BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 LARSMO KOMMUN BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN sid. Inledning 1 Driftshushållning 14 Centralvalnämnden 15 Revisionsnämnden 16 Kommunstyrelsen 17 Nämnden för barnomsorg och bildning 32 Miljönämnden 43 Tekniska nämnden 46 Investeringar 52 Resultaträkning 64 Finansieringsanalys 65 Balansbudget 66 Personalresurser 67 Statistikbilaga 71 Terminologin i budgeten 75 Grafiska tabeller över budget och ekonomiplan 76

2 1 LARSMO KOMMUN VISION 2017 Larsmo är en framgångsrik, trivsam och självständig kommun i en välmående region. Boende som bäst. Befolkningsutvecklingen är positiv och befolkningsökningen prognostiseras till 70 personer/år vi använder kommunens läge, skärgården och närheten till vatten som attraktionsfaktorer vi beaktar miljöaspekten i planläggningen för att värna om den känsliga skärgårdsmiljön vi sätter strandnära boende och närhet till bra service i närmiljön i fokus vi planlägger nya bostadsområden i alla kommundelar för att garantera ett varierat utbud av bostadstomter vi tar hänsyn till olika åldersgruppers behov i planläggningen och bostadsproduktionen vi välkomnar nya kommuninvånare även från andra kulturer Attraktiv som etableringsort Vi arbetar aktivt för att öka självförsörjningsgraden av arbetsplatser vi fokuserar på utveckling av centrumområdet genom planläggning av nya bostadsområden och etablering av nya affärs- och servicefunktioner vi erbjuder företag ett varierat utbud av industritomter på Gammelhagen och Vidmossen industriområden samt tomter för icke störande verksamhet i Holm och på Furuholmen/Vikarholmen. vi erbjuder företagsutrymmen för uthyrning/försäljning via det kommunägda bolaget Rönnliden Invest Ab vi erbjuder våra företag kvalitativt bra näringslivs- och företagsrådgivningstjänster inom den regionala näringslivscentralen Concordia vi skapar utvecklingsmöjligheter för turismen genom planläggningsåtgärder och genom aktiv medverkan i 7 Broars Skärgård r.f. vi medverkar i regionala projekt för näringslivsutveckling vi arbetar aktivt med övriga regionen för att trygga goda kommunikationer för Jakobstadsregionen Rik på upplevelser Vi vill att alla invånare och besökare skall trivas. Friluftsliv Vi erbjuder möjligheter till ett aktivt friluftsliv genom en välfungerande idrottspark, vandringsleder i alla kommundelar, cykelleder, simstränder och paddlingsrutter. Vi marknadsför våra rekreationsmöjligheter aktivt. vi utarbetar en utvecklingsplan för idrottsparken och arbetar för att utveckla rekreationsmöjligheterna även i övriga delar av kommunen

3 2 Föreningsliv Vi samarbetar med föreningarna och stöder deras verksamhet med årliga bidrag för att trygga ett bra utbud av ledda aktiviteter, speciellt för barn och unga vi arbetar aktivt för att initiera och medverka i projekt i samarbete med lokala aktörer Skärgård Vi har en vidsträckt skärgård som erbjuder många rekreationsmöjligheter. vi arbetar aktivt för ökad tillgänglighet i skärgården bl.a. genom utvecklande av farleder för båttrafik och utvecklande av paddlingsrutter vi utarbetar ett utvecklingskoncept för Köpmanholmen med fokus på förbättrad tillgänglighet samt övernattningsmöjligheter vi utarbetar ett program för utvecklande av skärgården som uppdateras varje fullmäktigeperiod Service Tjänsterna produceras effektivt och dimensioneras så att de är mångsidiga, tillräckliga, kvalitativa och kundorienterade. Servicen kan produceras i egen regi eller som köptjänst. Den nya tekniken utnyttjas för effektivering av arbetsrutiner och utvecklande av nya serviceformer när det är ändamålsenligt. Alla sektorers transportbehov koordineras och effektiveras genom fortsatt utveckling av servicetrafiken. Köp av varor och tjänster konkurrensutsätts. Kundenkäter genomförs kontinuerligt för utvärdering av kommunens service. Sol, vind och vatten vi värnar om vår miljö vi minskar den diffusa belastningen på vattendragen genom utbyggnad av det kommunala avloppsnätet till de gårdsgrupper där det är ekonomiskt försvarbart vi ger råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer vi styr byggandet och stärker befintliga strukturer genom planläggning vi utnyttjar planeringsavtal med privata markägare som ett instrument för effektiv planläggning av områden vi utarbetar ett miljöprogram för kommunen som uppdateras varje fullmäktigeperiod vi deltar aktivt i förverkligandet av den regionala klimatstrategin genom bland annat satsning på förnybar energi för uppvärmning av kommunens fastigheter styrning av energilösningar på nya detaljplanområden utvecklande av lätta trafikleder för förbättrad trafiksäkerhet och ökad användning av cykel för arbetsresor som mål Leka och lära vi erbjuder ett differentierat utbud av dagvård för barn i alla åldrar vi stöder barn med speciella behov i ett tidigt skede vi utarbetar ett barnomsorgsprogram som uppdateras varje fullmäktigeperiod Växa och lära vi erbjuder en högklassig grundundervisning för kommunens elever så att de får ett bra utgångsläge för fortsatta studier vi utnyttjar skolnätet effektivt vid förändringar i elevunderlaget vi medverkar aktivt i utvecklingen av yrkesutbildningen så att den motsvarar behovet av arbetskraft i regionen vi utarbetar ett utbildningspolitiskt program som uppdateras varje fullmäktigeperiod

4 3 Kreativ fritid vi tillhandahåller anläggningar och utrymmen i alla kommundelar för kultur- och fritidsaktiviteter vi erbjuder ett mångsidigt utbud av fritids- och kulturtjänster för alla åldrar i samarbete med föreningar och organisationer vi tror att gemensamma aktiviteter stärker både identiteten och den sociala gemenskapen för alla åldrar vi erbjuder mångsidiga bibliotekstjänster som en resurs för alla åldersgrupper vi utvecklar kursutbudet inom arbetarinstitutet så att utbudet motsvarar alla åldersgruppers intressen Aktiv på äldre dar vi ansvarar för att ett brett utbud av aktiviteter och serviceformer erbjuds de äldre vi utvecklar stödfunktioner och aktiviteter i samarbete med föreningar och organisationer Hälsa och välmående vi fokuserar på kommuninvånarnas välmående vi satsar på förebyggande åtgärder vi prioriterar den öppna vården vi deltar aktivt i utvecklandet av vårdtjänsterna inom social- och hälsovården Trygghet för alla vi prioriterar det förebyggande arbetet vi ansvarar för att olika specialgruppers behov kan tillgodoses Lagarbete Som arbetsgivare arbetar vi för ett bra ledarskap välmående på arbetsplatsen god arbetsmiljö öppet klimat och växelverkan konkurrenskraftig och motiverande lönesättning flexibilitet extern och intern fortbildning för att säkerställa personalens kunnande systematisk introduktion för nyanställda Fungerande teknik vi ser till att infrastrukturen och vattenförsörjningen sköts och underhålls vi sköter fastighetsunderhållet effektivt och systematiskt i samråd med användarna vi utvecklar avfallshanteringen i samarbete med Ekorosk Ab vi samarbetar aktivt med närings-, trafik- och miljöcentralen i utvecklandet av vägnätet och vägunderhållet i kommunen vi sköter underhållet av enskilda vägar i enlighet med fastställda principer vi effektiverar underhållet av parker och allmänna områden för att uppnå bättre trivsel på bostadsområdena vi uppdaterar utvecklingsplanen för vattentjänstverket varje fullmäktigeperiod

5 4 Vad får det kosta? vi styr ekonomin så att årsbidraget täcker avskrivningarna och skuldbördan inte överskrider landets medeltal vi dimensionerar verksamhetskostnaderna så att inkomstskatteprocenten inte överskrider landets medeltal vi anpassar verksamhetskostnaderna till intäkterna vi beaktar kommunens beroende av statsandelar som en riskfaktor i den ekonomiska planeringen vi ansvarar för att ekonomin är i balans genom att beakta dessa principer i styrningen av ekonomin FOKUSOMRÅDEN 2016 Allmän förvaltning Kommunens verksamhetsstrategi revideras Nytt ekonomisystem för bättre rapportering och styrning Fastighets Ab Larsmo Bostäder inleder planeringen av ett hyreshus i Holm Bildningssektorn Läroplansarbete inför den nya läroplanen 2016 Finska språket Barnomsorgen Pedagogisk verksamhet utomhus inom barndagvården Finska språket Miljösektorn Att ge råd och handledning för att skapa trivsamma boendemiljöer Miljöaspekterna beaktas inom all verksamhet i kommunen Tekniska sektorn Trafiksäkerhet Fastigheternas inomhusklimat Minska beroendet av fossila bränslen vid uppvärmning av fastigheter Belastningen på miljön från hushållens avloppsvatten

6 5 DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Enligt Finansministeriets ekonomiska översikt (hösten 2015) är Finlands ekonomiska läge allvarligt. År 2015 förväntas Finlands BNP växa med 0,2 %. I prognosen antas konjunkturerna förbättras mycket försiktigt under det sista halvåret Exporten av varor och tjänster ökar med 0,9 % medan importen minskar endast med 0,2 %. Nettoexportens kontribution är alltså klart positiv. Av efterfrågeposterna är den privata konsumtionen den enda som ökar i år med 1 %. De privata investeringarna minskar för fjärde året i följd och i år krymper de med 2 %. Antalet sysselsatta beräknas vara 0,7 % färre än föregående år och arbetslöshetsgradens årsmedeltal förutspås bli 9,6 %. Det är särskilt oroväckande att långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten stiger i snabb takt. Inkomstnivån stiger långsamt under prognosperioden. I år stiger inkomstnivåindex med 1,1 % och de följande två åren förutspås inkomstnivån stiga med 1,2 %. Tillväxten förutspås bli 1,3 % Bakom tillväxten ligger i mycket hög grad investeringarnas gynnsamma utveckling. Nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten vrider sig negativ. Trots att exporten stegvis ökar så växer importen mera än exporten eftersom den inhemska efterfrågan återhämtar sig. Den privata konsumtionen ökar något långsammare än i år till följd av att realinkomsterna utvecklas anspråkslöst. Arbetslöshetsgraden förutspås bli 9,4 %. Konsumentpriserna börjar stiga snabbare, men prisökningen förblir återhållsam, cirka 1 %. År 2017 förutspås den ekonomiska tillväxten bli 1,4 %. Bakom den ekonomiska tillväxten ligger den inhemska efterfrågan, eftersom nettoexportens inverkan fortfarande är negativ. Under prognoshorisonten växer Finlands ekonomi något snabbare än den potentiella produktionen, så det negativa produktionsgapet krymper. De offentliga finanserna fortsätter att uppvisa underskott till slutet av årtiondet, även om det krymps av omfattande anpassningsåtgärder. Den offentliga skulden överskrider i år gränsen 60 % och skuldförhållandet vänder inte de närmaste åren även om skuldförhållandet börjar växa långsammare. Tabell 1 Det allmänna ekonomiska läget År BNP (värde) -1,1-0,4-0,2 1,3 1,4 Lönesumma 0,8 0,8 0,5 1,5 2,0 Förtjänstnivå 2,1 1,4 1,1 1,2 1,2 Inflation 1,5 1,0-0,1 1,1 1,5 Arbetslöshetsgrad 8,2 8,7 9,6 9,4 9,1 Euribor 3 mån % 0,2 0,2 0,0 0,1 0,2 10 års ränta, % 1,9 1,4 0,7 1,0 1,5 KOMMUNERNAS EKONOMI Enligt programmet för kommunernas ekonomi har den kommunala ekonomin under de senaste åren präglats av en fortgående åtstramning på grund av det svaga konjunkturläget och den allt långsammare ökningen i skatteinkomsterna, saneringen av statsfinanserna, utökade uppgifter och skyldigheter för kommunerna, migrationen och en gradvis ökning av kostnaderna till följd av den åldrande befolkningen. Kommunerna och samkommunerna har gjort inbesparingar och effektiviserat sin verksamhet under de senaste åren. Även om skillnaderna mellan olika kommuner är stora, har den kommunala ekonomin som helhet bokföringsmässigt sett befunnit sig i balans under de senaste åren. Årsbidraget har med undantag av ett par år varit större än avskrivningarna på anläggningstillgångar. Också 2014 räckte kommunernas och samkommunernas årsbidrag (2,9 miljarder euro) till för att täcka avskrivningarna. Trots den strama ekonomiska situationen har kommunernas investeringar hela tiden ökat. Det allt mindre spelrummet inom driftsekonomin har lett till att investeringarnas självfinansieringsandel har minskat inom den kommunala ekonomin, vilket har lett till att kommunernas skuldsättning fortsätter att stiga varje år. Kommunerna har också varit tvungna att skärpa sin beskattning. Nyckeltalet för verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver kommunernas och samkommunernas finansiella ställning, har senast varit positivt Åren räckte kassaflödet inom verksamheten i två av tre kommuner inte till för att täcka nettoinvesteringarna. De årliga fluktuationerna i de enskilda kommunernas finansiella ställning har emellertid varit stora.

7 6 I kommunekonomiprogrammet våren 2015 slog man fast att det krävs betydande åtgärder som stärker den kommunala ekonomin och dämpar skuldökningen för att en stabil kommunal ekonomi ska kunna säkerställas. Utifrån den dåvarande ekonomiska prognosen och under förutsättning att inga nya åtgärder vidtas gjordes bedömningen att årsbidraget gradvis kommer att sjunka och vara 1,8 miljarder euro 2019 och att differensen mellan årsbidraget och avskrivningarna på anläggningstillgångar kommer att öka varje år. Inbegripet de investeringar som ingick i prognosen i vårens kommunekonomiprogram kommer skulderna i den kommunala ekonomin att öka från ca 16,5 miljarder euro 2014 till 25 miljarder euro före De ekonomiska prognoserna som offentliggjorts sedan våren 2015 ger antydningar om att det ekonomiska läget hållits svårt. På lång sikt finns det inte några tydliga tecken på att den ekonomiska tillväxten håller på att återhämta sig, utan prognoserna är historiskt sett synnerligen blygsamma. Det här har negativa återverkningar på sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen och påverkar också kommunernas skatteinkomster och omkostnader. Det svåra ekonomiska läget inom hela den offentliga sektorn och att de offentliga finanserna är i farozonen för att EU ska sätta in förfarandet vid alltför stora underskott och skulder skapar dessutom ett nytt slags tryck på den kommunala ekonomin. Detta framstår särskilt tydligt i det nya styrsystemet för den offentliga sektorn, där såväl utvecklingen i den offentliga ekonomin som helhet som i dess undersektorer kontrolleras på ett mera samordnat och målinriktat sätt. Avtalsperioden för de kommunala kollektivavtalen enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet är i kraft till Kommunernas inkomster Skatteinkomsterna Kommunernas sammanlagda skatteredovisningar ökade i fjol med 2,5 procent. I år ökar den totalekonomiska lönesumman med 0,5 procent. Nästa år beräknas ökningen till 1,5 procent tack vare förbättrad ekonomisk tillväxt. En del av de avdrag som beviljas inom kommunalbeskattningen justeras nästa år. Den största enskilda verkningen på kommunernas skatteinkomster har den föreslagna justeringen av arbetsinkomstavdraget (-218 milj. euro) samt inflationsjusteringen av förvärvsinkomstbeskattningen (-48 milj. euro). På grund av förändringarna i skattebasen beräknas kommunalskatteredovisningarna öka med endast 0,5 procent. Skattebortfallen ska kompenseras till kommunerna genom statsandelar. Den temporära höjningen av kommunernas samfundsskatteandel slopas Kommunernas samfundsskatteandel minskar därför med 258 milj. euro. De övre gränserna för fastighetsskatten justeras för bostadsbyggnader som används för andra ändamål än fast boende, för byggnader och konstruktioner som tillhör ett kraftverk samt för obebyggda byggnadsplatser. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats är 19,84 procent Tabell 2 Kommunernas redovisning av skatteintäkter, miljarder euro År Kommunalskatt 16,19 18,58 18,70 19,02 19,66 Andel av samfundsskatt 1,46 1,58 1,32 1,35 1,41 Fastighetsskatt 1,51 1,61 1,63 1,70 1,73 Redovisningar, sammanlagt 21,17 21,77 21,65 22,07 22,80 Ändring, % 2,5 2,9-0,6 1,9 3,3

8 7 Statsandelar Statsandelarna beräknas enligt samma grunder som Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturverksamhet. Enligt det nya systemet gäller en gemensam åldersgruppering för de kalkylerade kostnaderna för kommunal basservice. Åldersgrupperingen är följande: 0-5 åringar 6 åringar 7-12 åringar åringar åringar åringar åringar åringar Personer över 85 år Utöver åldersgrupperingen tillämpas kriterierna sjukfrekvens, arbetslöshetsgrad, tvåspråkighet, främmande språk, befolkningstäthet, skärgårdsförhållanden och utbildningsbakgrund. Den kalkylerade statsandelen får man genom att dra av självfinansieringsandelen per invånare, som är lika stor för alla kommuner. Därutöver beviljar tre tilläggsdelar. I tilläggsdelarna ingår inte någon självfinansieringsandel. Tilläggsdelarna betalas för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser samt andelen samer. Sjukfrekvensen beräknas utgående från sjukfrekvenskoefficienten, som baserar sig på tio vanliga folksjukdomar. Som en del av statsandelen beaktas också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Effekterna av statsandelsreformen som trädde i kraft 2015 inverkar stegvis på kommunernas ekonomi. År 2016 är inverkan högst +/- 50 euro per invånare. Övergångsutjämningen har beräknats på 2014 års nivå. Statsandelarna indexjusteras inte Däremot justeras kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs från 25,44 % till 25,52 %. Utgifterna och inkomsterna av hemkommunersättningarna ingår inte i de kommunvisa beräkningarna. Hemkommunersättningarna är inte statsandelar utan ska behandlas som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster. Bestämningsgrunderna har ändrats i samband med statsandelsreformen. Grunddelen i hemkommunsersättningen blir den samma för alla kommuner. Hemkommunersättningens grunddel är 6.538,31 euro per elev De kommunvisa ersättningarna bestäms på följande sätt: 6 åring 0,61 x grunddelen 7-12 åring 1,00 x grunddelen åring 1,60 x grunddelen Den statsandelsfinansiering som administreras av undervisnings- och kulturministeriet omfattar gymnasierna, den grundläggande yrkesutbildningen, finansieringen av utvecklings- och serviceuppgifterför arbetslivet, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar och museer. Tilläggen för den grundläggande utbildningen beräknas på grunddelen i hemkommunsersättningssystemet. Tillägg beviljas för handikappade, mycket gravt utvecklingsstörda, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare, grundläggande utbildning för 5-åringar, vuxenutbildning och internattillägg. Statsandelsprocenter och kommunernas självfinansieringsandelar enligt statens budgetproposition år 2016: Statsandelen för kommunal basservice (FM) statsandelsprocent (%) 25,44 25,52 - kommunens självfinansieringsandel ( /inv.) 3 521, ,08

9 8 UTVECKLINGSPERSPEKTIV I LARSMO Bokslutsprognosen som baseras på situationen den förutspår ett överskott på ca euro. Sysselsättningsläget har varit bra under året. I slutet av september var arbetslöshetsgraden 3,8 procent jämfört med 3,2 procent vid motsvarande tid i fjol. Arbetslöshetsgraden antas i medeltal uppgå till ca 3,8 procent år 2015 och Invånarantalet ökade år 2014 med 42 personer till År 2015 antas ökningen bli 60 personer så att antalet invånare i slutet av året uppgår till ca personer. Befolkningsökningen tros i snitt ligga på ca + 60 personer årligen i fram till slutet av Skattegrunden väntas växa med i medeltal 3,0 procent per år fram till slutet av Statsandelarna minskar de närmaste åren som en följd av statsandelsreformen och generella nedskärningar i statsandelarna. År 2016 förutspås skatteinkomsterna öka med 1,4 procent och statsandelarna öka med 3,6 % vilket betyder att ekonomin ännu nästa år är stabil. Skatteinkomster De beskattningsbara förvärvsinkomsterna som är grund för debiteringen av kommunalskatt ökade år 2014 med 4,2 procent jämfört De beskattningsbara inkomsterna beräknas öka med 1,5 procent år 2015 och med 2,0 procent år På basen av detta uppskattas det belopp som inflyter i form av kommunalskatt år 2016 minska med 2,1 procent och uppgå till 13,36 miljoner euro med en skatteprocent på 19,5 procent. Åren 2017 och 2018 beräknas skattegrunden växa med 2,8 respektive 4,7 procent per år. Det belopp som inflyter i form av kommunalskatt beräknas år 2017 beräknas öka med 0,2 procent och uppgå till 13,4 miljoner euro och år 2018 öka med 4,8 procent och uppgå till 14,1 miljoner euro. Inkomstskattesatsen sänks med 0,5 procentenheter till 19,5 procent år Kommunens andel av samfundsskatten beräknas uppgå till ca euro åren Skattesatserna är följande; den allmänna fastighetsskatten 1,20 procent, skatten för stadigvarande bostad 0,40 procent och skatten på fritidsbostad 1,00 procent. Fastighetsskatten för obebyggda bostadstomter på detaljplanerade områden är 3,00 procent. Fastighetsskatten beräknas totalt inbringa euro. Samfundsskatten beräknas uppgå till euro. Tabell 3 Skattegrunden för kommunalskatten, , euro År + / - Beskattnings- Inkomst- Kalkylerad Debiterad bar inkomst skattesats skatt skatt , , , , , , , , , , , , Tabell 4 Beräkning av fastighetsskatt 2016, euro Fastighetsskatt Beskattn. värde Skatte-% Debiterad skatt Allmän fastighetsskatt , Stadigvarande bostäder , Fritidsbostäder , Allmännyttiga samfund , Obebyggd byggnadsplats , Sammanlagt

10 9 Tabell 5 Skatteinkomster, euro Skatteinkomster Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Sammanlagt Ändring i procent 5,6 2,1 0,1 0,7 4,5 Tabell 6 Skattefinansieringen, euro Skattefinansiering Skatteinkomster Statsandelar Sammanlagt Ändring i procent 4,5 5,2 1,7-0,2 2,4 Skattefinansieringen består av skatteintäkternas och statsandelarnas sammanlagda belopp.

11 10 Statsandelar Tabell 7 Beräkning av statsandelar för Larsmo kommun 2016 (prognos) Larsmo kommun Statsandelskalkyl 2016 Kalkylerade kostnader Antal Kalk kostn Kalk kostn per inv. sammanlagt Enligt åldersstruktur 0-5 åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , åringar , över 85 åringar , Enligt åldersstruktur, sammanlagt Enligt sjukfrekvens ,69 0, Enligt arbetslöshetsgrad, euro/invånare ,73 0, Enligt tvåspråkighet , Enligt invånare med främmande språk, euro/invånare , Enligt befolkningstäthet euro/invånare ,54 0, Enligt karaktären av skärgård 0 371,08 Enligt utbildningsbakgrund euro/invånare ,26 0, Kalkylerade kostnader, sammanlagt Egen finansiering , Statsandelar för kalkylerade kostnader för basservice Tilläggsdelar Avsides läge euro per invånare 0 208,16 Samernas hembygdsområde euro/invånare ,84 Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser euro/invånare ,17 0, Tillägg och avdrag i statsandelar Nya nedskärningar Kompensation för 2016 års skatteändringar Övergångsutjämning Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster , Statsandelar för kommunal basservice Statsandelar enligt huvudmannamodellen , Elevbaserade tillägg inom förskola och grundläggande utbildning Utbildning- och kulturverksamhetens statsandelar Statsandelar, sammanlagt

12 11 Verksamhetsintäkter, statsandelar och skatter Skatteinkomsterna beräknas öka med 0,0 procent och statsandelarna med 3,6 procent jämfört med de belopp kommunen budgeterat år Verksamhetskostnader Personalkostnaderna, som utgör 33 procent av verksamhetskostnaderna, ökar med 1,0 procent och kundtjänster, som utgör 44 procent ökar med 1,4 procent jämfört med budgeten Årsbidrag Årsbidraget täcker avskrivningarna.

13 12 Budgetlån Skuldbördan (både långfristiga lån och kortfristiga) beräknas uppgå till 11,1 miljoner euro i slutet av Kortfristiga lån består av kommuncertifikat som kommunen emitterar på marknaden. I slutet av 2016 beräknas skuldbördan uppgå till 13,5 miljoner euro och i slutet av 2018 till 21,4 miljoner euro. År Långfristiga lån Kortfristiga lån Totalt Per invånare Invånare , , , , , Driftsekonomin 1. Verksamhetskostnaderna ökar med 2,4 procent och verksamhetsbidraget med 3,1 procent jämfört med budgeten för år Skatteinkomsterna är oförändrade och statsandelarna ökar med 3,6 procent. 3. Larsmo är fortsättningsvis mycket beroende av statsandelarna inom driftsekonomin. Målet är att producera all service mera kostnadseffektivt än genomsnittet inom den egna kommungruppen. 4. Kostnadsutvecklingen inom driftsekonomin anpassas till skattefinansieringen. Personalresursen omräknat i heltid per År Personalstyrkan , , , , ,58 Löner De nuvarande kollektivavtalen gäller till Nuvarande avtalsperiod har en avtalsenlig förhöjning per på 0,40 % för UKTA och 0,64 % för TIM-AKA samt per på 0,47 eller med 16 för AKTA och TS. Löneanslagen för kommunen är beräknade enligt situationen plus en 0,40 procents reservering för lönejusteringar fr.o.m. 1.1 och

14 13 BUDGETENS BINDNINGSNIVÅ 1. Fullmäktige godkänner i budgeten de bindande funktionella och ekonomiska målsättningarna, anslagen och de beräknade inkomsterna. Inom driftsdelen är anslagen bindande för fullmäktige på resultatområdesnivå. I investeringsdelen är anslagen bindande på projektnivå. 2. Förverkligandet av inkomster och resultatmål är bindande på samma sätt som verksamhetsutgifter. 3. De i budgeten anvisade personalutgifterna är bindande och kan ej omdisponeras. Belopp som nämns skilt i motiveringstexten är bindande och kan ej omdisponeras. 4. Anskaffningar över euro upptas i investeringsbudgeten. UPPFÖLJNING AV BUDGETEN 1. Uppföljning av resultatmålen, anslagen och inkomsterna är avsedda att ge beslutsfattarna tillräcklig information om hur målen uppnåtts samt om anslagens tillräcklighet och hur inkomsterna har influtit. 2. Bestämmelserna i kommunallagen förutsätter att avvikelserna skall framläggas för fullmäktige. 3. Uppföljningen sker på tjänstemanna-, nämnd-, styrelse- och fullmäktigenivå. 4. Fullmäktige fastställer bindande resultatmål när budgeten godkänns. Nämnderna ställer i samband med dispositionsplanerna upp mål som binder nämnden och resultatenheterna. 5. En uppföljningsrapport gällande ekonomin och resultatmålen avges kvartalsvis till kommunstyrelsen. 6. Resultatenheterna rapporterar kvartalsvis om anslagsanvändningen och hur målen uppnåtts till nämnderna och till kommunstyrelsen. 7. Prognoser om budgetutfallet ges till fullmäktige per den 30.3, 30.6 och Kommunstyrelsen kan ge närmare anvisningar angående budgetens förverkligande till nämnderna och resultatenheterna.

15 14 DRIFTSHUSHÅLLNING Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma

16 15 CENTRALVALNÄMNDEN Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Totalsumma Verksamhetsidé Centralvalnämnden, de fyra valnämnderna och valbestyrelsen har hand om arrangemangen och informationen i samband med valen. Kommunen ansvarar även för förhandsröstningen genom avtal med Justitieministeriet. Mål Centralvalnämnden Inga val Verksamhetsmålsättningar Inga val Kommunalval i april Presidentval 2018

17 16 REVISIONSNÄMNDEN Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Totalsumma Verksamhetsidé Revisionsnämnden organiserar granskningen av förvaltning och ekonomi under kommunfullmäktiges mandatperiod. Den bereder ärenden till kommunfullmäktige och bedömer om de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten har förverkligats. Mål Revision Den interna revisionen inom förvaltningen utvecklas och effektiveras. Köp av revisionstjänster från OFR-samfund. Granskning av bildningssektorn Revisionsnämnden sammanträder fem gånger och revisionsdagarnas antal är sju. Lagstadgad revision enligt avtal. Avtal uppgjort med revisionsbolag för perioden (3 år). Ny upphandling från Verksamhetsmål Bedömning av om hur målen förverkligats.

18 17 KOMMUNSTYRELSEN Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Kommundirektör Gun Kapténs - Räddningsväsendet - Hälso- och sjukvård - Socialvård Förvaltningschef Carola Löf - Allmän förvaltning - Fastighetsförvaltning - Köpmanholmen - Intern service Personalchef Annette Kortell-Svenfors - Personalförvaltning - Sysselsättning - Kosthåll och städservice

19 18 ALLMÄN FÖRVALTNING Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Verksamhetsidé Den allmänna förvaltningen erbjuder både intern och extern service snabbt och effektivt. Kommunfullmäktige 2016 Kommunfullmäktige ansvarar för kommunens verksamhet och ekonomi och utövar kommunens be- aftonskolor. Kommunfullmäktige beräknas hålla 8 möten och 2 slutanderätt gällande kommunstrategin, förvaltningsstadgan, budget och ekonomiplan, ägar- och bestämmelserna i den nya kommunallagen. Förvaltningsstadgan uppdateras för att motsvara koncernstyrning, avgifter och arvoden, borgensförbindelser m.m. Antalet ledamöter är 27. koll översätts till Kommunfullmäktiges föredragningslistor och proto- finska. Man inför elektroniska kallelser och föredragningslistor Inköp av läsplattor och applikation för möteshandlingar åt förtroendevalda. Kommunstyrelsen 2016 Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet samt den interna kontrollen. Antalet styrelsemedlemmar är 9. Kommunstyrelsen håller ungefär 22 möten per år, varannan vecka. Under styrelsen finns tre sektioner som har möten vid behov. Ökad delaktighet för kommuninvånarna Torgmöte samt företagsträffar ordnas.

20 19 Mål Planläggning Byggandet styrs genom planläggning så att utbudet av tomter motsvarar behovet. Boende som bäst Differentierad prissättning av tomter på detaljplan Delgeneralplaner: Kackur-Sämskar samt Västerby fortsätter Detaljplaner: Vikarholmen utvidgning, Nabbskata, Kvarnbacken revidering, Murmästar, skede 2 Utvidgning vid Gertruds och Holm utreds Delgeneralplaner: Fagernäs, Finnäs, Stengärdan (ny), Risö och Bosund Detaljplaner: Brask detaljplan, Gertruds-Laxgrundet, Risöhäll, Nabbsundet Trivsamma och trygga boendemiljöer skapas genom dialog med invånarna och genom anlitande av sakkunniga planläggningskonsulter. Fastighets Ab Larsmo Bostäder startar planeringen för byggande av ett nytt hyreshus i Holm. Tomtpriserna på de olika detaljplaneområdena varierar. Mål Kommunkansliet Bra ärendehantering Bra, kundvänlig information Elektronisk service Kommuninvånarnas möjligheter till deltagande stöds Ärende- och dokumenthanteringen effektiveras med nya programmoduler. Kommunens webbsidor uppdateras och utvecklas kontinuerligt, informationsdirektiven förnyas. Tvåspråkigheten beaktas i informationen. Utökad elektronisk ärendehantering genom anskaffning av nya programlösningar. Kommunen är med i portalen invånarinitiativ.fi Ungdomsråd väljs, gemensamt råd för personer med funktionshinder utreds. Informationsmöten med kommuninvånare ordnas Invånar- och kundundersökning genomförs.

21 20 Mål Personalvård och rekreation Aktiv och välmående personal Trivsel på arbetsplatsen. Motiverande lönesättning Tillräckliga personalresurser. Kostförmån för anställda. Möjlighet till rehabilitering i samarbete med företagshälsovården. Personal som varit anställda minst 4 månader erhåller motionssedlar. Personalrekreation ca 50 /anställd Uppföljning av arbetsklimatet, genomförs vart annat år (2016). Medarbetarsamtal genomförs årligen och uppföljs genom en förfrågan i samband med uppföljning av arbetsklimatet. Regelbundna arbetsplatsmöten. Individuell och motiverande lönesättning med möjlighet till personliga tillägg. En personalberättelse uppgörs årligen. Förmännen och avdelningscheferna uppdaterar kontinuerligt befattningsbeskrivningarna så att de motsvarar arbetsuppgifterna. Mål Information och marknadsföring Snabbare och bättre information. Larsmo mera synligt. Turismsamarbete Kommunens infotidning utkommer två ggr/år. Infopaket ges åt nyinflyttade. Sociala medier används. Marknadsföringsmaterial förnyas. Besöksnäringen utvecklas i samarbete med föreningen 7 Broars Skärgård r.f. och Concordia enligt de riktlinjer som regionens kommuner enas om. Mål Äldrerådet Äldrerådet tillvaratar de äldres intressen. Lokala och regionala möten Förmedling av underhållstjänster åt äldre sker i samarbete med 4H. Stöd för aktiviteter som stöder välfärden bland de äldre. Extern finansiering söks via projekt. Förebyggande arbete med sponsorering av fotvård åt äldre samt halkskydd åt 75 år fyllda. Mål Vänortsverksamhet Vänortsverksamheten med Klaebu fortsätter. Personalutbyte och officiella besök med vänorten Klaebu i Norge. Mål Vinterkarnevalen Trivsel och delaktighet för kommuninvånarna. Vinterkarnevalen ordnas andra lördagen i februari månad.

22 21 Mål Utvecklande av näringslivet Concordia fungerar som nyföretagarcentral och är huvudman för utvecklingsprojekt. Öka antalet nya företag med minst fem. Förbättrad kommunikation med näringslivet. Antalet arbetsplatser ökar årligen med 2 % Kommunen köper tjänster av näringslivscentralen Concordia. Marknadsföringsåtgärder för Jakobstadsregionen koordineras via Concordia. Kommun deltar aktivt i tryggandet av flygtrafiken. Kommunen stöder nyetableringar. Kommunen ordnar företagarträffar samt bjuder in företagarrepresentanter till kommunstyrelsen. Kommunen upprätthåller ett eget register över företagen. Kommunen granskar årligen totala antalet arbetsplatser inom den privata sektorn. Mål Rätt och säkerhet Tillgången till lagstadgade tjänster tryggas. Bortsprungna husdjur omhändertas enligt lag. Skuldrådgivningstjänster samt socialombudsmannatjänster sköts i samarbete med staden Jakobstad. Köp av tjänster av privat företagare. Mål Kollektivtrafik Tillräckliga kommunikationer som kan utnyttjas av alla. Kommunen stöder köp av regionbiljetter samt köper servicetrafik 15 timmar/vecka. Mål 2016 Lantbruksstöd Servicen inom lantbruksnäringen tryggas. Förmedling samt rådgivning för EU-bidrag och nationella stöd samt avbytarservicen sköts genom avtal med Pedersöre kommun. Mål Veteranrehabilitering Kommunens veteraner ges understöd så att de kan bo hemma en längre tid. Stödformerna är bidrag för personliga hjälpmedel, avgiftsfri plogning, gräsklippningstjänster, ersättning av poliklinikavgifter. Stödformerna gäller även veteranänkor. Veteranfest ordnas på nationella veterandagen 27.4 Mål Stipendier Stipendiefonden. Utdelning av stipendier från stipendiefonden för studier på andra stadiet samt åk 7-9 Mål Krigar- och övriga gravar Veteranerna hedras Underhåll av krigargravarna och minnesstenen vid Holm. Uppvaktning på De stupades dag och Självständighetsdagen i samarbete med Larsmo församling.

23 22 Mål 2016 Andel i utomstående projekt Kommunen utvecklar servicen genom att delta i projekt som gagnar kommunen. Kommunen deltar i olika gemensamma projekt. För finansieringen av LEADER-programmet för landsbygdsutveckling anslås euro. För deltagande i övriga projekt anslås euro. Mål 2016 Egna projekt Kommunen utvecklar sin verksamhet genom olika typer av projekt. Kulturprojekt planeras för att stöda evenemang inför Finland 100 år och Larsmo 150 år som går av stapel år Samarbete med tredje sektorn och ansökan om extern finansiering. Verksamhetsmål Kundenkäter genomförs kontinuerligt för att utvärdera servicen. Kommuninvånarnas deltagande uppmuntras.

24 23 FASTIGHETSFÖRVALTNING Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Totalsumma Mål Fastighetsförvaltning Kommunen utarrenderar tomter för egnahems-, par- och radhus samt industrifastigheter. Tomterna kan inlösas efter att de bebyggts. Kommunens mark- och skogsinnehav sköts och underhålls enligt skogsbruksplanen så att framtida avkastningar tryggas. Kommunstyrelsen fastställer årligen en förteckning över de tomter som kan utges. Årligen räknas med att ca 10 tomter arrenderas eller reserveras. Kommunens skogar gallras, avverkas och planteras enligt riktlinjerna i skogsbruksplanen.

25 24 SYSSELSÄTTNING Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Totalsumma Verksamhetsidé Effekterna av arbetslöshet lindras genom att kommunen stöder viss tids anställning av arbetslösa, genom att ge stöd för läroavtalsutbildning, skapa sommararbetsplatser åt ungdomar samt ordna lämpliga praktikplatser. Mål Sysselsättning Effekterna av arbetslösheten lindras genom kommunens stödåtgärder. Kommunen stöder ungdomars möjlighet att komma in i arbetslivet. Ungdomarna och de arbetslösa ges god handledning och introduktion i arbetsuppgifterna. Kommunen anställer arbetslösa på viss tid med arbetsmarknadsstöd. Målet är att alla som klassas som svårplacerade eller långtidsarbetslösa får en arbetsplats för en viss tid. Kommunen deltar i gemensam verksamhet i regionen för att ordna rehabilitering åt svårsysselsatta. Larsmo har ingått avtal med Kokkotyö-stiftelsen som har en arbetspunkt i Jakobstad RETRO. Kommunen anställer 40 ungdomar under sommaren. För ungdomar med speciella behov reserveras tre sommararbetsplatser. Praktikplatser erbjuds ungdomarna hela året. Informationsmöte ordnas innan sommarungdomarna anställs och handledare utses åt alla. Föreningar har möjlighet att ansöka om sommarungdomar för en månad. Verksamhetsmål Visstidsanställningar, sommararbete och praktikplatser för ungdomar fortsätter. Det uppsökande ungdomsarbete ges stöd.

26 25 INTEGRATION AV INVANDRARE Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Totalsumma Integrationsarbetet är ett samarbete mellan Jakobstadsregionens kommuner. Integrationsenheten flyttas till en egen enhet underlydande stadsstyrelsen i Jakobstad och enheten får nya utrymmen centralt i staden. Kvotflyktingmottande beräknas till ca 50 flyktingar per år till nejden. Beredskap för att öka antalet finns. Även kommunplatser för asylflyktingar som får uppehållstillstånd reserveras. De övergripande målen för integrationsarbetet är att långsiktigt, målinriktat och systematiskt, i samarbete med övriga sektorer, stöda invandrarens och samhällets interaktiva utveckling med att ge invandraren de kunskaper och färdigheter som behövs i samhället och arbetslivet samt stöda invandrarens möjligheter att upprätthålla sin egen kultur och sitt eget språk.

27 26 KÖPMANHOLMEN Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Verksamhetsidé Köpmanholmen fungerar som kommunens rekreationsområde samt som knutpunkt för turismen sommartid. Caféverksamheten är budgeterad att visa ett nollresultat medan den övriga verksamheten (underhåll av området) visar minusresultat. Fokus de närmaste åren läggs på att öka kundernas antal och öka omsättningen. Mål Restaurangverksamhet Ökat kundantal Caféverksamhetens lönsamhet förbättras Effektivare marknadsföring. Ny reklamfilm lanseras. Satsning på direktmarknadsföring åt grupper. Komplettering av terrassmöbler, glastak över pergolan och uppgradering av köksmaskiner. Personalkostnaderna hålls nere genom köptjänster och förenklat koncept. Genomtänkt sortiment som minimerar livsmedelskostnaderna. Satsning på utbildning av personalen. Mål 2016 Övrig verksamhet Rekreationsområde som betjänar allmänheten Förbättra tillgängligheten Området hålls snyggt och underhålls. Båttransporter under öppethållningstiderna. Byggnader på det s.k. gamla området underhålls. Förundersökning för förverkligande av gångbro. Verksamhetsmål Fokusområde är att öka kundunderlaget genom att öka gruppbokningarnas antal och försäljningen åt grupper.

28 27 RÄDDNINGSVÄSENDET Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens kostnader Intern Verksamhetens kostnader Kostnadsberäknad Avskrivningar och nedskrivningar Totalsumma Verksamhetsidé Räddnings- och släckningsuppdrag utförs snabbt och effektivt. Den regionala räddningsnämnden har ingått avtal med kommunens två avtalsbrandkårer, vilka är Larsmo 24 som är stationerad i Holm och Bosund 25 som finns i Bosund. Mål Räddningsväsendet Räddningsenheten är snabbt på plats. Utryckningspersonalen har yrkeskunskap på hög nivå. Utryckningstiden inom riskområde II är 5 min. efter alarm. Inom det regionala räddningsverket anslås tillräckligt med medel för utbildning av personal. Kommunen ansvarar för fastighetskostnaderna för brandkårerna i Holm och Bosund. Modern och ändamålsenlig utrustning. Kostnaderna skall inte överskrida landets genomsnitt. Rättvis kostnadsfördelning. Kontinuerlig anskaffning av nytt material. Resurserna samordnas inom det regionala räddningsverket för att effektivera verksamheten. Avtalet gällande räddningsverksamheten utvärderas. Verksamhetsmål Beredskapen förbättras genom anskaffning av modernare utrustning och kontinuerlig utbildning av personalen och FBK-medlemmarna.

29 28 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens kostnader Totalsumma Social- och hälsovårdsverket har fungerat sedan år Den nuvarande organisationsstrukturen skall nu finslipas så att den blir mera klientorienterad och kostnadseffektiv. Närledarskapet förstärks och ledarskapssystemen klargörs för varje ansvarsområde. Övergripande mål för SHV 2016 Bestämmelserna om vårdgaranti och fataljetider uppfylls till 100 %. Minst 80 % av patienterna upplever att de varit delaktiga i planeringen av sin vård och att de blivit hörda och vänligt bemötta En modell för sektoröversridande servicehandledning utvecklas Förnyelse av organisationsstruktur och ledarskap Effektiverat ledningssystemet som är klientinriktat och rehabiliteringsfrämjande Minskning av personalens sjukfrånvaro Uppföljning Uppföljning av tillgången på service. Patient och klientenkäter för att följa upp detta Modellen tas i bruk hösten 2016 Uppdaterad organisationsmodell och strategi, utvecklingssamtal Den klientinriktade modellen tas i bruk i slutet av 2016 Utvecklingssamtalen ska omfatta minst 80 % av personalen Frånvarostatistik, uppföljning Inom sjukvården är målet att genomför en behärskad strukturomvandling som berör följande delområden: - ibruktagande av en hemvårdsinriktad verksamhetsmodell- effektiverare analys av patienters servicebehov vid utskrivning av patienter från sjukhusets avdelningar och i samband med patienters jour- och öppenvårdsbesök, speciell målgrupp är storanvändare av service - planering och ibruktagande av en mångprofessionell verksamhetsmodell för barn och unga - planering av välfärdscentermodell för primärhälsovården - ibruktagande av verksamhetsmodell för mentalvårdsservicen Mobila lösningar piloteras samt satsning på optimal användning av verksamhetsutrymmen inom social- och hälsovårdsverket. Miljöhälsovårdens huvudsakliga målsättning är att förverkliga den planerade (förebyggande) tillsynen enligt de årliga riskbaserade tillsynsplanerna. Larsmo kommun hör till Vasa sjukvårdsdistrikt som ansvarar för anordnandet specialsjukvården. Regeringen bereder som bäst ett lagförslag för anordnande av social- och hälsovården, enligt vilket anordnandeansvaret och finansieringen flyttas från kommunerna till de nya självstyrelseområdena som ska ansvara för verksamheten från Verksamhetsmål I Jakobstad finns samarbetsområdets hälsovårdscentral/sjukhus, i Nykarleby välfärdscenter med avdelning och i de övriga kommunerna ett tillräckligt antal välfärdscentra där mångprofessionellt kunnande samlas. I Larsmo tas nya mottagningsutrymmen i bruk För området skapas ett kompetenscentrum där specialkunnande som finns inom nuvarande verk (t.ex. smärtbehandling, krävande rehabilitering, ätstörningsvård, geriatrisk och gerontologisk rehabilitering) är samlat och som producerar tjänster också utanför samarbetsområdet. Social- och hälsovårdsverkets samtliga tjänster produktifieras och kvaliteten auditeras externt (SHQS).

30 29 SOCIALVÅRD Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Extern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Totalsumma Huvudmålet inom äldreomsorgen är att övergå från en institutionsdominerad vård till en verksamhet som främjar rehabilitering. Modeller för hemrehabilitering tas i bruk. Målsättningen inom äldreomsorgen är god kvalitet på servicen, rätt klientstyrning, (Rai-kvalitetsmätare), fungerande servicekedjor och tillgänglighet (väntetider på högst 3 månader) och nöjda kunder. Man möjliggör för den äldre att bo hemma så länge som möjligt och ökar delaktigheten i den planerade omsorgen och även de anhörigas möjlighet att delta. Äldreomsorgen skall vara en attraktiv arbetsplats för personalen. Samarbetet med andra betonas. Ledarskapet skall vara aktivt och bra och personalen skall må bra. Inom socialomsorgen har gjorts organisationsförändringar som verkställs i slutet av 2014 och utvecklas vidare Avdelningen för familje- och vuxensocialarbete har delats i tre ansvarsområden. Istället för avdelningschefer finns en ansvarsperson för varje delområde som är direkt underställda chefen för socialomsorg. Ansvarsområden är: Handikappomsorg, missbrukarvård, vuxensocialarbete och familjeservicecentral. Socialomsorgens har som målsättning att satsa på ett mångprofessionellt samarbete inom service för barn och unga samt att minska på omhändertaganden och institutionsvård. Det sektoröverskridande samarbetet betyder förbättrad servicehelhet kring psykiatriklienter, bättre samarbetet hemvård-handikappomsorg, intensifierat samarbetet kring barn, ungdomar och familjer och ett tidigt ingripande. Utökat samarbetet kring aktivering av arbetslösa/rehabiliterande arbetsverksamhet, hälsogranskningar, utredande av arbetsförmågan och pensionsansökningar.