BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 LARSMO KOMMUN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 31 Miljönämnden 42 Tekniska nämnden 45 Investeringar 51 Resultaträkning 61 Finansieringsanalys 62 Balansbudget 63 Personalresurser 64 Statistikbilaga 66 Terminologin i budgeten 70 Grafiska tabeller över budget och ekonomiplan 71

2 1 LARSMO KOMMUN VISION 2017 Larsmo är en framgångsrik, trivsam och självständig kommun i en välmående region. Boende som bäst. Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till 70 personer/år vi använder kommunens läge, skärgården och närheten till vatten som attraktionsfaktorer vi beaktar miljöaspekten i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön vi sätter strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön i fokus vi planlägger nya bostadsområden i alla kommundelar för att garantera ett varierat utbud av bostadstomter vi tar hänsyn till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen vi välkomnar nya kommuninvånare även från andra kulturer Attraktiv som etableringsort Vi arbetar aktivt för att öka självförsörjningsgraden av arbetsplatser vi fokuserar på utveckling av centrumområdet genom planläggning av nya bostadsområden och etablering av nya affärs- och servicefunktioner vi erbjuder företag ett varierat utbud av industritomter på Gammelhagen och Vidmossen industriområden samt tomter för icke störande verksamhet i Holm och på Furuholmen/Vikarholmen. vi erbjuder företagsutrymmen för uthyrning/försäljning via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab vi erbjuder våra företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia vi skapar utvecklingsmöjligheter för turismen genom planläggningsåtgärder och genom aktiv medverkan i 7 Broars Skärgård r.f. vi medverkar i regionala projekt för näringslivsutveckling vi arbetar aktivt med övriga regionen för att trygga goda kommunikationer för Jakobstadsregionen Rik på upplevelser Vi vill att alla invånare och besökare skall trivas. Friluftsliv Vi erbjuder möjligheter till ett aktivt friluftsliv genom en välfungerande idrottspark, vandringsleder i alla kommundelar, cykelleder, simstränder och paddlingsrutter. Vi marknadsför våra rekreationsmöjligheter aktivt. vi utarbetar en utvecklingsplan för idrottsparken och arbetar för att utveckla rekreationsmöjligheterna även i övriga delar av kommunen

3 2 Föreningsliv Vi samarbetar med föreningarna och stöder deras verksamhet med årliga bidrag för att trygga ett bra utbud av ledda aktiviteter, speciellt för barn och unga vi arbetar aktivt för att initiera och medverka i projekt i samarbete med lokala aktörer Skärgård Vi har en vidsträckt skärgård som erbjuder många rekreationsmöjligheter. vi arbetar aktivt för ökad tillgänglighet i skärgården bl.a. genom utvecklande av farleder för båttrafik och utvecklande av paddlingsrutter vi utarbetar ett utvecklingskoncept för Köpmanholmen med fokus på förbättrad tillgänglighet samt övernattningsmöjligheter vi utarbetar ett program för utvecklande av skärgården som uppdateras varje fullmäktigeperiod Service Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi eller som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det är ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiveras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Sol, vind och vatten vi värnar om vår miljö vi minskar den diffusa belastningen på vattendragen genom utbyggnad av det kommunala avloppsnätet till de gårdsgrupper där det är ekonomiskt försvarbart vi ger råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer vi styr byggandet och stärker befintliga strukturer genom planläggning vi utnyttjar planeringsavtal med privata markägare som ett instrument för effektiv planläggning av områden vi utarbetar ett miljöprogram för kommunen som uppdateras varje fullmäktigeperiod vi deltar aktivt i förverkligandet av den regionala klimatstrategin genom bland annat satsning på förnybar energi för uppvärmning av kommunens fastigheter styrning av energilösningar på nya detaljplanområden utvecklande av lätta trafikleder för förbättrad trafiksäkerhet och ökad användning av cykel för arbetsresor som mål Leka och lära vi erbjuder ett differentierat utbud av dagvård för barn i alla åldrar vi stöder barn med speciella behov i ett tidigt skede vi utarbetar ett barnomsorgsprogram som uppdateras varje fullmäktigeperiod Växa och lära vi erbjuder en högklassig grundundervisning för kommunens elever så att de får ett bra utgångsläge för fortsatta studier vi utnyttjar skolnätet effektivt vid förändringar i elevunderlaget vi medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen vi utarbetar ett utbildningspolitiskt program som uppdateras varje fullmäktigeperiod

4 3 Kreativ fritid vi tillhandahåller anläggningar och utrymmen i alla kommundelar för kultur- och fritidsaktiviteter vi erbjuder ett mångsidigt utbud av fritids- och kulturtjänster för alla åldrar i samarbete med föreningar och organisationer vi tror att gemensamma aktiviteter stärker både identiteten och den sociala gemenskapen för alla åldrar vi erbjuder mångsidiga bibliotekstjänster som en resurs för alla åldersgrupper vi utvecklar kursutbudet inom arbetarinstitutet så att utbudet motsvarar alla åldersgruppers intressen Aktiv på äldre dar vi ansvarar för att ett brett utbud av aktiviteter och serviceformer erbjuds de äldre vi utvecklar stödfunktioner och aktiviteter i samarbete med föreningar och organisationer Hälsa och välmående vi fokuserar på kommuninvånarnas välmående vi satsar på förebyggande åtgärder vi prioriterar den öppna vården vi deltar aktivt i utvecklandet av vårdtjänsterna inom social- och hälsovården Trygghet för alla vi prioriterar det förebyggande arbetet vi ansvarar för att olika specialgruppers behov kan tillgodoses Lagarbete Som arbetsgivare arbetar vi för ett bra ledarskap välmående på arbetsplatsen god arbetsmiljö öppet klimat och växelverkan konkurrenskraftig och motiverande lönesättning flexibilitet extern och intern fortbildning för att säkerställa personalens kunnande systematisk introduktion för nyanställda Fungerande teknik vi ser till att infrastrukturen och vattenförsörjningen sköts och underhålls vi sköter fastighetsunderhållet effektivt och systematiskt i samråd med användarna vi utvecklar avfallshanteringen i samarbete med Ekorosk Ab vi samarbetar aktivt med närings-, trafik- och miljöcentralen i utvecklandet av vägnätet och vägunderhållet i kommunen vi sköter underhållet av enskilda vägar i enlighet med fastställda principer vi effektiverar underhållet av parker och allmänna områden för att uppnå bättre trivsel på bostadsområdena vi uppdaterar utvecklingsplanen för vattentjänstverket varje fullmäktigeperiod

5 4 Vad får det kosta? vi styr ekonomin så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider landets medeltal vi dimensionerar verksamhetskostnaderna så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal vi anpassar verksamhetskostnaderna till intäkterna vi beaktar kommunens beroende av statsandelar som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen vi ansvarar för att ekonomin är i balans genom att beakta dessa principer i styrningen av ekonomin FOKUSOMRÅDEN 2015 Allmän förvaltning Kommunens verksamhetsstrategi revideras Bildningssektorn Skolorna följer den kommunala skolutvecklingsplanen Finska språket Läroplansarbete inför den nya läroplanen 2016 Barnomsorgen Pedagogisk verksamhet utomhus inom barndagvården Finska språket Miljösektorn Att ge råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer Miljöaspekterna beaktas inom all verksamhet i kommunen Tekniska sektorn Trafiksäkerhet Fastigheternas inomhusklimat Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten

6 5 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt har Finlands ekonomi krympt två år i följd. Strukturförändringen inom industrin och hela ekonomin har fortsatt, vilket påverkar tillväxtutsikterna på längre sikt. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 1,2 procent ifjol. År 2014 förutspås Finlands BNP inte växa alls. Exporten av varor och tjänster ökar med 0,4 procent medan importen minskar ytterligare. I år ökar inte den privata konsumtionen jämfört med i fjol, eftersom utvecklingen i den reala köpkraften varit låg. Förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen och situationen på arbetsmarknaden stöder inte heller privat konsumtion. De privata investeringarna väntas minska med 4,6 procent, främst på grund av minskat bostadsbyggande. Industriproduktionen förutspås krympa för fjärde året i rad och minskningen för nästa år uppskattas till 2 procent. År 2015 blir tillväxten 1,2 procent. Den privata konsumtionen ökar med 0,3 procent. Exporten ökar med 4 procent. Situationen på arbetsmarknaden förblir svag och arbetslöshetsgraden ligger på 8,5 procent. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och finansministeriet bedömer att den strukturella arbetslöshetsgraden ligger kring 7,2 procent. Tabell 1 Det allmänna ekonomiska läget År Produktion (volym) -1,2-1,2 0,0 1,2 1,4 Lönesumma 3,4 0,5 0,9 1,7 2,2 Förtjänstnivå 3,2 2,1 1,4 1,2 1,5 Inflation 2,8 2,8 1,1 1,5 1,8 Arbetslöshetsgrad 7,7 8,2 8,6 8,5 8,2 Euribor 3 mån % 0,6 0,2 0,3 0,4 0,7 10 års ränta, % 1,9 1,9 1,5 1,6 2,2 KOMMUNERNAS EKONOMI Enligt Statistikcentralen preliminära uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi som publicerades ökade kommunernas verksamhetsutgifter måttligare än året innan med 2,4 procent, dvs. 0,9 miljarder euro. År 2012 var motsvarande ökning 5,2 procent. Av verksamhetsutgifterna ökade köp av tjänster med 3,0 procent och löneutgifterna med 1,4 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. statsandelar och skatteinkomster, ökade med 1,5 miljarder euro jämfört med året innan. Statsandelarna ökade med 2,6 procent och skatteinkomsterna med 6,8 procent. Den största andelen av ökningen av skattefinansieringen utgjordes av en ökning av kommunernas inkomstskatter med 1,1 miljarder euro. Sammanlagt 115 kommuner höjde sin inkomstskatteprocent år I och med ökningen av skattefinansieringen förbättrades kommunernas sammanlagda årsbidrag från året innan trots en liten ökning av verksamhetsutgifterna. År 2013 var årsbidraget negativt i 30 kommuner, vilket är färre än år 2012, då 84 kommuner visade ett negativt årsbidrag. Årsbidragen räckte till för att täcka 100 procent av avskrivningarna och 57 procent av egenanskaffningsutgifterna för investeringar. Året innan räckte årsbidragen bara till för att täcka 71 procent av avskrivningarna och 38 procent av egenanskaffningsutgifterna för investeringar. Investeringsutgifterna ökade i kommunerna med 1,4 procent. Investeringsutgifterna uppgick till totalt 3,8 miljarder euro och egenanskaffningsutgiftens andel till 3,6 miljarder euro. Kommunernas lånestock ökade med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan, dvs. med 12,8 procent. Kommunernas lånestock uppgick till euro per capita år 2013, medan motsvarande siffra året innan var euro. Kommunernas soliditetsgrad var 60 procent. Relationstalet beskriver det egna kapitalet i förhållande till hela kapitalet. Samkommunernas lånestock ökade med 6,1 procent till 2,9 miljarder euro. I slutet av fjolåret uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet är i kraft till och perioden består av två delar. Den första delperioden upphör i slutet av 2015 och omfattar två avtalsenliga förhöjningar. Kostnadseffekten av årets avtalsförhöjningar som i huvudsak inföll i juli, uppgår till i genomsnitt 0,8 %. Förhöjningens inverkan på budgeten är hälften av detta, dvs. 0,4 %.

7 6 År 2015 genomförs de avtalsenliga förhöjningarna huvudsakligen I genomsnitt är de avtalsenliga förhöjningarnas kostnadseffekt 0,4 procent, men eftersom semesterreformen som trädde i kraft redan i år finansierades genom dessa medel, kommer kostnadseffekten för kommunsek-torn att minska nästa år till i genomsnitt 0,3 procent. Av detta är sex månaders inverkan på budgeten 0,15 %. Löneöverhänget på 0,4 procent inverkar också på lönekostnaderna. Kostnadseffekterna av de avtalsenliga förhöjningarna är därför cirka 0,6 procent år Dessutom inverkar också eventuella arbetserfarenhetstilllägg, arbetsgivarnas olika lösningar (t.ex. besparingar) och förändringar i personalstrukturen. Förhandlingar om avtalsuppgörelsen för den andra delperioden förs år Kommunernas lönekostnader kommer alltså att öka mycket måttligt i jämförelse med tidigare år. Mätt med prisindex för basservicen steg kommunsektorns kostnadsnivå år 2013 med 1,8 procent. Föregående år var den 3,4 procent. I år förutspås ökningen av kostnadsnivån, mätt med prisindex för basservicen, bli långsammare och ligga på omkring en procent. År 2015 uppskattas stegringen i kostnadsnivån hållas på oför-ändrad nivå. Kommunernas inkomster Skatteinkomsterna Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med 6,8 procent. Enligt kommunförbundets skatteprognos minskar skatteredovisningarnas tillväxttakt i år betydligt jämfört med fjolårets ovanligt höga nivå. Till den långsamma tillväxten bidrar måttliga löneuppgörelser, låg tillväxt i ekonomin, ändringar i skattegrunderna och befolkningens stigande ålder. I år ökar den totalekonomiska lönesumman med 0,7 procent. Nästa år beräknas ökningen till 1,7 procent tack vare förbättrad ekonomisk tillväxt. På grund av höjningen av pensionsavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget samt införandet av ett nytt barnavdrag i kommunalbeskattningen beräknas kommunalskatteredovisningarna öka med endast 1,2 procent. Barnavdraget beviljas som kompensation för nedskärningen av barnbidraget. Avdraget beviljas åren Avdraget uppskattas minska intäkterna från kommunalskatten med 38 miljoner på årsnivå. Självriskandelen för avdragbara resekostnader höjs med 150 till 750 euro. Rätten avdrag för arbetsresor skärps årligen fram till 2018 så att den avdragets inverkan i kommunalbeskattningen minskar med cirka 60 miljoner euro. Ändringar i skattegrunden för förvärvsinkomstbeskattningen förslås bli kompenserade genom större statsandelar. Beloppet som kompenseras på grund av ändringar i skattegrunden år 2015 är cirka 131 miljoner euro. År 2014 är kommunernas andel av samfundsskatten 35,56 procent. Samfundsskatteintäkterna beräknas i år öka med 6,0 procent. Kommunernas samfundsskattedel ökar 2015 jämfört med 2014, eftersom kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 75 miljoner euro som kompensation för de ökade kostnaderna i samband med arbetsmarknadsstödsreformen. Redovisningarna av fastighetsskatten ökar rejält 2014 till följd av fastighetsskattereformen. Redovisningarna beräknas öka med 10 procent och fastighetsskatten öka till cirka 1,5 miljarder euro. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats är 19,74 procent år Tabell 2 Kommunernas redovisning av skatteintäkter, miljarder euro År Kommunalskatt 16,85 17,87 18,22 18,44 Andel av samfundsskatt 1,21 1,31 1,39 1,47 Fastighetsskatt 1,27 1,36 1,51 1,57 Redovisningar, sammanlagt 19,33 20,64 21,12 21,48 Ändring, % 1,2 6,8 2,3 1,7

8 7 Statsandelar Statsandelsreformen träder i kraft Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Åldersgrupperingen är följande: 0-5 åringar 6 åringar 7-12 åringar åringar åringar åringar åringar åringar Personer över 85 år Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljar tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Sjukfrekvensen beräknas utgående från sjukfrekvenskoefficienten, som baserar sig på tio vanliga folksjukdomar. Som en del av statsandelen beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningsgränsen har höjts till hundra procent genom att 724 miljoner euro överförs från de kalkylerade kostnaderna för basservice till utjämningen. Kommuner som ligger under utjämningsgränsen får som utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst (kommunens självriskandel 20 %). Effekterna av reformen inverkar stegvis på kommunernas ekonomi. År 2015 är inverkan högst +/- 50 euro per invånare. Övergångsutjämningen har beräknats på 2014 års nivå. Anslagen för statsandelar skärs ner med 248 miljoner euro i statsbudgeten för Nedskärningen är lika stor i alla kommuner beräknat per invånare, dvs. cirka 46 euro per invånare. Statsandelsprocenten för kommunal basservice minskar som en följd av detta från 29,57 till 25,43 procent. Förändringar som gäller servicens omfattning och kvalitet: Äldreomsorgslagen trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 28 miljoner euro (statsandelen 54,3 %) Socialvårdslagen trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 5miljoner euro (statsandelen 50 %) Lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 5 miljoner (statsandelen 50 %) Regeringen ska överläman en proposition om ändring av socialvårdslagen så att bland annat barnfamiljernas ställning förbättras, kommunernas inkomster ökar med 9 miljoner euro (statsandelen 50 %) De kalkylerade kostnaderna för basservice år 2015 indexjusteras med 0,6 procent. De största statsandelsökningarna har varit skattekompensationer från olika år. Det är fråga om sammanlagt 800 miljoner euro sedan Utgifterna och inkomsterna av hemkommunersättningarna ingår inte i de kommunvisa beräkningarna. Hemkommunersättningarna är inte statsandelar utan ska behandlas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Bestämningsgrunderna har ändrats i samband med statsandelsreformen. Grunddelen i hemkommunsersättningen blir den samma för alla kommuner. Hemkommunersättningens grunddel är 6 226,21 euro per elev De kommunvisa ersättningarna bestäms på följande sätt: 6 åring 0,61 x grunddelen 7-12 åring 1,00 x grunddelen åring 1,60 x grunddelen

9 8 Den statsandelsfinansiering som administreras av undervisnings- och kulturministeriet omfattar gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen, finansieringen av utvecklings- och serviceuppgifterför arbetslivet, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar och museer. Nedskärningen av statsandsfinansieringen inom undervisnings- och kulturministeriet är 102 miljoner. De kalkylerade kostnaderna indexjusteras med 1,1 procent. Ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna överförs till staten från Överföringen genomförs kostnadsneutralt i förhållandet staten och kommunerna. Statsandelsprocenten för undervisnings- och kulturverksamhet minskar därför betydligt och blir 29,42 procent. Tilläggen för den grundläggande utbildningen beräknas på grunddelen i hemkommunsersättningssystemet. Tillägg beviljas för handikappade, mycket gravt utvecklingsstörda, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare, grundläggande utbildning för 5-åringar, vuxenutbildning och internattillägg. Statsandelsprocenter enligt statens budgetproposition och kommunernas självfinansieringsandelar år 2015: Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 29,57 25,42 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3 417, ,07 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) - statsandelsprocent (%) 41,89 29,32 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 348,64 307,40 UTVECKLINGSPERSPEKTIV I LARSMO Bokslutsprognosen som baseras på situationen den förutspår ett underskott på ca euro. Sysselsättningsläget har varit bra under året. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 3,2 procent jämfört med 4,1 procent vid motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 3,8 procent år 2014 och 3,5 procent år Invånarantalet ökade år 2013 med 99 personer till År 2014 antas ökningen bli 70 personer så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca personer. Befolkningsökningen tros i snitt ligga på ca + 80 personer årligen i framtiden. Skattegrunden väntas växa med i medeltal 3,3 procent per år. Statsandelarna minskar de närmaste åren som en följd av statsandelsreformen och generella nedskärningar i statsandelarna. År 2015 förutspås skatteinkomsterna växa med 7,0 % och statsandelarna minska med 2,7 % vilket betyder att ekonomin ännu nästa år är stabil. Skatteinkomster De beskattningsbara förvärvsinkomsterna som är grund för debiteringen av kommunalskatt ökade år 2013 med 5,5 procent jämfört De beskattningsbara inkomsterna beräknas öka med 3,0 procent år 2014 och med 3,4 procent år På basen av detta uppskattas det belopp som inflyter i form av kommunalskatt år 2015 öka med 1,9 procent och uppgå till 13,3 miljoner euro med en skatteprocent på 20,0 %. Åren 2016 och 2017 beräknas skattegrunden växa med 3,2 respektive 4,1 procent per år. Det belopp som inflyter i form av kommunalskatt beräknas år 2016 beräknas öka med 4,9 procent och uppgå till 14,0 miljoner euro och år 2017 öka med 3,2 procent och uppgå till 14,5 miljoner euro. Inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procentenheter till 20,0 procent år Senaste skattehöjning gjordes år Skattesatserna är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad höjs med 0,05 procentenheter till 0,40 procent och skatten på fritidsbostad med 0,05 procentenheter till 1,00 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden är 3,00 procent. Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa euro. Samfundsskatten beräknas uppgå till euro.

10 9 Tabell 3 Skattegrunden för kommunalskatten, euro År + / - Beskattnings- Inkomst- Kalkylerad Debiterad bar inkomst skattesats skatt skatt , , , , , , , , , , , , Tabell 4 Beräkning av fastighetsskatt 2015, euro Fastighetsskatt Beskattningsvärde Skatte- % Debiterad skatt Allmän fastighetsskatt ,20 378,6 Stadigvarande bostäder ,40 360,0 Fritidsbostäder ,00 231,0 Allmännyttiga samfund ,20 25,6 Obebyggd byggnadsplats 201 3,00 6,0 Sammanlagt 147, ,2 Tabell 5 Skatteinkomster, 1000 euro Skatteinkomster Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Sammanlagt Ändring i procent 4,5 5,9 2,3 4,3 2,1 Tabell 6 Skattefinansieringen, 1000 euro Skattefinansiering Skatteinkomster Statsandelar Sammanlagt Ändring i procent 1,08 0,54 0,00 2,92 2,83 Skattefinansieringen består av skatteintäkternas och statsandelarnas sammanlagda belopp. Ett nytt statsandelssystem införs 2015.

11 10 Statsandelar Enligt finansministeriets uppskattning stramar regeringens budgetproposition åt den kommunala ekonomin 2015 med cirka 170 miljoner euro jämfört med Detta ökar trycket på kommunalskattehöjningar och leder till ökad skuldsättning i kommunerna. Den kommunala ekonomin stramas åt, och det behövs omfattande anpassningsåtgärder inom kommunfältet Tabell 7 Beräkning av statsandelar för Larsmo kommun 2015 (prognos) Larsmo kommun Statsandelskalkyl 2015 Kalkylerade kostnader Antal Kalk kostn Kalk kostn per inv. sammanlagt Enligt åldersstruktur 0-5 åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , över 85 åringar , Enligt åldersstruktur, sammanlagt Enligt sjukfrekvens ,29 0, Enligt arbetslöshetsgrad, euro/invånare ,44 0, Enligt tvåspråkighet , Enligt invånare med främmande språk, euro/invånare , Enligt befolkningstäthet euro/invånare ,1 0, Enligt utbildningsbakgrund euro/invånare ,82 0, Kalkylerade kostnader, sammanlagt Egen finansiering , Statsandelar för kalkylerade kostnader för basservice Tilläggsdelar Avsides läge euro per invånare 0 207,12 Samernas hembygdsområde euro/invånare ,69 Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser euro/invånare ,86 0, Tillägg och avdrag i statsandelar Övergångsutjämning Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster , Statsandelar för kommunal basservice Övriga statsandelar för undervisning och kultur Statsandelar, sammanlagt

12 11 Verksamhetsintäkter, statsandelar och skatter Skatteinkomsterna beräknas öka med 7,01 procent och statsandelarna minska med med 2,7 procent jämfört med det kommunen budgeterat år Verksamhetskostnader Personalkostnaderna, som utgör 34,2 % av verksamhetskostnaderna, ökar med 2,4 % och kundtjänster, som utgör 44,2 %, ökar med 3,48 % jämfört med budgeten Årsbidrag I budgeten beräknas årsbidraget inte täcka avskrivningarna år 2015.

13 12 Budgetlån Skuldbördan (både långfristiga lån och kortfristiga) beräknas uppgå till 12,1 miljoner euro i slutet av Kortfristiga lån består av kommuncertifikat med en lånetid på högst ett år som kommunen emitterar på marknaden. I slutet av 2015 är skuldbördan 12,7 miljoner euro och i slutet av ,1 miljoner euro. År Långfristiga lån Kortfristiga lån Totalt Per invånare Invånare , , , , , Driftsekonomin 1. Verksamhetskostnaderna ökar med 2,37 % jämfört med budgeten för år Skatteinkomsterna ökar med 7,01 % och statsandelarna minskar med 2,70 % jämfört med budgeten för år Larsmo är fortsättningsvis mycket beroende av statsandelarna inom driftsekonomin. Målet är att producera all service mera kostnadseffektivt än genomsnittet inom den egna kommungruppen. 4. Kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin anpassas till skattefinansieringen. Personalresursen omräknat i heltid per År Personalstyrkan , , , , ,11 Löner De nuvarande kollektivavtalen gäller till indelat i två avtalsperioder: samt Förhandlingar om förhöjningar och när de skall genomföras inom kommunsektorn för den andra avtalsperioden förs före på central nivå. Nuvarande avtalsperiod har en avtalsenlig förhöjning per på 0,40%. Löneanslagen för kommunen är beräknade enligt situationen plus en 0,40 procents reservering för lönejusteringar fr.o.m

14 13 BUDGETENS BINDNINGSNIVÅ 1. Fullmäktige godkänner i budgeten de bindande funktionella och ekonomiska målsättningarna, anslagen och de beräknade inkomsterna. Inom driftsdelen är anslagen bindande för fullmäktige på resultatområdesnivå. I investeringsdelen är anslagen bindande på projektnivå. 2. Förverkligandet av inkomster och resultatmål är bindande på samma sätt som verksamhetsutgifter. 3. De i budgeten anvisade personalutgifterna är bindande och kan ej omdisponeras. Belopp som nämns skilt i motiveringstexten är bindande och kan ej omdisponeras. 4. Anskaffningar över euro upptas i investeringsbudgeten. UPPFÖLJNING AV BUDGETEN 1. Uppföljning av resultatmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutsfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. 2. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna skall framläggas för fullmäktige. 3. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. 4. Fullmäktige fastställer bindande resultatmål när budgeten godkänns. Nämnderna ställer i samband med dispositionsplanerna upp mål som binder nämnden och resultatenheterna. 5. En uppföljningsrapport gällande ekonomin och resultatmålen avges kvartalsvis till kommunstyrelsen. 6. Resultatenheterna rapporterar kvartalsvis om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och till kommunstyrelsen. 7. Prognoser om budgetutfallet ges till fullmäktige per den 30.3, 30.6 och Kommunstyrelsen kan ge närmare anvisningar angående budgetens förverkligande till nämnderna och resultatenheterna.

15 14 DRIFTSHUSHÅLLNING Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma

16 15 CENTRALVALNÄMNDEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Totalsumma Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Centralvalnämnden Riksdagsval Riksdagsval våren Verksamhetsmålsättningar Kommunalval troligen i oktober 2016 om det inte framskjuts till april 2017.

17 16 REVISIONSNÄMNDEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens kostnader Intern -150 Verksamhetens kostnader -150 Totalsumma Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Köp av revisionstjänster från OFR-samfund. Granskning av barnomsorgen Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med revisionsbolag för perioden (3 år). Verksamhetsmål Bedömning av om hur målen förverkligats.

18 17 KOMMUNSTYRELSEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Kommundirektör Gun Kapténs - Allmän förvaltning - Fastighetsförvaltning - Sysselsättning - Köpmanholmen - Räddningsväsendet - Hälso- och sjukvård - Socialvård - Näringscentralen - Intern service

19 18 ALLMÄN FÖRVALTNING Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningen erbjuder både intern och extern service snabbt och effektivt. Kommunfullmäktige 2015 Kommunfullmäktige ansvarar enligt KomL 13 för Kommunfullmäktige beräknas hålla 8 möten och 2 kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige seminarier samt aftonskolor. skall bl.a. fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens ekonomi samt om principerna för koncerndirektiv, godkänna budgeten och bokslutet samt fatta beslut om ansvarsfrihet. Antalet ledamöter är 27. Kommunstyrelsen 2015 Kommunstyrelsen ansvarar enligt KomL 23 för Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten per år, kommunens förvaltning och ekonomi samt för varannan vecka. beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Torgmöte samt företagsträffar ordnas.

20 19 Mål Planläggning Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet. Boende som bäst Differentierad prissättning av tomter på detaljplan Delgeneralplaner: Kackur-Sämskar fortsätter, Västerby och Fagernäs revideras. Nabbskata detaljplan färdigställs Baskartor förnyas: Gertruds-Gammelhagen och Fagernäs-Vikarholmen 2016 Delgeneralplaner: Fagernäs fortsätter, Finnäs, Stengärdan (ny) Detaljplaner: Utvidgning av Vikarholmen, Brask detaljplan och Gertruds-Laxgrundet 2017 Delgeneralplaner: Finnäs och Stengärdan fortsätter, Risö och Bosund revideras. Detaljplaner: Vikarholmen, Brask, Gertruds- Laxgrunder fortsätter samt Nabbsundet Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar. Mål Kommunkansliet Snabb ärendehantering Bra, kundvänlig information Effektiverad intern service Kommuninvånarnas möjligheter till deltagande stöds Ärendehanteringsprogrammet uppdateras och förnyas med bilage- och avtalshantering. Kommunens webbsidor uppdateras och utvecklas, telefonfunktionerna moderniseras. Intern utbildning och bra information Kommunen är med i portalen invånarinitiativ.fi Ungdomsråd eller fullmäktige införs Informationsmöten ordnas