Promemoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Promemoria 20.12.2013"

Transkript

1 Promemoria Aila Puustinen-Korhonen Placeringar inom barnskyddet hos personer som ingår i ett nätverk av släktingar och närstående och ordnande av boende genom vårdnadsarrangemang som alternativ till placering utom hemmet 1

2 Innehåll 1 Bakgrunden till anvisningarna och syftet med dem Kartläggning av närståendenätverk och utredning i anknytning till den Ordnande av boende genom vårdnadsarrangemang Placering i närståendenätverket genom beslut om barnskydd 7 2 Placering i enskilt hem Vårdnadsarrangemang Vårdnadsarrangemang med närstående efter kartläggning av närståendenätverket Överföring av vårdnaden om barn som omhändertagits Interimistiskt förordnande Synpunkter på placering i enskilt hem Ekonomiskt stöd för den som förordnats som vårdnadshavare för barnet Ekonomiskt stöd vid placering i enskilt hem Vårdarvodets och kostnads- ersättningarnas belopp från och med den 1 januari Vårdarvodenas och kostnadsersättningarnas inverkan på pensionerna Ålderspension Efterlevandepension och bostadsbidrag för pensionstagare Arbetslöshetspension Invalidpension BILAGA En tabell om beslutsfattarbeteende samt ekonomiska understöd 2

3 1 Bakgrunden till anvisningarna och syftet med dem Sedan barnskyddslagen trädde i kraft vid ingången av år 2008 har barnets släktingar och andra närstående fått en allt viktigare roll när det gäller att stödja barnet särskilt i situationer där placering utom hemmet övervägs. I det praktiska socialarbetet inom barnskyddet används åtminstone begreppen placering hos släktingar, placering i ett närståendenätverk och placering i ett enskilt hem. Inom det sociala arbetet har det bland annat rått osäkerhet om huruvida placering i ett närståendenätverk är placering i ett enskilt hem, vilka beslut som bör fattas och i vilka situationer ett uppdragsavtal ska ingås mellan kommunen och de personer som sköter barnet. I och med en ändring av 50 i barnskyddslagen blev familjevården den primära formen av vård utom hemmet från början av år Institutionsvården kommer i fråga bara om vården inte med hjälp av stödåtgärder kan ordnas någon annanstans i enlighet med barnets bästa. I praktiken innebär bestämmelsen att man vid beslut om barnets placeringsplats bör utreda om det är möjligt att ordna vården utom hemmet som familjevård eller på något annat sätt innan man överväger institutionsvård. Andra sätt som avses i bestämmelsen är exempelvis placering hos släktingar. Inom det sociala arbetet har man bedömt att lagändringen i praktiken innebär ett ökat antal placeringar i närståendenätverk eller hos släktingar och att barnets boende i allt högre grad ordnas genom vårdnadsarrangemang på det sätt som avses i 32. Beslutsförfarandena och verksamhetspraxisen har varit brokiga i kommunerna och frågorna kring det ekonomiska stödet har visat sig vara svåra vid verkställandet av vårdnadsarrangemang och placeringar i närståendenätverk. Till den som sköter barnet har det eventuellt endast betalats en kostnadsersättning enligt familjevårdarlagen eller en kostnadsersättning och ett vårdarvode eller så har vårdkostnaderna ersatts exempelvis i form av utkomststöd. Det finns också situationer där en person som sköter ett barn inte har fått något som helst ekonomiskt stöd av kommunen för att uppfostra och vårda barnet. Hur påverkas det ekonomiska stödet om en vårdnadsöverflyttning eller bistående omvårdnad om barnet blir aktuell under barnskyddsprocessen? I och med dessa frågor har det inom det sociala arbetet uppstått en oro för att varierande praxis och betalningsgrunder kan försätta familjerna i en ojämlik ställning. Kommunförbundet har blivit ombett att som stöd för det sociala arbetet ge anvisningar för verksamhetspraxis, beslutsförfaranden och det ekonomiska stödet. På grund av att fallen och situationerna är olika är det ändå inte möjligt att ge en anvisning som lämpar sig i alla situationer. Med placering i ett närståendenätverk avses i denna promemoria placeringar med stöd av barnskyddslagen hos släktingar och andra personer som står barnet nära (37 och 40 i barnskyddslagen). Ordnandet av barnets boende i närståendenätverket som ett alternativ till en placering utom hemmet sker utifrån en kartläggning av närståendenätverket (32 i barnskyddslagen). Detta är inte en placering enligt barnskyddslagen eftersom placeringen verkställs med stöd av 3

4 lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) genom en ansökan till tingsrätten om att förordna en vårdnadshavare. Barnets vårdnadshavare kan också komma överens om barnets boende exempelvis med barnets mor- eller farföräldrar och självständigt ordna barnets vårdnad. I sådana fall är det inte fråga om en placering som verkställs av socialvårdsmyndigheten utan en placering i enskilt hem (81 ). Promemorian behandlar placeringar genom försorg av barnskyddet, ordnande av barnets boende genom vårdnadsarrangemang, placering i enskilt hem, beviljande av ekonomiskt stöd och vårdnadsfrågor i de situationer som nämns ovan. I promemorian ingår en tabellbilaga vars syfte är att gestalta det sociala arbetets roll och beslutsfattandet i de olika situationerna under barnskyddsprocessen och styra det sociala arbetet i ordnandet av ekonomiskt stöd för de personer som sköter barnet. Uppgifterna i promemorian och tabellen baserar sig på regeringspropositioner i anknytning till barnskyddslagen (RP 252/2006 och RP 331/2010), Tapio Rätys bok Lastensuojelulaki, Käytäntö ja soveltaminen (Edita Prima, 2010) och Anna- Kaisa Aaltonens bok Lapsioikeus ja lapsen asema tuomioistuimessa (Edita Prima, 2009). Under arbetet har kommentarer getts av programdirektören Hanna Heinonen vid Centralförbundet för Barnskydd, verksamhetsledaren Pirjo Hakkarainen vid Förbundet för Familjevård i Finland, familjedagvårdschefen Ritva Mantila och chefen för familjecentralsverksamheten Sisko Lounatvuori vid Helsingfors stad, föreståndaren för socialarbetet Riitta Salo och servicechefen Jaana Vilppa vid Vanda stad, ledande socialarbetaren Suvi Salin vid Nurmijärvi stad, juristen Sanna Tohkala vid Tammerfors stad, tf. ledande juristen Karri Välimäki vid Helsingfors stad och specialforskaren Tarja Heino vid Institutet för hälsa och välfärd. 1.1 Kartläggning av närståendenätverk och utredning i anknytning till den En kartläggning av närståendenätverket är enligt 32 1 mom. i barnskyddslagen en del av utredningen av barnets situation när placering utom hemmet övervägs. Därför ska man vid beredningen av ett omhändertagande eller en placering i öppenvård enligt 37 utreda vilka möjligheter barnet närstående personer har att ta emot barnet eller på annat sätt stödja barnet. Dessa situationer är också förknippade med frågor kring barnets vårdnadsarrangemang och det ekonomiska stödet för de personer som uppfostrar och vårdar barnet. Utredningsskyldigheten gäller åtminstone i princip även brådskande placering, men på grund av åtgärdens brådskande natur kan man i praktiken i allmänhet inte förutsätta en grundlig utredning i samband med den. Upprätthållandet av barnets relationer till närståendenätverket kan främja barnets nära familjerelationer eller leda till att kontakterna återknyts och att barnet kan återvända hem. En kartläggning av barnets närståendenätverk och samverkan med de närstående personerna möjliggör även att de närstående kan stödja barnet under en eventuell placering. Kontakten med den egna släkten kan stärka barnets identitet och känsla av tillhörighet. Närståendenätverket kan också kartläggas i en situation där platsen för barnets vård utom hemmet ska ändras. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg i sitt beslut nr 09/1030/6 av den 21 oktober 2009 att socialväsendet i enlighet med 32 1 mom. 1 punkten borde ha utrett om barnets moster/faster hade möjlighet att låta barnet bo hos sig när platsen för barnets vård utom hemmet skulle ändras. 4

5 I socialarbetet kan det uppstå situationer där barnets vårdnadshavare förbjuder en kartläggning av närståendenätverket, exempelvis när placering som stödåtgärd inom öppenvården enligt 37 övervägs. Socialarbetaren har även i dessa situationer en utredningsskyldighet och de anställda inom socialarbetet bör överväga i vilken utsträckning och på vilket sätt närståendenätverket kan utredas trots att vårdnadshavaren motsätter sig en utredning. Det finns många sätt att kartlägga ett närståendenätverk. Speciellt viktig är en öppen diskussion och möjligheten att utreda olika alternativ med barnets nätverk. Det väsentliga är att barnet hörs: vilka är de vuxna utanför familjen som barnet litar på, vem har tidigare deltagit i barnets vardag och omsorg, vilka vuxna är betydelsefulla och trygga, vem vill barnet att ska delta i utredningen eller stödja barnet och hos vem vill barnet bo. Barnskyddslagen (20 ) förutsätter att barnets åsikt utreds och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnets åsikt ska utredas finkänsligt och så att det inte i onödan skadar relationerna mellan barnet och föräldrarna och andra personer som står barnet nära. Sättet att utreda barnets åsikt och åsiktens innehåll ska antecknas i de barnskyddshandlingar som gäller barnet. I fråga om diskussionerna har det utvecklats flera dialogiska sätt som bidrar till att barnet blir hörd. Under kartläggningen kan utomstående kalla till diskussion och den diskussion som föregår placeringen kan exempelvis vara ett familjerådslag. På så sätt kartläggs närståendenätverkets resurser, vilja och förutsättningar samt eventuella stödbehov i en situation där de närstående dryftar var barnet ska bo och om de kan ha barnet boende hos sig. Att ha dessa personer med och få gå bredvid dem är mycket viktigt för att barnet ska klara av stora förändringar. Med hjälp av dessa personer kan man även finna nya lösningar som motsvarar barnets bästa och som det är myndighetens uppgift att stödja så att de har framgång. Den närståendes samtycke till att barnet eventuellt flyttar in ska utredas och säkerställas innan processen med att ordna barnets vård i närståendenätverket fortsätter. När närståendenätverket kartläggs ska situationen utredas mångsidigt och grundligt och utredningen ska ges tillräckligt med tid. Till exempel är relationerna mellan släktingarna eller andra närstående personer eller deras livssituationer inte alltid sådana att barnet är välkommet eller att placeringen bedöms vara förenlig med barnets bästa. Ibland kan det under utredningen bli aktuellt att bedöma vilken betydelse en nära familjs klientrelation inom barnskyddet eller behov av utkomststöd har för beslutet i ärendet. En placering hos mor- eller farföräldrar kan ibland fördunkla generationsgränserna. En nödvändig begränsning av kontakten mellan barnet och barnets förälder kan också vara svår för släktingar och andra närstående personer. I fråga om mor- och farföräldrarna kan det bli aktuellt att bedöma deras möjligheter med beaktande av sin ålder och funktionsförmåga att svara för barnets omsorg till exempel i situationer där barnet är mycket oroligt eller svårhanterligt. Utredningen bör omfatta tillräckligt många hembesök. Det ska gärna finnas ett band mellan barnet och den närstående personen till exempel så att den närstående har deltagit i barnets vård och omsorg. Detta innebär till exempel att barnet har tillbringat exempelvis en viss tid eller några veckoslut hos den närstående och att den närstående personen genuint har varit orolig för barnets situation. Det är också en god idé att utreda hur villig den närstående personen är att samarbeta med barnets föräldrar, socialmyndigheterna och till exempel undervisningsväsendet. Samarbetet är nödvändigt särskilt när man ordnar nödvändiga stödåtgärder och när kontakterna mellan barnet och de närstående upprätthålls. Man ska också utreda på vilket sätt och för hur lång tid den närstående personen är beredd att binda sig. 5

6 Om det beslutas att barnets boende och vård ordnas i närståendenätverket antingen genom ett barnskyddsbeslut eller genom ordnande av vårdnad och boende, ska den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter noga bereda ärendet. Det rekommenderas att socialarbetaren anlitar experter på barns uppväxt och utveckling, hälsovård, socialt arbete inom familjedagvården och annan behövlig expertis. Det skulle vara naturligt att utvärdera de olika alternativen exempelvis i en expertgrupp inom barnskyddsarbetet (14 i barnskyddslagen). Också ett arbetspar inom det sociala arbetet där den ena arbetar inom öppenvården och den andra inom familjevården kan vara ett bra arbetssätt vid utredning och beredning av vård av ett barn i ett närståendenätverk. Kommunförbundet har fått mycket respons från kommunerna om situationer där ett barn genom en annan kommuns försorg har placerats hos en närstående familj genom ett barnskyddsbeslut eller ett vårdnadsarrangemang utan att den under beredningen av ärendet har varit i kontakt med den blivande placeringskommunen eller hemkommunen. Situationerna har varit förknippade med många slags problem. Den närstående personens resurser kan ha visat sig vara bristfälliga och det har uppstått meningsskiljaktigheter mellan kommunerna om huruvida den närstående personen kan sköta om barnet. Oklarheter kan också ha uppstått i fråga om ekonomiskt stöd och tillhandahållandet av tjänster. Kommunen kan ha fått veta om situationen först efter att barnet redan länge har bott hos den närstående personen. Kommunförbundet understryker att det är mycket viktigt att kommunerna samarbetar i beredningen inför dessa situationer. När man kartlägger närståendenätverket och utreder dess resurser ska man vara i kontakt med den kommun där den närstående personen bor. Kommunerna ska komma överens om en gemensam beredning av ärendet och om arbetsfördelningen. Den kommun som kartlägger närståendenätverket kan begära handräckning i fråga om utredning av den närstående personens situation och förhållanden i hemmet i den andra kommunen. Kommunerna kan även i övrigt avtala om arbetsfördelningen. Huvudsaken är att kommunerna kommer överens om samarbetet och bedömer läget tillsammans. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter är skyldig att se till att barnets bästa tillgodoses i alla situationer vid kartläggningen av barnets närståendenätverk och när olika alternativ för ordnandet av vården övervägs (4 i barnskyddslagen) eftersom barnets bästa är en central bedömningsgrund i alla åtgärder enligt barnskyddslagen. I varje enskilt fall ska alla faktiska omständigheter som påverkar barnets bästa och som talar för ett visst avgörande utredas och beskrivas. 1.2 Ordnande av boende genom vårdnadsarrangemang Om det på basis av kartläggningen finns en nära person i barnets närståendenätverk som kan ha barnet boende hos sig, ska barnets boende i första hand ordnas med stöd av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) när det gäller att ordna ett långvarigt boende för barnet. I sådana fall är det alltså inte fråga om en placering i närståendenätverket enligt barnskyddslagen. Avsikten med 32 i barnskyddslagen har uttryckligen varit att precisera förhållandet mellan det förordnande som ges om vårdnaden av barnet och ett omhändertagande. I motiveringen till bestämmelsen anges att om barnets situation kan tryggas så att det i barnets närståendenätverk finns en lämplig familj som kan ha ta hand om barnet, ska man i första hand ansöka om ett förordnande för boende och vårdnad om barnet. För detta förfarande talar också principen om lindrigaste tillräckliga åtgärd och omhändertagande som det sista 6

7 alternativet enligt barnskyddslagen. Föräldrarna kan komma överens om en överföring av vårdnaden exempelvis till den andra föräldern genom att ingå ett avtal hos barnatillsyningsmannen. Om det inte är möjligt att ingå ett avtal mellan föräldrarna eller om vårdnaden överförs till någon annan än barnets förälder, ska en ansökan göras till tingsrätten för att avgöra frågan om vårdnadshavare och boende. Vårdnadsarrangemangen i olika situationer (32, 46 och 81 i barnskyddslagen) beskrivs närmare i kapitel Placering i närståendenätverket genom beslut om barnskydd En placering i närståendenätverket för en bestämd tid sker enligt 37 i barnskyddslagen genom ett beslut om stöd inom öppenvården under vilken barnets och familjens situation och behovet av vårdnadsarrangemang kan bedömas. En placering inom öppenvården är då familjevård och kommunen ska se till att tjänsterna ordnas och att den som sköter barnet får ett tillräckligt ekonomiskt stöd. Familjevårdarlagen innehåller inga bestämmelser om ersättningar för kortvarig familjevård. I vissa kommuner finns det anvisningar om ersättningar per dygn för kortvarig familjevård, exempelvis i fråga om vård under veckoslut. Praxisen kan tillämpas även i fråga om en placering i ett närståendenätverk när det gäller en kortvarig placering som stödåtgärd inom öppenvården, exempelvis för en kortare tid än en månad. Om en placering inom öppenvården i ett närståendenätverk varar flera månader kan kostnadsersättningar och vårdarvoden betalas enligt familjevårdarlagen. Om det ekonomiska stödet och tillhandahållandet av tjänsterna kan beroende på situationen avtalas i klientplanen eller i uppdragsavtalet. En placering i närståendenätverket kan också ske genom ett beslut om omhändertagande (40 och 43 i barnskyddslagen) till exempel i en situation där placeringen klart motsvarar barnets bästa eftersom barnet och en person i närståendenätverket är fästa vid varandra men någondera av barnets föräldrar motsätter sig att barnets vård ordnas hos den närstående. Ett omhändertaget barn i närståendenätverket omfattas av vård utom hemmet och samma bestämmelser gäller för vård utom hemmet och för familjevård. Den närstående som sköter barnet är då en familjevårdare enligt familjevårdarlagen (312/1992). Kommunen ingår ett uppdragsavtal med familjevårdaren på basis av vilket vårdarvoden och kostnadsersättningar betalas till familjevårdaren enligt 4 1 mom. i familjevårdarlagen. Kommunen ska se till att man också ordnar övriga tjänster och stödåtgärder som föreskrivs i familjevårdarlagen. Kommunen tillhandahåller dessutom förberedande utbildning för familjevårdaren innan uppdragsavtalet ingås eller av särskilda skäl senast inom ett år efter att familjevården inletts (1 2 mom. i familjevårdarlagen, ändring 317/2011 som tillämpas från och med ). Även om den nämnda bestämmelsen möjliggör att familjevårdarens förberedande utbildning genomförs inom ett år från det att placeringen inleds, ska socialarbetaren stödja de närstående som tar hand om barnet och förbereda dem tillräckligt vid beredningen och genomförandet av placeringen. 7

8 2 Placering i enskilt hem Med placering i ett enskilt hem (81 i barnskyddslagen) avses en sådan placering vars genomförande det organ som ansvarar för socialvården inte har påverkat. Då handlar det om en fråga som omfattas av vårdnadshavarens beslutanderätt. Det kan exempelvis vara fråga om en situation där förälderns, vårdnadshavarens, livssituation eller livsstil leder till att vårdnadshavaren placerar barnet i ett annat enskilt hem. Exempelvis mor- eller farföräldrarna eller någon annan person som står barnet nära kan i detta fall ansvara för barnets vård och fostran. Det organ som ansvarar för socialvården ska för den som tar hand om barnet klarlägga vilka rättigheter och skyldigheter denne har samt stödja vårdaren genom att ordna nödvändiga stödåtgärder i syfte att främja barnets vård och fostran särskilt med beaktande av vad som föreskrivs om stödåtgärder inom öppenvården (7 kap 81 3 mom. i barnskyddslagen). En placering i ett enskilt hem kan således vid behov stödjas med stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård. Inom det praktiska sociala arbetet har man diskuterat frågan om huruvida alla placeringar i närståendenätverket är placeringar i enskilda hem och huruvida kommunen i så fall är skyldig att betala kostnadsersättningar och arvoden enligt familjevårdarlagen i alla de situationer där andra än barnets biologiska föräldrar tar hand om barnet. Inom det praktiska sociala arbetet har det ansetts att familjevårdarens arvode tydligare borde lyftas fram vid en placering i ett enskilt hem/ett vårdnadsbeslut som inleds av myndigheten, men var går gränsen? Utgångspunkten vid placeringar i enskilda hem är att de inte inleds av myndigheten, utan att de ordnas av barnets vårdnadshavare. I så fall är det inte fråga om en situation enligt 32 i barnskyddslagen. Ordalydelsen i 81 i barnskyddslagen om övervakning av barn som placerats i enskilt hem är: "Beträffande barn som något annat än det organ som ansvarar för socialvården varaktigt placerat i ett enskilt hem ska anmälan utan dröjsmål göras till det organ som ansvarar för socialvården. Såväl barnets vårdnadshavare som den i vars vård barnet placerats är skyldig att göra en sådan anmälan. Sedan det organ som ansvarar för socialvården fått anmälan ska det utreda om det enskilda hemmet till sina förhållanden är lämpligt för barnets vård och fostran samt om den som tagit barnet till sig förmår ta hand om det och om placeringen motsvarar barnets bästa. Beslut ska fattas om godkännande av placeringen." I princip ska det alltså alltid göras ett hembesök och dessutom ska man träffa barnet och åtminstone barnets vårdnadshavare. Socialmyndigheten ska även vid behov följa upp det eventuella behovet av stöd och om förutsättningarna för en fortsatt placering i enskild vård uppfylls (81 4 mom.). I motiveringen till bestämmelsen (81 ) om barn som är placerade i enskilda hem konstateras att den tidigare bestämmelsen om placering i enskilt hem inte i praktiken har tryggat barnens bästa och rättigheter i tillräckligt hög grad i alla situationer. I praktiken har det förekommit oklarheter i vissa fall till och med i fråga om förhållandet mellan en placering i ett enskilt hem och ett omhändertagande. Socialmyndigheterna har kunnat godkänna en placering i ett enskilt hem till exempel hos far- eller morföräldrarna som alternativ till ett omhänderta- 8

9 gande utan att närmare utreda förutsättningarna för placeringen i enskilt hem eller barnets situation och behov. I praktiken har man alltså inom det sociala arbetet i någon mån definierat som placering i enskilt hem sådana placeringar i enskilda hem som gjorts för att undvika placering i vård utom hemmet och som även kan ha omfattat bistående omvårdnad om barnet/vårdnadshavararrangemang. Situationerna har ibland varit problematiska och kommunens skyldighet att betala vårdarvode och kostnadsersättning har behandlats i förvaltningsdomstolar och högsta förvaltningsdomstolen. Helsingfors förvaltningsdomstol betonade i sitt avgörande av den 6 november 2009 att de som förordnats till vårdnadshavare hade fått en motsvarande ställning som familjevårdarna enligt familjevårdarlagen. I det aktuella fallet hade barnen blivit utan vårdnadshavare efter att deras vårdnadshavare dött. Socialnämnden hade lämnat in en ansökan hos tingsrätten för att personerna i fråga efter sitt samtycke skulle förordnas till barnens vårdnadshavare. De som förordnats till vårdnadshavare hade sedan krävt att kostnadsersättningar och vårdarvode för familjevården skulle betalas i den utsträckning som lagen föreskriver om familjevårdarens ersättningar och arvoden. Socialnämndens sektion hade förkastat ansökan och ansett att barnen hade placerats i enskilt hem enligt 81 i barnskyddslagen. Förvaltningsdomstolen ansåg ändå att barnen inte hade placerats för vård och fostran i enskilt hem enligt 81 i barnskyddslagen utan vårdnaden om barnen hade anförtrotts dem på det sätt som avses i 32 2 mom. i barnskyddslagen i och med att socialnämnden hade vidtagit åtgärder i syfte att ordna vårdnaden om barnen genom domstolsbeslut. På basis av detta ansågs de ha rätt till ekonomiskt stöd i enlighet med principerna i bestämmelserna om arvoden och ersättningar till familjevårdare. Domstolen hade även beaktat att de personer som ansvarade för barnens fostran och som förordnats till vårdnadshavare hade gått ner i arbetstid och även på andra sätt tagit ansvar för fostran av barnen som delvis var svårhanterliga. Både HFD och förvaltningsdomstolen i Rovaniemi har genom sina avgöranden av den 21 februari 2007 respektive den 5 februari 3003 preciserat att om kommunen genom egna åtgärder har medverkat till placeringen kan kommunen bli ekonomiskt ansvarig så att ersättningar ska betalas till barnets vårdare enligt familjedagvårdarlagen. I det praktiska socialarbetet har man påträffat skillnader mellan arrangemang utifrån en kartläggning av närståendenätverket och placeringar i enskilt hem. Nedan finns en sammanställning av kommentarer som två ledande tjänsteinnehavare inom det sociala arbetet gett under beredningen av dessa anvisningar. En placering i ett enskilt hem är tydlig eftersom den sker på vårdnadshavarnas initiativ och utifrån deras egna åtgärder, socialmyndigheten kommer "på efterkälken", granskar det enskilda hemmet och godkänner (underkänner) det och ger råd om överföringen av barnets förmåner, bistående omvårdnad om barnet och övriga angelägenheter. Till den som sköter barnet betalas inga förmåner enligt familjevårdarlagen utan de så kallade barnförmånerna övergår till den som sköter barnet. Placeringar i enskilt hem är från fältets synvinkel ett begrepp som håller på att komma ur bruk. De så kallade placeringarna i närståendenätverket ser inom det sociala arbetet ut att befinna sig någonstans mellan ett omhändertagande och en placering i ett enskilt hem utan att direkt vara någondera. Antagligen är detta en orsak till de praktiska problemen. Med beslut om placering 9

10 inom öppenvården har barn i kommunerna för en kort tid placerats hos till exempel mostrar/fastrar eller gudföräldrar. Om barnet är placerat i ett närståendenätverk är situationen redan från början en annan än vid en placering i ett enskilt hem, eftersom placeringen tydligt omfattas av barnskyddet. För barnen har det varit fråga om ett klientförhållande inom barnskyddet, antingen en utredning om ett behov av barnskydd, ett klientförhållande inom öppenvården eller ett omhändertagande. Till vårdnadshavaren vid sidan av föräldrarna betalas s.k. barnförmåner och kommunen betalar skillnaden mellan avgifterna och förmånerna enligt familjevårdarlagen. Om barnet behöver tjänster upprätthålls klientförhållandet inom barnskyddets öppenvård, görs en klientplan upp och på så sätt beviljas tjänsterna. Om det efter vårdnadsarrangemanget inte finns behov av att få ekonomiskt stöd eller någon annan form av stöd inom barnskyddet så upphör klientförhållandet. Barn som får vård utom hemmet eller hos en vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna är ändå inte placerade barn och de finns inte i Institutets för hälsa och välfärd statistik över placerade barn. Placeringar i närståendenätverket har genomförts särskilt efter familjerådslag när det har uppstått ett behov av att ordna barnets boende utom hemmet. Situationen har i praktiken varit besvärlig när den förordnade vårdnadshavaren eller vårdnadshavaren vid sidan av föräldrarna bor i en annan kommun än barnet. Barnets hemkommun ändras eftersom det inte finns ett beslut om placering. Frågan är vad man ska göra med kostnadsersättningar och vårdarvoden enligt familjevårdarlagen och med barnets klientförhållande inom öppenvården, om det fortfarande finns ett behov av barnskydd. Denna punkt kräver precisering. Sannolikt kommer den nya kommunen inte att betala för tjänster som den första kommunen har inlett. Enligt nuvarande praxis ligger ansvaret för de placerade barnen på placerarkommunen. Såsom det framgår av bestämmelserna i barnskyddslagen (81 ), rättspraxisen och erfarenheterna av det praktiska socialarbetet avviker lösningen på basis av en kartläggning av närståendenätverket enligt 32 i barnskyddslagen från det som avses med en placering i enskilt hem enligt barnskyddslagen. En kartläggning av närståendenätverket är en sådan medverkan av socialmyndigheten enligt vilken de som vårdar barnet/de förordnade vårdnadshavarna får en ställning som kan jämföras med familjevårdarens och rätt till arvoden och kostnadsersättningar enligt 4 1 mom. i familjevårdarlagen. När socialmyndigheten i enlighet med serviceprincipen (7 i förvaltningslagen) och inom ramen för sin rådgivningsskyldighet (8 i förvaltningslagen) ger råd och vägledning till en kommuninvånare som behöver vägledning för att ordna barnets vård exempelvis hos mor- eller farföräldrarna, är det däremot inte sådan medverkan till placering i enskilt hem att den som sköter barnet i det enskilda hemmet skulle få rätt till arvoden och kostnadsersättningar enligt familjevårdarlagen. Också 5 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården förutsätter att socialvårdsmyndigheten på eget initiativ klargör klientens alternativ inom servicesystemet. Socialvårdsmyndigheten ska under dessa omständigheter utreda frågor också kring placering i enskilt hem och klargöra vilka stödåtgärder som är tillgängliga om barnets vårdnadshavare bestämmer sig för placering i enskilt hem. 10

11 Socialmyndigheten har en viktig roll när en placering i ett enskilt hem genomförs. Om det enskilda hemmet eller den vård och fostran som ges där konstateras vara olämplig eller bristfällig, ska det organ som ansvarar för socialvården försöka rätta till saken. Om detta inte lyckas, kan organet förbjuda att barnet bor i hemmet ifråga. Till bestämmelsen har fogats en mening som preciserar skyldigheten att agera för det organ som ansvarar för socialvården och enligt vilken organet i nämnda situationer ska sörja för att vårdnaden om barnet ordnas enligt barnets behov och med tanke på barnets bästa. I vissa situationer kan detta också innebära att barnet placeras i vård utom hemmet när villkoren för ett omhändertagande uppfylls (81 5 mom.). Ett överklagbart beslut ska fattas om godkännande av en placering i ett enskilt hem och ett förbud mot att hålla ett barn i ett enskilt hem. I enlighet med bestämmelserna om sökande av ändring kan saken i sista hand prövas av högsta förvaltningsdomstolen. Som part i ärendet ska anses den person hos vilken barnet placeras i ett enskilt hem, barnets vårdnadshavare och ett barn som fyllt 15 år. Det organ som ansvarar för socialvården ska föra register över barn som placerats i enskilda hem. 11

12 3 Vårdnadsarrangemang 3.1 Vårdnadsarrangemang med närstående efter kartläggning av närståendenätverket Enligt bestämmelsen i 32 2 mom. i barnskyddslagen om kartläggning av närståendenätverket ska det organ som ansvarar för socialvården vidta åtgärder för att ordna vårdnaden om barnet genom ett avtal mellan föräldrarna eller genom ett domstolsbeslut, om detta anses befogat med tanke på barnets bästa. Den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter ska därför alltid känna till vem i kommunen är den som i egenskap av företrädare för organet får skriva en ansökan till tingsrätten i ett ärende som gäller barnets vårdnad. Syftet med vårdnaden om ett barn är enligt 1 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt att trygga en balanserad utveckling och välfärd för barnet enligt barnets individuella behov och önskemål. Vårdnaden ska trygga positiva och nära mänskliga relationer speciellt mellan barnet och dess föräldrar. Barnet ska tryggas en god vård och fostran samt nödvändig övervakning och omsorg med beaktande av barnets ålder och utvecklingsnivå. Barnet ska erbjudas en trygg och stimulerande uppväxtmiljö och en utbildning som svarar mot barnets läggning och önskemål. Barnet ska uppfostras så att det får förståelse, trygghet och ömhet. Barnet får inte undertryckas, agas eller kränkas på något annat sätt. Barnets självständighetsprocess och utveckling till en ansvarsfull vuxen ska stödjas och främjas. Enligt 14 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätten kan ett ärende som gäller vårdnaden om ett barn eller umgängesrätten anhängiggöras genom en ansökan som kan göras av barnets föräldrar gemensamt, den ena föräldern, barnets vårdnadshavare eller det organ som ansvarar för socialvården. Domstolen kan besluta att vårdnaden om barnet vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros en eller flera personer som gett sitt samtycke till detta och bara om det med hänsyn till barnet finns synnerligen vägande skäl som talar för detta (9 1 mom. 4 punkten i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt). Som vårdnadshavare eller vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna kan exempelvis barnets släktingar eller andra personer som står barnet nära komma i fråga. I vissa situationer kan även exempelvis en familjevårdare som länge haft hand om barnet på basis av ett familjevårdsavtal förordnas som vårdnadshavare. I det praktiska socialarbetet har man upplevt det problematiskt att ett beslut om barnets boende inte får sökas hos tingsrätten i en situation där någon annan än barnets förälder ansöker om att bli vårdnadshavare eller vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna. Detta resulterar i en situation där det finns ett beslut av tingsrätten om vårdnaden av barnet men inte ett beslut om att ordna barnets boende till exempel hos en vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna. Även om utgångspunkten är att vårdnadshavaren vid sidan av föräldrarna får samma rätt att besluta om barnets angelägenheter som en vårdnadshavare som är barnets förälder så är vissa rättigheter och skyldigheter som gäller barnet bara förknippade med föräldraskapet i lagen angående vårdnad om barn och 12

13 umgängesrätt. Enligt ordalydelsen i lagen angående barnets vårdnad och umgängesrätt kan barnet endast förordnas att bo hos sina föräldrar och umgängesrätt kan fastställas endast för föräldrarna. Vårdnadshavarnas uppgifter kan ändå vid behov delas upp. Genom ett domstolsbeslut om uppgiftsfördelning kan också vårdnadshavaren vid sidan av föräldrarna vid behov ges rätt att ensam bestämma om barnets boningsort. Enligt 9 3 mom. i lagen angående barnets vårdnad och umgängesrätt kan domstolen vid behov ge föreskrifter om vårdnadshavarens uppgifter, rättigheter och skyldigheter samt, om barnet har två eller flera vårdnadshavare, besluta om uppgiftsfördelningen mellan vårdnadshavarna. Då domstolen fattar beslut om umgängesrätten ska den ge närmare föreskrifter om villkoren för umgängesrätt och rätt att ha barnet hos sig. Ett beslut om uppgiftsfördelning leder i praktiken till samma situation som när ett barn direkt förordnas att bo hos vårdnadshavaren vid sidan av föräldrarna. Detta ska beaktas när man utarbetar en ansökan. Av tingsrätten ska det utöver ett förordnande som vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna också begäras ett beslut om uppgiftsfördelningen mellan vårdnadshavarna. Det bör observeras att en person som föreslås bli vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna inte själv kan vara sökande i ärendet. Ett förordnande som vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna förutsätter personens samtycke. Om barnets föräldrar inte har varit sökande och deras samtycke inte har bifogats i ansökan, ska domstolen bereda dem tillfälle att bli hörda, om det bara är möjligt (15 1 mom. i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt). Om barnets vårdnad genom ett beslut av tingsrätten har anförtrotts en annan person i stället för föräldrarna, kan den förordnade vårdnadshavaren besluta om barnets boningsort i enlighet med 4 i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eftersom bestämmelsen ger barnets vårdnadshavare rätt att utöver barnets vård och fostran besluta om barnets boningsort. Om barnet med anledning av att vårdnadshavaren avlidit blivit utan vårdnadshavare, ska det organ som svarar för socialvården förhandla om förordnande av en vårdnadshavare bland de personer som står barnet nära och vid behov göra en ansökan om att domstolen ska förordna en vårdnadshavare för barnet. 3.2 Överföring av vårdnaden om barn som omhändertagits I 46 2 mom. i barnskyddslagen föreskrivs det om överföringen av vårdnaden av ett omhändertaget barn samt om stöd för familjevårdare efter att vårdnaden om barnet eventuellt har överförts. Bestämmelsen är avsedd för situationer där omhändertagandet av barnet kan upphöra genom att vårdnaden om barnet exempelvis anförtros den familjevårdare som haft ansvaret för vården utom hemmet. I synnerhet i situationer där barnet i flera års tid varit placerad i familjevård i en familj eller barnet självt och barnets föräldrar är eniga om hur barnets boende, vård och fostran ska ordnas i framtiden, kan det med tanke på barnets bästa vara motiverat att överföra vårdnaden om barnet till familjevårdarna. I praktiken händer det också att det är möjligt att avsluta ett omhändertagande då en förälder som tidigare fråntagits vårdnaden om barnet enligt socialvårdsmyndighetens bedömning är kapabel och villig att ha barnet boende hos sig samt svara för barnets vård och omsorg, och barnet understöder beslutet. Om föräldrarna inte genom ett avtal kan komma överens om vårdnaden av barnet och barnets boende, kan en ansökan göras till tingsrätten. Ett beslut om vårdnad och boende kan sökas eftersom det är fråga om barnets förälder. Om domstolen meddelar ett beslut om vårdnad, boende eller umgängesrätt medan barnet är omhändertaget, ska det framgå av beslutet att avgörandet med tanke 13

14 på barnets boende och umgängesrätten kan verkställas först när omhändertagandet har upphört eftersom det är socialväsendet som beslutar om barnets boningsort och kontakter under omhändertagandet. Detta bör beaktas när en ansökan görs hos tingsrätten. 3.3 Interimistiskt förordnande Då ett ärende som gäller vårdnaden om ett barn eller umgängesrätten är anhängigt vid en domstol, kan domstolen interimistiskt bestämma (17 i lagen angående vårdnad av barn och umgängesrätt) hos vem barnet ska bo och om umgängesrätten samt om villkoren härvid. Om särskilda skäl föreligger, kan domstolen bestämma vem som ska anförtros vårdnaden om barnet tills ärendet avgörs slutligt. Ändring får inte sökas i ett interimistiskt förordnande av domstolen. Ett interimistiskt förordnande är i kraft tills domstolen fattar ett slutligt beslut i ärendet, om inte förordnandet därförinnan återtas eller ändras. 3.4 Synpunkter på placering i enskilt hem Om barnets placering i ett enskilt hem (81 ) fortsätter länge kan det också bli aktuellt att utvärdera frågan om barnets vårdnad. Utan ett separat förordnande som vårdnadshavare påverkar inte placeringen i enskilt hem vårdnaden om barnet och den minskar inte vårdnadshavarens ansvar eller uppgifter. I vissa fall kan dock bestämmelserna i lagen om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt bli tillämpliga när barnet vårdas av någon annan än den som i egenskap av vårdnadshavare, med stöd av umgängesrätt eller på någon annan laglig grund har rätt att ha barnet hos sig. Domstolen kan i enlighet med 14 i nämnda lag, på de grunder som närmare anges i bestämmelsen, avslå ansökan om verkställighet av överlämnande av barnet till barnets lagliga vårdnadshavare bland annat om barnet med vårdnadshavarens samtycke har anförtrotts någon annan och det finns skäl att anta att det kunde strida mot barnets bästa om barnet återlämnades till vårdnadshavaren. 14

15 4 Ekonomiskt stöd för den som förordnats som vårdnadshavare för barnet Kartläggningen av närståendenätverket enligt 32 2 och 3 mom. i barnskyddslagen är avsedd att tillämpas i situationer där en placering av barnet utom hemmet kan undvikas genom att barnets vårdnad överförs på någon annan än föräldrarna eller på en vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna. Syftet med 32 3 mom. är uttryckligen att garantera att den som svarar för barnets vård och fostran, dvs. den förordnade vårdnadshavaren, har ekonomiska förutsättningar att svara för barnets uppehälle. Enligt bestämmelsen ska den förordnade vårdnadshavaren vid behov garanteras sådana förutsättningar för vård och fostran av barnet som nämns i 4 1 och 2 mom. i familjevårdarlagen. Den nämnda 4 1 mom. i familjevårdarlagen gäller utbetalning av arvoden och kostnadsersättningar när vården inleds och under familjevården och 4 2 mom. gäller nödvändiga socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och andra stödåtgärder. Överföringen av vården till någon annan än barnets förälder eller till en vårdnadshavare vid sidan av föräldrarna minskar inte kommunens skyldigheter att ekonomiskt stödja de personer som sköter barnet eftersom dessa inte blir underhållsskyldiga trots att vårdnaden överförs till dem i stället för föräldrarna. Barnets föräldrar är fortfarande underhållsskyldiga och ett avtal om underhållsbidrag ska ingås med dem. Om de är medellösa ska ett så kallat nollavtal för utbetalning av underhållsstöd ingås med dem. Socialmyndigheten ska utreda om den som förordnats till vårdnadshavare har rätt till primära förmåner, exempelvis barnbidrag, hemvårdsstöd, underhållsstöd och barnförhöjning enligt folkpensionslagen (se bifogade tabell), och socialmyndigheten ska sörja för att den som förordnats kan använda förmånerna för barnets omsorg och fostran. Utbetalningen av vårdarvoden och kostnadsersättningar ska bedömas genom att man beaktar de kostnader som föranleds av barnets vård i sin helhet och om de som sköter barnet, de som förordnats till barnets vårdnadshavare, eventuellt har en ställning som kan jämföras med en familjevårdare. När storleken på vårdarvodet och kostnadsersättningen övervägs bör åtminstone följande omständigheter beaktas: Om den som sköter barnet stannar hemma från jobbet på heltid eller deltid för att ta hand om barnet och barnets vård är krävande till exempel på grund av ett handikapp, en psykisk eller fysisk sjukdom eller av en motsvarande orsak, betalas det utöver de primära förmånerna kostnadsersättning både när vårdnaden inleds och per månad och dessutom betalas vårdarvodet till fullt belopp. Om familjens situation förändras kan nivån på vårdarvodet justeras. Sådana särskilda skäl som avses i familjevårdarlagen utifrån vilka det är möjligt att avtala om att den som sköter barnet får ersättningar som underskrider vårdarvodets och kostnadsersättningarnas minimibelopp är 15

16 barnets förmåner såsom barnbidrag, underhållsstöd och hemvårdsstöd som betalas till den som sköter barnet. I sådana fall kan de primära förmånerna som betalas till den person som sköter barnet dras av från vårdarvodet och kostnadsersättningarna, och kommunen betalar skillnaden mellan förmånerna. Om barnet byter hemkommun i och med ett vårdnadsarrangemang på basis av 32 i barnskyddslagen, kan ett förfarande tillämpas där barnets tidigare hemkommun (den kommun som kartlade närståendenätverket) betalar en startersättning enligt familjevårdarlagen när barnet flyttar till den andra kommunen för att bo hos den förordnade vårdnadshavaren. Därefter ansvarar den nya hemkommunen för det ekonomiska stödet och tillhandahållandet av tjänsterna. I övergångsskedet är det bra om socialarbetet i den kommun barnet flyttar från ordnar ett möte med socialarbetet i den nya hemkommunen för att ge information, avtala om stöd för familjen och trygga ett kontinuerligt stöd efter att hemkommunen ändrats. Det är bra att avtala om det ekonomiska stödet och övriga nödvändiga social- och hälsovårdstjänster som stöd för barnet redan när frågan om vårdnadsarrangemang och boende bereds. En klientplan eller ett uppdragsavtal som beskriver stödet ska utarbetas med dem som sköter barnet och planen/avtalet ska justeras om situationen förändras. Om vårdnaden om barnet i och med vårdnadsarrangemangen överförs till den andra föräldern som inte har varit vårdnadshavare är föräldern underhållsskyldig och således inte berättigad till arvoden och kostnadsersättningar enligt familjevårdarlagen. I sådana situationer får den förälder som har vårdnaden om barnet stöd efter behov genom stödåtgärder inom den öppna vården enligt barnskyddslagen. I 46 2 mom. i barnskyddslagen finns bestämmelser om stöd för familjevårdare efter att vårdnaden överförts, om omhändertagandet har upphört genom att vårdnaden har överförts till den som tidigare varit barnets familjevårdare. I bestämmelsen hänvisas det till familjevårdarlagen. Dessutom har man i bestämmelsen tagit in möjligheten att vid behov utöver ersättningen betala arvode till dem som ingått ett uppdragsavtal enligt familjevårdarlagen efter att vårdnaden överförts. Vidare ska det organ som ansvarar för socialvården vid behov sörja för att tillräckliga social- och hälsovårdstjänster ordnas för barnet. Enligt familjevårdarlagen betalas vårdarvode inte till en person som vägrar ta emot det. Det kan även avtalas att ett vårdarvode av särskilda skäl är lägre än det föreskrivna minimibeloppet. I 4 2 mom. i familjevårdarlagen finns bestämmelser om uppdragsavtal. I uppdragsavtalet ska utöver uppgifter om vårdarvode och kostnadsersättning också ingå en plan över behövliga socialtjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt andra stödåtgärder som ska ordnas för barnet och familjevårdaren. 16

17 5 Ekonomiskt stöd vid placering i enskilt hem I praktiken har barn som placerats i enskilda hem och deras vårdare inte i tillräcklig utsträckning erbjudits sådant stöd som de behöver, exempelvis inom barnskyddets öppenvård. Det har också varit oklart om barn som är placerade i enskilda hem och de som vårdar barnen har rätt till utkomststöd. Det uppstår inte någon underhållsskyldighet i och med placeringen. Därför ska barnets rätt till utkomststöd bedömas självständigt med beaktande av familjebegreppet i 3 i lagen om utkomststöd. Barnets föräldrar är fortsättningsvis underhållsskyldiga. När förutsättningarna för beviljande av utkomststöd bedöms ska barnet oberoende av ålder behandlas som en egen familj och ett eget hushåll enligt lagen, varvid även utkomststödet bestäms så att bestämmelserna i den nämnda lagen tillämpas. Den som vårdar ett barn som placerats i ett enskilt hem kan ha särskilt ekonomiskt intresse av att det fattas ett uttryckligt beslut om godkännande av det enskilda hemmet. Enligt 51 i folkpensionslagen (90/2006) kan pensionstagares barnförhöjning betalas även till en pensionstagare i vars hem ett i 81 i barnskyddslagen avsett barn är placerat. Enligt 6 2 mom. i barnbidragslagen (796/1992) kan barnbidraget betalas även till en annan person än barnets förälder eller vårdnadshavare om denne har hand om barnets vård och fostran. Även i 1 i lagen om bostadsbidrag (408/1975) jämställs fosterbarn med sådana släktingar som räknas till samma hushåll och som avses i bestämmelsen. 17

18 6 Vårdarvodets och kostnads- ersättningarnas belopp från och med den 1 januari 2014 Från och med 1 januari 2014 är minimibeloppet för vårdarvodet 679,71 euro per månad för varje person i familjevård. Höjningen av vårdarvodet baserar sig på lagen om ändring av familjevårdarlagen (317/2011). Beloppet på det vårdarvode som betalas till familjevårdare justeras årligen med en lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Sedan början av år 2014 är minimibeloppet för kostnadsersättningen 406,58 euro per månad för varje person som är i familjevård. Det maximala beloppet för en startersättning inom familjevården från och med början av 2014 är 2 887,51 euro per person i familjevård. 18

19 7 Vårdarvodenas och kostnadsersättningarnas inverkan på pensionerna Social- och hälsovårdsministeriets försäkringsavdelning har konsulterats om inverkan på pensionerna. Anvisningen nedan baserar sig på uppgifter från försäkringsavdelningen. Vårdarvodets inverkan på utbetalningen av pensionen eller på pensionsbeloppet beror på vilken pension vårdaren får (ålderspension, invalidpension, pension enligt folkpensionslagen eller arbetspensionslagarna) och om vårdaren har andra förvärvsinkomster. Vårdarvodet har ingen inverkan på ålderspensionen men för personer som får invalid- eller arbetslöshetspension kan vårdarvodet i vissa fall påverka pensionen. Vårdarvodets minimibelopp är ändå så pass litet att det inte ensamt påverkar invalid- eller arbetslöshetspensionen. 7.1 Ålderspension Vårdarvodet eller kostnadsersättningen påverkar inte vårdarens ålderspension enligt folkpensionslagen och inte heller garantipensionen. Vårdarvodet påverkar inte heller ålderspensionen enligt arbetspensionslagarna. 7.2 Efterlevandepension och bostadsbidrag för pensionstagare Vårdarvodet beaktas vid bestämningen av efterlevandepensionens kompletteringsbelopp enligt folkpensionslagen och pensionstagarens bostadsbidrag. Kostnadsersättningar beaktas däremot inte när de nämnda förmånerna fastställs. 7.3 Arbetslöshetspension Utbetalningen av arbetslöshetspensionen avbryts om pensionstagarens arbetsinkomst överskrider cirka 675 per månad. 7.4 Invalidpension Invalidpensionen lämnas vilande om personens arbetsinkomster överskrider en viss inkomstgräns. Gränsen är alltid minst 713 euro per månad, men i fråga om invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan gränsen även vara högre. Om den som sköter ett barn inte har någon annan arbetsinkomst än ett vårdarvode som understiger 713 euro påverkar arvodet inte invalidpensionen. 19

20 Om en person får invalidpension enligt arbetspensionslagarna kan pensionen påverkas av om vårdarvodet baserar sig på ett uppdragsavtal eller inte. När det gäller arbetspensionen bestäms inkomstgränsen för den som får invalidpension i princip på basis av de arbetspensionsförsäkrade inkomsterna. Om det har ingåtts ett uppdragsavtal om familjevård försäkras familjevårdaren enligt lagen om kommunala pensioner. Då beaktas vårdarvodet vid beräkningen av inkomstgränserna. 20

21 Bilaga till promemorian: Placering i närståendenätverk och ordnande av ett barns boende genom vårdnadsarrangemang 1 (7) som ett alternativ till placering utom hemmet Omhändertagande Placering inom öppenvården Placering i enskilt hem Barnets boende och omsorg ordnas hos ena föräldern, en släkting eller någon annan närstående Grunderna för placering/ verkställande Baserar sig på beslut av socialmyndigheten eller förvaltningsdomstolen (BarnskyddsL 43 ). Baserar sig på beslut av socialmyndigheten (BarnskyddsL 37 ). Ordnandet av omsorg om barnet i närståendenätverket för en kort tid kan också verkställas genom ett beslut om stöd inom öppenvården under vilken behovet av långvarigt boende och vårdnadshavare utreds. Baserar sig på vårdnadshavarnas beslut. Beslutet har inte påverkats av det organ som ansvarar för socialvården (81 ). Vårdnadshavaren och den person i vars vård barnet har placerats ska göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun där barnet är placerat om att barnet har placerats i enskilt hem. På basis av socialmyndighetens kartläggning av barnets närståendenätverk (BarnskyddsL 32 ), när placering utom hemmet övervägs, när det finns skäl att ändra platsen för vård utom hemmet eller avsluta placeringen. Om barnets situation kan tryggas så att det i barnets närståendenätverk finns en lämplig person eller familj som kan ha barnet i sin vård och omsorg, ska man i första hand ansöka om ett förordnande om barnets boende och omsorg. Således behövs inte omhändertagande. Kartläggningen av närståendenätverket och det motiverade avgörandet gällande barnets boende och omsorg ska noggrant dokumenteras i barnskyddets klientregister. Vårdnadshavarnas åsikt Samtycke eller oberoende av vårdnadshavarnas vilja. Baserar sig på samtycke och frivillighet. På vårdnadshavarnas initiativ och på frivillig basis. Lösning som föräldrarna, närstående, barnet självt och socialmyndigheterna avtalat om och tagit initiativ till. Vårdnadshavare Föräldrarna, om inte annat har avtalats genom ett fastställt avtal eller avgjorts genom domstolsbeslut. Föräldrarna, om inte annat har avtalats genom ett fastställt avtal eller avgjorts genom domstolsbeslut. Föräldrarna, om inte annat har avtalats genom ett fastställt avtal eller avgjorts genom domstolsbeslut. Föräldrarna, om inte annat har avtalats genom ett fastställt avtal eller avgjorts genom domstolsbeslut.

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 263/2015 Familjevårdslag Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens syfte Syftet med

Läs mer

Studiedag inom barnskyddsfrågor

Studiedag inom barnskyddsfrågor Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller ersättning av kostnader för barnskydd tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Barnskyddslagen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

Läs mer

Helsingfors /2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED

Helsingfors /2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 28.10.2016 7/2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED 1.7.2016 Bakgrund I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering har

Läs mer

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 151/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 38/2015

Ålands lagting BESLUT LTB 38/2015 Ålands lagting BESLUT LTB 38/2015 Datum Ärende 2015-06-03 LF 22/2014-2015 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om hemvårdsstöd I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs: 1 kap. Inledande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om garantipension

Beslut. Lag. om ändring av lagen om garantipension RIKSDAGENS SVAR 42/2011 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om garantipension, 56 i folkpensionslagen, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare och lagen om handikappförmåner

Läs mer

Förändringar i barnskyddet 2016

Förändringar i barnskyddet 2016 Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj

Läs mer

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Studiedag inom barnskyddsfrågor 14.5.2013 Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Antal ärenden vid förvaltningsdomstolen Inkomna ansökan

Läs mer

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.

skyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter. Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation

Läs mer

Vad är ett bra förvaltningsförfarande i barnskyddsärenden?

Vad är ett bra förvaltningsförfarande i barnskyddsärenden? Vad är ett bra förvaltningsförfarande i barnskyddsärenden? 1. Ansökan om omhändertagande 2. Domstolens tillstånd till undersökning av barn Riitta Eskola Förvaltningsrättsdomare, Östra Finlands förvaltningsdomstol

Läs mer

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare

RP 178/2008 rd. att motsvara lagen om pension för arbetstagare Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring lagen om statens pensioner och samt 9 och 14 i lagen om införande av lagen om statens pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande Ärende Regeringen har till 2004 års riksmöte

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Studiedag 5.11.2014, Vasa ANSÖKAN OM OMHÄNDERTAGANDE TILL FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo,Vasa förvaltningsdomstol Varför förvaltningsdomstolen? Barnskyddslag 683/1983 (gamla

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag RP 269/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadsbidrag

Läs mer

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om permanent och temporär ändring av lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Propositionen

Läs mer

RP 256/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 256/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 256/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att en familjevårdslag ska stiftas. Familjevårdslagen

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET

FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET PERSON SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET En person som inte har rätt att vistas i landet enligt

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om utkomststöd

Lag. om ändring av lagen om utkomststöd Lag om ändring av lagen om utkomststöd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomststöd (1412/1997) 17 a, sådan den lyder i lag 815/2015, ändras 4 2 mom., 11 2 mom. 5 och 6 punkten, 14 d

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 75/2007 rp. 1. Nuläge och föreslagna ändringar RP 75/2007 rp Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att barnbidragslagen skall ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 35/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 kap. 3 kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen kompletteras så Ett barn som

Läs mer

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare:

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: 2004-08-26 Mottagare: Kommunstyrelsen Kommunledning Barn- och utbildningsförv.

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser

Adoptionslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Adoption av personer som uppnått myndighetsåldern. Allmänna bestämmelser I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Adoptionslag Utfärdad i Helsingfors den 20 januari 2012 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syftet med adoption Syftet med adoption är att främja barnets bästa genom

Läs mer

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet

Helsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2014 1354/2014 Lag om ersättning som betalas av statens medel till producenter av skyddshemstjänster Utfärdad i Helsingfors den 30 december

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 254/2015 Lag om klienthandlingar inom socialvården Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR 1 (8) PERMANENTA ANVISNINGAR Stöd för närståendevård 7 VOND 13.6.2013 Bilaga 9, VOND 29.8.2013 106 Bilaga Dnr 649/5.12.2000/2013 GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR Gäller:

Läs mer

Anvisning 3/2013 1 (8)

Anvisning 3/2013 1 (8) Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom

Läs mer

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen

2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET CIRKULÄR 23/2005 BILAGA 2 1 (5) ANVISNINGAR OM HUR FAMILJEDAGVÅRD I FAMILJEDAGVÅRDARENS HEM SKA ARRANGERAS 1 Ansökan om och beviljande av dagvårdsplats I 2 2 mom. i lagen

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 50 i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida

Lag. RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida RIKSDAGENS SVAR 113/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av bestämmelserna om förtida ålderspension och deltidspension Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat

Läs mer

Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016

Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016 Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016 Ansökan eller betalningsyrkande? I denna presentation berättar vi när och hur en kommun kan framställa ett betalningsyrkande

Läs mer

Handbok för biologiska föräldrar som överväger adoption

Handbok för biologiska föräldrar som överväger adoption Handbok för biologiska föräldrar som överväger adoption 2 Den här handboken är avsedd för dig som överväger att lämna ditt barn för adoption. En adoption är ett stort beslut som påverkar alla berörda parter.

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet.

Ändringar i dessa villkor träder i kraft när de fastställs, om inget annat bestäms i samband med fastställandet. 1 (5) VILLKOR FÖR GRUPPLIVFÖRSÄKRINGEN FÖR LANTBRUKSFÖRETAGARE Allmänna bestämmelser 1 Dessa villkor tillämpas på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt 10 i lagen om pension för lantbruksföretagare

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård 1.1.2017 SOITE [Arbetsgrupp: Irene Jylhä, Miia Luokkanen, Mikaela Klemets, Cecilia Hägg, Karita Eteläperä, Sinikka Katila, Mona Häggblom, Pia Sorvisto,

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Broschyrer 2002:8swe Patientens rättigheter För att förbättra patientens rättsskydd har man i Finland stiftat en lag om patientens ställning och rättigheter. Lagen gäller hela hälso-

Läs mer

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd. Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar. RIKSDAGENS SVAR 173/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Helsingfors /2016. Ändringar i lagstiftningen om närståendevård från och med den 1 juli 2016

Helsingfors /2016. Ändringar i lagstiftningen om närståendevård från och med den 1 juli 2016 HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 13.10.2016 6/2016 Ändringar i lagstiftningen om närståendevård från och med den 1 juli 2016 Bakgrund Ändringarna av lagen om stöd för närståendevård (937/2005),

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation

Läs mer

Förvaltningsklagomål gällande barnskyddsutredning

Förvaltningsklagomål gällande barnskyddsutredning MYNDIGHETSBESLUT 28.9.15 Dnr: 2015-0287-19 ÅMH-Mb 310/15 Offentlig version av beslut ÅMH-Mb 310/15 Beslutet i original är sekretessbelagt enligt 9 1 mom. e p. i landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Infotillfälle ang. intressebevakning

Infotillfälle ang. intressebevakning Infotillfälle ang. intressebevakning 02.05.2012 LAGSTIFTNING Lag om förmyndarverksamhet (442/99), Förordning om förmyndarverksamhet (889/99) SYFTE Syftet är att övervaka sådana personers rätt, som inte

Läs mer

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård... Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård... 1 2 Arvoden för närståendevård... 1 3 Utbetalning av vårdarvode...1 3.1 Grund för minskning

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd. proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen

Lag. RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd. proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen RIKSDAGENS SVAR 69/2011 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av arbetspensionslagstiftningen för den privata sektorn och till lag om utfärdande av arbetspensionsutdrag år 2012 Ärende Regeringen

Läs mer

RP 252/2006 rd. I denna proposition föreslås att en ny barnskyddslag

RP 252/2006 rd. I denna proposition föreslås att en ny barnskyddslag RP 252/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till barnskyddslag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att en ny

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa. RIKSDAGENS SVAR 161/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Sn 23.10.2014 Bilaga A-108 Stöd för närståendevård Principer Arvoden Anvisningar Information Gällande från 01.01.2015 INLEDNING Principerna för stöd för närståendevård i Lemlands kommun är utarbetade enligt

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar.

Fullmäktigen skall hålla penningmedel och andra tillgångar som tillhör fullmaktsgivaren avskilda från sina egna tillgångar. ALLMÄNNA ANVISNINGAR TILL FULLMÄKTIGEN Följande anvisningar bygger på bestämmelserna i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) i sådan form som de var 1.11.2007 då lagen trädde i kraft. Fullmäktigen

Läs mer

RP 66/2010 rd. den, bland dem Finland, Sverige och Island. Konventionen trädde i kraft internationellt

RP 66/2010 rd. den, bland dem Finland, Sverige och Island. Konventionen trädde i kraft internationellt RP 66/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av den europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Uppdaterad 2006-11-14 Här finns en övergripande information om vad som gäller vid beräkning av underhållsbidrag till

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Aktuellt inom småbarnspedagogiken. CLL:s Kick-offdag i Tammerfors

Aktuellt inom småbarnspedagogiken. CLL:s Kick-offdag i Tammerfors Aktuellt inom småbarnspedagogiken CLL:s Kick-offdag i Tammerfors 13.9.2016 1 Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik Svenska enheten för bildningsväsendet Malin Eriksson, Svenska enheten 2 Svenska

Läs mer

BARNSKYDDET 2012. THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga. http://www.thl.fi/statistik/barnskydd

BARNSKYDDET 2012. THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga. http://www.thl.fi/statistik/barnskydd THL/1851/5.09.00/2012 Bilaga Mer information: Tuula Kuoppala tfn 029 524 7234, tuula.kuoppala@thl.fi Salla Säkkinen tfn 029 524 7064, salla.sakkinen@thl.fi Uppgifter om barn och unga som placerats utanför

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller begränsningar i vård utom hemmet tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Åren 2012-2015

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer