LARSMO KOMMUN BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LARSMO KOMMUN BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN"

Transkript

1 1 LARSMO KOMMUN BUDGET 2019 OCH EKONOMIPLAN Kommunens utvecklingsstrategi uppdaterades år Planen består av kommunens vision och strategiska målsättningar. De strategiska målsättningarna omfattas av konkreta verksamhetsmål på enhetsnivå som årligen godkänns. Larsmo 365 öar livskraft Vision 2025 Larsmo är en framgångsrik och trivsam boendekommun i en välmående region Livskraften och strategiska målsättningar En planmässig tillväxt, med ett starkt centrum och välutvecklade byar Befolkning Befolkningsutvecklingen är positiv i alla kommundelar Befolkningen ökar med 750 personer fram till år 2025 Tomter Planläggning av trivsamma bostadsområden i alla kommundelar Skärgårdsmiljön och närheten till vatten beaktas vid planläggningen Utvecklandet av centrumområdet fortsätter Bostäder Tillräckligt utbud av bostäder och olika boendeformer Olika åldersgruppers behov beaktas Klimatsmart utveckling Förnybar energi Alla fastigheter inom kommunkoncernen uppvärms med förnybar energi 2025 Rådgivning och information till hushållen så att det ekologiska fotavtrycket minskar enligt Parisöverenkommelsen 2015 Belastning Minskning av den diffusa belastningen på vattendragen så att minst 73 % av hushållen är anslutna till det kommunala avloppsnätet 2025 Ändamålsenliga avloppslösningar på strandområdena Trafik, boende Ökad användning av kollektivtrafik och cykel för arbetsresor Förtätning av boendestrukturen Alla kommunägda bilar är klimatsmarta år 2025

2 2 Effektiv serviceproduktion Effektivt Mångsidiga och kvalitativa Lättillgängliga Produceras i kommunens egen regi eller som köptjänst Tillräckligt Motsvarar behovet Kundorienterade Innovativt Ny teknik för effektivering av produktionen Nya elektroniska serviceformer Balanserad ekonomi, kompetent och motiverad personal Ekonomi Inkomstskattesatsen inte högre än landets medelnivå En stark balanserad ekonomi Kommunens byggnader och anläggningar används effektivt Kompetens Extern och intern fortbildning Introduktion för nyanställda Systematisk rekrytering Personal Bra ledarskap Välmående på arbetsplatsen, god arbetsmiljö Öppet klimat och växelverkan

3 3 Kunskap och företagsamhet Utbildning Utbildningsnivån på mellannivå höjs till landets medelnivå Lärmiljön nyskapande, mångsidig och inkluderande Satsning på de ungas välmående Attitydfostran Rådgivning Ökad rådgivning och stöd till potentiella företagare via Concordia Effektiv marknadsföring Företag Tillräckligt utbud av företagstomter Tillräckligt utbud av utrymmen för nyetableringar Satsning på besöksnäringen Välmående kommuninvånare Fritid Larsmo idrottspark utvecklas enligt godkänd plan Naturnära rekreationsmöjligheter utvecklas Tillgängligheten i skärgården stärks(broar, farleder, hamnar) Hälsa Mötesplatser Delaktighet Stöd och stimulering till fysiska aktiviteter Stöd för hälsofrämjande verksamhet (fysiskt och psykiskt) Nya torget mötesplats för konst, kultur, småskalig torghandel Mångsidigare kulturutbud Samarbete med och stöd till föreningar Hög röstningsprocent, medborgarinitiativ, alla åldersgrupper beaktas Minst ett torgmöte per år, informationsmöten Utvecklande av informationen, möjlighet att delta elektroniskt Verka för ett fördomsfritt och inkluderande samhällsklimat

4 4 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN I Finansministeriets ekonomiska översikt, som publicerades i september, förutspås Finlands BNP år 2018 växa med 3,0 %. Tillväxten förväntas avta och uppgå till 1,7 % respektive 1,6 %. Innevarande år är på väg att bli det bästa under den nuvarande konjunkturfasen, eftersom den ekonomiska tillväxten förutspås öka ytterligare jämfört med fjolåret. Den ekonomiska tillväxten i Finland avtar emellertid klart till en årlig tillväxt på cirka 1,5 % de kommande åren. På medellång sikt, , väntas den ekonomiska tillväxten återgå till en tillväxttakt som motsvarar den potentiella produktionstillväxten, dvs. cirka en procent. Historiskt sett är den förväntade tillväxten på medellång sikt långsam, vilket hänger samman med strukturella faktorer i ekonomin. Sysselsättningsgraden har ökat och uppgår nu till ca 72 %. Sysselsättningsgraden antas stiga till 73 % under Den goda ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen samt anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet bidrar till att balansera de offentliga finanserna de närmaste åren. Saldot i de offentliga finanserna vänder och uppvisar ett överskott vid decennieskiftet och skulden i förhållande till bruttonationalprodukten minskar. Den konjunkturrelaterade förbättringen av de offentliga finanserna garanterar ändå inte en hållbar finansiering av den offentliga ekonomin på lång sikt. Tabell 1 Det allmänna ekonomiska läget År BNP (värde) 2,5 2,8 3,0 1,7 1,6 Lönesumma 1,5 2,2 4,2 3,5 3,0 Förtjänstnivå 0,9 0,2 1,8 2,6 3,0 Inflation 0,4 0,7 1,1 1,4 1,6 Arbetslöshetsgrad 8,8 8,6 7,4 6,9 6,6 Euribor 3 mån % -0,3-0,3-0,3-0,0 0,2 10 års ränta, % 0,4 0,6 0,8 1,2 1,7 KOMMUNERNAS EKONOMI Kommunsektorns situation har förbättrats avsevärt de senaste åren. År 2017 minskade underskottet för tredje året i rad och var endast 0,1 % i förhållande till BNP. Kommunernas saldo försvagas dock i år jämfört med fjolåret. Konsumtionsutgifterna växer bl.a. på grund av ökade vård och omsorgsutgifter till följd av att befolkningen åldras, sänkta dagvårdsavgifter, ökad efterfrågan på dagvård samt lönehöjningar inom kommunsektorn. Trots goda ekonomiska utsikter sjunker kommunernas inkomster innevarande år bl.a. som en följd av exceptionellt stora skatteåterbäringar. År 2019 ökar utgifterna på grund av det växande behovet av social- och hälsovårdstjänster, löneförhöjningar inom kommunsektorn och bortfallet av nedskärningarna av semesterpenningen enligt konkurrenskraftsavtalet. Investeringstakten inom kommunsektorn är fortsättningsvis hög. Statsbidragen minskar jämfört med innevarande år, vilket beror på bl.a. justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna utifrån kostnadsutfallet 2016 minskar statsandelen för kommunal basservice med 200 miljoner euro. Statsandelarna indexjusteras inte Fr.o.m väntas statsbidragen öka då kommunerna ska kompenseras för bl.a. utbetalning av semesterpenningen samt indexjustering. Kommunalskatten I skattegrunden för förvärvsinkomsten görs 2019 en indexjustering som motsvarar förändringen i förtjänstnivån. Ändringen bedöms minska intäkterna av kommunalskatten med 154 miljoner euro Arbetsinkomstavdraget och grundavdraget höjs och bedöms minska kommunalskatten med 19 respektive 54 miljoner euro. Därtill höjs bl.a. maximibeloppet för avdrag för bostad på arbetsorten från 250 till 450 euro. Kommunerna kompenseras fullt ut för förlusten av skatteinkomster p.g.a. de höjda avdragen. År 2018 är kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats 19,86 procent och fastighetsskatteprocenterna är; allmän fastighetsskatt 1,06, stadigvarande bostad 0,49 och annan bostadsbyggnad 1,16. Samfundsskatten Kommunernas andel av samfundsskatten är 22,58 procent.

5 5 Fastighetsskatten Enligt fastighetsskattelagen är intervallet för allmän fastighetsskatt 0,93-2,00 %, för byggnader för stadigvarade bostad 0,41-1,00 %, för övriga bostadsbyggnader 0,93-2,0 %, för kraftverk 2,0 % och för skatt på obebyggd byggnadsplats 2,00-6,00 %. Statsandelarna Statsandelarna minskar med 3 % jämfört med innevarande år. Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. De kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice beräknas enligt åldersgruppering. Därtill tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljas tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Sjukfrekvensen beräknas utgående från sjukfrekvenskoefficienten, som baserar sig på tio vanliga folksjukdomar. Som en del av statsandelen beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Effekterna av statsandelsreformen som trädde i kraft 2015 inverkar stegvis på kommunernas ekonomi. År 2019 är inverkan högst +/- 380 euro per invånare. Övergångsutjämningen har beräknats på 2014 års nivå. Utgifterna och inkomsterna av hemkommunersättningarna ingår inte i de kommunvisa beräkningarna. Hemkommunersättningarna är inte statsandelar utan ska behandlas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Hemkommunersättningens grunddel är 6 660,17 euro per elev De kommunvisa ersättningarna bestäms på följande sätt: 6 åring 7-12 åring åring 0,61 x grunddelen 1,00 x grunddelen 1,60 x grunddelen Den statsandelsfinansiering som administreras av undervisnings- och kulturministeriet omfattar gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen, finansieringen av utvecklings- och serviceuppgifterför arbetslivet, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar och museer. Tilläggen för den grundläggande utbildningen beräknas på grunddelen i hemkommunsersättningssystemet. Tillägg beviljas för handikappade, mycket gravt utvecklingsstörda, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare, grundläggande utbildning för 5-åringar, vuxenutbildning och internattillägg. Statsandelsprocenter och kommunernas självfinansieringsandelar enligt statens budgetproposition år 2019: Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 25,34 25,37 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3538, ,91 Reformer som påverkar den kommunala ekonomin När landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen träder i kraft 2021 övergår ansvaret för upprätthållande och finansiering av social- och hälsovården, räddningsväsendet, regionalförvaltningens verksamhet och nationella behörighet samt ordnandet av miljöförvaltningens till landskapen.

6 6 Tabell 2 Kommunernas redovisning av skatteintäkter, miljarder euro År Kommunalskatt 18,90 16,68 19,78 20,48 21,33 Andel av samfundsskatt 1,87 1,82 2,04 2,09 2,16 Fastighetsskatt 1,77 1,82 1,85 1,88 1,91 Redovisningar, sammanlagt 22,55 22,31 23,67 24,45 25,40 Ändring, % 2,0-1,0 6,1 3,3 3,9 UTVECKLINGSPERSPEKTIV I LARSMO Bokslutsprognosen som baseras på situationen den förutspår ett resultat som är något sämre än budgeterat. Skatteinkomsterna blir mindre än beräknat bl.a. på grund av de stora skatteåterbäringarna Uppbörden försnabbas från 2019 då största delen av skattetilläggen debiteras inom skatteåret. Sysselsättningsläget i Larsmo är fortsättningsvis bra. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 2,5 procent, d.v.s. på samma nivå som Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 3,0 procent åren Invånarantalet ökade år 2017 med 88 personer till År 2018 antas ökningen bli ca 70 personer så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca personer. Befolkningsökningen beräknas ligga på i snitt + 60 personer årligen i fram till slutet av Resultaträkning, Resultaträkning, 1000 euro BS 2017 BU 2018 BU 2019 EP 2020 EP =>19, +/-% Verksamhetens intäkter ,5 % Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader ,9 % Verksamhetsbidrag ,3 % Skatteinkomster ,2 % Statsandelar ,7 % Finansiella intäkter och kostnader ,7 % Årsbidrag ,7 % Avskrivningar ,6 % Räkenskapsperiodens resultat Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter De största inkomstposterna inom försäljningsintäkter är vatten- och avloppsavgifter ( euro), ersättning för flyktingar ( euro), försäljning av tjänster måltids-, städ- och fastighetstjänster ( euro), inkomster från försäljning av skog ( euro) och inkomster för plogningstjänster ( euro). Avgiftsintäkter De största inkomstposterna inom avgiftsintäkter är avgifter för småbarnspedagogik ( euro), avgifter för morgonoch eftermiddagsverksamhet ( euro) samt avgifter för byggnadsinspektion ( euro). Understöd och bidrag De största inkomstposterna inom understöd och bidrag är arbetsmarknadsstöd ( euro) och understöd och bidrag av övriga ( euro). Övriga verksamhetsintäkter De största inkomstposterna inom övriga verksamhetsintäkter är hyror för bostäder ( euro), hyror för övriga byggnader ( euro), hyror för mark- och vattenområden ( euro) och hyror för maskiner och anordningar ( euro).

7 7 Verksamhetens kostnader Personalkostnader I personalkostnader ingår anslag för löner samt pensionsavgifter, socialskyddavgifter och övriga försäkringspremier. Löneanslagen för tjänster och befattningar ökar med ca euro till slutet av 2019 p.g.a en allmän löneutveckling samt ökat antal tjänster och befattningar. Sänkningen av semesterpenningen beräknas minska lönekostnaderna med ca euro De största potterna inom löner 2019 består av förtroendevaldas löner ( euro), löner för tjänster och befattningar ( euro), särskilda ersättningar ( euro) samt anslag för vikarier ( euro). Lönebikostnaderna är beräknade till euro (24,5 % av lönesumman). I beloppet ingår euro för pensionsansvar inom social- och hälsovården. Tjänster De största kostnadsposterna inom tjänster är köp av kundtjänster av kommuner ( euro), köp av kundtjänster av samkommuner ( euro), ICT-tjänster ( euro), experttjänster ( euro), post- och teletjänster ( euro), byggande och underhåll av byggnader och områden ( euro), underhåll av enskilda vägar ( euro), byggande och underhåll av maskiner och inventarier ( euro), rese- och transporttjänster ( euro), social- och hälsovårdstjänster ( euro), andel av beskattningskostnader ( euro) och övriga samarbetsandelar ( euro, vilken består av bl.a. följande poster: Vasa sjukhus euro, Räddningsverksamhet euro, Österbottens förbund euro, Hälsoövervakning euro, Veterinärvård euro). Material, förödenheter och varor De största kostnadsposterna inom material, förnödenheter och varor är kontors- och skolmaterial ( euro), litteratur ( euro), läroböcker ( euro), medicin ( euro), livsmedel ( euro), uppvärmning ( euro), elektricitet ( euro) och inventarier ( euro). Understöd De största kostnadsposterna inom understöd är understöd till hushåll ( euro) och understöd till sammanslutningar ( euro). Övriga verksamhetskostnader Inom övriga verksamhetskostnader är hyror för byggnader och lokaler ( euro) och hyror för maskiner och inventarier ( euro) de största kostnadsposterna. Skatteinkomster Kommunalskatt Skattegrunden väntas växa med i medeltal 3,0 procent per år fram till slutet av De beskattningsbara förvärvsinkomsterna som är grund för debiteringen av kommunalskatt ökade år 2017 med 0,7 procent jämfört med år De beskattningsbara inkomsterna beräknas öka med 5,6 procent år 2018 och 5,3 procent år På basen av detta uppskattas det belopp som inflyter i form av kommunalskatt år 2019 öka med 9,3 procent jämfört med 2018 och uppgå till 15,0 miljoner euro. Kommunalskatten debiteras enligt skattesatsen 19,5 procent. De belopp som inflyter påverkas positivt av en försnabbad uppbörd av kommunalskatten. Skattetilläggen inflyter till största delen fr.o.m. skatteåret Åren beräknas kommunalskatten inbringa 15,7 resp. 16,5 miljoner euro. Samfundsskatt Kommunernas andel av samfundsskatten är 20 procent. Larsmo kommuns andel av samfundsskatten beräknas uppgå till ca euro/år.

8 8 Fastighetsskatt Skattesatsen för den allmänna fastighetsskatten höjs med 0,10 procentenheter, skatten för fritidsbostad med 0,10 procentenheter och skatten för stadigvarande bostad med 0,01 procentenhet. År 2019 är den allmänna fastighetsskatten 1,30 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,42 procent, skatten på fritidsbostad 1,15 procent samt fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden 4,00 procent. Fastighetsskattebeloppet beräknas 2019 uppgå till euro. Inkomsterna från fastighetsskatten beräknas fortsättningsvis öka då antalet fastigheter som beskattas beräknas öka. Tabell 3 Skattegrunden för kommunalskatten, , euro År +/- % Beskattningsbar ink. Inkomstskattesats Kalkylerad skatt Debiterad skatt , , , , , , , , , , , , Tabell 4 Beräkning av fastighetsskatt 2019, euro Fastighetsskatt Beskattningsvärde Skatte-% Debiterad skatt Allmän fastighetsskatt , Stadigvarande boende , Fritidsbostäder , Allmännyttiga samfund , Obebyggd byggnadspalts Sammanlagt Tabell 5 Skatteinkomster, 1000 euro Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Sammanlagt Ändring % +0,6 + 2,8 + 7,2 + 4,1 + 4,9 Tabell 6 Skattefinansieringen, euro Skattefinansieringen består av skatteintäkternas och statsandelarnas sammanlagda belopp. Skattefinansiering Skatteinkomster Statsandelar Sammanlagt Ändring i procent +0,4-0,1 + 2,6 + 3,3 + 2,8

9 9 Statsandelar Statsandelarna beräknas minska 2,7 procent Minskningar p.g.a. statsandelsreformen upphör efter 2019 och statsandelarna antas igen öka från Tabell 7 Beräkning av statsandelar för Larsmo kommun 2019 Kalkylerade kostnader Antal Kalk kostn. Kalk kostn. per inv. sammanlagt Enligt åldersstruktur 0-5 åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , över 85 åringar , Enligt åldersstruktur, sammanlagt Enligt sjukfrekvens ,37 0, Enligt arbetslöshetsgrad, euro/invånare ,08 0, Enligt tvåspråkighet , Enligt invånare med främmande språk, euro/invånare ,37 0, Enligt befolkningstäthet euro/invånare ,36 0, Enligt karaktären av skärgård 0 0,00 Enligt karaktären av skärgårdsdel , Enligt utbildningsbakgrund euro/invånare ,91 0, Kommunens kalkylerade kostnader, sammanlagt , Egen finansiering , Statsandelar för kalkylerade kostnader för basservice , Tilläggsdelar Avsides läge euro per invånare 0 210,64 Samernas hembygdsområde euro/invånare ,41 Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser euro/invånare ,93 0, Minskningar och höjningar Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster , Statsandelar för kommunal basservice , Statsandelar enligt huvudmannamodellen , Elevbaserade tillägg inom förskola och grundläggande utbildning Utbildning- och kulturverksamhetens statsandelar Statsandelar för undervisning och kultur Statsandelar, sammanlagt

10 10 Verksamhetsintäkter, statsandelar och skatter Skatteinkomsterna beräknas öka med 7,2 procent och statsandelarna minska med 2,7 procent jämfört med budget Miljoner 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Skatter Statsandelar Försäljn.int och avgifter Övriga intäkter Finansiella intäkter o kostn Verksamhetskostnader och finansiella kostnader Verksamhetskostnaderna ökar med 3,8 procent jämfört med budget Personalkostnaderna, som utgör 34 procent av verksamhetskostnaderna, ökar med 5,1 procent. Köp av tjänster, som utgör 56 procent av de totala verksamhetskostnaderna, ökar med 4,9 procent. Miljoner 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Personal Kundtjänster Samarbetsand. Övr tjänster Material Understöd Övr.kostnader

11 11 Årsbidrag Årsbidraget uppgår 2019 till 1,455 milj. euro, 2020 till 1,760 milj. euro och 2021 till 1,908 milj. euro. Den interna finansieringen av investeringarna är 57 procent år 2019, 79 procent år 2020 och 78 procent år Årsbidrag och nettoinvesteringar M i l j o n e r Årsbidrag Investeringar Avskrivningar Avskrivningar enligt plan har beräknats enligt den av kommunfullmäktige fastställda avskrivningsplanen. Avskrivningarna 2019 är beräknade till 1,665 milj. euro. Avskrivningarna beräknas öka till 1,705 milj. euro år Räkenskapsperiodens resultat Budgeterat underskott är euro. Kommunens lån Skuldbördan beräknas uppgå till 25,2 milj. euro år 2018 och 26,5 milj. euro år2019. Personalresursen omräknat i heltid per År Personalstyrka , , , , ,62

12 12 BUDGETENS BINDNINGSNIVÅ Fullmäktige godkänner i budgeten de bindande funktionella och ekonomiska målsättningarna, anslagen och de beräknade inkomsterna. Inom driftsdelen är anslagen bindande för fullmäktige på resultatområdesnivå. I investeringsdelen är anslagen bindande på projektnivå. Förverkligandet av inkomster och resultatmål är bindande på samma sätt som verksamhetsutgifter. De i budgeten anvisade personalutgifterna är bindande och kan ej omdisponeras. Belopp som nämns skilt i motiveringstexten är bindande och kan ej omdisponeras. Anskaffningar över euro upptas i investeringsbudgeten. UPPFÖLJNING AV BUDGETEN Uppföljning av resultatmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutsfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna skall framläggas för fullmäktige. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. Fullmäktige fastställer bindande resultatmål när budgeten godkänns. Nämnderna ställer i samband med dispositionsplanerna upp mål som binder nämnden och resultatenheterna. En uppföljningsrapport gällande ekonomin och resultatmålen avges kvartalsvis till kommunstyrelsen. Resultatenheterna rapporterar kvartalsvis om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och till kommunstyrelsen. Prognoser om budgetutfallet ges till fullmäktige per den 30.4 och Kommunstyrelsen kan ge närmare anvisningar angående budgetens förverkligande till nämnderna och resultatenheterna.

13 13 Driftshushållning Driftshushållning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT

14 14 CENTRALVALNÄMNDEN Val Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna i Bosund, Näs, Holm och Risö och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Ansvarsområde Mål Åtgärder Statliga val Riksdagsval i april Europaparlamentsval i maj samt ev. landskapsval. Centralvalnämnden organiserar valet så att det sker snabbt, effektivt och korrekt enligt vallagstiftningen. Kommunen är indelad i fyra röstningsområden för röstning på valdagen: Bosund, Näs, Holm och Risö. Förhandsröstning ordnas i Equity konferensutrymme samt på Sandlundens servicehem. Hemmaröstning enligt anmälan. Landskapsval Landskapsval i oktober. Centralvalnämnden organiserar valet så att det sker snabbt, effektivt och korrekt enligt vallagstiftningen. Kommunen är indelad i fyra röstningsområden för röstning på valdagen: Bosund, Näs, Holm och Risö. Förhandsröstning ordnas i Equity konerensutrymme samt på Sandlundens servicehem. Hemmaröstning enligt anmälan. Planerade åtgärder Inga val ordnas Kommunalval hålls Kommunalval hålls 2021.

15 15 REVISIONSNÄMNDEN Revision Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Ansvarsområde Mål Åtgärder Revisionsnämnden Revisionssamfund Revisionsnämnden organiserar revisionsverksamheten ändamålsenligt och effektivt. Köp av revisionstjänster från revisionssamfund. Revisionsnämnden sammanträder åtta gånger och revisionsdagarnas antal är sju. Utvärderingsberättelse över bokslutet för år 2018 uppgörs. Utvärderingsplan för år 2019 uppgörs. Register över bindningar upprätthålls. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med KPMG Offentliga tjänster Ab för perioden Val av revisionssamfund för , ev. utnyttjande av optionsår. Planerade åtgärder Bedömning av om hur målen förverkligats.

16 16 KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Kommundirektör Gun Kapténs - Räddningsväsendet - Hälso- och sjukvård - Socialvård Förvaltningschef Carola Löf - Allmän förvaltning - Fastighetsförvaltning - Köpmanholmen - Intern service Personalchef Annette Kortell-Svenfors - Personalförvaltning - Sysselsättning - Kost- och städservice Ekonomichef Yvonne Thodin - Ekonomi - Finansstatistik - Intern kontroll - Anläggningstillgångar - Försäkringar

17 17 KOMMUNENS LEDNING OCH ALLMÄN FÖRVALTNING Kommunens ledning och allmän förvaltning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2020 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Kommunfullmäktige Ansvar för kommunens verksamhet och ekonomi och utövar kommunens beslutanderätt gällande kommunstrategin, förvaltningsstadgan, budget och ekonomiplan, ägar- och koncernstyrning, avgifter och arvoden, borgensförbindelser m.m. Antalet ledamöter är 27. Kommunfullmäktige håller 8 möten under året och behandlar ca 100 ärenden. Minst två aftonskolor eller seminarier ordnas. Kommunstyrelsen Välmående kommun och kommuninvånare. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet samt den interna kontrollen. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Bevakar kommuninvånarnas intressen i landskapsreformarbetet. Kommunstrategi för 2013 och omfattande välfärdsplan för perioden uppgörs. Kommunstyrelsen håller ca 22 möten per år och behandlar ca 400 ärenden. Under styrelsen finns fyra sektioner som har möten vid behov. Kommunens invånare och servicebrukare har rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Deltagandet främjas genom bättre information på webbsidan, genom ordnande av diskussionsmöten, torgmöte, utlåtandebegäranden, anlitande av sakkunniga, genom invånarinitiativ och enkäter samt interaktion via sociala media. Kungörelser och beslut publiceras på kommunens webbsida. Förtroendevalda och tjänstemän deltar i olika möten, sitter i olika arbetsgrupper, ger utlåtanden och följer med hur kommunens intressen beaktas.

18 18 Effektiv förvaltning av kommunens placeringar och stipendiefonder. Avkastningsmål 4-6 %. Placeringsportföljen förkovras enligt målsättningen. Årlig utdelning av stipendier för studier på andra stadiet samt för åk 7-9. Kommundirektören Direktörsavtal Arbetsfördelningen mellan direktören och kommunstyrelsens ordförande avtalas i direktörsavtal, där fokus ligger på företagsetableringar. Allmänna sektorn Information och marknadsföring Avtalshanteringen förbättras genom att avtalen införs till 100 % i ärendehanteringsprogrammet. Bra, kundvänlig information Suomi.fi meddelanden tas i bruk inom alla sektorer. Snabb och bra information utåt. Larsmo synligt på ett positivt sätt. Avtalen införs i ärendehanteringsprogrammet. Användarna får utbildning och vid behov tas extra personalresurs i bruk. Kommunens webbsidor uppdateras. Möteshandlingar och beslut publiceras kommunens webbsidor. Kommunens service finns även presenterad i den nationella Suomi.fi portalen. Kommunens Facebooksida används för information om evenemang och aktuella ärenden. För att ta i bruk tjänsten ordnas utbildning åt anställda och ges information åt kommuninvånare. Personuppgifterna hanteras enligt de nya GDPR anvisningarna. Kommunens infotidning utkommer två ggr/år. Infopaket ges åt nyinflyttade. Sociala medier, Facebook, används. Kommunen informationsmaterial är uppdaterat. Marknadsföringsmaterial finns som är "up to date". Larsmo deltar i gemensamma marknadsföringsprojekt, t.ex. via Concordia, med målsättning att förbättra regionens synlighet. Ungdomsrådet Ungdomsrådet tillvaratar de yngres intressen. Rådet håller möten, ger utlåtanden, lämnar in initiativ och håller informationsmöten i frågor som berör målgruppen samt följer med och deltar i förverkligandet av välfärdsplanen för barn och unga i kommunen. Rådet för äldre och funktionshindrade Rådet tillvaratar de äldres och de funktionshindrades intressen. Rådet deltar i lokala och regionala möten, följer med aktuella frågor och ger utlåtande och lämnar in initiativ i frågor som berör de äldre eller personer med funktionsnedsättning och ordnar informationsmöten. Stöder förebyggande åtgärder (fotvård, halkskydd och fysisk träning). Övrig förvaltning Tillgången till lagstadgade tjänster tryggas. Socialombudsmannatjänster ordnas i samarbete med staden Jakobstad.

19 19 Bortsprungna husdjur omhändertas enligt lag. Köp av tjänster av privat företagare (avtal på 2 år). Kommunens veteraner ges understöd så att de kan bo hemma en längre tid. Veteranerna hedras. Stödformerna är bidrag för personliga hjälpmedel, ersättning av snöplogning och gräsklippningstjänster, ersättning av poliklinikavgifter. Stödformerna gäller även veteranänkor. Underhåll av krigargravarna och minnesstenen vid Holm. Uppvaktning på De stupades dag och Självständighetsdagen i samarbete med Larsmo församling. Veteranerna uppmärksammas i samband med den nationella veterandagen. Personalvård Aktiv och välmående personal Larsmo kommun har ett handlingsprogram för tidigt stöd samt följer upp sjukfrånvaron. Möjlighet till rehabilitering i samarbete med företagshälsovården. Personal som varit anställda minst 4 månader erhåller stöd för kultur och motion. Personalrekreation ordnas årligen, t.ex. personaljulfest. Ekonomiförvaltning Personal som trivs på sin arbetsplats. Motiverande lönesättning Personalresursen följs årligen upp. Alla inkommande och utgående fakturor hanteras som e-faktura. Ekonomisk balans och verksamhetskostnaderna hålls på en nivå under landets medeltal. Uppföljning av arbetsklimatet, genomförs vart annat år (2020). Medarbetarsamtal genomförs årligen och uppföljs genom en förfrågan i samband med uppföljning av arbetsklimatet. Regelbundna arbetsplatsmöten. Personalinfo finns på intranätet. Uppgiftsvärdering tillämpas inom alla lönesättningsgrupper. Individuell och motiverande lönesättning med möjlighet till personliga tillägg. Alla tjänster och befattningar har en uppgiftsbeskrivning. En personalberättelse uppgörs årligen. Förmännen och avdelningscheferna uppdaterar kontinuerligt uppgiftsbeskrivningarna så att de motsvarar arbetsuppgifterna. Information på webbsidan och i Larsmotidningen om e-faktura. Vid upphandlingar krävs e-faktura av alla leverantörer. Ekonomisk balans uppnås, med hjälp av olika effektiveringsåtgärder inom alla sektorer, genom noggrann planering och genomgång av verksamheten. Ekonomisk balans mäts med olika indikatorer: - Ackumulerat överskott/invånare

20 20 - Årsbidrag/invånare - Lånestock/invånare - Verksamhetskostnader per invånare eller användargrupp Tydlig och transparent uppföljning av ekonomi och verksamhetsmål. Uppföljningen och rapportering av det ekonomiska utfallet görs enligt ett godkänt ärendebehandlingsschema. Uppföljningen utvecklas med hjälp av rapporteringsverktyg. Planerade åtgärder Reformarbete gällande sjukvård och socialomsorg samt landskapsförvaltning.

21 21 SYSSELSÄTTNING Sysselsättning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Långtidsarbetslösa Ungas sysselsättning Effekterna av arbetslösheten lindras genom kommunens stödåtgärder Alla som räknas som svårplacerade eller långtidsarbetslösa får en arbetsplats för en viss tid. Kommunen stöder ungdomars möjlighet att komma in i arbetslivet Kommunen anställer 40 ungdomar under sommaren. För ungdomar med speciella behov reserveras 3 platser. Kommunen anställer arbetslösa på viss tid med lönestöd. Kommunen deltar i gemensam verksamhet i regionen för att ordna rehabilitering åt svårsysselsatta. Platser ordnas åt personer som är i behov av rehabiliterande arbetsverksamhet, antingen inom kommunens enheter eller hos föreningar o.dyl. Larsmo har ingått avtal med Kokkotyöstiftelsen som har en arbetspunkt i Jakobstad RETRO. Alla placeras. Kommunen deltar i uppsökande ungdomsarbete och stöder arbetsverkstäder på After Eight. Praktikplatser erbjuds ungdomarna hela året. Samtliga förmän och verksamheter informeras om möjligheten att erbjuda praktikplats. Informationsmöte ordnas innan sommarungdomarna anställs och handledare utses åt alla. Föreningarna har möjlighet att ansöka om att ha en av kommunen anställd sommarjobbare för en månad. Civiltjänstgöring Civiltjänstgörare erbjuds en kommunplats. Tre civiltjänstgörare tas emot under året. Planerade åtgärder Visstidsanställningar, sommararbete och praktikplatser för ungdomar fortsätter. Det uppsökande ungdomsarbete ges stöd.

22 22 LANDSBYGDS- OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLING Landsbygds- och näringslivsutveckling Bokslut 2018 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Servicetrafik Servicetrafik finns att tillgå 15 timmar/vecka. Avtal om servicetrafik ingås. Utvecklande av näringslivet Avbytarservice och rådgivning åt landsbygdsföretagare Concordia fungerar som nyföretagarcentral och är huvudman för utvecklingsprojekt. Kommunen kan erbjuda tomter för företagande. God kommunikation med företagarna. Servicen inom lantbruksnäringen tryggas. Kommunen stöder nyetableringar genom rådgivning och stödtjänster som Concordia tillhandahåller samt genom att erbjuda företagstomter. Kommunalteknik utbyggs på industriområden så att tillräckligt utbud av tomter finns. Företagsutrymmen byggs primärt av Rönnliden Invest Ab. Kommunen ordnar 1-2 företagarträffar samt bjuder in företagarrepresentanter till kommunstyrelsen. Förmedling samt rådgivning för EU-bidrag och nationella stöd samt avbytarservicen sköts genom avtal med Pedersöre kommun.

23 23 PROJEKTVERKSAMHET OCH EVENEMANG Projektverksamhet och evenemang Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Egna projekt Extern finansiering för ett projekt erhålls. Extern finansiering för projekt söks. Andel i övriga projekt Kommunen utvecklar servicen genom att delta i projekt som gagnar kommunen. Kommunen deltar i olika gemensamma projekt. För finansieringen av LEADER-programmet för landsbygdsutveckling anslås budgetmedel enligt avtal. För deltagande i övriga projekt anslås euro. Evenemang Trivsel och delaktighet för kommuninvånarna. Vinterkarnevalen ordnas som tidigare. Evenemang kring torgområdet stöds.

24 24 PLANLÄGGNING Planläggning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Planläggning Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet Delgeneralplaner: Risö, Stengärdan Detaljplaner: Storströmmen revidering, Bosund utvidgning norrut, Gertruds-Laxgrundet En strategisk generalplan över kommunens hela område uppgörs. 85 % av detaljplanetomterna som kan ges ut reserveras inom 3 år. Skapa trivsamma och trygga boendemiljöer med närhet till service, rekreationsområden, lekparker och lätta trafikleder. Differentierad prissättning av tomter på detaljplan Detaljplaner: Holm II, Nabbsundet Nya tomter marknadsförs genom annonsering i dagspressen och på webbsidan och kan därefter reserveras löpande under året. Interaktiv karta med lediga tomter tas i bruk. Företagstomter marknadsförs även via Concordias portal. Planläggningssektionen fastställer målsättningar för i fråga varande plan efter dialog med markägare, invånare och övriga intressenter. Tomterna värderas med beaktande av närheten till strand, service, centrum mm.

25 25 KOST- OCH STÄDSERVICE Kost- och städservice Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Kostservicen har hand om måltidsservicen i Larsmo kommun. Kommunens tillredningskök tillreder mat till daghem, förskolor och skolor och till äldreomsorgens olika enheter. På de enheter där det inte finns ett tillredningskök finns ett fördelningskök. Städservicen producerar all städservice i kommunen kostnadseffektivt och i enlighet med fastställd städdimensionering. Ansvarsområde Mål Åtgärder Kostservice förvaltning Verksamheten är effektiv och fungerande. Planeras enligt behoven årligen. Där det är möjligt har personalen kombinerade uppgifter för kostservice/städservice. Kostservice Motiverad och kunnig personal Näringsrik och varierande kost av god kvalitet som gästerna uppskattar tillreds på ett kostnadseffektivt sätt. God kvalitet på maten. Personalen deltar i utbildning inom sitt område åtminstone motsvarande 2 arbetsdagar/person/år. Minst ett informationsmöte/år hålls där personalen görs delaktig. Kommunen använder programmet Aivo för att närings- och prisberäkna måltiderna. Alla matsedelns recept är införda per Arbetet med prisberäkning påbörjas under året. Vi deltar i gemensamma upphandlingar, både regionalt och genom Kuntahankinnat. Färdigt förädlade salladskomponenter används i våra kök. Vid tillredning används sous vide-produkter när det är ändamålsenligt. Variation skapas genom temavecka eller temadagar. Matgästernas åsikter utvärders årligen, t.ex. genom en enkät till utvald grupp. Egenkontroll i enlighet med Eviras direktiv. Alla kök strävar till att få resultatet utmärkt i sin Oiva-rapport. Regelbundna möten inom enheterna med berörda parter.

26 26 Minska matsvinnet. En mätning av svinnet görs 4 gånger per år. Mattransporter Kostnadseffektiva transporter. Offerter tas för mattransporter. Läsårsvis koordineras transportrutten för att få effektivast möjliga användning. T.ex. mellanmål skickas med samma transport som övriga måltider. Städservice förvaltning Verksamheten är effektiv och fungerande. Städdimensionering tillämpas i alla våra fastigheter. Behövliga justeringar görs då det sker förändringar i verksamheten samt enligt behov. Nya enheter dimensioneras vid ibruktagning enligt gällande standarder. Personal är dimensionerad enligt behov. Städservice Motiverad och kunnig personal Våra fastigheter är välstädade med ergonomiska metoder. Personalen deltar i utbildning inom sitt område åtminstone motsvarande 2 arbetsdagar/person/år. Minst ett informationsmöte/år hålls där personalen görs delaktig. Städinstruktioner finns för alla fastigheter. Även instruktioner för hur det skall städas ifall vikarie inte finns att tillgå. Städmaskiner används för att effektivera städningen och för att uppnå ett bättre städresultat. Minst 1 städmaskin/enhet. Redskap som används är ändamålsenliga och personalen får fortbildning i hur de ska användas. Antal måltider Skolköken Sandlundens åldringscenter Sammanlagt Internt måltidspris Skolelever, euro/måltid 2,40 2,40 2,55 2,55 2,55 Daghem, skolelever 0-6, euro/måltid 2,35 2,35 2,50 2,50 2,50 Daghem, euro/mellanmål 1,10 1,10 1,10 1,20 1,20 Sandlundens åldr.center, /när.dag 16,17 16,17 16,17 16,17 16,17 Städservice Städytor, m 2 /pers.resurs Skolor 12890/9, /9, /10, /10, /10,80 Daghem 1584/2, /2, /2, /2, /2,40 Sandlundens åldringscenter 2190/1, /1, /1, /1, /1,75 Övriga utrymmen 2200/1, /1, /1, /1, /1,40 Planerade åtgärder Verksamheten inom kosthållet och städservicen bedrivs på ett effektivt sätt. Arbetet med närings- och kostnadsberäkning fortsätter med målsättning att alla våra recept som ingår i matsedeln skall finnas i Aivo och där kontinuerligt utvärderas och uppdateras. Även prisberäkning skall kunna göras här i sin helhet. Städdimensioneringen är hela tiden uppdaterad i våra fastigheter enligt våra behov. Personalen deltar kontinuerligt i fortbildning och är delaktiga i den verksamhet som bedrivs.

27 27 INTERN SERVICE, ALLMÄNNA Intern service, allmänna Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Anslaget omfattar IT funktionerna, kopiering, materiallager och telefonfunktioner. Ett nytt ärendehanteringsprogram togs i bruk från och vidareutveckling pågår. Ett ekonomisystem samt personaladministrationsprogram och löneprogram togs i bruk och anpassningen fortsätter Den interna servicen omfattar IT, materialager, kopiering och telefoni. IKT-enheten ansvarar för datastöd, datasäkerhet och underhåll av närverk och apparatur. Kommunen har ett administrativt närverk och ett närverk för undervisningssektorn. Internettjänster tillhandahålls av JNT. IT-säkerheten hålls på en hög nivå. För olika datasystem finns utsedda administratörer som ansvarar för funktionaliteten och säkerheten gällande personuppgifter. För dataskydd och säkerhet har anvisningar uppgjorts enligt EU:s dataskyddsbestämmelser. Ett kontorsmaterillager finns i kommungården som betjänar även andra enheter. Kontorsmaterial och kopieringspapper upphandlas via ramavtal till största delen förutom vissa specialprodukter. Materiallaget inventeras årligen. Telefonisystemet fungerar via köptjänst med JNT och kopieringstjänsten via Canorama. Användningen följs upp centralt.

28 28 FASTIGHETSFÖRVALTNING Fastighetsförvaltning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Fastighetsförvaltning Kommunen utarrenderar tomter för egnahems-, par- och radhus samt industrifastigheter. Tomterna kan inlösas efter att de bebyggts. Kommunstyrelsen fastställer årligen en förteckning över de tomter som kan utges. Årligen räknas med att ca 10 tomter arrenderas eller reserveras. Kommunens mark- och skogsinnehav sköts och underhålls enligt skogsbruksplanen så att framtida avkastningar tryggas. Kommunens skogar gallras, avverkas och planteras enligt riktlinjerna i skogsbruksplanen.

29 29 INTEGRATION AV INVANDRARE Integration av invandrare Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Integrationsarbetet är ett samarbete mellan Jakobstadsregionens kommuner. Integrationsenheten lyder under stadsstyrelsen i Jakobstad och enheten har utrymmen centralt i staden. Kvotflyktingmottande har höjts till ca 100 flyktingar per år till nejden. Även kommunplatser för asylflyktingar som får uppehållstillstånd reserveras. De övergripande målen för integrationsarbetet är att långsiktigt, målinriktat och systematiskt, i samarbete med övriga sektorer, stöda invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt stöda invandrarens möjligheter att upprätthålla sin egen kultur och sitt eget språk. Ansvarsområde Mål Åtgärder Integration av invandrare Stöda invandrares integration genom att ge dem kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och i arbetslivet. Stöda invandrares möjligheter att upprätthålla sin egen kultur och sitt eget språk. Förberedande undervisning ordnas för vuxna och barn i samarbete med regionens kommuner. Den nya integrationsporten i Jakobstad är en servicepunkt för alla nyfinländare i Jakobstadsnejden. Avgiftsfri, individuell handledning erbjuds för att stöda integrationsprocessen. Föreningsliv och bildande av sociala nätverk där nyfinländarna kan träffas stöds.

30 30 KÖPMANHOLMEN Köpmanholmen Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Köpmanholmen fungerar som kommunens rekreationsområde samt som knutpunkt för turismen sommartid. På holmen fungerar Köpmanholmens café och beställningsrestaurang och det finns möjligheter att hyra bastu och konferensutrymmen. Köpmanholmen är också en viktig sommararbetsplats för ungdomarna. Underhandlingar förs med privat aktör om bedrivande av restaurangverksamheten. Ansvarsområde Mål Åtgärder Restaurangverksamhet Övrig verksamhet Café- och restaurangverksamheten ska visa ett nollresultat. Rekreationsområde som betjänar allmänheten Ökat kundantal. Nöjda kunder. Personalstyrkan optimeras. Samarbetet med Karleby stads turism och M/S Jenny fortsätter. Området och simstränderna hålls snygga och underhålls för att betjäna allmänheten. Landhöjningen åskådliggörs i TerraMarehallen, i utsiktstornet och på gångstigen. Utsiktstornet underhålls så att säkerheten kan garanteras. Besöksstatistik Besökare Grupper Planerade åtgärder Fokusområde är att öka kundunderlaget genom att öka gruppbokningarnas antal och samarbete med Karleby stads turism. Personalrekrytering på lång sikt bör förbättras för at få kontinuitet i verksamheten.

31 31 KONCERNBOLAGEN Rönnliden Invest Ab Mission Rönnliden Invest Ab är ett helägt dotterbolag till Larsmo kommun. Bolaget förverkligar kommunens strategi om ett tillräckligt utbud av utrymmen och verksamhetsmöjligheter för nyetableringar genom strategiskt delägarskap och byggande av nya företagsutrymmen eller service-enheter. Vision Bolaget ska vara vinstbringande. Vinsten återinvesteras för att långsiktigt stärka företagande och sysselsättning i kommunen. Fastighets Ab Larsmo Bostäder Mission Fastighets Ab Larsmo Bostäder är ett helägt dotterbolag till Larsmo kommun. Bolagets förverkligar kommunens strategi om ett tillräckligt utbud av bostäder och olika boendeformer i kommunen genom att vid behov bygga nya hyresfastigheter i de olika kommundelarna. Hyresbostäderna skall vara välskötta och inomhusklimatet i lokaliteterna skall vara bra. Bostäderna skall vara attraktiva på hyresmarknaden. Vision Bolaget skall hålla fastigheterna attraktiva och i gott skick. Till de årliga reparationerna och underhåll används bolagets egna medel. Fastighets Ab Centrumhuset Kiinteistö Oy Mission Fastighets Ab Centrumhuset är ett helägt dotterbolag till Larsmo kommun. Bolaget förverkligar kommunens strategi om utvecklandet av centrumområdet genom förvaltande av fastigheten Equity. Ansvarsområde Mål Åtgärder Rönnliden Invest Ab Bosund industriområde utvecklas till en modern, attraktiv och energieffektiv Business Park. Vidmossen och Gammelhagen industriområde är etablerade med multifunktionella företag Planering av Bosund Business Park Byggande av en industrihall per år. Utvecklande av Furuholmen industriområde 2019 Byggande av gemensam parkering för företagarna på området Centrumområdet har ett mångsidigare näringsliv Planering och förverkligande av serviceenhet i centrum Förverkligande av minst en start-up enhet Indikator: uthyrningsprocent av lägenhetsytan/ antalet lokaler, antalet arbetsplatser i uthyrda lokaler, avkastning på eget kapital.

32 32 Fastighets Ab Larsmo bostäder Fastighets Ab Centrumhuset Kiinteistö Oy Att kunna erbjuda välskötta hyresbostäder åt bostadssökande i alla kommundelar. Centrumhusets utrymmen (bibliotek, välfärdsstation, gym, café, tekniskt förråd) ska vara välskötta och uthyrda. Även torget ska vara välskött Renovering av tomma lägenheter vid hyresgästbyten. Måla plåttaket vid radhuset Stennäset i Näs. Förnya ytterdörrarna vid Rönngärdan 1. Färdigställa hyresradhuset Päronvägen 1 på Storströmmen. Förverkliga målsättningen om förnybar energi genom att förnya uppvärmningssystemet vid Rönngärdan 1 och 2 i Bosund. Reparationsarbeten vid hyreshus B, Kölvägen 19 i Bosund. Ombyggnad av Rönnlidenfastigheten till bostäder enligt koncerndirektiv. Indikator: uthyrningsprocent av lägenhetsytan/antalet bostäder Fastigheten förvaltas effektivt. Kommunens konstverk installeras bredvid Equity torget.

33 33 RÄDDNINGSVÄSENDET Räddningsväsendet Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Den regionala räddningsnämnden har ingått avtal med kommunens två avtalsbrandkårer, vilka är Larsmo 24 som är stationerad i Holm och Bosund 25 som finns i Bosund. Ansvarsområde Mål Åtgärder Räddningsverksamhet Räddningsenheten är snabbt på plats. Utryckningstiden inom riskområde II är 5 min. efter alarm. Utryckningspersonalen har yrkeskunskap på hög nivå. Modern och ändamålsenlig utrustning. Kostnaderna skall inte överskrida landets genomsnitt Rättvis kostnadsfördelning. Inom det regionala räddningsverket anslås tillräckligt med medel för utbildning av personal. Kontinuerlig anskaffning av nytt material. Resurserna samordnas inom det regionala räddningsverket för att effektivera verksamheten. Fr.o.m ingår hyra i externa intäkter och kostnader. Avtalet gällande räddningsverksamheten utvärderas Planerade åtgärder Räddningsverksamheten överförs till landskapet Österbotten från 2021.

34 34 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD SOCIALVÅRD Socialvård Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Socialvården omfattar socialomsorg och äldreomsorg. Ansvarsområden inom äldreomsorgen är administrativ äldreomsorg, servicehandledning, gemensamma funktioner/projekt, minnesrådgivning, stöd för hemmaboende, hemvård, serviceboende och åldringshem. Socialomsorg avser administrativ socialomsorg, gemensamma funktioner/projekt, handikappomsorg, familjeservicecentralen och vuxensocialarbete. HÄLSOVÅRD Hälsovård Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Social- och hälsovårdsverket producerar service inom primärhälsovård, grundläggande specialiserad sjukvård, socialomsorg, äldreomsorg och miljöhälsovård i syfte att främja befolkningens välbefinnande och hälsa i samarbetskommunerna samt att förebygga social otrygghet och negativa verkningar orsakade av sjukdomar och en ohälsosam miljö. Social- och hälsovårdsverkets mål för 2019 är följande: 1. Invånarna använder den lokala sjukvården då det är möjligt. Remisserna till Malmskas specialistvård ökar och faktureringen till kommuner utanför samarbetsområdet ökar jämfört med Fler sökande till lediga vikariat och tjänster/ befattningar 3. Invånarna är beredda att rekommendera social- och hälsovårdsverkets service till sina vänner, befolkningen får service på sitt modersmål, andelen finskspråkiga som anger att de fått service på sitt modersmål ökar till 90 % 4. Mängden stödtjänster som stöder hemmaboende ökar, även för personer utan regelbundet behov av vård och service 5. Personalresursen används så ändamålsenligt som möjligt, arbetsuppgifter överförs mellan personalgrupper och bättre tekniska och digitala hjälpmedel för personalen 6. Handikappservicens servicestruktur genomgås av en extern aktör och rehabilitering och lättare vårdformer i egen regi minskar behovet av köptjänster 7. Utredning görs tillsammans med kommunernas bildningssektorer för att få rekommendationer om vilka satsningar som behövs för att stödja barn och ungas välmående 8. Genomgång av kostnaderna för transporttjänster och teknisk service för att minska dessa 9. Minskad psykosocial belastning för förmännen 10. Miljöhälsovårdens tillsynsplan förverkligas till 90 %

35 Larsmo kommun hör till Vasa sjukvårdsdistrikt som ansvarar för anordnandet specialsjukvården. Regeringen bereder som bäst ett lagförslag för anordnande av social- och hälsovården, enligt vilket anordnandeansvaret och finansieringen flyttas från kommunerna till landskapen som ska ansvara för verksamheten från Parallellt utreds bildande av Österbottens välfärdsområde. Ifall välfärdsområdet grundas besluter varje kommun vilken verksamhet som överförs till välfärdsområdet. 35

36 36 NÄMNDEN FÖR BILDNINGSTJÄNSTER Nämnden för bildningstjänster Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Chef för barnpedagogik Malin Källman - Barnpedagogikens förvaltning - Småbarnspedagogik 1 5 år - Småbarnspedagogik före och efter förskolan - Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever - Specialdagvård - Hemvårdsstöd Bildningschef Carola Holm-Palonen - Bildningsväsendets förvaltning - Förskoleutbildning - Grundläggande utbildning - Andra stadiets utbildning - Övrig bildning - Kultur och fritid

37 37 SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Småbarnspedagogik och eftermiddagsverksamhet Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Förvaltningen skall handha den allmänna förvaltning, budgetuppföljning samt ekonomisk redovisning inom småbarnspedagogik för barn 1-6 år samt skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet. Lagen om småbarnspedagogik styr verksamheten. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn 1-6 år och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Målet med småbarnspedagogiken är att stöda barnets uppväxt, utveckling och lärande samt att främja barnets välbefinnande. Småbarnspedagogik finns till för barnet. Sakkunnigt ämbetsverk för barnpedagogiken är Utbildningsstyrelsen. Plats erbjuds åt barn som är i behov av småbarnspedagogik i enlighet med lagen om småbarnspedagogik. Alla barn i Larsmo 1-5 år har rätt till småbarnspedagogik minst 20h/v. Skoleleverna i åk 1-2 erbjuds morgon- och eftermiddagsverksamhet. Planering av mera verksamhetsutrymmen för småbarnspedagogiken bör fortgå, detta med tanke på ev. ändringar om avgiftfri småbarnspedagogik för barn 3 år och äldre, vilket troligen ökar trycket markant på antalet platser i kommunen. Ansvarsområde Mål Åtgärder Barnpedagogik förvaltning Förbättrat ledarskap inom avdelningen för barnpedagogik. Personalenkät angående hur ledarskapet fungerar inom småbarnspedagogiken. Fortbildning för förmännen i anslutning till resultaten. Deltagande i Ledarforum. Deltagande i Framtidsdalen. Småbarnspedagogik barn 1-6 år Sprida kunskapen som fås inom våra olika projekt: Digilek (utvecklande av fysisk aktivitet och lärmiljöer) och Hållbarhetsprojektet (i samarbete med Helsingfors universitet). Fortbildning till personalen inom avdelningen för barnpedagogik angående nya lärmiljöer och hållbarhetsfostran. Detta i enlighet med riktlinjer för verksamhetskultur i planen för småbarnspedagogik.

38 38 Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolbarn åk 1-2 Utvecklandet av den pedagogiska verksamheten utgående i från barnens behov. Förkunskap ang. behov fås via observation, individuella samtal. Barnets och vårdnadshavarnas delaktighet ökas och innehållet i verksamheten utgår från barnet. Öka användningen av finska språket inom verksamheten i daghemmen. Genom att få in en mera naturlig användning av finska språket tack vare projektet "Språkets lärstig i Larsmo" som stöds av Kulturfonden. Planen för småbarnspedagogik implementeras på alla enheter i kommunen. Tillsammans med förskolan och den grundläggande utbildningen utforma vår gemensamma lärstig Att uppnå den statliga rekommendationen om motion och rörelse 3 h/dag. Tyngdpunkten inom småbarnspedagogiken i Larsmo bör ligga på utevistelse och rörelse och bygga på upptäckarglädje hos barnet. Arbeta med gruppdynamiken i barngrupper för välfungerande barngrupper, där enskilt barn med sina styrkor lyfts fram. Alla barn i åk 1-2 möjlighet ges möjlighet att delta i verksamheten om/då vårdnadshavarna arbetar/studerar. Teamplanering av den pedagogiska verksamheten i oktober/november utgående från det enskilda barnets och barngruppens behov. Gemensamt underlag för planering för verksamheten används. Resultatet redovisas för kännedom i nämnden för bildningstjänster. Avdelningen för barnpedagogik utvärderar användningen av finska i verksamheten i dag. Dokumenteras. Utveckla och dokumentera material och metoder som kan stöda en utökad användning av finska språket i verksamheterna. Detta i enlighet med riktlinjerna för verksamhetskulturen i planen för småbarnspedagogik. Personalen ges stöd och fortbildning. Projektet "Språkens lärstig i Larsmo" inkluderar även förskolans verksamhet och församlingens dagklubbsverksamhet. Nya och gamla arbets- och förhållningssätt diskuteras och utvecklas. Pedagogiska diskussioner kring olika teman på enheterna månatligen. Dokumenteras. Synliggöra lärstigen småbarnspedagogikförskolan-grundläggande utbildning i Larsmo kommun bl.a. genom gemensam fortbildning minst en gång/år och möten minst 1 per/år. Barnen i den småbarnspedagogiska verksamheten tar dagligen del av ledda rörelsestunder ute och inne. Barn i heldagsverksamhet vistas utomhus minst 3 h/dag. Ledda rörelsestunder redovisas. Närvarande vuxna som ser och hör barnet samt deltar i alla verksamhetsformer. Indelning av barngrupper i enlighet med aktuell verksamhet. Antalet närvarobesök mäts och redovisas. Alla barn som ansöker om plats får en plats i verksamheten. Smågruppsarbete, indelning av barngrupper i enlighet med aktuell verksamhet. Extra stöd för barn inom småbarnspedagogiken barn 1-5 år /Specialbarnträdgårdslärare Möjligheter att få stöd, i första hand i egen barngrupp enligt barnets eget behov. Specialbarnträdgårdslärare ambulerar mellan enheterna, arbetar vid behov med enskilt barn, ger stöd och handledning till personalen. Antalet besök med enskilda barn och besök i barngrupp redovisas.

39 39 Verksamhetsdagen för förskolebarnen är en helhetsdag kl fr.o.m. augusti 2017, där förskolan är en del av verksamhetsdagen. 4 barnträdgårdslärare anställdes i heltid för uppgiften Furuholmens daghem utökas med 1 avdelning för 24 barn i åldern 3-5 år under vårterminen årsverksamheten/förskolan samt skolans morgon- och eftermiddagsverksamhet får nya utrymmen i Risö skola vårterminen Parkverksamheten ordnas i Näs och i Furuholmen, 3 d/v. sedan hösten Planering av mera verksamhetsutrymmen för småbarnspedagogiken bör fortgå, detta med tanke på ev. ändringar om avgiftfriverksamhet vilket ökar trycket på antalet platser i kommunen Småbarnspedagogik i daghem Antal platser 140/ / Antal närvarodagar */ 44000*/ 49280*/ 49280*/ 28600** 28600** 32032** 32032** Euro/närv.dag kostnad 38 45/69 47/73 44/69 45/70 Småbarnspedagogik före/efter förskolan (6-årsverksamhet) Antal platser/förskolebarn Antal närvarodagar 13200*/ 13200*/ 13200*/ 15400*/ 8580** 8580 ** 8580 ** 10010** Euro/närv.dag kostnad 19/29 16/25 17/25 14/22 Specialdagvård Antal barn med spec.behov Antal besök (jobbat med enskilt barn) Besök i grupper (handledd) Parkverksamhet Antal familjer Antal barn Antal närvarodagar Småbarnspedagogik i hemmet Antal platser 28 14/ Antal närvarodagar */ 2640*/ 2640*/ 1760*/ 1859** 1716** 1716** 1144** Euro/ närvarodag kostnad 44 68/105 63/97 64/99 97/150 Skolbarnens eftermiddagsverksamhet Antal platser Antal närvarodagar 13300*/ 13300*/ 13300*/ 13300*/ 8645** 8645** 8645** 8645** Euro/ närvarodag (netto) 6/9 7/11 7/11 7/12 Hemvårdsstöd för barn Antal stödmottagare Euro/stödmottagare 4682, , , , ,67 Utgifter, 1000 euro 800,00 750,00 735,00 750,00 750,00 Om fullbeläggning, 100 % närvaro 220 dagar/år* Uppskattad verklig närvaro** Pris, euro/närvarodag vid full beläggning*** Pris, euro/närvarodag vid uppskattad beläggning **** En ny verksamhetsgrupp för barn 3-5 år inleder verksamhet vid Furuholmens daghem Planerade åtgärder Riktad fortbildning i ledarskap för förmän inom barnpedagogik utgående i från resultaten av undersökningen om pedagogiskt ledarskap och verksamhetskulturen på våra enheter.

40 40 FÖRVALTNING, BILDNING Förvaltning, bildning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Verksamhetsområdet förvaltning omfattar skolväsendets allmänna förvaltning, budgetuppföljning, redovisning av ekonomisk och statistisk natur till myndigheter, skolskjutsning, specialundervisning, förskoleundervisning, musikundervisning (Jakobstads Musikinstitut), samt kultur och fritid. I överensstämmelse med kommunens allmänna målsättningar vill bildningssektorn skapa goda förutsättningar för Larsmos barn och ungdomar att få en bra start inför framtiden. Ansvarsområde Mål Åtgärder Förvaltning, bildning Resultaten i de nationella utvärderingarna (KARVI, UKM) ska vara bättre än landets medeltal. Mångprofessionellt arbete kring barnet/eleven. Verksamhetsstrukturen förnyas. Resultaten av utvärderingarna utvärderas och analyseras och åtgärder vidtas vid behov. Nya former av förebyggande elevvårdsarbete utarbetas genom yrkesövergripande samarbete. Deltagande i projektet Skola i Världsklass, ett nätverk för samtliga finlandssvenska skoladministratörer (start hösten 2018 och pågår till 2020). Deltagande i minst två seminarier per termin samt eventuellt studieresor. Deltagande i Framtidsdalen, uppbyggande av en kommunal ledningsgrupp gemensam för småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen samt kultur och fritid. Förvaltningskostnader Euro/ elev

41 41 GRUNDSKOLAN Grundskolan Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Skolan ska erbjuda den allmänbildning som varje barn har rättighet till. Dess uppgift är att främja allsidig personlighetsutveckling hos de unga och att stödja dem så att de får de färdigheter de behöver för fortsatta studier och yrkesval. Ytterligare ska skolan, genom att beakta elevernas individuella olikheter, skapa förutsättningar för dem att på ett positivt sätt växa in i samt verka i samhället togs den nya läroplanen i bruk för förskolan samt åk togs den i bruk i åk 7, hösten 2018 togs den i bruk i åk 8 och hösten 2019 tas den i bruk i åk 9. I samband med ibruktagandet infördes även timresursberäkningen enligt ny timplan. Kommunfullmäktige beslutar om timresursramen och svenska skolsektionen beslutar om fördelningen av den givna timresursen mellan skolorna. Skolskjuts beviljas elever i förskolan samt elever i åk 1-3 med över 3 km skolväg och i åk 4-9 med över 5 km skolväg. Elevströmningarna styrs så att skolornas användningsgrad optimeras. Kommunens finskspråkiga elever går i finskspråkiga skolor i Jakobstad i enlighet med uppgjorda avtal med Staden Jakobstad. Kommunen har även avtal med Staden Jakobstad om skolgång för elever med särskilda behov. Skolorna arbetar med systematisk skolutveckling i enlighet med rekommendationer från Utbildningsstyrelsen (UBS). UBS anger följande övergripande teman för skolutvecklingsarbete: Elevernas hälsa och välmående, samt motivation Pedagogik och undervisningsmetoder Lärarnas välmående och hälsa Skoldagens uppbyggnad och undervisningsarrangemang Undervisningsteknologi (IKT), inom detta område krävs kontinuerlig handledning och fortbildning för lärarna Elevernas delaktighet Kollaborativ undervisning och samarbete Lärmiljöerna Verksamhetskulturen Ledarskapet

42 42 Ansvarsområde Mål Åtgärder Förskolan för 6-åringar Den nya organisationsmodellen för förskoleundervisningen stärks. Innovativa lärmiljöer skapas, utepedagogik och finska prioriteras. Gemensam lärstig med småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Rektorerna för respektive förskola ansvarar för att verksamhetskulturen i den nya organisationsmodellen befästs och utvecklas genom veckovisa möten. Skapande av lärmiljöer inomhus och utomhus som främjar fysisk aktivitet. Finska används i den dagliga verksamheten; sagostunder, visor, lekar etc. Externa medel söks för projekt som främjar språk och kommunikation. Synliggörande av lärstigen genom förstärkning av det mångprofessionella samarbetet m.hj.a. gemensam fortbildning, pedagogiska diskussioner samt gemensamma möten, minst en gång per år. Elevernas självvärdering. Elevvårdstjänster i förebyggande syfte utökas. Elevvårdsresurserna möjliggör att skolkurators- och skolpsykologtjänsterna kan erbjudas även i förskolan. Grundläggande utbildning, allmänundervisning samt spec. undervisning, åk 1-9 Användningen av IKT i undervisningen utökas och lärarna har kompetens att använda den IT-utrustning som finns och som införskaffas till skolorna. Förnyelse av undervisningsmetoder i finskaundervisningen. Hög kvalitet på specialundervisningen Gemensam lärstig med småbarnspedagogiken och förskolan. Alla elever mår bra. Rektorerna ansvarar för att lärarna får adekvat utbildning samt handledning och lärarnas kompetens följs upp via enkät till lärare och elever. Ny IKT-strategi för åk 1-9 utarbetas. Alla lärare får handledning i användningen av IKT i undervisningen på den egna skolan. TIP-teamet handleder lärarna på respektive skola. Den stadieövergripande arbetsgrupp som tillsatts ansvarar för detta i samarbetet med de lärare som undervisar i finska. Benchmarking för att få best practice. Skapande av nätverk med andra skolor för att få möjlighet att praktisera finskan. Speciallärarna utökar samarbetet över stadiegränserna, liksom det sektoröverskridande samarbetet. Utökat samarbete med hemmen. Relevant fortbildning för speciallärarna. Skapande av kreativa lärmiljöer med fokus på hur undervisningen kan göras annorlunda i klassrummet och utanför klassrummet/utomhus. Tutorlärarna har ett övergripande ansvar för handledning i den nya pedagogiken i enlighet med LP2016. Skolorna deltar i projektet Rörelse i skolan. Skolornas klubbverksamhet fokuserar på sådan verksamhet som befrämjar elevernas

43 43 välmående såväl fysiskt som psykiskt. Elevvården arbetar i ökad omfattning med förebyggande åtgärder för att främja elevhälsan. Professionellt ledarskap. Förnyad differentierad resurstilldelning. Skolpsykologresursen ändras från köptjänst (0,5) till egen verksamhet genom att en skolpsykologtjänst i heltid inrättas fr.o.m Utökande av skolkuratorsresursen fr.o.m Relevant fortbildning för rektorerna i syfte att stärka det professionella ledarskapet. Deltagande i de årliga Rektorsdagarna som ordnas av UBS. Deltagande i ledarskapsutbildningen Framtidsdalen. Kriterier uppgörs som grund för resurstilldelningen. Omorganiseringen av förskoleverksamheten (fr.o.m ) möjliggör en smidigare övergång från förskolan till åk 1 och åk 2. Vid nyanställning av förskollärare anställs timlärare i huvudsyssla, PeM, som ansvarig pedagog och läraren kan därmed följa med förskolegruppen upp till åk 1 och åk 2, vilket innebär en god pedagogisk helhet. Elever i egna skolor Förskola, euro/elev Elevantal Åk 1-6, euro/elev Elevantal, totalt Bosund Näs Holm Risö Åk 7-9, euro/elev Elevantal Grundskolan tot. åk 1-9 euro/elev Elevantal Elever i övriga kommuner Åk 0-6, Fi, Jakobstad Sv, Jakobstad Åk 7-9, Fi, Jakobstad Sv, Jakobstad Åk 0-9, Specialundervisning Fi, spec.klass, Jakobstad Sv, spec.klass, Jakobstad Åk 1-6, Språkbadsskola Sv, Fi, Jakobstad 0,

44 44 Planerade åtgärder Förskolan för sexåringar Risö skola byggs ut så att Risö förskola får nya utrymmen i samma fastighet fr.o.m Utveckling av utomhuspedagogiken samt finska språket i linje med verksamheten inom småbarnspedagogiken. Fokus på den förebyggande elevvården via specialbarnträdgårdsläraren, skolkuratorn och skolpsykologen. Grundläggande utbildning, allmän undervisning samt specialundervisning åk 1-9 Skolornas fokusområden under planeperioden är följande: fortsatt implementering samt utvärdering av LP2016 för samtliga årskurser (F-åk 9). satsning på multilitteracitet, dvs.läsning, läsförståelse, språk och kommunikation. IKT i undervisningen, TIP-teamet fortsätter sin verksamhet och Tutorlärarna utvecklar sin verksamhet. satsning på nya pedagogiska undervisningsmetoder inom undervisningen i finska under ledning av den stadieövergripande Finskagruppen. Skolutvecklingsarbete genomförs i enlighet med Utbildningsstyrelsens temaområden. Undervisningen utvecklas utifrån ett modernt synsätt på inlärningsmiljön i enlighet med intentionen i LP2016. Inom specialundervisningen betonas det stadieövergripande samt yrkesövergripande samarbetet

45 45 ANDRA STADIETS UTBILDNING OCH ÖVRIG BILDNING Andra stadiets utbildning och övrig bildning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Bidrag för skjutsningskostnaderna åt elever på andra stadiet, med under 10 km skolväg, ingår i anslaget. Självrisken är 43 euro/mån. Övrig bildning omfattar studier inom Arbetarinstitutet, Kvarnen (Kronoby folkhögskola) samt Musikinstitutet. Ett mångsidigt kursutbud inom Arbis utvecklas med beaktande av alla befolkningsgrupper och ålderskategorier. Målet är att ordna minst 5 kurser som riktar sig till ungdomar. Elever i II-stadiet, Gymnasier Yrkesutbildande skolor Optima Yrkesakademin, YA Fri bildning Kvarnen Euro, totalt Antal studieveckor euro/sv Jakobstads arbetarinstitut Euro, totalt Antal timmar euro/h Musikinstitutet i Jakobstad Euro, totalt Antal elever 28, euro/elev

46 46 KULTURVERKSAMHET Kulturverksamhet Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Biblioteken Det allmänna biblioteket bör erbjuda sina låntagare möjlighet till både kunskap och förströelse genom att ge alla kommunens invånare tillgång till det slag av biblioteksmaterial de är i behov av. Kommunbiblioteket strävar till att så många som möjligt av kommunens invånare använder bibliotekets olika tjänster. De nya biblioteksutrymmena (fr.o.m ) ger möjlighet till nya former av kultur- och bildningsverksamhet. Larsmos bibliotek ska vara en naturlig mötesplats för alla kommuninvånare, Larsmos vardagsrum. Allmän kultur Kulturverksamheten ska sträva till att öka trivseln i kommunen och stärka känslan för den egna identiteten samt att stimulera invånarnas sinnen för kulturella värderingar och verksamheter. Kommuninvånarna ska uppleva att oavsett kulturell eller språklig bakgrund, så finns det ett passande utbud av aktiviteter. Ansvarsområde Mål Åtgärder Bibliotek Effektiv biblioteksverksamhet. Utvärdering av meröppet i huvudbiblioteket. Prioritering av ämnesordsindexering av faktaböcker. Utvecklande av den nya integrerade och interaktiva gemensamma webbportalen för Fredrikabiblioteken. Aktivare informationsverksamhet via sociala medier som Instagram och Facebook. Effektivt samarbete med skolorna. Verksamheten för yngre barn fortsätter och utvidgas. Uppbyggande av skolbiblioteket i Cronhjelmskolan. Deltagande i ett stadieövergripande läsprojekt. Undervisning i biblioteksanvändning för de lägre årskurserna. Regelbundet samarbete med skolornas biblioteksansvariga lärare, två möten per termin. Regelbundna sagostunder för yngre barn ordnas samt teaterföreställningar som riktar sig till små barn köps in.

47 47 Verksamhet för nyfinländare. Språkcaféer för vuxna och pysselhörna för barnen. Allmän kultur Utbudet av kulturevenemang breddas. Utökat samarbete med kulturbyråerna i grannkommunerna. I de nya biblioteksutrymmena ordnas mindre evenemang som t.ex. författarkväll, musikafton o.dyl. med en smalare publik. Samarbete med lokala, regionala, nationella samt internationella kulturproducenter. Aktiv part i anordnandet av evenemang på Larsmo torg. Implementering av kulturplanen för skolorna. Kulturplanen, som är ett komplement till läroplanen, beskriver vilka kulturella verksamheter eleverna ska få ta del av årskursvist och rektorerna och lärarna ansvarar för att eleverna deltar i dessa. Tillgängliggörande av kultur med hjälp av digitala lösningar. Deltagande i projektet Digital Delaktighet. SÖFUK är projektägare och Larsmo är med som pilotkommun. Kulturverksamhet Bibliotek Besök Utlåning Låntagare Euro/lån 4,02 4,43 4,60 4,57 4,55 Planerade åtgärder Biblioteken Biblioteken strävar till att nå ut till nya grupper av användare genom att bedriva en så mångsidig verksamhet som möjligt, t.ex. olika typer av utställningar, författarbesök för barn och vuxna, tävlingar för olika ålderskategorier samt inköp av teaterföreställningar för de yngre barnen. Uppdatering av läroplanen för skolbiblioteken. Utveckling av meröppet i Larsmobiblioteket och i Bosund bibliotek. Kulturen Olika typer av kulturresor planeras och ordnas i samarbete med grannkommunerna. Samarbetet med olika kulturproducenter/kulturaktörer utökas och förstärks. Satsning på streaming av olika evenemang och produktioner i Cronhjelmskolans aula. Deltagandet i projektet Digital Delaktighet fortsätter.

48 48 FRITIDSVERKSAMHET Fritidsverksamhet Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Kommunens invånare erbjuds ett kontinuerligt och varierat utbud av fritidsservice inom ramen för tillgänglig resurs. Serviceutbudet beaktar kommunens sociala, kulturella och geografiska miljö. Verksamheten samordnas med rådande lagstiftning och föreningsverksamheten stöds. Frivilligverksamheten och egen aktivitet uppmuntras inom sektorns ansvarsområden. Ansvarsområde Mål Åtgärder Anläggningar Idrotts- och friluftsanläggningarna, 18 st., förvaltas kostnadseffektivt och kvalitetsmedvetet. Kontinuerligt och förebyggande underhåll utförs regelbundet vid de olika anläggningarna. Besiktningar och myndighetsgranskningar utförs. Riskbedömnings- och säkerhetsplanerna involveras i verksamheten. Anläggningarna skall vara säkra och trygga och underhålls enligt leverantörernas anvisningar. Anläggningarnas användningsgrad estimeras. Anläggningarnas besöksantal mäts där det är möjligt och ändamålsenligt. Ungdomsverksamhet Prioritera utvecklingsarbetet i samarbete med andra organisationer, grupper, företag. Mötesplatser och arenor för ungdomar upprätthålls. Anordnande av regelbundna aktiviteter, klubbverksamhet, fritidsveckor, resor m.m. Underlätta förverkligandet av nya verksamhetsidéer genom att upplåta resurser i form av lokaler för bedrivande av fritidsverksamhet för barn och unga. Skapa aktiviteter som främjar en ökad trivsel och folkhälsa särskilt hos ungdomar. Upprätthålla arbetsformer och klubbverksamhet för ungdomar som ej deltar i föreningsverksamhet.

49 49 Lättillgängliga aktivitetsutrymmen upprätthålls. Ledarfunktionerna utvecklas. Motarbetande av marginalisering. Aktivitetsutrymmen erbjuds i kommunens tre fritidsgårdar. Aktiviteter skapas där ungdomar på ett naturligt sätt kan ta ansvar som ledare. Fritidsledare för klubbar och aktiviteter anställs på timbasis. Deltagande i det regionala uppsökande ungdomsarbetet. Deltagande i regionala arbetsgrupper för sektorövergripande samarbete mellan lokala myndigheter. Övrig fritidsverksamhet Fritidsservicen utvecklas och upprätthålls. Fritidsbyråns egen service och samarbetsprojekt med övriga aktörer inom fritidssektorn i kommunen fortgår aktivt. Uppmuntran till eget skapande och delaktighet fortgår. Det totala antalet noterade besök/deltagande i kommunal fritidsverksamhet överstiger Det totala antalet noterade besök i de bidragserhållande föreningarnas lederledda verksamhet överstiger Ett varierat utbud av verksamhetsformer erbjuds kommuninvånarna och deltagarbesöken mäts. Deltagandet i föreningarnas verksamhetsformer mäts och redovisas. Föreningarna stöds med verksamhetsbidrag. Uppmuntran till nya samarbetsformer mellan kommunen och tredje sektorn. Fritidsverksamhet Besök Fritidsbyråns verksamhet Föreningarnas verksamhet Planerade åtgärder Fritidssektorn bedriver en så mångsidig verksamhet som möjligt enligt resurstilldelning och personal- och talkoresurs. Aktualisera behovet av kompletterande verksamhet inom olika aktivitetsområden med ambition att skapa arenor för meningsfull fritidssysselsättning för kommuninvånarna. Det regionala samarbetet inom fritids- och ungdomssektorn utvecklas inom ramen för lokala myndighetsnätverk.

50 50 NÄMNDEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER Nämnden för tekniska tjänster Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Chefen för tekniska tjänster Bjarne Häggman - Teknisk förvaltning - Vägar och övriga allmänna områden - Fastigheter - Intern service, tekniska - Byggnadstillsyn - Miljövård - Vattentjänstverket

51 51 TEKNISK FÖRVALTNING Teknisk förvaltning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Ekonomi Långsiktig ekonomiplanering. God planering och hållbara lösningar. Uppföljning av ekonomin med mellanrapporter. Personal Motiverad och kunnig personal. Personalen deltar i utbildningar inom sitt arbetsområde motsvarande minst en arbetsdag/person/år. Regelbundna planeringsmöten med personalen (1 gång per månad). Strukturerade utvecklingssamtal genomförs med arbetstagare. Planerade åtgärder Beställare/utförare konceptet utvecklas och servicenivån på tekniska sektorns delområden granskas.

52 52 VÄGAR OCH ÖVRIGA ALLMÄNNA OMRÅDEN Vägar och övriga allmänna områden Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Trafikleder och båtfarleder Park- och grönområden Effektivt underhåll av trafikleder och båtfarleder. Välskötta grönområden som fungerar som mötesplatser. Alla gatu- och vägunderhållsarbeten konkurrensutsätts. Avtal med Skärgårdsrådet r.f. om skötsel av båtfarleder. Lekparkerna i bosättningsområdena underhålls och förnyas vid behov. Kommunens grönområden underhålls i enlighet med fastställda underhållsplaner. Trafiksäkerhet Tryggt för alla att färdas i trafiken. Uppföljning av trafikmängder och hastigheter samt riskbedömning för att få riktade åtgärder på förbättringar av trafiksäkerheten. Mobila hastighetsmätartavlor köps in. Gamla kvicksilverlampor ersätts med nya ledbelysningsarmaturer. Kontinuerliga samtal hålls med NTMcentralen gällande vägunderhåll och förbättringsåtgärder på allmänna vägar. Kommuninvånarnas/medborgarnas erfarenheter gällande trafiksäkerheten beaktas vid åtgärder. Trafiksäkerhetsarbetsgruppen utvärderar kontinuerligt trafiksäkerheten och ger förslag till utvecklingsåtgärder. Samarbete med utbildnings-/fritidssektorn för förebyggande arbete inom trafiksäkerheten. Hamnar och bryggor Fungerande hamn- och bryggområden. Säkerhetsgranskning utförs årligen, under våren. Avfallshantering Trivsam närmiljö. Antalet avfallskärl på allmänna områden utökas för att minska nedskräpningen. Allmänna områden som inte hör till fastighetsägare städas regelbundet. Hundbajslådor töms regelbundet i Lilla Furuholmen, Vikarholmen, Storströmmen, Holm, Näs och Bosund.

53 53 Ytvatten Kostnadstäckning av ytvattenhantering. Kostnaderna för byggande och underhåll separeras till eget kostnadsställe och avgift införs Underhåll av vägar Gator och lätta trafikleder Antal km 27,85 27,43 32,23 34,15 63,04 Varav lätta trafikleder 2,70 2,70 5,16 5,16 5,16 Underhåll, euro/m 3,00 2,54 2,66 2,74 2,80 Enskilda vägar Antal km 42,06 41,09 41,09 41,09 41,09 Underhåll, euro/m 2,23 2,36 2,45 2,60 2,67 Vägbelysning Antal km 51,85 52,18 52,64 54,29 56,12 Underhåll, euro/m 1,97 1,50 1,52 1,54 1,58 Driftskostnad, euro/m 0,72 0,73 0,72 0,74 0,75 Timmar/dygn 11,50 11,50 11,50 11,50 11,50 Planerade åtgärder Följa med trafikutvecklingen på alla vägtyper och förbättra vägavsnitt för att få smidiga och trafiksäkra lösningar.

54 54 FASTIGHETER Fastigheter Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Fastigheter Funktionella och ändamålsenliga fastigheter. Årliga fastighetsgranskningar och förebyggande underhåll utförs. Direkt kommunikation mellan fastighetsanvändaren och arbetsledaren, som ansvarar för att åtgärder vidtas. Risö skola renoveras och en ny förskola byggs Näs skolas fastighet ses över tillsammans med användarna med målet att långsiktiga lösningar för skolans utrymmesbehov kan uppnås. Uteområden Uteområdena är välskötta och trygga att vistas på. Uteområden samt lekredskapen granskas enligt uppgjorda direktiv. Driftskostnad, euro/m2/år Yta m Skolor och förskolor ,85 40,26 40,82 41,00 41,20 Daghem ,64 61,24 61,65 62,00 62,10 Övriga fastigheter i eget bruk ,55 58,03 70,31 69,50 69,50 Uthyrda fastigheter ,38 59,80 63,10 63,20 63,30 Övriga fastigheter ,77 6,48 4,78 5,00 5,20 Planerade åtgärder Utveckla och arbeta med konditionsgranskning av fastigheter för att få fram riskkonstruktioner och ett åtgärdsprogram på lång sikt.

55 55 INTERN SERVICE, TEKNISKA Intern service, tekniska Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER TILLVERKNING FÖR EGET BRUK VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Fastighetsskötsel Professionellt fastighetsunderhåll. Ett nytt fastighetsunderhållsprogram tas i bruk senast Teamarbete bland fastighetsskötarna inleds stegvis. Effektiv fastighetsskötsel. Energieffektivering (vatten, el, renhållning) med hjälp av teknik. Handlingsplaner för renoverings- och underhållsåtgärder uppgörs. I anslaget ingår medel för fastighetsskötare, servicemän, vatten- och avloppsdejourer, timavlönade personal samt övrig intern service.

56 56 BYGGNADSTILLSYN Byggnadstillsyn Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Information God kundservice. Upprätthålla och bistå med saklig information åt de som vill bygga i Larsmo samt i mån av möjlighet påverka till klimatsmarta lösningar. Tillståndshantering Snabb och sakenlig behandling av tillståndsansökningar. Mottagna handlingar förhandsgranskas så att de är kompletta. Nämnden för tekniska tjänster eller tjänsteinnehavare behandlar tillståndsansökan inom en månad. Byggnadsövervakning Påbörjade byggprojekt registreras. Kontinuerlig uppföljning av beviljade tillstånd. Påminnelse skickas till sökande vars byggprojekt inte meddelats vara påbörjade inom utsatt tid. Samtliga tillstånd slutgranskas innan lovets giltighetstid utgått. Effektiverad uppföljning av tillstånd. Byggaren påminns före tillståndets giltighetstid har gått ut. Övergå till webbaserad tillsynsprogram med möjlighet till protokollföring på arbetsfältet. Ansökningsförfarande Övergång till elektronisk lovansökan. Förbereda upphandling av programtjänster. Avgifter Avgifterna för myndighetsuppgifter inom byggnadstillsynen följer den ekonomiska utvecklingen i samhället, samt arbetsåtgången för tillstånds- och övervakningsarbete. Avgiftsgrunderna för myndighetsuppgifter inom byggtillsynen granskas årligen och justeras så att kostnadsutvecklingen och mängden tillsynsarbete beaktas. Byggnadsregistrering Byggnadsinventering Upprätthålla aktuellt byggnadsregister över kommunens byggnadsbestånd. Kontrollera byggnadsbeståndet mot registrerade byggnader samt fastighetskattetabell. Korrigera fel i kommunens byggnadsregister samt uppdatera data till befolkningscentralens byggnadsregister. Alla byggnadsplatser i kommunen kontrolleras genom fältmätning samt mot beviljade bygglov. Upptäckta avvikelser meddelas skattemyndigheterna.

57 57 Antal prestationer BS 2017 BU Beviljade lov Byggnadslov och rivningslov Åtgärdstillstånd Byggnadstyper Egnahemshus Hus med två bostäder Radhus och våningshus Fritidsbostäder Övriga byggnader och åtgärder Nya bostadslägenheter Utförda syner (protokollförda) Samtligha granskningar Slutgranskningar Byggnadsinventering Inventering av byggnadsplatser Planerade åtgärder Målsättningen är att styra och övervaka byggnadsverksamheten i kommunen genom bl.a. tillståndsprövning, rådgivning och uppföljning utgående från gällande lagstiftning och i kraft varande planer. Ta i bruk elektronisk lovhantering samt arkivering av beviljade lov samt tillsynsdokument. Slutföra inventering av byggnadsbeståndet på samtliga kommunens byggnadsplatser. Antal bebyggda byggnadsplatser i kommunen: - Byggnadsplatser för fritidsbostäder på holmar är ca st., på fastlandet med vägförbindelse: ca 770 st. - Byggnadsplatser för bostäder, industrihallar, samlingslokaler m.m. är ca 1700 st. - Byggnadsplatser totalt är ca st.

58 58 MILJÖVÅRD Miljövård Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Tillståndsbehandling Muddringar Avlopp Tillsyn Främmande invasiva växter En smidig, snabb och sakenlig behandling av inlämnade ansökningar om tillstånd. Minska problemen kring små muddringar och strandlinjeanordningar i skärgården. Information och rådgivning om avloppsvattenbehandling på glesbygden. Högklassig, regelbunden och effektiv tillsyn av miljötillstånds- och registreringspliktiga verksamheter. Utrotning av främmande invasiva växter i Larsmo. Miljötillståndsansökningar behandlas inom 6 månader. Miljöutlåtanden behandlas inom 1 månad. Personlig rådgivning, anvisningar och tillsyn i samband med anmälningar om muddring i samråd med NTM-centralen i södra Österbotten. Personlig rådgivning och anvisningar till enskilda hushåll om avloppsvattenbehandling vid egnahemshus och sommarvillor. Informationsbrev skickas ut till berörda fastighetsägare. En tillsynsplan och ett tillsynsprogram görs upp och tillsyn utförs i enlighet med tillsynsplanen och -programmet. Bekämpning av främmande invasiva växter i samarbete med föreningar i Larsmo. Planerade åtgärder Målsättningen är att styra och övervaka miljöärendena i kommunen genom bl.a. tillståndsprövning, rådgivning och uppföljning utgående från gällande lagstiftning och i kraft varande planer.

59 59 VATTENTJÄNSTVERK Vattentjänstverk Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER INTERN SAMMANLAGT VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR EXTERN SAMMANLAGT Ansvarsområde Mål Åtgärder Hushållsvatten Kundservice Avloppsledningar Hushållsvatten av god kvalitet levereras till konsumenterna. Kunderna får tillräcklig information om hushållsvattnets kvalitet och om störningar i verksamheten. Avloppsledningsnätet byggs ut så att tillräcklig tillgång på byggnadsplatser i alla kommundelar upprätthålls. De tekniska anordningarna är i bra skick och granskas regelbundet så att de uppfyller hälso- och säkerhetskraven. Planering och inledande av utbyggnad av reningsverk på Storåsen i samarbete med Kronoby Vatten och Avlopp Ab. Blanketter och anvisningar tillgängliga via kommunens webbsida. Vid driftsstörningar ges kunderna information via SMS och via kommunens webbsida. Utbyggnad av avlopp; Vikarholmen, Holm och Nabbskata. Ekonomi Vattentjänstverket är självbärande. Långsiktig ekonomiplanering. Förändringar i vattentjänstservicen, t.ex. lagstiftning och klimatförändringar beaktas. Riskhantering/bedömning Läckagevattenmängder samt avbrott i leveranser och funktionsstörningar följs upp. Uppdatera plan för beredskap för störningssituationer. Webbaserade uppföljningar av flödesmängderna i större pumpstationer för snabbare registrering av onormala flödesmängder.

60 60 Relationstal Vattenverket Nätets längd, m Distribuerad vattenmängd, m² Fakturerad vattenmängd, m³ Vattenavgift, euro/ m³ 1,20 1,25 1,25 1,25 1,25 Avloppsverket Nätets längd, m Distribuerad vattenmängd, m² Fakturerad vattenmängd, m³ Avloppsvattenavgift, euro/m³ 1,90 1,95 2,00 2,00 2,00 Planerade åtgärder Satsningar görs på driftssäkerheten genom att de äldsta vattenledningarna saneras. Tryckvariationerna i ledningsnätet kartläggs och nya matarledningar byggs där tryckvariationerna är för stora. Vattenledningsnätet byggs ut på nya planområden. Avloppsnätet utbyggs i randområden till detaljplanområden där bebyggelsen är så tät att det är ekonomiskt försvarbart.

61 61 Kostst INVESTERINGAR Markområden, försäljning Markområden, inköp Konstverk Räddningsväsendet 12,6 %- andel av anskaffningskostnaderna Aktier Investeringar, kommunstyrelsen totalt Jord- och vattenområden, totalt Depå, avdelningen för tekniska tjänster Byggande av kallager och lagerområde Risö förskola Tillbyggnad för förskola, morris/eftis och skolbiblotek i anslutning till Risö skola Risö skola Tillbyggnad av matsal, grupprum, elev WC, renovering av byggnadsdel, ändring av värmesystem till förnybar energi, förnyande/ombyggnad av ventilation I befintliga utrymmen, solceller Dagvårdsenhet i södra kommundelen Planering av daghem 0-2 år 12 platser, 3-5 år 24 platser 2021 Byggande av daghem, 440 kvm Furuholmens daghem tillbyggnad av småbarnsavdelning 2021 Planering av daghem 0-2 år 12 platser Omklädningsutrymmen och förråd Idrottsparken 2020 Planering Byggande av nya omklädningsutrymmen och förråd I anslutning till nya idrottsanläggningen Byggnader, totalt Murmästar detaljplan, gator Grannasstigen, 127 m 2020 Albergsgränden, 62 m Kaptens detaljplan, gator Kommunaltekniska avgifter Kaptensvägen, 360 m Kaptensgränden, 280 m 2021 Dalgränden, 60 m Viken detaljplan, gator Björnvägen, 256 m 2021 Björngränden, 57 m Holm detaljplan, gator Arenavägen, gata och lättrafikled, 560 m del av Forsvägen, 60 m, del av Arenagränden, 70 m 2020 Fagernäsvägen lättrafikled, 250 m, Kackurvägen lättrafikled, 220 m 2021 Bodvägen, Stallvägen och Västerviksgränden, 320 m och Flisgränden, 160 m

62 62 Kostst INVESTERINGAR Lilla Furuholmen detaljplan, gator 2019 Vassvägen, grundförbättring 475 m Vikarholmen detaljplan, gator Vikarholmen detaljplan, gator Abborrvägen, 300 m 2019 Strandvägen del, 210 m 2019 Abborrgränden, 80 m 2019 Gösgränden, 60 m 2019 Idgränden, 60 m 2020 Strandvägen del, 160 m 2020 Harrgränden, 60 m 2020 Strandvägen lättrafikled, 70 m Västra Vikarholmen detaljplan, 2021 Lättrafikled, 115 m Nabbskata detaljplan, gator Nabbskata detaljplan, gator Nabbskatavägen del 1, 460 m 2021 Nabbskatavägen del 2, 350 m 2021 Nabbskatagränden 100 m 2021 Risöhällsbergsvägen, 200 m Vidmossen detaljplan, gator 2019 Del av Kopparvägen, 220 m, del av Koppargränden, 80 m Zinkvägen, 150 m, 9410 Gammelhagen detaljplan, gator Aspgränd, 160 m Byggande av gator, totalt Deltagande i statliga vägprojekt, trafikleder Lätt trafikled Västerbyvägen, efterarbeten 2019 Holm södra rondell och tätortsport norr, 50 % Planeringskostnader, trafikleder Planeringskostnader trafikleder Murmästar detaljplan, beläggning av gator 2021 Grannasstigen, 127 m Albergsgränden, 62 m Hannula detaljplan, beläggning av gator 2020 Granitvägen del 2, 130 m 8500 Lilla Furuholmen detaljplan, beläggning av gator 2020 Villavägen 247 m 2020 Bergvägen 96 m Vassvägen 475 m Vikarholmen detaljplan, beläggning av gator 2020 Abborrvägen, 300 m 2021 Strandvägen, 370 m 2021 Abborrgränden, 80 m Gösgränden, 60 m 2021 Idgränden, 60 m

63 63 Kostst INVESTERINGAR Nabbskata detaljplan, beläggnings av gator 2021 Del 1 av Nabbskatavägen 520 m Holm detaljplan, beläggning av gator Arenavägen, gata och lättrafikled, 560 m 2020 Fagernäsvägen lättrafikled, 250 m 2021 Kackurvägen lättrafikled, 220 m Beläggning av gator, totalt Bosund detaljplan, vägbelysning Murmästar detaljplan, vägbelysning 2020 Grannasstigen, 127 m, kablar och fundament Albergsgränden, 62 m, kablar och fundament Kaptens detaljplan, vägbelysning 2021 Kaptensvägen, 360 m, kablar och fundament 2021 Kaptensgränden, 280 m, kablar och fundament Dalgränden, 60 m, kablar och fundament Viken detaljplan, vägbelysning 2021 Björnvägen, 256 m, kablar och fundament Björngränden, 57 m, kablar och fundament Holm detaljplan, vägbelysning 2019 Arenavägen, 560 m, kablar och fundament 2019 del av Forsvägen, 60 m, del av Arenagränden, 70 m 2020 Arenavägen, 560 m, armaturer och stolpar Fagernäsvägen, 250 m, vägbelysning komplett 2021 Bodvägen, Stallvägen, Västerviksgränden, 320 m och Flisgränden,160 m, kablar och fundament Hannula detaljplan, vägbelysning 2019 Granitvägen, del 2, 130 m, stolpar och armaturer 6500 Lilla Furuholmen detaljplan, vägbelysning 2019 Villavägen, 247 m, stolpar och armaturer Vikarholmen detaljplan, vägbelysning 2019 Abborrvägen, kablar och fundament 2019 Strandvägen del 1, kablar och fundament 2019 Abborrgränden, kablar och fundament 2019 Gösgränden, kablar och fundament 2019 Idgränden, kablar och fundament Strandvägen del 2, kablar och fundament 2020 Harrgränden, kablar och fundament 2020 Strandvägen lättrafikled, kablar och fundament 2020 Abborrvägen, stolpar och armaturer Nabbskata detaljplan, vägbelysning 2019 Nabbskatavägen del 1, 460 m, komplett 2020 Nabbskatavägen del 2, 350 m, kablar och fundament 2020 Nabbskatagränden 100 m, kablar och fundament Risöhällsbergsvägen, 200 m, kablar och fundament 2021 Hannasgränden, 140 m, kablar och fundament Vägbelysning, totalt

64 64 Kostst INVESTERINGAR Konstruktioner och anordningar, totalt Småbåtshamn, Storströmmen 2021 Utbyggnad av brygga Småbåtshamnar, totalt Torrläggning, Vidmossen Del av Kopparvägen, 220 m, del av Koppargränden, 80 m Zinkvägen, 150 m, Ytvattenavlopp, Holm detaljplan Arenavägen, gata och lättrafikled, 560 m 2019 del av Forsvägen, 60 m, del av Arenagränden, 70 m 2020 Fagernäsvägen lättrafikled, 250 m, Kackurvägen lättrafikled, 220 m 2021 Bodvägen, Stallvägen och Västerviksgränden, 320 m 2021 Flisgränden, 160 m Ytvattenavlopp, Vikarholmen detaljplan Abborrvägen, Abborgränden, del av Strandvägen Gösgränden, Idgränden 710 m 2020 Strandvägen del, Harrgränden, 220 m 2020 Strandvägen lättrafikled, 70 m Ytvattenavlopp, totalt Holm detaljplan 2019 Rönnvägen, byggande av cykel/moped parkeringsplats Larsmo idrottspark, parkering 2020 Larsmo idrottspark, byggande av parkeringsplats Lekpark/ parkeringsområde Fagernäs Utfyllnad av område med överskottsmassor 2021 Byggande av lekpark och parkeringsplats Parker och parkeringsområden, totalt Övriga konstruktioner och anordningar, totalt Risö skola, inventarier Risö förskola, inventarier Daghem i södra kommundelen, inventarier Maskiner och inventarier, totalt Murmästar detaljplan, vattenledningar 2020 Utbyggnad av linjerna och 3.1, 3.3, 700 m Kaptens detaljplan, vattenledningar 2021 Utbyggnad av vattenledningar, 600 m Viken detaljplan, vattenledningar Utbyggnad av linjerna 2-3-4, Björnvägen och Björngränden, 720 m Gammelhagen detaljplan, vattenledningar 2019 Aspgränden del 160 m 8000 Vidmossen, vattenledningar Del av Kopparvägen, 220 m, del av Koppargränden, 80 m Zinkvägen, 150 m, Holm detaljplan, vattenledningar Utbyggnad utmed Arenavägen, 630 m 2019 del av Forsvägen, 60 m, del av Arenagränden, 70 m 2021 Bodvägen, Stallvägen, Västerviksgränden, 320 m och Arenastigen, 160 m

65 65 Kostst INVESTERINGAR Vikarholmen detaljplan, vattenledningar 2019 Abborrvägen, 300 m 2019 Strandvägen del, 210 m 2019 Abborrgränden, 80 m Gösgränden, 60 m 2019 Idgränden, 60 m 2020 Strandvägen del, 160 m 2020 Harrgränden, 60 m 2020 Strandvägen lättrafikled, 70 m Nabbskata detaljplan, vattenledningar 2019 Nabbskatavägen del 1, 460 m Nabbskatavägen del 2, 350 m 2020 Nabbskatagränden, 100 m 2020 Risöhällsbergsvägen, 200 m Vattenledningar, Finnäs 2019 Anslutningsledningar och efterarbeten Vattenledningar, övriga områden Anslutningsledningar 2021 Utbyggnad av stomvattenledning Fagernäs, 1200 m Planeringskostnader, vattenledningar Planering av vattenledningar, årligen Råvattenanskaffning 9690 Kronoby Vatten och Avlopp Ab:s andel Förstoring av vattenreningsverk på Storåsen Vattentjänstverket/ Kronoby VA Ab Vattenverket, totalt Vattenanslutningsavgifter Murmästar detaljplan, avloppsledningar 2020 Utbyggnad av linjerna och 3.1, 3,3, 700 m 9713 Kaptens detaljplan, avloppsledningar 2021 Utbyggnad av avloppsledningar, 600 m Viken detaljplan, avloppsledningar Utbyggnad av linjerna 2-3-4, Björnvägen och Björngränden, 600 m 9710 Gammelhagen detaljplan, avloppsledningar 2019 Aspgränden del 160 m Vidmossen detaljplan, avloppsledningar 9730' 2019 Del av Kopparvägen, 220 m, del av Koppargränden, 80 m Zinkvägen, 150 m, Holm detaljplan, avloppsledningar 2019 Utbyggnad utmed Arenavägen, 630 m del av Forsvägen, 60 m, del av Arenagränden, 70 m 2021 Bodvägen, Stallvägen, Västerviksgränden, 320 m och Flisgränden, 160 m

66 66 Kostst INVESTERINGAR Vikarholmens detaljplan, avloppsledningar 2019 Abborrvägen, 300 m 2019 Strandvägen del, 210 m 2019 Abborrgränden, 80 m Gösgränden, 60 m 2019 Idgränden, 60 m 2020 Strandvägen del, 160 m 2020 Harrgränden, 60 m 2020 Strandvägen lättrafikled, 70 m Nabbskata detaljplan, avloppsledningar 2019 Nabbskatavägen del 1, 460 m Nabbskatavägen del 2, 350 m 2020 Nabbskatagränden, 100 m 2020 Risöhällsbergsvägen, 200 m Avloppsledningar, Finnäs Avloppsledningar, Finnäs 2019 Efterarbeten 9760 Planeringskostnader, avloppsledningar Planering av avloppsledningar Reningsverk Andelar i investering Alheda reningsverk Avloppsledningar, totalt Avloppsanslutningsavgifter Viken detaljplan, pumpstationer 2021 Pumpstation Holm detaljplan, pumpstationer Pumpstation, Arenavägen 2021 Pumpstation, Västerviksgränden Lilla Furuholmen detaljplan, pumpstationer 2018 Förnyande av pumpar Vikarholmen detaljplan, pumpstationer Pumpstation för utvidgningsområdet 2020 Pumpstation för utvidgningsområdet Pumpstationer, totalt Avloppsverket totalt Vattentjänstverket, totalt Investeringar, kommunstyrelsen totalt Inkomster, kommunstyrelsen Investeringar, nämnden för tekniska tjänster totalt Inkomster, nämnden för tekniska tjänster Investeringar netto

67 67 Resultaträkning Larsmo kommun Budget 2019 Resultaträkning Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter VERKSAMHETENS INTÄKTER Tillverkning för eget bruk TILLVERKNING FÖR EGET BRUK Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga verksamhetskostnader VERKSAMHETENS KOSTNADER VERKSAMHETSBIDRAG Kommunens inkomstskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt SKATTEINKOMSTER Statsandel för kommunens grundtjänster Övriga statsandelar för undervisning och kultur STATSANDELAR Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ÅRSBIDRAG Avskrivningar enligt plan AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Förändringar i reserveringar ÖVER-/UNDERSKOTT Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader % 12 % 10 % 11 % 10 % 10 % Årsbidrag / Avskrivningar % 191 % 101 % 87 % 103 % 111 % Årsbidrag / Invånare Verksamhetsintäkter/ invånare Verksamhetskostnader/ invånare Skatteinkomster / invånare Statsandelar / invånare Köp av tjänster / Verksamhetskostnader % 56 % 55 % 56 % 55 % 55 % Invånarantal

68 68 Finansieringsanalys Bokslut Budget Budget Plan Plan VERKSAMHETENS KASSAFLÖDE Årsbidrag Korrektivposter till internt tillförda medel INVESTERINGARNAS KASSAFLÖDE Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från överlåtelse av tillg. bland best. a Investeringar, netto =Verksamheten och investeringar, netto FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning av utlåning till andra Minskning av utlåningen till andra Förändring i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar av lånebeståndet sammanlagt Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Föränding av förvaltade medel och förvaltat kapi 1748 Förändring av omsättningstillgångar 0 Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder = Finansieringens kassaflöde FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Lånestock Bokslut 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Långfristiga lån Kortfristiga lån kommuncertifikat Lånestock, totalt Lånefordringar (dotterbolag) långfristiga kortfristiga Lånefordringar (vattentjänstverket) Lånestock - lånefordringar Lån per invånare totalt Lån/inv, exkl dotterbolag och vattentjänstverket Invånare

69 69 BALANSBUDGET Bokslut Budget Budget Plan Plan 1 AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA I Immateriella tillgångar II Materiella tillgångar III Placeringar B FÖRVALTADE MEDEL I Statliga uppdrag II Donationsfondernas särsk. täckn C RÖRLIGA AKTIVA II Fordringar III Finansiella värdepapper IV Kassa- o.banktillgodohavanden PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital IV Övriga egna fonder V Över-/underskott fr.tid.räkenskapsp VI Räkenskapsperiodens över-/undersk C AVSÄTTNINGAR Avsättningar D FÖRVALTAT KAPITAL I Statliga uppdrag II Donationsfondernas kapital E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt främmande kapital II Kortfristigt främmande kapital

70 70 Sammandrag av bokslut, budget och plan Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Därav Personalkostnader Köp av tjänster Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar Investeringsutgifter (brutto) Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsintäkter från överlåtelse av tillg. bland best.aktiva Anslutningsavgifter och övriga avgifter Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Lånestock Lån / innevånare Innevånare Personal, arbetsår Inkomstskatteprocent 19,5 % 19,5 % 19,5 % 19,5 % 19,5 % Fastighetsskatt Stadigvarande boende 0,41 % 0,41 % 0,42 % 0,42 % 0,42 % Allmän fastighetsskatt, byggnader 1,20 % 1,20 % 1,30 % 1,30 % 1,30 % Allmän, mark 1,20 % 1,20 % 1,30 % 1,30 % 1,30 % Fritidsboende 1,05 % 1,05 % 1,15 % 1,15 % 1,15 % Obebyggda tomter inom detaljplan 4,00 % 4,00 % 4,00 % 4,00 % 4,00 %

71 71 Personalresurser KOMMUNSTYRELSEN BS 2017 BU Allmän förvaltning Förvaltning 10,79 10,55 10,60 10,60 10,60 IKT-ansvarig 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Köpmanholmen Verksamhetsledare 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 Kost- och städservice Enhetsledare för kost- och städservice 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Ansvarig kock 1,78 1,90 1,90 1,90 1,90 Kokerskor, kock 3,69 3,37 2,89 2,89 2,89 Ansvarig matutdelare 1,58 1,89 2,35 2,35 2,35 Köksbiträde 4,38 4,27 4,35 4,35 4,35 Ansvarig städare 0,56 0,56 0,56 Städare 15,50 15,90 15,85 16,60 16,60 Sammanlagt 27,93 28,33 28,90 29,65 29,65 Totalt 40,22 40,38 41,00 41,75 41,75 NÄMNDEN FÖR BILDNINGSTJÄNSTER BILDNING Förvaltning 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Elevassistenter, ordinarie fr ,86 9,37 10,65 10,65 10,65 Elevassistenter, tf fr ,99 1,73 1,67 1,67 1,67 Sammanlagt 10,85 11,10 12,32 12,32 12,32 Förskolan Förskollärare 6,00 6,00 5,00 5,00 5,00 Speciallärare inom förskolan 0,00 0,60 0,75 0,75 0,75 Sammanlagt 6,00 6,60 5,75 5,75 5,75 Åk 1-6 Rektorer 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Klasslärare 19,00 19,00 19,00 19,00 19,00 Speciallärare 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 Lektor 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Timlärare i huvudsyssla 18,00 18,00 20,00 20,00 20,00 Timlärare i huvudsyssla, spec. 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Sammanlagt 46,00 46,00 48,00 48,00 48,00 Åk 7-9 Förvaltningspersonal 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Rektor 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Lektor 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 Specialklasslärare 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Speciallärare 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Timlärare i huvudsyssla 10,00 10,00 10,00 10,00 10,00 Skolpsykolog 0,00 0,00 1,00 1,00 1,00 Kurator 0,75 1,00 1,00 1,00 1,75 Resursperson 0,55 0,55 0,55 0,55 0,55 Sammanlagt 31,05 31,30 32,30 32,30 33,05

72 72 PERSONALRESURSER Kulturverksamhet Biblioteksservice 3,50 4,00 4,00 4,00 4,00 Sammanlagt 3,50 4,00 4,00 4,00 4,00 Fritidsverksamhet Förvaltning 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Sammanlagt 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Sammanlagt 99,40 101,00 104,37 104,37 105,12 SMÅBARNSPEDAGOGIK OCH MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Chef för barnpedagogik 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Enhetsledare för barnpedagogik 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Daghem Enhetsledare 4,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Lärare inom småbarnspedagogik 11,51 11,48 11,82 13,59 13,59 Speciallärare inom småbarnspedagogik 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Barnskötare inom småbarnspedagogik 20,17 22,29 20,64 22,41 22,41 Assistenter 2,81 2,69 2,56 0,87 0,87 Sammanlagt 39,49 41,46 40,02 41,87 41,87 Gruppfamiljedaghem Barnskötare 1,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Familjedagvårdare 2,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Sammanlagt 3,00 0,00 0,00 0,00 0,00 6-årsverksamheten (förskola samt före/efte förskolan) Lärare inom småb.ped./förskola 2,95 4,00 4,00 4,00 4,00 Barnledare inom småb.ped./förskola 3,64 5,85 5,49 5,23 5,23 Sammanlagt 6,59 9,85 9,49 9,23 9,23 Eftermiddagsverksamhet skolelever Ansvarig ledare 1,76 1,70 1,70 1,70 1,70 Assistent 0,73 1,20 1,46 1,20 1,20 Sammanlagt 2,49 2,90 3,16 2,90 2,90 Parkverksamhet Barnträdgårdslärare 0,62 0,83 0,79 0,83 0,83 Barnskötare 0,39 0,52 0,52 0,52 0,52 Sammanlagt 1,01 1,35 1,31 1,35 1,35 Familjedagvård Familjedagvårdare i eget hem 6,17 5,00 3,00 3,00 2,00 Sammanlagt 60,75 62,56 58,98 60,35 59,35 Totalt 160,15 163,56 163,35 164,72 164,47

73 73 PERSONALRESURSER NÄMNDEN FÖR TEKNISKA TJÄNSTER Förvaltning 6,00 8,00 8,00 8,00 8,00 Fastighetsservice Arbetsledare 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Fastighetsskötare 7,00 7,00 7,00 7,00 7,00 Serviceman 1,00 4,00 4,00 4,00 4,00 Dejourer 0,60 0,40 0,40 0,40 0,40 Timavlönade 2,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Sammanlagt 11,60 12,40 12,40 12,40 12,40 Totalt 17,60 20,40 20,40 20,40 20,40 Personalresurser omräknat i heltid totalt per ,97 224,34 224,75 226,87 226,62 Verksamhetsdagen för förskolebarnen är en helhetsdag kl fr.o.m. augusti 2017, där förskolan är en del av verksamhetsdagen. 4 barnträdgårdslärare anställdes i heltid för uppgiften Furuholmens daghem utökas med 1 avdelning för 24 barn hösten årsverksamheten/förskolan samt skolans morgon- och eftermiddagsverksamhet får nya utrymmen i Risö skola hösten Parkverksamheten ordnas i Näs och i Furuholmen, 3 d/v. sedan hösten Planering av mera verksamhetsutrymmen för småbarnspedagogiken bör fortgå, detta med tanke på ev. ändringar om avgiftfri småbarnspedagogik för barn 3 år och äldre, vilket troligen ökar trycket markant på antalet platser i kommunen.

74 74 Ändringar i tjänster och befattningar åren Antal Titel och placering Datum Beskrivning +0,25 +0,26 +0,50 Köksbiträde, Trålaren, Lingonskogen Städare, Cronhjelmskolan Städare, Risö skola och förskola Mertid Mera städytor Mera städytor +0,75 +1,00 Skolkurator Skolpsykolog Utökad resurs för att uppfylla kravet på förebyggande kuratorstjänster. Skolpsykologtjänsten överförs från köptjänst av social- och hälsovårdsverket till Larsmo kommuns egen verksamhet. +1,77 +1,78-1 Lärare inom småbarnspedagogik/daghem Barnskötare inom småbarnspedagogik/daghem Familjedagvårdare i eget hem Avdelning 3 öppnar vid Furuholmens daghem Avdelning 3 öppnar vid Furuholmens daghem Pension +0,10 Fastighetsskötare, Storströmmen Ny hyresfastighet på Storströmmen

75 75 Terminologin i budgeten Externa kostnader Finansieras med avgifter, skatter, statsandelar och övriga inkomster. Interna kostnader Tjänster som förvaltningen köper av en annan förvaltningsenhet till ett på förhand fastställt pris. Kostnadsberäknade kostnader Kalkylerade kostnader vars fördelning förvaltningsenheterna inte kan påverka, t.ex. planmässiga avskrivningar. I resultaträkningen ingår endast externa kostnader och intäkter, dvs. totalsumman av anslagen blir ett större be-lopp än verksamhetskostnaderna och intäkterna i resultaträkningen.

76 76 Grafiska tabeller över budget och ekonomiplan Intäkter % 7 % 1 % Avgifter o. förs.intäkter Finansiella intäkter Skatter 50 % Övriga intäkter 3 % Statsandelar Kostnader % 3 % 34 % Personalkostn. Samarbetsandelar Material Övr kostnader 43 % 6 % 5 % Kundtjänser Övr tjänster Understöd 1 %

Befolkningsutvecklingen är positiv i alla kommundelar Befolkningen ökar med 750 personer fram till år 2025

Befolkningsutvecklingen är positiv i alla kommundelar Befolkningen ökar med 750 personer fram till år 2025 1 Larsmo kommun budget 2018 Kommunens utvecklingsstrategi uppdaterades år 2015. Planen består av kommunens vision och strategiska målsättningar. De strategiska målsättningarna omfattas av konkreta verksamhetsmål

Läs mer

Larsmo kommuns strategi öar livskraft

Larsmo kommuns strategi öar livskraft Larsmo kommuns strategi 2016-2025 -365 öar livskraft Godkänd av kommunfullmäktige 16.12.2015 77 Innehållsförteckning Vision 2025 sida 3 Larsmo 2015 sida 3-4 Befolkningsutveckling och arbetsplatser sida

Läs mer

BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN LARSMO KOMMUN BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 sid. Inledning 1 Driftshushållning 15 Centralvalnämnden 16 Revisionsnämnden 17 Kommunstyrelsen 18 Nämnden för barnomsorg och bildning 35 Miljönämnden

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

EKONOMIPLAN

EKONOMIPLAN EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...

Läs mer

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen

De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Onnistuva Suomi tehdään lähellä De ekonomiska utsikterna för kommunerna och landskapen Valkretsstämman Minna Punakallio Chefekonom Kommunförbundet Sanna Lehtonen Utvecklingschef Kommunförbundet Den ekonomiska

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Hur har uppskattningen gjorts?

Hur har uppskattningen gjorts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar - Publicerade 11.5.2017 - Uppdaterade 15.6.2017 - Uppdaterade 19.9.2017 Sanna Lehtonen utvecklingschef Hur har uppskattningen gjorts? Budgetpropositionens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Elin Sagulin, statistiker elin.sagulin@asub.ax Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:1 11.1.2018 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018 Lägre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2017 års

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2019:1 17.1.2019 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019 Högre intäkter och högre kostnader Jämfört med 2018 års budget förväntar sig

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer Ekonomi och stadskoncern 4.10.2017 Gunilla Höglund Tf. stadskamrer gunilla.hoglund@jakobstad.fi Kommunens inkomster Statsandelar Skatter Försäljningsintäkter och avgifter Statsandelar Statsandelar milj.

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen Stadsfullmäktige 49 16.05.2016 Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen 2018-2019 FGE 49 362/02.02.02/2016 Stadsstyrelsen 2.5.2016 220 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 Stadsstyrelsen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Kenth Häggblom, statistikchef Offentliga sektorn 2004:1 Tel. 25497 11.2.2004 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004 Ökande investeringar Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 ' Iris Åkerberg, statistiker Offentliga sektorn 2008:1 Tel 25496 28.1.2008 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008 Högre verksamhetskostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 216,7 % 4,7 % 9,8 %,6 % 2,4 % 6,3 % 7,9 % 2,5 % 36,1 % 11, % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 15,93 md Lönebikostnader 4,85 md

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 25496 Offentliga sektorn 2006:1 25.1.2006 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006 Försämrat resultat Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader budgeteras till

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Kommunernas bokslut 2014

Kommunernas bokslut 2014 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014

Läs mer

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017

BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 LARSMO KOMMUN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017 sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 31 Miljönämnden

Läs mer

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN LARSMO KOMMUN BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 32 Miljönämnden

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL

Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL Samkommun Kronoby * Karleby * Jakobstad * Pedersöre * Larsmo GRUNDAVTAL 2 1 kap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Samkommun Samkommunens namn: Kvarnen samkommun. Hemort: Kronoby. 2 Medlemskommuner Samkommunens

Läs mer

Kommunernas skattesatser 2018

Kommunernas skattesatser 2018 Kommunernas skattesatser 2018 Kommunförbundets förfrågan 17.11.2017 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2018 % 20,5 19,5 19,0 18,5 18,0 17,5

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 17,9 % 4,6 %,5 %,6 % 3,8 % 5, % 8,2 % 21,5 % 36,1 % 9,8 % Verksamhetens kostnader 36,68 md : Löner och arvoden 15,88 md Lönebikostnader 4,32 md Köp

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas bokslut 2017 Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Kommunernas bokslut 2016

Kommunernas bokslut 2016 Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

2017 års statsandelar

2017 års statsandelar 2017 års statsandelar 9.11.2016 Utvecklingschef Sanna Lehtonen Sanna.Lehtonen@kuntaliitto.fi p. 050-575 9090 Statsandelen för kommunal basservice som en del av kommunernas statsandelssystem Statsunderstöden

Läs mer

Kommunernas bokslut 2015

Kommunernas bokslut 2015 ' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 5 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog år Den sammanräknade lånestocken för kommunerna i Fasta Finland var,9 miljarder

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur

Bildningens framtid i den nya kommunen. Rektorsdagar Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Bildningens framtid i den nya kommunen Rektorsdagar 26.10.2016 Helsingfors Direktör Terhi Päivärinta Finlands Kommunförbund, utbildning och kultur Kommunernas uppgifter efter reformen v 26.10.2016 Direktör

Läs mer

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 Koncerndirektiv för Malax kommun Godkänd av kommunfullmäktige 29.6.2017 91 Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2 2. Tillämpningsområde... 2 3. Behandling och godkännande av koncerndirektivet...

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen

Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen 16.11.2017, Helsingfors Symposium - kommunerna och landskapen efter vård- och landskapsreformen Benjamin Strandberg Aktuellt i beredningen

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Aktuellt inom bildningen

Aktuellt inom bildningen Aktuellt inom bildningen Konferensen för sekreterare och assistenter Minna Lindberg sakkunnig minna.lindberg@kommunforbundet.fi BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN [5.5.2017] Minna Lindberg FÖRÄNDRINGARNAS

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Växande och viljestark. Korsholms kommunstrategi 2030

Växande och viljestark. Korsholms kommunstrategi 2030 Växande och viljestark Korsholms kommunstrategi 2030 Invånarnas kommun Livskraft - en företagsvänlig kommun Välfärd - en omsorgsfull kommun En växande, välskött kommun I Korsholm är invånarna i centrum.

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Direktiv för intern kontroll

Direktiv för intern kontroll RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Direktiv för intern kontroll Kust-Österbottens samkommun 0 INNEHÅLL 1. Definition

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer