Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR
|
|
- Jan Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delaktighet i den systemiska verksamhetsmodellen ORDFÖRANDE: MARIA BALK, MONICA BJÖRKELL-RUHL SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR
2 Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? 1 Diskussion: - jag tycker att ett visst fokus på dialogen är viktigt att man gör tillsammans är viktigt - Att dialogen är äkta. Om man känner sig liten så är det svårt att få en dialog - Det är vanligare att mammorna sköter barnens ärenden, närståendevårdare etc. Det skulle vara mkt viktigt att göra den andra parten hörd och delaktig. Annars ett stort krav på den ena parten. Därför är i modellen helhetstänkandet mkt viktigt. Viktigt att kolla upp vilka resurser det redan finns i familjen. Mao göra andra delaktiga. Inte automatiks hitta resurserna utanför. - känner skam om det inte finns resurser att erbjuda, men om man vänder på det att man ser familjens resurser som resurser. Myndigheten kan också ta kontakt med familjens resurser för att kolla upp om det kan stå tillhands. - insatserna är ofta ganska få som behövs, men kan vara av avgörande betydelse för att folk ställer upp. - man borde kunna komma bort från att tycka att vi ska fixa allt. - modell beskrivningen: men vi behöver konkret beskriva hur delaktigheten kan fungera på ett bra sätt. Frågor har ställts var delaktigheten syns konkret på möten tex. Och kunna våga erkänna att vi professionella inte allt har svaren och redskapen till alla behov - för att få barn och familjer delaktiga, är att ge alternativ och betona den egna åsikten ge utrymme och bestämmanderätt till barn och familjer. Så att man inte kommer till en situation ota tai jätä.-
3 Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? 2 Diskussion: forts - det är ok att ställa frågan att jag inte vet och de kan öppna sen i sig en ny öppning eller lösning - delaktighet kan skapas också med att skriva breven barnvänligt, riktat direkt till barnet, det gör en skillnad, och det visar att personalen har tänkt lite längre och på barnet som mottagare - den professionella synvinkel ledningen skall kunna erbjuda verktyg för de professionella också. - strukturerna är inte ännu här i systemiskt barnskydd. Om man gör en förändring måste den vara större, ha tid för det att det kommer från alla nivåer, att det inte är bara ngt som sätts framför en. Ledingens stöd är jätte viktigt. De kan inte enbart vara den professionellas sak. Kräver handlingsutrymme och ledningsverktyg.
4 Hur väl behandlar rapporten centrala utmaningar i utvecklingsarbetet? Diskussion: - vad som prioriteras, tex delaktighet, ss det ser ut nu med klientantal per arbetare - det krävs ännu tid för hur det ska bli optimalt, vuxen psykiatrin är viktigt att få med och det ännu mer viktig på svenska, hur vuxen psyk ska vara delaktig, handikappservicen är ngt som är avlägset, det är långt till många instanser, familjeterapi o rådgivning är nu bra. Kräver mkt tid att se till att alla är delaktiga och med på noterna - skulle inte klara av att vara ensam själv med alla proffs, och mötet gick på finska, väninna som social arbetare kom med som stödperson, utan henne skulle jag inte ha fåt ngt sagt. E stor resurs är att man har en stödperson, som kan ta emot infon om det är ett söligt möte, man kan inte hantera allt om det spec. gäller psyk som kan ta emot info, se till att proffs går över dig som klient. - ett bra ex är inte de att bara be människor med möte, det kan bli nästa värre, en professionell borde kunde prata före hur vill man vara delaktighet, vi menar så olika saker. Förberedelserna är viktiga. - toppmöten: 15 människor, som tex är i samma ålder som föräldrarna, känner skam, känner att man tittar ner på en när man talar om barn och föräldraskap o kommentaren, som är förminskade man känner sig dum o liten, vad skulle man behöva då?
5 Hur väl behandlar rapporten centrala utmaningar i utvecklingsarbetet? 2 Diskussion forts: - språket är en central del av delaktighet, svårt att ordna i praktiken. - att det inte finns så öppen dokumentering är viktigt det har en stor betydelse vilket språk skulle dokumentering - fel språk är mot principen om delaktighet Synvinkeln med mångprofessionellt arbete tex finska svenska sidan, handikapp o barnskydd, att man gör systemiskt på ett ställe och inte på annat. Rekry-synvinkeln: det förväntas mycket av professionella, lite tudelat, det är hög press och krav på den enskilda o andra sidan skall man vara en del av ett team.
6 Gruppens centrala budskap - ca 2-3 punkter! 1) Det verkar som om modellen skulle uppmuntra till delaktighet: nytt synsätt, öppnar upp och tillåter delaktighet, ger mer redskap 2) Delaktighet, öppenhet, in förutsätter service, kommunikation, dokumentation på svenska, det egna modersmålet. 3) a) Hur ska vi förhålla oss till delaktighet mellan de professionella? Å ena sidan, är du en del av ett team (gemensamt ansvar), men å andra sidan ensam som ansvarig tjänsteman. b) Hur ser vi på det att barnskyddet går inför systemiskt arbete/modell = delaktigt grepp, men andra enheter inte. Vilken bild ger detta till klienterna? 4) Ledningen, arbetsledningen är i en central roll för att delaktigheten blir verklighet. Tillåter, rekryterar folk, ger handlingsutrymme, är aktiv.
5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering
5. Svenskspråkigt familjearbete och familjerehabilitering ORDFÖRANDE: NINA ÖSTMAN SEKRETERARE: TORBJÖRN STOOR Hur väl behandlar rapporten de centrala utmaningar som finns i utvecklingsarbetet? Anteckningar:
Läs merEn systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN
En systemisk verksamhetsmodell&multi professionellt samarbete ORDFÖRANDE: KATARINA FAGERSTRÖM SEKRETERARE: NINA ÖSTMAN Vad är det mest nyttiga/mest viktiga i modellbeskrivningen enligt dig? * Ett litet
Läs merUppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion
VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen
Läs merDelaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer
Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer Projektarbetare Maria Balk, 25.9.2017 Tidigare gjorde man omhändertagningar utan att man knappt hade träffat dethär barnet, å man hade
Läs merKlientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Läs merMot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet
Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet Samutvecklingsdag i Helsingfors 24.1.2018 Pia Eriksson, utvecklingschef, Institutet för hälsa och välfärd Samutvecklingsdagarna och nationellt utvecklande
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merUtlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar
27.6.2014 TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Ärende Bakgrund Allmänt Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar FDUV, eller Förbundet De Utvecklingsstördas
Läs merSABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet
Läs merForsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors
Mångprofessionellt arbete och brukarperspektiv Forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan med professionella och unga brukare i Helsingfors Seminariet SKILLNADEN II Samverkan som strategi 24.11.2015
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merMotioner till partidagen 2016
Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och
Läs merLag om särskild med anledning av funktionshinder
Lag om särskild med anledning av funktionshinder 1. 1. Bakgrundsinformation om svararen Förnamn Efternamn E-post Carola Linden carola.linden@jakobstad.fi Organisation som svaret representerar Social- och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017
LOKAL ARBETSPLAN VT 2017 & HT 2017 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention
Läs merBemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa Helsingfors och Åbo 4 och 5.12.2018 Nina Isometsä och Maria Ostrow Sakkunniga inom barn- och familjearbete Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw
qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merS.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?
? S.O.C. Hör du mig 25 mars 2017 En workshop med socialsekreterare och ungdomar som haft kontakt med socialtjänsten och vill utveckla socialtjänsten. Socialtjänsten i Helsingborg har under ett antal år
Läs merMötescirkeln för dig som ska leda mötet
Information om Mötescirkeln för dig som ska leda mötet Mötescirkeln är ett redskap som kan användas som en hjälp i möten där SIP upprättas. Syftet med cirkeln är att skapa trygga möten, vilket kan uppnås
Läs merMonica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV
Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen
Läs merSäkerhetsplanering för Pojke 1 år
Säkerhetsplanering för Pojke 1 år Målet för säkerhetsplaneringen är att Pojke 1 år ska kunna bo med Mamma och att han ska få alla sina behov tillgodosedda så att han är trygg och utvecklas väl Framtida
Läs merKaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå
MYNDIGHETSSAMVERKAN I FINLAND. ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR FRÅN INFÖRANDET AV EN BRITTISK MODELL FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå GÖTEBORG VAD ÄR MARAK? Metoden för multiprofessionell
Läs merLOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019
LOKAL ARBETSPLAN HT 2018/VT2019 Verksamheten styrs av både nationella styrdokument och kommunala mål. Nationella styrdokument: Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan 1998, reviderad 2016 FN:s barnkonvention
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBarnskyddet ur ett invandrareperspektiv. Ramieza Mahdi
Barnskyddet ur ett invandrareperspektiv Ramieza Mahdi I samarbet med Samhälls och hälsokommunikatörer Väestöliittos TATU ambassadörer Mångkulturutbildare/utvecklare Yrekes akademin i Vasa Röda korset Våra
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merInflytande och delaktighet från 2 projekt
Både Inflytande och delaktighet från 2 projekt Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda barnets liv - Egen växtkraft Generellt inflytande när servicefunktioner som barn brukar behöver
Läs merATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merStandard, handlggare
Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive
Läs merBarn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Läs merBarn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merDokumentation av klientuppgifter
Dokumentation av klientuppgifter 14-16.9 2015 Sirkku Säätelä lektor YH Novia Dokumentation av klientuppgifter Det enda som är värre än ingen dokumentation är felaktig dokumentation. Okänd Dokumentering
Läs merAsylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66
Asylboende Malmö 2016-04-05 Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 respondenter: 66 Urval: Alla Frågor: Alla frågor Fråga 1 Hur nöjd är du med Programupplägget? 1 Inte alls nöjd 0 0% 2 0 0% 3 6 13% 4 23
Läs merBarnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Några centrala
Läs merSTADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet
STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola
Läs merSTADSLEDNINGSKONTORET
Sommarkollo 2012-Botvidsgårdens prova på kollo SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 0 0 B. Sällan 0 0 C. Ibland 5 8,9 D. Oftast 22 39,3 E. Alltid
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merSKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR
SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete
Läs merkommunikation2020! utbildning sociala medier budskap dialog växelverkan gemenskap medier 2o2o
EV.LUTH. KYRKAN I FINLANDπ utbildning sociala medier budskap dialog kommunikation2020! växelverkan gemenskap medier 2o2o Kommunikationsplan för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till 2020 Kommunikationen
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merRegeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer
Regeringens spetsprojekt FORNYAR TJÄNSTERNA för barn och familjer LÄMPLIGT STÖD VID RÄTT TIDPUNKT Regeringens spetsprojekt förnyar tjänsterna för barn och familjer Barn och unga har rätt att leva ett bra
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merUtvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
Läs merAlla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde. Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium
Alla barn har samma mänskliga rättigheter och lika värde Raija Harju-Kivinen 11.2.2014 Det handlar om delaktighet -seminarium 1 Förenta nationernas konvention 2 l I FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merBarnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra
Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merAlmviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merGällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål
Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma
Läs merKOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY
KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-26 ( 255) POLICY Kommunikationspolicy för Haninge kommun Syftet med en kommunikationspolicy för kommunen är att skapa effektivitet
Läs merPLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013
PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merDigital kommunikation mellan hemmet och dagis
Kullerbyttor och digiskutt Vasa 13.5.2019 Digital kommunikation mellan hemmet och dagis Överinspektör för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Lagen om småbarnspedagogik
Läs merNyanlända och flerspråkiga barn i förskolan
Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2017 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 63 enkäter i december 2017. Vi fick in 22 svar,
Läs merFalköpings kommun Feriepraktik Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare
Falköpings kommun Feriepraktik 2017 Enkät till chefer, handledare/kontaktpersoner och medarbetare Ansvarig chef 17,9% 14 Handledare/kontaktperson 37,2% 29 Medarbetare 41% 32 På annat sätt: 3,8% 3 På annat
Läs merTidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp
Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merFramtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Läs merENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merSAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE
SAMVERKANSMODELL FÖR BARNSKYDDSARBETE Den här modellen är skapad för dig som arbetar i barnskyddet, grundskolan, gymnasieskolan och inom hälso- och sjukvården på Åland. Modellen är till för att underlätta
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merVälfärdsplan för barn och unga Bild: Compic
Välfärdsplan för barn och unga 2017 2021 Bild: Compic Mål Välfärdsplanen för barn och unga: mål, innehåll och uppföljning Välfärdsplanen för barn och unga (12 i barnskyddslagen) görs upp för att främja
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merVägglös träning - Hot eller möjlighet? Outi Rautio Nationella verkstadsföreningen rf
Vägglös träning - Hot eller möjlighet? Outi Rautio Nationella verkstadsföreningen rf Arbetsverkstad Arbetsverkstaden är en gemenskap där man genom arbete och tillhörande tränings- och handledningstjänster
Läs merÖvergripande planering
Övergripande planering Ämne: Engelska Årskurs: 6 Ansvarig lärare: Åsa Andersson Maria Lindström Resurs: Reviderad: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merSIP Samordnad Individuell Plan
SIP Samordnad Individuell Plan Rutin Antaget av Socialförvaltningens ledningsgrupp Antaget 2018-10-12 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Verksamhetsutvecklare RUTIN 2(7) 1. Inledning Enligt Socialtjänstlagen
Läs merDiskussionspunkt Åtgärd Ansvarig Från 1 Mötets öppnande Ordförande 2 Val av sekreterare Johan 3 Val av justerare Henrik 4 Godkännande av dagordning
PROTOKOLL Styrelsemöte för Sundsvalls Fältrittklubb 1 Datum: 2018-09-16 Tid: 18.00-20.00 Plats: Kontoret, Färsta ridcenter Kallade: Kristina Malmborg, Mikael Fridlund, Linda Strandfjäll, Johan Ording,
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merFÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Bildningsförvaltningen BF 221 1 2018-11-20 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019 Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merBarn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång
Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång Helsingfors Bitta Söderblom Prolog Skyddande faktorer för barn i skolåldern inom och utom hemmet Långvariga
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merVerktyg för arbete utifrån lotsmodellen
Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form
Läs merUtvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn..
Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn.. 1 www.europeanminds.com Metod 2 9 semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna är slumpmässigt utvalda,
Läs merEnkät 2012-01-23 till kommuner
Enkät 2012-01-23 till kommuner Inledning instruktion Syftet med enkäten är att belysa samarbetet mellan kommuner och personer som utför lagreglerade frivilliguppdrag. Enkäten besvaras av handläggare/chef
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Läs merRUOTSI. Kom med i verksamheten!
RUOTSI Kom med i verksamheten! Mannerheims Barnskyddsförbund Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) är en medborgarorganisation som grundades år 1920 främjar välmåendet hos barn, unga och barnfamiljer har
Läs meratt man väljer klassföräldrar till klassen.
Klassföräldrarna att man väljer klassföräldrar till klassen. Klassföräldrarna att klassföräldrarna leder föräldraträffarna och skriver protokoll. Klassföräldrarna att klassföräldrarna deltar i regelbundna
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merKarlskoga och Degerfors nulägesbild av utvecklingsbehov utifrån UNICEF:s mål för Barnrättskommun
Karlskoga och Degerfors nulägesbild av utvecklingsbehov utifrån UNICEF:s mål för Barnrättskommun 2018-2019 Bakgrund Den 13 juni 2018 fattade Riksdagen beslut om att inkorporera konventionen om barnets
Läs merTjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland Tjänstedesigner Elina Svensson
Tjänstedesign + Finsam Värmland/Dalsland 2018 Tjänstedesigner Elina Svensson Elina.svensson@liv.se 6 åring om kreativitet Mamma, alla kan rita. Det är de som inte har en penna som inte kan rita Tjänstedesign
Läs merGammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Läs merSandviken. Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014
Sandviken Slutkonferens Stockholm 16 oktober 2014 Implementering av samordnat arbetssätt Vad/hur har vi gjort? Introduktion Info till all personal vid samma tillfällen Presentation av utvecklingsarbetet
Läs merPersoncentrerat arbetssätt. en väg till patientdriven vård 2018
Personcentrerat arbetssätt en väg till patientdriven vård 2018 PROJEKTORGANISATION PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT Patientkontakter Politisk Styrgrupp HSS Nätverk Omvårdnadsfrågor Utvecklingschefer Tjänstemanna-styrgrupp
Läs merVälkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Läs merJag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018
Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan
Läs merRödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs mer