BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN 2015-2017"

Transkript

1 LARSMO KOMMUN BUDGET 2015 OCH EKONOMIPLAN sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 31 Miljönämnden 42 Tekniska nämnden 45 Investeringar 51 Resultaträkning 61 Finansieringsanalys 62 Balansbudget 63 Personalresurser 64 Statistikbilaga 66 Terminologin i budgeten 70 Grafiska tabeller över budget och ekonomiplan 71

2 1 LARSMO KOMMUN VISION 2017 Larsmo är en framgångsrik, trivsam och självständig kommun i en välmående region. Boende som bäst. Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till 70 personer/år vi använder kommunens läge, skärgården och närheten till vatten som attraktionsfaktorer vi beaktar miljöaspekten i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön vi sätter strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön i fokus vi planlägger nya bostadsområden i alla kommundelar för att garantera ett varierat utbud av bostadstomter vi tar hänsyn till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen vi välkomnar nya kommuninvånare även från andra kulturer Attraktiv som etableringsort Vi arbetar aktivt för att öka självförsörjningsgraden av arbetsplatser vi fokuserar på utveckling av centrumområdet genom planläggning av nya bostadsområden och etablering av nya affärs- och servicefunktioner vi erbjuder företag ett varierat utbud av industritomter på Gammelhagen och Vidmossen industriområden samt tomter för icke störande verksamhet i Holm och på Furuholmen/Vikarholmen. vi erbjuder företagsutrymmen för uthyrning/försäljning via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab vi erbjuder våra företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia vi skapar utvecklingsmöjligheter för turismen genom planläggningsåtgärder och genom aktiv medverkan i 7 Broars Skärgård r.f. vi medverkar i regionala projekt för näringslivsutveckling vi arbetar aktivt med övriga regionen för att trygga goda kommunikationer för Jakobstadsregionen Rik på upplevelser Vi vill att alla invånare och besökare skall trivas. Friluftsliv Vi erbjuder möjligheter till ett aktivt friluftsliv genom en välfungerande idrottspark, vandringsleder i alla kommundelar, cykelleder, simstränder och paddlingsrutter. Vi marknadsför våra rekreationsmöjligheter aktivt. vi utarbetar en utvecklingsplan för idrottsparken och arbetar för att utveckla rekreationsmöjligheterna även i övriga delar av kommunen

3 2 Föreningsliv Vi samarbetar med föreningarna och stöder deras verksamhet med årliga bidrag för att trygga ett bra utbud av ledda aktiviteter, speciellt för barn och unga vi arbetar aktivt för att initiera och medverka i projekt i samarbete med lokala aktörer Skärgård Vi har en vidsträckt skärgård som erbjuder många rekreationsmöjligheter. vi arbetar aktivt för ökad tillgänglighet i skärgården bl.a. genom utvecklande av farleder för båttrafik och utvecklande av paddlingsrutter vi utarbetar ett utvecklingskoncept för Köpmanholmen med fokus på förbättrad tillgänglighet samt övernattningsmöjligheter vi utarbetar ett program för utvecklande av skärgården som uppdateras varje fullmäktigeperiod Service Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi eller som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det är ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiveras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Sol, vind och vatten vi värnar om vår miljö vi minskar den diffusa belastningen på vattendragen genom utbyggnad av det kommunala avloppsnätet till de gårdsgrupper där det är ekonomiskt försvarbart vi ger råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer vi styr byggandet och stärker befintliga strukturer genom planläggning vi utnyttjar planeringsavtal med privata markägare som ett instrument för effektiv planläggning av områden vi utarbetar ett miljöprogram för kommunen som uppdateras varje fullmäktigeperiod vi deltar aktivt i förverkligandet av den regionala klimatstrategin genom bland annat satsning på förnybar energi för uppvärmning av kommunens fastigheter styrning av energilösningar på nya detaljplanområden utvecklande av lätta trafikleder för förbättrad trafiksäkerhet och ökad användning av cykel för arbetsresor som mål Leka och lära vi erbjuder ett differentierat utbud av dagvård för barn i alla åldrar vi stöder barn med speciella behov i ett tidigt skede vi utarbetar ett barnomsorgsprogram som uppdateras varje fullmäktigeperiod Växa och lära vi erbjuder en högklassig grundundervisning för kommunens elever så att de får ett bra utgångsläge för fortsatta studier vi utnyttjar skolnätet effektivt vid förändringar i elevunderlaget vi medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen vi utarbetar ett utbildningspolitiskt program som uppdateras varje fullmäktigeperiod

4 3 Kreativ fritid vi tillhandahåller anläggningar och utrymmen i alla kommundelar för kultur- och fritidsaktiviteter vi erbjuder ett mångsidigt utbud av fritids- och kulturtjänster för alla åldrar i samarbete med föreningar och organisationer vi tror att gemensamma aktiviteter stärker både identiteten och den sociala gemenskapen för alla åldrar vi erbjuder mångsidiga bibliotekstjänster som en resurs för alla åldersgrupper vi utvecklar kursutbudet inom arbetarinstitutet så att utbudet motsvarar alla åldersgruppers intressen Aktiv på äldre dar vi ansvarar för att ett brett utbud av aktiviteter och serviceformer erbjuds de äldre vi utvecklar stödfunktioner och aktiviteter i samarbete med föreningar och organisationer Hälsa och välmående vi fokuserar på kommuninvånarnas välmående vi satsar på förebyggande åtgärder vi prioriterar den öppna vården vi deltar aktivt i utvecklandet av vårdtjänsterna inom social- och hälsovården Trygghet för alla vi prioriterar det förebyggande arbetet vi ansvarar för att olika specialgruppers behov kan tillgodoses Lagarbete Som arbetsgivare arbetar vi för ett bra ledarskap välmående på arbetsplatsen god arbetsmiljö öppet klimat och växelverkan konkurrenskraftig och motiverande lönesättning flexibilitet extern och intern fortbildning för att säkerställa personalens kunnande systematisk introduktion för nyanställda Fungerande teknik vi ser till att infrastrukturen och vattenförsörjningen sköts och underhålls vi sköter fastighetsunderhållet effektivt och systematiskt i samråd med användarna vi utvecklar avfallshanteringen i samarbete med Ekorosk Ab vi samarbetar aktivt med närings-, trafik- och miljöcentralen i utvecklandet av vägnätet och vägunderhållet i kommunen vi sköter underhållet av enskilda vägar i enlighet med fastställda principer vi effektiverar underhållet av parker och allmänna områden för att uppnå bättre trivsel på bostadsområdena vi uppdaterar utvecklingsplanen för vattentjänstverket varje fullmäktigeperiod

5 4 Vad får det kosta? vi styr ekonomin så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider landets medeltal vi dimensionerar verksamhetskostnaderna så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal vi anpassar verksamhetskostnaderna till intäkterna vi beaktar kommunens beroende av statsandelar som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen vi ansvarar för att ekonomin är i balans genom att beakta dessa principer i styrningen av ekonomin FOKUSOMRÅDEN 2015 Allmän förvaltning Kommunens verksamhetsstrategi revideras Bildningssektorn Skolorna följer den kommunala skolutvecklingsplanen Finska språket Läroplansarbete inför den nya läroplanen 2016 Barnomsorgen Pedagogisk verksamhet utomhus inom barndagvården Finska språket Miljösektorn Att ge råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer Miljöaspekterna beaktas inom all verksamhet i kommunen Tekniska sektorn Trafiksäkerhet Fastigheternas inomhusklimat Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten

6 5 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt har Finlands ekonomi krympt två år i följd. Strukturförändringen inom industrin och hela ekonomin har fortsatt, vilket påverkar tillväxtutsikterna på längre sikt. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 1,2 procent ifjol. År 2014 förutspås Finlands BNP inte växa alls. Exporten av varor och tjänster ökar med 0,4 procent medan importen minskar ytterligare. I år ökar inte den privata konsumtionen jämfört med i fjol, eftersom utvecklingen i den reala köpkraften varit låg. Förväntningarna på den ekonomiska utvecklingen och situationen på arbetsmarknaden stöder inte heller privat konsumtion. De privata investeringarna väntas minska med 4,6 procent, främst på grund av minskat bostadsbyggande. Industriproduktionen förutspås krympa för fjärde året i rad och minskningen för nästa år uppskattas till 2 procent. År 2015 blir tillväxten 1,2 procent. Den privata konsumtionen ökar med 0,3 procent. Exporten ökar med 4 procent. Situationen på arbetsmarknaden förblir svag och arbetslöshetsgraden ligger på 8,5 procent. Matchningsproblemen på arbetsmarknaden är fortfarande betydande och finansministeriet bedömer att den strukturella arbetslöshetsgraden ligger kring 7,2 procent. Tabell 1 Det allmänna ekonomiska läget År Produktion (volym) -1,2-1,2 0,0 1,2 1,4 Lönesumma 3,4 0,5 0,9 1,7 2,2 Förtjänstnivå 3,2 2,1 1,4 1,2 1,5 Inflation 2,8 2,8 1,1 1,5 1,8 Arbetslöshetsgrad 7,7 8,2 8,6 8,5 8,2 Euribor 3 mån % 0,6 0,2 0,3 0,4 0,7 10 års ränta, % 1,9 1,9 1,5 1,6 2,2 KOMMUNERNAS EKONOMI Enligt Statistikcentralen preliminära uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi som publicerades ökade kommunernas verksamhetsutgifter måttligare än året innan med 2,4 procent, dvs. 0,9 miljarder euro. År 2012 var motsvarande ökning 5,2 procent. Av verksamhetsutgifterna ökade köp av tjänster med 3,0 procent och löneutgifterna med 1,4 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. statsandelar och skatteinkomster, ökade med 1,5 miljarder euro jämfört med året innan. Statsandelarna ökade med 2,6 procent och skatteinkomsterna med 6,8 procent. Den största andelen av ökningen av skattefinansieringen utgjordes av en ökning av kommunernas inkomstskatter med 1,1 miljarder euro. Sammanlagt 115 kommuner höjde sin inkomstskatteprocent år I och med ökningen av skattefinansieringen förbättrades kommunernas sammanlagda årsbidrag från året innan trots en liten ökning av verksamhetsutgifterna. År 2013 var årsbidraget negativt i 30 kommuner, vilket är färre än år 2012, då 84 kommuner visade ett negativt årsbidrag. Årsbidragen räckte till för att täcka 100 procent av avskrivningarna och 57 procent av egenanskaffningsutgifterna för investeringar. Året innan räckte årsbidragen bara till för att täcka 71 procent av avskrivningarna och 38 procent av egenanskaffningsutgifterna för investeringar. Investeringsutgifterna ökade i kommunerna med 1,4 procent. Investeringsutgifterna uppgick till totalt 3,8 miljarder euro och egenanskaffningsutgiftens andel till 3,6 miljarder euro. Kommunernas lånestock ökade med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan, dvs. med 12,8 procent. Kommunernas lånestock uppgick till euro per capita år 2013, medan motsvarande siffra året innan var euro. Kommunernas soliditetsgrad var 60 procent. Relationstalet beskriver det egna kapitalet i förhållande till hela kapitalet. Samkommunernas lånestock ökade med 6,1 procent till 2,9 miljarder euro. I slutet av fjolåret uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen för Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet är i kraft till och perioden består av två delar. Den första delperioden upphör i slutet av 2015 och omfattar två avtalsenliga förhöjningar. Kostnadseffekten av årets avtalsförhöjningar som i huvudsak inföll i juli, uppgår till i genomsnitt 0,8 %. Förhöjningens inverkan på budgeten är hälften av detta, dvs. 0,4 %.

7 6 År 2015 genomförs de avtalsenliga förhöjningarna huvudsakligen I genomsnitt är de avtalsenliga förhöjningarnas kostnadseffekt 0,4 procent, men eftersom semesterreformen som trädde i kraft redan i år finansierades genom dessa medel, kommer kostnadseffekten för kommunsek-torn att minska nästa år till i genomsnitt 0,3 procent. Av detta är sex månaders inverkan på budgeten 0,15 %. Löneöverhänget på 0,4 procent inverkar också på lönekostnaderna. Kostnadseffekterna av de avtalsenliga förhöjningarna är därför cirka 0,6 procent år Dessutom inverkar också eventuella arbetserfarenhetstilllägg, arbetsgivarnas olika lösningar (t.ex. besparingar) och förändringar i personalstrukturen. Förhandlingar om avtalsuppgörelsen för den andra delperioden förs år Kommunernas lönekostnader kommer alltså att öka mycket måttligt i jämförelse med tidigare år. Mätt med prisindex för basservicen steg kommunsektorns kostnadsnivå år 2013 med 1,8 procent. Föregående år var den 3,4 procent. I år förutspås ökningen av kostnadsnivån, mätt med prisindex för basservicen, bli långsammare och ligga på omkring en procent. År 2015 uppskattas stegringen i kostnadsnivån hållas på oför-ändrad nivå. Kommunernas inkomster Skatteinkomsterna Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med 6,8 procent. Enligt kommunförbundets skatteprognos minskar skatteredovisningarnas tillväxttakt i år betydligt jämfört med fjolårets ovanligt höga nivå. Till den långsamma tillväxten bidrar måttliga löneuppgörelser, låg tillväxt i ekonomin, ändringar i skattegrunderna och befolkningens stigande ålder. I år ökar den totalekonomiska lönesumman med 0,7 procent. Nästa år beräknas ökningen till 1,7 procent tack vare förbättrad ekonomisk tillväxt. På grund av höjningen av pensionsavdraget, förvärvsinkomstavdraget och grundavdraget samt införandet av ett nytt barnavdrag i kommunalbeskattningen beräknas kommunalskatteredovisningarna öka med endast 1,2 procent. Barnavdraget beviljas som kompensation för nedskärningen av barnbidraget. Avdraget beviljas åren Avdraget uppskattas minska intäkterna från kommunalskatten med 38 miljoner på årsnivå. Självriskandelen för avdragbara resekostnader höjs med 150 till 750 euro. Rätten avdrag för arbetsresor skärps årligen fram till 2018 så att den avdragets inverkan i kommunalbeskattningen minskar med cirka 60 miljoner euro. Ändringar i skattegrunden för förvärvsinkomstbeskattningen förslås bli kompenserade genom större statsandelar. Beloppet som kompenseras på grund av ändringar i skattegrunden år 2015 är cirka 131 miljoner euro. År 2014 är kommunernas andel av samfundsskatten 35,56 procent. Samfundsskatteintäkterna beräknas i år öka med 6,0 procent. Kommunernas samfundsskattedel ökar 2015 jämfört med 2014, eftersom kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 75 miljoner euro som kompensation för de ökade kostnaderna i samband med arbetsmarknadsstödsreformen. Redovisningarna av fastighetsskatten ökar rejält 2014 till följd av fastighetsskattereformen. Redovisningarna beräknas öka med 10 procent och fastighetsskatten öka till cirka 1,5 miljarder euro. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats är 19,74 procent år Tabell 2 Kommunernas redovisning av skatteintäkter, miljarder euro År Kommunalskatt 16,85 17,87 18,22 18,44 Andel av samfundsskatt 1,21 1,31 1,39 1,47 Fastighetsskatt 1,27 1,36 1,51 1,57 Redovisningar, sammanlagt 19,33 20,64 21,12 21,48 Ändring, % 1,2 6,8 2,3 1,7

8 7 Statsandelar Statsandelsreformen träder i kraft Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Åldersgrupperingen är följande: 0-5 åringar 6 åringar 7-12 åringar åringar åringar åringar åringar åringar Personer över 85 år Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljar tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Sjukfrekvensen beräknas utgående från sjukfrekvenskoefficienten, som baserar sig på tio vanliga folksjukdomar. Som en del av statsandelen beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Utjämningsgränsen har höjts till hundra procent genom att 724 miljoner euro överförs från de kalkylerade kostnaderna för basservice till utjämningen. Kommuner som ligger under utjämningsgränsen får som utjämningstillägg 80 procent av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst (kommunens självriskandel 20 %). Effekterna av reformen inverkar stegvis på kommunernas ekonomi. År 2015 är inverkan högst +/- 50 euro per invånare. Övergångsutjämningen har beräknats på 2014 års nivå. Anslagen för statsandelar skärs ner med 248 miljoner euro i statsbudgeten för Nedskärningen är lika stor i alla kommuner beräknat per invånare, dvs. cirka 46 euro per invånare. Statsandelsprocenten för kommunal basservice minskar som en följd av detta från 29,57 till 25,43 procent. Förändringar som gäller servicens omfattning och kvalitet: Äldreomsorgslagen trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 28 miljoner euro (statsandelen 54,3 %) Socialvårdslagen trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 5miljoner euro (statsandelen 50 %) Lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft , kommunernas inkomster ökar med 5 miljoner (statsandelen 50 %) Regeringen ska överläman en proposition om ändring av socialvårdslagen så att bland annat barnfamiljernas ställning förbättras, kommunernas inkomster ökar med 9 miljoner euro (statsandelen 50 %) De kalkylerade kostnaderna för basservice år 2015 indexjusteras med 0,6 procent. De största statsandelsökningarna har varit skattekompensationer från olika år. Det är fråga om sammanlagt 800 miljoner euro sedan Utgifterna och inkomsterna av hemkommunersättningarna ingår inte i de kommunvisa beräkningarna. Hemkommunersättningarna är inte statsandelar utan ska behandlas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Bestämningsgrunderna har ändrats i samband med statsandelsreformen. Grunddelen i hemkommunsersättningen blir den samma för alla kommuner. Hemkommunersättningens grunddel är 6 226,21 euro per elev De kommunvisa ersättningarna bestäms på följande sätt: 6 åring 0,61 x grunddelen 7-12 åring 1,00 x grunddelen åring 1,60 x grunddelen

9 8 Den statsandelsfinansiering som administreras av undervisnings- och kulturministeriet omfattar gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen, finansieringen av utvecklings- och serviceuppgifterför arbetslivet, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar och museer. Nedskärningen av statsandsfinansieringen inom undervisnings- och kulturministeriet är 102 miljoner. De kalkylerade kostnaderna indexjusteras med 1,1 procent. Ansvaret för finansieringen av yrkeshögskolorna överförs till staten från Överföringen genomförs kostnadsneutralt i förhållandet staten och kommunerna. Statsandelsprocenten för undervisnings- och kulturverksamhet minskar därför betydligt och blir 29,42 procent. Tilläggen för den grundläggande utbildningen beräknas på grunddelen i hemkommunsersättningssystemet. Tillägg beviljas för handikappade, mycket gravt utvecklingsstörda, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare, grundläggande utbildning för 5-åringar, vuxenutbildning och internattillägg. Statsandelsprocenter enligt statens budgetproposition och kommunernas självfinansieringsandelar år 2015: Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 29,57 25,42 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3 417, ,07 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) - statsandelsprocent (%) 41,89 29,32 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 348,64 307,40 UTVECKLINGSPERSPEKTIV I LARSMO Bokslutsprognosen som baseras på situationen den förutspår ett underskott på ca euro. Sysselsättningsläget har varit bra under året. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 3,2 procent jämfört med 4,1 procent vid motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 3,8 procent år 2014 och 3,5 procent år Invånarantalet ökade år 2013 med 99 personer till År 2014 antas ökningen bli 70 personer så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca personer. Befolkningsökningen tros i snitt ligga på ca + 80 personer årligen i framtiden. Skattegrunden väntas växa med i medeltal 3,3 procent per år. Statsandelarna minskar de närmaste åren som en följd av statsandelsreformen och generella nedskärningar i statsandelarna. År 2015 förutspås skatteinkomsterna växa med 7,0 % och statsandelarna minska med 2,7 % vilket betyder att ekonomin ännu nästa år är stabil. Skatteinkomster De beskattningsbara förvärvsinkomsterna som är grund för debiteringen av kommunalskatt ökade år 2013 med 5,5 procent jämfört De beskattningsbara inkomsterna beräknas öka med 3,0 procent år 2014 och med 3,4 procent år På basen av detta uppskattas det belopp som inflyter i form av kommunalskatt år 2015 öka med 1,9 procent och uppgå till 13,3 miljoner euro med en skatteprocent på 20,0 %. Åren 2016 och 2017 beräknas skattegrunden växa med 3,2 respektive 4,1 procent per år. Det belopp som inflyter i form av kommunalskatt beräknas år 2016 beräknas öka med 4,9 procent och uppgå till 14,0 miljoner euro och år 2017 öka med 3,2 procent och uppgå till 14,5 miljoner euro. Inkomstskattesatsen höjs med 0,5 procentenheter till 20,0 procent år Senaste skattehöjning gjordes år Skattesatserna är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad höjs med 0,05 procentenheter till 0,40 procent och skatten på fritidsbostad med 0,05 procentenheter till 1,00 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden är 3,00 procent. Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa euro. Samfundsskatten beräknas uppgå till euro.

10 9 Tabell 3 Skattegrunden för kommunalskatten, euro År + / - Beskattnings- Inkomst- Kalkylerad Debiterad bar inkomst skattesats skatt skatt , , , , , , , , , , , , Tabell 4 Beräkning av fastighetsskatt 2015, euro Fastighetsskatt Beskattningsvärde Skatte- % Debiterad skatt Allmän fastighetsskatt ,20 378,6 Stadigvarande bostäder ,40 360,0 Fritidsbostäder ,00 231,0 Allmännyttiga samfund ,20 25,6 Obebyggd byggnadsplats 201 3,00 6,0 Sammanlagt 147, ,2 Tabell 5 Skatteinkomster, 1000 euro Skatteinkomster Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Sammanlagt Ändring i procent 4,5 5,9 2,3 4,3 2,1 Tabell 6 Skattefinansieringen, 1000 euro Skattefinansiering Skatteinkomster Statsandelar Sammanlagt Ändring i procent 1,08 0,54 0,00 2,92 2,83 Skattefinansieringen består av skatteintäkternas och statsandelarnas sammanlagda belopp. Ett nytt statsandelssystem införs 2015.

11 10 Statsandelar Enligt finansministeriets uppskattning stramar regeringens budgetproposition åt den kommunala ekonomin 2015 med cirka 170 miljoner euro jämfört med Detta ökar trycket på kommunalskattehöjningar och leder till ökad skuldsättning i kommunerna. Den kommunala ekonomin stramas åt, och det behövs omfattande anpassningsåtgärder inom kommunfältet Tabell 7 Beräkning av statsandelar för Larsmo kommun 2015 (prognos) Larsmo kommun Statsandelskalkyl 2015 Kalkylerade kostnader Antal Kalk kostn Kalk kostn per inv. sammanlagt Enligt åldersstruktur 0-5 åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , över 85 åringar , Enligt åldersstruktur, sammanlagt Enligt sjukfrekvens ,29 0, Enligt arbetslöshetsgrad, euro/invånare ,44 0, Enligt tvåspråkighet , Enligt invånare med främmande språk, euro/invånare , Enligt befolkningstäthet euro/invånare ,1 0, Enligt utbildningsbakgrund euro/invånare ,82 0, Kalkylerade kostnader, sammanlagt Egen finansiering , Statsandelar för kalkylerade kostnader för basservice Tilläggsdelar Avsides läge euro per invånare 0 207,12 Samernas hembygdsområde euro/invånare ,69 Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser euro/invånare ,86 0, Tillägg och avdrag i statsandelar Övergångsutjämning Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster , Statsandelar för kommunal basservice Övriga statsandelar för undervisning och kultur Statsandelar, sammanlagt

12 11 Verksamhetsintäkter, statsandelar och skatter Skatteinkomsterna beräknas öka med 7,01 procent och statsandelarna minska med med 2,7 procent jämfört med det kommunen budgeterat år Verksamhetskostnader Personalkostnaderna, som utgör 34,2 % av verksamhetskostnaderna, ökar med 2,4 % och kundtjänster, som utgör 44,2 %, ökar med 3,48 % jämfört med budgeten Årsbidrag I budgeten beräknas årsbidraget inte täcka avskrivningarna år 2015.

13 12 Budgetlån Skuldbördan (både långfristiga lån och kortfristiga) beräknas uppgå till 12,1 miljoner euro i slutet av Kortfristiga lån består av kommuncertifikat med en lånetid på högst ett år som kommunen emitterar på marknaden. I slutet av 2015 är skuldbördan 12,7 miljoner euro och i slutet av ,1 miljoner euro. År Långfristiga lån Kortfristiga lån Totalt Per invånare Invånare , , , , , Driftsekonomin 1. Verksamhetskostnaderna ökar med 2,37 % jämfört med budgeten för år Skatteinkomsterna ökar med 7,01 % och statsandelarna minskar med 2,70 % jämfört med budgeten för år Larsmo är fortsättningsvis mycket beroende av statsandelarna inom driftsekonomin. Målet är att producera all service mera kostnadseffektivt än genomsnittet inom den egna kommungruppen. 4. Kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin anpassas till skattefinansieringen. Personalresursen omräknat i heltid per År Personalstyrkan , , , , ,11 Löner De nuvarande kollektivavtalen gäller till indelat i två avtalsperioder: samt Förhandlingar om förhöjningar och när de skall genomföras inom kommunsektorn för den andra avtalsperioden förs före på central nivå. Nuvarande avtalsperiod har en avtalsenlig förhöjning per på 0,40%. Löneanslagen för kommunen är beräknade enligt situationen plus en 0,40 procents reservering för lönejusteringar fr.o.m

14 13 BUDGETENS BINDNINGSNIVÅ 1. Fullmäktige godkänner i budgeten de bindande funktionella och ekonomiska målsättningarna, anslagen och de beräknade inkomsterna. Inom driftsdelen är anslagen bindande för fullmäktige på resultatområdesnivå. I investeringsdelen är anslagen bindande på projektnivå. 2. Förverkligandet av inkomster och resultatmål är bindande på samma sätt som verksamhetsutgifter. 3. De i budgeten anvisade personalutgifterna är bindande och kan ej omdisponeras. Belopp som nämns skilt i motiveringstexten är bindande och kan ej omdisponeras. 4. Anskaffningar över euro upptas i investeringsbudgeten. UPPFÖLJNING AV BUDGETEN 1. Uppföljning av resultatmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutsfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. 2. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna skall framläggas för fullmäktige. 3. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. 4. Fullmäktige fastställer bindande resultatmål när budgeten godkänns. Nämnderna ställer i samband med dispositionsplanerna upp mål som binder nämnden och resultatenheterna. 5. En uppföljningsrapport gällande ekonomin och resultatmålen avges kvartalsvis till kommunstyrelsen. 6. Resultatenheterna rapporterar kvartalsvis om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och till kommunstyrelsen. 7. Prognoser om budgetutfallet ges till fullmäktige per den 30.3, 30.6 och Kommunstyrelsen kan ge närmare anvisningar angående budgetens förverkligande till nämnderna och resultatenheterna.

15 14 DRIFTSHUSHÅLLNING Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma

16 15 CENTRALVALNÄMNDEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Totalsumma Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Centralvalnämnden Riksdagsval Riksdagsval våren Verksamhetsmålsättningar Kommunalval troligen i oktober 2016 om det inte framskjuts till april 2017.

17 16 REVISIONSNÄMNDEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens kostnader Intern -150 Verksamhetens kostnader -150 Totalsumma Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Köp av revisionstjänster från OFR-samfund. Granskning av barnomsorgen Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med revisionsbolag för perioden (3 år). Verksamhetsmål Bedömning av om hur målen förverkligats.

18 17 KOMMUNSTYRELSEN Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Kommundirektör Gun Kapténs - Allmän förvaltning - Fastighetsförvaltning - Sysselsättning - Köpmanholmen - Räddningsväsendet - Hälso- och sjukvård - Socialvård - Näringscentralen - Intern service

19 18 ALLMÄN FÖRVALTNING Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningen erbjuder både intern och extern service snabbt och effektivt. Kommunfullmäktige 2015 Kommunfullmäktige ansvarar enligt KomL 13 för Kommunfullmäktige beräknas hålla 8 möten och 2 kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige seminarier samt aftonskolor. skall bl.a. fatta beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens ekonomi samt om principerna för koncerndirektiv, godkänna budgeten och bokslutet samt fatta beslut om ansvarsfrihet. Antalet ledamöter är 27. Kommunstyrelsen 2015 Kommunstyrelsen ansvarar enligt KomL 23 för Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten per år, kommunens förvaltning och ekonomi samt för varannan vecka. beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Torgmöte samt företagsträffar ordnas.

20 19 Mål Planläggning Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet. Boende som bäst Differentierad prissättning av tomter på detaljplan Delgeneralplaner: Kackur-Sämskar fortsätter, Västerby och Fagernäs revideras. Nabbskata detaljplan färdigställs Baskartor förnyas: Gertruds-Gammelhagen och Fagernäs-Vikarholmen 2016 Delgeneralplaner: Fagernäs fortsätter, Finnäs, Stengärdan (ny) Detaljplaner: Utvidgning av Vikarholmen, Brask detaljplan och Gertruds-Laxgrundet 2017 Delgeneralplaner: Finnäs och Stengärdan fortsätter, Risö och Bosund revideras. Detaljplaner: Vikarholmen, Brask, Gertruds- Laxgrunder fortsätter samt Nabbsundet Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar. Mål Kommunkansliet Snabb ärendehantering Bra, kundvänlig information Effektiverad intern service Kommuninvånarnas möjligheter till deltagande stöds Ärendehanteringsprogrammet uppdateras och förnyas med bilage- och avtalshantering. Kommunens webbsidor uppdateras och utvecklas, telefonfunktionerna moderniseras. Intern utbildning och bra information Kommunen är med i portalen invånarinitiativ.fi Ungdomsråd eller fullmäktige införs Informationsmöten ordnas

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2016:1 8.1.2016 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016 Lägre intäkter och högre kostnader Kommunerna förväntar

Läs mer

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN LARSMO KOMMUN BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2017-2019 sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 32 Miljönämnden

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Tekniska centralens uppgift är att främja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom att styra och övervaka byggandet

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden: 6,%%2.20081 Kommunstyrelsen 10.6.2008/SLI Doc: H:\Budg2009\budgetramar2009_kst_preliminära.doc 5$0$52&+',5(.7,9)g5%8'*(72&+ (.2120,3/$1 $//0b11$87*c1*6381.7(5)g5.20081$/(.2120,1 Enligt kommunernas och

Läs mer

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011. Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 Direktionen för vattenförsörjningsverket 4 19.01.2011 Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011 VATD 4 Enligt kommunallagen utgör den av kommunfullmäktige godkända budgeten

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN LARSMO KOMMUN BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 31 Miljönämnden

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014

Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 Gemensamma kyrkorådet 94 27.3.2014 239/2014 34 Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för år 2013 samt beviljande av ansvarsfrihet Beslutsförslag Gemensamma

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

MARKNADSFÖRINGS- PLAN 2007-2010 Godkänd av kommunstyrelsen 16.10.2006 260 Inledning Susanne Hongell initierade vid kommunstyrelsens möte 6.2.2006 tillsättande av en arbetsgrupp för marknadsföring. Styrelsen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer