PROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖS- TERBOTTEN

Transkript

1 PROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖS- TERBOTTEN Projektplan

2 Sivu 2 / 33 PROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖSTERBOTTEN Innehåll 1. Projektets utvecklingshelheter och deltagare 2. Projektsökare 3. Utgångsläget i Österbotten och särskilda utmaningar 3.1. Österbottens befolkningsstruktur och dess särdrag med tanke på spetsprojektet Barn och familjer 3.2. Utgångsläget för barns och ungas välbefinnande 3.3. Beskrivning av strukturen för tjänster riktade till barn och unga, utmaningar samt förvaltningsgränsöverskridande utvecklingspotential 3.4. Förvaltningsgränsöverskridande utvecklingspotential och andra projekt 4. Projektets mål och förväntade resultat inkl. motivering till utvecklingshelhetens betydelse för landskapet 4.1. Projektets inriktning, motiveringar och förväntade resultat 4.2. Projektets mål

3 Sivu 3 / 33 PROJEKT FÖR UTVECKLING AV BARN- OCH FAMILJETJÄNSTER I ÖSTERBOTTEN 1. Projektets utvecklingshelheter och deltagare 1. Förändringsprogrammet för utveckling av barn- och familjetjänster i Österbotten fokuserar på utvecklandet av tjänster på specialnivå och allra mest krävande nivå samt på utvecklandet av verksamhetsmodeller som integrerar tjänster på basnivå (kriteriet relevans). Samtliga 13 kommuner inom Vasa sjukvårdsdistrikt deltar i projektet. Av kommunerna i Österbotten samarbetar Kronoby med Mellersta Österbottens svd och Storkyro med Södra Österbottens svd. Projektkonsortiet består av nämnda kommuner, Vasa sjukvårdsdistrikt, två föreningar, ett serviceföretag, ett universitet och två kompetenscenter inom det sociala området (kriteriet för regional täckning och verksamhet med många aktörer). Flera högskolor kommer att fungera som samarbetsparter: Karleby universitetscenter Chydenius, Vasa yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia, Social och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet samt Institutet för hälsa och välfärd och Social- och hälsovårdsministeriet. Närmare om aktörerna i projektkonsortiet i tabell 1. Tabell 1. Deltagare i projektkonsortiet Kommunala aktörer 13 Storkyro Kaskö Korsnäs Kristinestad Laihela Larsmo Malax Korsholm Närpes Jakobstad Pedersöre Nykarleby Vasa Vörå Involveras då verksamheten startar Föreningsaktörer Föreningen för mental hälsa i Finland Vasa mödra- och skyddshems-förening Samkommuner Företag Övriga utvecklings- /högskoleaktörer Vasa svd/barn- och ungdomspsykiatri Familiar- Mehiläinen Utterö Ungdomspsykiatriska boendehemmet Puro SONet BOTNIA Det finlandsvenska kompetenscentret Karleby universitetscenter Chydenius/Socialt arbete THL Social och kommunal-högskolan vid Hfors universitet Villa Nova Luna familje-center Familar- Mehiläinen Wiljagård Statens skolhem Lagmansgården

4 Sivu 4 / 33 Förutom projektkonsortiets aktörer har även Österbottens LaPe-grupp, Österbottens social- och grundtrygghetschefer, representanter för skola, mödrarådgivning, småbarnsfostran, barnskydd och barnskyddsanstalter samt organisationer som arbetar tillsammans med barn och familjer och Vasa kyrkliga samfällighet deltagit i beredningen av projektet. 2. Projektsökare Spetsprojektet Utveckling av barn- och familjetjänster i Österbotten administreras av Vasa Stads social- och hälsosektor och kontaktperson är direktören för socialarbete och familjeservice Erkki Penttinen. Kontaktuppgifter: Sosiaali- ja terveystoimi - Social- och hälsosektorn PB 214 Besöksadress: Krutkällarvägen 4, 3:e vån VASA tfn (06) eller e-post erkki.penttinen(at)vaasa.fi 3. Utgångsläget i Österbotten och särskilda utmaningar 3.1. Österbottens befolkningsstruktur och dess särdrag med tanke på spetsprojektet Barn och familjer Österbotten är ett tvåspråkigt landskap bestående av 15 kommuner, varav 13 deltar i LaPe-projektet (Kronoby samarbetar med Mellersta Österbotten och Storkyro med Södra Österbotten). 17,4 % av landskapets befolkning är under 15 år (hela landet 16,4 %), 61,5 % (63,7 %) är i åldern år och 21,1 % (19.9 %) i pensionsålder. Antalet barn och personer i pensionsålder är således något större än i landet i genomsnitt. Andelen unga ökar ju längre norrut man kommer. Befolkningsunderlaget i de 13 kommuner som deltar i LaPe-projektet är ca invånare, varav ca 50 % har svenska som modersmål, 45 % är finskspråkiga och ca 5 % talar ett annat språk än de inhemska språken. Den sistnämnda siffran återspeglar samtidigt antalet invandrare, som i Österbotten är det tredje högsta i landet efter Åland och Nyland. Den svenskspråkiga befolkningens andel i kommunerna varierar mellan 22 och 87 %, utom i finskspråkiga Laihela (Statistikcentralen, situationen ). Landskapet är geografiskt sett långt och smalt. Figur 2. Österbottens kommuner

5 Sivu 5 / Utgångsläget för barns och ungas välbefinnande Barnens och familjernas välbefinnande och användning av tjänster, delvis även strukturen, beskrivs här genom att jämföra användningen av webbtjänsten SOTKAnet, enkäten Hälsa i skolan samt TEAviisaris nyckeltal för Österbotten med motsvarande medelvärden för hela landet. Uppgifterna har även jämförts med den praktiska kunskapen hos arbetstagare inom olika sektorer. Barnskyddsstatistiken visar att situationen i Österbotten är jämn och nationellt sett förhållandevis god. Antalet omhändertagna barn och unga är 0,6 % för barn under 17 år, då medelvärdet för hela landet är 1,4 %. Antalet barnskyddsanmälningar har under åren ökat med ca etthundra per år, från 3,4 % till 3,9 %, dvs. från 1618 till Siffrorna från de största barnskyddsaktörerna visar att antalet barnskyddsanmälningar i Vasa ökat från 952 till 1012 och i kommunerna i Jakobstadsregionen från 443 till 785. I Vasa, Jakobstad, Pedersöre, Vörå och, Malax och Kristinestad överstiger antalet barnskyddsåtgärder medelvärdena i landskapet. Antalet barn och unga som omfattas av öppenvårdens stödåtgärder och vård utom hemmet är förhållandevis störst i dessa kommuner. I Österbottenområdet har antalet barn och unga som omfattas av öppenvårdens stödåtgärder ökat från 3,5 % år 2009 till 4,6 % år 2014, störst har ökningen varit i Jakobstad och Pedersöre. Trenden är densamma även på riksnivå, medelvärdet är nu 7,5 %. Antalet omhändertaganden har ökat något i Malax och Kristinestad, medan 0,2 % i Korsholm kan anses lågt och situationen i Vasa tycks ha stabiliserats kring 0,5 %. Antalet barn placerade i vård utom hemmet i Österbotten var år 2014 totalt 227. Ca 40 % av barnen som vårdas utom hemmet är placerade på anstalt och ca 33 % i familj i Vasa och Pedersöre är andelen barn som vårdas i familj ännu större. Placeringar i familjehem har gjorts i Kristinestad. (SOTKAnet barnskyddsindikatorer ). Enligt uppgifter från socialledningen i Österbotten har behovet av barnskydd under åren 2015 och 2016 ökat jämfört med tidigare år. Av familjetjänsterna används dagvård som bekostas av kommunen klart mer än genomsnittligt i Österbotten, beroende på hög sysselsättningsgrad, medan hemtjänsten har använts betydligt mer sällan än i övriga delar av landet. En förändring har alldeles under de senaste åren skett i antalet barnrådgivningsbesök. Då antalet rådgivningsbesök för barn i åldern 3-5 år tidigare (2012) var färre än genomsnittligt, är antalet nu

6 Sivu 6 / 33 detsamma som eller till och med större än i genomsnitt i landet (2014). Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor för barn under 18 år används i Österbotten endast hälften så mycket som i landet i genomsnitt. Avtal om vårdnad och umgängesrätt har ingåtts i nästan samma utsträckning som i landet i genomsnitt (3,9 % 4,4 % hela landet). Antalet barnfamiljer som fått utkomststöd är något mindre än genomsnittligt (2014 6,9 % - 9,2 % i hela landet). Även om den senaste barnskyddsstatistiken tyder på att situationen för familjer i Österbotten är rätt bra, kan man i resultaten i skolhälsoenkäten (2013) dock notera ett visst missnöje. Av svaren framgår klart att barn och unga saknar vuxna människor som lyssnar, uppmuntrar och engagerar sig i dem. Om detta berättar indikatorerna om barnens och de ungas upplevelse av bristen på föräldraskap och diskussionssvårigheter hemma, bristen av intresse för deras förehavanden, bristen på uppmuntran till åsiktsyttrande och försummelse att ingripa i skolmobbning. Även resultaten av projektet DelSam bekräftar att de unga, också om deras åsikter noteras, upplever att de och deras förslag inte tas på allvar. Andelen åriga ungdomar som hamnat utanför utbildning har hållits ungefär på samma nivå, medan medelvärdet för hela landet har minskat (Sotkanet 2014). Ett orosmoment i regionen är de ungas användning av rusmedel (Skolhälsoenkäten) och en ökad tillgång till och användning av narkotika samt förekomsten av psykiska störningar Beskrivning av strukturen för tjänster riktade till barn och unga, utmaningar samt förvaltningsgränsöverskridande utvecklingspotential De nuvarande fyra samarbetsområdena i Österbotten motsvarar inte helt den traditionella delområdesindelningen. I Jakobstadsregionen är social- och hälsovården i Jakobstad, Nykarleby, Larsmo och Pedersöre organiserad enligt värdkommunprincipen och barnskyddet lyder under en gemensam barnskyddschef. I Jakobstadsregionen planeras en gemensam enhet för social- och hälsovårdens familjetjänster i lokaliteter som blir lediga i Malmska sjukhuset. Ett övergripande arbete inom basservicen och även med specialtjänsterna har utvecklats i regionen. Likaså sker ett övergripande samarbete inom de olika sektorernas ledningsgrupper. Utvecklingen av det sektorsövergripande arbetet fortsätter. Befolkningsunderlaget i detta område, dvs. Norra området (K4), är ca invånare. Till samkommunen för kustregionens social- och primärhälsovård, det s.k. K5-området, hör Kaskö,Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes. Kommunernas gemensamma psykosociala enhet består av psykologer, en kurator, psykiatriska sjukskötare och som köptjänster t.ex. en psykiater allt arbete sker dock i den egna kommunens regi. Enheten ligger i Närpes, men en del arbetstagare är också utplacerade i sina egna kommuner. Kommunernas familjetjänster inkl. barnskyddet fungerar dock på sedvanligt sätt i varje kommun. Befolkningsunderlaget i regionen är ca Vasa och Laihela bildar ett samarbetsområde med ca invånare, området är regionens mest finskspråkiga. Socialtjänsterna sköter kommunerna självständigt, men primärhälsovården ordnas inom ramen för samarbetsområdet. Våren 2016 genomförde Vasa en organisationsreform av socialarbetet och familjetjänsterna. Reformen innebar att tjänsterna organiserades i enlighet med den nya socialvårdslagen och blev jämfört med tidigare mer kundorienterade. I Vasa har familjecenterverksamheten organiserats i samarbete med bildningsväsendet och tredje sektorn.

7 Sivu 7 / 33 Korsholm och Vörå bildar en gemensam hälsocentralsamkommun med ett befolkningsunderlag på ca invånare. Dessa s.k. K2-kommuner ansvarar för socialservicen i sina egna kommuner. På mottagningscentralen i Vörå finns en enhet för minderåriga barn som kommit till landet utan vårdnadshavare och på flyktingbyrån fyra enheter för barn och unga under 18 år samt en enhet för eftervård. I Jakobstad finns en filial som har en enhet för barn och unga under 18 år och för barn och unga i eftervård som kommit utan föräldrar och fått flyktingstatus. Församlingarnas familjerådgivningscentraler i Österbottenområden ligger i Jakobstad och Vasa och två familjerådgivningar finns i Korsholm och Vasa. Vasa mödra och -skyddshem erbjuder förutom basverksamhet även kunnande inom träffpunktsverksamhet och skilsmässorådgivning. Ledande principer är förverkligande av barnets bästa, främjande av medling och respektfullt bemötande. Syftet är att minska vårdnadstvister. Sedan år 2009 har det i Österbotten funnits en gemensam socialjour, som efter en gemensam försöksverksamhet blev ordinarie (projektfinansiering från SHM:s utvecklingsprogram). Vasa svarar för ordnandet av jourverksamheten i kommunerna i landskapet utanför tjänstetid. Det finns två barnskyddsanstalter i Vasa stad (båda med tillsammans fyra enheter), ungdomspsykiatriska privata boendehemmet Puro erbjuder tjänster på svenska och finska (stadsdelen Lillkyro) och till verksamheten hör även familjearbete, skola, stödpersoner samt psykiater- och psykologtjänster. Mehiläinen Familar har enheter på Utterö i Vasa, Wiljagård i Pedersöre erbjuder öppen- och antaltsvårdstjänster på båda språken och stödverksamhet erbjuds av privata barnskyddsenheten Villa Nova och Luna familjecenter, båda i Jakobstad. I Pedersöre ligger statliga skolhemmet Lagmansgården. Vad som saknas nästan helt är familjevårdsfamiljer för barn med invandrarbakgrund. Såsom granskningen av statistiken visade ligger barnskyddsverksamheten procentuellt sett på en lägre nivå än genomsnittligt i landet. Bedömningen är att man i landskapet med förebyggande åtgärder och tidigt stöd har kunnat hjälpa familjer i ett tidigare skede och på så sätt motverkat ett ökat behov av barnskydd, och då ett barnskyddsbehov uppstår är det vanligen fråga om ett allvarligare behov. Enligt aktuella uppgifter från Barn- och ungdomspsykiatrin (VSVD) får nära 50 % av patienterna tjänster i enlighet med socialvårdslagen eller också har de en klientrelation med barnskyddet. Verksamheten har för barnens del utvecklats så att barnen inte vistas på avdelning under veckosluten. När det gäller barnpsykiatrin kommer verksamheten i framtiden eventuellt att överföras helt och hållet från avdelningsarbete till öppen vård och polikliniskt arbete. En följd av detta är att behovet att intensifiera samarbetet mellan barnpsykiatrin och yrkesgrupper och tjänster utanför sjukhuset som arbetar med barn och familjer ökar. Barnskyddet och barn- och ungdomspsykiatrin har erfarenhet av pararbete med barnskyddets arbetstagare i Vasa närmast i frågor som gäller bedömningen av behovet av barnskydd då en barnskyddsanmälan kommit från sjukhuset (LasSe-projektet). Även detta arbete i arbetspar borde utvecklas. Enligt tingsrätten behandlas årligen stridiga skilsmässor i Österbotten, i hela landet Varje år skiljer sig finländare och barn berörs av skilsmässa. I projektberedningen har socialledningen konstaterat att skilsmässotvister blivit allt mer komplicerade och svåra, vilket även bekräftas på riksnivå (Follomedling ett hot eller en möjlighet med tanke på barnens bästa - Österbottens tingsrätts utbildningsdag). Under tiden för projektberedningen diskuterades behovet av hjälp vid skilsmässa med familjerådgivningar, familjerådgivningscentraler och organisationer. Vad som ansågs viktigast att utveckla var stöd till barnen, beaktande av barnens behov vid skilsmässosituationer och även stöd till föräldrar samt i de mest krävande fallen samarbete med det kompetens- och stödcenter som eventuellt grundas i Åbo.

8 Sivu 8 / 33 Det finns endast två organisationer i Österbotten som är inriktade på verksamhet i anslutning till barnskydd och därmed relaterad verksamhet, trots att landskapet är känt för sin organisationsaktivitet. En organisation kan till exempel ordna utbildning och information, men inte verksamhet som är konkret förknippad med projektets innehåll. Särskilt stort behov av en gemensam utveckling i förberedelserna inför Sote-strukturen anses i detta projekt vara utvecklingen av barnskyddet tillsammans med samarbetsparter och utvecklingen av samarbete i familjerättsliga frågor. Ett särdrag för barnskyddet är att många klienter har invandrarbakgrund. De största städerna lyfte också fram behovet av en utveckling av vård utanför hemmet, vilket i projektberedningen preciserades tillsammans med barnskyddsanstalterna. Utvecklingsbehoven motsvarar rätt väl de riktlinjer som i LaPe-projektet fastställts för utvecklingen av barnskyddets tjänster på specialnivå och krävande nivå. Att utveckla verksamhetsmodeller som integrerar tjänster på basnivå bedöms som viktigt; det finns klara fördelar med att gemensamt integrera specialkunnande med kommunens tjänster på basnivå redan i beredningsskedet av social- och hälsovårdsreformen i Österbotten. Inom småbarnspedagogiken och skolan upplever man att samarbetet med barnskyddet fungerar bra och man får huvudsakligen konsultationshjälp. Reformen av socialvårdslagen har gjort det lättare för dagvården att kontakta socialväsendet och diskutera med familjer om deras behov av stöd. Att betona behovet av barnskydd anses å andra sidan svårare i och med att uppgiften hör till arbetstagaren som gjort observationerna tidigare var det i de flesta fall daghemmets förman som tog kontakt för att göra en anmälan till barnskyddet. Rådgivningarna, småbarnspedagogiken och skolan behöver få veta om ett familjeärende framskridit efter kontakten eller anmälan till barnskyddet. Inom DelSam-projektet testades delaktighetsmetoder och ungdomar fick komma med åsikter om välfärdstjänster. Resultatet visade att ungdomar gärna vill vara delaktiga, det gäller bara att hitta de rätta sätten. Att unga människors får sina åsikter framförda upplevs som viktigt. Vad som behövs är att unga och vuxna kan träffas på ett informellt sätt. Ungdomar bör ha möjlighet att emellanåt vara för sig själva, t.ex. i stora skolcentra där de har känslan av att vara tvungna att hela tiden vara sociala. Vid bemötandet av unga i elevvården är det av avgörande betydelse hur de unga upplever hjälpen, och tröskeln att ha ett samtal med kurator är hög. Problemet är att arbetstagaren ofta utgår ifrån att den unga söker hjälp själv. En ung människa som mår dåligt har dock inte kraft nog. Enligt ungdomarna märker arbetstagarna ofta inte hur dåligt en ung människa mår, utan de tror att den unga är ensam, annorlunda eller avvikande. Känslan av skam är stor. Att skickas till den ena yrkesmänniskan efter den andra och gång på gång berätta samma historia tycks vara mer till skada än till nytta. Ungdomarna anser att omgivningen har ett ansvar att reagera då en ung människa mår dåligt: kamrater, föräldrar, andra vuxna, lärare och andra yrkesmänniskor som har med ungdomar att göra bär alla ett ansvar. Trots att tröskeln att uppsöka våra tjänster är låg är det svårt att ta det första steget och enligt de unga själva är en låg tröskel något som bara nämns i texter. Utvecklingspotentialen presenteras närmare i projektplanen i anslutning till beskrivningen av utvecklingsarbetet. Vad som särskilt lyfts fram i samarbetsplanen mellan Vasa sjukvårdsdistrikts enhet för primärhälsovård och kompetenscentrumet inom det sociala området i Österbotten SONet BOTNIA är vikten av att tillsammans med social- och hälsovården utveckla tjänsteprocesserna för klienter och patienter som använder många tjänster i en mer klientorienterad riktning. Enligt planen är förutsättningen för detta möjligheten att lära sig ett gemensam språk, att vara förtrogen med andras arbete och att söka gemensamma verktyg. Allt detta kan stärkas genom gemensamma fokuserade utbildningar samt kännedom om lagstiftningen om social- och hälsovården. I samarbetet inom Mellersta Finlands område pågår som bäst ett projekt, Parempi

9 Sivu 9 / 33 arki, vars centrala målsättning är att ta fram ett arbetsredskap för identifiering av klienter som använder många tjänster. Erfarenheterna av projektet är positiva. Målsättningen för projektdelen utveckling av tjänster på specialnivå och krävande nivå i programmet för utveckling av barn- och familjetjänster är densamma. Kommunerna i Österbotten har aktivt och långsiktigt utvecklat tjänster och handlingssätt för barn och familjer med hjälp av projektet Kaste och senare i samarbete med Mellersta Finland. I projekten har man huvudsakligen koncentrerat sig på utvecklingen av tidigt stöd tillsammans med social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och även skolväsendet. Samarbetet olika sektorer emellan och med basservicen har således redan kommit igång. Projektet LasSe ( , Kaste Mellersta Finland), som går ut på att utveckla utredningen av barnskyddsbehov, inriktar sig i enlighet med den nya barnskyddslagen på en bedömning av behovet av barnskydd och på utvecklingen av ett övergripande samarbete samt på stärkandet av socialarbetet inom barnskyddsarbetet. Utvecklingspotentialen ökar även till följd av tidigare genomfört projektarbete med samma tema samt genom projektsamarbete som kommunerna i Österbotten drivit tillsammans. Projektkonsortiets förenings- och företagsaktörer kompletterar nätverket och främjar en mångsidig utveckling. Statistiken visar att förutsättningarna att nå barnfamiljer via basservicen i Österbotten är goda. En utmaning är ungdomen, som uppenbarligen inte får tillräckligt stöd av vuxna. Inte heller det stöd som t.ex. familjerådgivningen och missbrukarvården/arbetsmetoderna erbjuder når alltid fram. Också när det gäller stödjande av parförhållanden är behovet klart större än det som familjerådgivningarna och familjerådgivningscentralerna kan ge. I Österbotten har man satsat kraftigt på en utveckling av förebyggande arbete över förvaltningsgränserna. Utvecklingen av barnskyddet har visat sig utmanande, likaså utvecklingen av samarbetet kring specialtjänster inom barnskyddet (särskilt psykiatri). Utrymme för utveckling i Österbotten tycks finnas speciellt vad gäller strategierna för delaktighet och påverkan och för erfarenhetsexpertverksamheten (TEA-viisari ). För att barn, unga och familjer ska kunna delta i planeringen av tjänsterna behövs även en delaktighetsplan som kompletterar projektinnehållet. Deltagandet i organisationsverksamhet är däremot livligt i Österbotten Förvaltningsgränsöverskridande utvecklingspotential och andra projekt I Österbotten har man ända sedan det första utvecklingsprogrammet för socialvården startade långsiktigt och medvetet utvecklat barn- och familjetjänsterna. Projekten har huvudsakligen handlat om förebyggande verksamhet inom ramen för barn- och familjetjänsterna samt tidigt ingripande. Utvecklingsarbetet har gjorts i form av samarbete inom landskapet och senare tillsammans med landskapen i Mellersta Finlands område. Samarbete har även skett över förvaltningsgränserna. Utvecklingen av sektorsövergripande arbete inom barn- och familjetjänster har ingått i projekten Familje- Kaste I och II (Kaste ). Som ett resultat av projekten har aktörerna i kommunens olika förvaltningsområden tillgång till verktyg för tidigt stöd, tidig växelverkan och för att ta upp oro (social- och hälsovården, småbarnspedagogiken och skola) samt för familjecenterverksamhet. En modell för resursskola och resursteam piloterades och infördes i Jakobstad och en intensivvårdsmodell piloterades i Vasa. Familjearbetets innehåll har strukturerats och kunnandet förbättrats med nya verktyg. Som ett hjälpmedel för bedömningen av behovet av barnskydd tog man då i bruk den s.k. Pesäpuu-modellen och i Vasa utvecklades ett koncept för bedömning av föräldraskap. Även vid bemötandet av skilsmässofamiljer och föräldrar har man informerat om barnens behov i den aktuella situationen. Personalens kompetens har med hjälp av projekten utvecklats förutom genom ovan nämnda utbildningar även med KRIS-, ANK- och ICDP-utbildningar

10 Sivu 10 / 33 och förankrats genom nätverksträffar. Initieringen av utvecklingsarbetet har skett i varierande utsträckningen eller förankringen har varit bristfällig. Pilotprojektens verksamhetsmodeller och arbetsmetoder kan användas i det praktiska genomförandet av barn- och familjetjänster även i större omfattning i utvecklingen av tjänsterna i enlighet med social- och hälsovårdsstrukturen. I det senaste projektet, LasSe (Kaste ), som går ut på att utveckla utredningen av barnskyddsbehovet i Mellersta Finland, flyttades tyngdpunkten i och med den nya barnskyddslagen till en utveckling av bedömningen av barnskyddsbehov och ett sektorsövergripande samarbete samt till en förstärkning av socialarbetets roll i barnskyddsarbetet. Arbetstagarna inom barnskyddet ansåg att deras förmåga att bemöta och lyssna till barn tack vare projektet förbättrats. Enligt utredningar och enkäter som genomförts inom ramen för projektet förekommer det både inom barnskyddet och bland samarbetsparterna fördomar, okunnighet och samarbetsförsvårande attityder gentemot varandras arbete. Projekten har utvecklat flera verksamhetsmodeller och förfaranden som ska garantera att klienternas delaktighet beaktas bättre än tidigare, att kontakten mellan bas- och specialservicen förbättras, att personalens kompetens ökar och att barn, unga och deras familjer får bättre och mer klientorienterat stöd och bättre tjänster. Med hjälp av projekten har tröskeln till tidigt ingripande sänkts och det inbördes samarbetet mellan aktörer som hör till familjenätverket stärkts. Kontakten mellan specialtjänsterna och bastjänsterna har förbättrats steg för steg. Aktörernas beredskap till samarbete vid utarbetandet av projektplanen tycks nu under beredningsskedet av social- och hälsovårdsreformen vara mycket bra. Vasaregionens undervisnings- och forskningsklinik inom det sociala arbetet (ESR 2012 samt Vasa, Korsholm, Malax, Karleby universitetscenter Chydenius/socialt arbete, Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, Vasa yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia samt kompetenscentren för det sociala området SONet BOTNIA och FSKC) var ett projekt som gick ut på att genom praktik, utveckling och forskning förbättra studerandes kunnande i klientarbete. Det handlar om en s.k. praxis-verksamhet som möjliggör en ny form av undervisning, en integration av praktiskt arbete och teori samt en yrkesmässig utveckling. Till exempel kan studerande, speciellt vuxenstuderande, hitta teman för sina pro gradu-arbeten i det praktiska arbetet och därmed bidra med fakta och kunskaper som kan utnyttjas i regionens eller kommunens sociala arbete. Samarbete med högskolor sker även i projektarbetet och principen är att det praktiska arbetet ska vara kunskapsbaserat. Projektet DelSam Ungas delaktighet i samhället (6/ ) koncentrerade sig på att lyssna till ungdomars erfarenheter och synpunkter beträffande välfärdstjänster, främja delaktigheten i utvecklingen av tjänster och stöda samarbetet mellan olika aktörer på arbetsfältet. Projektet utvecklade och testade metoder för hörande av unga speciellt i sektorsövergripande verksamhet. Man har tagit fram modeller för framtidsdialog, ungdomsforum, expertgrupp av unga samt smiley-taggning. Inom ramen för projektet utvecklades också arbetsmetoder för personer som jobbar med unga som löper risk att marginaliseras. I ett utvecklingsprojekt som Vasa mödra- och skyddshem startat, Pohjanmaan eroauttamisen kehittämishanke, deltar Vasa, Korsholm, Malax, Vörå, Storkyro och Laihela. Projektet erbjuder verksamhet i gruppform för personer som överväger skilsmässa eller som redan skilt sig. Huvudtemat är föräldraskapet efter skilsmässan. En motsvarande verksamhet för barn i regionen saknas och projektet piloterar verksamhet i gruppform för barn fyra gånger per år i samarbete med Laihela och Vasa stad. En utvärdering av projektet gjordes i slutet av 2016.

11 Sivu 11 / 33 Det har rått en allvarlig brist på kompetenta socialarbetare i Österbotten och universitetsutbildning i socialt arbete saknas i närlandskapen. Under de senaste åren har antalet kompetenta socialarbetare i kommunerna ökat och med större personal har även barnskyddssituationen ljusnat. Det förbättrade läget är en följd av att man med Karleby universitetscenter Chydenius och Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet ingått samarbetsavtal som gör det möjligt att avlägga grundstudier i socialt arbete och studier för magisterexamen med landskapets egen finansiering. Vasa har aktivt fört fram ärendet. Med hjälp av det riksomfattande projektet Kansa-koulu stöder man genomförandet av lagen om klienthandlingar inom socialvården (THL ). Dokumenteringsutbildningar för socialvårdspersonalen ordnas under de följande två åren för att utveckla personalens beredskap att producera strukturerade dokument för klientarbetet och fördjupa dokumenteringskompetensen. Vasa piloterar för närvarande den del av projektet som handlar om barnskydd och söker finansiering för att koppla barnskyddsdelen till det riksomfattande KanSa. 4. Projektets mål och förväntade resultat inkl. motivering till utvecklingshelhetens betydelse för landskapet 4.1. Projektets inriktning, motiveringar och förväntade resultat Detta projekt är en del av en omfattande utveckling av barn- och familjetjänster som genomförs inom ramen för landskaps- och social- och hälsovårdsreformen i Österbotten. LaPe-arbetsgruppen, som planerar programmet, har för styrningen av planeringen fastställt bl.a. nedan angivna principer. Principerna ska gälla även vid genomförandet av LaPe-projektet: - Tyngdpunkten i stödet och hjälpen till barn, unga och familjer flyttas till ett tidigare skede och till tidigare servicebehov - Gott bemötande, lyssnande och respekt för rättigheter samt ett mera barnorienterat, speciellt mer lyssnande arbetssätt - Barns, ungas och familjers deltagande bör bli en viktigare del i planeringen, utvecklingen och utvärderingen av tjänster - Med hjälp av konsultation och mobila tjänster kopplas specialstöd och krävande stöd närmare familjen och dess närtjänster - Tjänster som offentliga sektorns, organisationers och privata serviceproducenter erbjuder sammanförs till en servicehelhet för familjer - I framtiden bildar bastjänsterna som kommunen ordnar och landskapets social- och hälsovårdstjänster en för familjernas behov fungerande helhet med en arbetsfördelning som aktörerna överenskommit om - Ansökan om spetsprojektfinansiering för LaPe från SHM för utveckling av integrativa verksamhetsmodeller och tjänster på specialnivå och krävande nivå Projektet i Österbotten inriktar sig på en utveckling av mångprofessionella verksamhetsmodeller som integrerar tjänster på bas- och specialnivå samt tjänster på specialnivå och krävande nivå, täckande alla delar i den senare utvecklingshelheten. Det innebär att man för det första kan stärka samarbetet mellan tjänsterna som fortfarande hör till kommunen och tjänster som omfattas av social- och hälsovårdsreformen i stödet till familjer samt familjers möjlighet att få heltäckande hjälp. För det andra kan

12 Sivu 12 / 33 man med hjälp av projektet främja etablerandet av specialtjänster för barn och familjer och servicekvaliteten i hela landskapet. Vad gäller de mest krävande specialtjänsterna och specialkompetens kan man genom att bilda nätverk med samarbetsområdet för Åbo främja grundandet av ett kompetens- och stödcenter. Projektet fokuserar på en innehållsmässig och funktionell utveckling. För planeringen av en förnyelse av ledningen svarar den regionala LaPe-arbetsgruppen och social- och hälsovårdsreformen, men åtgärder för att stöda förändringsledningen sker inom projektet. LaPe-projektets och förändringsagentens arbete är nära kopplat till LaPe-arbetsgruppens arbete samt till planeringen och genomförandet av socialoch hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Projektets inriktning och valet av innehåll motiveras på följande sätt: - Vad gäller barn- och familjetjänster har man i Österbotten i flera år satsat på åtgärder som främjar tidigt ingripande och stöd samt förebyggande arbete - Både inom bas- och specialtjänsterna krävs en förnyelse och förskjutning av tyngdpunkten till ingripande i ett tidigare skede och till servicebehov - Barns, ungas och familjers delaktighet och möjligheter att påverka har förbättrats och prövats endast i viss utsträckning - Resurser för specialtjänster och praxis för tillhandahållandet av tjänsterna varierar kraftigt mellan kommunerna, i den kommande social- och hälsovårdsreformen är samordning och familjeorientering viktigt för både familjer och aktörer - I nuläget kan specialtjänsterna inte ge barn och föräldrar som befinner sig i svåra livssituationer ett heltäckande stöd i vardagen i sin kommun - Det är ett faktum att barn och familjer i vissa särskilt krävande och komplicerade situationer behöver stöd, samarbete och specialservice - Vad som behövs är planer, försök och resultat - Tjänsterna i fråga sammanförs till en strukturerad och fungerande helhet - Resultat av projektet kan förväntas förhållandevis snabbt. Verksamhetsmodellerna och samordningen kommer sannolikt att främja genomförandet av familjetjänsterna och frigör därmed resurser inom hela landskapet. - Regionens särdrag och särskilt utsatta målgrupper som förutsätter landskapsomfattande eller -övergripande samarbete eller sakkunnighet bör beaktas - Utvecklingen är kunskapsbaserad - Sektorsövergripande arbete förutsätter gemensam utbildning för arbetstagare i olika organisationer. Sammanfattningsvis kan konstateras att tidigare utvecklingsarbete, säkerställande av service nära familjer och samordning av specialservicen styr projektet och genomförandet av dess innehåll. Syftet med projektet är att skapa fördelar för barn, unga och deras familjer, för yrkesmänniskor, för den kommande social- och hälsovårdsorganisationen och för beslutsfattare. - familjer har tillgång till specialkunnande enligt behov och bastjänster nära klienten finns att tillgå bättre än tidigare

13 Sivu 13 / 33 - bedömningen av servicebehov har standardiserats - familjeorienterat och -centrerat arbete har stärkts och nya verktyg och handlingsmodeller har tagits i bruk - klienternas utvecklingsförslag har beaktats - information om tjänster samt rådgivning och handledning finns att tillgå bättre än tidigare - möjligheten för barn, unga och familjer till delaktighet och att bli hörda uppfylls och uppföljs och information finns att tillgå - hänvisning av barn, unga och familjer till specialtjänster och mer krävande tjänster minskar - verksamhetsmodellerna har beskrivits och de är likartade oavsett i vilken kommun familjen bor - förändringsledningen är en del av ledningen - information har tagits fram som stöd för ledningen, beslutsfattandet, planeringen och utvecklingen - personalens kunnande i sektorsövergripande arbete har stärkts och ett standardiserat verksamhetssätt har utvecklats, gemensamma spelregler och verksamhetsmodeller tydliggör arbetet - konkurrensutsättningen av barnskyddet baserar sig på enhetliga kriterier, arbetsområdena och arbetsfördelningen mellan barnskydd och vård utom hemmet har fastställts - verksamheten kan bedömas ur ett ekonomiskt perspektiv och genom att utveckla barn- och familjetjänsterna kan kostnaderna sänkas - innehållet i det intensiva familjearbetet samt handlingssätt och behov har fastställts - verksamheten inom barnskyddets öppenvård har stärkts - en plan för verksamheten i stödcenter för krävande specialkunnande har tagits fram 4.2. Projektets mål LaPe-projektets huvudmål är att främja ett barnorienterat och familjecentrerat verksamhetssätt i tjänster som riktar sig till barn, unga och familjer samt stöda barnets och den ungas förtroende och ankrytningsrelationer. Projektets utvecklingsteman är följande: Barnens och familjernas delaktighet och möjligheter att påverka i egna ärenden och i utvecklingen av tjänster stärks Barnens och familjernas stöd- och servicebehov uppfylls på ett familjeorienterat sätt genom att utveckla integrationen av bas- och specialservice, utveckla verksamhetsmodeller för barnskyddet och genom att förnya tjänsterna på specialnivå och servicestrukturen En kunskapsbaserad utveckling, personalens kompetens och nätverk stöder utvecklingen Med specialservice avses här social- och hälsovårdens tjänster (rådgivning och vid behov andra bastjänster som idag tillhandahålls av hälsocentralen samt socialarbete, hemtjänst), småbarnspedagogik, skola samt tredje sektorns aktörer. Tjänster på specialnivå och krävande tjänster omfattar specialsjukvård för barn, unga och familjer, barnskydd, specialtjänster för handikappade personer, missbrukarvårdens specialtjänster, stödformer på specialnivå som genomförs i samarbete med undervisningsväsendet, arbetsformer som genomförs i samarbete med polisen samt specialtjänster som tillhandahålls av brottspåföljdsmyndigheten, privat serviceproducent samt organisationer. I frågor som gäller specialtjänster inom vård utom hemmet och mer krävande specialtjänster behövs i utvecklingsarbetet även regionalförvaltningsmyndighetens sakkunnighet. Mål:

14 Sivu 14 / Barnens och familjernas delaktighet och möjligheter till påverkan i egna ärenden och i utvecklingen av tjänster Innehållsbeskrivning: Barnorienterat arbete där barnens rättigheter och möjligheter att bli hörda beaktas bättre än tidigare. Barnen beaktas i tjänster för vuxna. Barn, unga och föräldrar deltar i utvecklingen och utvärderingen och lyfter fram sina erfarenheter med hjälp av beprövade metoder. Delaktighet stärks även genom att förbättra barnens, ungdomens och familjernas möjligheter till kamratstöd. Information som utgår från klientens behov ger underlag för en utvärdering av ändamålsenligheten; i utvärderingen beaktas även barns, ungas och föräldrars bedömningar. Barn som befinner sig i en skilsmässosituation stöds genom kamratgruppsverksamhet som piloteras, utvärderas och förankras i Österbottenområdet. För genomförandet av verksamheten svarar Vasa mödra- och skyddshem. Utvärderingen baseras på samtal och och möjligheterna att genomföra verksamheten i större omfattning prövas och utreds. Integrativa tjänster utvecklas i sektorsövergripande arbetsgrupper där en erfarenhetsexpert ingår (samutveckling) och skolelevernas synpunkter samlas in genom utnyttjande av DelSam-projektets resultat och verksamhetssätt Försök med och ibruktagande av klientråd i specialservicen Bestämning av kriterier för god vård utom hemmet tillsammans med barn och unga Elektronisk utvärdering av egen delaktighet och möjlighet att bli hörd med hjälp av smileys i samband med bedömningen av servicebehov/uppgörandet av klientplan införs i hela landskapet. Uppgifter om erfarenheter införs i klientdatasystemet. Beaktande av barnen då familjens vuxna medlemmar får s.k. egna tjänster Utredning av möjligheterna att starta en kamratgruppsverksamhet, Voikukkia, för föräldrar till omhändertagna barn och arbetsmetoden Salapoliisit för barn. 2. Utveckling av integrativa verksamhetsmodeller för tjänster på bas- och specialnivå Innehållsbeskrivning: Integrativa verksamhetsmodeller avser i detta fall a) en utvärdering av verksamhet med många aktörer (fleraktörsbedömning) b) en verksamhetsmodell där stöd som personer med specialkompetens och tjänster kan ge tillhandahålls familjen i samband med bastjänster (vertikal integration) och c) samarbete mellan många aktörer och en kombination av kompetens där olika yrkesgruppers kompetens, stöd och tjänster sammanförs till helheter som gynnar barn, unga, föräldrar och familj (horisontell integration). Även famljens närmaste nätverk och personer som familjen rekommenderar deltar. Barnens och familjernas behov av stöd och tjänster bedöms, en serviceplan utarbetas och stödet och tjänsterna tillhandahålls av många olika aktörer. Utgångspunkten i utvärderingen är familjernas egen bedömning. Viktigt är också en god dokumentation i klienthandlingarna i enlighet med Kansa-koulu-projektets utbildningar. I arbetet utnyttjas material som finns hos THL, både befintligt och kommande. Alla parter är med i det egna regionala utvecklingsnätverket, som är kopplat till ett riksomfattande undervisningsnätverk. a) Fleraktörsbedömning En omfattande och av många aktörer genomförd bedömning av familjer med barn och unga i olika åldrar piloteras i Österbotten. Syftet är att genomföra en tillräckligt enhetlig och till innehållet täckande bedömning, som dock kan variera för att motsvara situationen för respektive familj.

15 Sivu 15 / 33 Bedömningen sker i samarbete med yrkesmänniskor som agerar i barnets/den ungas och familjens livsmiljö/bas- och specialtjänster med samtidigt beaktande av tjänsterna för vuxna Den fysiska platsen där bedömningen sker är viktig med tanke på klientorienteringen En utvärdering av det helhetsmässiga stödet och tjänsterna som beaktar eventuella skuggområden, dolda behov, servicebehovets brådskande karaktär och som i stället för att genomföras av flera aktörer sker som en enda gemensam utvärdering Bedömning av delaktighet och att bli hörd (se delaktighet) Möjliggör tidig identifiering och tidiga stödinsatser för barnet och familjen Utnyttjande av psykiatrin för barn och unga som prövats i projektet LasSe och pararbetet inom barnskyddets socialarbete i bedömningen av behovet av barnskydd fortsätter i Vasa och praxisen sprids till andra delar av Österbotten. I samband med detta får arbetstagarna lära sig hur man bedömer behovet av barnskydd och vad lagstiftningen säger. En av många aktörer genomförd klientorienterad bedömning tjänar som modell för ett teamarbete där medlemmarna består av erfarenhetsexperter och en arbetstagare från socialservice i enlighet med utvecklingsmodellen i projektet Parempi arki. Dessa piloterande team träffas på möten som ordnas i landskapen för att byta erfarenheter och stärka utvecklingsarbetet. I bedömningen ingår även en servicerådgivning, vars syfte är att undvika praxisen att hänvisa bort klienter och i stället möjliggöra ett klientorienterat och familjestödjande arbete (t.ex. då det inte finns ett behov av barnskydd). b. Integrering av specialkompetens med tjänster på basnivå, nya verksamhetsmodeller för att möjliggöra vertikal integration en verksamhetsmodell Innehållsbeskrivning: Utveckling av verksamhetsmodeller som innebär att familjen via stödinsatser i samband med bastjänster får tillgång till specialservice och -kunnande som närtjänster. Till dessa närtjänster hör t.ex. psykiatri, övrig specialsjukvård samt barnskydd och andra specialtjänster inom socialvården. Verksamhetssättet är barn-, familje- och vardagsorienterat och familjens närmaste nätverk utnyttjas. Implementerande, konsultativa, digitala och i form av arbete i arbetspar förverkligade verksamhetsmodeller. Ifall närtjänsterna är koncentrerade (t.ex. familjecenter, skola), lyckas konsultation och implementering bäst i samband med dessa bastjänster, på platser som är välkända för barnen, de unga och familjerna. Förbättring av det praktiska genomförandet, behoven anges nedan. Olika aktörers roller, ansvarsområden, arbetsfördelning och dokumentation fastställs. Särskilt viktigt är det att skapa rutiner och spelregler för det konsultativa arbetet: t.ex. bör man klargöra tystnadsplikten (olika lagstiftning för skolor), bestämma kontaktpersoner för barnskyddet/egen kontaktperson för skolor, småbarnspedagogiken och rådgivningen samt barnskyddets veckovisa telefontider för barnskyddets bastjänster, utnämna egen kontaktperson för barnskyddet, för skolornas årsklocka överenskomma om veckovisa fasta tidpunkter för träffar (t.ex psykiatri, barnskydd) och fastställa en fast tid för sektorsövergripande träffar. Då en fast reserverad tid någon gång inte behövs, kan specialservicen använda tiden till annat arbete, t.ex. till dokumentation av barnskyddsarbetet. Viktigt är också att överenskomma om information och praxis för feedback om barnskyddet eller socialväsendet då en familj hänvisats från basservicen till dessa tjänster eller en anmälan gjorts.

16 Sivu 16 / 33 Utveckling av arbete i arbetspar och minimering av antalet arbetstagare som deltar i möten Inom Kustösterbottens samkommun för social- och primärhälsovård piloterar psykosociala enheten digitala verksamhetssätt. Om det behövs bildas ett barn/familjespecifikt team bestående av flera aktörer eller också införs en modell för näransvar för barn, unga och familjer som behöver omfattande service. c. En kombination av sektorsövergripande samarbete och kompetens i servicen på specialnivå, nya verksamhetsmodeller för att möjliggöra en horisontell integration. Innehållsbeskrivning: Utveckling av en ny typ av modell för service på specialnivå för integrerade och samordnade tjänster och en modell för integrerat sektorsövergripande teamarbete. Därmed skapas underlag för bedömningar av behovet av barnskydd som t.ex. arbetspar inom barnskyddet och barnpsykiatrin gör. Utvecklingen av ett sektorsövergripande arbete sker på samma sätt i team som vid utarbetandet av modellen för utvärdering som genomförs av många aktörer, enligt Parempi arki-projektets verksamhetssätt. Utvecklingsarbetet omfattar de centrala specialtjänsterna, t.ex. barnskyddet och vård utom hemmet, missbrukarvården, specialsjukvården, handikapptjänsterna och andra eventuella specialtjänster samt sakkunnigheten inom tjänster på krävande nivå. Klienternas behov av service uppfylls på basis av en bedömning av servicebehovet som görs tillsammans med barn, unga och familjer. I modellen beaktas behovet av konsultation inom vården utom hemmet, t.ex. husläkarverksamhet. Sammanställning av behov och innehåll för att utveckla samarbetet med kunskaps- och stödcentret i Åbo. 3. Utveckling av barnskyddet som en del av tjänsterna på specialnivå och krävande nivå a. Mångprofessionell verksamhetsmodell för barnskyddet Verksamhetssätten inom barnskyddets öppenvård stärks och förnyas genom deltagande i piloteringen av den s.k. Hackney-modellen och samarbete på riksnivå med andra pilotprojekt via Institutet för hälsa och välfärd. I Österbotten genomförs 3-4 pilotprojekt, i Jakobstadsregionen, i Korsholm och i Kust-Österbottens samkommun för social- och primärvård i samarbete med barnskyddet och psykosociala centret. Nationella modellbeskrivningar och spridning av erfarenheter i det riksomfattande nätet stöder arbetet och införandet av modellen i hela landskapet. Introduktion i modellen och stödjande av försöket sker även på projektets eget initiativ speciellt på svenska. Som en andra verksamhetsmodell införs arbetssättet Palaset kohdalleen, som kan tillämpas för att stärka stödet till barnskyddets öppenvård i situationer där det behövs ett snabbt och mera intensivt arbete med unga och deras familjer, t.ex. vid riskt för omhändertagande. Målgrupper i dessa fall är unga människor och deras familj då den unga är svårskött på grund av missbruk av rusmedel, beteendestörning eller mental störning. Verksamhetssättet piloteras även i mångkulturella familjer. Utbildning i metoden ger möjlighet att snabbt på försöksbasis sätta igång med arbetet i praktiken och att lära sig samarbeta med olika aktörer och yrkesgrupper. Flera yrkesgrupper deltar i utbildningen, t.ex. perso-

17 Sivu 17 / 33 ner från Vasa sjukvårdsdistrikts enhet för barn- och ungdomspsykiatri samt arbetstagare inom kommunernas barnskydd, intensifierade familjearbete och missbrukarservice för unga. Deltagarna utses då projektet startar. Den systemteoretiska arbetsmetoden Palaset kohdalleen grundar sig på en evidensbaserade terapimetod, MDTF, som Föreningen för mental hälsa i Finland genom att plocka ut de bäst fungerande delarna komprimerat till en något kortare version. För utbildningen i metoden svarar Föreningen för mental hälsa i Finland och tillsammans med föreningen bedriver projektet, utöver metodutbildningen, samarbete inom sektorsövergripande och familjeinriktade arbetssätt. I särskilt problematiska situationer i barnskyddets öppenvård och vård utom hemmet behövs även en bedömning av hur allvarlig situationen är för den unga samt hjälp i valet av stödinsatser. I Vasa har man på försöksbasis startat en krävande riskbedömning med hjälp av konsultation. SAVRY är ett instrument för bedömning av risk för våldsamt beteende bland ungdomar, ett resurscentrerat sätt att analysera situationen för en ung person och genomförd intervju och i analysen ingår en krävande riskbedömning av situationen. Försöket vidgas att omfatta kommunerna i Österbotten. Placeringen av den multiprofessionella expertgruppen och dess verksamhetssätt granskas på nytt i samband med projektet i barnskyddets landskapsmässiga helhet. För närvarande koordineras expertgruppens verksamhet av Österbottens socialjour. b. Barnskyddets familjearbete och familjerehabilitering Familjearbetet i Österbotten sker för närvarande i många olika former. Intensifierat familjearbete inom barnskyddet har ännu inte utvecklats, eftersom det inte avskiljts från familjearbete enligt socialvårdslagen. Under projektets gång granskas familjearbetshelheten och dess arbetsformer och en definition ges av intensifierat familjearbete och familjerehabilitering (samordnade principer, arbetsmetoder, kriterier). En utveckling och förstärkning av barnskyddets familjearbete sker redan inom ramen för ovan nämnda utvecklingsteman. c. och d. Barnskyddets vård utom hemmet: anstalts- och familjevård Österbotten behöver en gemensam kompetensenhet för vård utom hemmet, en enhet för specialomsorg, som ansvarar för serviceprocesserna inom vård utom hemmet och utvecklingen av verksamheten. Enheten bereder överföringen av barn och unga till vård utom hemmet. Det bör finnas kompetens att placera barnen och ungdomen på för dem lämpliga platser. Under projekttiden skapas en modell för förfarandet för barnskyddets vård utom hemmet. Processen börjar med förberedelser för överföring av barnet/den unga till vård utom hemmet och en beredning av omhändertagande och placering utanför familjen, antingen anstalts- eller familjevård. Vid överföringen till vård utom hemmet fastställs den inbördes arbetsfördelningen i kommunernas enhet för barnskyddets socialarbete och vård utom hemmet (vad gör barnskyddet/vården utom hemmet), ansvarsområden och ansvariga aktörer, beslutsfattande och juridik, kriterier, val av placeringsplats samt kännetecknen för en bra placering. Beskrivningen utarbetas av socialarbetare inom kommunernas barnskydd, arbetstagare inom barnskyddets vård utom hemmet i Vasa samt representanter för barnskyddsanstalter i Vasa stad, privata sektorn och familjevården.

18 Sivu 18 / 33 Upphandlingen av anstaltsvård och anbudsförfarandets innehåll standardiseras genom att utforma enhetliga principer och kriterier för köptjänsternas kvalitet och prissättning. Därigenom underlättas upphandlingen och valet av barnskyddsanstalter. Innehållet och nyttigheterna som erbjuds i olika anstalter varierar i så hög grad att de försätter barn och unga som är placerade i anstaltsvård i en ojämlik ställning. För köptjänsterna planeras med tanke på uppföljningen en bedömning och ett rapporteringsförfarande. God praxis i Sverige utnyttjas i tillämpliga delar. Samarbetet mellan aktörerna som utför det praktiska arbetet inom vården utom hemmet och de aktörer och arbetstagare som arbetar med barnens och de ungas biologiska föräldrar utvecklas. Syftet med dessa träffar och samtal är att diskutera situationen och försöka hitta möjligheter för de biologiska föräldrarna och deras barn/unga som omfattas av vården utom hemmet att träffas och hålla kontakt. Ofta är också de biologiska föräldrarna i behov av social- och hälsovårdens tjänster i sin egen livssituation (t.ex. missbruks- och mentalvårdstjänster). Utvecklingen av praxis stöds med hjälp av metoden Perhearviointi och utbildning ges både för anstalts- och för familjevård. En framgångsrik rehabilitering och vård som gör det möjligt för barn och unga i vård utom hemmet att bygga upp förtroende och känslomässiga relationer kan på grund av traumatisering vara svårt (t.ex. begränsningsåtgärder). För personer som jobbar inom vården utom hemmet, speciellt inom anstaltsvården, och representanter för Regionförvaltningsverket ordnas träffar där diskussioner förs om praktiska situationer och om tolkningen av situationerna med tanke på barnets rättsskydd. Inom projektet söker man en lösning och gör upp en plan för hur en mångkulturell familjevård kunde förverkligas: skaffa familjer som kan börja arbeta som familjevårdfamilj, utbildning och stöd, även i specialfrågor. Om det behövs kan man anlita konsultation för att få hjälp att komma igång med verksamheten och få stöd i genomförandet i specialfrågor. d. Modell för övervakning och styrning av vård utom hemmet Övervakningen av kvaliteten på barnskyddets vård utom hemmet är en uppgift för kommunerna. Fokus inom projektet ligger på de synpunkter och behov som barnen och de unga som omfattas av anstaltsoch familjevården har. Tillsammans med dem arbetar man på ett delaktigt sätt fram kriterier för en god vård utom hemmet. Se föregående punkt. 4. Förnyande av tjänster på specialnivå Under beredningen av LaPe-projektet diskuterade Österbottens social- och grundtrygghetschefer och barnskyddets förmän behovet av specialkompetens och tjänster på specialnivå, t.ex. krävande familjerättsliga frågor och de största utmaningarna inom barnskyddet (utdragna vårdnadstvister, barn som är avskilda från sin ena förälder, våld mot barn, incest, samarbete mellan psykiatrisk vård på krävande nivå och barnskyddet samt rehabiliteringens och vårdens ståndpunkt i vården utom hemmet). I Österbotten finns ett konstaterat behov och en beredskap att bedriva samarbete och planera funktionerna i det kommande kunskaps- och stödcentret i Åbo i den omfattning som krävs. Det finns ett behov av konsultation, stöd, nätträffar och vård och att tillsammans med kunskaps- och stödcentret skapa en

19 Sivu 19 / 33 samarbetsstruktur som omfattar landskapen i Österbotten. Information som modellerna som baserar sig på en utvärdering av många aktörer (mål 2) har gett bör utnyttjas. 5. Kunskapsbaserad utveckling av barnskyddet och nätverk Utvecklingsarbetet inom Österbottens LaPe-projekt baserar sig på beprövad praxis: Arbetsmetoderna är evidens- eller kunskapsbaserade Forskning och högskolearbete är kopplat till utvecklingsarbetet o Kunskapsbaserat socialarbete stärks genom att kombinera forskningsdata med barnskyddets praktiska arbete. Personalen som svarar för undervisningen i socialt arbete vid Karleby universitetscenter Chydenius (JY) tillhandahåller forskningsdata om teman som barnskyddets personal väljer för gemensamma diskussioner vid 4-5 träffar. o Högskole- och organisationssamarbete inom projektet stimulerar forskning och utredningar, koordinerar kompetenscentren inom det sociala området SONet BOTNIA och Det finlandssvenska kompetenscentret Utvecklingsarbetet främjas med hjälp av nätverk och nätverksträffar o SONet BOTNIA koordinerar de österbottniska barnskyddsaktörernas deltagande i det riksomfattande nätverkets träffar i samarbete med THL. Det Finlandssvenska kompetenscentret koordinerar det svenskspråkiga undervisningsnätverket. Nätverksarbetet går bl.a ut på att utbyta erfarenheter och god praxis,sprida verksamhetsmodeller och THL:s modellbeskrivningar som gjorts under hösten 2016 implementeras. 5. Genomförande av projektet och tidtabell - För Österbottens LaPe-projekt bildas ett projektkonsortium med flera aktörer i enlighet med ansökan. Konsortiet administreras av Vasa stad. En planeringsgrupp som inom ramen för beredningen av social- och hälsovårdsreformen svarar för utvecklingen av barn- och familjetjänster fungerar som projektets styrgrupp. Gruppen kompletteras med experter inom konsortiet, förändringsagenter och erfarenhetsexperter. - Barns och ungas deltagande i utvecklingsarbetet förverkligas genom att de på lämpligt sätt får utforma kvalitetskriterier för öppenvården och vården utom hemmet. Piloteringen av arbetsmetoder ger utvärderingsinformation och feedback om barnens, ungdomarnas och deras föräldrars erfarenheter. DelSam-projektets praxis utnyttjas i tillämpliga delar. - Verksamheten och processerna i enlighet med LaPe-projektet i Österbotten förankras i praktiken såsom hörande till social- och hälsovårdsreformen. Projektet kopplas till beredningen av social- och hälsovårdsreformen i Österbotten. - Vid utvecklingen av sektorsövergripande och mångprofessionellt arbete görs en bedömning av hur bra arbetsmetoderna fungerar, och även barn och unga kan tillhandahålla information om metodernas ändamålsenlighet. Under projektets gång sammanställs vissa individuella och mer omfattande verksamhetsspecifika uppföljningskriterier/indikatorer och deras lämplighet för uppföljningen av ändamålsenlighet och välbefinnande i den kommande enhetens verksamhet testas. - Projektets aktörer och deras uppgift beskrivs i följande tabell. Aktör Uppgift

20 Sivu 20 / 33 Vasa stad De österbottniska projektkommunernas socialväsende/social- och hälsovårdsväsende Föreningen för mental hälsa i Finland Vasa mödra- och skyddshemsförening Vasa svd/enheten för barn- och ungdomspsykiatri Mehiläinen Utterö Karleby universitetscenter Chydenius Kompetenscentret inom det sociala området SONet BOTNIA Det Finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området Administrerar projektet och projektkonsortiet. Social- och hälsovårdens arbetstagare genomför projektplanen i sitt arbete, deltar i utbildningar, utvärderingar och nätverksträffar och i TIPS-arbetet. Social- och hälsovårdens arbetstagare genomför projektplanen i sitt eget arbete. Tillhandahåller utbildning i nödvändiga arbetsmetoder på överenskommet sätt och bygger med hjälp av utbildning upp en teoretisk grund för arbetet som yrkesmän i olika organisationer utför. Deltar i och utvecklar utvärderingen av nya metoder (funktionalitet och lämplighet för servicesystemet) med beaktande av klienter, arbetstagare och samarbetet med många olika aktörer. Bedömer valda arbetsmetoders lämplighet och funktionalitet i invandrararbetet. Deltar som medlem i projektkonsortiet i utvärderingen av dess verksamhet i samarbete med offentliga sektorn, organisationer och företag. Behovet av utbildarutbildning utreds. Deltar i nätverksamheten. Ordnar kamratträffar för barn i skilsmässosituationer under projekttiden i Österbottenområdet och utvärderar verksamheten. Deltar i utvärderingen av konsortiets verksamhet och i nätverksträffar. Enheten utvecklar och prövar handlingssätt i enlighet med projektplanen; implementerande och mångprofessionellt handlingssätt, arbete i arbetspar och deltagande i bedömningen av barnskyddsbehov och i modellen med utvärdering av många aktörer. Sakkunniga piloterar nya arbetsmetoder och verksamhetsmodeller tillsammans med andra aktörer. Deltar i nätverksamheten. Deltar i utvecklingen och utvärderingen av vården utom hemmet i enlighet med projektplanen. Erbjuder vid behov konsultation i frågor som gäller vården utom hemmet för barn och unga med invandrarbakgrund. Deltar i nätverksamheten. Förverkligar den kunskapsbaserade delen av det sociala arbetet i enlighet med TIPS-modellen tillsammans med praktiska experter och deltar i nätverksträffar. Introducerar projektpersonalen i projektnätverket och konsortiet. Koordinerar verksamhet av typ undervisningsklinik och samarbete mellan högskolor och andra aktörer. Koordinerar nätarbetet mellan regionens nät och det riksomfattande nätet i samarbete md THL. Ansvarar för samarbetet med Mellersta Finlands område i samarbetsfrågor. Stöder verksamheten med hjälp av projektet KansaKoulu. Utarbetar projektplanen i samarbete med projektpersonalen. Svarar för förankringen av arbetsmetoder och modeller i det svenskspråkiga området och bedriver samarbete med hjälp av det riksomfattande och regionala nätets undervisningsnät. Stöder verksamheten i dokumentationen med hjälp av det svenskspråkiga KansaKoulu. Tillhandahåller verktyg för praktikforskning för arbete av typ undervisningsklinik via Mathilda Wrede Institutet. Anordnar delaktighetsutbildning. ORGANISERING AV UTVECKLINGSPROJEKTET Landskapsreformen i Österbotten leds av en förändringsledningsgrupp som högsta beslutsfattande organ. Reformen av social- och hälsovårdstjänster leds av en politisk ledningsgrupp. Som beredare fungerar en beredningsgrupp bestående av kommundirektörer. Ledningsgruppen har beslutat att delta i förändringsprogrammet LAPE.

21 Sivu 21 / 33 För reformen av tjänster för barn och familjer har man utsett en arbetsgrupp, Barn och familjer, som även fungerar som ledningsgrupp för utvecklingsprojektet LAPE i Österbotten. I arbetsgruppen ingår en representant för klienterna (erfarenhetsexpert), en representant för arbetstagarna (fackförening), representanter för bildnings- och social- och hälsovårdssektorns bastjänster (bl.a. småbarnspedagogik, skola, rådgivning, barnläkare, socialarbete), tjänster på specialnivå och krävande tjänster (bl.a. barnskyddets socialarbete, specialsjukvård) samt RFV, organisationer, församlingar, kompetenscenter (SONet BOTNIA och FSKC). Gruppen kompletteras med en representant för ungdomen samt representanter för andra stadiets utbildning och privata serviceproducenter. Vid valet av medlemmar till gruppen har man sett till att representanterna kommer från olika delar av landskapet. Arbetsgruppen fungerar också som ledningsgrupp för förändringsagentens arbete. Förändringsagentens förman är förändringsledaren för social- och hälsovårdsreformen Jukka Kentala. Arbetsgruppen för LAPE kommer efter att projektet kört igång att bilda 2-4 underarbetsgrupper: åtminstone för beredning av förnyelsen och utvecklingen av öppenvården, vården utom hemmet och integrativa tjänster. För administrationen av utvecklingsprojektet svarar Vasa stad. Förman för personalen som anställts för projektet är resultatområdesdirektören för socialarbete och familjeservice i Vasa. Var och en kommun som deltar i projektet svarar för grundandet av en LAPE-grupp i den egna kommunen (ifall det inte redan finns en lämplig arbetsgrupp). Projektets ledningsgrupp (kompletteras med representanter för andra stadiets utbildning och företag och projektpartners): Presidium: Krooks Tiia, grundtrygghetsdirektör Kaskö stad Penttinen Erkki, resultatområdeschef för socialarbete Ström Aija, och familjeservice överinspektör, social- och hälsovårdsenheten Vasa stad Västra och Inre Finlands RFV Nyholm Christine, jurist, sekreterare Vasa stad Medlemmar: Böling Tiina, ledande socialarbetare (barnskydd) Vasa stad Forsman Kristiina, barnpsykiater VSVD Gammelgård Lillemor, direktör för småbarnsfostran Vasa stad Granskog Anne-Maj, hälsovårdare (barnrådgivning) Vasa stad Holm Tarja, chef för ansvarsområdet för barn (esh, sakkunnig) VSVD Jäntti Essi, erfarenhetsexpert, ordf. Vasanejdens ADHD-förening Erfarenhetsaktör, klientperspektiv Kotanen Pia, Enhetschef för familjeservicecentralen Jakobstad Lindén Mika, verksamhetsledare, förening, familjevåld och våld i närrelation Lindén Yvonne, barn- och familjeomsorgschef Närpes Nyberg Jan-Erik, chef för familjerådgivningen i Jakobstad Pedersörenejdens kyrkl.samfällighet Vasa mödra- och skyddshem rf. Rönnholm Pia närvårdare, personalperspektiv Närpes Sundelin Sari, chef för familje- och individomsorgen Korsholm, socialt arbete Tuomela-Holti Britt-Helen, planerare av förebyggande barnskydd Folkhälsans förbund, svenskspr. Vanhamäki Minna, rektor (skola) Kristinestad Viitanen Tuija, överläkare, Päivi Rinnes suppl.,

22 Sivu 22 / 33 barnrådgivningarna Vasa stad Rantala Roosa, Vasa ungdomsfullmäktige, Representant för de unga Vistilä Altti, Vasa ungdomsfullmäktige, Representant för de unga Åberg Tuija, servicechef, L. Gammelgårds suppl. Vasa stad Rinne Päivi, hälsocentralläkare (skolhälsovården) Vasa stad Sakkunniga Liukku Lea, Västra och Inre Finlands RFV, överinspektör, Kuusisto Marja, Mannerheims Barnskyddsförbund, Österbottens distrikt, Mulju Tuula, SONet BOTNIA, utvecklingsplanerare Niemistö Riku Förändringsagent (LAPE) från 4/2017

23 Sivu 23 / 33 Förändringsledningsgrupp (Landskap+ social- och hälsovårdsreformen) Politisk ledningsgrupp (Sote) Beredningsgrupp (kommundirektörerna) LAPE-arbetsgruppen i Österbotten (ledningsgrupp) LAPE- förändringsagent Arbetsgrupp för öppenvården Arbetsgrupp för vård utom hemmet Styr landskapsreformen Styr reformen av social- och hälsovårdstjänster Utser arbetsgrupper för social- och hälsovårdsreformen Omfattande sakkunskap som stöd för projektet Uppföljning, styrning och övervakning av projektverksamheten och användningen av finansiering i enlighet med målsättningarna Självutvärdering av projektverksamheten och helhetsbedömning av framskridandet Identifiering av eventuella förändringsbehov och problempunkter samt presentation av nödvändiga korrigeringsåtgärder Godkänner mellan- och slutrapporterna Utnyttjande av projektresultaten och förankring av god praxis Inspirerar och motiverar alla aktörer i Österbotten att delta i utvecklingen av tjänster i enlighet med projektets målsättningar = samarbetar med kommuner, församlingar, organisationer, privata serviceproducenter, landskapets aktörer och beredarna av social- och hälsovårdsreformen. Fungerar som förmedlare av information från landskapet till det riksomfattande LAPE-arbetet och vice versa. Stöder och koordinerar genomförandet av projektmålen i det kommande landskapet Skapar en ny barn- och familjeorienterad utvecklings- och verksamhetskultur Tyngdpunkten i arbetet ligger i basservicen och delvis i dess samarbete med specialservicen, t.ex. sektorsövergripande utvärdering Främjande av förändringsledningen i styrningen av tjänsterna Modeller baserade på utvärdering av många aktörer och integrativa modeller Främjande av delaktighet och integrering i verksamhetskulturen Utvärderingsplan och utvärdering samt samarbete vid utformningen av indikatorer Utarbetande av en välfärdsplan för barn och unga i Österbotten Sammanställer organisationernas tjänster och arbetsmetoder särskilt med beaktande av utmaningar och integrativa tjänster i Österbotten Klientorientering och utarbetande av en delaktighetsplan och förverkligande av planen i tjänsterna för barn och familjer Information Sammanslagning av kommunernas välfärdsplaner för barn och familjer i Österbotten Gemensamma träffar för förändringsagenterna i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten Arbetsgrupp för integrativa tjänster Annan arbetsgrupp?

24 Sivu 24 / 33 Kommunernas, organisationernas, församlingarnas arbetstagare Projektarbetare (2 åv) Barn, familjer, klienter Privata serviceproducenter 6. Tidtabell för projektet För projektet utarbetas en verksamhetsplan som genomförs med en tidtabell som gör det möjligt att synkronisera olika aktörers verksamhet med det praktiska arbetet och med utvecklingen av arbetet. Projektets inledningsfas (januari-mars ): Rekrytering och introduktion av personal, utarbetande av verksamhet- och informationsplan. Fastställande av tidtabell tillsammans med projektkonsortiets olika aktörer och kontaktpersonerna i olika enheter. Projektarbetarna/förändringsagenten och administratören informerar om projektstarten. Deltagande i det riksomfattande nätets verksamhet. Projektets genomförandefas (mars 2017-oktober 2018): Arbete i enlighet med projektplanen och tätt samarbete med gruppen som bereder social- och hälsovårdsreformen i Österbotten. Projektets avslutningsfas (september-december 2018): Förmedling av beskrivningar och modellbeskrivningar som behövs för genomförandet, rapporteringen och dokumentationen av social- och hälsovårdsreformen i Österbotten, genomförande av verksamhetsplanen och utvärdering) 7. Nödvändiga resurser - Projektets budget redovisas i bilaga. För projektet har reserverats en arbetsinsats motsvarande ca tre årsverken och personalen som rekryteras anställs på basis av projektets kompetensområden. 8. Kommunikation och påverkan: Kommunikations-, förankrings- och delaktighetsplaner Syftet med kommunikationen är att förmedla information om projektets konsortium och deltagare, innehåll, framskridande och resultat. Projektplanen gäller projektets externa kommunikation och endast i liten utsträckning projektets interna kommunikation. Informationen om och påverkandet av beredningen av social- och hälsovårdsreformen sker via projektets ledningsgrupp. Inom ramen för projektet, som är ett av regeringens spetsprojekt, utförs även ett viktigt påverkningsarbete. Kommunikationskanal, kommunikationssätt Projektets nätsidor, huvudsaklig kommunikationskanal Var, vad Österbottens landskapsreforms sidor, sidorna kan länkas till projektkonsortiets aktörers sidor och till personalen, till intran Aktuellt-spalt om evenemang, om träffar i regionen Ansvariga aktörer Projektarbetarna och förändringsagenten, LaPe-ledningsgruppen, landskapsreformen och Vasa stads ansvariga informatör för social- och hälsovårdsrefor-

25 Sivu 25 / 33 och på riksnivå jämte datum samt aktuella ärenden Ledningsgruppens promemorior Beaktande av spetsprojektet LaPe:s sidor och meddelanden samt THL:s information Projektmeddelanden 4 gånger per år om projektets framskridande till aktörer och partners, i så stor omfattning som möjligt, läggs ut på nätsidorna Vid behov en mer detaljerad översikt över projektdelarnas framskridande till dem det berör, läggs inte ut på nätsidorna Projektets kontaktpersoner i Projektkonsortiets deltagare kommunerna och projektkonsortiet utser en kontaktperson, som förmedlar information och vid behov svarar på förfrågningar och effektiverar kommunikationen Media Information om projektet i form av artiklar och rapporter i pressen, radion och de regionala nyheterna men Vid behov kommunernas eller samarbetsområdenas informatörer Projektarbetarna - Projektarbetarna, utsedda kontaktpersoner Projektarbetarna, ledningsgruppen, förändringsagenten, i andra hand förmännen till de i projektkonsortiet deltagande parterna och projektarbetarna Sociala media Projektets ledningsgrupp fat- Information då projektet inleds Information då projektet avslutas Basuppgifter om projektet vid projektstarten, se även förankringsplanen Resultat läggs ut på nätsidorna, info om modeller och resultaten förmedlas på annat överenskommet sätt till arbetsgemenskapen Fortsatta planer och vidareutveckling tar beslut i ärendet Förmännen, projektarbetarna, ledningsgruppen, förändringsagenten Ledningsgruppen, projektarbetarna, förändringsagenten, förmännen, landskapets ansvarspersoner för social- och hälsovårdsreformen Förankringsplan för projektet Förankringsplanen för projektet täcker delvis temat för personalens deltagande. Förutsättningar för förankring Hur gå tillväga Ansvarsinstans

26 Sivu 26 / 33 Motivering Förvaltningsnämndernas förmän motiverar personalen och framhåller projektets betydelse, hur det ska genomföras och dess omfattning nationellt och regionalt Möjlighet för deltagarna att delta i beredningen av socialoch hälsovårdsreformen Projektets värdegrund och principer tydliggörs Projektinnehållet baserar sig på verkligt behov och är praktiskt inriktat Ledning Stödjande av förändringsledningen Införande av strategin i välfärdsplanen för barn och familjer och övriga verksamhetsplaner och i andra nödvändiga planer Ansvar för införandet/förankringen av verksamhetsmodeller och arbetsmetoder och beslut om dessa Beaktande av eventuella effekter på verksamhetskulturer, på organiseringen av servicesystemet, på personalens uppgifts- och yrkesstruktur samt på ekonomin Kritisk massa I projektet och utvecklingen av verksamhetsmodeller deltar tillräckligt med personal, ledning och experter på utveckling lokalt och på riksnivå; detta för att säkerställa att kunskapen inte begränsas till ett fåtal Face-to-face kontakter Nätträffar för utvecklarna av verksamhetsmodeller och -processer i Österbotten och i det riksomfattande nätverket på båda inhemska språken Information För kommunerna utses kontaktpersoner som svarar för informationen inom olika sektorer inom sina egna organisationer Förmännen, ledningsgruppen, förändringsagenten, projektarbetarna, SHM, THL, kompetenscentren inom det sociala området Förändringsagenten, LaPe-arbetsgrupp, ledningsgruppen Är ok i projektplanen och i det nationella LaPe-projektet Projektarbetarna, kompetenscentren inom det sociala området, THL, LaPe, SHM Projektarbetarna, förändringsagenten, delvis nationella aktörer från LaPe och THL

27 Sivu 27 / 33 Projektets nätsidor med information om de viktigaste händelserna i projektet Kommunikationsplan Delaktighet Som utvecklare inom projektet fungerar förmännen, arbetstagarna och klienterna inte enbart projektarbetarna Påverkningsmöjligheter för alla ovan nämnda Kunskapsinhämtning genom deltagande i utbildning Uppföljning och utvärdering Projektets ledningsgrupp följer projektets framskridande och bestämmer prioriteringar Mellan- och slututvärdering av projektet, självutvärdering Rapportering Gemensam inlärning, attityder, I utbildningarna deltar reprekande gemensamt språk, stärsentanter för projektkonsor- av kunskapsbasen tiets medlemmar samt olika aktörer och representanter för förvaltningsnämnderna tillsammans Personalen följer arbetsmetoderna i sitt praktiska arbete Spridda resultat och praktiska Inriktning på helheter: hinder för genomföran- verksamhetsmodeller och det -processer, gemensamma spelregler Utredning av och vid behov diskussion om problem, information till den part som kan påverka eller lösa problemet Målsättningen är en gemensam praxis, med beaktande av verksamhetsmiljön Begränsade åtgärder Verksamhetsplan och tidtabell Vad fick man till stånd och Dokumentation hur ska alla få tillgång till kunskapen i fortsättningen Beskrivning av de centrala verksamhetsmodellerna och processerna, spelregler fastslås och tillhandahålls till alla på senare överenskommet sätt Projektarbetarna, ledningsgruppen, FSKC Projektarbetarna, ledningsgruppen, förändringsagenten, Föreningen för mental hälsa i Finland Parterna som erhåller utbildning samt Karleby universitetscenter Chydenius, förmännen, personalen, projektarbetarna Ledningsgruppen, projektarbetarna, förvaltningsnämndernas förmän, nationella LaPe-projektet Projektarbetarna, ledningsgruppen, förändringsagenten Projektarbetarna, förmännen, ansvarspersonerna, social- och hälsovårdsreformen i Österbotten Utbildningar som Föreningen för mental hälsa i Finland ordnar

28 Sivu 28 / 33 Förankring av nya arbetsmetoder och verksamhetssätt Vid behov guider och anvisningar Praxis som utvecklats inom projektet överförs till socialoch hälsovårdsreformen för utnyttjande i barn- och familjetjänsterna i Österbotten. Nödvändiga lösningar och beslut behövs även på landskapsnivå, likaså bedömningen av behovet av vidareutveckling och genomförande omsätts i praktiken redan då utbildningen börjat, utbildningarna innehåller även en reflektionsdag Genomföraren utreder behovet av utbildarutbildning på båda språken Arbetstagare i kommunerna utses till ansvarspersoner för förankringen av mödra- och skyddshemmets kamratgruppsverksamhet för skilsmässobarn Delaktighetsplan Med delaktighet i projektet avses klienternas och serviceanvändarnas deltagande i sin egen process samt deltagande i utvecklingen av tjänster, men också personalens deltagande. Erfarenheter och kunskaper om sätt att främja delaktigheten har man från projekten Vuxensocialarbete SOS-I och II, DelSam-projektet, Parempi arki-projektet samt Undervisningsklinik-projektet. I LaPe-projektet inriktas delaktigheten utgående från projektets innehållsområden, vilket gynnar utvecklingen av barn- och familjetjänsterna i sin helhet som en del av social- och hälsovårdsreformen. Inom ramen för sitt arbete utarbetar landskapsarbetsgruppen för LaPe en mer omfattande delaktighetsplan under år Främjandet av delaktighet sker på följande sätt: - Erfarenhetsexperterna (i Österbotten erfarenhetskunniga) kallas med i projektet för arbete i ledningsgruppen, i arbetsgrupper, pilotprojekt och utvärderingar. T.ex. inom Parempi arki-projektet har man mycket goda erfarenheter av en serviceanvändares medverkan i teamets planering av en komplicerad serviceprocess, vid bedömningen av behovet av service och i utarbetandet av en klientplan. Utbildade erfarenhetsexperter finns att tillgå och om det behövs kan erfarenhetsexperten agera som klientrepresentantens arbetspar i deltagandet. Så kan man gå tillväga om det bland erfarenhetsexperterna saknas en expert på barnskydd. Därmed uppnås en effektiv samutveckling. Erfarenhetsexperterna fungerar också som konsulter som kan ge kommentarer t.ex. om enskilda förslag eller val. Till erfarenhetsexperterna betalas arvode och kostnadsersättningar enligt projektadministratörens praxis. - Pilotering av klientråd och användning av rådet som konsult - För att få synpunkter från familjer och föräldrar med erfarenheter av omhändertagande konsulteras föreningen Voikukkia. Möjligheten att bredda Voikukkias kamratverksamhet på båda språken i Österbotten utreds.

29 Sivu 29 / 33 - Klienternas möjlighet att delta i egna ärenden undersöks med en fråga som ställs på möten som gäller klientplanen (t.ex. blev du hörd eller förstådd) och rutinen införs som praxis i hela landskapet. Genomförs digitalt och informationen dokumenteras i samband med klientplanen i klientdatasystemet. - Inom Taikurigrupperna i kamratgruppsverksamheten för skilsmässobarn tar man även fram feedback via diskussioner. Insamlingen av diskussionsbaserad feedback kan eventuellt utvidgas utgående från denna modell och dessa erfarenheter tillsammans med mödra- och skyddshemmet. Föreningen har även samlat erfarenheter från föräldrar som genomgått skilsmässa. Dessa erfarenheter kan i tillämpliga delar utnyttjas i utvecklingen av tjänster. Introduktion i Pesäpuus metod Salapoliisit ges för att främja arbetet med barnen - Föreningen för mental hälsa i Finlands familjeorienterade nya arbetsmetoder, nämnda i projektplanen - Inom vården utom hemmet bedöms barnens och ungdomens feedback och erfarenheter ur ett kvalitetsperspektiv: hur borde en god vård utom hemmet, både anstalts- och familjeplacering, se ut. - Utbildning i delaktighet via inlärningsnätverk ordnad av FSKC som stöd för personalen och delvis gemensamt med arbetstagarna och erfarenhetsexperterna. Med utbildningen förbättras kunskapen om verktyg, principer för delaktighet och forskning gällande delaktighet. Kunskaperna kan tillämpas i arbetet och delas med erfarenhetsexperterna - Utredning av möjligheterna för ungdomsinformations- och rådgivningstjänsten Desibel.fi att öka de ungas delaktighet - Hur delaktigheten för personalen förverkligas framgår i förankringsplanen - Information, material och resultat av större betydelse översätts till båda inhemska språken 9. Utvärdering av verksamheten: Risker och bedömning Identifiering av risker och riskhanteringsplan: Risk Rekrytering av projektpersonal Tidtabell Projektets omfattning i förhållande till finansiering och projektperiod Kommunernas, yrkesmänniskornas/personalens och ledningens engagemang Riskhanteringsåtgärder Möjlighet att med kommuner och andra aktörer inom projektkonsortiet undersöka om det bland personalen i deras organisationer finns intresserade och potentiella yrkesmänniskor för projektet Ledningsgruppen prioriterar. Bra tidtabell. Inom projektkonsortiet finns aktörer med olika uppgifter, vilket möjliggör ett samtidigt genomförande och försnabbar projektarbetet Bra verksamhets- och förankringsplan. Ledningsgruppen väljer innehåll med beaktande av den kommande social- och hälsovårdsreformen och med tanke på barn och familjer i inledningsfasen och under projektets gång. Uppföljning och utvärdering. Projektet är kopplat till genomförandet av social- och hälsovårdsreformen på ett sätt som möjliggör eget deltagande i projektet. Bra in-

30 Sivu 30 / 33 Aktörernas engagemang i projektet En nödvändig lösning på ärendet som ska utvecklas hittas inte Olika förvaltningsnämnders olika kulturer Jämlikhet: kommunerna får/kan inte på ett jämlikt sätt delta i projektet formation. Projektet i sig kan eventuellt engagera aktörer och personal inom specialservicen. Engagerande av personal inom basservicen genom information via den egna kommunen och genom själv valda piloteringar med verksamhetssätt för de integrativa verksamhetsmodellerna. Ledningen motiverar personalen, introduktion i förändringsledning. Beaktande av förslag och önskemål från aktörerna inom basservicen, specialservicen, privata aktörer i organisationer samt barn, unga och familjer samt deltagande i planeringen, genomförandet och utvärderingen av projektet eller enskilda projektdelar Utnyttjande av lösningar i andra delar inom det egna området eller i andra projekt. Sammanställning av problempunkter och information om problemet till nationella projekt eller organ till vars befogenhet frågan hör. Arbete tillsammans, gemensam utbildning, ledningens stöd Det finns delar i projektet som gäller alla kommuner. Möjlighet finns att välja pilotering, i vilken del man deltar, trots att en del av projektinnehållet på grund av sitt innehåll kan genomföras i de största kommunerna. Ledningsgruppen, förändringsagenten och projektarbetarna följer situationen - Genomförande av självutvärdering och mellanutvärdering: för projektet utarbetas en utvärderingsplan som styr verksamheten Utvärderingsplan Utvärderingen av projektet och utvecklingen av utvärderingen består av följande element: Insamling av centrala indikatorer som används för att följa barns, ungas och familjers välbefinnande samt barnskyddets tjänster och integrativa tjänster. Användning av tidigare gjort indikatorarbete som bas och val av nya väsentliga indikatorer. Komplettering med annan nödvändig kunskap. Projektets uppgift är att samla indikatorer så att man i fortsättningen kan följa situationen. Projektets effekter kan inte ännu ses med hjälp av indikatorerna eller i statistiken. Gärna samarbete med projekt av samma typ inom landet eller samarbete på riksnivå. Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens barnskyddsnätverk behandlar frågan i sitt nätverksmöte med SONet BOTNIA under år Två självutvärderingar om projektets centrala innehåll, framgång och fortsatta steg (mellanutvärdering och slutvärdering). Med är också representanter för projektkonsortiet, ledningsgruppen och klienterna. Insamling av s.k. klientfeedback från valda delar av projektet under projektets gång Utveckling av personalens kompetens i projektarbetet och utbildningar.

31 Sivu 31 / 33

32 Sivu 32 / 33 Pohjanmaan lasten ja perheiden palveluja kehittävä hanke. Pohjanmaan LAPE palvelujen kehittäminen Kaksikieliset asiakasprosessit Asiakastyö lähelle asiakasta! Palvelurakenne Toimijat Julkinen, yksityinen, järjestöt LAPE hanke Asiakkaaksi tulo Vertaistuki Neuvonta ja ohjaus Avopalvelut Yhteydenotto Palvelutarpeen arviointi Yhteinen arviointiprosessi Palveluohjaus Asiakassuunnitelma Yksi asiakassuunnitelma Yksi asiakastietojärjestelmä Palvelujen järjestäminen Yhteiset palvelukriteerit Lähipalvelut Hyvinvointiasema, päivähoito, äitiys- ja lastenneuvolat, varhainen tuki, vanhemmuuden tuki, kotoutumisen tuki Hyvinvointiasema: lisäksi esim. sosiaalityö, sosiaaliohjaus, lapsiperheiden kotipalvelu, vanhemmuuden tuki, vertaistukiryhmät, kotoutumisen tuki Liikkuvat palvelut Sosiaali- ja terveysasemat Sosiaalityö, sosiaaliohjaus, terveyspalvelut, perhetyö, suljetut vertaistukiryhmät, tehostettu perhetyö, sosiaalityö, eroauttaminen, perhekuntoutus, vammaispalveluja Keskitetyt palvelut Sosiaali- ja terveysasemat, osaamiskeskus Perheoikeudelliset palvelut Eroauttaminen, erityishuolto Sijaishuolto, perhehoito, laitoshoito, Mielenterveys- ja päihdehoito, Erityiset ja vaativat palvelut Seri, erityisen huolenpidon yksiköt Osaamis- ja tukikeskus Esim. Neuvolat, varhaiskasvatus, koulu, nuorisotoimi, järjestöt Vertaisryhmät, Seurakunnat Muutosagentti Esim. Varhaiskasvatus ja koulut Oppilas ja opiskelijahuolto Koululääkärit, Kasvatus- ja perheneuvola, Perheasiainneuvottelukeskus Järjestöt, Seurakunnat Ehjä ry, Pesäpuu, Setlementti yms Esim. Kuntien palvelut, perhetukikeskus Ensi- ja turvakoti ry, Setlementti yhdistys (esim. Arkipaja) Ehjä ry, Pesäpuu yms, perheneuvola Lastensuojelun asiantuntijaryhmä Konsultaatio, Avoterveydenh.lääkärit Esim. Kustaala, Perhetukikeskus. Lagsman- sgården, Vaasan päihdekeskus, Pixne Lakimiespalvelut, Lasten ja nuorten psykiatria, Ensi- ja turvakoti ry, Ehjä ry, Pesäpuu yms, Puro, Arjessa yhtiöt, Mehiläinen, Opetus- ja tutkimusklinikka, Pohjanmaan maakunta < > koor-dinoiva maakunta <-> Turku Kansallinen tuki kehittämiselle Lakeja ym: Terveydenhuoltolaki Valtioneuvoston asetus neuvolatoiminnasta, koulu- ja opiskeluterveydenhuollosta Varhaiskasvatuslaki Perusopetuslaki Nuorisolaki Jne 1. a) Monitoimijainen arviointimalli b. erit.osaamisen liittäminen osaksi peruspalveluja, uudet toimintamallit c) Monilainen yhteistyö ja osaamisen yhdistäminen erit.tason palveluissa Hackneyn malli (maakunta, paikka?) 2. Lastensuojelun kehittäminen a. Ls perhetyö ja perhekuntoutus b. Ls sosiaalityön moniammatillinen toimintamalli c. Ls laitoshoito d. Ls perhehoito e. Sijaishuollon valvonnan ja ohjauksen malli 3. Erityistason palveluiden uudistaminen 4. Vaativamman tason palveluiden uudistaminen S O S I A A L I H U O L T O L A K I L A S T E N S U O J E L U L A K I

33 LAPE -työryhmä/sinun Pohjanmaa -Ditt Österbotten Sivu 33 / 33 Neuvonta ja ohjaus Palveluohjaus Huoli puheeksi Kiireellinen apu Muutosagentti Nuorisotyö Seurakunta Varhaiskasvatus Lastenneuvola Esi-opetus Perhekeskus Lähipalvelut Koulu Matalan kynnyksen lähipalvelut Järjestöt Oy Palvelu Ab Luonnos Palveluohjaus Monialainen palvelutarpeen arviointi Asiakassuunnitelma Arviointi Asiakassuunnitelman päivitys Sijaishuolto Perhe- ja laitoshoito Monialainen asiantuntijatiimi Esim. oppilashuollon ryhmä Avopalvelut Äitiysneuvola, oppilashuolto, lastenja koululääkäri, lapsiperheiden kotipalvelu, perhetyö, palvelu-ohjaus, sosiaaliohjaus, mielenterveys- ja päihdehuollon avopalvelut (esim. nuorisoasema Klaara, Horisontti ja kotikuntoutus), jälkihuolto, kasvatus- ja perheneuvola, perheasiain neuvottelukeskus, lasten ja perheiden ja aikuissosiaalityö, kotoutumisen tuki, TYP, vammaispalvelut Nuorisopsykiatria Johtaminen? EhL:n mukaiset palvelut Perustason ja laajan tason palvelut Sosiaali- ja terveyskeskus Hoitaja, lääkäri, sos.palvelujen neuvonta ja ohjaus, lyhytaikainen sosiaalipalvelu, sosiaalityö? Keskistetyt erityisen ja vaativan tason palvelut? Sote osaamiskeskus Maakunnan liikelaitos (paikka?) Suurin osa esh;:sta ja sosiaalipalveluista Jalkautuvat / liikkuvat palvelut Konsultaatio Erityisosaaminen tuodaan peruspalvelujen tueksi Lasten- ja koululääkärit, koulupsykologi, Kotihoito ja kotisairaala Yleislääkäri, erikoislääkäri, terapiapalvelut, erikoissosiaalityö, lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria Mielenterveys ja päihdepalvelut, Vammaispalvelut (EhL) Somaattinen esh Erityisen ja vaativan tason palvelut Kuntoutuspalvelut Lastenpsykiatria Lastensuojelutyö Perhekuntoutus Järjestöjen palvelut Päihde- ja mt Laitoshoito korvaushoito SONet BOTNIA, FSKC, PTY TE -hallinto Oppi-laitokset Pohjanmaan liitto KELA Osaamis- ja tukikeskus Erittäin vaativat tai harvinaiset palvelu-tarpeet,