Landskapet Österbottens plan för implementering och ibruktagning av systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet

Transkript

1 Landskapet Österbottens plan för implementering och ibruktagning av systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet LAPE Österbotten Hösten 2018

2 Innehåll: Bakgrund... 3 Målgrupp och syfte... 4 Preliminär tidtabell... 4 Behov- och kostnadsberäkning... 5 Sammansättning av teamen... 6 Kostnader... 7 Organisering av projektet... 7 Kommunikationsplan Riskbedömning Uppföljning och utvärdering Utvärderingen av pågående pilotering Utvärdering av kommande piloteringar Källa: Bilaga 1. Förslag för LAPE-arbetet under år 2019 i landskapet Österbotten Bilaga 2. Budgetförslag för LAPE-utvecklaren år

3 Bakgrund Nationellt och lokalt lyfts barnskyddet upp p.g.a. den stora arbetsbördan och stor personalomsättning. Som ett svar på detta har bl.a. den systemiska verksamhetsmodellen för barnskyddet fått fortsatt stöd från social- och hälsovårdsministeriet och THL stöder arbetet under hösten 2018 och under 2019/20. Spridning av den systemiska verksamhetsmodellen är ett led i Aulikki Kananojas färdplanen som säkerställer barnskyddets kvalitet och mål. I utredning förekommer åtgärdsförslag för att minska belastningen inom barnskyddet. Syftet är att landskapet strategiskt skall kunna orientera sig mot ett team-tänkande och systemiskt sätt att arbete i framtiden inom barnskyddet. (Pressmeddelande, Social- och hälsovårdsministeriet.) Under tiden för LAPE-förändringsprogrammet ( ) har Jakobstadsnejden piloterat den systemiska verksamhetsmodellen. Jakobstads social- och hälsovårdsverk omfattas av fyra kommuner, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Inom Jakobstads social- och hälsovårdsverk har fyra team utbildats under av Folkhälsan som har fungerat som utbildare. Förutom tre team inom barnskyddet har även bedömningsteamet inom socialvården utbildats. Inom landskapet har två tillfällen ordnats kring den systemiska verksamhetsmodellen. Det första tillfället ordnades i januari 2018 där SONetBOTNIA och FSKC tillsammans med THL ordnade ett skuggevent på svenska i anslutning till samutvecklingsdagen En systemisk verksamhetsmodell för barnskyddet. Det andra (tvåspråkiga) tillfället ordnades i september 2018 och gick under rubriken Systeeminen toimintamalli lapsi ja perhepalveluissa - terapeuttinen orientaatio / Systemisk verksamhetsmodell inom barn- och familjetjänster en terapeutisk orientering. På tillfällena har modellen och dess eventuella implementering diskuterats. Därtill har den systemiska verksamhetsmodellen diskuterats inom landskapets grupp för special- och krävande tjänster med bl.a. representation inom barnskyddet, bildningen, barnpsykiatrin, brukare och barnsomatiken. Gruppen efterlyste ett mer terapeutiskt arbetssätt inom barnskyddet och stödde tanken om mera teamarbete inom barnskyddet. Stödet för utarbetandet av Österbottens plan för implentering och ibruktagning av systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet har även fåtts under social- och grundtrygghetsdirektörernas möte den Under mötet presenterades bakgrunden till den systemiska verksamhetsmodellen, det aktuella läget i Österbotten samt planer och önskemål för spridning inom landskapet. På de tillfällen som har ordnats kring den systemiska modellen och de diskussioner som har förts inom olika kommuner så har modellen väckt intresse och fått stöd. Sammanfattningsvis kan man konstatera att modellen har diskuterats och understötts inom landskapet. Nationellt och lokalt inom landskapet framgår att barnskyddssocialarbetarna är ensamma i sitt arbete, rekryteringen är svår och arbetsbördan stor. På basen av dessa erfarenheter och arbete kan vi se att det finns stöd inom landskapet att organisera arbetet i större enheter eller i team där man kan dra nytta av olika professioners kunskap och stöd. 3

4 Målgrupp och syfte Denna plan görs upp som ett led i den nationella satsning för spridning och implementering av den systemiska verksamhetsmodellen inom barnskyddet som kommit från Institutet för välfärd och hälsa (THL). Nationella medel har reserverats för att ordna utbildarutbildning av den systemiska verksamhetsmodellen och landskapet tillsammans med kommunerna åläggs att göra upp en plan för förverkligandet. (Tiedote, Lastensuojelun systeemisen toimintamallin koulutusten jatkaminen syksyllä 2018 ja vuonna 2019/20 och SyTy! - systeemisen toimintamallin ka ytto o notto- ja juurruttamishanke. Ohje maakunnille ka ytto o notto- ja juurruttamissuunnitelman laatimiseksi) Syftet är att skapa barnskyddsteam i kommuner som kan bestå av socialarbetare i barnskyddsarbetet, psykolog, familjeterapeut, familjerådgivningspersonal, kanslist samt familjearbetare inom barnskyddet. (I enlighet med den systemiska verksamhetsmodellens upplägg.) Tanken med spridningen och implementeringen av den systemiska verksamhetsmodellen är att man inom landskapet på ett mer strukturerat sätt skall kunna bemöta barn och familjer samt att få andra verktyg för att arbeta med barn och familjer. Barnen och familjerna när nätverk beaktas och tas hänsyn till i dagsläget men det kunde utnyttjas mer systematiskt i arbetet. Målsättningen är även att underlätta trycket på barnskyddet, när det organiseras i form av team med professionella som har lite olika inriktningar. I slutändan handlar det om att barnens och familjernas behov av hjälp och stöd tillgodoses samt kontinuitet i kontakten till barnskyddet. Många av de österbottniska kommunerna är små och personalomsättning är en utmaning. Personalen och ledningen i kommunerna är oroade över situationen och speciellt ur barnen och familjernas synvinkel som inte får den hjälp och stöd som behövs. Belastningen på enskilda socialarbetare är stor och utmaningen är att få kontinuitet i arbetet med barn och familjer. I många kommuner har även kontakten till exempelvis bildningen varit utmanande när det har saknats personal inom elevhälsan eller personalstyrkan inom elevhälsan är underdimensionerad. Detta framgår även i THL:s utvärderingsrapporten över social- och hälsovårdstjänster i Österbotten. I vissa kommuner har elevhälsotjänsterna saknat en egen psykolog och kuratorns arbetsbörda har varit stor. I THL:s utvärderingsrapport framgår att psykologers arbetsinsats är 1,9 timmar per hundra elever och vecka, vilket är mindre än i hela landet i genomsnitt (3,1 timmar/100 elever). Ytterligare framgår att tillgång till privata psykoterapitjänster och psykiatriska tjänster är sämre för befolkningen överlag än i resten av landet. (Social- och hälsovårdstjänster Österbotten, utvärderingsrapport, 2018.) Preliminär tidtabell Tidtabellen är uppgjord utgående ifrån det nationella arbetet för nästa år (2019). Alla piloterande landskap följer samma tidtabell. (Ohje maakunnille ka ytto o notto- ja juurruttamissuunnitelman laatimiseksi) 4

5 Projektplanen skall vara klar (görs av LAPE-projektpersonalen i samarbete med kommunerna och andra samarbetsparter) Oktober - december 2018, styrgruppen utses Januari - mars 2019, planeringen av systemiska barnskyddsteamen Mars april 2019, utbildningsplan görs för barnskyddsteamen Mars - september utbildarutbildningen inleds. Mars september, utbildning av teamen och start Oktober december, utvärdering Behov- och kostnadsberäkning I dagsläget finns det inget organ inom landskapet som kan fatta beslut som skulle förbinda alla kommuner, utan kommunerna beslutar själva huruvida arbetsmodellen tas i bruk och på vilket sätt. Den skickades en intresseförfrågan ut till kommunerna huruvida det finns intresse eller beredskap att ta modellen i bruk. (Se tabell 1.) I tabellen nedan framgår kommunerna svar. Tabell 1. Piloteringstabell Kommun/Samkommun Kontaktperson Beredskap/intresse Vasa Tiina Böling/Jussi Björninen Utbildarpar och intresse för pilotering Korsholm Nadja Suomela Intresse för pilotering Laihela Anneli Riski ja Jenni Intresse för pilotering Masanen Kristinestad Anette Hakala Intresse för pilotering Närpes Carina Westberg Intresse för pilotering Kaskö Tiia Krooks Intresse för pilotering, Utbildarpar 1/2 Kronoby Minna Lönnbäck Intresse för pilotering Malax Yvonne Holming Intresse för pilotering Korsnäs - Inget svar K5 Samkommun Mikaela Granfors / Utbildarpar 1/2 Anette Rönnlund- Nygård Vörå - Finns inte beredskap att pilotera Jakobstadsnejden (Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo) Pia Kotanen Finns utbildade team, dvs modellen används Befolkningsunderlaget för piloteringarna framgår i tabell 2. I tabellen framgår dels den totala befolkningsmängden och av dem antalet barn. 5

6 Tabell 2. Befolkningsunderlag i Österbotten. Befolkning i Österbotten 2017 Väestö Pohjanmaalla 2017 (exkl. Storkyrö, pl. Isokyrö) 0-18v Totalt/yhteensä Vaasa - Vasa Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Pedersöre Närpes - Närpiö Laihia - Laihela Nykarleby - Uusikaarlepyy Kristinestad - Kristiinankaupunki Vörå - Vöyri Kronoby - Kruunupyy Malax - Maalahti Larsmo - Luoto Korsnäs Kaskinen - Kaskö Österbotten Pohjanmaa Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Sammansättning av teamen Barnskyddsteamen kan sammansättas med personal från den egna kommunen eller med avtal från grannkommunen/er, organisationer eller församlingen. De lokala barnskyddsteamets utbildning är 6 dagar (2+2+2 eller 3+3), samt 3 handledningstillfällen. Kommunerna ansvarar för att hitta utbildarpar för de egna teamen. Tanken är att kommunerna skapar egna team i Korsholm, Vasa, Laihela och Kristinestad. I Närpes och Kaskö planerar man att ha ett gemensamt barnskyddsteam. I regionen finns redan ett tätt samarbete mellan kommunerna i frågan om barnskyddsärenden. Därtill finns en psykosocialenhet som betjänar Kristinestad, Kaskö, Närpes, Malax och Korsnäs. Inom enheter finns bl.a. psykolog, psykiatrisk sjukskötare och socialarbetare. Vasa stad har tillgång till familjerådgivningen som ordnas inom stadens egen regi. Laihela använder Vasa stads familjerådgivning som köptjänst. Korsholm har en egen familjerådgivning med familjeterapeutiskt kunnande. I organiseringen av teamen används i huvudsak kommunens egen personal. I södra Österbotten kan samkommunens K5:s psykosociala enhet ingå i teamen, därifrån det finns möjlighet att få t.ex. en kliniker. Där finns även familjeterapeutiskt kunnande. Sammansättningen av kommunvisa team kommer att i detalj ske tillsammans med LAPEutvecklaren och utbildarparen under år

7 Kostnader En kostnadsfri utbildarutbildning ordnas av THL. Dessa utbildare handleder och utbildar i sin tur arbetsteam på fältet. Egna utbildare ger möjlighet för landskapet att framöver utveckla och upprätthålla den systemiska verksamhetsmodellen. (Se bild 1.) Bild 1. Utbildningsstrukturen. Utbildarparen består av: en med socialarbetarbehörighet och en med en systemisk tilläggsutbildning t.ex. familjeterapeut. Inom landskapet behöver en person anställas som sköter om koordineringen av den systemiska verksamhetsmodellen. Förslaget att anställa en LAPE-utvecklare har diskuterats och fått stöd av LAPE-styrgruppen. Ytterligare kommer förslaget att diskuteras med SOTEförändringsledarna och med kommunerna samt inom det temporära beredningsorganet för social- och hälsovårdsreformen samt landskapsreformen. Ett förslag på budget och upplägg finns i bilaga 1 och 2 (bilaga 2 bifogas senare). Beslut om finansieringen och kostnadsfördelning hinner inte fås innan projektplanen levereras till THL den Organisering av projektet Projektet leds och styrs av Österbottens styrgrupp för ibruktagning av barnskyddets systemiska verksamhetsmodell. Förutom styrgruppens arbete behövs en tilläggsresurs i form av en LAPE-utvecklare som kan stödja kommunerna att ta i bruk modellen och koordinera arbetet. LAPE-utvecklaren fungerar även som föredragande och beredare för styrgruppens möten. Förslag på styrgruppens sammansättning: Ordförande: Tiia Krooks (Kaskö) LAPE-utvecklare: Kommunrepresentanter från: o Kristinestad: Anette Hakala o Närpes: Carina Westberg o Laihela: o Vasa: Jussi Björninen (Tiina Böling) o Korsholm: o Jakobstad: 7

8 o Kronoby: o Malax: SOTE-beredande projektchef: Kompetenscentren: FSKC, Torbjörn Stoor (Veronica Salovaara) Förändringsagenten: Folkhälsan: Britt-Helen Tuomela-Holtti Barn- och ungdomspsykiatrin/k5 psykosociala enheten: Anette Rönnlund-Nygård Högskolornas representant: Kommunrepresentanter kan bestå av representanter från ledning, medlemmar ur barnskyddsteamen, socialarbetare, representanter från elevhälsan. Ytterligare finns SOTEberedningen representerade och kompetenscentren inom det sociala området (SONetBOTNIA och FSKC) samt högskolor och Folkhälsan som har ett utbildarpar i den systemiska verksamhetsmodellen. SOTE-beredningen i Österbotten håller på att omstruktureras, vilket gör att denna plan skrivs på basen av nuvarande uppgifter och kan komma att förändras. I dagsläget finns en temporär beredande grupp för social- och hälsovården. Styrgruppen behöver ha en koppling till SOTE-beredningen för att sprida information om arbetsmodellen samt för att kunna sprida förändringen av arbetssättet. (Se bild 2.) År 2019 är planen att återuppta en beredande SOTE-grupp för barn- och familjetjänster (SOTE-LAPE-grupp). Den systemiska verksamhetsmodellen behöver även beaktas i planeringen av servicestrategin, servicenätverket och servicehandledning inom landskapet. SOTE-beredande projektchef samt förändringsagenten kommer att ha representation i båda grupperna. Detta behövs för att det skall kunna finnas en smidig informationsgång och kanal mellan de beredande organen. (Se bild 2.) Genom förändringsagentens arbete får styrgruppen även en koppling det till kommande ledningsgruppen för barn- och familjetjänster (LAPE-ledningsgrupp). Landskapets LAPEledningsgruppen består av ledande tjänstemän från bildningen, social- och hälsovården. Syftet med ledningsgruppen är fungera som stöd för att skapa gemensamma riktlinjer och syn på strukturer för barn- och familjetjänster i framtiden. LAPE-ledningsgruppen kommer att starta sin verksamhet år (Se bild 2.) 8

9 Bild. 2. Spridning av styrgruppens verksamhet. Styrgruppens kopplingar till SOTE-beredningen, kommuner och ledningsforum i Österbotten Temporär beredande grupp för social- och hälsovården Kommuner Sjukvårdsdistriktet Tredje sekorn SOTE-LAPE (Barn, unga och familjer) LAPEledningsgrupp Styrgruppen för systemiska verksamhetsmodellen Inom styrgruppen finns även kompetenscentren representerade. FSKC och SONetBOTNIA har ett starkt kunnande inom barnskyddet och har stött utvecklingen och spridningen av verksamhetsmodellen i Österbotten i samarbete med THL under LAPE-projekttiden. Därtill bör styrgruppen ha tillgång till kunnande inom barn- och ungdomspsykiatrin implementeringen av den systemiska verksamhetsmodellen. På detta sätt får styrgruppen kopplingar till olika ledande organ inom landskapet och till den egna kommunen för att underlätta och stödja implementeringen samt spridningen av modellen. Styrgruppens uppgift är att stödja de kommuner som kommer att pilotera verksamhetsmodellen, att göra riktlinjer för hur modellen kan tas i bruk, att stödja eventuella andra kommuner som vill börja pilotera. Styrgruppen bör även följa upp det nationella utvecklingsarbetet och leda arbetet i enlighet med barnskyddets färdplan (Aulikki Kananojas utredning, lastensuojelun tiekartta) som kommer att publiceras i december Därtill kan styrgruppen ge förslag eller utlåtanden till organiseringen av barnskyddet inom landskapet till SOTE-beredningen. Styrgruppen har även som uppgift att underlätta ibruktagningen av modellen i kommunerna. En budget och kostnadsberäkning är svår att göra i detta skede. Förhandlingar har inte inletts med kommunerna för en eventuell LAPE-utvecklare. LAPE-utvecklarens uppgifter skulle vara att stödja implementeringen och vidareutveckla LAPE förändringsarbetet inom landskapet, där den systemiska verksamhetsmodellen skulle ingå som en del (Se bilaga 1). Denna process är ännu öppen. En kostnadskalkyl bifogas till planen i efterhand. Kommunerna står för egna kostnader gällande organisering och sammansättning av teamen, och utbildarutbildningen erbjuds kostnadsfritt från THL. Till förfogande finns Folkhälsans utbildarpar samt ett nytt utbildarpar som kommer att gå utbildningen år

10 Kommunikationsplan Målsättning är sprida information om centrala element i den systemiska verksamhetsmodellen. Den systemiska verksamhetsmodellen för med sig ett nytt sätt att strukturera arbetet. I början är det synnerligen viktigt att sprida information till olika ledningsnivåer inom kommunerna, t.ex. social- och hälsovården samt bildningen. För att kunna implementera modellen behövs stöd från ledningsnivån. När implementeringen inleds är klienterna i fokus och har rätt att få ta del av centrala element i den systemiska verksamhetsmodellen. I kommunikationen till familjerna behöver även barnen tas i beaktande, t.ex. hur de kan skapa sig en uppfattning om arbetssättet (utgående från den egna utvecklingsnivån). Centrala målgrupper: Klienter; barn, unga och föräldrar/vårdnadshavare Producenter av barnskyddstjänster Samarbetsparter inom bildningen, (personal inom skolor och daghem) Samarbetsparter inom hälsovården och sjukvården, (t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin) Ledande tjänstemän i kommunerna Nämnder (politisk nivå) Högskolor (studeranden) Centrala budskap: Barnskyddsarbetet går in för att arbeta i team, där barnets, familjens och närnätverkets kunskap och delaktighet står i centrum tillsammans med professionella. Beskrivning av arbetssättet (omfördelning av arbete) t.ex. o Arbetsteam med olika yrkeskunnande o Familjer deltar på teammöten o Arbete mot hemmet (hembesök) Värderingar som styr arbetet t.ex. o Familjeterapeutiskt grepp o Barns delaktighet o Uppställning av hypoteser o Reflektion i arbetet Exempel på kommunikationskanaler: Informationsbroschyrer Kommuners hemsidor Socialmedia Intern och extern kommunikation i kommunerna Websidan: Ditt Österbotten Media Molntjänster 10

11 Styrgruppen tar ställning till och följer upp kommunikationsplanen tillsammans med LAPEutvecklaren. Riskbedömning Riskbedömning handlar om att identifiera olika hot som kan äventyra att spridningen och implementeringen av projektplanen inte förverkligas. Riskbedömningen gås igenom av styrgruppen och LAPE-utvecklaren under tre skeden, vid inledningen av styrgruppens verksamhet, i mitten och som en del av utvärderingen av implementeringsplanen i slutet av år Riskfaktorer projektorganiseringen: resursbrist (tillgång till socialarbetare, familjeterapeuter) engagemang och agerande (stöd till ledning och förutsättningar för arbetet bland personalen) brist på tid (långsiktigt arbete) svårigheter att hitta rätt kompetens (teamens sammansättning) finansiering, t.ex. osäkerhet om det finns tillräckligt med pengar tillgång till stöd och material på svenska behovet av stöd och arbetshandledning efter utbildningen av teamen En del kommuner har en lite bättre situation gällande tillgången till behöriga socialarbetare, samtidigt finns det kommuner som har eller kommer att omorganisera sin verksamhet så att det stöder bildandet av barnskyddsteam. Inom området finns dock fortfarande brist på behörig personal på båda språken. Ledningen har en viktig roll gällande att sammansättningen och planeringen av teamen för att skapa förutsättningar för att hålla klientmängden på en rimlig nivå. Ledningen i kommunerna får även stöd från landskapets LAPE-ledningsgrupp. Teamens sammansättning behöver beredas tid för att kunna utföra klientarbetet och komma bort från en kultur och verksamhetssätt, där en stor del av arbetstiden går åt till akuta ärenden och som följd går inte den långsiktiga planeringen i arbetet att förverkliga. Detta kräver väluppbyggda och genomtänkta team med olika rollfördelningar, som lämnar utrymme för reflektion och systematiskt arbete. Många av kommunerna har inte ett så brett befolkningsunderlag. Ett område har beslutat att samarbeta över kommungränserna. I två områden utreds kommunsammanslagning, vilket kommer att ge ett bredare befolkningsunderlag på sikt och påverka arbetet. Tillgången på familjeterapeutiskt kunnande är en utmaning, men det finns inom landskapet och kan organiseras enligt avtal, ifall det inte går att ordna inom den egna kommunens regi. Förändringsagenten är med och stöder arbetet. Förändringsagentens roll tillsammans med LAPE-utvecklaren, styrgruppen och kommunerna är att arbeta för att den systemiska verksamhetsmodellen tas i beaktande i beredningen av social- och hälsovårdsreformen samt i landskapsreformen, t.ex. i servicestrategin, servicelöftet och servicehandledningen. I bild 1 beskrivs den systemiska verksamhetsmodellens koppling till reformarbetet. 11

12 Reformarbetet kan komma att stödja ibruktagningen av den systemiska modellen, men i Österbotten finns i dagsläget inget organ som kan dra upp gemensamma riktlinjer inom landskapet. SOTE-beredning binder en stor del av personalen som även behövs för att skapa förutsättningar för att ta i bruk och sprida verksamhetsmodellen. Den tid som krävs av personalen och ledningen påverkas av de kommande reformarbete och implementeringen av det övriga LAPE-utvecklingsarbete. I diskussioner med tjänstemän på kommunnivå lyfts upp att barnskyddet skulle gagnas av att skötas på ett bredare befolkningsunderlag, eftersom det skulle ge möjlighet till kompetensutveckling och andra stödformer i det krävande barnskyddsarbetet. Inom landskapet diskuteras möjligheterna att skapa en samkommun där social- och hälsovårdstjänsterna samlas. Diskussionen förs för tillfället. Det är en faktor som kan påverka organiseringen av barnskyddets om helhet inom några år. Uppföljning och utvärdering Styrgruppen följer upp arbetet i kommunerna genom kommunrepresentanterna i styrgruppen och arbetet leds av LAPE-utvecklaren. Styrgruppen samlas med jämna intervaller som styrgruppen sätter upp vid första mötet i början av Vid behov tillsätts en arbetsgrupp, ifall styrgruppen bedömer att det behövs en mindre grupp som följer upp arbetet. Inom styrgruppen utses en sekreterare, exempelvis LAPE-utvecklaren. LAPEutvecklaren handhar styrgruppens protokoll och bör även finnas tillgängliga via molntjänster. Materialet som hänför sig till arbetet sparas på molntjänster som är tillgängliga för styrgruppen men vid behov även för andra intresserade. Utvärderingen av pågående pilotering I samband med seminariet Systeeminen toimintamalli lapsi ja perhepalveluissa - terapeuttinen orientaatio / Systemisk verksamhetsmodell inom barn och familjetjänster - en terapeutisk orientering i oktober 2018 bad vid de piloterande teamen att svara på tre utvärderingsfrågor: 1. Vad var överraskande/oväntat med att ta ibruk modellen? Se bild Vad har varit utmanande i arbetssättet? Se bild 3 och Vad har understött ibruktagningen? Se bild 5. För att få lite olika synvinklar på svaren så bad vi att familjerådgivningen (familjeterapeuten) skulle svara skilt från socialarbetarna. 1. Vad var överraskande/oväntat med att ta ibruk modellen? Familjerådgivningen: Socialarbetarna verkade känna igen mycket av det systemiska tänkesättet i hur de själva arbetat redan tidigare med familjer. Det kändes därför som familjeterapeut naturligt och okomplicerat att bilda team med dem. Det systemiska arbetssättet i varje enskilt team föds genom en kreativ process, jag tror de flesta inklusive mej själv, på förhand inte insåg vidden av hur omruskande en sådan process är och hur länge det tar innan man får fast mark under fötterna igen. Social- och hälsovårdsverket: 12

13 Systemiska modellen tar tid. Om man ska gå på djupet måste man ha ordentligt med tid att sätta sig i familjesystemet. Utan ordentligt med tid funkar detta inte. 2. Vad har varit utmanande i arbetssättet? (Familjerådgivningens svar) Familjerådgivningen: Att hitta sin roll som kliniker i teamet. Vi terapeuter a r vana att lyssna och fo ra samtal med klienter, nu liknar vår roll mera arbetshandledarens roll. Det finns en inkonsekvens när det gäller förväntningarna på medarbetarna. Socialarbetarna skall inte vara terapeuter men skall ändå vara i dialog med klienterna. Det här är lite dubbla budskap. Familjeterapeuten ska i första hand vara kliniker och hja lpa socialarbetarna att fo rstå klienterna terapeutiskt, vilket är ganska omöjligt om man endast presenteras för klienterna via socialarbetarens berättelse. Samtidigt kan klinikern också ha en terapeutisk kontakt med klienter. Risken finns att teamen drunknar i hypotetiserandet kring orsaken till familjens problem och inte kommer vidare till åtgärder och lösningar som leder familjen framåt mot välmående. Social- och hälsovårdsverket: Svårt att planera vardagen. Akuta saker kommer emellan och "stör" processen. Det händer så mycket i familjen som socialarbetaren ska ha koll på. Det är många instanser att ha kontakt med. Rollfördelningen i teamet viktigt. Vem gör vad. Socialarbetare ofta "problemfokuserade", vi ser allt som borde fixas och glömmer bort det positiva, mer lösningsfokusering behövs. 3. Vad har understött ibruktagningen? Familjerådgivningen: Utbildarnas positiva och uppmuntrande attityd i inlärningsprocessen och arbetshandledningen under uppstarten. Socialvårdspersonalens öppna inställning till nya arbetssätt. En god samarbetskultur och förtroende mellan familjerådgivningen och barnskyddsarbetet. Vi familjeterapeuter har arbetat på liknande sätt med klienter tidigare och haft familjesamtal tillsammans med barnskyddspersonal Social- och hälsovårdsverket: Regelbundna diskussioner Det är "öppna kort, att alla har fått sa ga vad hen tycker, vilket a r både positivt och negativt. På basen av dessa korta frågor så kan man konstatera att det finns många element som var bekanta i modellen men att organiseringen och upplägget på arbetet var svårt till en början. Samtidigt har det varit nyttigt och lärorikt att få in familjeterapeutiska element i arbetet som t.ex. släktträdet. Utvärdering av kommande piloteringar Utvärdering av arbetet bör inledas senast i oktober 2019 och till stöd i arbetet kan man använda sig av t.ex. kompetenscentrens metodkunnande i utvärdering. I bild 6 framgår de regionen som har visat intresse av att pilotera modellen. 13

14 Bild 6. Utbildade teamen år 2019 enligt planen. Vision för den systemiska verksamhetsmodells spridning utbildade barnskyddsteam (år 2018) 2 barnskyddsteam utbildas (år 2019) Vision för den systemiska verksamhetsmodells spridning år 2020 Barnskyddsteam som utbildas > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi Exempel på några kriterier för utvärdering är: Antalet utbildad personal Antalet utbildade team Antalet familjer som har berörts Personalen upplevelse av verksamhetsmodellen o Teamens upplevelse av hur jobbet har ändrats t.ex. vad är nytt, hur är det att jobba med hypoteser för enskilda case o Har man upplevt det kollegiala stödet annorlunda? (teamarbete) o Har man haft möjlighet att reflektera i arbetet? o Har man kommit ifrån brandsläckningen? Familjernas upplevelse av verksamhetsmodellen o Upplever familjerna att det skett en förändring i arbetsmetoderna? o Hur upplever familjerna sin egen delaktighet? Styrgruppens arbete På sikt kommer även effekterna av arbetet att kunna mätas i SOTE-indikatorerna som följs upp av THL och på basen av vilka landskapet har möjlighet att tilläggsfinansiering för arbetet med att främja välfärd och hälsa enligt nuvarande reformförslag. I Inom landskapet finns yrkeshögskolorna VAMK oy och Novia som utbildar socionomer samt Åbo akademi, Svenska social- och kommunalhögskolan (Helsingfors universitet) och Karleby universitetscenter Chydenius (Jyväskylä universitet) som utbildar socialarbetare. Under LAPE-projekttiden har studeranden varit involverade i LAPE-arbetet, t.ex. har en kandidatavhandling om den systemiska verksamhetsmodellen skrivits. Den systemiska verksamhetsmodellen och dess spridning i Österbotten har diskuterats tillsammans med yrkeshögskolorna och det har funnits intresse för att gå 14

15 utbildarutbildningen men kriterierna för att gå utbildningen uppnåddes inte. Universitetslärare Sirkka Alho i Karleby universitetscenter Chydenius har utbildarutbildning och har utbildat flera team i andra landskap under Samarbetet med högskolorna är viktigt och bör fortsätta under år Studerandens bidrag till utvärdering och kunskapsproduktion är värdefull. Detta kan ske i form av praktikforskning, pro gradu - studier och avhandlingar. Samarbete med högskolorna koordineras av LAPE-utvecklaren och även i samarbetet med kompetenscentren. Därtill följer stygurppen och LAPE-utvecklaren med i det nationella arbetet och följer de utvärderingsrekommendationer som finns på nationell nivå. Källa: Social- och hälsovårdstjänster: Österbotten: Utvärderingsrapport, våren THL:s Expertgrupp Från sidan: 4.pdf?sequence=1&isAllowed=y THL. Malja Marjo & Petrelius Päivi. Tiedote Lastensuojelun systeemisen toimintamallin koulutusten jatkaminen syksyllä 2018 ja vuonna 2019/20. THL SyTy! - systeemisen toimintamallin ka ytto o notto- ja juurruttamishanke. Ohje maakunnille ka ytto o notto- ja juurruttamissuunnitelman laatimiseksi Utredaren Kananoja: Planeringen av barnskyddet ska bli en del av landskapens strategiarbete. Social- och hälsovårdsministeriet, PRESSMEDDELANDE. Bilaga 1. Förslag för LAPE-arbetet under år 2019 i landskapet Österbotten Se skilt dokument. Bilaga 2. Budgetförslag för LAPE-utvecklaren år 2019 Bifogas senare. 15