En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

Transkript

1 En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN

2 Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? * Ett litet klientantal möjligt att utföra > Klientantalet måste minska för att man ska kunna genomföra ett mera relationsbaserat arbete. * Överhuvudtaget kulturförändring behövs för att åstadkomma t.ex. multiprofessionellt samarbete. * Den systemiska teoretiska teorin intressant, men dock flera samarbetsmodeller som baseras på den > Systemiska tänkesättet måste tas upp i högre grad i grundutbildningarna! > * Systemisk teori tas upp i någon mån (/soc.arb.studerande) men praktiken skulle kunna hållas i ett tidigare skede av soc.arb. utbildningen. * Kan te sig komplicerat att implementera en modell, det är viktigt att implementera och förverkliga (systemiska) tankesättet först

3 Hur väl behandlar rapporten centrala utmaningar i utvecklingsarbetet? * Skulle enkelt på svenska gå att överföra Hackney från bedömningsteam till öppenvården görs redan mångprofessionella bedömningar små nätverk. (Hfors). *Hur göra sådana strukturer att man inte behöver byta människor så mycket? * Ett problem/utmaning att man använder olika system för dokumentationen varför ska samma sak dokumenteras i olika system? Kanta kommer förbättrar detta?

4 Fattas det något viktigt i modellbeskrivningen? Vad? * Helt det där praktiska utmaningarna blir lite borta. Det är ju det man tänker på när man jobbat länge. *Klienterna fattas liksom i modellbeskrivningarna (när man presenterar den i alla fall) * Modeller görs på finska kan man bara översätta? > Nej, Hjälper inte heller att översätta material, det måste ju finnas tillgängliga tjänster > Och inte i efterhand, när man utvecklar en tjänst på finska så måste man göra det samtidigt på svenska

5 Vad borde ytterligare lyftas fram utgående från olika brukargruppers synvinklar? (svenskspråkiga?) *Jättestor oro för svenskan, svenska sidans nätverk en utmaning * Samarbete tenderar baseras på personliga kontakter i högre utsträckning på svenskspråkigt håll p.g.a. små piirin och oklar koordinering > > kan inte baseras på personliga kontakter, fattas en helhetssyn. * En Vem vill göra något med mig? tradition mellan professionella. Kan bidra till innovativ stämning, men för oregelbundet. * Kan inte klienten finska? problematik. Vanligt att klientens språkkunskaper inte ställs i perspektiv till rätten till service på sv. / vad klienten önskar och känner sig bekväm med istället för kan/behärskar. > Citat ur gruppen: det är en idiotisk fråga, om man sökt svensk service så har man sökt. Det finns ett behov.. > Ni kan ju skaffa tolkar Blir inte valfrihet i SOTE i praktiken ett val mellan finska och svenska >Exempel: Jättelånga avstånd (Lovisa) för specialsjukvård >Exempel: transgender frågor Tammerfors ända stället på svenska > Behöver göra påverkningsarbete och lobba Men ett begränsat antal personer (på svenska).

6 Vad kunde man ta i bruk i praktiken? Vad skulle det förutsätta? * Den kritiska frågan: vad har ni gjort med resten av dom? (dom klienter som inte längre är i barnskyddet) > Exempel Mäntsälä: Satt jättemycket resurser i basservice, vilket idealt betyder att förebyggande service sätts in. Barnskydd och familjesocialarbete /bs.lagen och soc.skyddslagen. Flaskhalsen i familjesocialarbete. Inte rosigt men utmaningen att hitta den riktiga respekten och förståelsen för vem som gör det. * Vad krävs det för att man ska känna sig delaktig som klient? Mångprofessionella bedömningen inte bara på en persons ansvar bra! Men borde även hända inom t.ex. Skolan, eller familjerådgivningen kan vi göra något här? *VARAKTIGHET OCH KOORDINERING viktiga element

7 Gruppens centrala budskap - ca 2-3 punkter! Svenskan och service på svenskan en utmaning koordinering, mindre sårbarhet. Man måste ta i beaktande svenska folkgruppen på ett annat sätt (eftersom gruppen till sin natur annorlunda ) > det måste vara tillåtet i kommuner att utarbeta svenska strukturer. *Komma ifrån att köpa in eller lappa över (genom personliga kontakter och talko ) och röra sig mot stabila strukturer, viktigt att beaktas i rekryteringen > Kontinuitet också ur ett utvecklingsarbeteperspektiv, vad har gjorts tidigare? Bygga på. * Mera brukarnas röst i Svenskfinland också viktigt att lyfta fram!