänsterna och stödformerna i förteckningen då de erbjöds som tjänster inom eftervården var i snitt måttlig och tas inte med här. "Servicen erbjuds inte" = den fanns inte i kommunens utbud hösten 2010 och hörde inte till utbudet av tjänster inom kommunens eftervård. Om förekomsten var 0 % ströks tjänsten ur klasserna rätt dålig och mycket dålig tillgång, men placerades i klassen erbjuds inte. I beskrivningen har tjänsternas namn ibland förkortats. Inom parentes: (antalet kommuner där tjänsten erbjuds och tillgången uppskattats /tillgången uppskattats + klassen erbjuds inte, totalt) Ekonomiskt stöd för barns eller ungas hobbyer eller motsvarande Taloudellinen tuki lapsen tai nuoren harrastuksiin tai vastaaviin tarpeisiin (134/140) behov (134/140) Lapsen Handledning asioista vastaavan och rådgivning sosiaalityöntekijän för barn ohjaus- eller unga ja neuvonta av den socialarbetare som ansvarar lapselle för tai barnets nuorelle angelägenheter (137/141) (137/141) Päivystyksellistä Jourstöd (för tukea den biologiska (biologiselle familjen) perheelle) (112/131) Sosiaalityön Handledning ohjaus- ja neuvonta och rådgivning jälkihuoltopaikalle inom socialt (lähitukea arbete silloin för kun eftervårdsplatsen tarvitaan) (126/145) (vid behov) (126/145) Päivystyksellistä Jourstöd tukea (för eftervårdsplatsen) (jälkihuoltopaikalle) (112/131) Eftervård Jälkihuolto på lastenkodissa barnhem (110/137) Jälkihuolto Eftervård koulukodissa i skolhem (68/135)** Bostäder för självständigt Jälkihuollolliset boende itsenäistymisasunnot inom eftervården (121/136) Stödperson Tukihenkilö för lapselle barn eller tai nuorelle unga (115/136) Hemtjänst Lapsiperheiden för barnfamiljer kotipalvelu (89/134) Referensgruppsverksamhet Vertaisryhmätoimintaa vanhemmille, för föräldrar, sisaruksille syskon eller tai perheelle familjer 1 5 (38/133) (38/133) % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Täysin Full tillgång tai erittäin eller mycket hyvin god saatavissa tillgång % Melko Rätt god hyvin tillgång saatavissa % % Kohtalaisesti Måttlig tillgång saatavissa % % Melko Rätt dålig huonosti tillgång saatavissa % % Ei Ingen lainkaan tillgång tai eller erittäin mycket huonosti dålig tillgång saatavissa % % Palvelua Tjänsten ei erbjuds ole tarjolla inte %% **År 2010 fanns det i Finland 6 stycken statliga skolhem som lydde under THL och två privata barnskyddsanstalter som verkade med tillstånd av RFV (regionförvaltningsverket). Alla kommuner har tillgång till statens skolhem. Erbjuds inte"-svaren tyder på att skolhemsplatser inte ingick i kommunens eftervård Bakom svaren kan ligga ett varierande servicebehov och/eller kommunens verksamhetspraxis. 42

43 Tillgången på tjänster inom eftervården de vanligaste problemen Det vanligaste problemet gällde beroende på tjänsten 6-32 % av uppgiftslämnarna i Finlands fastlandskommuner De vanligaste problemen som begränsar tillgången på eftervård: Begränsningar som socialväsendets ekonomiska situation medför (13 tjänster) Tillgången begränsades av något annat problem (12 tjänster) Brister i hur länge tjänsten tillhandahölls eller hur intensivt stödet var (7 tjänster) Beträffande enskilda tjänster uppgav kommunerna att få en stödperson (32 %) och en stödfamilj (29 %) och begränsningar som beror på socialväsendets ekonomiska situation vid rehabiliterande vård för familjen på vårdanstalt inom missbrukarvården (23 %)» Mer om problemen med tillgång på tjänster inom eftervården i undersökningsrapporten (Miettinen, opublicerat manuskript) Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner- Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 43

44 Fördelningen av barnskyddstjänster Tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården

45 Fördelningen av barnskyddstjänster 1 (4) Tillhandahållandet av och tillgången på barn- och familjeinriktat barnskydd undersöktes särskilt som tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården, vilket gjorde det möjligt att också dra slutsatser om fördelningen av barnskyddstjänsterna på det barn- och familjeinriktade barnskyddets olika områden. Man bedömde fördelningen av barnskyddstjänsterna som tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården utgående från eventuella gradskillnader mellan de befintliga tjänsterna och deras tillgänglighet. Detta gjordes enligt en expertbedömning i kommunen och gällde hur tjänsterna erbjöds och var tillgängliga som tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården. För att man ska förstå granskningen av barnskyddstjänsternas fördelning bör man observera att helhetsbilden av barnskyddstjänsternas tillgänglighet uppstår på så sätt att graden av serviceutbud och de befintliga tjänsternas tillgänglighet granskas tillsammans» Av de befintliga tjänsterna (tjänsten fanns - fanns inte) framgår vilka tjänster som anlitades i de fastlandskommuner i Finland som besvarade enkäten hösten 2010 och som sålunda typiskt hör till serviceurvalet inom kommunernas öppenvård, vård utom hemmet och eftervård.» Graden av tillgång anger i vilken mån de tjänster som hört till serviceutbudet (som erbjudits i kommunen) var tillgängliga, för behövande barn/föräldrar/platser för vård utom hemmet, på det sätt som den instans som representerade kommunen bedömde ur ett barnskyddsperspektiv år Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner- Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 45

46 Fördelningen av barnskyddstjänster 2 (4) Tillgången på barnskyddstjänster granskades genom material på kommunnivå, men inte kommunvis utan ur synvinkeln ett barn- och familjeinriktat servicesystem, separat genom servicehelheterna öppenvård, vård utom hemmet och eftervård.» I dessa granskningar gick det inte att konstatera olikheter mellan kommunerna i fråga om indelningen av barnskyddstjänsterna i öppenvård, vård utom hemmet eller eftervård. Dvs. det gick inte att fastslå ett hurdant serviceurval av öppenvård, vård utom hemmet och eftervård som fanns i de olika kommunerna. Detta är ett viktigt ämne för fortsatta undersökningar. Med fördelning avses alltså olikheter i tillgången på barnskyddstjänster i fråga om tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården i de fastlandskommuner som besvarade enläten

47 Fördelningen av barnskyddstjänster¹ 3 (4) Genomsnittlig tillgång (enligt medeltal) på barnskyddstjänster som erbjöds i kommunen år 2010 Fördelningsmått Det barn- och familjeinriktade barnskyddets delområde God tillgång Md=4 &Mo=4/3&4 Måttlig tillgång Md=3 & Mo=3 Dålig tillgång Mo=2 & Md 3/2 Tjänster totalt Erbjuds i 80 % av kommunerna² V³ % f % f % f % f f f/n % Som stödåtgärd inom öppenvården ,51 Som tjänst inom vården utom hemmet ,41 Som tjänst inom eftervården ,32 ¹ OBS! Barnskyddstjänst = beviljas klienter inom barnskyddet, se barnskyddslagen (417/2007) Närmare kriterier för grunderna för beviljande av barn- och familjeinriktade barnskyddstjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården. ² OBS! Innehållet i tjänsteförteckningen och antalet tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården varierar i undersökningen. I 80 % eller mer (4/5) av kommunerna är de tillbudsstående tjänsternas proportionella andel en grov indikator, som visar hur barnskyddstjänsterna fördelar sig som tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården. Utbudet av barnskyddstjänster som tjänster inom eftervården var sparsammast, vilket indikatorn inte utvisar; 13 st tjänster inom eftervården och 4 inom öppenvården och vården utom hemmet erbjöds inte i över 40 av kommuenrna. ³ OBS! V (variationsgraden = 1- (antalet iakttagelser i modulklassen/antalet iakttagelser). Variationsgraden varierar mellan 0 och 1 och mäter i detta sammanhang spridningens storlek beträffande den genomsnittliga tillgången på tillbudsstående tjänster i kommunerna 2010; ju närmare V ligger nummer 1, desto större är tillgångens spridning.» Barnskyddstjänsterna tillhandahölls bäst som stödåtgärd inom öppenvården i de fastlansdkommuner som svarat, för i 80 % av kommunerna var de tillbudsstående tjänsternas antal och relativa andel av alla tjänster i förteckningen störst.» Graden av tillgång på tillbudsstående barnskyddstjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården i kommunerna bedömdes inalles i regel vara "måttlig" för de barn, föräldrar eller familjer som i egenskap av klienter inom barnskyddet behövde tjänster utgående från bedömningen av barnskyddsbehovet.» De uppskattningar vi fått av fastlandskommunerna när det gäller graden av tillgång på stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård när tjänsterna tillhandahölls i kommunen varierade sammantaget mest (V = 0,51)» Tillgången på flera tjänster i snitt bättre än måttlig» Tillgången på flera tjänster också dålig Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner-Suomen kunnissa vuonna 2010, opublicerat manuskript 47

48 Fördelningen av barnskyddstjänster slutledningar 4 (4) Av undersökningen framgick att utgående från uppskattningar av de fastlandskommuner i Finland som besvarat enkäten om utbudet av tjänsterna år 2010 erbjöds öppenvårdstjänster inom barnskyddet sammantaget mer täckande än tjänster inom vården utom hemmet och eftervården. Utbudet av barnskyddstjänster i form av eftervårdstjänster var i landet som helhet (i de fastlandskommuner som besvarat enkäten) sammantaget snävast, likaså var mängden tjänster som det var god tillgång på i snitt minst.» Här undersöktes ändå inte situationen för enskilda kommuner som besvarade enkäten» Det är också möjligt att det i vissa kommuner inte fanns barn i eftervård och därför inte heller något behov av nämnda tjänster. En kommunvis bedömning av hur barnskyddstjänsterna borde fördelas i kommunerna som tjänster inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården. Huruvida "proportionen är riktig" är alltså något som bör avgöras i kommunerna i förhållande till barnens och deras familjers servicebehov inom öppenvården, vården utom hemmet och eftervården. Källa: Miettinen, Janissa Lastensuojelupalvelujen järjestäminen ja saatavuus Manner- Suomen kunnissa vuonna 2010, julkaisematon käsikirjoitus 48

49 Tillgången på barnskyddstjänster enligt en statistisk kommungruppering Vissa viktiga resultat av statistiska jämförelser

50 Kommungrupperingen efter storlek i 5 klasser har ett starkt samband med den statistiska kommungrupperingen i 3 klasser som använts som bakgrundsvariabel Kommungruppering efter storlek i 5 klasser enligt den statistiska kommungrupperingen¹ - En jämförelse mellan bakgrundsvariablerna sinsemellan² Kommungruppering efter storlek i 5 klasser Statistisk kommungruppering invånare invånare invånare invånare eller mera Totalt Urbana kommuner % 5% 7% 46% 39% 100% Tätortskommuner % 31% 57% 11% 0% 100% Landsbygdskommuner % 40% 2% 0% 0% 100% Alla % 28% 17% 17% 12% 100% ¹ Kommungrupperingen efter storlek i 5 klasser baserar sig på folkmängden i kommunerna. Den statistiska kommungrupperingen utvecklades 1989 på statistikcentralen för att beskriva urbaniseringen av kommunerna och beskrivningen sker utgående från andelen tätortsbefolkning och den största tätortens invånarantal genom en indelning i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner (Kommuner och kommunbaserade indelningar 2010). ² Khi 169,241, Df 8, p<0.001, Cramer s V,716 (starkt samband) i 50