BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017"

Transkript

1 LARSMO KOMMUN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 31 Miljönämnden 42 Tekniska nämnden 45 Investeringar 51 Resultaträkning 61 Finansieringsanalys 62 Balansbudget 63 Personalresurser 64 Statistikbilaga 66 Terminologin i budgeten 70 Grafiska tabeller över budget och ekonomiplan 71

2 1 LARSMO KOMMUN VISION 2017 Larsmo är en framgångsrik, trivsam och självständig kommun i en välmående region. Boende som bäst. Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till 70 personer/år vi använder kommunens läge, skärgården och närheten till vatten som attraktionsfaktorer vi beaktar miljöaspekten i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön vi sätter strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön i fokus vi planlägger nya bostadsområden i alla kommundelar för att garantera ett varierat utbud av bostadstomter vi tar hänsyn till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen vi välkomnar nya kommuninvånare även från andra kulturer Attraktiv som etableringsort Vi arbetar aktivt för att öka självförsörjningsgraden av arbetsplatser vi fokuserar på utveckling av centrumområdet genom planläggning av nya bostadsområden och etablering av nya affärs- och servicefunktioner vi erbjuder företag ett varierat utbud av industritomter på Gammelhagen och Vidmossen industriområden samt tomter för icke störande verksamhet i Holm och på Furuholmen/Vikarholmen. vi erbjuder företagsutrymmen för uthyrning/försäljning via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab vi erbjuder våra företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia vi skapar utvecklingsmöjligheter för turismen genom planläggningsåtgärder och genom aktiv medverkan i 7 Broars Skärgård r.f. vi medverkar i regionala projekt för näringslivsutveckling vi arbetar aktivt med övriga regionen för att trygga goda kommunikationer för Jakobstadsregionen Rik på upplevelser Vi vill att alla invånare och besökare skall trivas. Friluftsliv Vi erbjuder möjligheter till ett aktivt friluftsliv genom en välfungerande idrottspark, vandringsleder i alla kommundelar, cykelleder, simstränder och paddlingsrutter. Vi marknadsför våra rekreationsmöjligheter aktivt. vi utarbetar en utvecklingsplan för idrottsparken och arbetar för att utveckla rekreationsmöjligheterna även i övriga delar av kommunen

3 2 Föreningsliv Vi samarbetar med föreningarna och stöder deras verksamhet med årliga bidrag för att trygga ett bra utbud av ledda aktiviteter, speciellt för barn och unga vi arbetar aktivt för att initiera och medverka i projekt i samarbete med lokala aktörer Skärgård Vi har en vidsträckt skärgård som erbjuder många rekreationsmöjligheter. vi arbetar aktivt för ökad tillgänglighet i skärgården bl.a. genom utvecklande av farleder för båttrafik och utvecklande av paddlingsrutter vi utarbetar ett utvecklingskoncept för Köpmanholmen med fokus på förbättrad tillgänglighet samt övernattningsmöjligheter vi utarbetar ett program för utvecklande av skärgården som uppdateras varje fullmäktigeperiod Service Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi eller som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det är ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiveras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Sol, vind och vatten vi värnar om vår miljö vi minskar den diffusa belastningen på vattendragen genom utbyggnad av det kommunala avloppsnätet till de gårdsgrupper där det är ekonomiskt försvarbart vi ger råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer vi styr byggandet och stärker befintliga strukturer genom planläggning vi utnyttjar planeringsavtal med privata markägare som ett instrument för effektiv planläggning av områden vi utarbetar ett miljöprogram för kommunen som uppdateras varje fullmäktigeperiod vi deltar aktivt i förverkligandet av den regionala klimatstrategin genom bland annat satsning på förnybar energi för uppvärmning av kommunens fastigheter styrning av energilösningar på nya detaljplanområden utvecklande av lätta trafikleder för förbättrad trafiksäkerhet och ökad användning av cykel för arbetsresor som mål Leka och lära vi erbjuder ett differentierat utbud av dagvård för barn i alla åldrar vi stöder barn med speciella behov i ett tidigt skede vi utarbetar ett barnomsorgsprogram som uppdateras varje fullmäktigeperiod Växa och lära vi erbjuder en högklassig grundundervisning för kommunens elever så att de får ett bra utgångsläge för fortsatta studier vi utnyttjar skolnätet effektivt vid förändringar i elevunderlaget vi medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen vi utarbetar ett utbildningspolitiskt program som uppdateras varje fullmäktigeperiod

4 3 Kreativ fritid vi tillhandahåller anläggningar och utrymmen i alla kommundelar för kultur- och fritidsaktiviteter vi erbjuder ett mångsidigt utbud av fritids- och kulturtjänster för alla åldrar i samarbete med föreningar och organisationer vi tror att gemensamma aktiviteter stärker både identiteten och den sociala gemenskapen för alla åldrar vi erbjuder mångsidiga bibliotekstjänster som en resurs för alla åldersgrupper vi utvecklar kursutbudet inom arbetarinstitutet så att utbudet motsvarar alla åldersgruppers intressen Aktiv på äldre dar vi ansvarar för att ett brett utbud av aktiviteter och serviceformer erbjuds de äldre vi utvecklar stödfunktioner och aktiviteter i samarbete med föreningar och organisationer Hälsa och välmående vi fokuserar på kommuninvånarnas välmående vi satsar på förebyggande åtgärder vi prioriterar den öppna vården vi deltar aktivt i utvecklandet av vårdtjänsterna inom social- och hälsovården Trygghet för alla vi prioriterar det förebyggande arbetet vi ansvarar för att olika specialgruppers behov kan tillgodoses Lagarbete Som arbetsgivare arbetar vi för ett bra ledarskap välmående på arbetsplatsen god arbetsmiljö öppet klimat och växelverkan konkurrenskraftig och motiverande lönesättning flexibilitet extern och intern fortbildning för att säkerställa personalens kunnande systematisk introduktion för nyanställda Fungerande teknik vi ser till att infrastrukturen och vattenförsörjningen sköts och underhålls vi sköter fastighetsunderhållet effektivt och systematiskt i samråd med användarna vi utvecklar avfallshanteringen i samarbete med Ekorosk Ab vi samarbetar aktivt med närings-, trafik- och miljöcentralen i utvecklandet av vägnätet och vägunderhållet i kommunen vi sköter underhållet av enskilda vägar i enlighet med fastställda principer vi effektiverar underhållet av parker och allmänna områden för att uppnå bättre trivsel på bostadsområdena vi uppdaterar utvecklingsplanen för vattentjänstverket varje fullmäktigeperiod

5 4 Vad får det kosta? vi styr ekonomin så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider landets medeltal vi dimensionerar verksamhetskostnaderna så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal vi anpassar verksamhetskostnaderna till intäkterna vi beaktar kommunens beroende av statsandelar som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen vi ansvarar för att ekonomin är i balans genom att beakta dessa principer i styrningen av ekonomin FOKUSOMRÅDEN 2015 Allmän förvaltning Kommunens verksamhetsstrategi revideras Bildningssektorn Skolorna följer den kommunala skolutvecklingsplanen Finska språket Läroplansarbete inför den nya läroplanen 2016 Barnomsorgen Pedagogisk verksamhet utomhus inom barndagvården Finska språket Miljösektorn Att ge råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer Miljöaspekterna beaktas inom all verksamhet i kommunen Tekniska sektorn Trafiksäkerhet Fastigheternas inomhusklimat Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten

6 5 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt har Finlands ekonomi krympt två år i följd. Strukturförändringen inom industrin och hela ekonomin har fortsatt, vilket påverkar tillväxtutsikterna på längre sikt. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 1,2 procent ifjol. År 2014 förutspås Finlands BNP inte växa alls. Exporten av varor och tjänster ökar med 0,4 procent medan importen minskar ytterligare. I år ökar inte den privata konsumtionen jämfört med i fjol, eftersom utvecklingen i den reala köpkraften varit låg. Förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen och situationen på arbetsmarknaden stöder inte heller privat konsumtion. De privata investeringarna väntas minska med 4,6 procent, främst på grund av minskat bostadsbyggande. Industriproduktionen förutspås krympa för fjärde året i rad och minskningen för nästa år uppskattas till 2 procent. År 2015 blir tillväxten 1,2 procent. Den privata konsumtionen ökar med 0,3 procent. Exporten ökar med 4 procent. Situationen på arbetsmarknaden förblir svag och arbetslöshetsgraden ligger på 8,5 procent. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och finansministeriet bedömer att den strukturella arbetslöshetsgraden ligger kring 7,2 procent. Tabell 1 Det allmänna ekonomiska läget År Produktion (volym) -1,2-1,2 0,0 1,2 1,4 Lönesumma 3,4 0,5 0,9 1,7 2,2 Förtjänstnivå 3,2 2,1 1,4 1,2 1,5 Inflation 2,8 2,8 1,1 1,5 1,8 Arbetslöshetsgrad 7,7 8,2 8,6 8,5 8,2 Euribor 3 mån % 0,6 0,2 0,3 0,4 0,7 10 års ränta, % 1,9 1,9 1,5 1,6 2,2 KOMMUNERNAS EKONOMI Enligt Statistikcentralen preliminära uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi som publicerades ökade kommunernas verksamhetsutgifter måttligare än året innan med 2,4 procent, dvs. 0,9 miljarder euro. År 2012 var motsvarande ökning 5,2 procent. Av verksamhetsutgifterna ökade köp av tjänster med 3,0 procent och löneutgifterna med 1,4 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. statsandelar och skatteinkomster, ökade med 1,5 miljarder euro jämfört med året innan. Statsandelarna ökade med 2,6 procent och skatteinkomsterna med 6,8 procent. Den största andelen av ökningen av skattefinansieringen utgjordes av en ökning av kommunernas inkomstskatter med 1,1 miljarder euro. Sammanlagt 115 kommuner höjde sin inkomstskatteprocent år I och med ökningen av skattefinansieringen förbättrades kommunernas sammanlagda årsbidrag från året innan trots en liten ökning av verksamhetsutgifterna. År 2013 var årsbidraget negativt i 30 kommuner, vilket är färre än år 2012, då 84 kommuner visade ett negativt årsbidrag. Årsbidragen räckte till för att täcka 100 procent av avskrivningarna och 57 procent av egenanskaffningsutgifterna för investeringar. Året innan räckte årsbidragen bara till för att täcka 71 procent av avskrivningarna och 38 procent av egenanskaffningsutgifterna för investeringar. Investeringsutgifterna ökade i kommunerna med 1,4 procent. Investeringsutgifterna uppgick till totalt 3,8 miljarder euro och egenanskaffningsutgiftens andel till 3,6 miljarder euro. Kommunernas lånestock ökade med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan, dvs. med 12,8 procent. Kommunernas lånestock uppgick till euro per capita år 2013, medan motsvarande siffra året innan var euro. Kommunernas soliditetsgrad var 60 procent. Relationstalet beskriver det egna kapitalet i förhållande till hela kapitalet. Samkommunernas lånestock ökade med 6,1 procent till 2,9 miljarder euro. I slutet av fjolåret uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet är i kraft till och perioden består av två delar. Den första delperioden upphör i slutet av 2015 och omfattar två avtalsenliga förhöjningar. Kostnadseffekten av årets avtalsförhöjningar som i huvudsak inföll i juli, uppgår till i genomsnitt 0,8 %. Förhöjningens inverkan på budgeten är hälften av detta, dvs. 0,4 %.

7 6 År 2015 genomförs de avtalsenliga förhöjningarna huvudsakligen I genomsnitt är de avtalsenliga förhöjningarnas kostnadseffekt 0,4 procent, men eftersom semesterreformen som trädde i kraft redan i år finansierades genom dessa medel, kommer kostnadseffekten för kommunsek-torn att minska nästa år till i genomsnitt 0,3 procent. Av detta är sex månaders inverkan på budgeten 0,15 %. Löneöverhänget på 0,4 procent inverkar också på lönekostnaderna. Kostnadseffekterna av de avtalsenliga förhöjningarna är därför cirka 0,6 procent år Dessutom inverkar också eventuella arbetserfarenhetstilllägg, arbetsgivarnas olika lösningar (t.ex. besparingar) och förändringar i personalstrukturen. Förhandlingar om avtalsuppgörelsen för den andra delperioden förs år Kommunernas lönekostnader kommer alltså att öka mycket måttligt i jämförelse med tidigare år. Mätt med prisindex för basservicen steg kommunsektorns kostnadsnivå år 2013 med 1,8 procent. Föregående år var den 3,4 procent. I år förutspås ökningen av kostnadsnivån, mätt med prisindex för basservicen, bli långsammare och ligga på omkring en procent. År 2015 uppskattas stegringen i kostnadsnivån hållas på oför-ändrad nivå. Kommunernas inkomster Skatteinkomsterna Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med 6,8 procent. Enligt kommunförbundets skatteprognos minskar skatteredovisningarnas tillväxttakt i år betydligt jämfört med fjolårets ovanligt höga nivå. Till den långsamma tillväxten bidrar måttliga löneuppgörelser, låg tillväxt i ekonomin, ändringar i skattegrunderna och befolkningens stigande ålder. I år ökar den totalekonomiska lönesumman med 0,7 procent. Nästa år beräknas ökningen till 1,7 procent tack vare förbättrad ekonomisk tillväxt. På grund av höjningen av pensionsavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget samt införandet av ett nytt barnavdrag i kommunalbeskattningen beräknas kommunalskatteredovisningarna öka med endast 1,2 procent. Barnavdraget beviljas som kompensation för nedskärningen av barnbidraget. Avdraget beviljas åren Avdraget uppskattas minska intäkterna från kommunalskatten med 38 miljoner på årsnivå. Självriskandelen för avdragbara resekostnader höjs med 150 till 750 euro. Rätten avdrag för arbetsresor skärps årligen fram till 2018 så att den avdragets inverkan i kommunalbeskattningen minskar med cirka 60 miljoner euro. Ändringar i skattegrunden för förvärvsinkomstbeskattningen förslås bli kompenserade genom större statsandelar. Beloppet som kompenseras på grund av ändringar i skattegrunden år 2015 är cirka 131 miljoner euro. År 2014 är kommunernas andel av samfundsskatten 35,56 procent. Samfundsskatteintäkterna beräknas i år öka med 6,0 procent. Kommunernas samfundsskattedel ökar 2015 jämfört med 2014, eftersom kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 75 miljoner euro som kompensation för de ökade kostnaderna i samband med arbetsmarknadsstödsreformen. Redovisningarna av fastighetsskatten ökar rejält 2014 till följd av fastighetsskattereformen. Redovisningarna beräknas öka med 10 procent och fastighetsskatten öka till cirka 1,5 miljarder euro. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats är 19,74 procent år Tabell 2 Kommunernas redovisning av skatteintäkter, miljarder euro År Kommunalskatt 16,85 17,87 18,22 18,44 Andel av samfundsskatt 1,21 1,31 1,39 1,47 Fastighetsskatt 1,27 1,36 1,51 1,57 Redovisningar, sammanlagt 19,33 20,64 21,12 21,48 Ändring, % 1,2 6,8 2,3 1,7

8 7 Statsandelar Statsandelsreformen träder i kraft Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Åldersgrupperingen är följande: 0-5 åringar 6 åringar 7-12 åringar åringar åringar åringar åringar åringar Personer över 85 år Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljar tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Sjukfrekvensen beräknas utgående från sjukfrekvenskoefficienten, som baserar sig på tio vanliga folksjukdomar. Som en del av statsandelen beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningsgränsen har höjts till hundra procent genom att 724 miljoner euro överförs från de kalkylerade kostnaderna för basservice till utjämningen. Kommuner som ligger under utjämningsgränsen får som utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst (kommunens självriskandel 20 %). Effekterna av reformen inverkar stegvis på kommunernas ekonomi. År 2015 är inverkan högst +/- 50 euro per invånare. Övergångsutjämningen har beräknats på 2014 års nivå. Anslagen för statsandelar skärs ner med 248 miljoner euro i statsbudgeten för Nedskärningen är lika stor i alla kommuner beräknat per invånare, dvs. cirka 46 euro per invånare. Statsandelsprocenten för kommunal basservice minskar som en följd av detta från 29,57 till 25,43 procent. Förändringar som gäller servicens omfattning och kvalitet: Äldreomsorgslagen trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 28 miljoner euro (statsandelen 54,3 %) Socialvårdslagen trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 5miljoner euro (statsandelen 50 %) Lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 5 miljoner (statsandelen 50 %) Regeringen ska överläman en proposition om ändring av socialvårdslagen så att bland annat barnfamiljernas ställning förbättras, kommunernas inkomster ökar med 9 miljoner euro (statsandelen 50 %) De kalkylerade kostnaderna för basservice år 2015 indexjusteras med 0,6 procent. De största statsandelsökningarna har varit skattekompensationer från olika år. Det är fråga om sammanlagt 800 miljoner euro sedan Utgifterna och inkomsterna av hemkommunersättningarna ingår inte i de kommunvisa beräkningarna. Hemkommunersättningarna är inte statsandelar utan ska behandlas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Bestämningsgrunderna har ändrats i samband med statsandelsreformen. Grunddelen i hemkommunsersättningen blir den samma för alla kommuner. Hemkommunersättningens grunddel är 6 226,21 euro per elev De kommunvisa ersättningarna bestäms på följande sätt: 6 åring 0,61 x grunddelen 7-12 åring 1,00 x grunddelen åring 1,60 x grunddelen

9 8 Den statsandelsfinansiering som administreras av undervisnings- och kulturministeriet omfattar gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen, finansieringen av utvecklings- och serviceuppgifterför arbetslivet, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar och museer. Nedskärningen av statsandsfinansieringen inom undervisnings- och kulturministeriet är 102 miljoner. De kalkylerade kostnaderna indexjusteras med 1,1 procent. Ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna överförs till staten från Överföringen genomförs kostnadsneutralt i förhållandet staten och kommunerna. Statsandelsprocenten för undervisnings- och kulturverksamhet minskar därför betydligt och blir 29,42 procent. Tilläggen för den grundläggande utbildningen beräknas på grunddelen i hemkommunsersättningssystemet. Tillägg beviljas för handikappade, mycket gravt utvecklingsstörda, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare, grundläggande utbildning för 5-åringar, vuxenutbildning och internattillägg. Statsandelsprocenter enligt statens budgetproposition och kommunernas självfinansieringsandelar år 2015: Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 29,57 25,42 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3 417, ,07 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) - statsandelsprocent (%) 41,89 29,32 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 348,64 307,40 UTVECKLINGSPERSPEKTIV I LARSMO Bokslutsprognosen som baseras på situationen den förutspår ett underskott på ca euro. Sysselsättningsläget har varit bra under året. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 3,2 procent jämfört med 4,1 procent vid motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 3,8 procent år 2014 och 3,5 procent år Invånarantalet ökade år 2013 med 99 personer till År 2014 antas ökningen bli 70 personer så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca personer. Befolkningsökningen tros i snitt ligga på ca + 80 personer årligen i framtiden. Skattegrunden väntas växa med i medeltal 3,3 procent per år. Statsandelarna minskar de närmaste åren som en följd av statsandelsreformen och generella nedskärningar i statsandelarna. År 2015 förutspås skatteinkomsterna växa med 7,0 % och statsandelarna minska med 2,7 % vilket betyder att ekonomin ännu nästa år är stabil. Skatteinkomster De beskattningsbara förvärvsinkomsterna som är grund för debiteringen av kommunalskatt ökade år 2013 med 5,5 procent jämfört De beskattningsbara inkomsterna beräknas öka med 3,0 procent år 2014 och med 3,4 procent år På basen av detta uppskattas det belopp som inflyter i form av kommunalskatt år 2015 öka med 1,9 procent och uppgå till 13,3 miljoner euro med en skatteprocent på 20,0 %. Åren 2016 och 2017 beräknas skattegrunden växa med 3,2 respektive 4,1 procent per år. Det belopp som inflyter i form av kommunalskatt beräknas år 2016 beräknas öka med 4,9 procent och uppgå till 14,0 miljoner euro och år 2017 öka med 3,2 procent och uppgå till 14,5 miljoner euro. Inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procentenheter till 20,0 procent år Senaste skattehöjning gjordes år Skattesatserna är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad höjs med 0,05 procentenheter till 0,40 procent och skatten på fritidsbostad med 0,05 procentenheter till 1,00 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden är 3,00 procent. Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa euro. Samfundsskatten beräknas uppgå till euro.

10 9 Tabell 3 Skattegrunden för kommunalskatten, euro År + / - Beskattnings- Inkomst- Kalkylerad Debiterad bar inkomst skattesats skatt skatt , , , , , , , , , , , , Tabell 4 Beräkning av fastighetsskatt 2015, euro Fastighetsskatt Beskattningsvärde Skatte- % Debiterad skatt Allmän fastighetsskatt ,20 378,6 Stadigvarande bostäder ,40 360,0 Fritidsbostäder ,00 231,0 Allmännyttiga samfund ,20 25,6 Obebyggd byggnadsplats 201 3,00 6,0 Sammanlagt 147, ,2 Tabell 5 Skatteinkomster, 1000 euro Skatteinkomster Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Sammanlagt Ändring i procent 4,5 5,9 2,3 4,3 2,1 Tabell 6 Skattefinansieringen, 1000 euro Skattefinansiering Skatteinkomster Statsandelar Sammanlagt Ändring i procent 1,08 0,54 0,00 2,92 2,83 Skattefinansieringen består av skatteintäkternas och statsandelarnas sammanlagda belopp. Ett nytt statsandelssystem införs 2015.

11 10 Statsandelar Enligt finansministeriets uppskattning stramar regeringens budgetproposition åt den kommunala ekonomin 2015 med cirka 170 miljoner euro jämfört med Detta ökar trycket på kommunalskattehöjningar och leder till ökad skuldsättning i kommunerna. Den kommunala ekonomin stramas åt, och det behövs omfattande anpassningsåtgärder inom kommunfältet Tabell 7 Beräkning av statsandelar för Larsmo kommun 2015 (prognos) Larsmo kommun Statsandelskalkyl 2015 Kalkylerade kostnader Antal Kalk kostn Kalk kostn per inv. sammanlagt Enligt åldersstruktur 0-5 åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , över 85 åringar , Enligt åldersstruktur, sammanlagt Enligt sjukfrekvens ,29 0, Enligt arbetslöshetsgrad, euro/invånare ,44 0, Enligt tvåspråkighet , Enligt invånare med främmande språk, euro/invånare , Enligt befolkningstäthet euro/invånare ,1 0, Enligt utbildningsbakgrund euro/invånare ,82 0, Kalkylerade kostnader, sammanlagt Egen finansiering , Statsandelar för kalkylerade kostnader för basservice Tilläggsdelar Avsides läge euro per invånare 0 207,12 Samernas hembygdsområde euro/invånare ,69 Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser euro/invånare ,86 0, Tillägg och avdrag i statsandelar Övergångsutjämning Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster , Statsandelar för kommunal basservice Övriga statsandelar för undervisning och kultur Statsandelar, sammanlagt

12 11 Verksamhetsintäkter, statsandelar och skatter Skatteinkomsterna beräknas öka med 7,01 procent och statsandelarna minska med med 2,7 procent jämfört med det kommunen budgeterat år Verksamhetskostnader Personalkostnaderna, som utgör 34,2 % av verksamhetskostnaderna, ökar med 2,4 % och kundtjänster, som utgör 44,2 %, ökar med 3,48 % jämfört med budgeten Årsbidrag I budgeten beräknas årsbidraget inte täcka avskrivningarna år 2015.

13 12 Budgetlån Skuldbördan (både långfristiga lån och kortfristiga) beräknas uppgå till 12,1 miljoner euro i slutet av Kortfristiga lån består av kommuncertifikat med en lånetid på högst ett år som kommunen emitterar på marknaden. I slutet av 2015 är skuldbördan 12,7 miljoner euro och i slutet av ,1 miljoner euro. År Långfristiga lån Kortfristiga lån Totalt Per invånare Invånare , , , , , Driftsekonomin 1. Verksamhetskostnaderna ökar med 2,37 % jämfört med budgeten för år Skatteinkomsterna ökar med 7,01 % och statsandelarna minskar med 2,70 % jämfört med budgeten för år Larsmo är fortsättningsvis mycket beroende av statsandelarna inom driftsekonomin. Målet är att producera all service mera kostnadseffektivt än genomsnittet inom den egna kommungruppen. 4. Kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin anpassas till skattefinansieringen. Personalresursen omräknat i heltid per År Personalstyrkan , , , , ,11 Löner De nuvarande kollektivavtalen gäller till indelat i två avtalsperioder: samt Förhandlingar om förhöjningar och när de skall genomföras inom kommunsektorn för den andra avtalsperioden förs före på central nivå. Nuvarande avtalsperiod har en avtalsenlig förhöjning per på 0,40%. Löneanslagen för kommunen är beräknade enligt situationen plus en 0,40 procents reservering för lönejusteringar fr.o.m

14 13 BUDGETENS BINDNINGSNIVÅ 1. Fullmäktige godkänner i budgeten de bindande funktionella och ekonomiska målsättningarna, anslagen och de beräknade inkomsterna. Inom driftsdelen är anslagen bindande för fullmäktige på resultatområdesnivå. I investeringsdelen är anslagen bindande på projektnivå. 2. Förverkligandet av inkomster och resultatmål är bindande på samma sätt som verksamhetsutgifter. 3. De i budgeten anvisade personalutgifterna är bindande och kan ej omdisponeras. Belopp som nämns skilt i motiveringstexten är bindande och kan ej omdisponeras. 4. Anskaffningar över euro upptas i investeringsbudgeten. UPPFÖLJNING AV BUDGETEN 1. Uppföljning av resultatmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutsfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. 2. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna skall framläggas för fullmäktige. 3. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. 4. Fullmäktige fastställer bindande resultatmål när budgeten godkänns. Nämnderna ställer i samband med dispositionsplanerna upp mål som binder nämnden och resultatenheterna. 5. En uppföljningsrapport gällande ekonomin och resultatmålen avges kvartalsvis till kommunstyrelsen. 6. Resultatenheterna rapporterar kvartalsvis om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och till kommunstyrelsen. 7. Prognoser om budgetutfallet ges till fullmäktige per den 30.3, 30.6 och Kommunstyrelsen kan ge närmare anvisningar angående budgetens förverkligande till nämnderna och resultatenheterna.

15 14 DRIFTSHUSHÅLLNING Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma

16 15 CENTRALVALNÄMNDEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Totalsumma Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Centralvalnämnden Riksdagsval Riksdagsval våren Verksamhetsmålsättningar Kommunalval troligen i oktober 2016 om det inte framskjuts till april 2017.

17 16 REVISIONSNÄMNDEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens kostnader Intern -150 Verksamhetens kostnader -150 Totalsumma Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Köp av revisionstjänster från OFR-samfund. Granskning av barnomsorgen Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med revisionsbolag för perioden (3 år). Verksamhetsmål Bedömning av om hur målen förverkligats.

18 17 KOMMUNSTYRELSEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Kommundirektör Gun Kapténs - Allmän förvaltning - Fastighetsförvaltning - Sysselsättning - Köpmanholmen - Räddningsväsendet - Hälso- och sjukvård - Socialvård - Näringscentralen - Intern service

19 18 ALLMÄN FÖRVALTNING Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningen erbjuder både intern och extern service snabbt och effektivt. Kommunfullmäktige 2015 Kommunfullmäktige ansvarar enligt KomL 13 för Kommunfullmäktige beräknas hålla 8 möten och 2 kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige seminarier samt aftonskolor. skall bl.a. fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens ekonomi samt om principerna för koncerndirektiv, godkänna budgeten och bokslutet samt fatta beslut om ansvarsfrihet. Antalet ledamöter är 27. Kommunstyrelsen 2015 Kommunstyrelsen ansvarar enligt KomL 23 för Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten per år, kommunens förvaltning och ekonomi samt för varannan vecka. beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Torgmöte samt företagsträffar ordnas.

20 19 Mål Planläggning Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet. Boende som bäst Differentierad prissättning av tomter på detaljplan Delgeneralplaner: Kackur-Sämskar fortsätter, Västerby och Fagernäs revideras. Nabbskata detaljplan färdigställs Baskartor förnyas: Gertruds-Gammelhagen och Fagernäs-Vikarholmen 2016 Delgeneralplaner: Fagernäs fortsätter, Finnäs, Stengärdan (ny) Detaljplaner: Utvidgning av Vikarholmen, Brask detaljplan och Gertruds-Laxgrundet 2017 Delgeneralplaner: Finnäs och Stengärdan fortsätter, Risö och Bosund revideras. Detaljplaner: Vikarholmen, Brask, Gertruds- Laxgrunder fortsätter samt Nabbsundet Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar. Mål Kommunkansliet Snabb ärendehantering Bra, kundvänlig information Effektiverad intern service Kommuninvånarnas möjligheter till deltagande stöds Ärendehanteringsprogrammet uppdateras och förnyas med bilage- och avtalshantering. Kommunens webbsidor uppdateras och utvecklas, telefonfunktionerna moderniseras. Intern utbildning och bra information Kommunen är med i portalen invånarinitiativ.fi Ungdomsråd eller fullmäktige införs Informationsmöten ordnas

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79

VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015. Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 VÖRÅ KOMMUN BUDGET 2013 OCH EKONOMIPLAN 2014-2015 Godkänd av fullmäktige 13.12.2012 79 INNEHÅLL KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT... 3 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN... 5 Vörå kommuns ekonomi under åren

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan 2015 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Fokus under år 2015 Målsättningar Under 2014 har den svaga efterfrågan på arbetskraft medfört att

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9

Ungdomsnämnden 9 28.01.2015. Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015. Ungdomsnämnden 9 Ungdomsnämnden 9 28.01.2015 Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år 2015 Ungdomsnämnden 9 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017. Enligt 65 i

Läs mer

BOKSLUT 2014. 1. Inledning

BOKSLUT 2014. 1. Inledning 1 BOKSLUT 2014 1. Inledning I enlighet med de av fullmäktige fastställda direktiven i ekonomiplanen har ekonomin och prestationerna följts upp kontinuerligt under året. Kommunstyrelsen har uppgjort bokslutsprognoser

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Handikappservicelagen och aktuella frågor

Handikappservicelagen och aktuella frågor Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare

kommungården Vörå 31.03.2011 Tom Holtti sekreterare Per Östman ordförande Rainer Bystedt protokolljusterare Elvi Östman protokolljusterare -2, KST 2011-03-31 18:00 Tid 31.03.2011 kl. 18.00 20.32 Plats kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 2015. 12.6.2015 Hagerlund Tony webbkommunikationschef Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier 1 Bakgrund Enkäten genomfördes i april 1 (1.-17.4.) Den skickades via kommunernas registraturer till dem som ansvarar för webbkommunikationen

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer